Svartåns avrinningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svartåns avrinningsområde"

Transkript

1 RAPPORT 2006:2 Kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer Svartåns avrinningsområde MILJÖENHETEN

2 Titel: Författare: Kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer. Svartåns avrinningsområde. Susanna Vesterberg Miljöanalysfunktionen Miljöenheten Länsstyrelsen i Västmanlands län Kartmaterial: Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Omslagsbild: Gärsjöbäcken Gnällbäcken Stora Toftenbäcken Tvärhandsbäcken i Svartåns vattensystem Foto: Gunilla Alm (samtliga foton i rapporten) Tryckning: Länsstyrelsen i Västmanland, 2006 Upplaga: 20 ex samt pdf-format

3 FÖRORD Länsstyrelsen i Västmanlands län har under några år satsat resurser på att ta fram och använda en metod för kartläggning av värdefulla vattenmiljöer. Arbetssättet är utformat för olika typer av vattenmiljöer, men har inledningsvis inriktats på kartläggning av naturmiljöer i rinnande vatten. Kartläggningen har gjorts vattensystemvis och under 2005 hade turen kommit till Svartån. Under försommaren 2005 biotopkarterades vattendrag i Svartåns vattensystem och i den här rapporten redovisas resultaten av fältinsatserna. Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om länets värdefulla vattenmiljöer. Genom framtida uppföljning kan man se om det skett några förändringar i vattenmiljöerna och resultaten är därmed användbara för miljöövervakningsändamål. En annan viktig uppgift är att få kunskap om värdefulla vattenmiljöer, som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Underlaget ska gå att använda både i arbetet med att skydda vattenområden och vid prioriteringar av restaureringsåtgärder i vattendrag. Underlaget kommer också att ge värdefulla kunskaper och underlag till arbetet med åtgärdsprogram mm enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Den här undersökningen har genomförts av personal på Länsstyrelsens Miljöanalysfunktion och finansierats genom den regionala miljöövervakningen. System Aqua-bedömningarna och inventeringen av vandringshinder har gjorts av Katarina Agné Andersson, som också deltagit vid biotopkarteringarna. I övrigt utfördes biotopkarteringarna av Gunilla Alm och Susanna Vesterberg. Susanna har även sammanfattat och utvärderat resultaten i den här rapporten. I Gunillas och Katarinas goda sällskap har till och med de mest myggtäta, stekheta eller regniga fältdagarna känts uthärdliga. Tack för era energiska och glada insatser både i fält och till (skriv)bords! Västerås Susanna Vesterberg

4 SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Värdefulla vattenmiljöer... 4 Nyckelbiotoper i vattenmiljöer... 4 Regionalt värdefulla vattenmiljöer... 5 Beskrivning av Svartåns vattensystem... 5 Allmänt... 5 Påverkan... 7 Kända naturvärden och utpekade områden... 8 METOD VID KARTLÄGGNING AV VÄRDEFULLA VATTENDRAGSMILJÖER a. System Aqua- bedömning av naturligheten i avrinningsområden på nationell nivå Indelning i mindre avrinningsområden NA1. Fysiska ingrepp fragmentering NA2. Kemisk påverkan NA3. Markanvändning - intensitet i avrinningsområdet b. Delvis förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå c. System Aqua-bedömning av naturligheten i avrinningsområden på regional nivå Inventering av vandringshinder för fisk Datalagring och slutbedömning av naturlighet i avrinningsområdet Biotopkartering Lagring och bearbetning av data i GIS Utvärdering av data Kompletterande System Aqua- bedömning på objektsnivå RESULTAT OCH SLUTSATSER Indelning i avrinningsområden System Aqua- bedömning av naturlighet i avrinningsområden på nationell nivå NA1. Fysiska ingrepp fragmentering NA2. Kemisk påverkan NA3. Markanvändning - intensitet i avrinningsområdet Delvis förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå System Aqua- bedömning av naturlighet i avrinningsområden på regional nivå Inventering av vandringshinder för fisk Biotopkartering av vattendrag Gnällbäcken Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Jämförelse mellan vattendragen och med tidigare inventeringar Slutsatser REFERENSER BILAGOR 1. Beskrivningar av vattendragsbiotoper som påträffades vid inventering i Svartån 2. Dataunderlag för bedömning med System Aqua 3. Detaljbeskrivning av digitaliseringen och bearbetningen av A- och B-sträckorna samt kopplingen till databasen 4. Foton från de biotopkarterade vattendragen

5 SAMMANFATTNING De två första delmålen i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ställer krav på identifiering och skydd/restaurering av värdefulla eller potentiellt värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004a). Länsstyrelsen i Västmanlands län har tagit fram ett arbetssätt där värdefulla och potentiellt värdefulla vattenmiljöer kartläggs på ett systematiskt sätt. Första versionen av arbetssättet beskrivs i rapporten Värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b). I den här rapporten redovisas resultaten av en kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i vattendrag i Svartåns vattensystem. Resultatet av kartläggningen i Svartån kommer att utgöra ett planeringsunderlag vid skydd och bevarande av vattenmiljöer. Underlaget ska dessutom gå att använda vid planering av restaureringsåtgärder i vattendragen samt följas upp inom miljöövervakningen. Genom urvalet av vattendrag inför fältarbetet får man även ett underlag som är användbart inom vattenförvaltningen enligt vattendirektivet. Vi kartlägger nyckelbiotoper och regionalt värdefulla vattenmiljöer, som är viktiga livsmiljöer för många hotade och undanträngda arter. Nyckelbiotoper har tidigare varit mest omtalade i skogliga sammanhang, men definitionen är densamma oavsett land- eller vattenmiljö. En nyckelbiotop utgörs av en geografiskt avgränsad miljö med tydliga kriterier som ska uppfyllas. Nyckelbiotopsbegreppet är storleksoberoende och storleken på objekten kan därmed variera kraftigt. Regionalt värdefulla vattenmiljöer ska uppfylla en eller flera av naturvärdeskriterierna naturlighet, representativitet, raritet, mångformighet eller artrikedom. I vårt län finns det vattenmiljöer som har regional betydelse genom att hysa länsintressanta arter eller genom att biotopen i sig själv är unik eller ovanlig. I Svartåns avrinningsområde har fem nyckelbiotoper och två regionalt värdefulla vattenmiljöer kartlagts. Vid kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer i eller i anslutning till vattendrag väljs först avrinningsområden ut som har en hög eller mycket hög grad av naturlighet på nationell nivå med hjälp av bedömningsverktyget System Aqua (Naturvårdsverket, 2001). Vattendrag i områden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet på nationell nivå bedöms också med avseende på parametrarna bestående ingrepp, påverkan på flödet och markanvändning i närmiljön enligt System Aquas objektsbedömning (förenklad metod) samt parametrarna främmande arter och förändring i växt- och djursamhället. För att möjliggöra en regional bedömning av naturligheten i avrinningsområden har vi gjort en vandringshindersinventering i de objekt som uppfyllt kraven för urval. Vattendragen i avrinningsområden som även har en hög eller mycket hög grad av naturlighet på regional nivå dokumenteras därefter i fält genom biotopkartering (Handbok för miljöövervakning). Resultatet av biotopkarteringen digitaliseras och ligger sedan till grund för urval av värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor och en kompletterad naturvärdesbedömning på objektsnivå med System Aqua. 1

6 I Svartåns vattensystem blev fyra vattendrag utvalda för biotopkartering. Vattendragen är ganska små med avrinningsområden mellan 13,5 och 44 km 2. Vi biotopkarterade totalt knappt 30 kilometer vattendrag under försommaren Samtliga bäckar bedömdes ha en måttlig grad av naturlighet. Av de biotopkarterade sträckorna utgjorde värdefulla vattendragssträckor (både nyckelbiotoper och regionalt värdefulla vattenmiljöer) 22 % och potentiellt värdefulla vattendragssträckor 28 %. Nyckelbiotoper (nb) och regionalt värdefulla vattenmiljöer (rvv) som vi hittade var forsar och vattenfall (nb), bäckravin (nb), blockrik vattendragssträcka (nb), kvillområde (nb), strömvattensträcka (rvv) och lugnvattensträcka (rvv). Potentiellt värdefulla sjöutlopp påträffades i två sjöar. Eftersom inga tydliga riktlinjer finns för hur man definierar nyckelbiotoper och andra värdefulla miljöer i vatten ges utrymme för egna tolkningar och anpassningar. Arbetet med kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i Svartån är ett försök att värdera vattendragen och ge en fingervisning om var de mest värdefulla miljöerna finns. Utpekandet av de värdefulla vattendragssträckorna ska ge en bild av i vilka vattendrag förutsättningarna är störst för biologisk mångfald. Kunskapen om den biologiska mångfalden i de biotopkarterade vattendragen är fortfarande dålig, även om en biotopkartering gjorts. Därför behövs kompletterande inventeringar som kan svara på om vattendragen hyser några hotade eller på annat sätt intressanta arter. Utökade inventeringar medför att naturvärdesbedömningar med avseende på raritet och artrikedom kan göras, vilket är ett viktigt underlag när det gäller skyddsarbetet enligt delmålen i miljömålet Levande sjöar och vattendrag. I de fyra vattendragen som har biotopkarterats bedöms skogsbruk i nära anslutning till vattnet och vandringshinder för fisk utgöra de största hoten mot den biologiska mångfalden, men spridning av främmande arter som till exempel signalkräfta är också ett problem. Föreslagna åtgärder är därför framför allt att avlägsna vandringshinder och att informera mark- och fiskerättsägare om effekter av avverkningar i vattendragens direkta närhet samt följderna av illegala utsättningar av signalkräftor. Värdefulla vattenmiljöer kan skyddas genom flera olika styrmedel. Om det finns tydliga värdekärnor i ett vattendrag kan det vara lämpligt att använda ett områdesskydd för objektet, till exempel att bilda ett naturreservat där vattendraget och dess tillrinningsområde ingår. Om det dessutom finns terrestra naturvärden i anslutning till de limniska så är detta en styrka. I anslutning till de biotopkarterade vattendragen i Svartåns vattensystem fanns flera områden med terrestra naturvärden, till exempel värdefulla våtmarksområden och skogliga naturvärden. 2

7 INLEDNING De två första delmålen i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ställer krav på identifiering och skydd/restaurering av värdefulla eller potentiellt värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004a). Innan skyddsarbetet kan genomföras måste man kartlägga var dessa miljöer finns och se över vilka åtgärder som är lämpliga. I Västmanlands län finns redan idag en hel del kunskap om naturvärden knutna till vattenmiljöer, men någon systematisk kartläggning av värdefulla eller potentiellt värdefulla vattenmiljöer har inte gjorts och kunskapsluckorna är stora. För att kunna uppnå de två delmålen i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag behövs därför ett bättre underlag där även nya objekt pekas ut inför det framtida skydds- och restaureringsarbetet. Länsstyrelsen i Västmanlands län sökte inför 2002 medel för ett projekt inom den regionala miljöövervakningen som gick ut på att kartlägga nyckelbiotoper i sötvatten. Arbetet finansierades till stor del även genom Länsstyrelsens ramanslag. Undersökningen benämns i miljöövervakningsprogrammet för Västmanlands län som "Nyckelbiotoper i sötvatten" men arbetet har vartefter breddats och omfattar nu även andra värdefulla vattenmiljöer. I den här rapporten beskrivs dock bara värdefulla vattenmiljöer knutna till biotopkarterade vattendrag i Svartåns vattensystem. Arbetet med Värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län syftar till att kartlägga värdefulla och potentiellt värdefulla vattenmiljöer. I ett första skede gick arbetet ut på att hitta ett arbetssätt för kartläggningen. Metoden skulle vara systematisk, effektiv och resurssnål och vi ville få fram ny kunskap om naturvärden i akvatiska miljöer. Första versionen av arbetssättet beskrivs i rapporten Värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b). Resultatet av kartläggningen i Svartån kommer att utgöra ett planeringsunderlag vid skydd och bevarande av vattenmiljöer. Underlaget ska dessutom gå att använda vid planering av restaureringsåtgärder i vattendragen samt följas upp inom miljöövervakning. Genom urvalsarbetet inför fältarbetet erhålls även ett underlag som är användbart inom vattenförvaltningen enligt vattendirektivet. 3

8 Värdefulla vattenmiljöer Sedan mitten av 90-talet har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att identifiera nyckelbiotoper i och i anslutning till rinnande vatten (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1996). Man har definierat och beskrivit nyckelbiotoper i och vid vattendrag utifrån en genomgång av litteratur, artregister och inventeringar. Dessutom har man utvecklat en metod för biotopkartering av vattendrag (Handbok för miljöövervakning) som bland annat kan användas för att hitta nyckelbiotoperna. Även Naturvårdsverket har på senare år arbetat med att ta fram kriterier och definitioner för nyckelbiotoper i vattenmiljöer (Naturvårdsverket, 2003). I samarbete med Artdatabanken har man analyserat livsmiljökrav hos vattenanknutna arter (ca 500 st) på den svenska rödlistan över hotade arter (Gärdenfors, 2000) och identifierat nyckelbiotoper i eller i anslutning till vatten. Här finns biotoper i både vattendrag och sjöar representerade. Man poängterar dock behovet av att ytterligare utveckla definitionerna för de olika nyckelbiotoperna där bland annat biotopens storlek, strukturernas omfattning eller täthet samt olika typer av kvalitetskriterier måste preciseras för olika regioner. Dessutom understryks att listan över nyckelbiotoper inte ska uppfattas som slutgiltig utan att den kommer att utvecklas efter hand. I Naturvårdsverkets vägledning Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag har de beskrivna vattenmiljöerna grupperats i tre mer eller mindre överlappande kategorier: 1. Nyckelbiotoper i och i anslutning till sjöar och vattendrag 2. Nationellt eller regionalt värdefulla vattenmiljöer 3. Objekt med limniska naturtyper i Natura 2000 Vid utpekandet av värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län har miljöerna delats in i samma kategorier som i Naturvårdsverkets vägledning, med undantag för Natura objekten eftersom några underrepresenterade naturtyper inom Natura 2000 inte har uppmärksammats när det gäller akvatiska miljöer i Västmanlands län. Det vi avser med värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län är därmed de miljöer som ingår i grupperna Nyckelbiotoper i vattenmiljöer och Regionalt värdefulla vattenmiljöer. Nyckelbiotoper i vattenmiljöer Nyckelbiotoper är områden med höga naturvärden där rödlistade djur och växter förekommer eller kan förväntas förekomma (Naturvårdsverket, 2003). Begreppet nyckelbiotop är ganska nytt inom vattenområdet och har tidigare använts vid Skogsstyrelsens arbete med att hitta skogliga miljöer med förutsättningar för rödlistade djur och växter. Nyckelbiotopdefinitionen är dock densamma oavsett land- eller vattenmiljö. En nyckelbiotop utgörs av en geografiskt avgränsad miljö med tydliga kriterier som ska uppfyllas. Nyckelbiotopsbegreppet är storleksoberoende och storleken på objekten kan därmed variera kraftigt. Att rödlistade arter förekommer i en biotop medför inte att biotopen automatiskt är en nyckelbiotop. Det är snarare specifika strukturer, funktioner och egenskaper hos en nyckelbiotop som gör den särskilt värdefull som livsmiljö åt arter med speciella krav. 4

9 I vår kartläggning ingår totalt 13 nyckelbiotoper som beskrivs i rapporten Värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län (Länsstyrelsen, 2004). Beskrivningarna är anpassade till de regionala förutsättningar som råder i vårt län med till exempel för länet specifika signalarter. I den här rapporten presenteras de fem nyckelbiotoper som påträffades vid inventeringen i Svartån (tabell 1). Fyra av nyckelbiotoperna utgörs av vattendragssträckor, men Mynningar och deltan, Sammanflöden och Sjöutlopp är snarare punktobjekt i och i anslutning till vattendrag. Eftersom de bäckar som undersöktes i Svartån är så pass små, hittades inga Mynningar och deltan eller Sammanflöden som var tillräckligt stora för att ha den ekologiska funktionen som en nyckelbiotop har och därför har de inte utvärderats i den här undersökningen. Sjöutloppen har dock kartlagts. Utförliga beskrivningar av respektive nyckelbiotop i Svartån finns i bilaga 1. Tabell 1. Nyckelbiotoper som påträffades i Svartåns vattensystem vid biotopkartering. Nyckelbiotoper Blockrika vattendragssträckor Bäckraviner Forsar och vattenfall Kvillområden Sjöutlopp Regionalt värdefulla vattenmiljöer Regionalt värdefulla vattenmiljöer ska uppfylla en eller flera av naturvärdeskriterierna naturlighet, representativitet, raritet, mångformighet eller artrikedom. Det kan t ex finnas vattenmiljöer som har regional betydelse genom att hysa länsintressanta arter eller genom att biotopen i sig själv är unik eller ovanlig. Hittills har vi pekat ut fyra sådana biotoper i vattendrag, varav två påträffades vid inventeringarna i Svartåns vattensystem (tabell 2). I bilaga 1 finns utförligare beskrivningar av respektive miljö. Tabell 2. Regionalt värdefulla vattendragsmiljöer som påträffades vid biotopkartering i Svartåns vattensystem. Regionalt värdefulla vattendragsmiljöer Lugnvattensträckor Strömvattensträckor Beskrivning av Svartåns vattensystem Allmänt Svartåns vattensystem är beläget mitt i Västmanlands län och är 776 km 2 stort. Avrinningsområdet sträcker sig över tre kommuner; Norberg, Sala och Västerås, och mynnar nedströms centrala Västerås i Mälaren (figur 1). Svartån har sina källflöden i Bergslagslandskapet runt Toftsjön och Målsjön i Norbergs kommun. Huvudfåran rinner genom sjöarna Bågen och Labodasjön in i Sala kommun och sedan genom sjöarna Långsjön (1,7 km 2 ) och systemets största sjö Hörendesjön (6,3 km 2 ). Andelen jordbruksmark blir långsamt större ju längre ned i systemet man kommer. Strax nedströms Hörendesjöns utlopp tillkommer biflödet Prästhytteån som avvattnar ett relativt jordbruksintensivt område runt 5

10 sjöarna Vansjön, Bysjön och Lasjön. Svartån rinner sedan vidare genom ett jordbrukslandskap via centralorten Västerfärnebo och ned till Fläcksjön, som är systemets näst största sjö med sin yta på 5,4 km 2. Ett biflöde, Gussjöbäck, tillkommer strax uppströms inloppet i Fläcksjön och rinner från ett område med stor andel jordbruksmark där sjöarna Stävresjön och Gussjön ingår. Huvudfåran passerar nedströms Fläcksjön och når så småningom Hällsjön (1,7 km 2 ), som ligger på gränsen mellan Sala och Västerås kommuner. Hällsjön är sista sjön i huvudfåran och Svartån rinner därefter via ett jordbruksområde genom Skultuna och slutligen ned till Västerås och ut i Mälaren. Figur 1. Svartåns vattensystem. Svartåns avrinningsområde består av ca 59 % skog, 21 % åkermark, 4 % vattenyta, 3 % tätortsmark, 1 % betesmark och 12 % övrig mark (ALcontrol laboratories, 2005). I avrinningsområdet bor ca av Västerås stads ca invånare, varav i tätort och 3700 i glesbygd. Antalet djurenheter är ca

11 Påverkan Det finns några större punktkällor inom Svartåns vattensystem (figur 2). I Norberg finns ett anrikningsverk för metall (recipienter är Bogärds- Dammsjön och Värlingen, utsläpp av vissa tungmetaller samt förhöjt ph i utloppsvattnet) och ett litet avloppsreningsverk i Karbenning (recipient är Labodasjön, 200 personekvivalenter anslutna). I Sala kommun finns också ett mindre avloppsreningsverk i Hedåker (recipient är Murån, 300 pekv) och ett något större avloppsreningsverk finns i Skultuna i Västerås kommun (recipient är Svartån, 5400 pekv). I Skultuna och Svanå har metallindustriverksamhet förekommit sedan lång tid tillbaka. Bruken anlades i början av 1600-talet men i Skultuna pågår fortfarande viss verksamhet och mindre mängder av bland annat aluminium och fosfor släpps ut. I Svartåns avrinningsområde finns även ett lantbruk med mer än 200 djurenheter. Förutom punktkällorna förekommer ett diffust läckage av näringsämnen framför allt från jordbruks- och skogsmark i avrinningsområdet samt via atmosfärisk deposition (gäller kväve). Dessutom tillkommer läckage från enskilda avlopp i glesbygden. Varje år släpps cirka 1,5 ton fosfor och 22 ton kväve från enskilda avlopp till Svartån (Länsstyrelsen, 2002). Dessutom släpps orenat dagvatten ut från Skultuna och Västerås. Svartån i sin tur står för en årlig transport av 18 ton fosfor och knappt 300 ton kväve (medelvärde för åren ) ut i Mälaren. 7

12 Figur 2. Större punktkällor samt jordbruksmark i Svartåns vattensystem. Kända naturvärden och utpekade områden Svartåns avrinningsområde hyser stora naturvärden och några utpekade områden (figur 3), framför allt runt Svartåkomplexet som är ett vidsträckt område i avrinningsområdets centrala delar. Området omfattar förutom delar av Svartåns huvudfåra bland annat sjöarna Fläcksjön, Gussjön och Rörbosjön. Området är framför allt känt för sina ornitologiska värden. Flödesdynamiken är till största del naturlig och översvämningar förekommer årligen, vilket gynnar den rika fågelfaunan i området. De rödlistade vattenväxterna bandnate (hotkategori sårbar) förekommer i Fläcksjön (2004) och uddnate (hotkategori missgynnad) i Gussjön (1982, Länsstyrelsens Flora- faunaregister). Dessutom är Svartåns avrinningsområde viktig för den starkt hotade flodkräftan. 8

13 Naturreservaten Komossens domänreservat, Fläckebo och Höskovsmossen är belägna inom Svartåns avrinningsområde. Stora delar av Svartåområdet är också utpekat som Natura område och riksintresse. Sverige anslöt sig 1974 till Ramsarkonventionen som är inriktad på skydd av internationellt värdefulla våtmarker och grunda vattenmiljöer viktiga för fågellivet. Svartåområdet pekades ut 1988 och är ett av 51 svenska områden på Ramsarlistan. Figur 3. Utpekade områden i Svartåns avrinningsområde 9

14 METOD VID KARTLÄGGNING AV VÄRDEFULLA VATTENDRAGSMILJÖER Kartläggningen sker i fyra steg: 1. Urval av vattendrag (figur 4) 2. Biotopkartering 3. Datahantering i GIS 4. Utvärdering 1. Vid kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer i eller i anslutning till vattendrag väljs först avrinningsområden ut som har en hög eller mycket hög grad av naturlighet på nationell nivå med hjälp av bedömningsverktyget System Aqua (Naturvårdsverket, 2001). Vattendrag i områden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet på nationell nivå bedöms också med avseende på parametrarna bestående ingrepp, påverkan på flödet och markanvändning i närmiljön enligt System Aquas objektsbedömning (förenklad metod) samt parametrarna främmande arter och förändring i växt- och djursamhället. För att möjliggöra en regional bedömning av fragmenteringen har vi gjort en vandringshindersinventering i de objekt som uppfyllt kraven för urval. 2. Vattendragen i avrinningsområden som även har en hög eller mycket hög grad av naturlighet på regional nivå dokumenteras därefter genom biotopkartering (Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning). 3. Resultatet av biotopkarteringen digitaliseras. 4. Biotopkarteringens data ligger sedan till grund för urval av värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor och en kompletterad naturvärdesbedömning på objektsnivå med System Aqua. System Aqua-bedömning avrinningsområde nationell nivå -fysiska ingrepp (endast dammar) -kemisk påverkan -markanvändning Alla avrinningsområden Avrinningsområden med hög eller mycket hög grad av naturlighet på nationell nivå System Aqua-bedömning objekt (förenkling) -bestående ingrepp (förenkling) -påverkan på flödet (förenkling) -markanvändning i närmiljön (förenkling) -främmande arter -förändring i växt- och djursamhället Vattendrag som uppfyller kraven enligt förenklade objektsbedömningen Inventering av vandringshinder för fisk System Aqua-bedömning avrinningsområde regional nivå -fysiska ingrepp (alla vandringshinder för fisk) -kemisk påverkan (redan bedömd) -markanvändning (redan bedömd) Avrinningsområden med hög eller mycket hög grad av naturlighet på regional nivå Biotopkartering av vattendrag Urval av värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor System Aqua-bedömning objekt, kompletterande bedömning av de förenklade parametrarna -bestående ingrepp -påverkan på flödet -markanvändning i närmiljön samt -vattenkvalitet i vattendragsobjekt -fragmentering Figur 4. System Aqua-bedömningar som görs vid urval av vattendrag att biotopkartera. 10

15 1a. System Aqua- bedömning av naturligheten i avrinningsområden på nationell nivå För urval av vattendrag med goda förutsättningar för höga naturvärden bedömdes naturligheten i Svartåns avrinningsområden med hjälp av bedömningsverktyget System Aqua. Samtliga avrinningsområden i Svartån bedömdes. För avrinningsområden kan bedömningen vara nationell eller regional beroende på vilka data om vandringshinder som man har tillgång till. Vi gjorde först en bedömning av naturligheten i avrinningsområden på nationell nivå. Under rubriken System Aqua- bedömning av naturligheten i avrinningsområden på regional nivå beskrivs sedan de regionala bedömningarna som vi gjorde i vissa avrinningsområden. Bedömning av naturligheten i avrinningsområden ger på ett relativt resurssnålt sätt en uppfattning om vilka vattendrag som har förutsättningar för att hysa vattenmiljöer med höga naturvärden eftersom en hög grad av naturlighet är en förutsättning för en majoritet av våra rödlistade arter. Indelning i mindre avrinningsområden För bedömning med System Aqua måste avrinningsområden avgränsas som representerar de olika vattendragssträckorna. SMHI:s indelning av vattensystemen i delavrinningsområden är för grov för att representera de mindre vattendragen i Svartåns vattensystem. Därför avgränsades avrinningsområdena ytterligare i GIS (vi har använt programmet ArcMap) genom att delavrinningsområdena delades i mindre bitar utifrån den röda kartans vattendrag. För att åskådliggöra vattendelare användes digitala höjdkurvor med fem meters amplitud. Som stöd vid indelningen användes den topografiska kartan. Avrinningsområdena avgränsades där vattendraget hade sin utloppspunkt i en sjö eller där det rann ihop med ett annat vattendrag. En erfarenhet vi fick vid fältarbetet var att vattendrag med ett avrinningsområde mindre än cirka 10 km 2 var så små att det inte kändes meningsfullt att inventera dem. Chansen att hitta värdefulla vattenmiljöer bedömdes som ganska liten i flera av dessa vattendrag. Därför har vi redan inför System Aqua- bedömningarna begränsat urvalet till avrinningsområden som är större än 10 km 2. I System Aqua rekommenderas att avrinningsområdena avgränsas utifrån de strömordningar (enligt Strahler) som vattendragen tillhör enligt den röda kartan. Det innebär att vattendragen längst upp i systemet, källflödena, får strömordning 1 och att strömordningen ökar (+1) varje gång två vattendrag med samma strömordning rinner samman. Strömordningen i huvudfåran ändras inte om ett flöde rinner till som har lägre strömordning än huvudfåran. Strömordningen förändras inte heller om vattendraget rinner genom en sjö vars tillflöden har lägre strömordning än själva huvudfåran. Om något av sjöns tillflöden har samma strömordning som huvudfåran ökar strömordningen för den längsta fåran med ett (+1) vid inloppet i sjön. Bedömning av naturligheten i Svartåns delavrinningsområden fyller som vi ser det två funktioner. Dels vill vi visa förutsättningar för höga naturvärden i specifika vattendrag eller vattendragssträckor och bedömningen bör då göras för det aktuella vattendragets/vattendragssträckans avrinningsområde. Dels vill vi se i vilka delar av vattensystemet påverkan är stor eller liten. Sådana resultat kan man ha nytta av vid till 11

16 exempel arbetet med ramdirektivet för vatten. Då bör indelningen göras där man kan förvänta sig förändringar i naturligheten, vilket ofta sker där ett större biflöde rinner till eller där markanvändningen i vattendragets omgivning förändras. Om man gör indelningen enligt strömordningar ökar strömordningen endast om det tillrinnande biflödet har lika hög strömordning som huvudfåran. För Svartåns del innebär det att systemet delas upp i många små avrinningsområden (strömordning 1), men bara några få, stora avrinningsområden med högre strömordning (2 och 3). Möjligheten att se förändringar i avrinningsområdet som till exempel beror på att ett biflöde rinner till eller en ändrad markanvändning är därmed små. Vi valde därför att göra indelningen både enligt Strahlers strömordningar och där större vattendrag rinner till. Som större vattendrag räknades sådana biflöden som hade ett avrinningsområde som motsvarade minst 5 % av huvudfårans avrinningsområde. Röda kartan har brister när det gäller vattendragsskiktet, ibland finns små vattendrag med, samtidigt som större saknas. Genom att dela in huvudfåran med utgångspunkt från storleken på de tillrinnande biflödenas avrinningsområden, blir indelningen mera systematisk än om man följer enbart strömordningsindelningen. En kontroll mot den gröna kartan bör göras för att se att man inte missat något vattendrag som inte ingår i den röda kartans vattendragsskikt. Ett nytt ytobjekt skapades för varje avrinningsområde i GIS. Avrinningsområdena är överlappande och blir mindre ju längre upp i systemet man kommer (figur 5). Figur 5. Exempel på hur avrinningsområdena avgränsas i Svartåns avrinningsområde. 12

17 Bedömningar av naturligheten i respektive avrinningsområde gjordes först på nationell nivå med bedömningsverktyget System Aqua. Här följer en förenklad beskrivning av hur System Aqua har använts, metoden beskrivs i detalj i rapporten System Aqua (Naturvårdsverket, 2001). Vid bedömning av naturlighet i avrinningsområden ingår tre indikatorer: NA1. Fysiska ingrepp - fragmentering NA2. Kemisk påverkan - effekter av utsläpp/ nedfall NA3. Markanvändning - intensitet i avrinningsområdet En slutbedömning av naturligheten i avrinningsområdet får endast göras när samtliga indikatorer har bedömts och beräknas då som ett medelvärde av de ingående indikatorerna. Medelvärdet överförs i sin tur till ett kriterievärde för naturlighet (NA) som kan vara mellan 0 och 5, där 5 innebär en mycket hög naturlighet och 0 ingen naturlighet i avrinningsområdet. NA1. Fysiska ingrepp fragmentering En bedömning av fragmenteringen inom ett avrinningsområde kan göras på nationell nivå genom att uppgifter från dammregistret används. För en bedömning på regional nivå behövs även uppgifter om vilka andra vandringshinder (t ex vägtrummor och dämda sjöutlopp) som finns i avrinningsområdet, detta finns beskrivet under rubriken Inventering av vandringshinder för fisk. En regional bedömning med uppgifter om vandringshinder innebär ofta att fragmenteringen bedöms som sämre (större) än om man bara använder sig av dammregistret. Uppgifter om dammar som utgör vandringshinder för fisk samlades in från Länsstyrelsens dammregister. För att kunna beräkna fragmenteringsgraden mäter man huvudfårans längd i avrinningsområdet. Den längsta vandringsbara sträckan för fisk ligger till grund för vilken fragmenteringsgraden blir. Fragmenteringsgraden på nationell nivå beräknades och översattes till ett indikatorvärde mellan 0 och 5, där 0 innebär en stor påverkan och 5 innebär att vattensystemet är fritt från dammar och artificiella vandringshinder. 13

18 NA2. Kemisk påverkan Kemisk påverkan i avrinningsområdet värderas med avseende på försurning (alkalinitet) och näringstillförsel (totalfosfor). Avvikelse från jämförvärde används för att bedöma påverkan enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). För att få göra en bedömning av kemisk påverkan ska minst 60 % av avrinningsområdets areal vara undersökt. En provtagningsstation som är belägen i avrinningsområdets utloppspunkt representerar hela avrinningsområdet (100%) medan en provlokal som är belägen längre upp i systemet gäller för en mindre del av avrinningsområdet. Det ställs särskilda krav på data som ska ingå i beräkningarna, om kraven för vattenkemiska data inte är uppfyllda kan en förenklad bedömning göras. En förenklad bedömning av vattenkemiska data innebär att den slutgiltiga bedömningen av naturligheten i avrinningsområdet blir preliminär och bör användas med försiktighet. I de fall det inte fanns tillräckligt med data för att göra en förenklad bedömning enligt System Aqua användes data från ett annat vattendrag eller en annan sjö inom ett liknande avrinningsområde med ungefär samma förutsättningar som det som skulle bedömas. Denna bedömning är inte tillåten enligt System Aqua vilket framgår av resultatredovisningen. Om risken för påverkan är liten i avrinningsområdet behöver inte data för både totalfosfor och alkalinitet ingå i bedömningen. Det gäller för alkalinitet om berggrunden i avrinningsområdet är kalkrik och för totalfosfor om ingen eller ringa påverkan av jordbruk, industrier eller reningsverk finns. Data från den samordnade recipientkontrollen, riksinventeringar och kalkeffektuppföljningen användes för att beräkna kemisk påverkan inom de olika avrinningsområdena. Graden av kemisk påverkan beräknades och översattes till ett kriterievärde mellan 0 och 5, där 0 innebär en mycket stor eller extremt stor påverkan och 5 innebär ingen eller obetydlig kemisk påverkan i avrinningsområdet. 14

19 NA3. Markanvändning - intensitet i avrinningsområdet Som starkt påverkad mark räknas hygge, åkermark och bebyggelse. Andelen påverkad mark anges som procentandel av den totala ytan. Vid analys av markanvändningen i Svartåns vattensystem användes Svenska Corine Marktäckedata, där enskilda marktyper kan urskiljas i 25 x 25-meterspixlar. Vilka de påverkade marktyperna var som valdes ut från Svenska Corine marktäckedata framgår i tabell 3. Tabell 3. Markklasser i Svenska corine marktäckedata som ingick i respektive påverkad marktyp. Påverkade marktyper Hygge Åkermark Bebyggelse/anlagda ytor Markklass i Svensk marktäckedata Hygge Åkermark Frukt- och bärodling Tät stadsstruktur Orter med > 200 inv. Orter med < 200 inv Landsortsbebyggelse med tomtmark av öppen karaktär Industri, handelsenheter, offentlig service etc. Väg- och järnvägsnät med kringområden Hamnområden Flygplats Deponier Byggplatser Idrottsanläggning, skjutbana, motorbana etc. Flygfält Golfbana Campingplats och fritidsbebyggelse Genom urval av den aktuella marktypen inom det avrinningsområde som skulle bedömas, räknades procentandelen påverkad mark i avrinningsområdet ut och översattes till ett kriterievärde mellan 0 och 5, där 0 innebär att mer än 90 % av avrinningsområdet är starkt påverkat och värde 5 motsvarar ett nästan opåverkat tillstånd (mindre än 10 % av avrinningsområdet består av starkt påverkad vegetations-/markanvändningstyp). När data har tagits fram för NA1, NA2 och NA3 räknas ett medelvärde ut för de tre parametrarna. Medelvärdet överförs till ett kriterievärde (NA) för naturligheten i avrinningsområdet, se tabell 4. Tabell 4. Kriterievärden vid bedömning av naturlighet i avrinningsområden. Kriterievärde NA Tolkningsomdöme 5 Mycket hög grad av naturlighet 4 Hög grad av naturlighet 3 Måttlig grad av naturlighet 2 Låg grad av naturlighet 1 Mycket låg grad av naturlighet 0 Ingen naturlighet 15

20 I de vattendrag som ligger i avrinningsområden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet gjorde vi en delvis förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå (se nästa avsnitt). 1b. Delvis förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå Genom att utöka bedömningen med ytterligare parametrar i en förenklad objektsbedömning som kan göras innan fältarbetet, ökar sannolikheten att biotopkartering görs i de värdefullaste vattendragen. Förutom de tre parametrarna som ligger till grund för att bedöma naturligheten i avrinningsområdena finns andra förhållanden som påverkar vattendragets förutsättningar för att hysa en hög biologisk mångfald. Några av parametrarna är möjliga att kontrollera med hjälp av kartunderlag eller andra källor innan fältarbetet och ger en bättre bild av vad vattendraget har för karaktär innan man ger sig ut. Genom att göra en förenklad bedömning av System Aquas parametrar bestående ingrepp, påverkan på flödet och markanvändning i närmiljön kunde vi sålla bort sådana vattendrag som har stor andel rätade sträckor, stort antal diken och/eller hög andel påverkad mark i omgivningen. Eftersom vi inte hade tillgång till alla uppgifter om vattendraget som är nödvändiga för att göra en fullständig bedömning på objektsnivå enligt System Aqua, så gjordes en förenklad bedömning för de tre första parametrarna N1, N2 och N3 enligt tabell 5. Den förenklade bedömningen kompletteras efter biotopkarteringen. 16

21 För Främmande arter och Förändring i växt- och djursamhälle gjorde vi ingen förenkling utan parametrarna bedömdes enligt System Aqua. För Främmande arter innebär indikatorvärde 5 att floran och faunan är naturlig och opåverkad och att inga utsättningar finns dokumenterade och inga främmande arter har rapporterats. För att hitta uppgifter om främmande arter kan man undersöka om utsättningar av fisk eller kräftor gjorts eller gå igenom inventeringar av arter i vattendragen och angränsande sjöar. För parametern Förändring i växt- och djursamhälle innebär indikatorvärde 5 att floran och faunan är naturlig och opåverkad och att ingen eller obetydlig avvikelse finns från jämförvärden för någon djur- eller växtgrupp enligt bedömningsgrunderna. För att bedöma om förändringar skett, kan man samla in uppgifter från inventeringar av t ex bottenfauna, fisk eller makrofyter. Tabell 5. Delvis förenklad bedömning av vattendragsobjekt med System Aqua. Parameter Enligt System Aqua Underlag biotopkartering/artuppgifter N1 Bestående ingrepp Procentuella andelen vattendragssträcka som är förändrat i vattendraget m a p rätning, kanalisering, kulvertering, rensning, översvämningsskydd, indämningar m m. N2 Påverkan på flödet Antal diken, täckdiken och bevattningsuttag i vattendraget. Effekten av regleringar, långtidsregleringar och torrläggningar bedöms. N3 Markanvändning i Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, närmiljön bebyggelse) i närmiljön (0-30 m). N5. Främmande arter Utsättning eller etablering av främmande arter. N6. Förändringar av Avvikelse från jämförvärde enligt växt- och djursamhället Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Förenkling Underlag fastighetskartan/marktäckedata Procentuella andelen vattendragssträcka som är rätad beräknas med fastighetskartan som underlag. Antal diken längre än 500 meter per kilometer vattendrag enligt fastighetskartan. Kontroll att ingen vattenreglering förekommer. Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i omgivningen (0-200 m). Svenska Corine Marktäckedata används som underlag. - - Varje parameter bedömdes var för sig och gränsvärden sattes upp för respektive parameter (tabell 6). Tabell 6. Gränsvärden vid den förenklade objektsbedömningen samt för Främmande arter och Förändringar i växt- och djursamhälle i Svartån. Parameter Gränsvärde Andel rätad vattendragssträcka < 25% Antal diken / km vattendrag < 3 Andel starkt påverkad mark i omgivningen < 40% Främmande arter Indikatorvärde >2 Förändring i växt- och djursamhälle Indikatorvärde >2 I de avrinningsområden som bedömdes ha en hög eller mycket hög grad av naturlighet på nationell nivå och som uppfyllt kraven i den delvis förenklade bedömningen på objektsnivå gjordes en inventering av vandringshinder. 17

22 1c. System Aqua-bedömning av naturligheten i avrinningsområden på regional nivå I de avrinningsområden där man gjort en vandringshindersinventering finns det möjlighet att göra bedömningar av fragmenteringen och naturligheten på regional nivå. Inventering av vandringshinder för fisk För att få ett underlag för en regional bedömning av fragmenteringen i avrinningsområdena gjordes en vandringshindersinventering i de områden som hittills uppfyllt urvalskraven. Inför inventeringen valdes misstänkta vandringshinder ut genom att skärningspunkter mellan vattendrag och allmänna och enskilda vägar samt sjöutlopp prickades in i ett GIS-skikt. Fastighetskartan användes som underlag eftersom den visar mindre vägar och stigar som passerar vattendragen och där kan vandringshinder förekomma. I fastighetskartan kan man även hitta dammar som inte finns med i dammregistret. Länsstyrelsens dammregister användes för att avgöra vilka dammar som utgjorde vandringshinder. Misstänkta vandringshinder besöktes sedan i fält och dokumenterades med det protokoll för vandringshinder som används vid biotopkartering av vattendrag, protokoll D. Bedömningen avser vandringshinder för öring. Uppgifter om vandringshindren lagrades i databasen för biotopkartering och utgjorde sedan underlag för System Aqua-bedömningen. Fragmenteringsgraden på nationell nivå beräknades och översattes till ett indikatorvärde mellan 0 och 5, där 0 innebär en stor påverkan och 5 innebär att vattensystemet är fritt från dammar och artificiella vandringshinder. Datalagring och slutbedömning av naturlighet i avrinningsområdet De data som berör System Aqua- bedömningen i avrinningsområden lagras dels i en accesdatabas, dels i excelfiler. I accessdatabasen finns tabeller som innehåller bakgrundsdata (T_ARO_basdata, T_ARO_identifiering), data som används vid bedömningen (T_ARO_strukturell mångformighet och T_ARO_naturlighet) samt själva bedömningen (T_ARO_naturlighet). I excelfilerna finns alla bakgrundsdata och beräkningarna av kriterievärdet. För att kunna göra bedömningar med System Aqua behövs underlag i form av bland annat kartmaterial, markanvändnings- och vattenkemidata. De underlag som användes vid bedömning av naturligheten i avrinningsområden och vid objektsbedömningarna i Svartån visas i Bilaga 2. Förutom System Aqua- bedömningar på avrinnings- och objektsnivå (delvis förenklad), kan särskilda skäl för biotopkartering tas i beaktande. Det kan handla om att det finns värdefulla arter i vattendraget, eller att det finns en industri uppströms som påverkar vattenkemin. Både positiva och negativa förhållanden kan vara utslagsgivande vid val av vattendrag att biotopkartera. Denna bedömning gjorde vi som ett sista steg vid urvalet av vattendrag att biotopkartera. 18

23 2. Biotopkartering En kort beskrivning av hur biotopkarteringen går till följer här. Metoden har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län och finns beskriven utförligt i handboken för miljöövervakning på Naturvårdsverkets hemsida ( Inför biotopkarteringen ska en flygbildstolkning av vattendraget göras. I Svartån gjordes inga flygbildstolkningar, istället studerades vattendragen på utskrifter av ortofoton och dessa togs även med ut i fält vid inventeringen. Genom ortofotostudier eller flygbildstolkning kan man se hur vattendragets omgivning ser ut, vilket är svårt att överblicka när man är i fält. Vi bedömde det som att man får en tillräckligt tydlig bild av omgivningen genom att studera ortofoton istället för att göra en flygbildstolkning, dessutom är det en mycket snabbare metod. De utvalda vattendragen biotopkarteras genom att två personer vandrar längs vattendraget. Vid vandringen dokumenteras vattendragets egenskaper i fyra olika protokoll (figur 6): A- Vattenbiotop B- Omgivning/Närmiljö C- Biflöden/Diken D- Vandringshinder Ytterligare ett protokoll (E) finns för vägpassager, detta använde vi inte vid inventeringen i Svartån. Med närmiljö avses zonen närmast vattendraget (0-30 meter) och omgivningen utgörs av zonen meter. Figur 6. Figuren illustrerar hur man genom biotopkarteringen dokumenterar vattendraget i olika protokoll. A- Vattenbiotop, B- Omgivning/Närmiljö, C- Biflöden/Diken, D- Vandringshinder. Figuren som är något modifierad är hämtad från Handbok för miljöövervakning, (juni 2004). 19

24 Inventerare 1 dokumenterar vattenbiotoper (A) och vandringshinder (D), inventerare 2 för protokoll över omgivning/närmiljö (B) och biflöden/diken (C). När en förändring sker i någon av miljöerna A och B görs en sträckavgränsning och ett nytt protokoll fylls i för nästa sträcka. Sträckavgränsningarna noteras på en fältkarta. Detta innebär att vattendraget delas in i olika sträckor för höger respektive vänster sidas närmiljö/omgivning och för vattenbiotopen. Biflöden/diken och vandringshinder dokumenteras när man stöter på dem längs vattendraget. 3. Lagring och bearbetning av data i GIS Länsstyrelsen i Västmanlands län har tillgång till en databas som skapats för lagring av data från biotopkartering av vattendrag. Databasen är uppbyggd av Länsstyrelsen i Jönköpings län i Access. Data för de karterade vattendragen läggs in i databasen i tabeller som motsvarar protokoll A, B, C och D. De sträckindelningar som gjordes vid biotopkarteringen överfördes till GIS. Fastighetskartans vattendragsskikt användes som underlag i GIS eftersom den visar vattendragen tillräckligt detaljerat. Vattendraget (A-biotopen) och närmiljön/omgivningen på respektive sida om vattendraget (B- biotoperna) delades upp i sträckor enligt fältkartans noteringar och varje sträcka tilldelades ett unikt GIS-id. Detta möjliggör en koppling mot biotopkarteringsdatabasens tabeller och urvalet av värdefulla vattendragssträckor kan göras direkt i GIS-programmet. För att visa vilken utbredning närmiljön och omgivningen hade, gjordes buffertzoner längs den biotopkarterade vattendragssträckan med 30 respektive 200 meter. Hur vattendragsträckorna bearbetades i GIS och hur kopplingen till databasen gick till redovisas i bilaga Utvärdering av data Det finns i dagsläget ingen enkel sökfunktion i biotopkarteringsdatabasen som kan svara på frågan: Var finns de mest värdefulla vattenmiljöerna i vattendrag x? Länsstyrelsen i Jönköping har dock satt upp kriterier för urval av sträckor som vi delvis använt oss av i vårt arbete. 20

25 Urvalsmetoden är uppbyggd av tre moment. 1. Först identifieras vattendragsmiljön utifrån givna definitionsparametrar (tabell 7). 2. Därefter avgränsas själva objektet geografiskt (tabell 8). 3. Slutligen bedöms objektet genom att vissa krav ställs på ingående parametrar (tabell 9). 1. Vid identifiering av sträckorna görs en sökning mot biotopkarteringsdatabasen med hjälp av definitionsparametrarna i tabell 7. Tabell 7. Identifiering av möjliga värdefulla vattendragssträckor i Svartåns vattensystem med hjälp av definitionsparametrar i biotopkarteringsdatabasen. Värdefull vattenmiljö Definitionsparameter i databas Vattendragsbiotoper Protokoll Krav Blockrika vattendragssträckor A A3. Bottensubstrat block = 3 Bäckraviner B B5. Närmiljö ravin Forsar och vattenfall A A5. Strömförhållande forsande = 3 Kvillområden A A11. Strukturelement kvillområde (K) Lugnvattensträckor A A5. Strömförhållande lugnflytande = 3 Strömvattensträckor A A5. Strömförhållande strömmande el. svagt strömmande = 3 Sjöutlopp A A11. Strukturelement sjöutlopp (SU) 2. Avgränsningen av objektet görs på olika sätt beroende på vilken miljö det rör sig om (tabell 8). För vattendragssträckorna (utom Bäckravin ) utgörs objektet av den definierade A-sträckan och de närmiljöer som ligger i direkt anslutning till A-sträckan. B-sträckor som sträcker sig utanför A-sträckan kapas där A-sträckan slutar. Bäckravin definieras utifrån B-protokollet och den anslutande A-sträckan ingår i objektet men kapas där B-sträckan slutar. Tabell 8. Objektsavgränsning av vattendragsbiotoper. Vattendragsbiotop Objektsavgränsning Blockrika vattendragssträckor A- och B-sträckor i ett vattendrag Bäckraviner A- och B-sträckor i ett vattendrag Forsar och vattenfall A- och B-sträckor i ett vattendrag Kvillområden A- och B-sträckor i ett vattendrag Lugnvattensträckor A- och B-sträckor i ett vattendrag Strömvattensträckor A- och B-sträckor i ett vattendrag Sjöutlopp En A- sträcka med tillhörande B-sträckor i vattendraget nedströms sjöutloppet 3. Det tredje momentet går ut på att bedöma kvaliteten i det avgränsade objektet. Kriterier för vilka krav som ställs på nyckelbiotoper har tidigare tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2000) men vi har justerat kraven något (tabell 9). 21

26 Samtliga fem kravparametrar måste vara uppfyllda för att objektet ska pekas ut som nyckelbiotop eller regionalt värdefull vattenmiljö. Det ställs lägre krav på potentiella nyckelbiotoper och potentiella regionalt värdefulla vattenmiljöer. Kravparametrarna utgår ifrån biotopkarteringens bedömningar av sträckor i vattendraget och i närmiljön/omgivningen. Tre parametrar kommer från protokoll A (vattenmiljön) och två från protokoll B (närmiljö/omgivning): Vattenvegetation (A4) Skuggning (A6) Rensning/påverkan (A9) Närmiljö (B5) Översvämningsskydd (B10) Stora mängder trådalger tyder på dålig skuggning samt en viss näringsbelastning. Bra skuggning är en förutsättning för att vattendraget ska ha en lagom och jämn temperatur. Många vattenlevande organismer är känsliga för höga och varierande temperaturer. Rensning av vattendrag minskar tillgången på lämpliga biotoper för både fisk, t ex ståndplatser för öring, och bottenfauna. Dessutom påverkas vattendragets flödesdynamik. En naturlig närmiljö är en förutsättning för god skuggning och god tillgång på näring till bottenfaunan. Vattendragets möjligheter till översvämning har förhindrats genom anläggning av vallar längs vattendraget, vilket stör den naturliga flödesdynamiken. 22

27 Tabell 9. Kravparametrar för värdefulla vattendragssträckor. Biotopkartering av vattendrag ligger till grund för att bedöma om kraven på objekten är uppfyllda. Datakälla Kravparametrar Värdefull vattenmiljö Potentiellt värdefull vattenmiljö Biotopkartering 1. Vattenvegetation (A4) trådalger = 0 trådalger = 0, 1, 2 2. Skuggning (A6) skuggning = 3 skuggning = 3,2 3. Rensat/påverkat (A9) rensning = 0 och ingen rensning = 1,0 och ingen annan annan fysisk påverkan 4. Närmiljö (B5) närmiljö ej = 3 för K,Å,A på båda sidor 5. Översvämn.skydd (B10) saknas Saknas Särskilda krav Vandringshinder saknas eller är naturligt saknas eller är naturligt fysisk påverkan närmiljö ej = 3 för K,Å,A på ena sidan Urvalet av värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor gjordes genom en koppling mellan GIS-projektet och databasen. Genom kommandot Select by attributes valdes poster (sträckor) ut i den kopplade databastabellen som motsvarade kriterierna och kraven för respektive vattendragsmiljö enligt tabell 7, 8 och 9. Urvalskraven för respektive miljö sparades som en mall som sedan tillämpades på övriga biotopkarterade vattendrag. Vattenbiotopen (A-protokollet) och angränsande närmiljö (B-protokollet) har inte samma sträckavgränsningar. De är heller inte kopplade till varandra och det går därmed inte att fråga databasen vilka B-sträckor som angränsar till en viss A-sträcka. Därför valde vi att först göra urvalet utifrån A-protokollet och därefter manuellt kontrollera att kraven som ställdes på de angränsande B-sträckorna också var uppfyllda. Minst två, men ibland flera B-sträckor angränsar till en A-sträcka. Undantaget är Raviner som väljs ut utifrån B-protokollet, där man omvänt får göra en kontroll av att kraven som ställs på den anslutande A-sträckan är uppfyllda. Kompletterande System Aqua- bedömning på objektsnivå Den förenklade System Aqua- bedömningen som görs som ett led i urvalet av vattendrag, kan efter biotopkarteringen kompletteras med de data som man samlat in. Det gäller parametrarna bestående ingrepp, påverkan på flödet och markanvändning i närmiljön (tabell 5). Dessutom bedömdes parametern Vattenkvalitet och Fragmentering i vattendragen. Man bedömer vattenkvaliteten i objektet på samma sätt som i avrinningsområdet och indikatorvärdet för avrinningsområdet är alltså detsamma för objektet. Fragmenteringsgraden kan behöva uppdateras efter biotopkarteringen, eftersom man ofta hittar ytterligare vandringshinder vid biotopkartering. Fragmenteringsgraden baseras enbart på artificiella hinder (inte de naturliga). Kriterievärdet för ett objekt (vattendrag) kan variera mellan 0 och 5 och tolkas på samma sätt som för avrinningsområden (tabell 4). 23

28 RESULTAT OCH SLUTSATSER Indelning i avrinningsområden Indelningen i mindre avrinningsområden som representerar vattendragen enligt den röda kartan resulterade i att Svartåns vattensystem delades in i 39 avrinningsområden större än 10 km 2 (figur 7). Avrinningsområdena numrerades enligt ett eget numreringssystem nedifrån och uppåt i vattensystemet, så att varje objekt fick en unik beteckning. Storleken på avrinningsområdena varierade från 11 km 2 till det största som representerar hela Svartåns avrinningsområde som är 776 km 2. I de avrinningsområden som var mindre än 10 km 2 har inga bedömningar med System Aqua eller biotopkartering gjorts. 24

29 25

30 Figur 7. Indelning i avrinningsområden inför bedömning av naturlighet med System Aqua. Svartåns vattensystem delades in i 39 avrinningsområden större är 10 km 2. System Aqua- bedömning av naturlighet i avrinningsområden på nationell nivå Graden av naturlighet på nationell nivå bedömdes med System Aqua i samtliga avrinningsområden. Slutresultatet av bedömningarna presenteras i tabell 14. NA1. Fysiska ingrepp fragmentering Det finns tre dammar i Svartån som utgör definitiva vandringshinder för öring. 19 avrinningsområden fick högsta indikatorvärdet för fragmenteringen när uppgifter om dammar användes, vilket innebär att hela vattensystemet är fritt från dammar alternativt artificiella definitiva vandringshinder för fisk. Resultatet av beräkningarna av fragmentering med dammregistrets uppgifter (nationell nivå) framgår i tabell

31 Tabell 10. Bedömning av fragmentering (NA1) i Svartåns avrinningsområden baserad på uppgifter från dammregistret (nationell nivå). Vattendrag Id - ARO NA 1 Uppgifter från dammregistret Svartån sv_1 1 Svartån sv_2 1 Tegabäcken sv_2_1 5 Bovallsbäcken sv_2_1_1 5 Solingsbäcken sv_3_1 3 Svartån sv_4 1 Långmyrbäcken sv_4_1 5 Lillån sv_5_1 5 Norrbybäcken sv_7_1 5 "Stora Toftenbäcken" sv_7_1_1 5 Gnällbäcken sv_7_1_2 5 Spångtegsbäcken sv_7_2 5 Svartån sv_8 1 Gussjöbäck sv_8_1 5 Holmbobäck sv_8_1_1 5 Svartån sv_9 1 Rossbäcken sv_9_1 5 Svartån sv_10 1 "Gorgenbäcken" sv_10_1 5 Gärsjöbäcken sv_10_1_1 5 "Johannesbergsbäcken" sv_10_1_2 5 "Svartsjöbäcken" sv_10_1_1_1 5 Svartån sv_11 1 Prästhytteån sv_11_1 2 Bjurforsån sv_11_1_1 2 "Käringtjärnbäcken" sv_11_1_1_1 5 Murån sv_11_1_2 2 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1 5 Bjurforsån sv_11_1_1_2 3 Mellanån sv_11_1_1_3 3 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1_1 5 Dalhagsbäcken sv_11_1_1_3_1 5 Murån sv_11_1_2_2 2 Svartån sv_12 1 Svartån sv_13 1 Svartån sv_14 1 Svartån sv_16 3 "Värlingenbäcken" sv_18 4 "Värlingenbäcken" sv_18_2 4 NA2. Kemisk påverkan De vattenkemiska undersökningarna som görs i Svartån speglar förorenings- och försurningssituationen i stora drag i vattensystemet. Tillgången på data för mindre vattendrag långt upp i systemet är dålig. Förenklade och otillåtna bedömningar fick därför göras i en del fall och osäkerheten i bedömningen blir då stor. En kompletterande bedömning bör göras så snart data för det aktuella området finns tillgängliga. 27

32 För avrinningsområdena sv_1, sv_2, sv_4, sv_10_1, sv_10_1_1, sv_11_1, sv_11_1_2, sv_11_1_2_2, sv_12, sv_13 och sv_14 gjordes tillåtna bedömningar av kemisk påverkan. En sådan bedömning innebär enligt System Aqua att en provpunkt som motsvarar minst 60 % av hela avrinningsområdet skall vara undersökt m a p alkalinitet och totalfosfor. För övriga avrinningsområden inom Svartåns vattensystem som inte uppfyllde System Aqua:s krav på dataunderlag gjordes otillåtna bedömningar av kemisk påverkan. Vid bedömningen utnyttjades befintlig provtagningsdata även om den representerade mindre än 60 % av avrinningsområdet. I avrinningsområden som helt saknade provtagning användes kemidata från andra närliggande avrinningsområden/vattendrag där en tillåten bedömning av kemisk påverkan gjorts (tabell 11). Tabell 11. Vattenkemisk påverkan (NA 2) i Svartåns vattensystem. Otillåtna bedömningar enligt System Aqua är markerade med röd, kursiv text. Avrinningsområde Vattendrag Data repr. % av aro Förenklad bedömning Bedömningen baserad på Kriterievärde NA2 sv_1 Svartån >60 X Tot-P 4 sv_2 Svartån >60 X Tot-P 4 sv_2_1 Tegabäcken - - Alk 4 sv_2_1_1 Bovallsbäcken - - Alk 4 sv_3_1 Solingsbäcken - - Alk 4 sv_4 Svartån >60 X Tot-P 4 sv_4_1 Långmyrbäcken - - Alk 4 sv_5_1 Lillån - - Alk 4 sv_7_1 Norrbybäcken 20 - Alk 4 sv_7_1_1 Stora Toftenbäcken 20 - Alk 4 sv_7_1_2 Gnällbäcken 20 - Alk 4 sv_7_2 Spångtegsbäcken - - Alk 4 sv_8 Svartån 30 - Alk/Tot-P 4 sv_8_1 Gussjöbäck - - Alk 4 sv_8_1_1 Holmbobäck - - Alk 4 sv_9 Svartån 30 - Alk/Tot-P 4 sv_9_1 Rossbäcken - - Tot-P 4 sv_10 Svartån 30 - Alk/Tot-P 4 sv_10_1 Gorgenbäcken >60 - Alk 2 sv_10_1_1 Gärsjöbäcken >60 - Alk 2 sv_10_1_2 Johannesbergsbäcken - - Alk 2 sv_10_1_1_1 Svartsjöbäcken - - Alk 2 sv_11 Svartån 50 - Alk/Tot-P 4 sv_11_1 Prästhytteån >60 X Tot-P 4 sv_11_1_1 Bjurforsån - - Tot-P 4 sv_11_1_1_1 Käringtjärnbäcken - - Tot-P 4 sv_11_1_2 Murån >60 X Tot-P 4 sv_11_1_2_1 N Tappebosjöbäcken - - Tot-P 4 sv_11_1_1_2 Bjurforsån - - Alk/Tot-P 4 sv_11_1_1_3 Mellanån - - Alk/Tot-P 4 sv_11_1_2_1_1 N Tappebosjöbäcken - - Tot-P 4 sv_11_1_1_3_1 Dalhagsbäcken - - Alk/Tot-P 4 sv_11_1_2_2 Murån >60 X Tot-P 4 sv_12 Svartån >60 X Alk/Tot-P 4 sv_13 Svartån >60 - Tot-P 4 sv_14 Svartån >60 - Alk/Tot-P 4 sv_16 Svartån 30 - Alk 4 sv_18 Värlingenbäcken - - Alk 4 sv_18_2 Värlingenbäcken - - Alk 4 28

33 Vilka vattenkemiska data (mätstationer) som användes vid de otillåtna bedömningarna framgår i tabell 12. Tabell 12. Avrinningsområden där otillåtna bedömningar gjordes m a p vattenkemisk påverkan samt vilka data som användes vid bedömningarna. Avrinningsområde Vattendrag Kemisk påverkan i ARO jämförs med data från provtagningsstation i vdr/ sjö sv_2_1 Tegabäcken Öjesjön, mitt sv_2_1_1 Bovallsbäcken Öjesjön, mitt sv_3_1 Solingsbäcken Öjesjön, mitt sv_4_1 Långmyrbäcken Öjesjön, mitt sv_5_1 Lillån Öjesjön, mitt sv_7_1 Norrbybäcken Öjesjön, mitt / Gärsjön sv_7_1_1 Stora Toftenbäcken Stora Tillingen / Gärsjön sv_7_1_2 Gnällbäcken Öjesjön, mitt / Gärsjön sv_7_2 Spångtegsbäcken Öjesjön, mitt sv_8 Svartån Hörendesjön, ut / Hörendesjön sv_8_1 Gussjöbäck Öjesjön, mitt sv_8_1_1 Holmbobäck Öjesjön, mitt sv_9 Svartån Hörendesjön, ut / Hörendesjön sv_9_1 Rossbäcken Murån, Mälbytorp sv_10 Svartån Hörendesjön, ut / Hörendesjön sv_10_1_2 Johannesbergsbäcken Gärsjöbäcken sv_10_1_1_1 Svartsjöbäcken Gärsjöbäcken sv_11 Svartån Hörendesjön, ut / Hörendesjön sv_11_1_1 Bjurforsån Prästhytteån sv_11_1_1_1 Käringtjärnbäcken Murån, Nylunda sv_11_1_2_1 N Tappebosjöbäcken Murån, Mälbytorp sv_11_1_1_2 Bjurforsån Labodasjön, ut sv_11_1_1_3 Mellanån Labodasjön, ut sv_11_1_2_1_1 N Tappebosjöbäcken Murån, Nylunda sv_11_1_1_3_1 Dalhagsbäcken Labodasjön, ut sv_16 Svartån Toftsjön, mitt / Mörttjärnen sv_18 Värlingenbäcken Toftsjön, mitt sv_18_2 Värlingenbäcken Toftsjön, mitt 29

34 NA3. Markanvändning - intensitet i avrinningsområdet Resultatet av bedömningen av markanvändningen (NA3) i Svartåns avrinningsområden presenteras i tabell 13. Tabell 13. Bedömning av markanvändningen (NA3) i Svartåns avrinningsområden. Vattendrag Id ARO NA 3 värde Svartån sv_1 3 Svartån sv_2 3 Tegabäcken sv_2_1 4 Bovallsbäcken sv_2_1_1 4 Solingsbäcken sv_3_1 2 Svartån sv_4 3 Långmyrbäcken sv_4_1 2 Lillån sv_5_1 3 Norrbybäcken sv_7_1 4 "Stora Toftenbäcken" sv_7_1_1 4 Gnällbäcken sv_7_1_2 4 Spångtegsbäcken sv_7_2 2 Svartån sv_8 3 Gussjöbäck sv_8_1 2 Holmbobäck sv_8_1_1 1 Svartån sv_9 3 Rossbäcken sv_9_1 3 Svartån sv_10 3 "Gorgenbäcken" sv_10_1 3 Gärsjöbäcken sv_10_1_1 5 "Johannesbergsbäcken" sv_10_1_2 3 "Svartsjöbäcken" sv_10_1_1_1 5 Svartån sv_11 3 Prästhytteån sv_11_1 3 Bjurforsån sv_11_1_1 3 "Käringtjärnbäcken" sv_11_1_1_1 3 Murån sv_11_1_2 2 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1 2 Bjurforsån sv_11_1_1_2 3 Mellanån sv_11_1_1_3 4 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1_1 3 Dalhagsbäcken sv_11_1_1_3_1 4 Murån sv_11_1_2_2 2 Svartån sv_12 3 Svartån sv_13 3 Svartån sv_14 3 Svartån sv_16 4 "Värlingenbäcken" sv_18 4 "Värlingenbäcken" sv_18_2 4 30

35 De tre indikatorvärdena NA1, NA2 och NA3 räknades samman och översattes till ett kriterievärde. Vid slutbedömning av naturligheten i avrinningsområdena framgick att 14 avrinningsområden hade en hög grad av naturlighet (NA=4) på nationell nivå baserat på endast dammregistrets uppgifter om vandringshinder (tabell 14). För vattendragen i dessa gjordes en delvis förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå enligt nästa avsnitt. Tabell 14. Slutlig bedömning av naturligheten i avrinningsområden i Svartåns vattensystem på nationell nivå. Avrinningsområden där otillåtna bedömningar m a p vattenkemisk påverkan gjorts markeras med röd, kursiv text. I tabellen framgår vilka vattendrag som valdes ut för objektsbedömning med System Aqua. Vattendrag Id ARO Kriterievärde nationell nivå Urval till System Aqua bed. objektsnivå Svartån sv_1 2 Svartån sv_2 2 Tegabäcken sv_2_1 4 X Bovallsbäcken sv_2_1_1 4 X Solingsbäcken sv_3_1 3 Svartån sv_4 2 Långmyrbäcken sv_4_1 3 Lillån sv_5_1 4 X Norrbybäcken sv_7_1 4 X "Stora Toftenbäcken" sv_7_1_1 4 X Gnällbäcken sv_7_1_2 4 X Spångtegsbäcken sv_7_2 3 Svartån sv_8 2 Gussjöbäck sv_8_1 3 Holmbobäck sv_8_1_1 3 Svartån sv_9 2 Rossbäcken sv_9_1 4 X Svartån sv_10 2 "Gorgenbäcken" sv_10_1 3 Gärsjöbäcken sv_10_1_1 4 X "Johannesbergsbäcken" sv_10_1_2 3 "Svartsjöbäcken" sv_10_1_1_1 4 X Svartån sv_11 2 Prästhytteån sv_11_1 3 Bjurforsån sv_11_1_1 3 "Käringtjärnbäcken" sv_11_1_1_1 4 X Murån sv_11_1_2 2 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1 3 Bjurforsån sv_11_1_1_2 3 Mellanån sv_11_1_1_3 3 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1_1 4 X Dalhagsbäcken sv_11_1_1_3_1 4 X Murån sv_11_1_2_2 2 Svartån sv_12 2 Svartån sv_13 2 Svartån sv_14 2 Svartån sv_16 3 "Värlingenbäcken" sv_18 4 X "Värlingenbäcken" sv_18_2 4 X 31

36 Delvis förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå För vattendrag i avrinningsområden med en hög grad av naturlighet på nationell nivå gjordes en delvis förenklad bedömning av parametrarna N1. Bestående ingrepp, N2. Påverkan på flödet och N3. Markanvändning i närmiljön. N5. Främmande arter och N6. Förändringar i växt- och djursamhälle bedömdes också innan fältarbetet. Av de 14 avrinningsområden som hade en hög naturlighet på nationell nivå uppfyllde sex de utökade kraven enligt den delvis förenklade System Aqua-bedömningen (tabell 15). Tabell 15. Vattendrag i Svartåns vattensystem där en förenklad System Aqua- bedömning gjorts. Vattendrag som uppfyller kraven enligt den förenklade System Aqua- bedömningen markeras med fetstilt text. Vattendrag i nedre delen av ARO Andel rätad/omgrävd vattendragssträcka, huvudfåra (%) N1 Antal diken per kilometer i objektet (antal/km) N2 Andel starkt påverkade marktyper i omgivningen (%) N3 Främmande arter (indikatorvärde) N5 Förändringar i växt- och djursamhälle (indikatorvärde) N6 Id - ARO Urvalskrav: < 25% <3 <40% >2 >2 sv_2_1 Tegabäcken 64,8 1,1 35,2 5 Ej bedömt sv_2_1_1 Bovallsbäcken 75,3 1,6 22,0 5 Ej bedömt sv_5_1 Lillån 46,9 0,2 30,2 5 Ej bedömt sv_10_1_1 Gärsjöbäcken 32,2 1,1 5,6 5 Ej bedömt sv_10_1_1_1 "Svartsjöbäcken" 17,9 1,2 0,3 5 Ej bedömt sv_11_1_1_1 "Käringtjärnbäcken" 80,4 0,7 48,5 5 Ej bedömt sv_7_1 Norrbybäcken 16,3 0,3 15,8 3 Ej bedömt sv_7_1_1 "Stora Toftenbäcken" 37,4 0,4 7,7 3 Ej bedömt sv_7_1_2 Gnällbäcken 14,5 0,5 16,9 3 Ej bedömt sv_9_1 Rossbäcken 0 0,5 37,4 5 4 sv_11_1_2_1_1 "N Tappebosjöbäcken" 68,9 0, Ej bedömt sv_11_1_1_3_1 Dalhagsbäcken 28,5 0,3 25,2 5 Ej bedömt sv_18 "Värlingenbäcken" 14,9 0 17,3 5 Ej bedömt sv_18_2 "Värlingenbäcken" 19,9 0 13,4 5 Ej bedömt Svartån är ett flodkräftområde, men det finns uppgifter om att signalkräftan har kommit in i vissa vattendrag och sjöar. Bedömningarna av parametern Främmande arter baseras på dessa uppgifter. Eftersom illegala utsättningar sällan kommer till Länsstyrelsens kännedom, finns det en stor osäkerhet i bedömningen av parametern. När det gäller bedömning av Förändring i växt- och djursamhälle måste man ha uppgifter om till exempel fisk, bottenfauna eller makrofyter för objektet för att bedöma avvikelse från jämförvärde. Sådana uppgifter finns bara för ett fåtal vattendrag. Möjligheten att göra dessa bedömningar fullt ut är därför ganska dåliga och i de flesta fall bedömde vi inte parametern alls. 32

37 System Aqua- bedömning av naturlighet i avrinningsområden på regional nivå Inventering av vandringshinder för fisk Vi inventerade vandringshinder i de 14 av Svartåns avrinningsområden som hade en hög grad av naturlighet på nationell nivå. Egentligen var detta ett avsteg från urvalsmetodiken som beskrivs i den här rapporten, inventeringen av vandringshinder gjordes i det här fallet innan den förenklade objektsbedömningen och vi visste alltså inte vilka vattendrag som uppfyllde kraven enligt objektsbedömningen. I fortsättningen kommer vandringshinder bara att inventeras i de vattendrag som uppfyller kraven som ställs vid objektsbedömningen enligt tabell potentiella vandringshinder besöktes (figur 8). Svartåns dammar som finns med i dammregistret besöktes inte i samband med vandringshindersinventeringen, utan antogs redan tidigare vid bedömningen på nationell nivå utgöra definitiva vandringshinder för öring (efter kontroll av protokoll och fotografier i dammregistret). Det finns tre dammar i Svartån som utgör definitiva vandringshinder för öring. Figur 8. Avrinningsområden där vandringshinder inventerades i Svartåns vattensystem. Inventeringen har gjorts i avrinningsområden med en hög grad av naturlighet på nationell nivå enligt System Aqua. 33

38 Tre järnvägspassager, 20 sjöutlopp och 101 vägpassager (24 allmänna, 77 enskilda vägar) besöktes vid inventeringen av potentiella vandringshinder. 16 av de besökta objekten utgjorde definitiva vandringshinder för öring. Totalt finns det därmed 19 definitiva och fem partiella vandringshinder för öring i Svartåns vattensystem. Sju definitiva vandringshinder består av olika dammkonstruktioner, ett består av en vägtrumma på allmän väg, fyra är vägtrummor på enskild väg, tre är konstruktioner i sjöutlopp och två består av kulverteringar på åkermark (tabell 16). Tabell 16. Vandringshinder som påträffades vid inventering inom Svartåns vattensystem Urval (lokal) Definitivt Påträffade vandringshinder hinder för öring 3 st (enligt dammregistret) 3 st Partiellt hinder för öring Damm 5 st (privat, finns ej med i dammregister eller damminventering) 4 st 1 st 5 st (fornlämningi eller i anslutning till vattendrag) 2 st 1 st 2 st Väg (allmän) 3 st (heltrumma) 1 st 2 st Väg (enskild) 12 st (heltrumma) 4 st 1 st 7 st Sjöutlopp 2 st (träkonstruktion för att hindra att fisk tar sig ur sjön) 2 st 1 st (jordvall) 1 st Kulvert 2 st (trumma under åkermark) 2 st Passerbart hinder för öring Med hjälp av data från vandringshindersinventeringen gjordes en ny bedömning av fragmenteringen (NA1) i avrinningsområdena. Resultatet framgår i tabell 17. Tabell 17. Fragmenteringsgraden (NA1) i Svartåns avrinningsområden. Bedömningarna är gjorda utan och med data från vandringshindersinventering, d v s på nationell respektive regional nivå. Nationell nivå, Regional nivå, endast dammar alla vandringshinder Id - ARO Vattendrag NA 1 värde NA 1 värde Tegabäcken sv_2_1 5 2 Bovallsbäcken sv_2_1_1 5 5 Lillån sv_5_1 5 5 Norrbybäcken sv_7_1 5 3 "Stora Toftenbäcken" sv_7_1_1 5 3 Gnällbäcken sv_7_1_2 5 3 Rossbäcken sv_9_1 5 1 Gärsjöbäcken sv_10_1_1 5 5 "Svartsjöbäcken" sv_10_1_1_1 5 5 "Käringtjärnbäcken" sv_11_1_1_1 5 5 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1_1 5 2 Dalhagsbäcken sv_11_1_1_3_1 5 3 "Värlingenbäcken" sv_ "Värlingenbäcken" sv_18_

39 Resultaten av bedömningarna av Parametrarna NA2 Kemisk påverkan och NA3 Markanvändning är desamma som på nationell nivå och behöver därför inte räknas om. En ny, regional bedömning av naturligheten i avrinningsområden gjordes. Resultaten av bedömningen redovisas i tabell 18. Endast ett område hade tillräckligt mycket data om vattenkemi för en tillåten bedömning enligt System Aqua. Tabell 18. Slutlig bedömning av naturligheten i avrinningsområden i Svartåns vattensystem på regional nivå. Avrinningsområden där otillåtna bedömningar m a p vattenkemisk påverkan gjorts markeras med röd, kursiv text. Vattendrag Id - ARO Kriterievärde nationell nivå Kriterievärde regional nivå Tegabäcken sv_2_1 4 3 Bovallsbäcken sv_2_1_1 4 4 Lillån sv_5_1 4 4 Norrbybäcken sv_7_1 4 3 "Stora Toftenbäcken" sv_7_1_1 4 3 Gnällbäcken sv_7_1_2 4 3 Rossbäcken sv_9_1 4 2 Gärsjöbäcken sv_10_1_1 4 4 "Svartsjöbäcken" sv_10_1_1_1 4 4 "Käringtjärnbäcken" sv_11_1_1_1 4 4 "Norra Tappebosjöbäcken" sv_11_1_2_1_1 4 3 Dalhagsbäcken sv_11_1_1_3_1 4 3 "Värlingenbäcken" sv_ "Värlingenbäcken" sv_18_2 4 3 Vid slutbedömning av naturligheten framgick att fem avrinningsområden hade en hög grad av naturlighet på regional nivå. Åtta avrinningsområden hade en måttlig grad av naturlighet på regional nivå och ett hade en låg grad av naturlighet på regional nivå. 35

40 Slutligen undersöktes om det fanns några särskilda motiv till om ett vattendrag skulle biotopkarteras eller inte (tabell 19). Tabell 19. Särskilda skäl som ytterligare motiverar biotopkartering. Id - ARO Vattendrag i nedre delen av ARO Särskilda skäl (positivt) Särskilda skäl (negativt) Urval för biotopkartering sv_2_1 Tegabäcken Påverkan från torvtäkt i ARO Nej sv_2_1_1 Bovallsbäcken Påverkan från torvtäkt i ARO Nej sv_5_1 Lillån Nej sv_10_1_1 Gärsjöbäcken Referensvattendrag med månadsvisa vattenprovtagningar. Gärsjöbäcken ligger i anslutning till Svartsjöbäcken som valts ut för biotopkartering. Ja sv_10_1_1_1 "Svartsjöbäcken" Ja sv_11_1_1_1 "Käringtjärnbäcken" Nej sv_7_1 Norrbybäcken Ja sv_7_1_1 "Stora Toftenbäcken" Ligger i anslutning till Norrbybäcken som valdes ut för biotopkartering. Ja sv_7_1_2 Gnällbäcken Ja sv_9_1 Rossbäcken Bäcken har ett högt lokalt naturvärde. Tips från Salas kommunekelog. Hög grad av fragmentering. Ja sv_11_1_2_1_1 "N Tappebosjöbäcken" Nej sv_11_1_1_3_1 Dalhagsbäcken Nej sv_18 "Värlingenbäcken" Metallindustripåve rkan, damm som tar emot processvatten. Nej sv_18_2 "Värlingenbäcken" Metallindustripåve rkan, damm som tar emot processvatten. Nej Sex vattendrag valdes slutligen ut för biotopkartering (tabell 20). De vattendrag som ligger i anslutning till varandra lades ihop till ett objekt. Vattendragen som valdes ut för biotopkartering var Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken, Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken, Gnällbäcken och Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken, totalt fyra objekt. 36

41 Biotopkartering av vattendrag Totalt biotopkarterades 28,5 kilometer vattendrag i Svartåns vattensystem. Hur lång sträcka som biotopkarterades i varje vattendragsobjekt framgår i tabell 20. Tabell 20. Vattendrag som valdes ut för biotopkartering och sträcka som inventerades i respektive vattendragsobjekt. Avrinningsområde Vattendrag Sträcka (km) sv_10_1_1/ sv_10_1_1_1 Gärsjöbäcken/"Svartsjöbäcken" 6,1 sv_7_1/ sv_7_1_1 Norrbybäcken/"Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken" 6,9 sv_7_1_2 Gnällbäcken 7,2 sv_9_1 Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken 8,3 Totalt 28,5 Av de biotopkarterade sträckorna utgjorde värdefulla vattendragssträckor (både nyckelbiotoper och regionalt värdefulla vattenmiljöer) och potentiellt värdefulla vattendragssträckor 31%. De värdefulla vattendragssträckorna överlappar ibland varandra. En och samma sträcka kan till exempel vara både en strömvattensträcka, blockrik sträcka och bäckravin. I texten som följer presenteras för respektive vattendrag: Avrinningsområdets karaktär Den biotopkarterade sträckan Värdefulla och potentiellt värdefulla sträckor i vattendraget Påverkan (närmiljö, rätning/rensning) Vandringshinder för fisk Kompletterad System Aqua- bedömning av naturligheten i objektet Hot Dagens kunskap och förslag på inventeringar Åtgärdsförslag Kända naturvärden i anslutning till bäcken 37

42 Gnällbäcken Gnällbäcken rinner från Öjesjön och mynnar i Stora Toftenbäcken (som också biotopkarterats). Vattendragets avrinningsområde (sv_7_1_2) är 13,5 km 2 och domineras av skogsmark (74 %), men har även ett betydande inslag av våtmark (22 %). Det finns ingen åkermark i avrinningsområdet och andelen sjö är 4 %. Stora delar av bäcken rinner genom våtmarker, men det är framför allt skogsmark som dominerar i omgivningen och närmiljön. Vattendraget biotopkarterades från utloppet i Stora Toftenbäcken och vidare uppströms till Öjesjöns utlopp. Den biotopkarterade sträckan och de värdefulla vattendragssträckorna framgår i figur 9. Där bäcken rann genom våtmarkerna var fåran stundtals mycket diffus och försvann helt (under våtmark?) under en sträcka av cirka 50 meter. Bäcken är liten, särskilt nära Öjesjöns utlopp långt upp i systemet. Foton från bäcken presenteras i bilaga 4. I vattendraget fanns sträckor som uppfyllde kraven för de värdefulla vattendragssträckorna forssträcka, blockrik vattendragssträcka, lugnvattensträcka och strömvattensträcka samt potentiellt värdefull forssträcka, potentiellt värdefull blockrik vattendragssträcka, potentiellt värdefull lugnvattensträcka och potentiellt värdefull strömvattensträcka. 18 % av den biotopkarterade sträckan utgjordes av värdefulla vattendragssträckor och 43 % av potentiellt värdefulla vattendragssträckor, totalt 61 % av vattendragets längd. Dessutom fanns ett potentiellt värdefullt sjöutlopp i Öjesjön. 38

43 Figur 9. Värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor i Gnällbäcken, Svartåns vattensystem. Observera att värdefulla vattendragssträckor överlappar varandra, i det här fallet sammanfaller några av strömvattensträckorna och de blockrika vattendragssträckorna samt forssträckor och blockrika sträckor. 39

44 Andelen närmiljö som utgörs av hygge är 10,4 %. Någon åkermark eller bebyggelse finns inte i närmiljön. Andelen rätad, rensad eller genom andra fysiska ingrepp förändrad vattendragssträcka är 21,3 % (figur 10). Figur 10. Påverkade marktyper i närmiljön (i det här fallet bara hyggen) och sträckor med bestående ingrepp i Gnällbäcken, Svartåns vattensystem. 40

45 Ett definitivt vandringshinder för öring, en vägtrumma, finns i Gnällbäcken (figur 11). Figur 11. Vandringshinder för öring i Gnällbäcken, Svartåns vattensystem. 41

46 En komplettering av den förenklade System Aqua bedömningen gjordes efter avslutad biotopkartering (tabell 21). Tabell 21. Kompletterande System Aqua- bedömning av naturligheten i Gnällbäcken. Parameter N1 Bestående ingrepp Förenkling Bedömningen gjordes inför biotopkarteringen Procentuella andelen vattendragssträcka som är rätad beräknas med fastighetskartan som underlag. Enligt System Aqua Bedömningen gjordes efter biotopkarteringen Procentuella andelen vattendragssträcka som är förändrat i vattendraget m a p rätning, kanalisering, kulvertering, rensning, översvämningsskydd, indämningar m m. Indikatorvärde Gnällbäcken 14,5% 21,3 % 3 N2 Påverkan på flödet Antal diken längre än 500 meter per kilometer vattendrag enligt fastighetskartan. Kontroll att ingen vattenreglering förekommer. Antal diken, täckdiken och bevattningsuttag i vattendraget. Effekten av regleringar, långtidsregleringar och torrläggningar bedöms. Indikatorvärde Gnällbäcken 0,5 diken/km vdr 0,5 diken/km vdr 5 N3 Markanvändning i närmiljön Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i omgivningen (0-200 m). Svenska Corine marktäckedata används som underlag. Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i närmiljön (0-30 m). Indikatorvärde Gnällbäcken 16,9 % 10,4 % 4 N4. Vattenkvalitet i - vattendragsobjekt Indikatorvärde Gnällbäcken - 4 N5. Främmande arter - Utsättning eller etablering av främmande arter. Indikatorvärde Gnällbäcken Signalkräfta finns - 3* N6. Förändringar av växt- och djursamhället - Avvikelse från jämförvärde enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Indikatorvärde Gnällbäcken - - Ingen bedömning N7. Fragmentering - Längsta vandringsbara sträckan för öring ligger till grund för vilken fragmenterings blir. Indikatorvärde Gnällbäcken - Fragm.grad 3,0 % 3 Slutbedömning av graden av naturlighet i vattendraget - Medlevärde av de bedömda indikatorvärdena översätts till ett slutligt kriterievärde. Gnällbäcken Grad av naturlighet i vattendraget Medelvärde 3,7 3- måttlig grad av naturlighet *undantag för några vanliga främmande arter kan göras enligt System Aqua, i det här fallet för signalkräfta 42

47 Hot mot Gnällbäcken En stor andel (45 %) av Gnällbäckens närmiljö domineras av yngre produktionsskog (klass BAG enligt biotopkarteringen). Några inslag av äldre produktionsskog har inte noterats vid biotopkarteringen. Därför bedöms inte risken för nära förestående avverkningar särskilt stor. Man bör dock beakta att klassen yngre produktionsskog omfattar skog där träd med en diameter mellan 10 och 30 cm dominerar, vilket innebär att det kan röra sig om tillräckligt stora träd för att avverkning delvis kan vara aktuell inom några år. Eftersom både åkermark och bebyggelse saknas längs vattendraget bedöms ingen risk finnas för negativ påverkan från dessa. Dagens kunskap och förslag på inventeringar För att få en uppfattning av det vattenkemiska tillståndet och den biologiska mångfalden i Gnällbäcken behöver mätningar och inventeringar göras. Idag är kännedomen om de vattenkemiska förhållandena i bäcken dålig, men ett vattenprov togs under hösten 2005 för att få en fingervisning om läget. Buffertkapaciteten var vid tillfället obefintlig och totalfosforkoncentrationen bedömdes som låg, men eftersom värdena kommer från en enda mätning måste flera prover tas innan man kan dra några slutsatser. Öjesjön som ligger uppströms bäcken kalkades tidigare, men sedan signalkräftor påträffats i sjön har kalkningen avbrutits, vilket sannolikt har gjort att buffertkapaciteten sjunkit. Enligt Västmanlands läns kalkningsplan har signalkräftorna ingen möjlighet att spontant sprida sig vidare nedströms i bäcken, men eftersom inget vandringshinder finns i Öjesjöns utlopp är det rimligt att anta att kräftorna faktiskt kan ta sig vidare nedströms. Vid ett nätprovfiske i Öjesjön 2002 fångades siklöja som är en ovanlig art inom länets sjöar. Gnällbäcken elprovfiskades 2001 och en art (gädda) påträffades. Ytterligare elprovfisken skulle behövas nedströms första vandringshindret för att avgöra vilka arter som kan påverkas positivt av att man åtgärdar vandringshindren. När det gäller bottenfaunan är kunskapen dålig om vilka arter som finns i bäcken. Åtgärdsförslag Ett definitivt vandringshinder finns i Gnällbäcken, det utgörs av en vägtrumma på enskild väg. Om det finns fisk och/eller bottenfauna som gynnas av att man tar bort vandringshindret så bör trumman sänkas så att det finns fria vandringsvägar. Eftersom signalkräfta sannolikt finns i Gnällbäcken och Svartån i övrigt ännu är ett flodkräftområde är det viktigt att man inte tar bort vandringshinder som kan påskynda spridning av signalkräfta i systemet. Eftersom signalkräftan redan finns uppströms Gnällbäcken har de dock troligen inga problem med att sprida sig nedströms och att ta bort vandringshinder påverkar förmodligen inte spridningen av kräftorna. Det finns ett behov av information till markägare som har skog i anslutning till Gnällbäcken, särskilt om inventeringar skulle visa att det finns särskilda värden i denna. Detta gäller även fiskerättsägare i området, som bör informeras om risken med att signalkräftorna sprids i vattensystemet. 43

48 Kända naturvärden i anslutning till bäcken Gnällbäcken rinner under en ganska lång sträcka genom våtmarksområdet 11G7E06 (klass 1, våtmarksinventeringen 1993) och snuddar dessutom vid Krokmossen som är ett Natura område enligt fågel- och habitatdirektiven (figur 12). Figur 12. Kända områden med naturvärden i anslutning till Gnällbäcken. 44

49 Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken rinner från Svartsjön ( Svartsjöbäcken ) vidare till Gärsjön och därifrån via Gärsjöbäcken ut i sjön Gorgen. Vattendragets avrinningsområde (sv_10_1_1) är 23 km 2 och består till 71 % av skogsmark, 27 % av våtmarker, 1,6 % sjö och 1 % åkermark. Vattendraget biotopkarterades från utloppet i Gorgen via Gärsjön och upp till Svartsjön. Den biotopkarterade sträckan och de värdefulla vattendragssträckorna framgår i figur 13. Totalt biotopkarterades 6,1 kilometer vattendrag. Foton från bäcken presenteras i bilaga 4. I vattendraget fanns sträckor som uppfyllde kraven för de värdefulla vattendragssträckorna bäckravin, strömvattensträcka, lugnvattensträcka, forssträcka, och blockrik vattendragssträcka samt potentiellt värdefulla vattendragssträckor (figur 13). 16 % av den biotopkarterade sträckan utgjordes av värdefulla vattendragssträckor och 20 % av potentiellt värdefulla vattendragssträckor, totalt 36 % av vattendragets längd. De flesta värdefulla vattendragssträckorna fanns nedströms Gärsjön. 45

50 Figur 13. Värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor i Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken i Svartåns vattensystem. Den skuggade delen visar vilken sträcka som biotopkarterats. 46

51 Andelen närmiljö som utgörs av hygge, åker eller bebyggelse är 10,6 %. Andelen rätad, rensad eller genom andra fysiska ingrepp förändrad vattendragssträcka är 42 % (figur 14). Figur 14. Påverkade marktyper i närmiljön och vattendragssträckor med bestående ingrepp i Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken, Svartåns vattensystem. 47

52 I Gärsjöbäcken finns två definitiva vandringshinder för öring, båda utgörs av dammar. Dessutom finns fyra partiellt passerbara vandringshinder som utgörs av en damm, en vägtrumma och två naturliga hinder (figur 15). Figur 15. Vandringshinder för öring i Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken, Svartåns vattensystem. 48

53 En komplettering av den förenklade System Aqua bedömningen gjordes efter avslutad biotopkartering (tabell 22). Tabell 22. Kompletterande System Aqua- bedömning i Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken Förenkling Bedömningen gjordes inför biotopkarteringen Parameter N1 Bestående ingrepp Procentuella andelen vattendragssträcka som är rätad beräknas med fastighetskartan som underlag. Gärsjöbäcken/ Svartsjöbäcken N2 Påverkan på flödet Gärsjöbäcken/ Svartsjöbäcken N3 Markanvändning i närmiljön Enligt System Aqua Bedömningen gjordes efter biotopkarteringen Procentuella andelen vattendragssträcka som är förändrat i vattendraget m a p rätning, kanalisering, kulvertering, rensning, översvämningsskydd, indämningar m m. Indikatorvärde 32,2 42,0 2 Antal diken längre än 500 meter per kilometer vattendrag enligt fastighetskartan. Kontroll att ingen vattenreglering förekommer. Antal diken, täckdiken och bevattningsuttag i vattendraget. Effekten av regleringar, långtidsregleringar och torrläggningar bedöms. Indikatorvärde 1,1 1,1 4 Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i omgivningen (0-200 m). Svenska Corine marktäckedata används som underlag. Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i närmiljön (0-30 m). Indikatorvärde Gärsjöbäcken/ 5,6 10,7 % 4 Svartsjöbäcken N4. Vattenkvalitet i - vattendragsobjekt Indikatorvärde Gärsjöbäcken/ Svartsjöbäcken - 2 N5. Främmande arter - Utsättning eller etablering av främmande arter. Indikatorvärde Gärsjöbäcken/ Svartsjöbäcken N6. Förändringar av växt- och djursamhället Inga uppgifter om signalkräfta Avvikelse från jämförvärde enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Indikatorvärde - - Ej bedömt Gärsjöbäcken/ Svartsjöbäcken N7. Fragmentering - Längsta vandringsbara sträckan för öring ligger till grund för vilken fragmenteringsgraden blir. Indikatorvärde Gärsjöbäcken/ Svartsjöbäcken Slutbedömning av graden av naturlighet i vattendraget Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken - Fragm.grad 15,5 % 3 Medlevärde av de bedömda indikatorvärdena översätts till ett slutligt kriterievärde. Grad av naturlighet i vattendraget Medelvärde 3,3 3- måttlig grad av naturlighet 49

54 Hot mot Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken Knappt fem procent av Gärsjöbäcken/Svartsjöbäckens närmiljö domineras av äldre produktionsskog och 16 % av närmiljön har inslag av denna skogstyp. I områden med äldre produktionsskog är sannolikheten stor att avverkning kommer att ske om inte särskilda bestämmelser finns som motverkar detta. En stor del (55 %) av närmiljön domineras även av yngre produktionsskog. Klassen yngre produktionsskog omfattar skog där träd med en diameter mellan 10 och 30 cm dominerar, vilket innebär att det kan röra sig om tillräckligt stora träd för att avverkning kan vara aktuell inom några år, särskilt om de ligger i anslutning till äldre skog som är avverkningsmogen. Den åkermark som finns i anslutning till vattendraget ligger kring Gärsjöbäcken. Skyddszonerna mellan åkermarken och vattendraget var på några ställen dåliga och detta orsakar sannolikt under vissa förhållanden ett läckage av näringsämnen och partiklar ned i vattendraget. Eftersom vattendraget passerar ett våtmarksområde innan det mynnar i Gorgen, bör påverkan av detta vara ganska begränsad men på sikt kan näringsläckaget ge upphov till påskyndad igenväxning av Gorgen, som redan idag är en grund och vegetationsrik sjö. Bebyggelsen längs den biotopkarterade sträckan var mycket sparsam och utgör sannolikt inget hot mot vattenmiljön. Dagens kunskap och förslag på inventeringar Gärsjöbäcken har sedan flera år tillbaka varit ett regionalt referensvattendrag för Västmanlands län och vattenkemiska prover tas varje månad. Därför är kännedomen om de vattenkemiska förhållandena i bäcken god. När det gäller den biologiska mångfalden i bäcken behöver inventeringar göras eftersom kunskapen idag är dålig om vilka arter som förekommer. Elprovfiske skulle behövas på några stationer, dels i Gärsjöbäcken och dels i Svartsjöbäcken, för att få svar på vilka fiskarter som finns. Detta görs med fördel nedströms första vandringshindret för att avgöra vilka arter som kan påverkas positivt av att man åtgärdar vandringshindren. Dessutom vore det lämpligt att undersöka bottenfaunan i bäcken. Åtgärdsförslag I Svartsjöbäcken finns inga vandringshinder för fisk, men i Gärsjöbäcken finns två dammar som utgör definitiva vandringshinder och dessutom fyra partiellt passerbara vandringshinder. Första hindret är ett partiellt passerbart naturligt hinder. Därefter ligger vandringshindren i ganska tät följd upp till Gärsjön. Enligt en boende i området har det funnits en kvarn och ett sågeri vid dammarna, som idag bara finns kvar som stenrester. Att ta bort samtliga vandringshinder skulle innebära en ganska stor insats och det bör därför först utredas vilka fisk- eller bottenfaunaarter som eventuellt gynnas av att man åtgärdar vandringshindren. De två naturliga vandringshindren som finns bör inte tas bort. Det finns ett behov av information till markägare som har skog, tomt- och åkermark i anslutning till Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken, särskilt om inventeringar skulle visa att det finns särskilda värden i vattendraget. Det gäller även fiskerättsägare i området, som behöver information om t ex kräftorna i Svartåns vattensystem. Kända naturvärden i anslutning till bäcken Våtmarksområdet uppströms Gärsjöbäckens mynning i Gorgen ingår i ett Ramsarområde (Svartåområdet, Gorgen-Nötmyran). Samma område ingick i 1993 års våtmarksinventering och fick där klass 1 (objekt 11G9F01) Dessutom finns flera sumpskogsområden i anslutning 50

55 till bäcken, t ex från Gärsjöns utlopp och knappt en kilometer nedströms samt i anslutning till en stor del av Svartsjöbäcken (figur 16). Figur 16. Kända områden med naturvärden i anslutning till Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken. 51

56 Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken rinner via Bjurbäcken från sjön Stora Tillingen till Stora Toften och därefter via Stora Toftenbäcken (egen benämning) ned i Rörbosjön och slutligen ut i Fläcksjön via Norrbybäcken. Norrbybäckens avrinningsområde (sv_7_1) är 44,4 km 2 och består till 73 % av skogsmark men har även ett betydande inslag av våtmarker (16 %). Andelen sjöar i avrinningsområdet är 3,2 % och åkermark är 6,6 %. Vattendraget biotopkarterades från inloppet i Fläcksjön och vidare upp till Stora Tillingens utlopp. Bjurbäckens vattendragsfåra är mycket diffus när den rinner genom våtmarken Stora Bjurdammen och det var därför inte möjligt att kartera just den sträckan. Även sträckan uppströms Rörbosjön var vid inventeringstillfället svårinventerad på grund av höga vattennivåer. Den biotopkarterade sträckan och de värdefulla vattendragssträckorna framgår i figur 17. Totalt biotopkarterades 6,9 kilometer vattendrag. Foton från bäcken presenteras i bilaga 4. I vattendraget fanns sträckor som uppfyllde kraven för de värdefulla vattendragssträckorna kvillområde, blockrik vattendraggsträcka, strömvattensträcka och lugnvattensträcka samt potentiellt värdefulla vattendragssträckor (figur 17). 13,2 % av den biotopkarterade sträckan utgjordes av värdefulla vattendragssträckor och 12,7 % av potentiellt värdefulla vattendragssträckor, totalt knappt 26 % av den biotopkarterade sträckan. 52

57 Figur 17. Värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken i Svartåns vattensystem. Den skuggade delen visar vilken sträcka som biotopkarterats. 53

58 Andelen av närmiljön som utgörs av hygge, åker eller bebyggelse är 6 %. Andelen rätad, rensad eller genom andra fysiska ingrepp förändrad vattendragssträcka är 36,7 % (figur 18). Figur 18. Påverkade marktyper i närmiljön och vattendragssträckor med bestående ingrepp i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken, Svartåns vattensystem. 54

59 Fyra definitiva vandringshinder för öring påträffades (figur 19), de bestod av två dammar, ett naturligt hinder och ett övrigt hinder. Dessutom fanns två partiella vandringshinder i form av en damm och ett naturligt hinder. Rörbosjöns och Stora Toftens utlopp var fria från vandringshinder, men i Lilla Tillingens utlopp fanns ett vandringshinder i form av ett fiskgaller. Figur 19. Vandringshinder för öring i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken, Svartåns vattensystem. 55

60 En komplettering av den förenklade System Aqua bedömningen gjordes efter avslutad biotopkartering (tabell 23). Tabell 23. Kompletterande System Aqua- bedömning av naturlighet i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Förenkling Bedömningen gjordes inför biotopkarteringen Parameter N1 Bestående ingrepp Procentuella andelen vattendragssträcka som är rätad beräknas med fastighetskartan som underlag. Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken N2 Påverkan på flödet Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken N3 Markanvändning i närmiljön Enligt System Aqua Bedömningen gjordes efter biotopkarteringen Procentuella andelen vattendragssträcka som är förändrat i vattendraget m a p rätning, kanalisering, kulvertering, rensning, översvämningsskydd, indämningar m m. Indikatorvärde 16,3 36,7 2 Antal diken längre än 500 meter per kilometer vattendrag enligt fastighetskartan. Kontroll att ingen vattenreglering förekommer. Antal diken, täckdiken och bevattningsuttag i vattendraget. Effekten av regleringar, långtidsregleringar och torrläggningar bedöms. Indikatorvärde 0,3 0,3 diken/km vdr 5 Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i omgivningen (0-200 m). Svenska Corine marktäckedata används som underlag. Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i närmiljön (0-30 m). Indikatorvärde 15,8 % 6,1 % 5 Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken N4. Vattenkvalitet i - vattendragsobjekt Indikatorvärde Norrbybäcken/Stora - 4 Toftenbäcken/Bjurbäcken N5. Främmande arter - Utsättning eller etablering av främmande arter. Indikatorvärde Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken N6. Förändringar av växt- och djursamhället Signalkräfta finns eventuellt - 3* - Avvikelse från jämförvärde enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Indikatorvärde - - Ej bedömt Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken N7. Fragmentering - Längsta vandringsbara sträckan för öring ligger till grund för vilken fragmenteringsgraden blir. Indikatorvärde Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Slutbedömning av graden av naturlighet i vattendraget Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken - 33,0 % Fragm.grad 2 - Medelvärde av de bedömda indikatorvärdena översätts till ett slutligt kriterievärde. Grad av naturlighet i vattendraget Medelvärde 3,5 3- måttlig grad av naturlighet * undantag för några vanliga främmande arter kan göras enligt System Aqua, i det här fallet för signalkräfta 56

61 Hot mot Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken En stor del av närmiljön längs Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken domineras av våtmarker av olika slag och bara 10 % av närmiljön utgörs av yngre produktionsskog. Någon äldre produktionsskog påträffades inte vid biotopkarteringen och därför bedöms risken för avverkningar i dagsläget som ganska liten. Knappt två procent av närmiljön domineras av åkermark och påverkan från jordbruksmarken är därmed ganska begränsad. Andelen närmiljö med tomtmark är också runt två procent och inte heller detta borde ha någon större negativ påverkan på vattendraget. Dagens kunskap och förslag på inventeringar För att få en uppfattning av det vattenkemiska tillståndet och den biologiska mångfalden i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken behöver mätningar och inventeringar göras. Idag finns inte särskilt bra kännedom om de vattenkemiska förhållandena i bäcken, men ett vattenprov har tagits under hösten 2005 för att ge en fingervisning om läget i bäcken strax innan utloppet i Fläcksjön. Stora och Lilla Tillingen årligen och vattenprover tas i sjöarnas utlopp, men de proverna är bara representativa för de övre delarna av bäcken. Vid kräftprovfiske i Stora och Lilla Tillingen har flodkräftor påträffats. I Öjesjön uppströms biflödet Gnällbäcken, har däremot signalkräftor hittats och det är rimligt att anta att kräftorna spridit sig åtminstone till Gnällbäcken och eventuellt vidare till Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken. Enligt Västmanlands läns kalkningsplan finns dock ingen risk för spontan spridning från Öjesjön och nedströms. Vid elprovfiske påträffades endast gäddor i bäcken nedströms Tillingsjöarna, men det skulle behövas elfiske på flera stationer i bäcken för att få svar på vilka fiskarter som finns. Detta görs med fördel nedströms första vandringshindret för att avgöra vilka arter som kan påverkas positivt av att man åtgärdar vandringshindren. När det gäller bottenfaunan i bäcken är kunskapen dålig om vilka arter som förekommer. Åtgärdsförslag Fyra definitiva och två partiella vandringshinder för öring finns i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken. Det första vandringshindret är ett naturligt partiellt hinder och därefter finns en damm som också är partiellt vandringshinder. Det naturliga vandringshindret bör inte tas bort, men däremot så bör eventuellt det första partiella hindret (dammen) utredas när man tagit reda på om det finns arter som gynnas av att man tar bort vandringshinder och om det första vandringshindret under vissa flöden är passerbart. Det första definitiva vandringshindret som såg ut att vara en relativt nybyggd konstruktion som sannolikt saknar tillstånd, bör också tas bort. På så sätt skulle fria vandringsvägar kunna skapas från Fläcksjön och ända upp till Stora Toften. Före eventuellt åtgärdande av vandringshindren måste signalkräftans spridningsmöjligheter utredas, så att man inte underlättar dessa. Det finns ett behov av information till markägare som har skog, tomt- och åkermark i anslutning till Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken, särskilt om inventeringar skulle visa att det finns särskilda värden. Det gäller även fiskerättsägare i området, som bör informeras om t ex kräftorna och fisken i bäcken. 57

62 Kända naturvärden i anslutning till bäcken Norrbybäcken rinner längs en ganska lång sträcka genom Ramsarområdet Svartåområdet Fläcksjön-Gussjön och ungefär samma våtmarksområde ingick även i våtmarksinventeringen 1993 (objekt 11G6F06, klass 1). Ett annat våtmarksobjekt (klass 3) finns runt Stora Toften (11G6F03) och ytterligare ett (klass 3) finns strax nedströms Stora Tillingen (11G6F04). Några mindre sumpskogsområden finns också i anslutning till bäcken (figur 20). Figur 20. Naturvärden i anslutning till Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken. 58

63 Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken rinner från Kvarnsjön och mynnar i Svartåns huvudfåra. Nedströms Kvarnsjön heter vattendraget Sågbäcken men där biflödet Stängselbäcken mynnar byter det namn till Tvärhandsbäcken. Den sista sträckan innan bäcken slutligen mynnar i Svartåns huvudfåra kallas Rossbäcken. Avrinningsområdet (sv_9_1) är 27,5 km2 stort och består till 77,5 % av skogsmark, 18,2 % åkermark, 3,8 % myrmark. Endast 0,45 % utgörs av sjöar. Vattendraget biotopkarterades från inloppet i Svartåns huvudfåra och vidare upp till Kvarnsjöns utlopp. Den biotopkarterade sträckan och de värdefulla vattendragssträckorna framgår i figur 21. Totalt biotopkarterades 8,25 kilometer vattendrag. Foton från bäcken presenteras i bilaga 4. I vattendraget fanns sträckor som uppfyllde kraven för de värdefulla vattendragssträckorna blockrik vattendragssträcka, strömvattensträcka och lugnvattensträcka samt potentiellt värdefulla vattendragssträckor (figur 21). 38 % av den biotopkarterade sträckan utgjordes av värdefulla vattendragssträckor och 32,5 % av potentiellt värdefulla vattendragssträckor, totalt 70 % av den biotopkarterade sträckan. Dessutom fanns ett potentiellt värdefullt sjöutlopp i Kvarnsjön. 59

64 Figur 21. Värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken i Svartåns vattensystem. Den skuggade delen visar vilken sträcka som biotopkarterats. 60

65 Andelen närmiljö som utgörs av hygge, åker eller bebyggelse är 11,6 %. Andelen rätad, rensad eller genom andra fysiska ingrepp förändrad sträcka är 17,7 % (figur 22). Figur 22. Påverkade marktyper i närmiljön och sträckor med bestående ingrepp i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken, Svartåns vattensystem. 61

66 Fyra definitiva vandringshinder för öring påträffades (figur 23), de bestod av tre dammar och en vägtrumma. Dessutom fanns ett övrigt hinder som utgjorde ett partiellt vandringshinder. Kvarnsjöns utlopp är fritt från vandringshinder. Figur 23. Vandringshinder för öring i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken, Svartåns vattensystem. 62

67 En komplettering av den förenklade System Aqua bedömningen gjordes efter avslutad biotopkartering (tabell 24). Tabell 24. Kompletterande System Aqua- bedömning av naturligheten i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken. Förenkling Enligt System Aqua Bedömningen gjordes inför Bedömningen gjordes efter biotopkarteringen biotopkarteringen Parameter N1 Bestående ingrepp Procentuella andelen vattendragssträcka som är rätad beräknas med fastighetskartan som underlag. Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken N2 Påverkan på flödet Procentuella andelen vattendragssträcka som är förändrat i vattendraget m a p rätning, kanalisering, kulvertering, rensning, översvämningsskydd, indämningar m m. Indikatorvärde 23 % 17,7 % 3 Antal diken längre än 500 meter per kilometer vattendrag enligt fastighetskartan. Kontroll att ingen vattenreglering förekommer. Antal diken, täckdiken och bevattningsuttag i vattendraget. Effekten av regleringar, långtidsregleringar och torrläggningar bedöms. Indikatorvärde 0,5 diken/km vdr 0,5 diken/km vdr 4 Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i omgivningen (0-200 m). Svenska Corine marktäckedata används som underlag. Andel starkt påverkad mark (åker, hygge, bebyggelse) i närmiljön (0-30 m). Indikatorvärde Inga uppgifter om signalkräfta Avvikelse från jämförvärde enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Indikatorvärde Klass 2 avvikelse från jämförvärde, - 4 Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken N3 Markanvändning i närmiljön Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken 16,9 % 11,6 % 4 N4. Vattenkvalitet i - vattendragsobjekt Indikatorvärde Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken - 4* N5. Främmande arter - Utsättning eller etablering av främmande arter. Indikatorvärde Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken N6. Förändringar av växt- och djursamhället Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken bottenfauna N7. Fragmentering - Andelen vandringsbar sträcka för öring ligger till grund för vilken fragmenteringsgraden blir. Indikatorvärde Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Slutbedömning av graden av naturlighet i vattendraget - 54 % 1 Medlevärde av de bedömda indikatorvärdena översätts till ett slutligt kriterievärde. Grad av naturlighet i vattendraget Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Totalt 3,6 3- måttlig grad av naturlighet *otillåten bedömning enligt System Aqua, data kommer från annat liknande område. 63

68 Hot mot Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Äldre produktionsskog dominerar inte någonstans längs vattendraget, men det finns inslag av denna skogstyp i 14 % av närmiljön. Knappt 17 % av närmiljön domineras av yngre produktionsskog. Som yngre produktionsskog räknas skog där träd med en diameter mellan 10 och 30 cm dominerar, vilket innebär att det kan röra sig om tillräckligt grova träd för att avverkning kan vara aktuell inom några år, särskilt om sådan skog finns i anslutning till äldre skog som är avverkningsmogen. Dagens kunskap och förslag på inventeringar För att få en uppfattning av det vattenkemiska tillståndet och den biologiska mångfalden i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken behöver mätningar och inventeringar göras. Idag finns så gott som ingen kännedom om de vattenkemiska förhållandena i bäcken, men ett prov togs under hösten 2005 för att ge en fingervisning om läget. Provet tyder på att buffertkapaciteten i bäcken är mycket god, men att halterna av näringsämnen är mycket höga eller extremt höga. Det kan vara en engångsföreteelse att så höga halter uppmättes, men detta bör följas upp för att få ett säkrare resultat. Det har även betydelse var i bäcken provet tas, detta bör tas i beaktande vid en eventuell uppföljning. Ett bottenfaunaprov från Tvärhandsbäcken analyserades Bottenfaunan uppvisade låga index för diversitet och renvattenarter, vilket kanske delvis kan förklaras av bäckens ringa storlek. I övrigt är kunskapen dålig om vilka arter som förekommer i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken. Elprovfiske skulle behövas på några stationer i bäcken för att få svar på vilka fiskarter som finns. Detta görs med fördel främst nedströms första vandringshindret för att avgöra vilka arter som kan påverkas positivt av att man åtgärdar vandringshindren. Eftersom bäcken är belägen i ett flodkräftområde skulle det även vara intressant att veta om det finns några kräftor i den. Kunskap om kräftförekomster är dessutom relevant om några vandringshinder ska tas bort, så att man inte sprider eventuell signalkräfta upp i vattendraget. Dessutom vore det lämpligt att göra en uppföljande undersökning av bottenfaunan i bäcken. Åtgärdsförslag Fyra definitiva vandringshinder för öring finns i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken, tre dammar och en vägtrumma. Dessutom fanns ett övrigt hinder som utgjorde ett partiellt vandringshinder. Det första vandringshindret är en vägtrumma och därefter kommer det partiella hindret som är naturligt. Detta bör inte tas bort, men strax uppströms är en damm belägen som bör åtgärdas. Genom att åtgärda de två definitiva vandringshindren skulle man kunna skapa (partiellt) fria vandringsvägar för fisk nästan ända upp till Sågdammen, sträckan dit upp har en hög andel värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor. Åtgärderna förutsätter att det finns arter i bäcken som gynnas av att få utökade vandringsvägar. Det finns ett behov av information till markägare som har skog, tomt- och åkermark i anslutning till Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken, särskilt om inventeringar skulle visa att det finns särskilda värden i denna. Det gäller även fiskerättsägare i området, som bör informeras om t ex kräftorna och fisken i bäcken när inventeringar har gjorts. Kända naturvärden i anslutning till bäcken Ett område som ingick i våtmarksinventeringen 1993 (12G0G01) finns nedströms Kvarnsjön i Sågbäcken (klass 3). I den skogliga nyckelbiotopsinventeringen har delar av Tvärhandsbäcken pekats ut som naturvärdet Å- eller bäckmiljö med en yta på 5,3 ha. Innan Rossbäcken mynnar i Svartån rinner den genom delar av Nötmyran som är ett mycket värdefullt 64

69 våtmarksområde som både är utpekat som Ramsarområde med höga ornitologiska värden, klass 1-objekt inom våtmarksinventeringen samt inom Natura 2000 (figur 24). Figur 24. Kända områden med naturvärden i anslutning till Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken 65

70 Jämförelse mellan vattendragen och med tidigare inventeringar Av de biotopkarterade vattendragen i Svartåns vattensystem hade Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken högst andel värdefulla vattendragssträckor (38 %). Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken hade också de längsta sammanhängande sträckorna med värdefulla miljöer. Minst andel värdefulla vattendragssträckor hade Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken (13,2 %). Drygt en femtedel av den biotopkarterade sträckan i Svartåns vattensystem utgjordes av värdefulla vattendragssträckor (22 %). Gnällbäcken var det vattendrag som hade störst andel potentiellt värdefulla vattendragssträckor, 43 %. Minsta andelen potentiellt värdefulla vattendragssträckor, 13 %, hade Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken. Andelen potentiellt värdefulla och värdefulla vattendragssträckor var störst i Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken, 70 %, och minst i Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken där andelen var 26 %. Jämförelser mellan olika vattendrag bör göras mellan objekt av ungefär samma storlek, d v s som har ungefär lika stora avrinningsområden. Avrinningsområdenas storlek är mera rättvisande än strömordningen, vilket blir tydligt när man tittar på vattendragen i Svartån där objekt med strömordning 1 har större avrinningsområden än objekt med strömordning 2 (tabell 23). Samtliga biotopkarterade vattendrag i Svartån är dock i ungefär samma storleksklass och kan därför jämföras med varandra. Under 2003 biotopkarterades tre vattendrag i Köpingsåns vattensystem (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004c). Andelen värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor varierar mycket mellan olika vattendrag både i Köpingsån och i Svartån (tabell 25 och figur 25) och det är svårt att göra någon jämförelse mellan systemen. Störst andel värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor av de biotopkarterade vattendragen hittills har Venabäcken i Köpingsåns vattensystem med 71 %. Venabäcken är också det objekt som har störst andel värdefulla vattendragssträckor (56 %). Minst andel värdefulla vattendragssträckor har Vågsjöbäcken i Köpingsåns vattensystem, med 3,4 %, men där är istället andelen potentiellt värdefulla vattendragssträckor stor (50 %). 66

71 Tabell 25. Andelen värdefulla vattendragssträckor i biotopkarterade vattendrag i Svartåns respektive Köpingsåns vattensystem. Köpingsån Vattendrag Sämskarbobäcken Venabäcken/Långängsbäcken Strömordning enligt Strahler Avrinningsområdets storlek (km 2 ) Andel värdefulla vattendragssträckor (%) Andel potentiellt värdefulla vattendragssträckor (%) Vågsjöbäcken , Total andel värdefulla och potentiellt värdefulla vattendragssträckor (%) Gnällbäcken Svartån Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Andel av biotopkarterad vattendragssträcka 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övrig sträcka Potentiellt värdefull vattendragssträcka Värdefull vattendragssträcka Sämskarbobäcken Vågsjöbäcken Gnällbäcken Venabäcken/Långängsbäcken Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Gärsjöbäcken/Svartsjöbäcken Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Figur 25. Andelen värdefulla vattendragssträckor i biotopkarterade vattendrag i Svartåns respektive Köpingsåns vattensystem. 67

72 Slutsatser Sammanfattningsvis fungerade arbetssättet för kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer i Svartåns vattensystem bra. Inventeringen av vandringshinder och biotopkarteringarna gav ny, värdefull kunskap om vattendragen. De båda tillämpade metoderna (System Aqua och biotopkartering) har fungerat väl för sina ändamål. Genom att göra bedömningar av naturligheten i avrinningsområden/objekt tenderar bara de små vattendragen att väljas ut för biotopkartering. Det har att göra med att små vattendrag oftast är mindre påverkade än de större, men det gör att urvalet blir något snett. De större vattendragen har naturligtvis en minst lika stor betydelse för den biologiska mångfalden som de små och för att komma åt detta kanske urvalsprocessen måste justeras något för större vattendrag. Hur detta ska gå till måste utredas vidare. När det gäller System Aqua- bedömningen på avrinningsområdesnivå var brist på data när det gäller vattenkemi i Svartån ett bekymmer. Bristen på data gör att bedömningarna blir osäkra och egentligen borde de göras om när nyare/mera data finns tillgängliga. Bristen på data är också ett problem när bedömningar ska göras på objektsnivå, om inga artinventeringar är genomförda är det svårt att bedöma parametrarna Främmande arter och Förändringar i växt- och djursamhälle. Om man dessutom inte har några vattenkemidata att utgå ifrån så blir objektsbedömningen väldigt osäker. Att göra en förenklad System Aqua- bedömning på objektsnivå innan biotopkartering och vandringshindersinventering verkar vara en lyckad strategi. Man sparar på så sätt tid och undviker att åka ut till objekt som i själva verket är ganska ointressanta. Den förenklade bedömningen av Bestående ingrepp, d v s andelen av vattendraget som är rätat enligt fastighetskartan, verkar oftast vara mindre än vad som sedan noteras i fält vid biotopkarteringen. Påverkan på flödet bedöms med fördel genom kartstudier när det gäller diken, eftersom man i fält ändå inte kan avgöra hur långt ett dike som mynnar i vattendraget är och vilken karaktär diket/vattendraget har längre uppströms. Den förenklade bedömningen av Markanvändning i närmiljön gjordes som en förenkling i stället i omgivningen (0-200 meter från vattendraget), eftersom det kartunderlag som använts inte haft den upplösning som är nödvändig för att bedöma närmiljön. Genom att bedöma markanvändningen i omgivningen har andelen påverkad mark i de flesta fall (inte alla) bedömts som något större än den var i närmiljön enligt biotopkarteringen. Datahanteringen vid System Aqua- bedömningen och efter biotopkarteringen är ganska komplicerad och det finns inget enkelt sätt att samla data på. Det vore önskvärt att samla data i så få databaser som möjligt, idag finns de på flera olika ställen. Dessutom ger GIShanteringen upphov till en uppsjö GIS-skikt. För både System Aqua- och biotopkarteringsdata finns Access-databaser, men beräkningarna som bedömningarna grundar sig på måste göras och lagras i andra program. Önskvärt vore att beskrivningar av detta ingick i respektive metod. 68

73 I de fyra vattendragen som har biotopkarterats bedöms skogsbruk i nära anslutning till vattnet och vandringshinder för fisk utgöra de största hoten mot den biologiska mångfalden och även spridning av främmande arter som till exempel signalkräfta är också ett problem. Värdefulla vattenmiljöer kan skyddas genom flera olika styrmedel. Om det finns tydliga värdekärnor i ett vattendrag kan det vara lämpligt att använda ett områdesskydd för objektet, till exempel att bilda ett naturreservat där vattendraget och dess tillrinningsområde ingår. Om det dessutom finns terrestra naturvärden i anslutning till de limniska så är detta en styrka. I anslutning till de biotopkarterade vattendragen i Svartåns vattensystem fanns flera områden med terrestra naturvärden. Kunskapen om den biologiska mångfalden i de biotopkarterade vattendragen är fortfarande dålig, även om en biotopkartering gjorts. Därför behövs kompletterande inventeringar som kan svara på om vattendragen hyser några hotade eller på annat sätt intressanta arter. Utökade inventeringar medför att naturvärdesbedömningar med avseende på raritet och artrikedom kan göras, vilket är ett viktigt underlag när det gäller skyddsarbetet enligt delmålen i miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Eftersom inga tydliga riktlinjer finns för hur man definierar nyckelbiotoper och andra värdefulla miljöer i vatten ges utrymme för egna tolkningar och anpassningar. Arbetet med kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i Svartån är ett försök att värdera vattendragen och ge en fingervisning om var de mest värdefulla miljöerna finns. Utpekandet av de värdefulla vattendragssträckorna ska ge en bild av i vilka vattendrag förutsättningarna är störst för biologisk mångfald. 69

74 REFERENSER Alcontrol Laboratories, Svartån- Västeråsfjärden Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Nyckelbiotoper i rinnande vatten - ett system för identifiering av särskilt värdefulla biotoper i och i anslutning till rinnande vatten. Meddelande 1996:34. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturvärdesbedömning Vattendrag, Lagan i Jönköpings län. Meddelande 2000:56. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Svartån. En långtidsutvärdering av recipientkontrollens mätningar mellan åren Länsstyrelsen i Västmanlands län, Miljöenheten. Rapport 2002:2 Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004a. Miljömål för Västmanlands län. Rapport 2004:11. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b. Värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län- ett arbetssätt för systematisk kartläggning av värdefulla vattenmiljöer. Version 1. Länsstyrelsens rapportserie nr 2004:13. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004c. Värdefulla vattendragsmiljöer i Köpingsåns vattensystem. Länsstyrelsen i Västmanlands län, rapport 2004:6. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket, System Aqua. Rapport Naturvårdsverket Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag en vägledning. Rapport Nitare Signalarter - indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag Kartmaterial: Metria, GSD bakgrundskartor Lantmäteriet, Svenska CORINE Marktäckedata utgåva 2.0 Internet: Biotopkartering av vattendrag, metodbeskrivning. Handbok för miljöövervakning, Naturvårdsverket: (jan 2006) 70

75 BILAGA 1. Beskrivningar av vattendragsbiotoper som påträffades vid inventering i Svartån. Läsanvisning Här beskrivs de vattenmiljöer som påträffats vid kartläggningen av värdefulla vattenmiljöer i Svartåns vattensystem. Gemensamt för alla vattendragsobjekt är att de ska ha en god beskuggning med en närmiljö som är till övervägande del naturlig. Sträckorna får dessutom inte vara fysiskt påverkade genom t ex fördjupning, rätning eller rensning. Flödesdynamiken ska vara i stort sett naturlig. 1. Definition Det här är den grundläggande definitionen av biotopen. För vattendragsbiotoperna är det mycket viktigt att man har definitionerna klart för sig när man är ute och biotopkarterar, eftersom man bara ska dokumentera de objekt som uppfyller definitionen. En gemensam definition för alla värdefulla vattendragsbiotoper är att de ska ligga i avrinningsområden som är större än 10 km 2 och ha hög eller mycket hög naturlighet enligt System Aqua. Dessutom ska de uppfylla kraven i tabell Beskrivning En kort beskrivning av hur biotopen kan se ut med olika typiska kännetecken. Här presenteras även signalarter och rödlistade arter som kan påträffas i biotoperna. Underlag till vilka signalarter och rödlistade arter som vi anger för biotoperna har varit Jönköpings läns signalarter (Länsstyrelsen i Jönköpings län 1996), signalarter enligt nyckelbiotopsinventeringen i skog (Nitare 2000) och exempel på rödlistade arter som kan förekomma enligt Naturvårdsverkets beskrivningar av nyckelbiotoper (Naturvårdsverket 2003). Vi har anpassat artlistorna efter de arter som vi vet förekommer i Västmanlands län. Beträffande bottenfaunan har Pär-Erik Lingdell (Limnodata HB) utvecklat två signalartskomplex som är användbara för att bedöma naturvärdet i olika typer av vatten. Man måste dock vara medveten om att dessa artkomplex trots allt innebär ganska grova förenklingar och att utfallet för en viss lokal kan bli felaktigt. Exempelvis skulle man kunna hitta alla arter från artkomplex 1 i ett förorenat vatten om det skulle vara fråga om ett forsande och väl syresatt vattendrag. Motsatsen skulle också kunna inträffa, även om det inte är så sannolikt, nämligen att ett vatten med höga naturvärden saknar alla arter som ingår i ett av artkomplexen. Fler arter tillsammans ger dock en mer rättvisande bild än vad enstaka signalarter gör. Artkomplexen bör dock utvecklas för att ge en bättre bild av verkligheten. Artkomplex 1 (strömmande/forsande större vattendrag och sjöars vindexponerade stränder) 1. Dagsländan Heptagenia sulphurea (Gul forsslända) (om det finns stenar) 2. Dagslända från släkte Baetis eller Nigrobaetis eller Alainites (öringsländor) 3. Nattsländan Rhyacophila nubila eller R. fasciata (knottätare) 4. En av de 54 försurningskänsliga bottenfaunaindikatorerna för kalkeffektuppföljning (Naturvårdsverket 2002).

76 Artkomplex 2 (främst medelstora (>5 ha) till stora sjöar och lugnvattenmiljöer 1. Dagsländan Ephemera vulgata (Sjösandslända) 2. Dagsländor inom familjen Baetidae (t. ex. släktena Cloeon och Centroptilum) exklusive arter från släkte Baetis eller Nigrobaetis eller Alainites (öringsländor) 3. Dagslända från släkte Siphlonurus 4. Snäckor 5. Bäckbaggen Oulimnius tuberculatus 6. En av de 54 försurningskänsliga bottenfaunaindikatorerna för kalkeffektuppföljning (Naturvårdsverket 2002) Dagsländan Heptagenia sulphurea indikerar att vattnet är tämligen turbulent och syrgasrikt. Botten är stenig och/eller blockig och inte täckt av slam eller liknande. Rika bestånd av Baetis, Nigrobaetis eller Alainites indikerar att primärproduktionen fungerar. Samtliga är skrapare som livnär sig på mikroskopisk påväxt. Förekomst av Rhyacophila nubila eller R. fasciata, som är rovdjur, stärker intrycket av att primärproduktionen är bra. Om en av de 54 försurningskänsliga bottenfaunaindikatorerna för kalkeffektuppföljning påträffas indikerar det dels att ph inte understigit 5,5 men även att vattnet hyser andra egenskaper som medger förekomsten av funna/funnet taxa (Naturvårdsverket 2002). Man kan även leta efter de båda dagsländorna Heptagenia fuscogrisea och Leptophlebia vespertina, som är två trivialarter. De bör finnas i alla lokaler och avsaknad av dem kan tyda på att något är allvarligt fel. I åretruntkalla små källflöden och i små temporära vatten kan de saknas utan att det behöver betyda några problem. 3. Bevarandevärden Beskrivning av vad som är värdefullt i de olika miljöerna. 4. Påverkan/hot mot biotopen Både nutida och äldre påverkan beskrivs. Hot innebär framför allt nutida påverkan som kan förstöra biotoperna. 5. Skydd av biotopen Beskrivning av olika möjligheter att skydda biotoperna. 6. Exempel från Västmanlands län I dagsläget har vi begränsat med kunskap om länet eftersom vi bara har tillämpat vårt arbetssätt på vattendragsbiotoperna i Köpingsåns och Svartåns vattensystem. I de fall vi ger exempel på objekt i Hedströmmens vattensystem bygger informationen på biotopkarteringsdata, men vi har ännu inte bedömt avrinningsområdenas naturlighet i det här vattensystemet.

77 Blockrika vattendragssträckor Definition: Bottensubstratet ska domineras av block med en täckningsgrad >50 % (klass 3 enligt metoden för biotopkartering i vattendrag). Vid lågvatten finns inga tydliga fåror. Beskrivning: Vattendragssträckan är ofta bred med rikligt med block. Vattendraget rinner i huvudsak under och mellan blocken vid lågvatten. Under vårfloden och andra högvattensituationer kan dock betydande delar av biotopen översvämmas. Organismgrupp Signalarter/signalartskomplex Rödlistade arter Däggdjur utter utter (VU) Fiskar elritsa, öring Bottenfauna flodpärlmussla, signalartkomplex 1 flodkräfta (VU), flodpärlmussla (VU) Bevarandevärden: De sträckor som finns kvar utgör viktiga restbiotoper, eftersom stora delar av våra vattendrag är rensade. Block och stenar ger goda möjligheter till skydd för mindre fiskar och bottenlevande djur. Periodvisa översvämningar av stenar och block skapar goda förutsättningar för mossor och lavar. Vinteröppet vatten förekommer ofta vid sträckan vilket underlättar födosök för många djur under vintern. Påverkan/hot mot biotopen: Blockrika sträckor i skogslandskapet har i stor utsträckning rensats under flottningsepoken. Skogsbruk nära vattendraget, men även i avrinningsområdet uppströms biotopen samt regleringar av flödet är de största hoten mot biotopen. Skydd av biotopen: Naturliga bäckfåror i jordbrukslandskapet vars bredd är mindre än tio meter kan förklaras som biotopskyddsområde av länsstyrelsen (7 förordningen (1998:1252) om områdesskydd). I det nya förslaget till biotopskydd föreslås att bredden på vattendraget även ska kunna vara större än tio meter och omfatta t ex sträckor med ett stort innehåll av block eller andra strukturelement. Mindre vattendrag (med en bredd mindre än tio meter) i områden som omfattas av skogsvårdslagen (1979:429) kan förklaras som biotopskyddsområde av Skogsvårdsstyrelsen (6 förordningen (1998:1252) om områdesskydd). Exempel från Västmanlands län: Venabäcken i Köpingsåns vattensystem

78 Bäckraviner Definition: Dalgångens väggar lutar minst 45 grader och är utbildade i fast berg, morän eller finkorniga jordar. Ravinens botten är i genomsnitt inte bredare än 50 m. Beskrivning: Vattendrag i mer eller mindre djupt nedskuren dalgång. Oftast en skuggig miljö med slutet kronskikt där det finns rikligt med både stående döda träd och lågor. Luftfuktigheten är hög och jämn. Organismgrupp Signalarter/signalartskomplex Rödlistade arter Fiskar öring Bottenfauna flodpärlmussla, signalartkomplex 1 flodpärlmussla (VU) nattsländan Crunoecia irrorata (VU) Kärlväxter bäckbräsma, lundelm, repestarr, tibast, granbräken, strutbräken Kryptogamer Svampar Mossor Sarcoscypha coccinea Scapania apiculata, Lophozia ascendens, Calypogeia suecica, Trichocolea tomentella, Buxbaumia viridis, Herzogiella turfacea, Geocalyx graveolens, Fontinalis sp. Sarcoscypha coccinea (NT) Scapania apiculata (EN) Lophozia ascendens (VU) Calypogeia suecica (VU) Trichocolea tomentella (NT) Buxbaumia viridis (NT) Herzogiella turfacea (NT) Bevarandevärden: Bottenfaunan består till stor del av s.k. fragmenterare, djur som lever på nedfallande 1öv och material från omgivande skog. Träd- och buskskikt är vanligen artrikt och olikåldrigt, ofta med stort inslag av död ved. Den fuktiga miljön i bäckens närhet är artrik och man kan hitta sällsynta mossor, lavar, rödalger, svampar och ormbunkar. Flera rödlistade fjärilar förekommer främst i denna miljö liksom landmollusker och vedlevande skalbaggar. Otillgängligheten gör att bäckraviner ofta kan fungera som spridningskorridor och reträttplats för många hotade arter. Bäckraviner med lövskog hyser särskilt många rödlistade arter. Påverkan/hot mot biotopen: Bäckravinen är framför allt känslig för avverkning och utgallring med ökad solinstrålning och uttorkning som följd. Avverkningen påverkar även bottenfaunan som är beroende av nedfallande material för sin överlevnad. Skogsbruksåtgärder uppströms kan innebära en ökad belastning av slam och humus. Kalkning i eller uppströms ravinen påverkar särskilt lavar och mossor negativt. Skydd av biotopen: Enligt 6 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken får Skogsvårdsstyrelsen inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) förklara Ravinskogar som biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 första stycket miljöbalken. Exempel från Västmanlands län: Håltjärnsbäcken i Hedströmmens vattensystem

79 Forsar och vattenfall Definition: Forssträckan ska ha en vattenhastighet på minst 0,7 m/s. I ett vattenfall faller vattnet fritt från minst tre meters höjd. Forsar har hastigt strömmande vatten som saknar blanka vattenytor och ligger inom sträckor med stor nivåskillnad. Signalarter och rödlistade arter som förekommer i biotopen: Organism-grupp Funk. grupp Arter Vertebrater utter (VU), forsärla, strömstare Evertebrater skinnbaggar snäckor dagsländor Kärlväxter nattsländor filtrerare: bäcksländor skinnbaggar skalbaggar myggor Kryptogamer mossor fragmenterar : rovdjur: flodpärlmussla (VU) Aphelochairus aesstivalis (vattenfis) Ancylus fluviatilis fam. Heptageniidae (forssländor) ffa Heptagenia sulphurea fam. Baetidae (öringsländor) ffa Baetis rhodani, B. fuscatus, B. subalpinus och Alainites muticus, fam. Siphlonuridae: sl. Ameletus fam. Hydropsychidae: Hydropsyche angustipennis, H. saxonica, Neureclipsis bimaculata, fam. Philopotamidae: Philopotamus montanus, Wormaldia subnigra Brachyptera risi, Leuctra nigra Diura nanseni, Isoperla grammatica Aphelochairus aestivalis Elmis aena knottpuppor och knottlarver bäckbräsma, lundelm, repestarr, tibast, granbräken, strutbräken Dicranodontium denudatum (NT), Brachytecium rivulare?, Hygrohypnum luridum??=finns ej i signalartsbok, finns de i U län? är de lämpliga att ha med? Bevarandevärden: Alla forsar och vattenfall (även kvarvarande forsar och vattenfall i för övrigt reglerade vatten) utgör viktiga biotoper. Fuktighetskrävande arter som mossor och ormbunkar trivs i den höga luftfuktigheten. Bottenfaunan karaktäriseras av syrgaskrävande arter. I förorenade vattendrag kan forsar utgöra refuger för arter som annars inte överlever den förorenade miljön. Vinteröppet vatten är vanligt och möjliggör födosök för vissa fågelarter samt utter. Forsarnas närmiljö kan utgöra fröbank för nedströms regelbundet översvämmade områden. Påverkan/hot mot biotopen: Reglering för energiuttag är det mest påtagliga hotet mot forsar och vattenfall. Många av miljöerna är påverkade av flottledsrensningar och i behov av återställande. Skogsbruk på anslutande marker förändrar lokalklimatet, minskar luftfuktigheten, minskar tillgången på död ved och kan påverka vattenkvaliteten. Alltför intensiv markanvändning (skogsbruk/jordbruk) både i det uppströms belägna avrinningsområdet, vilket medför vattenkemisk påverkan, och i direkt anslutning till området, vilket bl a orsakar dålig skuggning. Skydd av biotopen: Enligt ett förslag på ändring i 5 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken ska alla Naturliga forsar med omgivande mark omfattas av generellt biotopskydd. Exempel från Västmanlands län: Gärsjöbäcken i Svartåns vattensystem

80 Kvillområden Definition: Område där ett vattendrag till följd av geologiska förutsättningar delar upp sig i tre eller fler mer eller mindre tydligt avsatta fåror. Mellan fårorna växer ofta en frodig, lövdominerad växtlighet. Kvillområden utbildas oftast i stenig och blockig terräng där vattnet inte kan rinna fram genom en tydligt avsatt huvudfåra. Vattendraget är huvudsak strömmande och/eller forsande, men lugnflytande partier kan förekomma. Området ska vara minst 1000 m 2. Signalarter och rödlistade arter som förekommer i biotopen: Organismgrupp Funktionell Arter grupp Vertebrater utter (VU), forsärla, strömstare, elritsa, öring Evertebrater flodkräfta (VU), flodpärlmussla (VU) nattsländor filtrerare: fam. Hydropsychidae: Hydropsyche saxonica, Neureclipsis bimaculata fam. Philopotamidae: Philopotamus montanus, Wormaldia sp. bäcksländor skalbaggar fragmenterare: Brachyptera risi, Leuctra nigra Elmis aena Kärlväxter hampflockel Kryptogamer mossor Fontinalis sp. Bevarandevärden: Kvillområden är variationsrika, mosaikartade biotoper med rikt inslag av löv och ormbunkar mellan bäckfårorna. Vid högvatten täcks stora delar av biotopen av vatten. Hög luftfuktighet, stambaser och stenar är gynnsamt för många mossor och lavar. De steniga bottnarna ger goda möjligheter till skydd för mindre fiskar och bottenlevande djur. Kvillområden har ofta vinteröppet vatten. Påverkan/hot mot biotopen: Skogsbruk intill kvillområden förändrar lokalklimatet, minskar luftfuktigheten, minskar tillgången på död ved och kan påverka vattenkemin. Även ett intensivt skogsbruk med dålig naturhänsyn i avrinningsområdet uppströms inverkar negativt på vattenkemin och medför bl a ökat näringsläckage, igenslammade bottnar, högre humushalter och grumling. Vattenreglering är också ett hot mot biotopen. Skydd av biotopen: Exempel från Västmanlands län: Norrbybäcken i Svartåns vattensystem

81 Lugnvattenssträckor Definition: Vattendragssträckan ska domineras av lugnflytande strömförhållanden (klass 3 enligt metoden för biotopkartering i vattendrag) med en vattenhastighet som normalt inte överstiger 0,2 m/s. Beskrivning: Lugnvattenssträckor har ofta ett slingrande lopp och bottensubstratet består till största delen av finkorniga material. Biotopen finns både i jordbruks- och skogslandskapet. Vattendragen kan vara av mycket skiftande storlek. Intressanta arter: Organismgrupp Signalarter/signalartskomplex Rödlistade arter Däggdjur utter utter (VU) Fåglar kungsfiskare Bottenfauna signalartskomplex 2 Kärlväxter vattenskräppa Bevarandevärden: Det är ovanligt med opåverkade vattendrag och det är endast vissa delar av vattendragen som utgör värdefulla vattendragssträckor genom att uppfylla de åtta kravparametrarna i tabell 6. Påverkan/hot mot biotopen: Omfattande rensningar är utförda i en stor del av våra vattendrag. Alltför intensiv markanvändning (skogsbruk/jordbruk) både i det uppströms belägna avrinningsområdet och i direkt anslutning till vattendragsträckan påverkar vattenkemin samt leder till dålig skuggning. Skydd av biotopen: Naturliga bäckfåror i jordbrukslandskapet vars bredd är mindre än tio meter kan förklaras som biotopskyddsområde av länsstyrelsen (7 förordningen (1998:1252) om områdesskydd). I det nya förslaget till biotopskydd föreslås att bredden på vattendraget även ska kunna vara större än tio meter. Mindre vattendrag (med en bredd mindre än tio meter) i områden som omfattas av skogsvårdslagen (1979:429) kan förklaras som biotopskyddsområde av Skogsvårdsstyrelsen (6 förordningen (1998:1252) om områdesskydd). Exempel från Västmanlands län: Venabäcken i Köpingsåns vattensystem

82 Strömvattensträckor Definition: Vattendragssträckan ska domineras av strömmande eller svagt strömmande strömförhållanden (klass 3 enligt metoden för biotopkartering i vattendrag). Beskrivning: Strömvattensträckor har hård botten som består av block, sten, grus, sand eller lera. Stenar och block är ofta synliga i strömfåran. Biotopen finns både i jordbruks- och skogslandskapet. Vattendragen kan vara av mycket skiftande storlek. Organismgrupp Signalarter/signalartskomplex Rödlistade arter Däggdjur utter utter (VU) Fåglar forsärla, strömstare Fiskar elritsa, öring Bottenfauna flodpärlmussla (VU), signalartskomplex 1 flodkräfta (VU), flodpärlmussla (VU) Kärlväxter hampflockel Kryptogamer Mossor Fontinalis sp Bevarandevärden: Det är ovanligt med opåverkade vattendrag och det är endast vissa delar av vattendragen som utgör värdefulla vattendragssträckor genom att uppfylla de åtta kravparametrarna i tabell 6. Påverkan/hot mot biotopen: Omfattande rensningar är utförda i en stor del av våra vattendrag. Alltför intensiv markanvändning (skogsbruk/jordbruk) både i det uppströms belägna avrinningsområdet och i direkt anslutning till vattendragsträckan påverkar vattenkemin samt leder till dålig skuggning. Skydd av biotopen: Naturliga bäckfåror i jordbrukslandskapet vars bredd är mindre än tio meter kan förklaras som biotopskyddsområde av länsstyrelsen (7 förordningen (1998:1252) om områdesskydd). I det nya förslaget till biotopskydd föreslås att bredden på vattendraget ska kunna vara större än tio meter och omfatta vissa partier av ett vattendrag, t ex strömvattensträckor. Mindre vattendrag (med en bredd mindre än tio meter) i områden som omfattas av skogsvårdslagen (1979:429) kan förklaras som biotopskyddsområde av Skogsvårdsstyrelsen (6 förordningen (1998:1252) om områdesskydd). Exempel från Västmanlands län: Venabäcken i Köpingsåns vattensystem

83 Sjöutlopp Definition: Sjön ska vara större än en hektar. Biotopen omfattar sjöbotten och stränder i en halvcirkel med 50 meters radie som har mittpunkten i sjöutloppet, själva utloppet (där sjön smalnar av i ett vattendrag) och en biotopkarterad vattendragssträcka nedströms sjön. Vattendragssträckan och dess närmiljö ska uppfylla kraven i tabell 6. Beskrivning: Sjöutlopp utgör det lägsta partiet varigenom sjöar avvattnas. I naturliga utlopp är vattnet ofta strömmande och utgör en bra livsmiljö för många organismer med både god syretillgång och god näringstillgång. Strandzonen i en oreglerad sjö är mycket viktig för hela sjöekosystemet. Intressanta arter: Organismgrupp Signalarter/signalartskomplex Rödlistade arter Däggdjur utter utter (VU) Fåglar salskrake, storskrake, tidiga sjöfåglar salskrake (NT) Fiskar art- och individrik fiskfauna Bottenfauna flodpärlmussla, mkt filtrerande nattsländor i strömt vatten signalartskomplex 1 el. 2 (beror på om det är strömt el. lugnt) flodkräfta (VU), flodpärlmussla (VU) Bevarandevärden: Sjöar som är opåverkade av reglering eller sjösänkning är en bristbiotop i många regioner (13 % i Uppsala län). Att sjöutloppet är naturligt har en avgörande betydelse för sjöns hydrologi och ett väl fungerande sjöekosystem. Regleringar stör den naturliga vattenståndsfluktuationen och leder till att den viktiga strandzonen eroderas och störs. I sänkta sjöar påskyndas igenväxningen vilket medför ökad produktion, syrgasbrist i vattenmassan och i värsta fall fiskdöd. I anslutning till sjöutlopp finns ofta rikligt med bottenfauna (ff a filtrerare) som drar till sig fisk och sjöfågel. Den rikliga fisktillgången lockar till sig andra fågelarter och utter. Vinteröppet vatten är vanligt vid utlopp och det underlättar födosök vintertid. Det samlas ofta rikligt med död ved vid utloppen, vilket ytterligare gynnar den biologiska mångfalden. Påverkan/hot mot biotopen: Naturliga sjöutlopp är och har varit utsatta för ett stort exploateringstryck. Man vill t ex reglera flödet genom dammar, sänka vattennivåer och muddra i utloppen särskilt i sjöar som ligger i jordbrukslandskapet eller med närbelägen bebyggelse. Skydd av biotopen: Enligt ett förslag på ändring i 5 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken ska alla Naturliga sjöutlopp med omgivande mark omfattas av generellt biotopskydd. Exempel från Västmanlands län: Vågsjöns utlopp i Köpingsåns vattensystem

84 BILAGA 2 För att kunna göra bedömningar med System Aqua behövs underlag i form av bland annat kartmaterial, markanvändnings- och vattenkemidata. De underlag som användes vid bedömning av naturligheten i avrinningsområden och den delvis förenklade bedömningen av naturligheten i vattendragsobjekt i Svartån visas i tabell 1. Tabell 1. Underlag som användes för att bedöma naturligheten i avrinningsområden och objekt i Svartåns vattensystem. Underlag GIS-skikt/ Annan källa Användning/ bearbetning SMHI:s delavrinningsområden Aro61.shp En uppdelning i ännu mindre avrinningsområden görs, som avgränsas utifrån vattendragen med hjälp av höjdkurvor, så att varje avrinningsområde representerar en vattendragssträcka. Höjdkurvor ulan_5m.shp Avgränsning av mindre avrinningsområden, se ovan. Sjöar enligt översiktskartan sj01_ulan Åskådliggör sjöarna i avrinningsområdena. Vattendrag enligt översiktskartan (röda kartan) Allmänna vägnätet översiktskartan (röda kartan) Enskilda vägnätet enligt översiktskartan (röda kartan) vd01_ulan av01_ulan? ev01_ulan Åskådliggör vattendragen i avrinningsområdena. Urval inför kompletterande vandringshindersinventeringen som behövs för bedömning av NA 1 Fysiska ingrepp enligt System Aqua Urval inför kompletterande vandringshindersinventering som behövs för bedömning av NA 1 Fysiska ingrepp enligt System Aqua Länsstyrelsens dammregister i dammar.shp Bedömning av NA 1 Fysiska ingrepp enligt System Aqua digital form samt pappersregister Fastighetskartan fastigh_karta Urval inför vandringshindersinventeringen som behövs för bedömning av NA 1 Fysiska ingrepp enligt System Aqua. Används också vid förenklad bedömning av bestående ingrepp och påverkan på flödet. Vattenkemidata från recipientkontroll m m Vattenkemidata från kalkeffektuppföljningen Vattenkemidata från riksinventeringarna Svenska Corine marktäckedata DMN (Databas Miljö Natur) Excel-filer T ex smdv00_10f_nv För bedömning av vattenkemisk påverkan (NA2, N4) enligt System Aqua Bedömning av vattenkemisk påverkan (NA2, N4) enligt System Aqua Bedömning av vattenkemisk påverkan (NA2, N4) enligt System Aqua Beräkning av andel hyggen, åkermark och bebyggelse vid bedömning av markanvändning (NA3) enligt System Aqua. Marktäckedata används även vid bedömning av markanvändning i omgivningen (N3) vid förenklad objektsbedömning. Bottenfaunainventering (P-E Databas i Bedömning av avvikelse från jämförvärde enligt BG, för Lingdell) excelformat bedömning av förändring i växt- och djursamhälle. Resultat av biotopkartering Access-databas Kompletterande System Aqua-bedömning (N1) Bestående ingrepp, (N2) Påverkan på flödet, (N3) Markanvändning i

85 Elfisken Kräftprovfisken Västmanlands kalkningsplan läns närmiljön och (N7) Fragmentering Excelfiler/rappor Bedömning av (N5) Främmande arter ter Excelfiler/rappor Bedömning av (N5) Främmande arter ter rapport Uppgifter om bl a kräftor och fisk.

86 BILAGA 3. Detaljbeskrivning av digitaliseringen och bearbetningen av A- och B-sträckorna samt kopplingen till databasen. GIS-bearbetningarna har gjorts i programmet ArcMap 8.3. Vattenbiotopen (protokoll A) Vattenbiotopen utgör ett linjeobjekt som man kan presentera med hjälp av fastighetskartans vattendragsskikt, eftersom detta är tillräckligt detaljerat för att visa vattendragets sträckning. Vattendragen är uppdelade i många små delar. De delar som utgör det aktuella biotopkarterade vattendraget väljs därför ut och förenas så att vattendraget består av en enda sträcka. Därefter delas vattendraget upp enligt de sträckavgränsningar som gjordes i fält. Varje sträcka får därmed en post i attributdatatabellen. Sträckans nummer läggs in i attributdatatabellen i en ny kolumn. För att kunna koppla tabellen i databasen till attributdatatabellen i GIS måste ett GIS-Id skapas som är detsamma i både databasen och GIS. Id ska vara unikt för varje sträcka. Därefter kan tabell A i Acessdatabasen förenas med attributdatatabellen i ArcMap genom kommandot "Joins and relates- join" i GIS. Närmiljö/omgivning (protokoll B) Närmiljön/omgivningen bör presenteras som polygonobjekt eftersom de utgörs av ytor. Vi har använt oss av kommandot Buffer Wizard för att skapa ytor längs vattendraget som motsvarar närmiljö och omgivning. Den vattendragssträcka som biotopkarterats väljs ut och förenas så att vattendraget består av en enda sträcka (se föregående avsnitt). Längs vattendraget görs tre olika buffertar i GIS genom (figur 1) genom kommandot Buffer Wizard : Buffert 1 Buffert 2 Buffert 3 avstånd 1 meter avstånd 30 meter avstånd 200 meter

87 1. 1-meters buffert skapas meters buffert skapas meters buffert skapas Figur 1. Tillvägagångssätt vid digitalisering av närmiljö och omgivning. Buffertar skapas längs det biotopkarterade vattendraget. De tre buffertarna förenas med verktyget Geo processing wizard- Intersect two layers till en gemensam polygonfil. Det går bara att förena två filer i taget. 1-metersbufferten tas därefter bort så att bara 30-metersbufferten (närmiljön) och 200-metersbufferten (omgivningen) är kvar. Där 1-metersbufferten funnits syns vattendragets sträckning. Genom kommandot Cut polygon features kan man dela upp närmiljön/omgivningen enligt sträckavgränsningen som gjordes i fält och kapa av ändarna (figur 2). Varje sträcka får därmed två poster (en för närmiljö och en för omgivning) i attributdatatabellen. Sträckans nummer matas in i en ny kolumn. De tre buffertarna förenas till en fil. 1- metersbufferten tas bort så att vattendragets sträckning framgår. Närmiljön och omgivningen delas in utifrån sträckindelningen som gjordes vid fältarbetet. Figur 2. Förening av ytorna till en fil och uppdelning i sträckor enligt fältnoteringarna.

88 Vid indelningen får man två poster för varje sträcka i attributdatatabellen eftersom både närmiljön (30 m) och omgivningen ( m) ingår. Gis-id är detsamma för både närmiljön och omgivningen. En ny kolumn läggs till för GIS-id. Id måste vara unikt för sträckan och finnas i databasen för att en koppling ska vara möjlig. Föreningen mellan databasen och GIS görs i ArcMap genom kommandot "Joins and relates- join". Urval av värdefulla vattendragssträckor När kopplingen mot databasen är gjord kan man genom kommandot Select by attribut välja poster i attributdatatabellen enligt kraven som ställs på respektive biotop. Urval av sträckor görs utifrån vattenbiotopen (A-protokollet), utom för Bäckraviner, där uppgifter från B- protokollet används. Observera att även andra uppgifter som inte finns i biotopkarteringsdatabasen måste samlas in. Hur det går till beskrivs i rapporten under rubriken Utvärdering av data. Exempel. Urval av en Blockrik vattendragssträcka. För en blockrik vattendragssträcka ska följande kriterier i protokoll A vara uppfyllda: Block = 3 Skuggning = 3 Trådalger = 0 Rensning = 0 Översvämnnigsskydd = 0 Välj skiktet som är kopplat till databasens A-protokoll. Under Options finns kommandot Select by attributes. I rutan för programmering läggs en formel in som motsvarar kraven ovan. Urvalet kan sparas för senare användning, en mall skapas genom att man väljer save. Välj ut poster genom att trycka apply. De utvalda posterna exporterar man som ett nytt skikt. Kontrollera att de utvalda A-sträckornas anslutande närmiljöer (B-protokoll) uppfyller kraven som ställs! Om de inte gör det tas de berörda delarna av A-sträckan bort.

89 Bilaga 4. Axplock av foton från de biotopkarterade vattendragen.. Gärsjöbäcken strax innan utloppet i Gorgen där biotopkarteringen påbörjades Blockrik sträcka i Gärsjöbäcken Forssträcka Gammal kulturmiljö i Gärsjöbäcken som utgör vandringshinder för fisk Längre upp i Svartsjöbäcken fick bäcken mera dikeskaraktär. Här är en lugnvattensträcka Strömvattensträcka i Svartsjöbäcken

90 Rossbäcken/Tvärhandsbäcken/Sågbäcken Rossbäcken där den rinner genom Nötmyran, uppströms utloppet i Svartåns huvudfåra där biotopkarteringen påbörjades Tvärhandbäcken, rättplacerad vägtrumma vid traktorväg Tvärhandsbäcken, nedströms större vägbro i den nedre delen av bäcken Tvärhandsbäcken inne i hjorthägnet Tvärhandsbäcken inne i hjorthägnet. Mindre täckdikat biflöde mynnar i bäcken. En hel del tramp och slitage intill bäcken Tvärhandsbäcken uppströms hjorthägnet

91 Meandrande strömvattensträcka i Tvärhandsbäcken Lugnvattensträcka i Tvärhandsbäcken Tvärhandsbäcken, blockrik sträcka Tvärhandsbäcken, strömvattensträcka i beteshage Biflöde till Tvärhandsbäcken mynnar Vandringshinder i form av vägtrumma i Tvärhandsbäcken

92 Gnällbäcken Partiellt, naturligt vandringshinder i den nedre delen av Gnällbäcken Fors-/strömsträcka i de nedre delarna av Gnällbäcken Lugnvattensträcka i Gnällbäcken Lugnvattensträcka i Gnällbäcken En kulturmiljö som påträffades i Gnällbäcken, troligen en gammal damm som använts för kraftändamål. Och så en betande älg på en av våtmarkerna

93 Lugnvattensträcka lite längre uppströms i Gnällbäcken Gnällbäcken. lugnvattensträcka genom våtmark. Öjesjöns utlopp i Gnällbäcken och vy över sjön.

94 Norrbybäcken/Stora Toftenbäcken/Bjurbäcken Norrbybäcken strax uppströms dess utlopp i Fläcksjön där biotopkarteringen påbörjades Norrbybäcken strax norr om utloppet i Fläcksjön. Damm intill tomtmark. Lugnvattensträcka i Stora Toftenbäcken, uppströms Rörbosjön. Lugnvattensträcka i Stora Toftenbäcken. Man kan se att vattenståndet var högt vid biotopkarteringen Kvillområde i Stora Toftenbäcken. Samma kvillområde lite längre uppströms

95 Vandringshinder i Stora Toftenbäcken. Dämme som har konstruerats av block och jord. Lugnvattensträcka i Bjurbäcken. Bjurbäcken, lugnvattensträcka Bjurbäcken, övergång från lugnflytande till strömmande sträcka Naturligt vandringshinder i Bjurbäcken Vy över Lilla Tillingen från utloppet i Bjurbäcken.

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Död ved i ravin Gnyltån syns inte Död ved i vatten Död ved i ravin Gnyltån syns inte Marenbäcken omgrävd ingen skyddszon, ej skuggad igenväxt Dålig hänsyn vid avverkning Produktionsskog och rensning 3 Vandringshinder Gårdvedaån Torrfåra

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken 2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng. Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar

Läs mer

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015 2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras. Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet

Läs mer

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Miljöåtgärder i Rabobäcken 1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård och miljöövervakning Meddelande 2009:26 ISSN Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad

Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård och miljöövervakning Meddelande 2009:26 ISSN Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad Biotopkartering och naturvärdesbedömning av Smedjeån från Ränneslöv till Store Sjö samt biflödena Möllebäcken, Vannåsabäcken, Feresbäcken och Grötsjöbäcken MEDDELANDE 2009:26 Länsstyrelsen i Hallands län

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

Nationella Biotopkarteringsdatabasen

Nationella Biotopkarteringsdatabasen Användarmanual Nationella Biotopkarteringsdatabasen Externa applikationen Manualversion 1 november 2014 Applikationsversion 2.2.1 Användarmanual Biotopkarteringsdatabasen Innehåll 1 Support... 1 2 Databasapplikationen...

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

Blåplan och Vattenplan

Blåplan och Vattenplan Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar

Läs mer

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning Exploatering av stränder Ny metod för uppföljning av strandexploatering Enhetlig metod för hela landet krävs för att kunna analysera det egna området i relation till andra, och för relevant kvalitetssäkring.

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009. Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009. Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å Titel: Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön Vattendragsvandringar Bäcken från Hallångssjön Bäcken från Hallångssjön Naturvärdesbedömning Bäcken från Hallångssjön är tydligt påverkad av fysiska ingrepp, men utgör trots ingreppen en värdefull naturmiljö

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Inledning Nulägesbeskrivning - Aktivitetsöversikt Information från Vattenmyndighetens beredningssekretariat (Joakim Dahl)

Läs mer

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun Version 1.00 Projekt 7381 Upprättad 2015-06-15 Reviderad Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun Sammanfattning En inventering

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Uppdrag: Naturvärdesinventering på förstudienivå inför ledningsdragning, Norråker, Strömsunds kommun, Jämtlands län Beställare: NEKTAB NVI och rapport:, Jakobi Sustainability AB Kvalitetsgranskning:, Jakobi

Läs mer

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna

Läs mer

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Läs mer

Biotopkartering av Vramsån 2008

Biotopkartering av Vramsån 2008 Biotopkartering av Vramsån 2008 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å Natur och Kultur Karin Almlöf 2008:52 Titel: Biotopkartering av Vramsån 2008. Naturvärden och behov

Läs mer

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen

Läs mer

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden

Läs mer

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Verksamhetsplan för år 2013 och framåt 1 o 2. Vattenkontroll Beskriv de olika punkterna i kontrollprogrammet bättre Kontrollprogrammet

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk

Läs mer

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0) Pauliströmsån Pauliströmsån är ett biflöde till Emån och rinner upp nordost om Eksjö i Jönköpings län och har sitt utlopp i Emån strax väster om Järnforsen. Uppströms finns bl.a. sjöarna Mycklaflon och

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer