JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Styvförälderns rättsliga ställning i Sverige och Norge. Examensarbete 30 högskolepoäng

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Melony Magistrado Christrup Styvförälderns rättsliga ställning i Sverige och Norge En komparativ studie Examensarbete 30 högskolepoäng Professor Eva Ryrstedt Familjerätt Höstterminen 2011

2 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 4 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och material Disposition 8 2 DEFINITIONER AV FAMILJERÄTTSLIGA BEGREPP Inledning Definition av förälder och andra föräldrabegrepp Vad är en styvförälder? 12 3 STYVFÖRÄLDERNS RÄTTSLIGA STÄLLNING UNDER BESTÅENDE SAMLEVNAD Inledning Svensk rätt Vårdnadsansvar den legala och faktiska vårdnaden Bestämmanderätten Styvförälderns underhållsskyldighet Rättslig följd vid försumlighet Ekonomisk fördel Norsk rätt Foreldreansvar Viss bestemmelsesrett i forhold til barnet Steforelders underholdsplikt 21 4 STYVFÖRÄLDERNS RÄTTSLIGA STÄLLNING EFTER SAMLEVNADENS UPPLÖSNING Inledning 22

3 4.2 Separation/äktenskapsskillnad i svensk rätt Vårdnadsansvar Underhållsskyldighet Umgängesrätt Genom dödsfall i svensk rätt Vårdnadsansvar Överflyttning av vårdnadsansvaret Underhållsskyldighet Separation/äktenskapsskillnad i norsk rätt Foreldreansvar Underholdsplikt Samværsrett Genom dödsfall i norsk rätt Foreldreansvar Retten å reise sak med krav om foreldreansvaret Underholdsplikt Samværsrett 31 5 STYVFÖRÄLDERNS MÖJLIGHET ATT STÄRKA SIN STÄLLNING I FÖRHÅLLANDE TILL BARNET Inledning Rättslig status som förälder genom adoption enligt svensk rätt Inledning Förutsättningar för styvbarnsadoption Rättsfall om samtycke Juridisk status som forelder gjennom adopsjon etter norsk rett Inledning Förutsättningar för stebarnsadopsjon 39 6 ANALYS Inledning Begreppen förälder och styvförälder i den rättsliga kontexten Rättsverkningar av styvföräldraskap Under bestående samlevnad Efter samlevnadens upplösning Rättslig ställning vid en separation/äktenskapsskillnad Rättslig ställning när maken/sambon avlider Status som rättslig förälder Avslutande reflektioner 48 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 51

4 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 55

5 Summary This essay is about a stepparent s legal relationship to a child from a Swedish and a Norwegian perspective. As the living and family situation has changed markedly over the past century, the emergence of other family groups have become a common occurrence in our society. Reconstituted families constitute nowadays a unit apart from the traditional nuclear family. The emergence of other family groups means, in return, that there are different legal relationships that exist between family members. The relationship that exists between a stepparent and a child in a reconstituted family has other legal effects than a relationship between a natural parent and a child. The essay s underlying purpose is to analyse a stepparent s legal status, and how this position is regulated according to the Swedish and Norwegian law. The Swedish and Norwegian legal systems have the traditional family as norm, where a biological relationship is the basis of the legal parenthood. The child s biological parents are as a starting point the child s legal parents. This approach reflects the family law regulations in both Sweden and Norway. The possibility to give other than biological parents status, as a legal parent, is therefore limited. A stepparent can only through adoption or by being appointed by the court as guardian for the child obtain the status as a legal parent. Both the Swedish and Norwegian law, however, with regard to the child s best interest, have a restrictive approach to changes in child s life that may impair the child s relationship with a biological parent. A stepparent s legal relationship to a child is therefore relatively limited in Sweden and Norway. 1

6 Sammanfattning Uppsatsen handlar om styvförälders rättsliga ställning i förhållande till barnet ur ett svenskt och norskt perspektiv. I och med att levnads- och familjeförhållanden har förändrats markant under det senaste seklet har uppkomsten av andra familjekonstellationer blivit en vanlig företeelse i vårt samhälle. Ombildade familjer utgör numera en enhet vid sidan av den traditionella kärnfamiljen. Uppkomsten av andra familjekonstellationer innebär i sin tur att det finns olika rättsförhållande som existerar mellan familjemedlemmarna. Det rättsförhållande som finns mellan styvförälder och barn i en ombildad familj har andra rättsverkningar än förhållandet mellan en biologisk förälder och barn har. Uppsatsens bakomliggande syfte är att analysera en styvförälders rättsliga ställning, och hur denna ställning regleras enligt gällande svensk respektive norsk rätt. De svenska och norska rättssystemen har den traditionella familjen som norm, där biologiskt släktskap utgör grunden för det rättsliga föräldraskapet. Barnets biologiska föräldrar är som utgångspunkt barnets rättsliga föräldrar. Detta synsätt speglas i den familjerättsliga regleringen i både Sverige och Norge. Möjligheten att ge annan än biologiska föräldrar status, som rättslig förälder, är därför begränsad. En styvförälder kan endast genom adoption, eller genom att bli utsedd av domstolen till barnets vårdnadshavare, erhålla status som rättslig förälder. Både svensk och norsk rätt har dock, av hänsyn till barnets bästa, haft en restriktiv hållning vad gäller förändringar i barnets liv som kan försämra barnets relation med en biologisk förälder. En styvförälders rättsliga ställning i förhållande till barnet är därför förhållandevis begränsad i både Sverige och Norge. 2

7 Förord Min uppsats önskar jag tillägna min underbara familj som jag så innerligt älskar. Till min kära man Thomas som villkorslöst stått vid min sida genom glädje och sorg, jag är dig evigt tacksam. Tack för all kärlek och allt stöd du har givit mig under alla dessa år. Mina älskade barn, Sebastian, Alexander och Iben har varit min styrka och inspirationskälla för att ta mig igenom utbildningen. Tack för ert tålamod när mamma behövde vara ifred för att läsa. Jag vill också rikta mitt varmaste tack till mina nära och kära, främst min mamma Siony, min styvfar Tommy och mina systrar Margie, Maricel, Karen och Sandra med respektive familj för allt stöd och uppmuntran ni har givit mig under min utbildning. Tack mina söta, rara systrar för alla roliga stunder, och för att ni på något sätt alltid finns vid min sida. Till min pappa Roberto och min morfar Nicomedes som finns i himmelen, tack för att ni har funnits vid min sida. Till min kära mormor Emilia som bor på Filippinerna, tack för allt. Utan din kärlek skulle jag inte vara den person jag är idag. Ett särskilt tack till min svärmor Conni för all hjälp med barnpassning och vardagliga ting som definitivt har underlättat vår familjetillvaro. Tack för att du alltid har ställt upp för familjen. Tusen tack till min väninna Lotta Hellberg som har bistått med korrekturläsning av uppsatsen. Slutligen vill jag tacka min handledare professor Eva Ryrstedt för alla värdefulla synpunkter vid uppsatsskrivandet. Tack för din tilltro till min uppsats, och tack för ditt engagemang och inspiration. Melony Magistrado Christrup 3

8 Förkortningar Adl. Bl. FB FJFT HD HovR Innst. O Kap. LU NOU Ot.prp. Prop. RH SCB SFB SFS SOU SvTJ ÄB Adopsjonsloven Barnelova Föräldrabalken Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland Högsta Domstolen Hovrätten Innstilling fra vedkommende stortingskomité til Odelstinget Kapitel Lagutskottet Norges offentlige utredninger Odelstingsproposisjon Proposition Rättsfall från hovrätterna Statistiska centralbyrån Socialförsäkringsbalk Svensk Författningssamling Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning Ärvdabalken 4

9 1 Inledning Våra levnads- och familjeförhållande har under det senaste seklet förändrats och blivit modernare. Familjebegreppet har i takt med samhällsutvecklingen fått varierande definitioner tack vare vår förändrade livsstil. Den traditionella kärnfamiljen bestående av far, mor och barn är inte längre den enda familjeformen idag. Vid sidan om denna familjeform finns ombildade familjer. Med andra ord har olika typer av familjekonstellationer blivit ett faktum och en vanlig företeelse i samhället. Enligt Statistiska centralbyrån utgörs ca 70 procent av alla familjer den traditionella kärnfamiljen, medan 30 procent utgörs av ombildade familjer. 1 En ombildad familj är en familj bestående av två sammanboende föräldrar, antingen med barn från tidigare förhållande och eventuellt ett eller flera gemensamma barn. 2 Den vanligaste orsaken till denna familjekonstruktion är separation. Separationsfrekvensen har dock legat konstant de senaste 30 åren. Omkring barn upplevde en separation mellan föräldrarna år Det motsvarar tre procent av alla barn med gifta eller sammanboende föräldrar. 3 Det finns omkring två miljoner barn i Sverige, varav en halv miljon barn är skilda från någon eller båda sina ursprungliga föräldrar. 4 I grannlandet Norge är det mer än barn som upplever separation mellan föräldrarna varje år. 5 I praktiken kommer många av dessa barn att växa upp med andra än sina biologiska föräldrar. I den nya familjebildningen kommer en styvförälder ofta att fungera som förälder till barnet. Barnets biologiska föräldrar är som utgångspunkt barnets rättsliga föräldrar, det vill säga, de är automatiskt bärare av rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet genom att vara vårdnadshavare och förmyndare. De kan bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, men de har även en skyldighet att tillgodose barnets intressen och behov. En 1 SCB, Publikation om barn och deras familjer 2006, s Enligt SCB:s definition, Publikation om barn och deras familjer 2006, s aspx 4 SCB, Publikation om barn och deras familjer 2006, s. 15 och Lødrup, P., Sverdrup, T., Familieretten, s. 48 f. 5

10 styvförälders ställning är dock inte lika självklart i en ombildad familj. Detta beror helt enkelt på vilket rättsligt förhållande styvföräldern har till barnet. Mot denna bakgrund är det därför intressant att ur ett rättsjämförande perspektiv närmare undersöka styvföräldraskapet som sådant samt de rättigheter och skyldigheter som följer av detta. 1.1 Syfte och frågeställningar En vuxen som lever i ett familjerättsligt förhållande kan vara en biologisk, social eller genetisk förälder beroende på vilken familjerättslig ställning denne har. Ett barn kan alltså ha biologiska föräldrar vid födseln men under uppväxten få också sociala föräldrar beroende på hur familjebildningen gestaltar sig. Trots denna utformning kan ett barn bara ha två rättsliga föräldrar eftersom gällande reglering bygger på en sådan modell. Det är alltså två vuxna som samtidigt kan ha rättslig status som föräldrar. Den juridiska aspekten av styvföräldraskap har föga diskuterats i svensk rätt. Detta är förvånande med tanke på att antalet ombildade familjer har ökat markant under senare år. Jag finner det därför väldigt intressant att analysera styvförälderns ställning ur ett rättsligt perspektiv. Vilka rättigheter och skyldigheter är egentligen förbundna med styvföräldraskap? Med tanke på att det blir allt vanligare med ombildade familjer aktualiseras frågan om styvförälderns rättsliga ställning och hur denna ställning är reglerad i lag. Jag har även valt att göra en komparation av de svenska och norska rättssystemen, dels för att få en inblick i styvförälderns rättsliga ställning i Norge, och dels för att utröna om det finns skillnader mellan de två rättssystem. Utifrån mitt syfte vill jag besvara följande frågeställningar: Vad är en förälder respektive styvförälder? Vilken rättslig position har egentligen en styvförälder när denne har hand om ett barn? 6

11 Vilken är den rättsliga grunden på vilken styvföräldern har rätt att fatta beslut? Hur ser styvförälderns ställning ut efter att föräldern och styvförälderns relation upplösts? Vilka möjligheter har styvföräldern att få status som rättslig förälder till barnet? 1.2 Avgränsningar Fokus i uppsatsen ligger på styvföräldraskap. Jag har endast berört de delar som handlar om föräldraskap baserat på äktenskap och samboskap mellan olikkönade par då den vanligaste familjebildningen utgörs traditionellt av far, mor och barn, där föräldrarna antingen är gifta eller samboende. Föräldraskap grundad på assisterad befruktning och partnerskap kommer därför inte att beröras. Under avsnittet familjerättsliga begrepp har jag valt att inte definiera begreppen ur ett norskt perspektiv då en sådan genomgång bara skulle bli en upprepning. Tanken med denna uppsats är att ge en översiktlig bild av svensk och norsk rättsystem där fokus ligger på rättsförhållandet mellan styvföräldern och barnet. Beskrivning av det rättsliga föräldraskapets rättsverkningar har dock varit en stor del av detta arbete, och även nödvändig sådan, för att kunna förstå dess inverkan på en icke-rättslig förälder. 1.3 Metod och material Uppsatsen består i huvudsak av två delar. Den första delen är deskriptiv, dvs. en fakta-del som beskriver gällande rätt på området, där den klassiska rättsdogmatiska metoden är den metod som använts för att besvara mina frågeställningar. Det är huvudsakligen bestämmelserna i Föräldrabalken, 7

12 Barnelova och Adopsjonsloven som ligger till grund för analysen. Jag kommer även att använda mig av förarbeten och doktrin som sekundära källor för att granska och klarlägga rättsläget i denna uppsats. Jag har även studerat rättsfall som har varit relevanta för denna uppsats för att ta reda på hur domstol tolkat och tillämpat rättsreglerna, framförallt bestämmelserna i FB. Även användning av empiriskt material har varit nödvändigt, med hänsyn till ämnets natur. Införandet av statistiska uppgifter är till för att påvisa resultatet vad gäller faktaförhållanden om antalet separationer och ombildade familjer. Den andra delen är analytisk där lagstiftningen granskas med utgångspunkt från uppsatsens frågeställningar. Den norska rätten analyseras parallellt med den svenska rätten för att lättare få en överblick av de två rättssystemen. Således har jag även använt en komparativ metod. För att läsaren ska få en genomgripande bild av rättsförhållandet mellan en styvförälder och ett barn har jag valt att redogöra för både likheter och skillnader i svensk respektive norsk rätt. 1.4 Disposition Uppsatsen inleds med detta första avsnitt som presenterar syfte, frågeställningar, metod och material. Det andra avsnittet handlar om definitioner av andra familjerättsliga begrepp som är av betydelse för den fortsatta framställningen. I det tredje avsnittet redogörs för styvförälderns rättsliga ställning under bestående samlevnad, där de svenska reglerna först presenteras och därefter de norska reglerna. En sådan uppdelning är av betydelse då syftet med denna uppsats är att jämföra de två rättsystemen. Uppsatsens fjärde avsnitt innehåller två delar, varav den första delen beskriver rättsförhållandet när samlevnaden mellan styvföräldern och barnets förälder har upplösts genom separation. Den andra delen beskriver rättsförhållandet när samlevnaden mellan styvföräldern och barnets förälder har upplösts genom dödsfall. I det femte avsnittet redogörs för styvförälderns möjlighet att stärka sin ställning i förhållande till barnet. Här 8

13 presenteras vilka villkor som krävs för att en adoption ska komma till stånd, men även hur Sverige och Norge reglerar detta förhållande när en biologisk förälder inte samtycker till adoptionen. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande analys. 9

14 2 Definitioner av familjerättsliga begrepp 2.1 Inledning Detta avsnitt är till för att förstå olika familjerättsliga begrepp och vad dessa begrepp egentligen innebär. Begrepp i rättsliga sammanhang är, enligt Singer, något som kan definieras på ett någorlunda precist sätt och att det betyder samma sak oavsett i vilket sammanhang det används. 6 Begreppet styvförälder förekommer inte i lagtexten, men däremot har fenomenet uttryckts i lag. Nedanstående definition av styvförälder baseras på hur det används i traditionellt språkbruk, och likaså i den juridiska- och sociala kontexten. 2.2 Definition av förälder och andra föräldrabegrepp I den svenska familjerättsliga regleringen av föräldraskap används olika begrepp för att konstituera vilken legal ställning en förälder har till barnet. Dessa benämns som biologisk, genetisk, social och rättslig förälder. Det är dock av vikt att först definiera vad en förälder är. Enligt Svenska Akademiens ordbok är förälder en far eller mor till ett barn. Begreppet används även i utvidgad mening om en person i föräldraställning, exempelvis en styvförälder. 7 Föräldrabegreppets definition och förklaring finns uttryckligen i FB och SFB. 8 6 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s Svenska Akademiens Ordbok, s FB 1 och 4 kap., SFB 2 kap. 14, 11 kap. 4, 22 kap. 2 och 73 kap. 4. Prop. 2008/09:200 s. 14, 29, 67, 210 och SOU 2005:114 s

15 Det är dock inte alla med föräldraställning som kan få rättslig status som förälder. För att få status som förälder krävs fastställelse genom olika rättsligt bindande åtgärder såsom faderskapsbekräftelse, beslut om adoption eller insemination. Denna status är förbunden med olika rättsverkningar gentemot barnet. Rätten till arv, underhållskyldighet, vårdnadsansvar och förmynderskap är exempel på rättsverkningar som är knutna till förälderns rättsliga status. Med rättslig förälder avses, enligt svensk rätt, den som har erhållit rättslig status som förälder, det vill säga, har rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet. 9 Bestämmelser om föräldraskap till barn och rättsverkan av adoption finns i 1 och 4 kap. FB. 10 En förälder kan vara en biologisk, genetisk, rättslig och social förälder. En kvinna som genomgår graviditet och föder barnet är en biologisk förälder, medan en fader som är gift med barnets mor vid barnets födelse presumeras vara far till barnet, och därmed blir barnets rättsliga förälder. Med genetisk förälder avses den person som har bidragit med antingen ägg eller spermier till ett barns tillkomst. 11 En social förälder är den som tar hand om barnet, det vill säga, den som i praktiken vårdar och uppfostrar barnet. Alla sociala föräldrar har dock inte status som rättsliga föräldrar, såsom styvföräldrar eller familjehemsföräldrar. Det krävs rättslig åtgärd i form av adoption för att sociala styvföräldrar och familjehemsföräldrar ska få status som rättsliga föräldrar. 12 I norsk rätt används begreppen biologisk, genetisk, sosialt och rettslig foreldre när man talar om föräldraskap, vilket är detsamma som i svensk rätt Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s Prop. 2008/09:200, s Ryrstedt, E., Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer, s. 554 f. 12 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s. 43 f. 13 Lorange Backer I., Barneloven. Kommentarutgave, s. 46. Molven, O., Familierett, s

16 2.3 Vad är en styvförälder? Enligt den traditionella uppfattningen avses med begreppet styvförälder, en förälder i äktenskap med sammanbragta barn (ur aspekten att de antingen är styvfar eller styvmor om än inte till samma barn). 14 I den juridiska kontexten förekommer inte begreppet styvförälder men istället beskrivs begreppet i FB 7 kap 5 som den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet, om denne är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans. Styvförälderbegreppet är utformat baserat på äktenskap och biologiskt släktskap, där styvföräldern har ett gemensamt barn tillsammans med den biologiska föräldern. Samboende föräldrar med barn från tidigare förhållande, och utan gemensamma barn, faller alltså utanför styvförälderbegreppet. Det räcker inte att den vuxne och barnet har sociala band, för att den vuxne ska anses som barnets styvförälder. Detta kom till uttryck i NJA 1995 s. 388, som handlade om en kvinna som hade testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sambons söner. Fadern sammanlevde med kvinnan utan att vara gift med henne. Frågan var om bröderna var att betrakta som styvbarn, och då uttalade HD att styvförälderoch styvbarnsförhållande i arvsskattehänseende fortfarande vara beroende av äktenskap mellan föräldern och den blivande styvföräldern. Det är den rättsliga relationen mellan styvföräldern och den biologiska föräldern som är avgörande, om en förälder faller in under styvföräldrabegreppet. 15 Även i adoptionsärende måste styvföräldern vara gift med barnets förälder vilket är en av förutsättningarna för att få tillstånd till adoption. 16 I den sociologiska kontexten definieras styvförälder som en person i ett familjerättsligt förhållande, som bor antingen med den ena eller bägges barn 14 Svenska Akademiens Ordbok, s Schiratzki, J., Vårdnad och vårdnadstvister, s FB 4 kap

17 från tidigare förhållande(n) med eller utan gemensamma barn. 17 Förr i tiden uppkom styvföräldraskap på grund av en biologisk förälders död som ledde till att den andre föräldern gifte om sig. Idag är det snarare på grund av skilsmässa, där frånskilda personer bildar nya familjer som begreppet styvföräldraskap uppstår. 18 År 2006 uppgick antalet barn som levde med sin biologiska mor och en styvfar till , medan barn levde tillsammans med sin biologiske far och en styvmor. 19 Det är alltså vanligare med en styvfar i en ombildad familj än en styvmor. 17 Hydén, M & Hydén, L-C., Samtal om den nya familjen, s. 47 f. Visher, E. och Visher, J., Styvfamilj, s. 17 f. 18 Agell, A., Styvbarnförhållandet. En treföräldrarsrelation, s SCB, Barn och deras familjer 2006, s

18 3 Styvförälderns rättsliga ställning under bestående samlevnad 3.1 Inledning Detta avsnitt redogör för vilka rättigheter och skyldigheter en styvförälder har i förhållande till barnet under relationens bestående mellan styvföräldern och föräldern. I svensk- och norsk rätt erhåller barnets rättsliga föräldrar rättigheter och skyldigheter automatiskt som en följd av föräldraskapet. Det förhåller sig dock annorlunda när det gäller en icke rättslig förälder, såsom en styvförälder. I den fortsatta framställningen kommer jag behandla svensk rätt, åtföljd av norsk rätt. I svenska föräldrabalken finns huvudsakligen de bestämmelser som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar. I norsk rätt regleras förhållandet mellan barn och föräldrar i lov 8 april 1981 nr. 7 om barn og foreldre (barnelova) som trädde i kraft den 1 januari För enkelhetens skull förkortas barnelova till Bl. i framställningen. 3.2 Svensk rätt Vårdnadsansvar den legala och faktiska vårdnaden Utövandet av vårdnaden tillkommer barnets rättsliga föräldrar i egenskap av legala vårdnadshavare. Det är vårdnadshavaren som utövar den legala och faktiska vårdnaden om barnet. Med legal eller rättslig vårdnad avses här vårdnadshavarens rättigheter och skyldigheter, vilka är reglerade i FB:s 6 kapitel, det vill säga bestämmanderätten och utövande av ansvar över barnet. 21 När det gäller den faktiska vårdnaden avses den dagliga omsorgen om barnet. Vårdnadshavaren har en skyldighet att tillgodose barnets 20 Dess förarbeten: NOU 1977:35, Ot.prop.nr.62 ( ), Innst. O.nr. 30 ( ) 21 Schiratzki, J., Vårdnad och vårdnadstvister, s. 193 f. 14

19 grundläggande behov, men skyldigheten innebär inte att han eller hon personligen ska tillgodose dessa behov. Ett exempel på detta är när barnet endast bor med den ena vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren kan då inte personligen ta hand om barnets dagliga omsorg eller bestämma i olika frågor kring barnets mat, kläder, fritidsaktiviteter och så vidare. I och med detta har vårdnadshavaren som har barnet boende hos sig mer långtgående beslutanderätt än den andra vårdnadshavaren, men endast till den del som hör till den dagliga omsorgen. 22 Den som har den rättsliga vårdnaden om ett barn kan lämna ifrån sig den faktiska vårdnaden till en annan person, t.ex. till fosterföräldrar. 23 I realiteten kan en styvförälder tillsammans med den rättsliga vårdnadshavaren utöva den faktiska vårdnaden om barnet, när dessa har barnet boende hos sig. Att barnet bor hos den legala vårdnadshavaren och en styvförälder stödjer det faktum, att styvföräldern faktiskt har beslutanderätt i den dagliga omsorgen av barnet. Styvföräldern utövar och tillgodoser i realiteten den faktiska vårdnaden om barnet tillsammans med den andra legala vårdnadshavaren. 24 Denna beslutanderätt för styvföräldern som är kopplad till den faktiska vårdnaden om barnet, stöds dock inte av någon bestämmelse i svensk rätt, eftersom den formella beslutanderätten endast tillkommer barnets vårdnadshavare Bestämmanderätten Enligt FB 6 kap. 11 har vårdnadshavaren en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Syftet med denna bestämmelse är att tillgodose barnets behov av omsorg, fostran och 22 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s. 440 f. 23 Saldeen, Å., Barn- och föräldrarätt, s. 168 f. 24 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s. 433 f. 25 Agell, A., Styvbarnsförhållandet. En treföräldrarsrelation, s. 117 f. 15

20 utbildning. Bestämmelsen är en markering av vårdnadshavarens ansvar för barnets behov och även ett stöd för att kunna hävda barnets intressen. 26 Vårdnadshavarens bestämmanderätt sträcker sig så långt barnet inte självt nått den mognad för att själv bestämma, exempelvis vilken religion barnet ska tillhöra. Bestämmanderätten fyller två funktioner hos vårdnadshavaren, nämligen fullgörande av vårdnadsansvaret och en rätt att bestämma över barnet i vissa frågor Styvförälderns underhållsskyldighet Enligt FB 7 kap. 5 1 st är den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och den förälder som har vårdnaden om barnet underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. En styvförälder har alltså en lagstadgad skyldighet att bidra till barnets underhåll. Med underhåll avses tillgodoseende av barnets grundläggande behov såsom mat, kläder, bostad, förströelse och utbildning. 28 Denna bestämmelse infördes redan 1920, och genom en lagändring år 1978, kom även samboförhållande att omfattas, under förutsättning att paret också hade ett gemensamt barn tillsammans. Det bakomliggande motivet till lagändringen var att barn i en och samma familj skulle leva på samma standard, oavsett styvförälderns och den biologiska förälderns samlevnadsform. 29 Styvförälderns underhållsskyldighet bestäms utifrån dennes egen ekonomisk förmåga i förhållande till barnets behov enligt huvudregeln i FB 7 kap Underhållsskyldigheten upphör när barnet flyttar hemifrån, såvida inte barnet flyttar hemifrån för att studera, och då är styvföräldern fortfarande underhållsskyldig gentemot barnet. Underhållsskyldigheten består av två delar. Den första delen handlar om skyldighet att sörja för barnets 26 Prop. 1981/82:168 s. 22 f. 27 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s Saldeen, Å., Barn- och föräldrarätt, s Prop. 1978/79:12 s. 87 f. 30 Prop. 1978/79:12 s

21 försörjning, när den biologiska föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet. Styvförälderns underhållsskyldighet är alltså subsidiär. Det är dock sällan denna tillämpas, och detta är på grund av det allmännas underhållsstöd som berättigar barnet en viss miniminivå, när den biologiska föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet. Den andra delen handlar om styvförälderns skyldighet att ge barnet en högre levnadsstandard, om denne har bättre ekonomisk förmåga än de biologiska föräldrarna. Detta motiverades med att barnet ska ha samma levnadsstandard som övriga i familjen Rättslig följd vid försumlighet En styvförälder som inte fullgör sin underhållsskyldighet kan av domstolen åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt FB 7 kap. 6. Beräkning av underhållsbidrag sker utifrån barnets behov av underhåll, beroende på barnets ålder och levnadssituation. 32 Bestämmelsen i FB 7 kap. 3 tillämpas analogt vid bestämmande av bidragsskyldigheten Ekonomisk fördel En styvförälder kan utifrån bestämmelsen i FB 7 kap. 3 förbehålla sig vissa belopp för egna och den egna familjens behov, s.k. förbehållsbelopp. Behovet innefattar alla vanliga levnadskostnader såsom bostadskostnad, men även för underhåll åt make, s.k. hemmamakeförbehåll. Förutsättningen är dock att maken inte har någon egen inkomst och utöver detta ska det finnas särskilda skäl, exempelvis att makarna har barn i förskoleåldern hemma eller att maken inte kan arbeta på grund av sjukdom Saldeen, Å., Barn- och föräldrarätt, s. 243 f. 32 Agell, A., Familjestöd, familjebegrepp och underhållsskyldighet mot barn i de nordiska länderna, s. 208 f. 33 Föräldrabalken, En kommentar, Del 1, s. 7:43. SOU 1977:37 s. 128 f., prop.1978/79:12 s. 166 f., 406, Agell, A., Styvbarnsförhållandet. En treföräldrarsrelation, s Agell, A., Familjestöd, familjebegrepp och underhållsskyldighet mot barn i de nordiska länderna, s. 211 f. 17

22 I fråga om rätten till sociala förmåner likställs en styvförälder med en biologisk förälder. Det gäller framförallt familjeförmåner såsom föräldrapenningsförmåner och flerbarnstillägg till det allmänna barnbidraget. När det gäller flerbarnstillägg kan en styvförälder och den biologiska föräldern som är gifta, få lägga ihop sina olika barn boende hos sig. Om de har två barn vardera, får de alltså flerbarnstillägg för det tredje och det fjärde barnet. Detsamma gäller även för ogifta sammanboende, förutsatt att de har ett gemensamt barn. Styvföräldern får ersättning, när denne stannar hemma från sitt arbete för vård av sjukt barn eller handikappat barn. Bestämmelserna om familjeförmåner finns i 12, 13 och 15 kap. SFB Norsk rätt Foreldreansvar I Norge skiljer man på begreppen foreldreansvar och daglig omsorg. Foreldreansvar innebär att föräldrarna har både rätt och förpliktelser gentemot barnet. Detta gäller framförallt omsorgsplikten och plikt såväl som rätt att fatta beslut om barnets personliga förhållanden, samt att en rätt till information om barnet, enligt Bl. 30. Bestämmanderätten är dock inte absolut; den ska utövas utifrån barnets intressen och behov. I takt med barnets stigande ålder avtar föräldrarnas bestämmanderätt. När barnet är över sju år gammalt ska man ta hänsyn till dess mening när det handlar om personliga frågor. Barnets självbestämmanderätt stiger ju äldre barnet blir. Vidare innebär Bl. 30 att föräldrarna ska ge barnet trygghet, försörjning och uppfostran. 36 Begreppet foreldreansvar infördes år 1981 i Barneloven och ersatte begreppen foreldremyndighet och foreldremakt. Detta för att poängtera föräldrarnas förpliktelser gentemot barnet och för att undvika ord 35 Agell, A., Styvbarnsförhållandet. En treföräldrarsrelation, s. 105 f. Prop. 2008/09:200 s. 26 f., SOU 2005:114 s. 61 f. 36 Lødrup, P., Sverdrup T., Familieretten, s. 381 f. 18

23 som myndighet och makt. 37 Enligt Bl. 34 har gifta föräldrar gemensamma foreldreansvar, och detta gäller även för samboende föräldrar, Bl. 35. Vid en skilsmässa består foreldreansvar mellan föräldrarna. Detta kan dock ändras genom att föräldrarna skriver ett skriftligt avtal om att enbart den ena föräldern ska ha foreldreansvar. Detta avtal är dock bara bindande när anmälan har inkommit till folkergisteret, Bl. 39. Med föräldrar avses här att föräldraskapet är fastlagt enligt de bestämmelserna om föräldraskapet som finns i Bl Daglig omsorg har den som har barnet hos sig, och den andra föräldern har då umgängesrätt. Vanligtvis innehar båda föräldrar felles foreldreansvar. I Norge finns en schematisk uppdelning av rättigheter beroende på om föräldern har foreldreansvar, daglig omsorg (boförälder) eller den som er sammen med barnet (oavsett om föräldern har umgängesrätt eller daglig omsorg). Dessa beslut kan då tas av den som har foreldreansvar: barnets personliga förhållande, medicinsk behandling, samtycke till adoption, flyttning utomlands och så vidare. Boföräldern kan t.ex. besluta om barnet ska gå på daghem, flytta var som helst i landet, 39 och ta de större besluten vad gäller den dagliga omsorgen. Bor barnet växelvis hos föräldrarna, tas beslut gemensamt av föräldrarna. Den som är tillsammans med barnet, t.ex. umgängesföräldern, kan besluta om mat och kläder, sovtider och tillsyn Viss bestemmelsesrett i forhold til barnet Som nämnts ovan är det enbart rättsliga föräldrar som kan ha del i foreldreansvar. Föräldrar som har felles foreldreansvar betyder i princip att de ska vara eniga om de beslutningar som tas. Det finns dock tillfälle då beslut kan fattas ensamt av den ena föräldern. Det är t.ex. när föräldrarna 37 Danielsen, S., Nordisk børnerett ll, s Smith, L., Lødrup, P., Barn og foreldre, s. 35 f. 39 I NOU 2008:9 föreslogs dock att flyttning inom landet ska kräva enighet mellan föräldrar med felles foreldreansvar eller godkännande av rätten. Detta förslag fick dock inte gehör, och detta motiverades i Ot.prp.nr. 104 ( ) s. 43, att boföräldern var bäst lämpad att göra bedömning huruvida flytten var ett lämpligt eller nödvändigt beslut

24 inte bor tillsammans, kan den som har barnet boende hos sig, besluta om den dagliga omsorgen om barnet, Bl Bestemmelsesrett gäller alltså de väsentliga frågor som rör barnets vård och omsorg. Bestämmelsen fick sin utformning år , när boföräldern fick större beslutanderätt än umgängesföräldern. Boföräldern fick t.ex. rätt att välja om barnet ska gå på daghem eller var i landet barnet ska bo. 43 Idag är det vanligt att föräldrar skiljer sig och etablerar ett nytt förhållande med en ny man eller kvinna. I detta fall är det även barnet som får ett nytt förhållande med den nya mannen eller kvinnan. I norsk rätt gäller som utgångspunkt att den nya partnern 44 inte får del i foreldransvar för barnet. Styvföräldern har ingen rättslig roll i förhållande till barnet, och detta oavsett om barnets rättsliga föräldrar har felles foreldreansvar, foreldreansvar alene, eller är bostedsforelder. Styvföräldern kan i praktiken ta del av den dagliga omsorgen om barnet, men denne har rättsligt sett inte den beslutanderätt som boföräldern har vad gäller de praktiska frågorna om barnets dagliga omsorg. Om den ena av föräldrarna inte har foreldreansvar, och är i stort sett frånvarande kan styvföräldern få en betydande roll, som går ut på att boföräldern överlåter till styvföräldern en del praktiska frågor som har med den dagliga omsorgen att göra. På detta sätt erhåller styvföräldern en viss bestemmelsesrett i förhållande till barnet. 45 Styvföräldern har dock ingen subsidiär omsorgsplikt när den förälder som har foreldreansvar inte kan ge barnet den omsorg det behöver. Omsorgsplikten tillkommer bara föräldrar med foreldreansvar, detta står uttryckligen i Bl. 30. Man vill alltså förhindra konflikter som kan uppstå om någon annan än rättslig förälder skulle rätt att gripa in Lorange Backer, I., Barneloven. Kommentarutgave, s. 245 f. 42 Ot.prp.nr.56 ( ). Om lov om endringer i lov 8.april 1981 nr 7 om barn og foreldre (barnelova) 43 Lorange Backer, L., Barneloven. Kommentarutgave, s Begreppet partner innefattar både gifta och samboende par. Detta begrepp använder Lorange Backer i Barneloven, kommentarutgave, s.270. Jag väljer dock att fortsättningsvis använda begreppet styvförälder istället för partner. 45 Lorange Backer, I., Barneloven. Kommentarutgave, s. 270 f.. 46 Lorange Backer, I., Barneloven. Kommentarutgave, s

25 3.3.3 Steforelders underholdsplikt De norska reglerna om underholdsplikt finns i 8 kap. BL. Detta kallas även för fostringsplikt vilket innebär att föräldrarna har plikt att täcka utgifterna till barnets försörjning och utbildning, Bl. 66. Med barnets försörjning avses utgifter till boende, mat, kläder, fritidsaktiviteter, barnomsorg och så vidare. Likt den svenska bestämmelsen är föräldrar, oavsett om de är gifta eller inte, och oavsett hos vem av föräldrarna barnet bor, underhållsskyldiga. Underholdsplikten sträcker sig tills barnet fyllt 18 år, men man kan dock avtala att underholdsplikten ska vara längre, t.ex. för att fullfölja en vanlig skolgång, Bl. 68. Underholdsplikten är subsidiär i Norge vilket betyder att barnet har en plikt att försörja sig själv om denne har ekonomiska medel, men i praktiken saknar barnet oftast ekonomiska medel för att kunna försörja sig själv. 47 Till skillnad från Sverige har Norge inte några uttryckliga bestämmelser om styvförälderns underhållsskyldighet gentemot makens eller sambons barn. Detta kan ha sin förklaring i den norska ekteskapsloven 38 ektefellers ansvar for underhold av familien. Enligt lagkommentaren till ekteskapsloven kan det bli ekonomiskt betungande för en styvförälder att bidra med underhåll till den nya familjen, utan att det föreligger någon lagstadgad underhållsskyldighet. Vidare anförs att reglerna om en makes underhållsskyldighet mot den andre maken och mot familjen kan indirekt även gynna styvbarn. Underhållsskyldighet ses alltså som en del av en makes underhållsplikt på grund av äktenskapet. Underhållsskyldigheten är i första hand mot maken och sedan mot familjen i allmänhet Smith, L., Lødrup, P., Barn og foreldre, s Lødrup, P., Agell, A., Singer, A., Børnerett I, s. 271 f., 276,

26 4 Styvförälderns rättsliga ställning efter samlevnadens upplösning 4.1 Inledning Syftet med detta avsnitt är att redogöra för vad som händer med styvförälderns rättsliga ställning i förhållande till barnet, efter det att relationen mellan styvföräldern och föräldern har upplösts, antingen genom separation/äktenskapsskillnad eller dödsfall. De frågor som aktualiseras är underhållsskyldighet, vårdnadsansvar och umgängesrätt. 4.2 Separation/äktenskapsskillnad i svensk rätt Vårdnadsansvar Som nämnts ovan är det endast vårdnadshavare som kan inneha både den legala och faktiska vårdnaden om barnet. Styvföräldern har ingen lagstadgad rätt eller skyldighet att ta hand om barnet, efter att styvföräldern och föräldern separerat. Vid äktenskapsskillnad mellan styvföräldern och barnets rättsliga förälder kan det vara svårt för styvföräldern att få vårdnaden om barnet framför barnets föräldrar eller en av dem. 49 Enligt FB 6 kap. 7 1 st kan vårdnaden fråntas den eller dem endast om föräldern eller föräldrarna vid utövandet av vårdnaden gjort sig skyldig till missbruk eller försummelse eller på något annat vis brustit i omsorgen om barnet. En styvförälders ställning efter att relationen med föräldern upplöst beror på det rättsliga förhållandet mellan styvföräldern och barnet före upplösningen, det vill säga, om styvförälder exempelvis adopterat styvbarnet, eller om 49 Agell, A., Styvbarnsförhållandet. En treföräldrarsrelation, s

27 styvföräldern på annat sätt har förordnats som vårdnadshavare för barnet. Då träder andra bestämmelser in i FB som tar sikte på dessa förhållanden. Dessa bestämmelser ska utvecklas vidare nedan Underhållsskyldighet Som utgångspunkt har en styvförälder ingen legal skyldighet att sörja för barnets försörjning efter en separation eller äktenskapsskillnad. Bor styvföräldern med barnet under en förestående separation eller äktenskapsskillnad, är denne fortfarande skyldig att sörja för barnets försörjning under förutsättning att även styvföräldern och barnets förälder fortfarande bor tillsammans. Har de flyttat isär under betänketiden, upphör styvförälderns underhållskyldighet Umgängesrätt Efter en separation mellan en styvförälder och barnets förälder är det ofta viktigt för barnet att upprätthålla en god kontakt med en styvförälder som barnet har fått nära anknytning till. Barnets egna önskemål och behov ska beaktas vid fastställande av umgänge mellan barnet och styvförälder. I FB 6 kap st slås uttryckligen fast att barnets vårdnadshavare har ett ansvar att tillgodose barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära. Enligt förarbetena åsyftas med detta en styvförälder, mor- och farföräldrar, fosterföräldrar, eller halvsyskon. Dessa närstående personer har dock ingen talerätt vid domstol utan det är socialnämnden som får föra talan. På detta sätt vill man undvika att ett barn utsätts för ett flertal utdragna processer genom att ge fler personer än absolut nödvändigt talerätt. 51 Om vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar kan domstolen på talan av socialnämnden besluta om umgänge mellan barnet och styvföräldern enligt FB 6 kap. 15a 2 st. Boföräldern bör på olika sätt uppmuntra och underlätta 50 Agell, A., Styvbarnsförhållandet. En treföräldrarsrelation, s. 99 f. Prop. 1978/79:12 s Prop. 2005/06:99 s. 56 f. 23

28 för barnet att träffa den andra föräldern. 52 Socialnämnden ska verka för att vårdnadshavaren tar sitt ansvar att se till barnets behov av fortsatt kontakt med styvföräldern. 53 Denna rätt kom till uttryck i 1983 års lagstiftning, efter en genomgripande reform av vårdnadsreglerna i 6 kap. FB. 54 Sammanfattningsvis innebär umgängesrätten främst en rättighet för barnet att hålla god kontakt med en förälder som inte är vårdnadshavare vid en separation. För barnets del innebär det även en rättighet att få umgås med styvföräldern, under förutsättning att det är till barnets bästa Genom dödsfall i svensk rätt Vårdnadsansvar Rättsligt vårdnadsansvar innebär rätt såväl som skyldighet att ta hand om barnets omvårdnad och personliga angelägenheter, där föräldern även ska ta hänsyn till barnets vilja och önskemål i takt med barnets ålder och utveckling. 56 Det rättsliga vårdnadsansvaret kan enligt svensk rätt flyttas över från en förälder till någon annan i två fall, nämligen vid den ena förälderns död eller om föräldern brister i omvårdnaden om barnet. Vårdnadsansvaret kan också flyttas till familjehemsföräldrar även om föräldrarna inte anses som olämpliga. 57 Om en utav två föräldrar med gemensam vårdnad skulle gå bort är huvudregeln, enligt FB 6 kap. 9 1 st att den kvarlevande föräldern automatiskt får ensam vårdnad om deras gemensamma barn. Vid bedömning av vårdnadsfrågan har det ingen betydelse om barnet bott tillsammans med den efterlevande föräldern, eller om det finns en annan 52 Prop. 1981/82:168 s. 74 f. 53 Prop. 1997/98:7 s. 61 f., s. 114 f., prop. 2005/06:99 s. 54 f., s. 88 f. 54 Prop. 1981/82:168 s. 42 f. och bet. LU 1982/83:17 s Prop. 1981/82:168 s Saldeen, Å., Barn- och föräldrarätt, s Singer, A. Föräldraskap i rättslig belysning, s

29 vuxen, t.ex. en styvförälder, som haft del i den faktiska vårdnaden om barnet. När regeln tillkom innebar gemensamt vårdnadsansvar att båda föräldrarna bodde med barnet, men efter en lagändring år blev det möjligt för frånskilda och ogifta föräldrar att ha gemensam vårdnad om sina barn. Detta innebär att även om någon annan än den kvarlevande föräldern haft den faktiska vårdnaden om barnet har den kvarlevande föräldern det rättsliga ansvaret för barnet. 59 Skulle den efterlevande föräldern missköta vårdnaden om barnet blir bestämmelsen i FB 6 kap. 7 tillämplig, och då kan det bli aktuellt att någon annan utnämns som vårdnadshavare till barnet Överflyttning av vårdnadsansvaret Överflyttning av vårdnadsansvaret till någon annan än en förälder aktualiseras i de fall då den förälder, som haft ensam vårdnad om barnet, avlider. Ansökan om överflyttning kan göras av den efterlevande föräldern eller socialnämnden. Ingen annan kan ansöka om vårdnadsansvar. 60 Enligt FB 6 kap. 9 2 st kan rätten förordna annan än den efterlevande föräldern som vårdnadshavare. Den efterlevande föräldern har dock företräde som vårdnadshavare, men hänsynen till barnets bästa är, som alltid i frågor av detta slag, avgörande, även om den efterlevande själv inte är olämplig som vårdnadshavare. Rätten, med beaktande av barnets bästa, kan anförtro vårdnaden åt en eller två särskild förordnade vårdnadshavare. 61 Vid bedömning av huruvida den efterlevande föräldern är lämplig som vårdnadshavare eller inte, beaktar domstolen hur förhållandet mellan föräldern och barnet har varit. Rätten beaktar vid bedömningen även barnets relation till andra vuxna personer, t.ex. en styvförälder eller en släkting, med vilka han eller hon haft regelbundet kontakt med, och funnit trygghet och 58 Prop. 1975/76: Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s Prop. 1981/82:168 s

30 gemenskap med, som är beredd att ta på sig vårdnadsansvaret. 62 Den faktiska vården av barnet spelar en betydande roll när rätten ska avgöra vem som ska tillerkännas vårdnaden om barnet. 63 Att vårdnaden på detta vis flyttas över på annan än en förälder är dock ovanligt i Sverige eftersom föräldrar antas ha de bästa förutsättningarna för att tillgodose barnets behov. 64 Nedan återges dock två rättsfall, där domstolen tillerkänt styvföräldern vårdnaden om barnet. I ett rättsfall NJA 1960 s. 323 fick en styvmor vårdnaden om en tioårig pojke, efter det att fadern avlidit. Fadern hade vårdnaden om pojken efter en skilsmässa från pojkens mor. Fadern gifte om sig, och pojken växte upp hos sin far och styvmor. Domstolens motivering var att pojken inte borde flyttas från en lämplig miljö, i vilken han vuxit upp. Det skulle innebära anpassningssvårigheter för pojken om vårdnaden flyttades till modern. I ett annat rättsfall RH 1983:54, handlade frågan om vem som skulle få vårdnaden om en 12-årig pojke sedan fadern avlidit. Fadern hade haft vårdnaden om pojken sedan han var fyra år gammal. Efter faderns död begärde pojkens mor att hon skulle tillerkännas vårdnaden om honom. De hade haft sporadiskt kontakt med varandra under pojkens uppväxt. Att modern levde under välordnade förhållanden och att hon hade utövat umgängesrätt tillmättes ingen betydelse, istället blev det pojkens vilja blev avgörande. Faderns sambo, det vill säga styvmodern fick vårdnaden om pojken med motiveringen att det med hänsyn till pojkens vilja och känslor vore det för hans bästa om han fick bo kvar hos faderns sambo Underhållsskyldighet Vid en separation mellan föräldern och styvföräldern upphör styvförälderns underhållsskyldighet automatiskt gentemot barnet. Det torde även vara fallet 62 Prop. 1981/82:168 s. 69 f. 63 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, s

31 om barnets förälder skulle avlida eftersom underhållsskyldigheten bildar sin grund utifrån de vuxnas samlevnads- och boendeform Separation/äktenskapsskillnad i norsk rätt Foreldreansvar Enligt norsk rätt är foreldreansvaret knutet till barnets rättsliga föräldrar, Bl Huvudregeln är att barnets rättsliga föräldrar har fortsatt felles foreldreansvar efter äktenskapsskillnad eller separation, såvida man inte bestämt något annat, exempelvis att bara den ena föräldern ska ha foreldreansvar, Bl Som utgångspunkt har styvförälder alltså ingen rätt eller skyldighet att ta hand om den andra förälderns barn vid äktenskapsskillnad eller separation. Styvföräldern har alltså ingen del i foreldreansvaret för barnet. 67 I vissa situationer kan dock en styvförälder ha del i foreldreansvar. Om den ena föräldern dör kan nämligen styvföräldern ansöka om att få foreldreansvaret, Bl. 38 och 68, eller så kan styvföräldern adoptera barnet, adopsjonsl. 5 a Underholdsplikt En styvförälder har ingen lagstadgad underhållsskyldighet gentemot makens eller sambons barn vid äktenskapsskillnad eller separation. Underhållsskyldigheten aktualiseras bara när en styvförälder har foreldreansvar för barnet, enligt bestämmelserna i Bl. 38 och 63. Lever en av föräldrarna, ska den efterlevande föräldern bidra med underhåll även om det faktiskt är någon annan, exempelvis en styvförälder som har foreldreansvaret enligt Bl. 38 och Prop. 1978/79:12 s Lorange Backer, I., Barnelova. Kommentarutgave, s. 318 f. 67 Lorange Backer, I., Barnelova. Kommentarutgave, s Lorange Backer, I., Barnelova. Kommentarutgave, s. 631 f. 27

32 4.4.3 Samværsrett Enligt norsk rätt aktualiseras samværsrett för andra än föräldrar bara när en eller båda föräldrar till barnet är avlidna. Så länge föräldrarna lever har styvföräldrar alltså inte någon lagstadgad rätt till umgänge med barnet när förhållandet har upplösts genom separation eller äktenskapsskillnad. Det har också diskuterats om man skulle utvidga rätten till umgänge för en styvförälder som har fungerat som social förälder till barnet. Majoriteten av høringsinstansene var dock emot förslaget med motiveringen att en lagstadgad rätt till umgänge med flera personer kunde innebära en splittrad tillvaro för barnet och istället föra med sig problem än hjälp för barnet. En lagändring kunde också innebära en ökad belastning för den som har omsorgen om barnet. 69 I ett lagförslag från 1997 anfördes att en lagstadgad rätt till umgänge bara kunde ha praktisk betydelse när föräldrarna inte frivilligt gick med på umgänge. Man ville förhindra risken att barnet blev inblandad i konflikter mellan föräldrarna och far-och morföräldrar eller styvföräldern Genom dödsfall i norsk rätt Foreldreansvar Den rättsliga utgångspunkten som gäller vid dödsfall finns i Bl. 38 och 63. Vid en lagändring av Bl. 38 år förstärktes den efterlevande förälderns ställning som vid dödsfallet inte bodde tillsammans med barnet eller inte hade foreldreansvar. Som huvudregel erhåller den efterlevande föräldern automatiskt foreldreansvar om föräldrarna hade felles foreldreansvar, Bl st. Detta gäller alltså för både gifta och samboende föräldrar, och oavsett om äktenskapet eller samboförhållandet är upplöst, så länge de hade felles foreldreansvar vid dödsfallet. Att den 69 Ot.prp.nr. 44 ( ) s och Innst. O. nr. 23 ( ) s Ot.prp.nr. 56 ( ) s. 62 f. 71 Lov 13 juni 1997 nr. 39, Ot.prp.56 ( ) s , Innst. O. nr. 100 ( ) s