Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård och miljöövervakning Meddelande 2009:26 ISSN Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad

Transkript

1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning av Smedjeån från Ränneslöv till Store Sjö samt biflödena Möllebäcken, Vannåsabäcken, Feresbäcken och Grötsjöbäcken MEDDELANDE 2009:26

2 Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård och miljöövervakning Meddelande 2009:26 ISSN Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad

3 Biotopkartering och naturvärdesbedömning av Smedjeån från Ränneslöv till Store Sjö samt biflödena Möllebäcken, Vannåsabäcken, Feresbäcken och Grötsjöbäcken Viveka Strand

4 Förord FÖRORD I denna rapport redovisas en fysisk kartering (biotopkartering) samt naturvärdesbedömningar av delar Smedjeån samt biflödena Möllebäcken, Vannåsabäcken, Feresbäcken och Grötsjöbäcken. Underlaget är framtaget som ett led i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag, och då särskilt delmålet om att ge värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till vatten ett långsiktigt skydd. Studien har finansierats med Naturvårdsverkets särskilda anslag för att förstärka det limniska områdesskyddet. Viveka Strand Enheten för naturvård och miljöövervakning 1 (46)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...1 Inledning...5 Miljömål om skydd... 5 Behov av underlag för att genomföra skydd... 5 Metodik... 6 Smedjeån... 6 Urval av sträckor... 7 Användningsområde... 7 Aktörer... 7 Biotopkartering...8 Metodik... 8 Resultat... 9 Naturvärdesbedömning...19 Naturlighet Raritet Artrikedom Speciella förhållanden Sammanvägning av naturvärdet Diskussion...33 Övergripande bedömning av vattendraget De naturvärdesbedömda objekten Synpunkter på använd metodik Jämförelse med andra vattendrag Livsbetingelser för rödlistade arter på karterad sträcka Åtgärder som skulle bidra till att bevara och förstärka naturvärdena knutna till ån Slutsatser Referenser...44 Bilaga 1 kartor Bilaga 2 fotografier Bilaga 3 bakgrundsdata - vattendrag och värderade vattendrags sträckor 2 (46)

6 SAMMANFATTNING Smedjeån i Lagans avrinningsområde, Laholms kommun har undersökts dels genom att den fysiska miljön i och intill vattendraget har karterats och dels genom att resultatet från karteringen använts för att bedöma naturvärdet på delar av ån. Den fysiska inventeringen gjordes i Smedjeån från Ränneslöv till utloppet av Store sjö samt i biflödena Möllebäcken, Vannåsabäcken, Feresbäcken och Grötsjöbäcken (figur 1). Sammanlagt karterades 32 kilometer vattendrag enligt metodiken i rapporten Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2002). Naturvärdesbedömningen utfördes enligt System Aqua (Naturvårdsverket 2001), och tre vattendragsobjekt bedömdes (objekt A-C, figur 1). Undersökningarna syftar till att identifiera naturvärden och utgöra underlag för dessas bevarande och utveckling och är ett led i arbetet med att nå miljömålet Levande sjöar och vattendrag, och då särskilt delmål 1 om långsiktigt skydd av värdefulla naturmiljöer. Studien finansierades av Naturvårdsverkets särskilda medel för att förstärka arbetet med att långsiktigt skydda limniska miljöer. Den karterade sträckan har en medelbredd på 4,3 meter i Smedjeån och 0,9 meter i biflödena. Medeldjupet är 0,3 meter. Loppet är rakt (73 % av längden) eller ringlande (27 % av längden), medan meandrande sträckor saknas. Större delen av sträckan är lugntflytande eller svagt strömmande, och bottenmaterialet domineras av lera och sten, där lera främst förekommer uppströms Oxhultasjön. Karterad sträcka är tills stor del orensad (37 %) eller försiktigt rensad (29 %), men det finns två omgrävda sträckor uppströms Oxhultasjön. Markanvändningen i närmiljön (0-30 meter från vattnet) domineras av skog (62 % av längden), öppen mark (23 %) och våtmark (11 %). Åkermark saknas helt och artificiell mark utgör endast 1 % av längden. Bredden på skyddszonen/buffertzonen mellan vattendrag och produktionsskog eller artificiell mark har bedömts på 9 km strand och endast 400 meter hade en skyddszon som var Figur 1. Översiktskarta över de sträckor som karterats med biotopkarteringsmetodiken samt de tre områden där naturvärdet bedömts med System Aqua. 3 (46)

7 mer än tio meter bred. Eftersom produktionsskog är den vanligaste markanvändningen i närmiljön finns det anledning att tro att bristen på adekvata skyddszoner inverkar menligt på vattendraget. 16 vandringshinder identifierades. För småål och lax som vandrar mot strömriktningen är dammen vid Oxhult det definitiva hindret, men nedströms detta finns fem hinder med laxtrappor. Sju limniska potentiella nyckelbiotoper identifierades och sex av dessa finns på sträckan Fåglasång till Oxhult (vattenbiotop 14-29), och en ligger uppströms Oxhultasjön i objekt C. Figur 2. En vacker och värdefull del av Smedjeån. Sträckan är blockrik, med strömmande vatten och längs kanten finns skog som skuggar vattnet och tillför vattendraget strukturer i form av död ved och föda i form av nedfallande löv och grenar. Fotograf: Viveka Strand. Naturvärdesbedömningen visade att objekt A och objekt B har höga naturvärden och objekt C har mycket högt naturvärde (figur1). I objekt C finns dock misstanke om att objektet är försurat och att förekomsten av rödlistade arter är låg, varför ytterligare underlag behöver tas fram för att en mer vederhäftig bedömning ska kunna göras. För objekt A och objekt B utgörs de höga naturvärdena av rödlistade arter samt värdefulla fysiska miljöer i form av kvillområden, orensade sträckor, potentiella nyckelbiotoper i vattnet samt hög andel värdefull natur i anslutning till vattendraget. Särskilt mellan vattenbiotop 14-29, dvs. från Fåglasång till Oxhult är naturvärdena höga. 4 (46)

8 INLEDNING Miljömål om skydd Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål vilka ska vara vägledande för miljöarbetet. Ett delmål inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att minst hälften av alla skyddsvärda vattenmiljöer ska ha ett långsiktigt skydd senast år Som ett led i arbetet med att nå detta delmål har värdefulla vattenmiljöer identifierats av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet i samarbete med länsstyrelserna (Naturvårdsverket 2007d). Länsstyrelsen i Hallands län har därefter identifierat vilka av de mest värdefulla vattenmiljöerna som är i behov av skydd, samt upprättat en prioriteringsordning. För att nå delmålet i Hallands län ska de värdefulla naturmiljöerna i sju vattensystem få ett långsiktigt skydd, och Fylleåns och Ätrans vattensystem samt Smedjeån är högst priorierade (Länsstyrelsen i Hallands län 2006c). Behov av underlag för att genomföra skydd För att kunna avgränsa skyddsvärda miljöer i dessa vattenområden och för att kunna bedöma behovet av åtgärder 1 för att värna om vattendragens naturvärden krävs kunskap om bl.a. artförekomster, vattenkemi, hydrologi och den fysiska miljön (t ex vandringshinder, lekområden för laxfisk, settlingbottnar för musslor och branta strandbrinkar för kungsfiskare). Uppgifter om vattenkemi (databaser på Länsstyrelsen samt SLU 2009) Figur 3 Safsa Osmunda regalis är en ståtlig ormbunke som förekommer rikligt vid karterad del av Smedjeån. Fotograf Viveka Strand. samt förekomst av fisk (Fiskeriverket 2008), bottenfauna (Ekologgruppen 2008, Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009) och stormusslor (Länsstyrelsen i Hallands län 2008a) finns för många vatten. Kunskapen om den fysiska miljön är däremot mycket begränsad och rör sig framför allt om lek- och uppväxtområden samt vandringshinder för lax 2 samt om större dammar (Länsstyrelsen Hallands län 2008e). Detta bör jämföras med att man på land genomfört flera storskaliga inventeringar av naturvärden i form av nyckelbiotoper i skog (Skogsstyrelsen 2008), sumpskogar (Skogsstyrelsen 2008), våtmarker (Länsstyrelsen i Hallands län 1984) och ängs- och betesmarker (Jordbruksverket 2005). 1 t.ex. skyddszoner, åtgärder vid vandringshinder, anpassad markanvändning, kalkning 2 Inventering har oftast skett från mynningen till definitiva vandringshindret i laxförande vattendrag. 5 (46)

9 I rapporten redovisas dels en kartering av den fysiska miljön och dels en bedömning av naturvärdet i Smedjeån, Laholms kommun. Metodik För att inhämta kunskap om den fysiska miljön användes metoden biotopkartering, vilket innebär att man vandrar längs med ett vattendrag och beskriver olika fysiska faktorer i vattendraget och dess närmiljö, t.ex. typ av bottensubstrat, förekomst av ved, diken och vandringshinder och pågående markanvändning i anslutning till vattendraget. Biotopkarteringsmetoden har använts i flera län och då särskilt i Jönköpings län som utvecklat metoden. I några län har man använt modifierade metoder, och så har också gjorts inom basinventeringen av Natura 2000-områden. I denna rapport har vi valt att använda den metod som finns beskriven i rapporten Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2002). Vattendragets naturvärde bedömdes med verktyget System Aqua, där information från biotopkarteringen används tillsammans med vattenkemidata, data om artförekomster, uppgifter om vattenståndsreglering m.m. för att ge en bild av vattendragets sammantagna naturvärde. Naturvärdesbedömning med System Aqua har framför allt använts av Länsstyrelsen i Jönköpings län (se t.ex. Länsstyrelsen i Jönköpings län 2000, 2005) men även av t.ex. Jägrud (2004), Länsstyrelsen i Västmanlands län (2006), Länsstyrelsen Blekinge län (2008) och Rudström (2006). Smedjeån Smedjeån (karta 1) tillhör Lagans huvudavrinningsområden och mynnar i Lagan vid Åmot nära havet. Smedjeåns avrinningsområde är 277 km 2. Smedjeån har pekats ut som ett särskilt värdefullt vattendrag ur nationellt perspektiv av både Fiskeriverket (har pekat ut hela Lagans vattensystem) och Naturvårdsverket (sträckan Ränneslöv-Hishult) (Naturvårdsverket 2007c, d), och delarna från Skråmered till Hishult ingår i Myrskyddsplan för Sverige (Naturvårdsverket 2007a). Dessutom finns höga naturvärden i anslutning till ån i form av skogliga nyckelbiotoper i området från Skråmered till Oxhultasjön (Skogsstyrelsen 2008), samt våtmarker med mycket höga naturvärden (Länsstyrelsen i Hallands län 1984), och områden som ingick i ängs- och betesmarksinventeringen (Jordbruksverket 2005) (karta 9). Ån är även livsmiljö för ett antal hotade arter som havsnejonöga, ål, fransfladdermus och skirmossa (Länsstyrelsen i Hallands län. 2008a), och hyser ställvis en mycket artrik bottenfauna (Länsstyrelsen i Hallands län 2002, 2004b, 2007a, 2007b). Ån är försurningsdrabbad och kalkas med två doserare uppströms Store sjö, samt från båt i Grötsjön och Oxhultasjön. Målområdet är huvudfåran från Ränneslöv till Oxhultasjön, där kalkningen haft en tillfredställande effekt (Länsstyrelsen i Hallands län 2002, 2004a, 2004b, 2006a, 2007a, 2007b). Sträckan från mynningen i Lagan till Oxhultasjön har god ekologisk status (Vattenmyndigheten och länsstyrelserna 2009, karta 2). Längre uppströms är försurningspåverkan dock betydlig (Länsstyrelsen i Hallands län. 2004b) och detta i kombination med måttlig fiskfauna resulterar i att 6 (46)

10 den ekologiska statusen bedöms som måttlig på sträckan Oxhultasjön-Store sjö (Vattenmyndigheten och länsstyrelserna 2009, karta 2). Urval av sträckor I arbetet med att identifiera, avgränsa och bevara särskilt värdefulla limniska miljöer hade det varit bra om alla länets vattendrag hade varit naturvärdesbedömda och om det funnits detaljerad information om den fysiska miljön i de områden som har höga naturvärden. Det är dock kostsamt att genomföra biotopkartering, och i föreliggande studie fanns medel endast till kartering och naturvärdesbedömning av ca 30 km vattendrag. Länsstyrelsen valde för biotopkartering ut den del av Smedjeån som utpekats som nationellt särskilt värdefull av Naturvårdsverket. Den ingår även i Myrskyddsplan för Sverige. Dessutom valdes huvudfåran uppströms Oxhultasjön ut trots att denna ligger ovan det definitiva vandringshindret, eftersom dessa delar förmodades ha lägre grad av fysisk påverkan av t.ex. rensningar, rätningar och omgivande markanvändning. Av olika skäl har inte alla sträckor länsstyrelsen valt ut enligt ovan karterats. Vissa sträckor bedömdes i fält vara alltför svårframkomliga, eller bedömdes ha låga naturvärden. De sträckor som blev karterade var stora delar av huvudfåran från Ränneslöv till Store sjö (vattenbiotop 1-47) samt biflödena Möllebäcken (vattenbiotop 48-59), Vannåsabäcken (vattenbiotop 60-70), och Grötsjöbäcken/Feresbäcken (vattenbiotop 71-77). Sträckor som inte karterades var huvudfåran mellan vattenbiotop 1 och 2, 8 och 9, 32 och 33 samt 40 och 41 (karta 3). Totalt karterades 32 km vattendrag. Att delar av huvudfåran är okarterade begränsar möjligheten att göra naturvärdesbedömning med System Aqua. Endast tre vattendragssträckor uppfyller kriterierna för indelning i vattendragsobjekt enligt System Aqua nämligen objekt A: vattenbiotop 9-19, objekt B: vattenbiotop och objekt C: vattenbiotop (karta 3). Användningsområde I första hand kommer utförd biotopkartering och naturvärdesbedömning att användas för att bedöma om det finns värdefull natur i berörda delar av Smedjeån, och att i så fall bidra till att värdena kan bevaras och utvecklas genom att eventuella insatser i form av t.ex. skydd och restaureringsåtgärder kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Resultaten från biotopkarteringen kan även användas som underlag för miljöprövningar i och i anslutning till karterade sträckor, samt som planeringsunderlag för biotopvård och inventeringar. Aktörer Johan Nilsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län har utfört biotopkartering och identifierat limniska potentiella nyckelbiotoper. Viveka Strand, Länsstyrelsen i Hallands län har skrivit rapporten och utfört naturvärdesbedömningen med System Aqua. Studien har finansierats med Naturvårdsverkets särskilda medel för att förstärka arbetet med att långsiktigt skydda limniska miljöer. 7 (46)

11 BIOTOPKARTERING Metodik Vattendraget har karterats enligt metodiken Biotopkartering vattendrag (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2002). Det innebär att hela vattendraget fotvandrats medan uppgifter om vattenbiotopen och närmiljön samlats in. I vattenbiotopen noteras t.ex. uppgifter om bottensubstrat, strömförhållanden, beskuggning, död ved, täckningsgrad av vegetation, flöde och vandringshinders passerbarhet. Vattendraget indelas i delsträckor där varje delsträcka har likartad karaktär, dvs. om t.ex. strömförhållandena ändras från strömmande till lugnt avdelas en ny sträcka 3. I närmiljön noteras uppgifter om markanvändning i anslutning till vattendraget, skyddszon, buskskikt m.m. Även närmiljön indelas i sträckor med likartad karaktär. Ett flertal parametrar i biotopkarteringen bedöms i klasser enligt en fyrgradig skala, där klass 0 innebär att parametern saknas eller är dålig och klass 3 att parametern förekommer rikligt eller är bra. Som exempel bedöms för varje vattenbiotop om död ved förekommer rikligt (klass 3), måttligt (klass 2), lite (klass 1) eller inte alls (klass 0), samt om förutsättningarna för laxlek är bra (klass 3), tämligen goda (klass 2), möjliga (klass 1) eller saknas (klass 0). För några parametrar bedöms täckningsgraden av olika fraktioner inom vattenbiotopen, t.ex. bedöms täckningsgraden av varje bottensubstrat (sten, grus, sand, lera m.fl.) i varje vattenbiotop i följande klasser: klass 3: > 50 % täckningsgrad, klass 2: 5-50 % täckningsgrad, klass 1: <5 % täckningsgrad, klass 0: substratet saknas. Det substrat som har klass 3 är således det dominerande bottensubstratet på den berörda sträckan. All data från fältkarteringen matas in i en Accessdatabas (Länsstyrelsen i Hallands län 2008c) utarbetad av Länsstyrelsen i Jönköpings län, och karterade sträckor digitaliseras, och kartor som beskriver resultatet skapas. I samband med biotopkarteringen identifierades limniska potentiella nyckelbiotoper enligt metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län (1997). Medel för biotopkartering och naturvärdesbedömning söktes av länsstyrelsen från Naturvårdsverket 2005, upphandling av biotopkarteringen skedde våren 2006, fältarbetet utfördes 25 juli 9 augusti 2006 och databas, GIS-skikt och fotografier redovisades slutligen till länsstyrelsen i maj Digitala bilder av flertalet vattenbiotoper, närmiljöer, vandringshinder och vägövergångar finns lagrade på länsstyrelsen. På länsstyrelsen finns även accessdatabas, GIS-skikt (ArcMap), fältprotokoll och kartor. 3 En vattenbiotop måste bör vara minst 30 meter lång, varför kortare partier med avvikande egenskaper inte avgränsas. 8 (46)

12 19% Strömförhållanden 3% 37% Resultat Nedan presenteras ett urval av resultaten från biotopkarteringen. Ytterligare uppgifter kan fås från länsstyrelsens biotopkarteringsdatabas (Länsstyrelsen i Hallands län 2008c). Kartor redovisas i bilaga 1 och fotografier redovisas i bilaga 2. Storlek, lopp och strömförhållanden 41% lugnt svagt strömmande strömmande inget dominerar Figur 4. Fördelningen av dominerande strömförhållanden på karterade sträckor. 7% 22% 24% Bottensubstrat 0,3% 8% 26% findetritus lera sand grus sten block inget substrat dominerar 13% Figur 5 Fördelningen av dominerande bottensubstrat på karterade sträckor. Vattendragets bredd varierade mellan 0,3 och 25 meter. Medelbredden (exklusive dammar) var 4,3 meter i huvudfåran (vattenbiotop 1-47) och 0,9 meter i biflödena (vattenbiotop 48-77). Medeldjupet var 0,3 meter och maxdjupet 1,5 meter (exklusive dammar). Karterade delar av vattendraget har rakt (73 % av längden) eller ringlande lopp (27 % av längden), medan meandrande sträckor saknas. Större delen av sträckan domineras av lugnflytande och svagt strömmande vatten (ca 2 / 5 av längden vardera), medan ca 1 / 5 av längden är strömmande (figur 4). Ingen sträcka domineras av forsande vatten (figur 4, karta 4), men kortare forsande partier (klass 1-2) förekommer. Bottenmaterial Lera och sten är dominerande bottensubstrat på ca 1 / 4 av sträckan vardera (figur 5, karta 5). Sand, grus och block förekommer också frekvent medan sträckor vars bottensubstrat domineras av grovdetritus eller häll saknas helt, och endast en kort sträcka (111 meter) domineras av findetritus. På 22 % av längden har inget dominerande bottensubstrat noterats utan flera fraktioner har klass 2 (figur 5, karta 5). Bottnar där lera dominerar förekommer huvudsakligen uppströms Oxhultasjön där 47 % av sträckan och hela 63 % av ytan utgörs av lerbotten, att jämföra med 3 % av sträckan och 8 % av arealen nedströms Oxhultasjön. Nedströms Oxhultasjön är sten det vanligaste substratet med dominans på 36 % av längden och 43 % av ytan. 9 (46)

13 Vattenvegetation På 15 % av karterad sträcka var mer än halva ytan täckt av vattenvegetation (klass 3) och på ytterligare 56 % var 5-50 % av ytan täckt (klass 2)(karta 6). Endast 2 % av sträckan saknade helt vattenvegetation (figur 6). 27% Vegetation 2% 15% Övervattensväxter (t ex bladvass, kaveldun och jättegröe) var den vanligaste vegetationsformen, medan trådalger och rosettväxter saknades helt på karterade sträckor. Följande vegetationsformer hade minst 5 % täckning (klass 2 eller 3) på någon sträcka övervattensväxter på 48 % av längden flytbladsväxter på 17 % av längden mossor på 15 % av längden undervattensväxter 4 på 14 % av längden påväxtalger på 12 % av längden klass 3 = >50% klass 2 = 5-50% klass 1 = <5% 56% klass 0 = obefintlig Figur 6 Vegetationens täckningsgrad på karterade sträckor fördelat på klasser. Skuggning Skuggning Större delen av vattendragets längd hade god eller måttlig skuggning (41 % klass 3, 45 % klass 2, figur 7). 14 % av sträckan hade mindre god skuggning (klass 1), medan endast sträcka 73 helt saknar skuggning (klass 0). Längre partier med låg grad av skuggning förekommer nedströms Oxhultasjön mellan vattenbiotop (karta 6 och 7). 45% 14% 0,2% 41% Rensat/påverkat Någon grad av rensning förekommer på 63 % av längden, varav ungefär hälften vardera utgörs av försiktiga respektive kraftiga rensningar (figur 8). Sträcka 42 och 45 är helt omgrävda, och utgör tillsammans 600 meter. Rensade och orensade sträckor förekommer i hela det karterade området (karta 8). god skuggning (>50%) måttlig skuggning (5-50%) mindre god skuggning (<5%) obefintlig skuggning Figur 7 Skuggning angivet som andel av karterad sträcka i olika klasser. Klassindelningen utgår från hur stor del av vattendragets yta som skuggas när det är fullt solsken mitt på 4 Undervattensväxter med hela respektive finflikiga blad har slagits samman. 10 (46)

14 32% Rensning 2% 37% Död ved Förekomsten av död ved i vattnet var liten eller obefintlig på 67 % av längden, och måttlig på 25 % av längden (figur 9). Endast 8 % av längden hade riklig förekomst av död ved och dessa partier var, med undantag för sträcka 71, sådana med hög grad av skuggning (karta 7). Nyckelbiotoper 13% 54% 29% klass 0 = ej rensad klass 1 = försiktigt rensad klass 2 = kraftigt rensad klass 3 = omgrävd/rätad Figur 8 Andel av karterad sträcka som rensats Död ved 8% klass 3 = riklig förekomst klass 2 = måttlig förekomst klass 1 = liten förekomst klass 0 = obefintlig 25% Figur 9 Förekomst av död ved angivet som andel av karterad sträcka i olika klasser. Som riklig förekomst räknas >25 stockar per 100 meter vattendrag). Vid biotopkarteringen identifierades sju limniska potentiella nyckelbiotoper (tabell 1, karta 9) vilka totalt omfattade 2,2 km. Värdefulla strukturelement Utöver de potentiella nyckelbiotoper som identifierades under biotopkarteringen finns ytterligare några värdefulla strukturelement noterade vid vattendragen. Dessa utgörs av fyra sjöutlopp, fyra strömnackar, 23 utströmningsområden /källor, sju stensättningar och sju kvillområden (områden där vattendraget delar upp sig i minst tre fåror med öar i mitten). Lax/öringbiotoper Tämligen goda lekområden för lax/öring (klass 2) finns på 0,6 hektar (6 % av arealen) nedanför det definitiva vandringshindret i Oxhult (hinder nr 6), och 0,1 hektar (2 % av arealen) uppströms detta hinder. Dessa utgörs av vattenbiotop 1, 58 och 60. Riktigt goda lekområden bedömdes inte förekomma på karterad sträcka (figur 10, karta 10) Uppväxtområden för lax och öring förekommer framförallt nedströms det definitiva vandringshindret där 3,6 hektar (38 % av den karterade arealen) utgörs av sådana som är tämligen goda eller bättre. Uppströms det definitiva vandringshindret utgörs endast 0,1 hektar (3 % av den karterade arealen) av tämligen goda uppväxtområden, och goda-mycket goda uppväxtområden saknas helt (figur 10, karta 10). 11 (46)

15 Tabell 1 Förteckning över limniska potentiella nyckelbiotoper som identifierats på de sträckor i Smedjeåns vattensystem som biotopkarterades Fotograf Johan Nilsson (bild ) och Viveka Strand ( ). ID Beskrivning Bild 981 Kvillområde med bra bottensubstrat, bra strömhastighet och djup. Omgivning bestående av mycket tät lövskog, delvis av sumpkaraktär. Längd 420 meter. Läge: Vattenbiotop 14, närmiljö 33 och delar av 46. Startkoordinat , , slutkoordinat , Bra uppväxtlokal för laxfisk. Bra strömhastighet och lämpligt bottensubstrat. Båda närmiljöerna utgörs av lövskog/lövsumpskog. Lokalen lämplig för elfiske, vattenprovtagning och bottenfaunaprovtagning. Längd 170 meter. Läge: Vattenbiotop 19. Startkoordinat , , slutkoordinat , Mycket fint uppväxtområde för lax med varierande bottensubstrat och bra beskuggning. Längd 120 meter. Läge: Vattenbiotop 21. Startkoordinat , , slutkoordinat , Bra varierande bottensubstrat, lämplig uppväxtbiotop för lax och bra beskuggning. Längd 200 meter. Läge: Vattenbiotop 24. Startkoordinat , , slutkoordinat , Bild saknas 985 Mycket fin lövblandskog/ sumpskog i närmiljöerna. Mycket bra uppväxtbiotop för lax. Längd 220 meter. Läge: Vattenbiotop 26, Närmiljö 59, 84. Startkoordinat , , slutkoordinat , Mycket fin lövblandskog/ sumpskog i närmiljöerna. Mycket bra uppväxtbiotop för lax. Längd 880 meter. Läge: Vattenbiotop 27, Närmiljö 59, 84. Startkoordinat , , slutkoordinat , Bra bottensubstrat för lekande lax. Längd 220 meter. Läge: Vattenbiotop 60. Startkoordinat , , slutkoordinat , Bild saknas 12 (46)

16 Nedströms Oxhult 0,6ha 6% Uppströms Oxhult 0,1ha 2% lekområde 5,6ha 59% 3,4ha 35% 2,1ha 62% 1,2ha 36% 2,0ha 21% 0,1ha 3% uppväxtområde 3,3ha 35% 1,6ha 17% 1,9ha 57% 1,3ha 40% 2,6ha 27% 0,1ha 1% 0,2ha 2% 0,2ha 14% 3,7ha 39% ståndplatser 5,6ha 58% 0,8ha 55% 0,4ha 31% klass 3 = goda-mycket goda klass 2 = tämligen goda klass 1 = möjliga klass 0 = ej lämplig Figur 10. Vattendragets kvalitet som laxmiljö uppströms respektive nedströms det definitiva vandringshindret vid Oxhultasjön uttryckt som andel av biotopkarterad areal vattendrag (hektar) som utgörs av respektive kvalitetsklass (klass 0-3) med avseende på lekområden, uppväxtområde och ståndplatser. Den karterade längden är 16 kilometer både uppströms och nedströms Oxhultasjön, men arealen är 9,6 hektar nedströms och 3,3 hektar uppströms. 13 (46)

17 Nedströms det definitiva vandringshindret utgörs 5,8 hektar (60 % av den karterade arealen) av tämligen bra- mycket bra ståndplatser, att jämföra med sträckan uppströms där endast 0,2 hektar (14 % av arealen) klassats som tämligen bra ståndplatser (figur 10). Endast vattenbiotop 4 har goda-mycket goda ståndplatser (karta 10). Vandringshinder Bedömning av hinder i biotopkarteringsmetodiken Det finns 16 vandringshinder för lax/öring på karterad sträcka, varav fyra är naturliga (hinder 9, 13, 14 och 15, tabell 2). När hindrets svårighetsgrad bedöms i biotopkarteringsmetodiken räknas inte eventuella fiskvägar in i bedömningen utan dessas förekomst och funktion noteras för sig. Ett hinder som i biotopkarteringen bedömts vara definitivt för lax men har en fungerande laxtrappa är således i realiteten passerbart för uppvandrande lax. Det är däremot definitivt för simsvaga arter och kan orsaka problem vid nedströms passage. Lax För lax har sju definitiva hinder noterats på karterade sträckor (tabell 2, karta 10), men flera av dessa har passagevägar. I praktiken är endast hinder 6, 7 och 11 definitiva genom att hindren inte är möjliga att ta sig förbi och artificiella vandringsvägar saknas. Lax kan således ta sig upp till Oxhult (hinder nr 6), under förutsättning att fiskvägarna vid hinder 1-5 är i funktion. Vid inventeringstillfället i augusti 2006 var fyra av fem vandringsvägar stängda (trappa vid hinder 1-3, fåra vid hinder 5). Ål Enligt bedömningen som gjordes i biotopkarteringen 2006 är hinder 1-3 definitiva för ålyngel, men Länsstyrelsens fiskeenhet anser att dessa hinder är partiella. Biotopkarteringsdatabasen har korrigerats enligt dessa uppgifter, och fortsatt resonemang utgår från att berörda hinder är partiella. Från mynningen i havet till det definitiva hindret i Oxhult finns fem partiella hinder för ålyngel. Uppströms Oxhult finns ytterligare åtta definitiva hinder och två partiella hinder för ålyngel på karterade sträckor. Mört För mört noterades tolv definitiva och fyra partiella vandringshinder, och hindren är fördelade på hela den karterade sträckan (tabell 2). Nedströms vandring Biotopkarteringen utfördes ofullständigt vad gäller bedömningen av hur nedströms vandrande fisk påverkas av vandringhindren. Tre hinder bedömdes skada fisk vid passage i strömriktningen, nämligen hinder 3, 4 och 6, medan hinder nr 1, 12 och 13 inte bedöms orsaka skada. För resterande tio hinder saknas bedömning (tabell 2). 14 (46)

18 Tabell 2 Vandringshinder på biotopkarterad del av Smedjeåns vattensystem. Karteringen gjordes juli-augusti ID Lägeskoordinat Grad av vandringshinder 5 för uppströmsvandrande lax, mört och ålyngel Fiskväg Skador på fisk vid nedströms passage Typ av hinder 1: Ränneslövs kvarn , : Värestorps kvarn , : Gränshuskvarn , : Horsabäcks kvarn , definitivt för lax och mört, partiellt för ålyngel 6 trappa som var torrlagd vid inventeringstillfället trappa som var torrlagd vid inventeringstillfället samt smoltledare Länsstyrelsens fiskeenhet bedömer att det troligen inte sker skador på fisk eftersom turbin saknas. Smoltledare finns enligt Länsstyrelsens fiskeenhet. Fingrind finns, men fisk bedöms ändå kunna skadas. Enligt Länsstyrelsens fiskeenhet finns även smoltledare. damm sågdamm damm , partiellt för alla arter naturlig sidofåra som ej fungerade vid inventeringstillfället, men troligen vid högre vattenstånd. Bedömning saknas ålkista 6: Oxhult , definitivt för alla arter saknas Fingrind finns, men fisk bedöms ändå kunna skadas damm 5 Observera att ev. fiskvägar inte ingår i bedömningen av hindrets svårighetsgrad. Ett hinder som uppges vara definitivt för lax men har en väl fungerande laxtrappa är således passerbart för lax som vandrar mot strömriktningen. 6 Vid biotopkarteringen bedömdes hindret vara definitivt för ål och ålyngel, men enligt länsstyrelsens fiskeenhet är det partiellt för dessa. 15 (46)

19 Tabell 2 fortsättning ID Lägeskoordinat Grad av vandringshinder 5 för uppströmsvandrande lax, mört och ålyngel Fiskväg Skador på fisk vid nedströms passage Typ av hinder 7: Hishults kvarn , saknas damm definitivt för alla arter , sidofåra med lucka ålkista och ev. såg Bedömning saknas , partiellt för alla arter naturligt , definitivt för ålyngel och mört, partiellt för lax , definitivt för alla arter damm , , , definitivt för ålyngel och mört, partiellt för lax. saknas Ingen skada vid nedströms passage naturligt naturligt el. grävd pool för boskap , Bedömning saknas naturligt , partiellt för alla arter trumma 16 (46)

20 Ej karterad sträcka Sträckan från havet till Ränneslöv ingick ej i biotopkarteringen. Det finns inga hinder noterade på denna sträcka i den inventering som utfördes 2008 av Lars- Göran Pärlklint på uppdrag av Laholms laxfiske (Pärlklint 2008) eller i Länsstyrelsens inventering av vandringshinder för laxfisk som utfördes på 1980-talet. 23% Närmiljö 11% 1% 25% Närmiljö Närmiljön definieras som den mark som finns i området 0-30 meter vinkelrätt från vattendraget. På varje sida om vattendraget har 32 km närmiljö bedömts, och närmiljön delades in i 207 olika sträckor. Skog är den vanligaste marktypen (62 % av längden) följt av öppen mark (23 %) och våtmark (11 %), (figur 11, karta 11 och 12). Hygge och artificiell mark utgör tillsammans 4 % av längden, medan åkermark saknas helt (figur 11). 2,8% 24% Skyddszon 13% skog ej produktion (S4) produktionsskog löv eller bland produktionsskog barr kalhygge öppen mark våtmark artificiell mark Figur 11 Dominerande markanvändning i vattendragets närmiljö (0-30 meter från vattnet). Av skogen utgörs 60 % av produktionsskog och 40 % av övrig skog (typ S4). Längs med Smedjeån utgörs den senare huvudsakligen av sumpskogar med stort inslag av klibbal eller Salix-arter. Produktionsskogen utgörs till två tredjedelar av ren barrskog. 3,5 km 5,0 km Skyddszon/buffertzon För sträckor där markanvändningen kan medföra risker för vattendraget i form av tillförsel av närsalter, försurande ämnen, tungmetaller, bekämpningsmedel m.m. bedöms bredden på skyddszonen. Som riskfyllda marktyper räknas produktionsskog, hygge, åker och artificiell mark (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2002). Totalt noterades 26 km strand som dominerades av riskfylld marktyp 7, dvs. 39 % av den karterade strandlängden. Av dessa 26 km har bredden av skyddszonen bedömts på 9 km, dvs. underlag saknas för merparten 7 Produktionsskog (23,8 km), hygge (1,0 km) och artificiell mark (0,7 km) 16,9km 0-3 meter 3-10 meter meter >30 meter (saknas) skyddszon ej bedömd 0,4 km Figur 12 Andel närmiljö med riskfylld marktyp som har skyddszon mot vattendraget. Med riskfylld marktyp menas produktionsskog, hygge, åker och artificiell mark, men i föreliggande studie utgörs denna nästan enbart av produkionsskog. Siffrorna i diagrammet anger strandlängden i kilometer. 17 (46)

21 Figur 13 Vid Skönhultsbro, slingrar sig ån genom öppna mader. Vattenklöver bildar här stora bestånd med revor långt ut i ån. Blommorna är mycket vackra med sina fransiga kronblad. Fotograf Viveka Strand. av sträckan. På de bedömda sträckorna är skyddszonen <10 meter bred på >95 % av sträckan. Endast 0,4 km har en skyddszon som överstiger 10 meter, och skyddszoner bredare än 30 meter saknas (figur 12). Vägpassager Karterade sträckor korsas av vägar på 27 ställen. För tolv av vägpassagerna bedöms det finnas någon grad av intresse för utter att passera, men en av dem utgör ett definitivt hinder för utter (nr 3), och ytterligare tre är partiella hinder (nr 2, 14, 21)(karta 10, 11). 18 (46)

22 NATURVÄRDESBEDÖMNING För att få ett mått på ett vattendrags naturvärde, som kan jämföras med andra vattendrag används bedömningsverktyget System Aqua (Naturvårdsverket 2001). System Aqua är tänkt att fungera som ett verktyg för naturvärdesbedömning av såväl hela avrinningsområden som mindre objekt, t.ex. sjöar, delavrinningsområden eller kortare sträckor av vattendrag. Här bedöms tre vattendragssträckor (vattendragsobjekt A-C, karta 3), dvs. inte hela den sträcka som biotopkarterats. Nedan följer en översiktlig beskrivning av metoden (se även tabell 3), en utförlig beskrivning finns i rapporten System Aqua (Naturvårdsverket 2001). Identifiering Data som beskriver objektets geografiska läge och dess avgränsning t.ex. inlopps- och utloppskoordinater, kommun, avrinningsområde redovisas i bilaga 3. Karaktärisering Vattendragsobjektet beskrivs genom basdata, dess strukturella mångformighet och dess artrikedom. Exempel på basdata är objektets längd, lutning och strömordning. Exempel på strukturell mångformighet är strömförhållanden, bottentyper, markslag i närmiljön och fluviala former (tabell 3). Basdata och strukturell mångformighet redovisas i bilaga 3 medan artrikedom redovisas i tabell 8. Värdering Vattendragsobjektets naturlighet, raritet och artrikedom värderas var för sig med hjälp av olika indikatorer (N1-7, Ra1-5, A1-3 i tabell 3). Indikatorvärdet varierar mellan noll och fem, där noll indikerar ett ur naturvårdsperspektiv ogynnsamt tillstånd och fem innebär ett gynnsamt tillstånd. Naturlighet Bedömningen av i vilken utsträckning vattendraget är naturligt sker genom sju olika indikatorer nämligen N1 bestående ingrepp, N2 påverkan på flödet, N3 markanvändning i närmiljön, N4 vattenkvalitet, N5 främmande arter, N6 förändring av växt- och djursamhälle i ett vattendrag och N7 fragmentering (tabell 3). En helhetsbedömning av vattendragsobjektets naturlighet får göras om minst fem av dessa indikatorer bedömts. En sammanställning av varje indikatorvärde, underlag för bedömningarna och sammantaget naturvärde för varje objekt presenteras i tabell 4. N1. Bestående ingrepp Med bestående ingrepp avses fysiska ingrepp som påverkar vattendragets fallprofil och tvärsektion nämligen rensning 8, damm, indämning, utfyllnad, översvämningsskydd och kulvertering. Den totala sträckan med bestående ingrepp i varje vattendragsobjekt beräknades med hjälp av biotopkarteringsdatabasen. Bestående ingrepp i någon form finns i alla tre vattendragsobjekten, vanligast är kraftiga rensningar. I objekt A har 56 % av sträckan förändrats av kraftiga rensningar och en damm, vilket 8 klass 2 eller 3 enligt biotopkarteringsmetodiken 19 (46)

23 ger indikatorvärde ett. Objekt B påverkas av kraftiga rensningar samt en indämning som tillsammans förändrat 41 % av sträckan, vilket ger indikatorvärde två. I objekt C har 23 % av sträckan påverkats av kraftiga rensningar vilket ger indikatorvärde tre. Ingrepp i form av rätade/omgrävda sträckor (rensning klass 3), utfyllnad, kulvertering och översvämningsskydd förekommer ej i något av objekten. Tabell 3 Översikt över System Aqua Identifiering Objektnamn, koordinater, huvudavrinningsområde Karaktärisering Värdering Basdata Strukturell mångformighet Artrikedom Naturlighet Raritet Artrikedom Längd, lutning, strömordning Strömtyper, bottentyper, kvillområden, fluviala former, marktyper i närmiljön, vegetationsformer m.m. Antal arter av makrofyter, bottenfauna respektive fisk N1 Bestående ingrepp N2 Påverkan på flödet N3 Markanvändning i närmiljön N4 Vattenkvalitet N5 Främmande arter och stammar N6 Förändring av växt- och djursamhällen N7 Fragmentering Ra1 Växter Ra2 Ryggradslösa djur Ra3 Fisk Ra4 Fågel Ra5 Amfibier och däggdjur A1 Makrofyter A2 Bottenfauna A3 Fisk Speciella förhållanden Positiva eller negativa förhållanden som inte tagits upp i värdering eller karaktärisering t.ex. om objektet är ett viktigt forskningsobjekt, av betydelse för fisket, är en viktigt rastplats för fågel, om det förekommer störningar i form av stugby, båttrafik eller allmän badplats. N2. Påverkan på flödet Indikatorn bedömer mänskliga ingrepp som påverkar vattentransporten. Uppgifter om antalet torrfåror, vattenuttag, dammar och diken (>500 meter långa) har sökts ut från biotopkarterings- 20 (46)

24 databasen, och antalet objekt per kilometer har beräknats. Uppgifter om dammar som påverkar vattenflödet i vattendragsobjekten kommer från länsstyrelsens dammregister, samt muntligen från ägaren till Hårsabäcks kvarn. Objekt A påverkas av Hårsabäcks kvarn som ligger i objektets uppströms ände och dammen vid Oxhult som ligger sju kilometer uppströms objektet. I Hårsabäcks kvarn sker ingen aktiv flödesreglering, men i Oxhult sker korttidsreglering med stora flödesväxlingar (flödet kan variera >25 % inom en vecka). Nolltappning sker ej. Indikatorvärdet blir ett. Objekt B påverkas av dammen i Oxhult, där nolltappning ej förekommer, men väl korttidsreglering med större flödesväxlingar (>25 % skillnad mellan högsta och lägsta flöde under veckan). Indikatorvärdet blir ett. Objekt C påverkas ej av dammar, och antalet flödespåverkade ingrepp per kilometer understiger ett vilket ger indikatorvärde fem. N3. Markanvändning i närmiljön Indikatorn värderar hur stor andel av närmiljön som utgörs av starkt påverkade marktyper, dvs. hygge, åker, bebyggelse eller anlagda ytor. Uppgifterna kommer från biotopkarteringsdatabasen. I berörda vattendragsobjekt utgörs endast en mycket liten del (0-3 %) av närmiljöns längd av starkt påverkade marktyper. Indikatorvärdet blir fem i samtliga vattendragsobjekt. Figur 14 En del av närmiljön utgörs av äldre bokskog med höga naturvärden. Fotograf Viveka Strand. 21 (46)

25 Tabell 4 Sammanställning av vattendragsobjektens naturlighet, enligt de sju indikatorer som bedöms i System Aqua. Indikator Vattendragsobjekt A B C N1. Bestående ingrepp N2. Påverkan på flödet N3. Markanvän dning i närmiljön N4. Vattenkvali tet Indikatorvärde Andel av sträckan med bestående ingrepp Typ av ingrepp Källa 56,4 % 40,6 % 23,4 % kraftig rensning, en damm. biotopkartering kraftig rensning, en indämning. Indikatorvärde Dammar antal flödespåverkande ingrepp Antal flödespåverkade ingrepp per kilometer Källa Hårsabäcks kvarn: flödet regleras ej aktivt. Oxhult: dammen ligger uppströms objektet men påverkar flödet så att det kan variera >25 % inom en vecka. Nolltappning förekommer ej. 7 (5 diken, 1 torrfåra, 1 damm) Oxhult: Korttidsreglering, flödet kan variera >25 % inom en vecka. Nolltappning förekommer ej. 6 (5 diken, 1 indämning) 1,0 0,9 0,4 biotopkartering Indikatorvärde Andel av längden med starkt påverkade marktyper Källa 3,4 % (2 % hygge, 1,4 % bebyggelse) biotopkartering kraftig rensning - 3 (diken) 0,7 % (hygge) 0,0 % Indikatorvärde Bedömning totalfosfor Bedömning alkalinitet Kommentar indikatorvärde god status enligt gällande bedömningsgrunder, ingen eller obetydlig avvikelse enligt bedömningsgrunder från Underlag för skattning av ursprunglig alkalinitet saknas. Indikatorvärdet är ej fem p.g.a. att objektet är kalkat. Eftersom dataunderlag för bedömning av alkalinitet saknas är bedömningen preliminär. Provtagningslokal Skråmered Vattenkemidata saknas, varför bedömning ej kan göras. 9 preliminärt indikatorvärde 22 (46)

26 Indikator Vattendragsobjekt A B C N5. Främmand e arter N6. Förändring av växtoch djursamhäl le N7. Fragmente ring Indikatorvärde Arter som ligger till grund för indikatorvärdet Kommentar indikatorvärde laxparasiten Gyrodactylus salaris, kräftpest, vildris Förekomst av laxparasit medför i sig indikatorvärde ett. Indikatorvärde Kommentar Källa flodpärlmussla har eventuellt försvunnit, objektet har varit försurat men kalkas med tillfredsställande resultat Länsstyrelsen i Hallands län 2007a (lokal Tormarp) visar att objektet ej är försurnings eller föroreningspåverkat. Länsstyrelsen 2007c visar på förlust av flodpärlmussla. Länsstyrelsen i Hallands län 2002 och 2007b (Lokaler Oxhult, ned Skönhultsbro, upp Skönhultsbro) visar att objektet ej är försurnings eller föroreningspåverkat. Länsstyrelsen 2007c visar på förlust av flodpärlmussla. Indikatorvärde Fragmenteringsgrad 0 % 8 % 0 % Källa biotopkartering - Eftersom det förekommer främmande arter i vattensystemet ges endast indikatorvärde fyra trots att främmande arter inte är kända i detta vattendragsobjekt. Objektet är betydligtmycket starkt försurningspåverkat, definitivt vandringshinder medför avsaknad av vandringsfisk Länsstyrelsen i Hallands län 2004b (Lokal Kornhult) visar att objektet är försurningspåverkat. Länsstyrelsen 2007c visar på förlust av flodpärlmussla. MEDELVÄRDE 2,5 4,0 NATURLIGHET 10 KRITERIEVÄRDE NATURLIGHET 2 - låg grad av naturlighet 4 - hög grad av naturlighet 10 Preliminära indikatorvärden ingår ej i medelvärdet 23 (46)

27 Tabell 5 Arter som bedöms vara främmande (System Aqua, Naturvårdsverket 2001) och som förekommer i berörda vattendragsobjekt. Främmande art Kommentar Källa Gyrodactylus salaris (laxparasiten) troligen i objekt A och B, men ej i objekt C eftersom lax saknas i detta objekt muntligen Peter Norell, länsfiskekonsulent kräftpest utbrott 1994 muntligen Peter Norell, länsfiskekonsulent kanadagås ev. häckande i objekt B Atlasinventeringen i Hallands län 2009 jättebalsamin troligen i objekt A Hallands Flora (Georgson m.fl. 1997), inga noteringar i Artportalen sjögull inte i Smedjeån men i Lagan Hallands flora (Georgson m.fl. 1997) vildris lax förekommer i objekt B, samt äldre uppgift från objekt A (1982) utsättningar av laxungar från Lagan har skett två gånger i objekt B Artportalen samt länsstyrelsens artdatabas muntligen Peter Norell, länsfiskekonsulent signalkräfta utsättning har skett i dammar nära ån muntligen Peter Norell, länsfiskekonsulent N4. Vattenkvalitet Indikatorn bedömer om vattenkvaliteten avviker från sitt naturliga tillstånd. För totalfosfor beräknades enligt instruktioner i System Aqua (Naturvårdsverket 2001) avvikelsen från jämförvärdet enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Beräkningar har även skett med nya bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007b). Totalfosforhalter från vattenkemistationen i Skråmered (karta 13) har använts för att beräkna indikatorvärdet för objekt A och B. För objekt C saknas godtagbar data. Avvikelser från jämförvärdet ska även beräknas för alkalinitet men tillräckligt dataunderlag för detta saknas för samtliga objekt. I vattendragsobjekt A och B har vattenkvaliteten med avseende på totalfosfor god status enligt de nya bedömningsgrunderna och ingen eller obetydlig avvikelse från jämförvärdet enligt bedömningsgrunderna från Eftersom kalkade objekt inte kan få indikatorvärde fem, blir det preliminära indikatorvärdet fyra trots god vattenkvalitet. Indikatorvärdet är preliminärt eftersom alkaliniteten inte är bedömd. N5. Främmande arter Indikatorn bedömer förekomsten av nytillkomna arter eller stammar. Samliga arter som i System Aqua uppges vara främmande för Sverige (Naturvårdsverket 2001) har eftersökts i Länsstyrelsens artdatabas (Länsstyrelsen i Hallands län 2008a), Artportalen (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009), Hallands Flora (Georgson m.fl. 1997) och Elfiskeregistret (Fiskeriverket 2008). 24 (46)

28 I objekt A och B förekommer flera för Sverige främmande arter nämligen laxparasiten Gyrodactylus salaris, kräftpest och vildris (tabell 5). Även jättebalsamin, signalkräfta, kanadagås och mink kan antas finnas i objekten, men uppgifter saknas eller är osäkra. Indikatorvärdet blir ett på dessa sträckor eftersom främmande arter finns i objekten. I objekt C finns inga kända förekomster av främmande arter. Främmande arter finns dock i vattensystemet vilket ger indikatorvärde fyra. N6. Förändring av växt- och djursamhälle i ett vattendrag Indikatorn bedömer förändringar av flora och fauna i objektet till följd av mänskliga ingrepp och kemisk påverkan. Sådana förändringar kan t.ex. vara att hela fiskstammen slagits ut genom rotenonbehandling, att försurning eller övergödning lett till en förändrad artsammansättning, eller att reproduktionen av t.ex. lax eller musslor försvagats. Samtliga objekt har varit försurade, vilket i sig medför att inget av objekten kan få högre indikatorvärde än fyra. Objekt A och B är dock kalkade, och bottenfaunan visar att försurningspåverkan numera är obetydlig. I objekt C är försurningspåverkan däremot betydlig-mycket stark, varför bottenfaunasamhället måste anses kraftigt påverkat. Objekt C är även påverkat av att det ligger uppströms ett definitivt vandringshinder vilket medfört att havsvandrande fisk saknas. Flodpärlmussla har funnits i Smedjeån, och det är inte helt klarlagt om de finns kvar eller ej (Länsstyrelsen i Hallands län 2007c). Föroreningspåverkan är obetydlig i samtliga objekt. Uppgifter om rotenonbehandling har eftersökts i Länsstyrelsens rotenonbehandlingsregister (Länsstyrelsen 2008b), och inga tillstånd har givits i Smedjeån. Indikatorvärdet är tre för objekt A och B, och två för objekt C. N7. Fragmentering Indikatorn bedömer fragmenteringsgraden hos berörda vattendragsobjekt, dvs. hur pass uppsplittrad sträckan är av artificiella, definitiva vandringshinder för öring. Uppgifter om vandringshinder kommer från biotopkarteringsdatabasen (Länsstyrelsen i Hallands län 2008c). Fragmenteringsgraden är noll i vattendragsobjekt A, men eftersom det finns en damm i änden blir indikatorvärdet endast fyra. I objekt B är fragmenteringsgraden 8 % vilket ger indikatorvärde tre. Fragmenteringsgraden är noll i objekt C och dammar saknas i objektets ändar varför indikatorvärdet blir fem. 25 (46)

29 Tabell 6. Metod för att överföra medelvärde för naturlighet och artrikedom respektive sammanfattningsvärde för raritet till kriterievärde vilket i sin tur används för att ta fram det sammanvägda naturvärdet. Tabellen är hämtad från Naturvårdsverket 2001 Medelvärde/ Sammanfattningsvärde Kriterievärde Tolkningsomdöme Naturlighet Artrikedom Raritet 4,6 5 Mycket hög grad av naturlighet Mycket artrikt Mycket hög raritetsgrad 3,8-<4,6 4 Hög grad av naturlighet Artrikt hög raritetsgrad 2,8-<3,8 3 Måttlig grad av naturlighet Ganska artrikt Måttlig raritetsgrad 1,8-<2,8 2 Låg grad av naturlighet Ganska artfattigt Låg raritetsgrad 0,8-<1,8 1 Mycket låg grad av naturlighet Artfattigt Mycket låg raritetsgrad <0,8 0 Ingen naturlighet Ingen förekomst av växter eller djur Ingen (känd) raritet Värdering av naturlighet Graden av naturlighet för varje objekt beräknas genom att medelvärdet av de bedömda 11 indikatorerna på naturlighet förs över till ett kriterievärde enligt tabell 6. För att kriterievärdet ska gälla måste minst fem av sju indikatorer vara bedömda, vilket är fallet i samtliga tre objekt. I objekt A och B är medelvärdet av bedömda indikatorer 2,5 vilket ger kriterievärde 2 låg grad av naturlighet. I objekt C är medelvärdet av bedömda indikatorer 4,0 vilket ger kriterievärde 4 hög grad av naturlighet (tabell 4). Raritet Värderingen av objektets raritet bygger på kända förekomster av rödlistade arter. Arter som observerats i, eller i direkt anslutning till vattendraget och som bedöms vara beroende av vattendrag för sin överlevnad används i bedömningen. Uppgifter om rödlistade arters förekomst inhämtades från länsstyrelsens artdatabas (Länsstyrelsen i Hallands län 2008a), Artportalen (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009), o rapportsystemet för fåglar o rapportsystemet för växter och svampar o rapportsystemet för småkryp o rapportsystemet för övriga vertebrater o rapportsystemet för fiskar elfiskeregistret (Fiskeriverket 2008) bottenfaunadatabasen (Ekologgruppen 2008). 11 Ej de preliminärt bedömda 26 (46)

30 För varje objekt beräknas ett sammanfattningsvärde som grundar sig på antalet arter inom varje rödlistekategori (akut hotad, starkt hotad, kunskapsbrist, sårbar och missgynnad) enligt ett system som i detalj beskrivs i Naturvårdsverket 2001 (s ). För att ett objekt ska få högt sammanfattningsvärde krävs antingen att det innehåller några arter med hög rödlistekategori eller många med lägre rödlistekategori. En enda art som är akut hotad räcker för att hela objektet ska ges sammanfattningsvärde fem (högsta värdet). Objekt som endast innehåller arter i lägsta rödlistekategorin (missgynnad) kan aldrig få högre sammanfattningsvärde än två oavsett antalet missgynnade arter. Utöver sammanfattningsvärdet beräknas ett indikatorvärde för varje organismgrupp (växter, ryggradslösa djur, fisk, fågel och amfibier/kräldjur). Rariteten i objektet bedöms genom att sammanfattningsvärdet överförs till ett kriterievärde enligt tabell 6. För att rariteten ska få värderas måste minst en bottenfaunaprovtagning och ett provfiske ingå. Raritetsvärdena i System Aqua (Naturvårdsverket 2001) är uppbyggda kring den rödlista som gällde när rapporten skrevs (Gärdenfors 2000), men rödlistan reviderades 2005 (Gärdenfors 2005). Bedömningar i föreliggande rapport har gjorts med båda rödlistorna. Både objekt A och B får mycket hög raritetsgrad oavsett om rödlistan från 2000 eller 2005 används (tabell 7). För objekt C uppfylls inte minimikravet om att minst ett provfiske och en bottenfaunaprovtagning har gjorts de senaste 10 åren. När en akut hotad art förekommer gäller dock inte minimikravet eftersom objektet direkt värderas till fem oavsett vilka övriga arter som förekommer. Så är fallet i objekt C om rödlistan från 2005 används, eftersom ål som numera är klassad som akut hotad finns i närheten av objektet (Elfiskeregistret, mätstation Kornhult IP, karta 13), och antas finnas i objektet eftersom vandringshinder för ål saknas mellan objektet och mätstationen. Objekt C får således mycket hög raritetsgrad om rödlistan från 2005 tillämpas, men om i stället rödlistan 2000 tillämpas kan raritetsgraden ej beräknas. Figur 15. Lax förekommer i både objekt A och B. Bilden är tagen i Stensån under leken. Uppe till vänster ser man att bottensubstratet utgörs av grus och sten vilket ger lämpliga lekbottnar. Fotograf Hans Schibli, Länsstyrelsen. 27 (46)

31 Tabell 7 Förekomst av rödlistade arter och raritetsvärdering för objekt A och B. Bedömningar är gjorda både utifrån den rödlista som gällde när poängsystemet i System Aqua utvecklades (Gärdenfors 2000) och nu gällande rödlista (Gärdenfors 2005). Objekt C ingår ej i tabellen eftersom minimikraven på provtagningar ej uppfylls. A Arter upptagna i rödlistan år 2000 Ra 1 växter Ra 2 ryggradslösa djur Ra 3 fisk Ra 4 fågel skirmossa VU, atlantsäckmossa NT 12 Ibisia marginata DD, Rhithrogena germanica NT lax VU, grönling NT indikatorvärde 2,25 3,25 2, Arter upptagna i rödlistan år 2005 Ra 5 amfibier och däggdjur sammanfattni ngsvärde Kriterievärde - fransfladdermus VU 5,25 5 = mycket hög raritetsgrad skirmossa VU, Rhithrogena germanica NT ål CR - fransfladdermus VU 6,5 (3,0 exkl. atlantsäckmossa NT 12 ål) indikatorvärde 2, = mycket hög raritetsgrad (3 = måttlig raritetsgrad) B Arter upptagna i rödlistan år 2000 skirmossa VU, vildris NT 13 Ibisia marginata DD, flodkräfta VU, Normandia nitens VU indikatorvärde 2, ,5 Arter upptagna i rödlistan år 2005 lax VU - fransfladdermus VU 5,75 5 = mycket hög raritetsgrad skirmossa VU, flodkräfta EN ål CR - fransfladdermus VU 7 (5,5 exkl. ål) 5 = mycket hög raritetsgrad (5 = vildris VU 13 mycket hög raritetsgrad) indikatorvärde 2, ,5 12 äldre uppgift finns för vildris Leersia oryzoides NT, och örlav Hypotrachyna revoluta NT denna ingår ej i bedömningen 13 äldre uppgift för atlantsäckmossa Calypogeia arguta NT ingår ej i bedömningen 28 (46)

32 Artrikedom Makrofyter Indikatorvärdet sätts utifrån det totala antalet arter av undervattensväxter, flytbladsväxter samt akvatiska mossor (ej övervattensväxter) som noterats i objektet under en inventeringssäsong. Inventeringen får ej vara mer än 10 år gammal. Adekvata växtinventeringar saknas, varför de sparsamma noteringar om växtförekomst som gjordes vid biotopkarteringen har använts. I varje vattendragsobjekt har två makrofytarter noterats i biotopkarteringen. Indikatorvärdet för makrofyter blir ett i samtliga vattendragsobjekt (tabell 8). Bottenfauna Indikatorvärdet sätts utifrån det högsta antalet arter av bottenfauna som påträffats vid något provtagningstillfälle de senaste tio åren. Vårprovtagningar som utförs som ett led i uppföljningen av försurnings- och kalkningseffekter har använts, trots att höstprovtagning ska användas enligt System Aqua (Naturvårdsverket 2001). Provtagningslokaler saknas i objekt C, men finns i objekt B, och strax utanför objekt A (karta 13, tabell 8). Antalet arter som fångats vid ett provtagningstillfälle var 61 (objekt A) respektive 60 (objekt B) vilket med gott mått överstiger gränsen för indikatorvärde fem (tabell 8). Indikatorvärdena är dock preliminära eftersom provtagningen är gjord på våren, och för objekt A dessutom för att provtagningen är gjord nedströms vattendragsobjektet. I objekt C är inga bottenfaunaprovtagningar gjorda varför indikatorvärde ej kan beräknas. Fisk Indikatorvärdet sätts utifrån det kumulativa antalet inhemska fiskarter vid samtliga provtagningslokaler och fisketillfällen inom objektet den senaste 10-årsperioden. Det bör finnas minst tre lokaler och endast lokaler som är minst 100 m 2 stora och elfisken som är utförda vid mer än 10 grader ingår. Uppgifter har hämtats från elfiskeregistret (Fiskeriverket 2008). Lokaler som använts presenteras i tabell 8. Indikatorvärdet är fem i objekt A och B där elva respektive tio inhemska fiskarter noterats. I objekt C kan endast ett preliminärt indikatorvärde beräknas eftersom endast ett elfiske har genomförts i objektet. Vid det tillfället fångades abborre som enda art vilket ger två som preliminärt indikatorvärde. Värdering av artrikedom Objektets artrikedom beräknas genom att medelvärdet av bedömda indikatorer på artrikedom förs över till ett kriterievärde enligt tabell 6. Det finns inget krav på antalet indikatorer som måste vara bedömda för att kriterievärdet ska gälla. Eftersom underlaget för fisk och bottenfauna i objekt A 29 (46)

33 Tabell 8 Sammanställning av vattendragsobjektens artrikedom enligt System Aqua. Vattendragsobjekt A B C Makrofyter Indikatorvärde Arter näckros och näckmossa näckros och näckmossa näckros och gräsnate Källa biotopkartering biotopkartering biotopkartering Bottenfauna Indikatorvärde Artantal Källa Fisk lokal Smedjeån Tormarp, provtagningsdatum , Länsstyrelsen i Hallands län 2007a. Lokalen ligger strax utanför objektet. lokal Smedjeån upp Skönhultsbro provtagningsdatum hade 60 arter (Länsstyrelsen i Hallands län 2002), vilket var flest arter vid ett provtagningstillfälle. I objektet finns även lokalerna Smedjeån Oxhult, Smedjeån ned Skönhultsbro. Indikatorvärde Arter Källa Medelvärde bottenfauna och fisk 19 lax, öring, mört, abborre, gädda, ål, lake, elritsa, sutare, grönling, bäcknejonöga Fiskeriverkets elfiskeregister lokaler Smedjeån: Skråmered 1, 2 och 3 och Horsabäcks kvarn. Provtagningsdatum lax, öring, mört, abborre, gädda, ål, lake, elritsa, sutare, braxen Fiskeriverkets elfiskeregister lokaler Smedjeån: Strax uppstr ålfiske, Ned Oxhultasjön och Horsabäcks kvarn. Provtagningsdatum ,0 5,0 - Kriterievärde 5 - mycket artrikt 5 - mycket artrikt - - abborre Fiskeriverkets elfiskeregister lokaler SO Stubbhult i Smedjeån bf. Provtagningsdatum Preliminärt eftersom underlaget är mycket bristfälligt. 15 Preliminär bedömning p.g.a. vårprovtagning i stället för höst, samt att lokalen ligger utanför objektet 16 Preliminär bedömning p.g.a. vårprovtagning i stället för höst 17 Egentligen har endast två lokaler elfiskats, och det krävs tre för att bedömnings ska få göras. Lokalerna täcker dock in en stor del av sträckan eftersom flera dellokaler använts, och många elfisken är gjorda varför uppgifter om fiskförekomst måste anses relativt säkra. 18 Preliminär bedömning p.g.a. endast en lokal fiskats (kravet är tre). 19 Medelvärdet beräknas på bottenfauna och fisk i objekt A och B eftersom underlaget för dessa är relativt bra, och artgrupperna på lokalerna uppenbarligen är så artrika att indikatorvärdena inte kan bli högre även om underlaget förbättras. Makrofyter tas inte med i beräkningen eftersom underlaget är mycket bristfälligt. 30 (46)

34 och B är relativt bra, och artgrupperna på lokalerna så artrika att indikatorvärdena inte kan bli högre även om underlaget förbättras beräknas medelvärdet på dessa artgrupper trots att några värden är preliminära. Makrofytvärdet tas inte med i beräkningen eftersom underlaget är bristfälligt. Medelvärdet av bedömda indikatorer är 5,0 för objekt A och B vilket enligt tabell 6 ger kriterievärde 5 mycket artrikt. För objekt C är samtliga artuppgifter otillräckliga och ett kriterievärde kan inte fastställas (tabell 8). Speciella förhållanden Övriga positiva eller negativa förhållanden i objektet som ej tagits upp i karaktärisering eller värdering redovisas i tabell 9. Tabell 9 Speciella förhållanden i objekt A-C. Vattendragsobjekt A B C Positiva förhållanden Hög grad av strukturell mångformighet - Relativt hög grad av strukturell mångformighet (3 vegetationsformer, 3 bottentyper, 4 marktyper, kvillområden). - Ekologisk funktion Uppväxtområde för lax Uppväxtområde för lax - Ekologisk funktion för rödlistade arter Livsmiljö för flodkräfta (EN) och larvstadiet av dagsländan Rhithrogena germanica (NT). Fransfladdermus (VU) förekommer i omgivningen. Uppväxtplats för ål (CR). Livsmiljö för flodkräfta (EN). Skirmossa (VU), vildris (VU) och fransfladdermus (VU) förekommer i anslutning till ån. Uppväxtplats för ål (CR). Uppväxtplats för ål (CR) som dock ej kan migrera till och från havet. Förekomst av sällsynta biotoper och/ eller nyckelbiotoper Två limniska potentiella nyckelbiotoper utgör 10 % av vattendragsobjektets längd. Stora delar av objektet ingår i Myrskyddsplan för Sverige Tre skogliga nyckelbiotoper i direkt anslutning till vattendraget. Två betesmarker med relativt höga värden i anslutning till ån. Tre limniska potentiella nyckelbiotoper utgör 27 % av vattendragsobjektets längd. Hela objektet ingår i Myrskyddsplan för Sverige Fem skogliga nyckelbiotoper och ett skogligt naturvärdesobjekt i direkt anslutning till ån. Två betesmarker med relativt höga värden i anslutning till ån. En limnisk potentiell nyckelbiotop som utgörs av fina lekbottnar för laxfisk. Negativa förhållanden - Två tidigare hävdade mader var vid ängs- och betesmarksinventeringen i ohävd (46)

35 Tabell 10 Slutlig bedömning av naturvärdet utifrån de kriterievärden på naturlighet, raritet, artrikedom som fås fram från tabell 6., och med stöd av objektets speciella förhållanden. Tabellen är hämtad från Naturvårdsverket Naturlighet Raritet Artrikedom Bedömning Om raritet är 5 eller objektet har mycket varierad struktur eller unikhet av något slag Mycket högt naturvärde Måttlig naturvärde 0-2 Om kriteriet raritet är 4 och/ eller kriteriet artrikedom är Om någon eller båda kriterierna raritet och artrikedom är 0-3 Högt naturvärde. Åtgärder för återställning av naturlighet önskvärda. Lågt naturvärde. Restaureringsåtgärder rekommenderas för den/de naturlighetsindikatorer som kan åtgärdas. Avgränsning av objektet och ny värdering av det mindre området kan göras för att precisera omfattningen av skyddsvärden respektive påverkan. Mycket lågt naturvärde Tabell 11 Sammanvägt naturvärde i de tre objekten Kriterievärden OBJEKT A OBJEKT B OBJEKT C Naturlighet 2 - låg grad av naturlighet 2 - låg grad av naturlighet 4 - hög grad av naturlighet Raritet rödlista mycket hög 5 - mycket hög - Raritet rödlista 2005 inkl. ål raritetsgrad raritetsgrad 5 - mycket hög raritetsgrad Raritet rödlista 2005 exkl. ål 3 - måttlig raritetsgrad - Artrikedom 5 - mycket artrikt 5 - mycket artrikt - Sammanvägt naturvärde rödlista 2000 rödlista 2005 inkl. ål högt naturvärde 20 högt naturvärde 20 mycket högt naturvärde rödlista 2005 exkl. ål lågt naturvärde Åtgärder för återställning av objektets naturlighet är önskvärda, enligt tabell (46)

36 Sammanvägning av naturvärdet En sammanvägd bedömning av objektets naturvärde görs huvudsakligen utifrån kriterievärdena, se tabell 10. Objekt med hög eller mycket hög grad av naturlighet får alltid mycket högt naturvärde oavsett raritet och artrikedom. Så är fallet för objekt C som har hög grad av naturlighet (kriterievärde 4) och då bedöms ha mycket högt naturvärde (tabell 11). Objekt A och B har däremot låg grad av naturlighet (kriterievärde 2) och deras sammanvägda naturvärde avgörs av andra faktorer. Eftersom båda objekten har mycket hög raritetsgrad (kriterievärde fem) oberoende av vilken rödlista som tillämpas, blir naturvärdet högt, med önskemål om att åtgärder vidtas för att återställa objektets naturlighet. Om ålen exkluderas från bedömningen förändras dock läget för objekt A. Raritetsgraden är då måttlig (kriterievärde 3) och objektet får lågt naturvärde, med stöd av den mycket höga artrikedomen (tabell 11). DISKUSSION Övergripande bedömning av vattendraget Karterade delar av Smedjeån kantas av närmiljöer vars markanvändning till stor del är gynnsam ur naturvårdssynpunkt, t.ex. våtmark, skog typ S4 (al, videarter eller annan skog som ej är produktionsskog) och betesmark. Även i vattnet finns värdefulla miljöer i form av kvillområden, orensade sträckor, strömnackar, utströmningsområden m.m. Kombinationen av terrestra och limniska värden är värdefull, det gäller särskilt sträcka där en rad limniska potentiella nyckelbiotoper till stor del sammanfaller med skogliga nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, samt dessutom med myrskyddsplaneområde och ängs- och betesmarksområden (karta 9). Förekomst av naturskog i närmiljön leder till stärkta limniska värden genom skuggning, tillförsel av död ved och grovdetritus medan de skogliga värdena förstärks av närheten av vatten bl.a. genom att luftfuktigheten hålls hög vilket gynnar många mossor och lavar, samt att den ofta höga produktionen i vattendrag utgör födoresurs för fåglar, fladdermöss och andra organismer som till stor del lever på land. Vattendraget nedströms Oxhultasjön är påverkat av vattenreglering, och hela den karterade sträckan är påverkad av vandringshinder, rensningar och otillräckliga skyddszoner/ buffertzoner mot omgivande mark. Det är anmärkningsvärt att skyddszonen mot produktionsskog understiger tio meter på nästan hela den karterade sträcka där bredden bedömts (figur 9) trots att 15 meter anses vara ett minimikrav för att skydda vattendrag mot fysiska och kemiska störningar (Fiskeriverket 1999, Fiskeriverket och Naturvårdsverket 2008). Bredare skyddszoner än så krävs vid känsliga lägen samt för att bevara även biologiska värden (Fiskeriverket och Naturvårdsverket 2008). Eftersom produktionsskog är den vanligaste Skyddszon Med skyddszon menas här ett område mellan vattendraget och omgivande mark där jorden aldrig ligger bar t.ex. en remsa naturskog mellan en granplantering och vattendraget, eller en bård med våtmark eller betesmark mellan åkermark och vattendrag. 33 (46)

37 markanvändningen i närmiljön (37 %, figur 8) finns det anledning att tro att fler och bredare skyddszoner skulle medföra positiva effekter på vattendraget. Sex vandringshinder finns på sträckan mellan havet och Oxhultasjön. De fem första kan, åtminstone i viss utsträckning passeras av både ålyngel och lax. Passerbarheten för nejonögon och övriga fiskarter är inte bedömd, och passerbarheten i strömriktningen är endast bedömd för vissa hinder. Enligt bedömningen som gjordes i biotopkarteringen kan ingen fisk passera dammen i Oxhult mot strömriktningen, men det kan ev. vara möjligt med passage när torrfåran är vattenförande. Vattendraget som helhet har således höga naturvärden, med undantag för vattenbiotop som till stor del kraftigt rensad eller omgrävd och saknar värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till vattendraget. Särskilt höga naturvärden finns på sträcka 14-29, men även denna sträcka är påverkad av vandringshinder och otillräckliga skyddszoner. De naturvärdesbedömda objekten Objekt A och B bedömdes båda ha höga naturvärden med önskemål om att objektens naturlighet återställs. Den låga graden av naturlighet orsakas framför allt av indikatorerna främmande arter, påverkan på flödet och bestående ingrepp som alla får mycket låga poäng. Möjligheten att åtgärda förekomsten av främmande arter är liten. Tre arter berörs nämligen vildris, laxparasiten och kräftpest. Den förstnämnda bedöms inte påverka objektet negativt och är dessutom är rödlistad som hotad (Gärdenfors 2005) varför det inte kan anses tillrådligt att bekämpa arten. Laxparasiten och kräftpest har negativ inverkan på vattendragets ekologi och vore önskvärda att eliminera, men detta är knappast praktiskt genomförbart. De bestående ingrepp som förekommer i objekten utgörs i hög grad av rensade sträckor. Det är kostsamt men Figur 16. I denna del av ån förekommer den hotade skirmossan rikligt. Fotograf ovan Viveka Strand, fotograf skirmossa Therese Malm, Länsstyrelsen. 34 (46)

38 inte orimligt att återställa rensade sträckor, och åtgärden skulle sannolikt vara gynnsam för en rad limniska organismer. Den flödespåverkan som gör att båda objekten får mycket låga poäng orsakas av dammen i Oxhult som har korttidsreglering där flödet kan variera mer än 25 % under en vecka, vilket får antas inverka menligt på vattendragets fauna. Objekt A ligger även nedströms Horsabäcks kvarn, där ägaren uppger att flödesreglering ej förekommer. Behovet av en mer naturanpassad reglering av Smedjeån var uppenbart vid ett fältbesök nedströms Horsabäcks kvarn 10 juli 2008 då vattenståndet inom loppet av några timmar sjunkit minst två decimeter, så att stora delar av bottnen var torrlagd. Vid skydd av vattenmiljöer är landskapsperspektivet viktigt, och förekomsten av värdefulla naturmiljöer i närmiljön ska beaktas (Naturvårdsverket 2007d). Eftersom objekt B och den östra delen av objekt A hyser en stor mängd värdefulla naturmiljöer både i, och i anslutning till vattnet (karta 9), och själva vattendraget bedöms ha högt naturvärde enligt System Aqua är det av största vikt att naturvärdena i och kring dessa sträckor bevaras som en helhet, och att negativ påverkan reduceras där så är möjligt. Objekt C bedömdes ha hög grad av naturlighet medan artrikedom och raritet inte kunde bedömas 21. Trots stora brister i underlaget blir den samlade bedömningen mycket högt naturvärde vilket känns oväntat, och något tveksamt med tanke på att objektet: sannolikt är försurningspåverkat 22, ligger uppströms flera vandringshinder vilket gör att migrerande arter som lax, ål och nejonögon utestängs, kunskap om rödlistade arter saknas 23, men det finns skäl att misstänka att raritetsgraden är låg om man exkluderar ål från bedömningen. Med bättre underlag är risken stor att vattenkemin hade visat på försurning, och kanske att främmande arter hittats vilket då skulle ha gett en lägre naturlighetsbedömning och då förmodligen ett lägre naturvärde. Trots dessa farhågor är det glädjande att det underlag som faktiskt finns visar att objekt C är föga påverkat av rensningar, reglering och fragmentering, och att marktyper som anses starkt påverkade inte förekommer i närmiljön. Sammantaget gör osäkerheten i om naturvärdesbedömningen är korrekt, bristen på värdefulla naturmiljöer och avsaknaden av kännedom om rödlistade arter att det inte känns rimligt att i nuläget arbeta med långsiktigt skydd av objektet. Om däremot naturvärdet håller i sig även efter det att vattenkemin bedömts, kan den mycket höga naturligheten i sig vara skäl för att skydda området. 21 med undantag av när rödlistan från 2005 tillämpas och icke-reproducerande ål inkluderas i bedömningen. 22 mätdata bottenfaunaprov i Kornhult strax utanför objektet visar på betydligt-mycket stark försurningspåverkan 23 med undantag för ål som inte kan reproducera sig 35 (46)

39 Synpunkter på använd metodik Biotopkarteringsmetodiken Biotopkarteringsmetoden lägger stor vikt vid att dela in närmiljö och omgivning i olika marktyper. Mycket av den insamlade informationen är dock onödigt detaljerad när syftet med karteringen är att avgränsa höga naturvärden (t ex är det inte särskilt angeläget att veta om produktionsgranskogen utgörs av röjnings- eller gallringsskog). Information som tydligare bör ingå i metodiken är vandringshindrens passerbarhet för uppströms vandrande småål och nejonögon. Den information som samlas in är dock till stora delar sådan som kommer vara till nytta när områden ska skyddas och som kompletterar befintlig kunskap om artförekomster och vattenkemi. I föreliggande studie har vissa sträckor lämnats okarterade p.g.a. att de var svårtåtkomliga eller bedömdes ha låga naturvärden. Att utelämna vissa sträckor medför att det blir svårt att genomföra naturvärdesbedömning, men också att bedöma åtgärdsbehov vid t.ex. vandringshinder då man inte vet vilka hinder som finns på de okarterade sträckorna, och vid skyddszoner när man saknar kunskap om skyddsvärden och markanvändning på de okarterade sträckorna. För att få maximal nytta av biotopkarteringar behöver man således kartera samtliga sträckor mellan start och målpunkt, även om det medför vissa svårigheter. Naturvärdesbedömningsverktyget System Aqua Rödlistor Bedömningen av det sammantagna naturvärdet påverkades i våra tre objekt inte av om rödlistan från år 2000 eller 2005 användes (tabell 11) när bedömningen utförs enligt metodiken (Naturvårdsverket 2001). Om ål exkluderas från bedömningen varierar naturvärdet i objekt A mellan lågt och högt beroende på vilken rödlista som används (tabell 11). Att naturvärdet beräknats med och utan ål beror på att ålen numera är akut hotad och därmed i sig medför att naturvärdet blir högt eller mycket högt. Eftersom ål förekommer i en stor del av Hallands vattendrag skulle den regionala upplösningen på naturvärdet bli mycket låg om ål inkluderas. Liknande resonemang har förts av Länsstyrelsen i Blekinge län (2008). Det kan även diskuteras om ålförekomst i sig bör medföra att naturvärdet blir högt. Ål påträffas ofta uppströms vandringshinder, och risken för skada vid nedströms passage till havet är stor varför dessa individer kan antas ha låg reproduktionsframgång. System Aquas raritetspoäng bör ses över och tydligare riktlinjer anges för vilka arter som ska ingå i raritetsbedömningen, och om avsnörpta bestånd av ål ska exkluderas eller ej. 36 (46)

40 Nyckelbiotoper och andra värdefulla naturmiljöer Förekomst av särskilt värdefulla naturmiljöer 24 i eller i anslutning till vattendraget har ringa betydelse för utfallet av System Aqua. Dessa ingår inte i bedömningen av objektets naturlighet, men kan lyftas fram under speciella förhållanden, och kan indirekt få genomslag i värderingen av objektets raritet i de fall de har inventerats på rödlistade arter. Det hade enligt min mening varit rimligt att sträckor som i stor utsträckning kantas av värdefulla naturliga miljöer tilldelas högre naturlighet än objekt som kantas av produktionsskog. Främmande arter Det finns anledning att se över indikatorvärdena för främmande arter (N5). I System Aqua (Naturvårdsverket 2001) kan ett objekt som hyser en för Sverige främmande art inte få högre indikatorvärde än ett 25. Främmande arter som är mycket vanliga i länet är signalkräfta, laxparasiten Gyrodactylus salaris, jättebalsamin, kräftpest, kanadagås och mink. Få halländska (sydsvenska) vattendrag torde vara fria från alla dessa varför den regionala upplösningen av indikatorn blir låg. Det är vidare märkligt att jätteloka Heracleum mantegazzianum inte räknas med bland främmande arter i System Aqua, när jättebalsamin som har likartad växtplats ingår och jätteloka lokalt måste anses ha en betydande inverkan på vattenmiljön. Jämförelse med andra vattendrag Jag har sammanställt utfallet av tre rapporter (Länsstyrelsen Blekinge i län 2008, Länsstyrelsen i Jönköpings län 2000 och Länsstyrelsen i Jönköpings län 2005) där vattendrag har naturvärdesbedömts med System Aqua (Naturvårdsverket 2001), eller en testversion av denna. Vattenobjekt kortare än fem kilometer har exkluderats från sammanställningen eftersom ett längdberoende förekommer vid värdering av mindre objekt (Naturvårdsverket 2001). Sammanlagt har 79 vattendrag längre än 5 km naturvärdesbedömts i de tre rapporterna. I varje rapport har vissa modifieringar av metoden gjort, varför resultaten inte är helt jämförbara, t.ex. har förekomst av Tabell 12 Andel vattenförekomster per naturvärdesklass i tre studier där vattenförekomsters naturvärde bedömts med System Aqua. Vattenobjekt kortare än fem kilometer har exkluderats från sammanställningen eftersom ett längdberoende förekommer vid värdering av mindre objekt. NATURVÄRDE Länsstyrelsen i Blekinge län 2008 (15 st) Motala ström: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2000 (28 st) Nissans nedre avrinningsområde: Länsstyrelsen i Jönköpings län 2005 (36 st) mycket högt högt måttligt eller lågt 27 % 33 % 40 % 25 % 36 % 39 % 11 % 39 % 50 % Totalt (79 st) 19 % 37 % 44 % 24 Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i skog, våtmarker med relativt liten hydrologisk påverkan, naturbetesmark, slåtterängar. 25 Med undantag av om det var mer än 20 år sedan arten sattes ut och den senare försvunnit eller ej beblandat sig. 37 (46)

41 signalkräfta bedömts olika liksom förekomsten av kraftverk. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara fullständig, utan är ett enkelt försök att åskådliggöra ungefär vilket resultat man kan förvänta sig av metoden i Sydsverige. Av de 79 vattendragssträckor som naturvärdesbedömts fick 19 % mycket högt naturvärde, 37 % högt naturvärde och 44 % lågt eller måttligt naturvärde (tabell 12). Av de tre sträckor som bedömts i föreliggande rapport fick en mycket högt naturvärde och två högt naturvärde, vilket är över snittet. Resultatet var förväntat eftersom vattendragen i denna studie valts för att de förmodades ha höga naturvärden. Livsbetingelser för rödlistade arter på karterad sträcka Flera olika rödlistade arter förekommer i och i anslutning till Smedjeån, och mörkertalet är förmodligen stort då systematiska artinventeringar till stor del saknas. Nedan följer en kortfattad översikt över några rödlistade arter förekomst och livsbetingelser i ån. Ål - akut hotad Trots att ål förekommer allmänt i södra Sverige är den klassad som akut hotad p.g.a. att mängden småål som vandrar från lekområdena i havet till våra sötvatten har minskat drastiskt (Gärdenfors 2005). Orsakerna är troligen flera däribland fiske och att tillgången till uppväxtområden minskat genom dammbyggen i vattendrag (Regeringskansliet 2008). Det är angeläget och brådskande att vända den negativa beståndsutvecklingen, och Sverige har enligt riktlinjer från EU 26 tagit fram en nationell förvaltningsplan (Regeringskansliet 2008). Denna omfattar åtgärder i form av inskränkningar i fisket, förbättrade utvandringsmöjligheter förbi kraftverk, stödutsättningar och kontroll. I Smedjeån finns flera partiella vandringshinder för uppvandrande småål, men troligen kan viss uppvandring ske till Oxhult (karta 10). Det är känt att ål ofta skadas vid nedströms passage genom kraftverk (turbindödligheten för blankål är ca 70 %, Fiskeriverket 2008b), men föreliggande studie visar inte i vilken utsträckning detta sker i Smedjeån. Biotopkarteringen visar tydligt att ålens situation i Smedjeån bör förbättras (det finns t.ex. inga ålyngelledare), men ytterligare utredning krävs för att visa vilka åtgärder som kan och bör sättas in. Havsnejonöga - starkt hotad Rundmunnen havsnejonöga är starkt hotad (Gärdenfors 2005) och har nationellt missgynnats av vattenkraftutbyggnaden vilken lett till att den utestängts från stora vattenområden (Artdatabanken 2006e). Havsnejonöga leker regelbundet vid Ränneslövs kvarn i vattenbiotop 1 (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009, samt Christer Ifvarsson muntligen) men kan sannolikt inte ta sig uppströms Ränneslövs kvarn, varför den utestängs från de potentiella lekbottnar som finns där (karta 14). 26 Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. 38 (46)

42 Flodkräfta - starkt hotad Smedjeån drabbades av kräftpest 1994 (länsfiskekonsulent Peter Norell muntligen), men några flodkräftor fångades vid Oxhult 2004 (Länsstyrelsen i Hallands län 2008a). Flodkräfta är starkt hotad (Gärdenfors 2005), och arten finns inte kvar på många platser i länet. Det vore därför intressant att utreda om arten finns kvar i ån, och om det finns behov av åtgärder för att öka flodkräftans chans att fortleva i Smedjeån. Utter - sårbar Utter har varit nästintill försvunnen från länet men har återkommit under senare år (Länsstyrelsen i Hallands län 2008d). Under en inventering av utterspår 2007 konstaterades spillning av utter i såväl Smedjeån som Lagan (Länsstyrelsen i Hallands län 2008d). Utterförekomsten i området stärks ytterligare av att en död utter som troligen kom från Lagansystemet hittades sommaren 2008 (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009). Utter är rödlistad som sårbar (Gärdenfors 2005) och särskilt angelägna åtgärder för att främja bevarandet av arten är att bevara buskar och träd utmed sjö- och åstränder, minska utsläpp av miljögifter, inte använda fällor och fiskeredskap som kan fånga eller döda uttrar, samt skapa utterpassager vid vägar med hög trafikintensitet och hög hastighet (Artdatabanken 2006b). Vid biotopkarteringen hittades fyra vägpassager (nr 2, 3, 14 och 21) som bedöms vara intressanta för utter att passera, men som utgör någon form av hinder (karta 11, 12). Möjligheten att underlätta passerbarheten för utter vid dessa bör utredas och ev. framtida förekomst av utter bör beaktas vid utformningen av eventuella områdesskydd. Vildris - sårbar Gräset vildris är rödlistat som sårbart (Gärdenfors 2005), men är introducerat till Sverige 1942 och därmed även klassat som främmande art (Naturvårdsverket 1999b). Vildris fanns år 2008 vid Skönhultsbro (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009) och äldre observationer finns från flera ställen längs med ån (Länsstyrelsen i Hallands län 2008a). Artens utbredning i Halland anses relativt stabil, men vattenreglering eller andra åtgärder som påverkar de hydrologiska förhållandena på de enskilda växtplatserna utgör hot mot enskilda bestånd (Artdatabanken 2007a). Skirmossa - sårbar Skirmossa lever på skuggade bäckstränder som är påverkade av översilning och är klassad som sårbar i rödlistan (Gärdenfors 2005). Arten förekommer på flera ställen vid Smedjeån (mellan vattenbiotop 22-27, Länsstyrelsen i Hallands län 2006b). Skirmossa är extremt känslig för uttorkning, således kan en förekomst snabbt elimineras genom minskad vattenföring eller genom avverkning av det skyddande trädskiktet (Artdatabanken 2006c). Två av lokalerna (By och Fröabygget) omges av äldre produktionsgranskog på en av stränderna, varför avverkning inom nära framtid är ett reellt hot. Lokalerna bör om möjligt skyddas mot framtida avverkningar. Fransfladdermus - sårbar Vid en inventering av fladdermöss år 2000 upptäcktes en koloni av fransfladdermus vid Horsabäcks kvarn (Länsstyrelsen i Hallands län 2008a). Arten är klassad som sårbar i rödlistan (Gärdenfors 2005). Arten missgynnas av överföring av lövskog till granskog, särskilt utefter 39 (46)

43 vattendrag, fragmentering av äldre skogsbestånd, upphörd betesgång i skog och hagmarker och igenväxning av slåttermarker, samt störningar av yngel- och övervintringsplatser (Artdatabanken 2006d). Lokalen bör återinventeras för att säkerställa att kolonin finns kvar. Atlantsäckmossa - missgynnad Atlantsäckmossa är rödlistad som missgynnad (Gärdenfors 2005) och förekommer i lövsumpskog nedströms Horsabäcks kvarn, i objekt A (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009). Det finns även ett äldre (1976) fynd från objekt B (Artdatabanken och Naturvårdsverket 2009). Mossan växer på bar mineraljord vid vattendrag (Artdatabanken 2005). Den har dålig tolerans mot uttorkning och ökad exposition och hotas därför främst av kalhuggning, dikning samt reglering av vattendrag som innebär minskad forsdimma (Artdatabanken 2005). Dagsländan Rhithrogena germanica - missgynnad Dagsländan Rhithrogena germanica förekommer i Tormarp (Länsstyrelsen i Hallands län 2004b). Arten utvecklas i åar med snabbt rinnande vatten där bottnen består av löst liggande stenar. Larverna är känsliga för låga syrgashalter och sannolikt även för försurning. Förutom dessa hotfaktorer tillkommer uttag av vatten för bevattningsändamål (Artdatabanken 2007b). Rhithrogena germanica är rödlistad som missgynnad (Gärdenfors 2005). Lax föreslås bli rödlistad som starkt hotad 2010 Lax är inte rödlistad för tillfället (Gärdenfors 2005) men föreslås bli klassad som starkt hotad när rödlistan revideras Lax förekommer på hela sträckan nedströms kraftverket vid Oxhult, dock relativt sparsamt ovan Horsabäcks kvarn (Länsstyrelsen i Hallands län 2006a). Laxstammen är infekterad av parasiten Gyrodactylus salaris. På karterade sträckor finns relativt gott om uppväxtområden och ståndplatser för lax och öring, men få lekområden. Om man jämför laxbiotoperna upp- respektive nedströms det definitiva vandringshindret vid Oxhultasjön ser man att sträckan nerströms är en betydligt bättre vad gäller uppväxtmiljöer och ståndplatser, men att båda sträckorna har få lekmiljöer (figur 7). Lax bör kunna ta sig upp till det definitiva vandringshindret vid Oxhultasjön eftersom de fem första hindren har fiskvägar. En förutsättning för detta är dock att fiskvägarna är vattenförande, vilket fiskvägarna vid hinder 1, 2, 3 och 5 inte var vid inventeringstillfället i augusti Det är tveksamt om de fyra kilometer av tämligen goda - goda uppväxtområden på vattenbiotopsträcka 3-27 utnyttjas fullt ut, med tanke på att lämpliga lekområden enligt biotopkarteringen saknas och att uppväxande fisk kan ha svårt att passera hinder 1-5 mot strömriktningen. Vidare riskerar nedströms vandrande fisk att skadas vid hinder 4 och 3, medan läget vid hinder 1 och 2 är oklart (46)

44 Åtgärder som skulle bidra till att bevara och förstärka naturvärdena knutna till ån Nedan följer förslag till åtgärder som bör leda till att naturvärdena vid vattendraget bevaras och utvecklas. Förslagen är inte förankrade hos berörda, avvägda mot andra intressen eller inbördes prioriterade utan ska ses som översiktlig lista över åtgärder som kan utredas vidare. Skyddszoner Möjligheten och behovet av att inrätta skyddszoner/buffertzoner bör undersökas på alla sträckor där markanvändningen utgörs av produktionsskog eller artificiell mark, möjligen med undantag av närmiljösträckorna 177 och 198, där skyddszonen redan är meter bred. Vandringshinder Möjligheten för adult ål och laxsmolt att passera hindren oskadd i strömriktningen bör utredas. Eventuella åtgärder bör i första hand inriktas mot hinder 1-5. Möjlighet för ålyngel att passera hindren mot strömriktningen bör undersökas, och vid behov underlättas. En utredning av laxens möjlighet att passera laxtrapporna vid hinder 1-4 vid olika årstider och vattenföring bör göras tillsammans med dammägarna för att se om det finns möjlighet att förbättra uppvandringsmöjligheterna. Möjlighet för havsnejonöga att passera hindren i båda strömriktningarna bör skapas på i första hand hinder 1-3. Områdesskydd De höga naturvärdena i och i anslutning till vattendraget från Skråmered till Oxhultasjön bör, i linje med miljömålet Levande sjöar och vattendrag delmål 1, skyddas långsiktigt. Hela vattendraget samt anslutande sumpskogar, ädellövskogar, betesmarker och våtmark bör omfattas av skyddet, och i de fall omgivande mark utgörs av produktionsskog bör övervägas om denna kan omföras till lövnaturskog. Stor hänsyn till objektets hotade arter (skirmossa, fransfladdermus, vildris, flodkräfta, ål) bör tas vid utformningen av skyddet. Även utter bör beaktas med tanke på att den är på spridning i länet och observerats längre nedströms i Smedjeån. Eventuella skydd av objekt C bör föregås av undersökningar av bottenfauna för att fastställa förekomst av rödlistade arter samt försurningsstatus, samt vid behov kompletteras med kalkning och eventuellt vandringsvägar förbi de artificiella vandringshindren. Död ved Död ved är en brist i stora delar av vattendraget, och mängden bör tillåtas öka åtminstone i de mest värdefulla områdena. Eventuellt kan död ved tillskapas genom att träd fälls över vattendraget. 41 (46)

45 Vägpassager Möjligheten att underlätta passerbarheten för utter vid vägpassage nr 2, 3, 14 och 21 bör utredas. Vattenståndsreglering Möjligheten att skapa mer naturvårdsanpassat flöde nedströms Oxhultasjön bör utredas. Kalkning Vattendraget uppströms Oxhultasjön är försurningspåverkat. Eftersom objekt C har mycket högt naturvärde enligt System Aqua, vore det rimligt att utveckla kalkningen i detta område framöver. Kalkning sker redan i Grötsjön men det är oklart om det är tillräckligt för att förhindra surstötar i Grötsjöbäcken och Feresbäcken, och kan inte ha någon effekt i Vannåsabäcken. Kunskapsinhämtning Inventering av bottenfauna i objekt C för att fastställa om objektet är försurat eller föroreningspåverkat samt för att undersöka förekomst av rödlistade arter lämpliga uppväxtmiljöer för havsnejonöga nedströms Ränneslövs kvarn där lek sker regelbundet. flodkräfta för att säkerställa att arten finns kvar i ån, och uppskatta beståndsstorlek. vildris och blottlagda bottnar, på vilka arten kan etablera sig. kungsfiskare och lämpliga strandbrinkar. Återinventering av fransfladdermus vid Horsabäcks kvarn, och inventering av andra fladdermöss längs hela sträckan. utter för att studera artens förekomst och eventuella framtida spridning i Smedjeån. Utterövervakning kommer framöver att ske inom ramen för den regionala miljöövervakningen, och förhoppningsvis kommer några lokaler i Smedjeån ingå i programmet. Sammanställning över vilka krav områdets rödlistade arter har, och ev. behov av åtgärder för dessa. En hydrologisk och morfologisk kartering av hela Smedjeåns avrinningsområde kommer att genomföras under våren 2010 inom ramen för EU-projektet AQUARIUS (ett Interreg IVB Nordsjön projekt). Syftet är att skapa kunskap för att hantera såväl vattenbrist som höga flöden men man kommer även att få kunskap om när och var extremt låga flöden förekommer, som kan inverka menligt på naturvärdet. 42 (46)

46 Slutsatser Objekt A och B har båda höga naturvärden med rika förekomster av rödlistade arter samt värdefulla fysiska miljöer i form av kvillområden, orensade sträckor, potentiella nyckelbiotoper i vattnet samt hög andel värdefull natur i anslutning till vattendraget. Särskilt vattenbiotop 14-29, dvs. från Fåglasång till Oxhult hyser höga naturvärden. Sträckan är dessvärre påverkad av flödesreglering, vandringshinder, främmande arter i form av laxparasiten och kräftpest. Flera sträckor i objekt A och B är även kraftigt rensade, främst sträcka 9 samt Objekt C fick mycket högt naturvärde enligt System Aqua men misstanke finns om att objektet är försurat och att förekomsten av rödlistade arter är låg, varför ytterligare underlag behöver tas fram för att en mer vederhäftig bedömning ska kunna göras. I de fall biotopkartering främst syftar till att utgöra underlag för att bevara naturvärden kan metoden förenklas genom att närmiljöer som utgörs av granproduktionsskog inte i delas in i undergrupper. bör vandringshinders passerbarhet bedömas även för småål samt för nejonögon då dessa förekommer i systemet, och risken för skador vid passage i strömriktningen bör bedömas för såväl adult ål som laxsmolt. Måste sammanhängande sträckor karteras, inga sträckor kan hoppas över eftersom underlaget då inte kan användas för naturvärdesbedömning. System Aqua bör förtydligas vad gäller vilka arter som ska ingå vid raritetsbedömningen, så att inte ålförekomster uppströms definitiva hinder och därmed med liten reproduktionsmöjlighet inkluderas. Indikatorn främmande arter bör också ses över eftersom den regionala upplösningen blir mycket låg med nuvarande poängsystem. Skyddszonerna/buffertzonerna mellan vattendraget och produktionsskogen är otillräckliga på nästan hela den sträcka där de bedömts. Exempel på åtgärder som direkt eller indirekt gynnar naturvärdena är översyn av vattenståndsregleringen, översyn av vandringshindrens passerbarhet mot strömriktningen för simsvaga arter och med strömriktningen för alla arter, tillskapande av skyddszoner, åtgärder för utter vid fyra vägpassager, utökad kalkning samt kunskapsinhämtning huvudsakligen genom artinventeringar. TACK Ett stort tack till Lars Stibe, Hans Schibli, Thomas Lennartsson och Katarina Vartia för värdefulla kommentarer på manuskriptet. 43 (46)

47 REFERENSER ArtDatabanken Faktablad: Calypogeia arguta atlantsäckmossa. Förf. Erik Sjögren Rev. Tomas Hallingbäck ArtDatabanken 2006a. Faktablad: Anguilla anguilla ål. Förf. Håkan Wickström ArtDatabanken 2006b. Faktablad: Lutra lutra utter. Förf. Mats Olsson & Finn Sandegren Rev. Mats Olsson 1995, Mia Bisther 2002, ArtDatabanken 2006c. Faktablad: Hookeria lucens skirmossa. Förf. Tomas Hallingbäck ArtDatabanken 2006d. Faktablad: Myotis nattereri fransfladdermus. Förf. Rune Gerell Rev. Rune Gerell, Ingemar Ahlén & Johnny de Jong Rev. Ingemar Ahlén 2001 & ArtDatabanken 2006e. Faktablad: Petromyzon marinus havsnejonöga. Förf. Bo Fernholm Rev. Bo Fernholm 1995, 2002, Jan Eric Nathanson & Teresa Soler ArtDatabanken 2007a. Faktablad: Leersia oryzoides vildris. Förf. Kjell-Arne Olsson ArtDatabanken 2007b. Faktablad: Rhithrogena germanica. Förf. Björn Svensson Rev. Ulf Bjelke Artdatabanken och Naturvårdsverket Artportalen. Atlasinventeringen i Hallands län Atlasruta 04C1I, Degerman E, Jonasson D, Nyberg P, Näslund I Ekologisk fiskevård, Sportfiskarna Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Ekologgruppen Bottenfaunadatabas. Fiskeriverket Författare Bergquist B. Påverkan och skyddszoner vid vattendrag i skogs- och jordbrukslandskapet. En litteraturöversikt. Fiskeriverkets rapport 1999:3. Fiskeriverket Författare Nyberg P, Eriksson T. SILVA-skyddsridåer längs vattendrag. Fiskeriverket Informerar 2001:6. Fiskeriverket Elfiskeregistret. Fiskeriverket och Naturvårdsverket Red: Degerman E. Ekologisk restaurering av vattendrag. Fiskeriverket ISBN Georgson K, Johansson B, Johansson Y, Kuylenstierna J, Lenfors I, Nilsson N-G Hallands Flora. Lund. Gärdenfors U (red) Rödlistade arter i Sverige The 2000 Redlist Of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors U (red) Rödlistade arter i Sverige The 2005 Redlist Of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Jordbruksverket Ängs och betsmarksinventeringen Meddelande 2005:2. Jägrud L Naturvärdesbedömning enligt System Aqua. Säveån, sträckan Sävsjö Finnatorp. Examensarbete, Limnisk ekologi, Göteborgs Universitet. Länsstyrelsen Blekinge län Naturvärdesbedömning av vattendrag i Blekinge. Rapport 2008:21. Länsstyrelsen i Hallands län Författare Forslund M, Rundlöf S. Inventering av våtmarker i Hallands län. Meddelande 1985:1. 44 (46)

48 Länsstyrelsen i Hallands län Smedjeån: reglering för bättre möjligheter till bevattningsuttag och fiskreproduktion. Meddelande nr 1993:19. Länsstyrelsen i Hallands län Bottenfaunaundersökning i Hallands län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 48 vattendragslokaler. Meddelande 2002:3. Länsstyrelsen i Hallands län. 2004a. Författare Hans Schibli. Kemisk effektuppföljning i kalkade vattendrag och sjöar inom hallands län Meddelande 2004:20. Länsstyrelsen i Hallands län. 2004b. Bottenfaunaundersökning i Hallands län Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 54 vattendragslokaler. Meddelande 2004:2. Länsstyrelsen i Hallands län. 2006a. Författare Hans Schibli. Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom hallands län Redovisning av elfisken samt fångststatistik och resultat i lekfiskoch smoltfällor Meddelande 2006:13. Länsstyrelsen i Hallands län. 2006b. Författare Mikael Stenström. Återinventering av skirmossa, Hookeria lucens, i Sverige samt en undersökning av dess habitatkrav och spridningsförmåga. Meddelande 2006:16. Länsstyrelsen i Hallands län. 2006c. Tidsplan och prioritering dnr Länsstyrelsen i Hallands län. 2007a. Bottenfaunaundersökning i Hallands län 2006: Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 47 vattendragslokaler. Meddelande 2007:3. Länsstyrelsen i Hallands län. 2007b. Bottenfaunaundersökning i Hallands län 2007: Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 46 vattendragslokaler. Meddelande 2007:36. Länsstyrelsen i Hallands län. 2007c. Författare Per Ingvarsson. Flodpärlmussla i Hallands län en översiktlig inventering. Meddelande 2007:16. Länsstyrelsen i Hallands län. 2008a. Databas över hotade och sällsynta arter. Kontaktperson Viveka Strand Länsstyrelsen i Hallands län. 2008b. Register över rotenonbehandlade vattenförekomster. Länsstyrelsen i Hallands län. 2008c. Biotopkarteringsdatabas. Kontaktperson Viveka Strand Länsstyrelsen i Hallands län. 2008d. Barmarksinventering av utter (Lutra lutra) i Hallands län Meddelande 2008:11. Länsstyrelsen i Hallands län. 2008e. Dammregister. Länsstyrelsen i Jönköpings län Nyckelbiotoper i rinnande vatten. Meddelande 1996:34. Länsstyrelsen i Jönköpings län Författare: Bergengren J, Liliegren Y, Andersson L och Langhelle A. Naturvärdesbedömning vattendrag: Motala ström i Jönköpings län. Projekt Höglandsvatten 200. Meddelande 2000:55. Länsstyrelsen i Jönköping län Författare: Halldén A, Liliegren Y och Lagerkvist G. Biotopkartering vattendrag. Metodik för biotopkartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande 2002:55. Länsstyrelsen i Jönköpings län Författare: Carlsson M och Liliegren Y. Nissans nedre avrinningsområde: Naturvärdesbedömning av vattendrag i Jönköpings län Meddelande 2005:18. Länsstyrelsen i Skåne län Författare: Lirås V, Eriksson M. Biotopkartering av Saxån 2005 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i Saxåns huvudfåra. 45 (46)

49 Länsstyrelsen i Västmanlands län Författare: Vesterberg S. Kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer: Svartåns avrinningsområde. Rapport 2006:2. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Introduktion av främmande arter i svenska sjöar och vattendrag. Författare Melanie Josefsson. Rapport Naturvårdsverket System Aqua. Rapport Naturvårdsverket Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 2007a. Myrskyddsplan för Sverige: objekt i Hallands län. Rapport Naturvårdsverket. 2007b. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. 2007c. Databasen Värdesjö. Naturvårdsverket. 2007d. Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur och kulturmiljöer delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Rapport Pärlklint, L-G Inventeringsrapport av Smedjeån med biflöden. Fisk och vattenvård i Norrland AB. Regeringskansliet Förvaltningsplan för ål. Regeringsbeslut Nr 21. Diarienummer Jo2008/3901. Rudström A Platsundersökning Forsmark: Naturvärdesbedömning av sjöar, vattendrag och avrinningsområden. Svensk Kärnbränslehantering AB, P ISSN Skogsstyrelsen Naturvärden i skog såsom nyckelbiotoper och sumpskogar redovisas på Skogsstyrelsens hemsida under rubriken skogens pärlor SLU Datavärd för vattenkemi. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna Databasen VISS-Vatteninformationssystem Sverige, sökning 27 augusti (46)

50 Bilaga 1 - kartor

51 Karta 1. Översiktskarta Smedjeån tillhör Lagans vattensystem och rinner i Laholms kommun, Hallands län samt Örkelljunga kommun i Skåne län 0 Lantmäteriet, Ur GSD Översiktskartan, /188-N km

52 Lagan Karta 2. Ekologisk status Vattenförekomster i Lagans avrinningsområde samt preliminär klassning av deras ekolgiska status enligt 4 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Lagan Smedjeån Edenbergaån Lagans huvudavrinningsområde Smedjeån Delavrinningsområde Menlösabäcken Oxhultasjön Store sjö Biotopkarterad sträcka Ekologisk status Ej klassad Hög God Måttlig Otillfredställande dålig Lantmäteriet, Ur GSD Översiktsskartan, /188-N 0 2, km

53 Ränneslöv-Oxhultasjön Karta 3. Karterade sträckor Kartan visar vilka sträckor i Smedjeåns vattensystem som biotopkarterades på uppdrag av Länsstyrelsen Vattenbiotopen delades in i sträckor med likartad karaktär och numreringen avser dessa (1-77). Områden som naturvärdesbedömts med System Aqua är markerade med A-C. 8 B A Hishult - Store sjö C naturvärdesbedömt område A-C Lantmäteriet, Ur GSD Terrängkartan, /188-N 0 0, km

54 Ränneslöv-Oxhultasjön Ränneslöv B Karta 4. Strömhastighet Vattnets strömhastighet på sträckor som biotopkarterades Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan (A-C). Våxtorp A Oxhultasjön Hishult - Store sjö Vannåsasjön Grötsjön B Oxhultasjön Hishult C Store sjö Dominerande strömform lugnflytande svagt strömmande strömmande forsande (saknas) vatten allmänna vägar naturvärdesbedömt område Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N 0 0, km

55 Ränneslöv-Oxhultasjön Ränneslöv Karta 5. Bottensubstrat Vattendragets dominerande bottensubstrat (>50% täckningsgrad) i biotopkarteringen Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan. Våxtorp Oxhultasjön Hishult - Store sjö Oxhultasjön Hishult Vannåsasjön Grötsjön Store sjö Dominerande bottensubstrat findetritus grovdetritus (saknas) lera sand grus sten block häll (saknas) blandat naturvärdesbedömt område Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N 0 0, km

56 Ränneslöv-Oxhultasjön Ränneslöv B Karta 6. Skuggning, vegetation, och kvillområden Täckningsgarden av vattenväxter, vattenytans beskuggning samt förekomst av kvillområden i biotopkarteringen Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan. Våxtorp A Oxhultasjön Hishult - Store sjö B Oxhultasjön Hishult Vannåsasjön C Grötsjön Store sjö vegetationstäckning >50% täckning 5-50% täckning andel av vattenytan som skuggas god >50% av ytan måttlig 5-50% av ytan kvillområde inventerad sträcka naturvärdesbedömt område Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N 0 0, km

57 Ränneslöv-Oxhultasjön Ränneslöv B Karta 7. Död ved och skuggning Förekomst av död ved i eller över vattnet. Endast grov ved (diameter >10cm, >1 meters längd) räknas. Kartorna visar även andelen av vattenytan som är skuggad. Numreringen avser vattenbiotopsträckor i biotopkarteringen Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade. Våxtorp A Oxhultasjön Hishult - Store sjö Vannåsasjön Grötsjön B Oxhultasjön Hishult C Store sjö död ved rikligt måttligt lite saknas andel av vattenytan som skuggas god >50% av ytan måttlig 5-50% av ytan naturvärdesbedömt område Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N 0 0, km

58 Ränneslöv-Oxhultasjön Karta 8. Rensning Ränneslöv B Graden av rensning som vattendraget bedömdes ha genomgått i biotopkarteringen Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan. Våxtorp A Oxhultasjön Hishult - Store sjö Vannåsasjön Grötsjön B Oxhultasjön Hishult C Store sjö Rensning ej rensad försiktigt rensad kraftigt rensad omgrävd naturvärdesbedömt område Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N 0 0, km

59 Ränneslöv-Oxhultasjön 1 Ränneslöv Våxtorp A B Oxhultasjön Karta 9. Värdefull natur Värdefull natur i form av nyckelbiotoper i sötvatten, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i skog, områden som ingick i ängs- och betesmarksinventeringen, våtmarker med mycket högt naturvärde (klass 1-objekt i våtmarksinventeringen) och skyddade områden (naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal). Limniska nyckelbiotoper är markerade med röda siffror, svarta siffror visar vattenbiotopsträckor i biotopkarteringen Hishult - Store sjö Vannåsasjön Grötsjön Oxhultasjön Hishult C Store sjö nyckelbiotop i skog naturvärdesobjekt skog ängs- och betesmarksinventeringen våtmarksinventeringen klass 1 skyddade områden nyckelbiotop i sötvatten inventerad sträcka naturvärdesbedömt område Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N 0 0, km

60 Ränneslöv-Oxhultasjön 1 hinder 1 Ränneslöv hinder 2 Hishult - Store sjö hinder Våxtorp A hinder Vannåsasjön B 25 Grötsjön hinder hinder Oxhultasjön Karta 10. Vandringshinder och laxmiljöer Vandringshinder för lax respektive ålyngel, förekomst av fiskvägar samt sträckor som utgörs av lekområden, uppväxtmiljöer eller ståndplatser för lax. Bedömningarna kommer från biotopkarteringen Vandringshinder är numrerade med stora röda siffror och vattenbiotopsträckor med små svarta. Vandringshinder fiskväg finns lax definitivt partiellt ålyngel definitivt partiellt hinder hinder Oxhultasjön hinder Hishult hinder hinder hinder C hinder Store sjö Laxmiljöer lekområde goda (saknas) tämligen goda uppväxtområde goda tämligen goda ståndplatser goda tämligen goda inventerad sträcka naturvärdesbedömt område 0 0, km Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N

61 Karta 11 Marktyp i närmiljön Ränneslöv - Oxhultasjön 1 Ränneslöv vägpassage Marktyp i vattendragets närmiljö (0-30 meter) enligt biotopkarteringen 2006 samt vägpassager som är svårpasserade för utter, och som utter kan ha intresse av att ta sig igenom. Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan. vägpassage B vägpassage som bör åtgärdas för utter ja eventuellt närmiljön (0-30 m från vattendraget) skog ej produktion (S4) produktionsskog - löv el bland produktionsskog - barr hygge öppen hävdad mark igenväxningsmark hagmark, trädbevuxen våtmark artificiell mark Våxtorp 9 10 A Oxhultasjön naturvärdesbedömt område 0 0,5 1 2 km Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N

62 Karta 12 Marktyp i närmiljön Oxhultasjön - Store sjö Vannåsasjön C Grötsjön Marktyp i vattendragets närmiljö (0-30 meter) enligt biotopkarteringen 2006 samt vägpassager som är svårpasserade för utter, och som utter kan ha intresse av att ta sig igenom. Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan Hishult 36 vägpassage vägpassage vägpassage som bör åtgärdas för utter ja eventuellt Store sjö närmiljön (0-30 m från vattendraget) skog ej produktion (S4) produktionsskog - löv el bland produktionsskog - barr hygge öppen hävdad mark igenväxningsmark hagmark, trädbevuxen våtmark artificiell mark naturvärdesbedömt område 0 0,5 1 2 km Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N

63 Ränneslöv-Oxhultasjön Ränneslöv 1 #* #* Ränneslövs kvarn Värestorps kvarn ned resp upp. damm #* 2 #* #* 4 8 #* #* Tormarp Våxtorp 9 #* #* #* #* 10 Skråmered A ned Skönhultsbro 20 #* Horsabäcks kvarn Strax uppströms ålfiske #* #* B #* #* upp Skönhultsbro Ned Oxhultasjön 32 Oxhultasjöns utlopp Karta 13. Mätstationer Mätstationer för vattenkemi, elfiske och bottenfauna där mätningar har gjorts 1997 eller senare. Numreringen avser vattenbiotopsträckor i biotopkarteringen Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan. Hishult - Store sjö s kvarn Strax uppströms ålfiske 25 B #* #* upp Skönhultsbro Ned Oxhultasjön #* #* 49 #* 32 #* #* Oxhultasjöns utlopp Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N #* #* #* Kornhult Hishult SO Stubbhult C #* Kornhult IP Grötsjöns utlopp 47 #* 650 m nedströms Store sjö #* #* vattenkemistation #* elfiskelokal #* bottenfaunastation inventerad sträcka naturvärdesbedömt område 0 0, km

64 Ränneslöv-Oxhultasjön Karta 14. Havsnejonöga Ränneslöv Våxtorp A B Oxhultasjön Lämpliga lekbottnar för havsnejonöga (djup <1m, ej lugntflytande vatten, bottensubstrat med stort inslag av sten). I kartan visas även vandringshinder för lax vilka även utgör hinder för havsnejonöga. Numreringen avser vattenbiotopsträckor. Vattenobjekt som naturvärdesbedömts med System Aqua är gråmarkerade i kartan. Hishult - Store sjö Vannåsasjön Grötsjön B Oxhultasjön Hishult C definitivt hinder för lax partiellt hinder för lax havnejonöga, potentiell lekplats Store sjö inventerad sträcka Lantmäteriet, Ur GSD Fastighetskartan, /188-N naturvärdesbedömt område

65 BILAGA 2 FOTOGRAFIER Fotografier från biotopkarteringen. Fotograf Johan Nilsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, om inget annat anges. Vattenbiotop 1 Vattenbiotop 2, en grävd ränna till Värestorps kvarn Vattenbiotop 6 Vattenbiotop 7 Vattenbiotop 8 Vattenbiotop 8, vägövergång riksväg 24 1

66 Vattenbiotop 9 - ett biflöde Vattenbiotop 10 Vattenbiotop 11 Vattenbiotop 12 Vattenbiotop 12 Vattenbiotop 13 2

67 Vattenbiotop 14 Vattenbiotop 15 Vattenbiotop 19 Vattenbiotop 23, fotograf Viveka Strand Vattenbiotop 24, fotograf Viveka Strand Vattenbiotop 24, fotograf Viveka Strand 3

68 Vattenbiotop 25, fotograf Viveka Strand Vattenbiotop 25, fotograf Viveka Strand Vattenbiotop 26, fotograf Viveka Strand Vattenbiotop 27 Vattenbiotop 40 Vattenbiotop 42 4

69 Vattenbiotop 43 Vattenbiotop 46 Vattenbiotop 47 Vattenbiotop 49 Vattenbiotop 51 Vattenbiotop 53 5

70 Vattenbiotop 56 Vattenbiotop 57 Vattenbiotop 66 Vattenbiotop 73 Vattenbiotop 74 Vattenbiotop 76 6

71 Vandringshinder 1 Ränneslövs kvarn Vandringshinder 1 Ränneslövs kvarn Vandringshinder 1 Ränneslövs kvarn, laxtrappa Vandringshinder 2,Värestorps kvarn Vandringshinder 2,Värestorps kvarn, laxtrappan Vandringshinder 3 Gränshus kvarn 7

72 Vandringshinder 3,Gränshus kvarn Vandringshinder 3 Gränshus kvarn, laxtrappa Vandringshinder 4 Horsabäcks kvarn Vandringshinder 4 Horsabäcks kvarn laxtrappa Vandringshinder 5 ålkista Vandringshinder 5 ålkista 8

73 Vandringshinder 5 fotograferat av Viveka Strand Vandringshinder 6 Oxhult Vandringshinder 7 Vandringshinder 8 Klämmesbygget Vandringshinder 9 naturligt Vandringshinder 10 9

74 Vandringshinder 11 Vandringshinder 12 Vandringshinder 13 Vandringshinder 14 Vandringshinder 15 Vandringshinder 16 10

75 Närmiljö 11 Närmiljö 21, bild a Närmiljö 21, bild b Närmiljö 45 Närmiljö 55 (till vänster) och 76 (höger). Fotograf Viveka Strand Närmiljö 74. Fotograf Viveka Strand. 11

76 Närmiljö 55 (vänster) och 78 (höger). Fotograf Viveka Strand. Närmiljö 82 och 57. Fotograf Viveka Strand. Närmiljö 84 Närmiljö 109 Närmiljö 121 Närmiljö

77 Närmiljö 131 Närmiljö 137 Närmiljö 142 och 127 Närmiljö 144 Närmiljö 146 Närmiljö

78 Närmiljö 154 Närmiljö 156 Närmiljö 158 Närmiljö 162 Närmiljö 171 Närmiljö

79 Närmiljö 183 Närmiljö 186 Närmiljö 188 Närmiljö 191 Närmiljö

80 Vägövergång 1 Vägövergång 4, riksväg 24 Vägövergång 5 (?) Vägövergång 6 Vägövergång 8. Fotograf Viveka Strand. Vägövergång 10 16

81 Vägövergång 11 (?) Vägövergång 13 Vägövergång 15 Vägövergång 16 Vägövergång 21 Vägövergång 23 17

82 Vägövergång 24 Vägövergång 25 Vägövergång 26 Vägövergång 27 18