Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
|
|
- Ulla-Britt Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt mot programvaran, den så kallade exekveringsmodellen. Viktiga fält inom datorarkitektur behandlar principer för exekveringsmodeller, principer för implementering av dessa modeller i given implementeringsteknologi samt metoder för analys av egenskaper såsom beräkningsprestanda, effektutveckling samt tillförlitlighet i given implementeringsteknologi. Ämnet angränsar till programvaruteknik genom dess koppling till programvara via exekveringsmodeller och till elektronik genom dess koppling till implementeringsteknologier. En viktig drivkraft bakom ämnet är dels den mångfacetterade användningen av datorer i vitt skilda tillämpningar och de krav de ställer på funktionalitet och beräkningsprestanda. En annan drivkraft är de ramvillkor som den teknologi som datorer utvecklas i ställer på implementering av datorsystem. Ämnet har historiskt intagit en central plats i USA men har på grund av satsningar på excellensnätverk fått en framskjuten plats inom Europa. I Asien har Japan varit ledande inom området men ämnet ägnas ett tilltagande intresse i Korea och Kina. Sverige har medvetet byggt upp en god och, inom vissa fält, internationellt erkänd forskning inom ämnet, speciellt inom parallelldatorer. Forskningen inom vissa fält är dock förhållandevis svag givet dess betydelse. Ett identifierat hot är inverkan av parallelldatorer på möjligheterna för programvara att utnyttja framtida datorers beräkningsprestanda. För att accelerera genombrott föreslås stimulans av tvärvetenskapliga samarbeten mellan datorarkitektur och relevanta grupperingar inom programvaruteknik. Ett annat identifierat hot avser implementeringsteknologins möjligheter att ge rätta förutsättningar för ökning av beräkningsprestanda i framtiden. Det är sannolikt att nya implementeringsteknologier snart måste beaktas och detta kommer att ge nya utmaningar för ämnet datorarkitektur. Det konstateras att de identifierade hoten ger goda möjligheter för svensk forskning inom datorarkitektur. Sverige har förhållandevis stark forskning inom såväl programvaruteknik som materialforskning. Genom att brygga dessa ämnen med datorarkitektur kan nya tvärvetenskapliga samarbeten potentiellt bryta de barriärer som identifieras. Ämnesbeskrivning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Inom ämnet studeras å ena sidan principer för datorns exekveringsmodell för programvaran och å andra sidan principer för hur exekveringsmodellen implementeras för att nå önskvärda egenskaper avseende exempelvis beräkningsprestanda, tillförlitlighet, och energieffektivitet i given implementeringsteknologi. Ämnet angränsar därför till programvaruteknik och ämnen rörande implementeringsteknologier som idag domineras av halvledarelektronik.
2 Ämnet lägger grunden för å ena sidan hur datorsystem konstrueras för att utgöra ett funktionellt gränssnitt för utveckling av datorbaserade tillämpningar och å andra sidan hur datorsystem kan uppfylla önskvärda egenskaper i given implementeringsteknologi. Genom ämnets koppling till å ena sidan programvaruteknik och å andra sidan elektronik påverkar ämnesutvecklingen inom alla tre områden varandra. Man kan dela in datorarkitekturämnet i tre fält: Principer för exekveringsmodeller för datorsystem och organisation av datorsystem. Principer för implementering av exekveringsmodeller för datorsystem mikroarkitektur, minnessystem och interna nätverk. Metoder för kvantitativ analys av konstruktionsprinciper för datorsystem. Inom fältet principer för exekveringsmodeller för datorsystem behandlas frågor rörande det funktionella gränssnittet mot programvaran. Inom fältet principer för implementering av exekveringsmodeller behandlas frågeställningar hur man kan uppfylla önskvärda egenskaper givet möjligheter och begränsningar i given implementeringsteknologi. Detta fält har tydliga underfält som beaktar mikroarkitektur, minnessystem samt interna nätverk. Notera att en exekveringsmodell kan vara ett gränssnitt som implementeras delvis i hårdvara och delvis i programvara varför vissa underfält inom programvaruteknik, såsom operativsystem och kompilatorteknik, överlappar med ämnet datorarkitektur. Slutligen behandlar fältet metoder för kvantitativ analys allmänt hur man analyserar kvantitativa egenskaper hos givna datorsystemimplementeringar av en given exekveringsmodell i en given implementeringsteknologi. Styrkor, svagheter och ämnesmässiga trender Ämnesmässiga drivkrafter Datorns historia är kort. Den första elektroniska datorn ENIAC stod klar Datorutvecklingen drevs i början av behovet att automatisera beräkningar men i och med intåget av halvledarelektronik under tidigt 1970-tal ledde den gynnsamma prisutvecklingen till att datorn blev en massmarknadsprodukt som idag finns integrerad i de flesta tekniska system. Utvecklingen inom halvledarelektronik brukar sammanfattas under benämningen Moore s lag: antalet transistorer i en integrerad krets ett chip fördubblas cirka vartannat år. Detta har lett till en fördubbling i beräkningsprestanda cirka vartannat år under de senaste tre decennierna som till stor del kan hänföras till bidrag från ämnesutvecklingen inom datorarkitektur. Under 1970-talet studerades i synnerhet principer för parallella exekveringsmodeller och exekveringsmodeller för olika programmeringsspråk talet lade grunden för ämnet som en teknikvetenskaplig disciplin genom de genombrott som gjordes vid Stanford och Berkeley kring principerna bakom så kallade RISC-datorer. Tyngdpunkten för forskningen under och 1990-talen var inom fältet principer för implementering av exekveringsmodeller och fokuserade på hur man kan utvinna instruktionsparallellism och underfälten mikroarkitektur, minnessystem och interna nätverk blev centrala fält. Grunden för fältet metoder för kvantitativ analys lades och har sedan dess varit ett aktivt fält. Om än tyngdpunkten låg kring sekventiella exekveringsmodeller fanns också en betydande verksamhet inom parallella exekveringsmodeller. Frågeställningar har drivits huvudsakligen av utvecklingen inom halvledarelektronik då exekveringsmodellen varit relativt fixerad. Dock skedde under tidigt 2000-tal ett skifte mot parallella exekveringsmodeller genom att man då nådde gränsen för
3 effektutvecklingen på ett chip varvid parallelldatorer (så kallade multicores) ansågs vara enda vägen framåt. Ämnesmässiga trender Datorarkitekturämnets frågeställningar förväntas fortsättningsvis att drivas av utvecklingen inom halvledarelektroniken. Enligt halvledarelektronikens roadmap förväntas en fortsatt exponentiell ökning av antalet transistorer på ett chip under de kommande tio åren. Effektutvecklingen på ett chip kommer dock att bli en alltmer begränsande faktor. Som en följd av detta kommer beräkningsprestandaökning bli än mer beroende av att man kan utvinna parallellism. Detta förväntas ha en stor inverkan på forskningen i de olika fälten inom datorarkitektur. Principer för i synnerhet parallella exekveringsmodeller förväntas öka i betydelse. Principer för implementering av exekveringsmodeller förblir viktigt. Inom underfälten mikroarkitektur kommer frågan hur man utvinner parallellism dynamiskt att vara viktig. Underfältet minnessystem kommer att behöva göra genombrott hur man ska kunna erhålla en hög minnesbandbredd. Här erhåller underfältet interna nätverk också utmaningar. Övergripande kommer alla underfält att inrikta frågeställningarna mot hur man kan uppnå högre beräkningsprestanda med avsevärt mindre effektutveckling. Detta kommer att öka intresset för principer för specialiserade, och därför effektsnålare, såväl som anpassningsbara beräkningsstrukturer. I takt med att beräkningsstrukturerna i datorer blir alltmer komplicerade system kommer metoder för kvantitativ analys att finna nya utmaningar att adressera. På 5 års sikt kommer det att bli alltmer utmanande att utnyttja halvledarelektronik, som idag är CMOS, som implementeringsteknologi för datorer. Intresset för alternativa teknologier och exekveringsmodeller kommer därför att öka och ha betydelse för inriktningen av forskningen på 5 till 10 års sikt. Ämnets betydelse internationellt och nationellt styrkor och svagheter Ämnet intar naturligt en central plats i USA där de större universiteten har världsledande forskning. Ämnet är också välrepresenterat i Europa och har växt i betydelse under 2000-talet genom bildandet av det EU-finansierade nätverket HiPEAC som engagerar över 800 hundra forskare. Sverige är representerat i HiPEAC genom Chalmers. Ämnet har traditionellt också varit centralt i Asien, i framförallt Japan, men stiger i betydelse i Korea och Kina. Sverige byggde redan under 1950-talet upp kompetens genom de tidiga datorprojekten BARK, BESK och SMIL. STU (Styrelsen för teknisk utveckling) satsade under 1980-talet på en kompetensuppbyggnad inom datavetenskap och lade grunden för datorarkitekturforskning vid de större universiteten. Idag finns betydande verksamhet inom datorarkitektur vid Chalmers, Halmstad, Jönköping, KTH, Linköping och i Uppsala. Parallelldatorer har ägnats stor uppmärksamhet i Sverige. Forskningen håller god kvalitet och är i vissa fall internationellt erkänd. Att parallelldatorer nu är norm gör svensk datorarkitekturforskning mycket relevant. Det relativt nyligen skapade nätverket Swedish Multicore Initiative (SMI), anordnar årligen en informationsdag som besöks av över 200 forskare och ingenjörer från akademi och industri. En svaghet är att ämnet är relativt litet i Sverige. Därför kan endast ett fåtal fält ägnas uppmärksamhet. Principer för exekveringsmodeller ägnas relativt lite uppmärksamhet givet dess betydelse. Principer för implementering av exekveringsmodeller har däremot en gedigen verksamhet speciellt inom underfälten minnessystem. Underfältet mikroarkitektur är dock relativt styvmoderligt
4 behandlat. Fältet metoder för kvantitativ analys täcks till viss del om än inte motsvarande dess betydelse i framtiden. Frågeställningarna inom datorarkitektur drivs huvudsakligen av ämnesutveckling inom såväl teknologier (idag: halvledarelektronik) som programvaruteknik. En svaghet internationellt såväl som i Sverige är att relativt lite kopplingar finns mellan dessa ämnen. Betydelsen av att skapa bryggor mellan ämnena kommer att öka i betydelse i framtiden. Hot och möjligheter Sedan början av 2000-talet gjordes ett skifte i datorindustrin mot parallelldatorer (multicores) framtvingat av teknologibegränsningar. Antalet processorer på ett chip förväntas nu fördubblas vartannat år. För att kunna utnyttja beräkningsprestanda måste den mesta programvaran skrivas om. Detta är svårt och tidsödande. Det finns idag ingen framgångsrik metod för att med rimliga insatser anpassa programvaran till parallelldatorer om än stora forskningsresurser läggs ned på detta internationellt. Om framsteg dröjer kan det riskera att minska drivkraften inom hela det informationstekniska fältet och utgör därmed ett hot för informationsteknikens expansion. Halvledarelektronikens betydelse för datorer har byggt på möjligheten att miniatyrisera transistorer i enlighet med Moore s lag. Även om detta enligt teknikprognoser kan fortsätta ytterligare i 10 år kommer det till en ände (end-of-moore) med användandet av CMOSteknologi. Ännu tidigare kommer datorkonstruktörer att brottas med att finna sätt att minska effektutveckling och att tampas med transistorer vars egenskaper påverkas av kvantmekaniska fenomen. Detta kommer att skapa enorma utmaningar för datorarkitektur inom en 10- årsperiod. Ovanstående hot utgör samtidigt möjligheter. Vad avser de två teknikbarriärer som identifierats ovan teknologins påverkan på exekveringsmodeller (skiftet mot multicore) och exekveringsmodellens påverkan på teknologin finns intressanta möjligheter för tvärvetenskapliga utmaningar. Sverige är förhållandevis starkt inom materialvetenskap såväl som inom programvaruteknik. Genom att skapa broar mellan datorarkitektur och materialvetenskap skulle det finnas möjligheter att göra genombrott kring helt nya sätt att konstruera datorer. På samma sätt skulle problematiken kring parallellism kunna adresseras effektivare genom broar mellan datorarkitektur och relevanta grupperingar inom programvaruteknik. Forskningsinfrastruktur Forskningsmetodiken inom ämnet datorarkitektur är experimentell i sin natur. Modeller av datorsystem byggs upp antingen baserade på simulering eller på analytiska modeller. Analytiska modeller används med fördel i en tidig fas för att etablera om ett angreppssätt är meningsfullt. Senare i processen, då hög noggrannhet är av betydelse, utvecklas simuleringsmodeller av det tänkta objektet som kan modellera skeenden i datorsystemet till en noggrannhet ner till klockcykelnivå. Beräkningsprestanda för ett datorsystem etableras typiskt genom mätning av exekveringstiden för ett stort antal datortillämpningar på dessa simuleringsmodeller. Typiskt tar varje simulering ett dygn i anspråk. För en studie inom ämnet är det inte ovanligt att det behövs flera hundra simuleringar. Ämnet i sig har alltså behov av högpresterande datorer för att utföra den stora mängd simuleringar som krävs för att göra framsteg.
5 Tack och lov har ämnets behov av beräkningar kunnat mötas genom de beräkningskluster som Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) ställer till förfogande. Tyvärr ökar kraven för beräkningsprestanda i takt med att datorsystem innehåller allt fler subsystem. Moore s lag förutser exempelvis att antalet beräkningskärnor fördubblas vartannat år. Givet detta skulle man kunna tänka sig att teknikutvecklingen ger den prestandatillväxt som är nödvändig för områdets självförsörjning av prestanda. Dock har så inte visat sig fallet och detta har huvudsakligen sin grund i den redan nämnda svårigheten att utnyttja beräkningspotentialen hos parallelldatorer. Som en följd av detta har användningen av testriggar som består av specialbyggda datorsystem blivit allt vanligare. Inom en 5- till 10- årsperiod kommer det att behövas bygga upp speciella testriggar för att studera principer för implementering av nya datorarkitekturer, precis som är norm inom exempelvis experimentell fysik.
Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt
Läs merF1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap och underlättar
Läs merMatematikens grundvalar och programmering av datorer
Matematikens grundvalar och programmering av datorer Bengt Nordström Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs Universitet, 14 februari, 2005 Datorerna föddes ur logiken 1870: Cantor: Det finns minst två slags
Läs merF1 Introduktion och ingenjörsrollen
F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap
Läs merDatorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik
Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Foto: Tekniska museet Vilka slutsatser kan vi dra av exemplet? Artefakten är svag Vad tror ni att
Läs merDatorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande
Läs merITinstitutionen bit för bit
ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt
Läs merDATA- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
DATA- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Övergripande områdesbeskrivning Data- och informationsvetenskaperna är relativt unga vetenskaper, men har haft en enastående utveckling, med genomgripande påverkan på samhället
Läs merDatorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik
Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Vad tror ni att ni ska lära er? Vad är datorhistoria? Maskinvara Programvara Industri ADB Kultur
Läs merBeräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi
Beräkningsvetenskap stefan@it.uu.se Finns några olika namn för ungefär samma sak Numerisk analys (NA) Klassisk NA ligger nära matematiken: sats bevis, sats bevis, mer teori Tekniska beräkningar Mer ingenjörsmässigt,
Läs merSpecialiseringar InfoCom
Specialiseringar InfoCom INFORMATION FRÅN PROGRAMLEDNINGEN Paul Stankovski, Programledare Maria Kihl, Bitr. programledare Nora Ekdahl, Programplanerare Roger von Moltzer, Studie- och karriärvägledare Varför
Läs merKursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Läs merGrundläggande programmeringsteknik Datorsystem
Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Läs merDatorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik
Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Disposition Sammanfattning av förra tillfället Uppsatsen Välj grupp och vittnesseminarium Mer material
Läs merPARALLELLISERING AV ALGORITMER PROCESSORER FÖR FLERKÄRNIGA
PARALLELLISERING AV ALGORITMER FÖR FLERKÄRNIGA PROCESSORER 870928 3017 Johan Gustafsson 870303 4952 Gustaf David Hallberg 880525 8210 Per Hallgren 801117 0597 Wuilbert Lopez 1/7 Innehållsförteckning Table
Läs mer13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D
4.2 Årskurs 1 Studierna inleds med en frivillig introduktion till utbildningen omfattande två veckor. Därefter enligt nedanstående lista. Period Kurskod Kursnamn Poäng Nivå Ämne 11 1MA316 Introduktionskurs
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merProgrammering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg
Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2017-09-21 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merBeräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I
Beräkningsvetenskap introduktion Beräkningsvetenskap I Kursens mål För godkänt betyg ska studenten kunna redogöra för de grundläggande begreppen algoritm, numerisk metod, diskretisering maskinepsilon,
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs mer1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.
Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade
Läs merForsknings- och innovationsagenda 2019
Forsknings- och innovationsagenda 2019 Innehåll Sammanfattning 3 Prioriterade områden för ICT Sweden 4 Artificiell intelligens............. 4 System av system............... 4 Cybersäkerhet..................
Läs merTillsammans med dig förädlar vi framtiden
Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande
Läs merXS4 2.0 RE-VOLUTION XS4 MINI. http://xs4mini.saltosystems.com/home-sv/ www.evvasalto.se LIMITED EDITION PRINT
XS4 2.0 RE-VOLUTION XS4 MINI http://xs4mini.saltosystems.com/home-sv/ www.evvasalto.se LIMITED EDITION PRINT XS4 MINI DESIGN XS4 MINI DESIGN : Modern och stilren design är SALTO:s varumärke. Med XS4 Mini
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merSKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits
Läs merCDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA
CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer
LUNDS UNIVERSITET Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer Samuel Molin Kursansvarig: Erik Larsson Datum 2018-12-05 Referat Grafikkort utför många liknande instruktioner parallellt då typiska
Läs merOptimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken.
Optimal = basta mojliga. Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och nna det basta mojliga. Anvands oftast till att nna ett basta handlingsalternativ i tekniska och ekonomiska beslutsproblem.
Läs merDatavetenskap/IT. vid Uppsala universitet
Datavetenskap/IT vid Uppsala universitet "Misstag gör vi alla, men för att verkligen ställa till det krävs en dator! (och det blir ännu roligare om den är uppkopplad) Olle Gällmo Institutionen för informationsteknologi
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi
Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Reviderad version, 28 februari 2008. Gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå vid KTH
Läs merDu kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.
Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik
Läs merGrundutbildning vid EIT. Lunds universitet
Grundutbildning vid EIT Lunds universitet Organisatoriskt 431 helårsstudenter i uppdrag 2010 71 kurser under 2010/2011 19 heltidsekvivalenter lärare (fördelat på totalt 93 lärare) 3 kursadministratörer
Läs merUppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund
Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning
Läs merTekniska beräkningar. Vad är tekn beräkningar? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi
Tekniska beräkningar stefan@it.uu.se Vad är tekn beräkningar? Finns några olika namn för ungefär samma sak Numerisk analys (NA) Klassisk NA ligger nära matematiken: sats bevis, sats bevis, mer teori Tekniska
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merBeräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi
Beräkningsvetenskap I Jarmo Rantakokko Josefin Ahlkrona Kristoffer Virta Katarina Gustavsson Vårterminen 2011 Beräkningsvetenskap: Hur man med datorer utför beräkningar och simuleringar baserade på matematiska
Läs merProgrammering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg
Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2018-09-27 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt
Läs merBeräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I
Beräkningsvetenskap introduktion Beräkningsvetenskap I Kursens mål För godkänt betyg ska studenten kunna redogöra för de nyckelbegreppen som ingår i kursen* utföra enklare analys av beräkningsproblem och
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)
Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National
Läs merVetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11
Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merTeknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merFakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: TAMTF
Läs merSKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Läs mercampus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning
campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande
Läs merCentralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6
KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merLärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman
PROTOKOLL Rekryteringsnämnden Sammanträdesdatum 2004-03-31 Protokoll nr 5/04 Närvarande: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merNy teknik slår igenom när den är gammal
Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten
Läs merInköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun
Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning
Läs merInformation från programledningen
Information från programledningen Paul Stankovski, Programledare Göran Lindell, Bitr. programledare Nora Ekdahl, Programplanerare Roger Berlin, Studie- och karriärvägledare Svar: (Högskoleförordningen
Läs merInformation till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015.
Datum Diarienummer 2015-02-11 4.1.2015-72 Kontaktpersoner Magnus Friberg 08-546 441 22 Elin Swedenborg 08-546 442 96 Anna Wetterbom 08-546 441 53 Observera att detta dokument innehåller preliminär information.
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merHur har du lyckats skapa ett så framgångsrikt
TEXT LINDA THOMSEN HÖGFELDT & JOHAN JARNEVING FOTO SEBASTIAN BERGER, NICKE JOHANSSON, AASHITH SHETTY & ANDERS DEROS Flygplansinteriördesignern Stefan Sommer, Semcon Tyskland DE SENASTE ÅREN har Stefan
Läs merMIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola
MIO310 Optimering & Simulering 2013 Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola Antal poäng: 6 hp. Obligatorisk för: Industriell Ekonomi åk 3. Nivå: G2
Läs merPiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri
PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri Utmaningar för ökad innovationsförmåga inom Svensk processindustri 2018-09-27 Sverige behöver fler innovativa företag som bedriver
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem
t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merLiTH Syllabus Ver 2.0 1
LiTH Syllabus Ver 2.0 1 1 ÄMNESKUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merProgrammering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.
Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2015-09-24 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs merW HIT E PA P ER. Vanliga frågor om Hybrid datacenter som tjänst. Hur kan jag veta att investeringen blir lönsam? t e xt : Johan Bentzel
W HIT E PA P ER Vanliga frågor om Hybrid datacenter som tjänst Hur kan jag veta att investeringen blir lönsam? t e xt : Johan Bentzel p u b li c e r a d : September 2018 WHITE PAPER Vanliga frågor om Hybrid
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merAtt välja kurser på Datateknik år 4-5
Att välja kurser på Datateknik -5 Inledning På D-programmet är alla kurser i årskurs 1-3 obligatoriska. Efter det är alla kurser valfria. Det skapar möjligheter för dig att sätta din egen prägel på utbildningen
Läs merUtbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng
IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/217 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 higher education credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande
Läs merHur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet?
NoT-rapport Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? En enkätundersökning genomförd vårterminen 1998 Lena Strömbäck Anneli Hagdahl Simin Nadjm-Tehrani
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH
Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med
Läs merIntroduktionsföreläsning
Introduktionsföreläsning Beräkningsvetenskap DV Institutionen för Informationsteknologi, Uppsala Universitet 29 oktober, 2012 Lärare Emanuel Rubensson (föreläsningar, lektioner) Martin Tillenius (lektioner)
Läs merÖppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring
Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Elisabeth Strandhagen, bitr föreståndare, Svensk nationell datatjänst Göteborgs universitet - Karolinska institutet - Lunds universitet
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merRemissvar från Volvo Cars till SOU 2018:16 Vägen till självkörande fordon - introduktion
Näringsdepartementet Enheten för Transport och samhälle 103 33 Stockholm Diarienummer: N2018/01630/MRT Remissvar från Volvo Cars till SOU 2018:16 Vägen till självkörande fordon - introduktion 1. Sammanfattning
Läs merMIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson Produktionsekonomi Lunds tekniska högskola
MIO310 Optimering & Simulering 2015 Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson Produktionsekonomi Lunds tekniska högskola Antal poäng: 6 hp. Obligatorisk för: Industriell Ekonomi åk 3. Nivå: G2 Rek.
Läs merDatavetenskapligt program, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/270 IT-FAKULTETEN Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor's Programme, 180 Programkod: N1COS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merVad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN
Vad är mjukvara? Under många år var Swedish Quality ett inarbetat begrepp över hela världen. Svenska produkter var eftertraktade (och ofta dyrare) därför att de ansågs hålla den högsta kvaliteten. Vår
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015
Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 1 Beslut om att anordna utbildningsprogrammet Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga
Läs merTentamen i Digitalteknik, EIT020
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna
Läs merDatorns utveckling. Bild av ENIAC
Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.
Läs merStatistiska metoder för utveckling av innovativa process-teknologier med hög yield för tillverkning av nästa generationens mikroprocessorer
Statistiska metoder för utveckling av innovativa process-teknologier med hög yield för tillverkning av nästa generationens mikroprocessorer Martin von Haartman Tekn Dr. Senior Process Engineer, Intel Corp.
Läs merForskningen måste inriktas på individanpassad medicin
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merInnovativa SCM-lösningar
Innovativa SCM-lösningar RELEX SCM-seminarium 2015 Johanna Småros, RELEX Solutions Revolutionerande teknologi Minnesbaserad beräkningsteknologi (IMC) kommer att revolutionera planering och styrning av
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs mer