Länsresidenset i Blekinge

Transkript

1 Länsresidenset i Blekinge

2 2

3 Välkomna till Blekinges residens! Residenset i Karlskrona är inte bara landshövdingens bostad. Det magnifika huset mitt i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona är hela Blekinges mötesplats. Min önskan är att residenset ska vara öppet för invånarna i länet för seminarier, fester, kulturevenemang och öppna hus. Rummen används också för samtal i större grupper, men även för de mer förtroliga. Representationsvåningen med sin färgprakt, den mer moderna övervåningen och utsikten över vattnet inspirerar till kreativitet. Köket serverar delikat mat med blekingska råvaror och ekologiskt närodlat som hör säsongen till. Det är en glädje att kunna konstatera att blekingarna älskar sitt residens. Gunvor Engström 3

4 4 Residenset till vardag och fest

5 5

6 Länsresidenset vid Kungsbron Den rätta vägen till Karlskrona är att komma från havet. Gå genom inloppet mellan Drottningskärs kastell och Kungsholms fort. Passera förbi befästningstornet Godnatt och gå iland vid Kungsbron. I förlängningen av den breda gatan syns Amiralitetsklockstapeln, till vänster Bastion Aurora och till höger det magnifikt belägna landshövdingeresidenset. Den stora huvudbyggnaden inrymmer landshövdingens bostad och representationsvåning. Det finns även ett mindre bostadshus och garage. Byggnaderna sammanbinds av putsade murar som inramar trädgården. Huvudbyggnaden är uppförd i två våningar av tegel, med spritputsade fasadytor och hörnkedjor, liserner och annan dekor i slätputs och sandsten. Fasaden mot vattnet har en souterrängvåning. Den indragna balkongen bärs upp av sandstenskolonner. Taket är ett valmat brutet sadeltak med svartglaserat tegel och järnplåtklädda takkupor. 6

7 Kuskbostaden och garaget binds samman av den putsade mur som inramar trädgården. Utsikten mot Stumholmen. Residenset ligger mitt i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona en levande marin miljö med anor från talet. Men residenset är ungt, det yngsta i landet, byggt så sent som , men i nationalromantisk tals stil. Arkitekten som anlitades för residenset var Gustaf Lindegren. Han var hovintendent och blev arkitekt i Överintendentämbetet Det är främst som fängelsearkitekt han gjort sig känd. Han har bland annat ritat fängelser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Liksom andra arkitekter vid denna tiden arbetade Lindegren med historiska arkitekturstilar i sina byggnader. 7

8 Från dåtid, till nutid och framtid Länsresidenset är ett statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk. Byggnaden är som en stor patriciervilla, som är avsedd för representation, där de engelska hemidealen från tidigt 1900-tal är utmärkande. Interiörerna är utformade enligt det gängse programmet för en högreståndsbostad med väggpaneler, kolonner och stuckornamentik. Genom olika tidsepoker har residenset genomgått ett flertal renoveringar enligt modets växlingar. Under åren genomförde Statens fastighetsverk en omfattande yttre och inre renovering. Tak, fasader och fönster renoverades. Tätskikten liksom kalkstenen på innergård och balkong byttes ut. Huset var när det byggdes fullt modernt med centralvärme, vatten och avlopp vars rörstammar var inbyggda i väggarna. Efter nästan ett sekel krävdes nya rörledningar vilket innebar stora ingrepp. Det ställde sig därför naturligt att samtidigt renovera och återställa främst de representativa salongerna och rummen på botten- och ovanvåningen. Huset renoverades med varsam hand och stor hantverksskicklighet. Statens fastighetsverk har i uppdrag att bevara byggnadernas själ och karaktär, men samtidigt anpassa dem efter dagens behov och användning. Interiörerna fick tillbaka sin forna glans och känslan av dåtidens värme och prakt återskapades i färgsättning, materialval och ljussättning. Strävan var att återställa något av karaktären som fanns Så långt det var möjligt användes ursprunglig färg och form, men även vår nutid har sin självklara plats i interiörerna. Detta är levande miljöer där människor arbetar, representerar och bor. Därför smyger sig dagens funktioner in i huset och måste lösas i samspel med färgprakt, kvalité och stil som ska utmärka representationens rum. 8

9 En välkomnande entré Från husets entré kommer man in i en hall som är utformad som ett stort entrérum på engelskt manér, kring vilken de olika rummen grupperar sig. Hallen används framförallt som ett mottagningsrum. Detta rum berättar husets historia och ger en försmak i prakt och elegans om vad som möter besökarna i de kommande rummen. Vid den senaste renoveringen togs den vita färgen på väggarna bort och furupanelen skrapades trären. Panelen laserades i något mörkare ton än originalfärgen för att den ska samsas med de mörklaserade dörrarna, en rest från 1920-talet. Ovanför dörrarna finns 1910-talets riks-, läns- och stadsvapen utskurna i trä. Från hallen söker man sig till salongerna och matsalen som har magnifika inredningar som fullkomligt strålar av färg och form i en prakt som hör tidigt 1900-tal till. 9

10 Stora matsalen i blått som havet utanför Rakt fram genom hallen ligger den stora matsalen med plats för 80 sittande gäster. Rummet har den typiska blågröna originalfärgen från 1911 på alla snickerier och ett rikt dekorerat stucktak med lilla riksvapnet, Gustav V:s namnskiffer och marina symboler. Matsalens nya möblemang är modernt men i sitt formspråk ger det en hälsning till det ursprungliga renässansmöblemanget som stod här tidigare. 10

11 Den gröna salongen med loggian mot havet Från matsalen når man gröna salongen som har återfått sina textilklädda väggar i grönt siden. Även möbelgrupperna med sin sekelskiftesförgyllning är klädda i samma sidentyg. Utanför salongen finns en öppen loggia mot havet. 11

12 Pelarsalongen i rött, vitt och guld Det sista av representationsrummen på nedre botten är pelarsalongen som har en färgsättning i rött, guld och vitt. Den gustavianska salongsgruppen har en tidstypisk sekelskiftesfärgsättning i guld och vitt och klädseln har olika mönstrade tyger i röda kulörer. 12

13 Kungens rum och övre plan I varje länsresidens ska finnas ett rum för kungen. Konferensdelen Den övre trapphallen med sina ljusa väggar är inredd för samvaro och bibliotek. 13

14 Tidigare landshövdingeresidens Blekinges förste landshövding Erik Sjöblad bodde på herrgården Avelsgärde utanför Karlskrona och flera landshövdingar ägde gårdar där de kunde bo. Landshövding af Håkansson hade Spandelstorps gård och landshövdingarna Wachtmeister residerade på den egna Grevagården, nuvarande Blekinge Museum. År 1719 inköptes Palanderska gården, som idag hyser Karlskronas kommunledning, som landshövdingeresidens åt Salomon von Otter. Från början av 1800-talet residerade landshövdingar på nuvarande Ronnebygatan 22, men det var först 1832 som gården blev officiellt landshövdingeresidens. Den kom då att inrymma både residens och lokaler för länsstyrelsen. Byggnaden revs 1953 för att lämna plats åt länsstyrelsens nuvarande hus. Nuvarande residens uppfördes vid Kungsbron För att kunna bygga upp nuvarande residens vid Kungsbron var man tvungen att flytta den byggnad som redan fanns på tomten. Huset, som tillhörde släkten Bernadotte, kallades Prinsbostället eftersom Prins Oscar hade huserat där som ung sjöofficer. Byggnaden flyttades till Ronneby där den än idag kan beskådas mellan Kockumvillan och Tingshuset. Residenset vid Ronnebygatan. Prinshuset. Avtäckning av amiralgeneral Wachtmeisters staty vid Kungsbron. 14

15 Gränslandet Blekinge BLEKINGE BLIR SVENSKT Genom freden i Roskilde, 1658, kom Skåneland, som tidigare räknats som en del av det danska riket, att inkorporeras med det svenska riket. De närmaste årtiondena efter freden blev den tid då det nya Blekinge träder fram som en integrerad del av det svenska stormaktsväldet talet var ett omvälvande århundrade. Historikerna har ofta valt att skildra epoken i termer av kris. Européernas expansion i världen bromsades upp, bittra religionsstridigheter fördes samtidigt som den ekonomiska tyngdpunkten flyttades från Medelhavs-området till Nordatlanten och den kontinentala maktbalansen stöptes om. I denna process deltog även det hastigt expanderande Sverige, vars armé under många år härjade i Östersjö-länderna talet var således en prövningarnas tid. Många människoliv gick till spillo till följd av alla krig. Statens finanser var under långa tider usla. Följden blev ständigt nya pålagor i form av skatter och utskrivningar, samtidigt som kraven på att utföra dagsverken vid adelsmännens gods tyngde bönderna. I jämförelse med många andra Europeiska länder var Sverige både folk- och resursfattigt. Städerna var få och obetydliga och elitskiktet tunt. Sverige var ett agrarsamhälle där nio av tio invånare levde i ett bondehushåll. Trots detta lades grunden till en byråkratisk struktur som skulle leva i århundraden. Ämbetsverk inrättades, länsindelningen genomfördes med sina landshövdingar, och militärens effektivitet ökade. År 1664 respektive 1680 grundade de nya makthavarna Karlshamn och örlogsstaden Karlskrona. Syftet var att försvara stormakten Sverige och manifestera rikets storhet och glans. På kort tid byggdes ett militärindustriellt centrum och en helt ny stadsapparat. Landets främsta arkitekter, stadsplanerare, ingenjörer och fortifikatörer engagerades i det gigantiska arbetet. Barockens stilideal användes för att med grandiosa stadsplaner och sköna byggnader visa att Sverige var en stormakt. En maktmanifestation som även avsåg att markera att den danska tiden var över och att Blekinge numera var en integrerad del av det svenska riket. Brömsebro, kolorerad gravyr av Christian Forsell. Roskildefreden och övergången till Sverige kom således att radikalt förändra förhållandena i Blekinge. Landskapets enda köpstad av större betydelse, Ronneby, lades ned och ersattes av de båda nya städerna, Karlshamn (1664) och Karlskrona (1680). Den förstnämnda blev genom kungliga privilegier, sitt väl inarbetade omland och sina gamla kontakter med södra Småland snabbt en av rikets mera blomstrande handelsstäder med omfattande utrikeshandel med framför allt skogsprodukter. Den nya örlogsstaden hade inte Karlshamns naturliga förutsättningar men blev som bas för Flottan och Amiralitetet säte för den nya överheten och därmed också länets självklara centrum. I ekonomiskt avseende delades landskapet upp i två handelsområden. Genom freden i Roskilde 1658 kom Skånelandskapen visserligen formellt sett att utgöra en del av den svenska staten. Faktum är emellertid att de erövrade landskapen inte inlemmades i kungariket Sverige detta år, utan kom att bilda en egen provins under den svenska kronan. Det svenska riket var nämligen, precis som många andra europeiska stater, uppbyggt av ett antal mer eller mindre självständiga områden. Skåne, Halland och Blekinge kom tillsammans att utgöra ett sådant hertigdömet Skåne. Perioden kan därför snarare karaktäriseras av förskånskning än försvenskning. Adeln gynnades genom att de fick behålla sina mer omfattande danska privilegier samtidigt som de gavs tillträde till den svenska riksdagen och fick rätt till ämbeten i den svenska staten. Försvenskning skedde således främst på ett administrativt och politiskt plan. Den grundläggande frågan för den svenska statsmakten var inte hur man skulle göra danskarna svenska, utan hur man skulle göra invånarna lojala. 15

16 Roskildefredens fredtraktat från 1658 FRÅN BONDE TILL INDUSTRISAMHÄLLE Kärnbygden i Blekinge har alltid varit de bördiga dalgångarna i mellanbygden och utmed kusten. Skogsoch kustbygderna har främst utnyttjats för råvaruuttag, som medfört en kapitaltillväxt och välstånd i mellanbygden och vid kusten. Blekinge har under lång tid haft karaktär av transportsträcka för handeln mellan Småland och länderna på andra sidan Östersjön. Blekinges omvandling från bondesamhälle gick till en början långsamt. Länet var länge beroende av vad jorden, skogen, havet och inte minst vad berget gav. Många blekingar hade sin försörjning inom försvaret. Men detta innebär inte att Blekinge saknar industritraditioner. Företag som Volvo Personvagnar i Olofström och Kockums varv i Karlskrona har anor från och 1700-talen. Ofta var det hantverkskunnandet som omvandlades till industriell verksamhet. Ett exempel är stärkelsetillverkningen som utvecklades och koncentrerades till de områden där man odlade mycket potatis, till exempel Listerlandet. På 1940-talet hade Blekinge hela 63 stärkelsefabriker. Den svaga utvecklingen av industrin under 1900-talets första hälft ledde till att hela ungdomskullar lämnade Blekinge. En speciell händelse var stenindustrins sammanbrott vid tiden för första världskriget. Närmare 4000 stenhuggare var då tvungna att se sig om efter ny försörjning. Det var inte förrän på 1960-talet som denna utveckling kunde brytas. Då inleddes en betydande industrialisering. Flera stora industriföretag expanderade kraftigt. Det var möjligt genom en övergång av arbetskraft från främst fiske och jordbruk. Men 16

17 arbetskraften räckte ändå inte till, pendlingen över länsgränsen var omfattande. Även invandringen från andra länder var betydande, särskilt till Olofström. Blekinges industri hade inte kunnat utvecklas utan detta tillskott av arbetskraft. Den stora utbyggnaden av industrin varade fram till mitten av 1970-talet. Det var främst de stora företagen som växte sig allt större. Blekinge blev ett industrilän stark beroende av ett fåtal stora företag med utvecklings- och marknadsavdelningar utanför länet. BLEKINGE BLIR EUROPEISKT Med det gryende 1990-talet skedde stora omsvängningar och förändringar i vår omvärld. Berlinmuren föll. Avspänning, nedrustning och truppförflyttningar följde liksom glasnost och perestrojka. Slutna gränser öppnades. Vad kanske inte så många tänkte på var att detta medförde att den politiska eller åtminstone kulturgeografiska balansen kring Östersjön därmed återställdes till vad som gällde när Blekinge med dess städer och centralorter formades. Östersjön förenade åter länderna så att södra Sverige och särskilt Blekinge åter kom att utgöra omland till de växande Östersjöstäderna. Den kulturgeografiska situationen förändrades och Blekinge återfick sin roll som transito- och omlastningsplats för viktiga råvaror. Förhållandena från tiden före de stora ommöbleringarna och de nya gränserna som följde i 1:a och 2:a världskrigens efterdyningar återupprättades. Under denna period begåvades Blekinge och framförallt Karlskrona med nya statliga utlokaliseringar. Previa, Kustbevakningen, och Boverket flyttade in i övergivna kaserner och logementen. Militären gjorde avmarsch från Stumholmen. Ön civiliserades och bomässan Bo 93 blev en succé. Högskolan etablerades, Telecom-industrin växte och Telecomcity blev till ett internationellt varumärke, ett nytt Marinmuseum byggdes och turisterna började hitta till länet. Man började tala och framförallt skriva positivt om länet och dess utveckling. Tydligast märks den positiva utvecklingen i länets residensstad, Karlskrona. I december 1998 skrevs örlogsstaden Karlskrona in på Unesco:s världsarvslista. Då spändes banderoller över Ronnebygatan med texten örlogsstaden Karlskrona ett världsarv. Sommaren 2001 hängde Karlskrona årets tillväxtkommun banderoller över samma gågata. LÄNSGRÄNSER ÄNDRAS Blekinges länsgränser har ändrats tidigare och maktcentrum har flyttats flera gånger. Östra, Mellersta och Västra härad (Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommun) utgjorde det ursprungliga Blekinge. Olofströms kommun avsöndrades senare från Skåne, medan Listerlandet länge utgjorde ett eget område. Kulturgeografiskt sett har länet sina naturliga kommunikationer utmed de nord-sydliga dalgångarna. Småland har sedan alltid utgjort uppland för våra hamnar och medeltida städer. Detta trots att handeln periodvis har skett över en riksgräns. Bondefreder, vanan och det sunda förnuftet i kombination med landskapets topografi har stärkt förbindelsen med Småland. Administrativa gränser kan ändras, har ändrats och bör naturligtvis även fortsättningsvis prövas så de svarar upp mot samhällets behov. Vår nuvarande länsindelning går tillbaka till 1600-talet. Alltså i princip alltsedan Blekinge blev svenskt. Diskussionen om att ändra denna har pågått sedan 1960-talet. Ordet län förekommer emellertid redan under 1200-talet. Då avsågs kungliga förvaltningsområden som i utbyte mot skatt erbjöd säkerhet och skydd. Landskapen däremot går tillbaka på en äldre lokal maktstruktur, ofta grundad på kulturella och geografiska särdrag. För Blekinges vidkommande sammanfaller länets och landskapets gränser. Blekinges länsvapen härstammar från ett danskt sigill från mitten av talet. Då symboliserades Blekinge av en träd-beväxt kulle som sköt upp ur havets vågor. När Blekinge blev svenskt 1658 ändrades vapenbilden. Sveriges tre kronor träddes på en ek, så karakteristisk för landskapet. Kronan över länsvapnet får användas av statliga myndigheter. 17

18 Landshövdingar i Blekinge Erik Sjöblad, Blekinges första landshövding. Axel H:sonWachtmeister, landshövding när nuvarande residens byggdes. Camilla Odhnoff, Sveriges första kvinnliga landshövding. BLEKINGES LANDSHÖVDINGAR Erik Sjöblad Bengt Didrik Mörner Göran Adlersten Claes Bonde Salomon von Otter Johan Palmfelt Carl Georg Sjöblad Vilhelm Ludvig Taube af Odenkat Lars Dalman Carl Harald Strömfelt Johan von Rajalin Salomon von Köhler Claes Jakob Raab Anders af Håkansson Gustaf Adolf Humble Gustaf A. af Brinkman Hans Wachtmeister Carl H. Gyllenhaal Johan Otto Nauckhoff Arvid Adolf Palander Arvid Gustaf Faxe Enar W. Nordenfelt Hans H:son Wachtmeister Nils H. R. B. Horn av Ranzien Gotthard Wachtmeister Axel H:son Wachtmeister Sven A. Eschelsson Hagströmer Erik Lindeberg Bertil Fallenius Erik von Heland Ture Andersson Camilla Odhnoff Ulf Lönnqvist Ingegerd Wärnersson Gunvor Engström

19 Blekinge länsvapen, utskuret i trä och placerat i nedre hallen ovanför dörren till stora matsalen.

20 Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk vill göra svenska folket stolt över statens egendomar, våra nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av Sveriges mark. Vi äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt. Vi ska också se till att bevara byggnadernas själ och karaktär, men samtidigt anpassa dem efter dagens behov och användning till nytta och glädje för både hyresgäst och allmänhet. Lika viktigt som att förmedla historien bakom dagens byggnader är att skapa ny byggnadshistoria för morgondagen. På uppdrag av Sveriges regering driver vi därför även nya byggprojekt som på olika sätt representerar vårt land. SFV förvaltar också statens skog och mark. Det gör vi på ett långsiktigt hållbart sätt, så att biologisk mångfald bevaras och renbetesland kan brukas även i framtiden. Statens fastighetsverk Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och regeringens företrädare i länet. En viktig uppgift för landshövdingen är att samordna den statliga verksamheten i länet. Landshövdingen jobbar för att utveckla länet och samordna den statliga verksamheten. Landshövdingar infördes i Sverige redan 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län). Hållbar utveckling genomsyrar Länsstyrelsens alla arbetsuppgifter. Med hållbar utveckling menas en utveckling som ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv är långsiktigt hållbar. Nästa generation ska kunna leva i ett Blekinge där både människor, natur och företag mår bra. LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN, KARLSKRONA TELEFON: FAX: , E-POST: blekinge@lansstyrelsen.se LÄNSRESIDENSET, VALLGATAN 2, KARLSKRONA TELEFON: HUSFRU Redaktion: Christer Johansson, Leifh Stenholm, Catharina Nordenstedt, Tomas Nilsson, Christer Wanlert. Grafisk form: Hans Andersson. Foto: Erling Klintefors, Christer Johansson och Blekinge Museum. Illustrationer: Cecilia Malmström och Ken Persson. Tryck: Mixi Print Olofström 2011