Att använda dator i tidig läs- och skrivundervisning , Uppsala kommun

Transkript

1 Att använda dator i tidig läs- och skrivundervisning , Uppsala kommun Slutrapport för ASL-projektet Caroline Liberg Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 INSAMLING AV MATERIAL... 4 ANALYS AV MATERIAL... 6 RESULTAT... 6 Elevprofiler årskurs 1 årskurs Utveckling med ingångsnivån Låg... 8 Utveckling med ingångsnivån Medel... 9 Utveckling med ingångsnivån Hög... 9 Årskurs Årskurs Läs- och skrivresultat i B-klassen i jämförelse Läs- och skrivresultat i VS-klassen i jämförelse Elevernas utveckling av avkodning Årskurs Läs- och skrivresultat i B-klassen i jämförelse Läs- och skrivresultat i VS-klassen i jämförelse DISKUSSION AV RESULTAT Resultaten i korthet Läs- och skrivresultat i B-klassen i jämförelse Läs- och skrivresultat i VS-klassen i jämförelse Att använda dator i tidig läs- och skrivundervisning Sammanfattning MÖTEN REFERENSER... 29

3 Sammanfattning Under åren har Uppsala kommun genomfört ett projekt som går ut på att pröva användningen av datorer som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Som utvärderare av projektet utsågs Caroline Liberg, Uppsala universitet. Föreliggande rapport är en slutredovisning av detta utvärderingsarbete. Två klasser hemmahörande på Björklingeskolan och Västra Stenhagenskolan har deltagit. Fortsättningsvis benämns dessa klasser som B-klassen respektive VS-klassen. En jämförelse har gjorts med ett antal likvärdiga skolor med avseende på resultat på bland annat det nationella provet i svenska eller svenska som andraspråk i slutet av årskurs 3. Resultaten visar att B-klassen ligger generellt något sämre till i läsning än i skrivning i relation till jämförelseskolor. När det gäller skrivning ligger de däremot mycket väl till i skrivning av framför allt faktatexter. VS-klassen ligger i läsning också under sina jämförelseskolor men i skrivning i en mellanställning. På gruppnivå däremot ligger VS-klassen i nivå med sina jämförelseskolor i läsförståelse, medan B-klassen ligger under flera av sina jämförelseskolor. En möjlig förklaring till att B-klassen ligger något lägre än i VS-klassen i förhållande till sina respektive jämförelseskolor är skillnaden i elevernas ingångsnivåer. Det är en större andel elever i B-klassen än i VS-klassen som ligger på ingångsnivå Låg, och tvärtom är det en betydligt högre andel elever i VS-klassen som har ingångsnivå Hög. Ett genomgående mönster är vidare att det stora flertalet elever utvecklas på den nivån som de hade som ingångsnivå. Vad eleverna har med sig från förskoleåren och hemmiljö till skolan visar sig också i flera stora undersökningar 1 vara en av de viktigaste förklaringsfaktorerna till hur elever klarar sitt skolarbete. Med hjälp av de jämförelser som varit möjliga att göra inom det här projektet går det således inte att säga att användande av dator i den tidiga läs- och skrivutvecklingen skulle ha någon avgörande betydelse. Däremot bör påtalas att dessa jämförelser är av relativt grovt slag. De mäter enbart på ett kvantitativt sätt om eleverna nått kravnivåer eller inte. Jämförelsen är därmed inte baserad på hur dessa nivåer är nådda. Jämförelserna baseras således inte på hur pass kvalitativt 1 Se exempelvis den internationella studien PIRLS som Sverige deltagit i: Skolverket (2012). PIRLS Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv., Rapport nr

4 utvecklade texter eleverna skriver, eller vilka mer eller mindre kvalitativt krävande frågor de klarar att svara på när det gäller läsning. Det man däremot kan säga baserat på resultat från detta projekt är att användande av dator i den tidiga läs- och skrivundervisningen lägger grunden för följande: elever får omedelbart från början av läs- och skrivundervisningen sätta in lärandet av bokstäver, hur de ser ut, låter och heter, i ett funktionellt sammanhang av skrivande av egna texter elever får redan från början ingå i ett sammanhang av textskapande och bygga upp en självkänsla av att vara en skribent elevers eventuella motoriska problem att forma bokstäverna är undanröjda elever får omedelbar respons på om de skrivit rätt bokstav eller stavat korrekt genom användning av talsyntesprogram eleverna går därmed relativt snabbt fram under årskurs 1 i sin utveckling av att knäcka skriftkoden, dvs att lära sig bokstäver och kunna avkoda i läsning och inkoda vid skrivning alla elever knäcker skriftkoden det första skolåret, även de elever som ligger på ingångsnivån Låg eleverna får tidigt en vana att använda den teknologi som i dagens samhälle är mycket utbredd och som i dagens skola vinner mer och mer terräng för lärande, läsande och skrivande i alla ämnen 2

5 Bakgrund och syfte Våren 2011 kontaktade Jens Persson, Uppsala kommun, Caroline Liberg, Institutionen för didaktik (numera Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier), Uppsala universitet, för diskussion om hur kommunens planerade ASL-projektet med start hösten 2011 i två av kommunens klasser kunde utvärderas under de tre första skolåren. Klasserna är hemmahörande på Björklingeskolan och Västra Stenhagenskolan. Fortsättningsvis benämns dessa klasser som B-klassen respektive VS-klassen. Våren 2013 övertogs projektledarskapet på kommunen av Agneta Gatu-Rehnberg. En delrapport av hur arbetet fortlöpt under den första halvan av projekttiden har lämnats våren 2013: Att skriva sig till läsning med dator , Uppsala kommun. Delrapport för ASL-projektet Föreliggande rapport är en slutredovisning av utvärderingsarbetet och bygger vidare på tidigare inlämnad delrapport. ASL står för Att skriva sig läsning. Namnet är hämtat från den metod som norrmannen Arne Tragetorn utarbetat 2. Metoden innebär att de första mötena med skriftspråket sker via dator och i första hand eget skrivande. Inom ASL-projektet i de två klasserna i Uppsala har inspiration hämtats från denna metod, men den har inte följts till fullo. Utöver ordbehandlingsprogram har annan programvara använts med vars hjälp skrivet material kan läsas upp, så kallad talsyntesprogram. Eleverna har också skrivit för hand, eftersom tekniken inte alltid fungerat som tänkt. Syftet med utvärderingen är att se hur elevernas läs- och skrivutveckling i de här två klasserna ser ut. Inga kontrollklasser ingår emellertid i utvärderingen på grund av att kommunen bedömde att det inte kunna rymmas inom projektet. Därmed kan ingen direkt jämförelse genomföras med klasser där datorer inte används. Däremot har standardiserade test/motsvarande använts så långt det varit möjligt, för att få en mer generell jämförelsepunkt. Vidare har jämförelse gjorts i årskurs 2 och årskurs 3 med ett antal skolor i Uppsala kommun. Urval av dessa skolor för en likvärdig 2 Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber. Tragetorn, Arne (2014). Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola. Ny upplaga. Stockholm: Liber. 3

6 jämförelse har gjorts av projektledaren på Uppsala kommun Agneta Gatu-Rehnberg. Jämförelserna rör data som samlas in centralt i Uppsala kommun om dels nivå nådd i årskurs 2 i bedömningsstödet Nya språket lyfter, dels resultat på nationella provet i årskurs 3. Insamling av material Fortlöpande har material samlats in av klasslärarna för att kunna följa elevernas läs- och skrivutveckling. De aspekter som fokuserats rör av- och inkodning: bokstavskunskap, fonologisk medvetenhet, RAN (Rapid Attention Naming), läsning av enstaka ord på tid, ordkedjetest, bokstavskedjetest samt flyt vid läsning av text läsförståelse: svar på frågor till text läsförståelse: välja rätt bild till given text (Vilken bild är rätt?) observationspunkter nådda i bedömningsstödet Nya språket lyfter nationella prov i svenska i årskurs 3: läsa och skriva ordförståelse: ordkunskapstest (samlades ht11 in av Karin Fallberg, Uppsala kommun) elevtexter lärarnas anteckningar om hur eleverna introducerats till skrivning av texterna De standardiserade test som använts rör av- och inkodning, testet Vilken bild är rätt? samt ordförståelse. Därutöver har avstämningar genomförts med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter. De standardiserade testen och avstämningar med Nya språket lyfter utgör därmed de jämförelsepunkter som används för att på ett enkelt sätt utvärdera om elevernas läsoch skrivutveckling i de här två klasserna ser annorlunda ut än hos elever i allmänhet. I årskurs 3 samlas resultat in från det nationella provet i svenska eller svenska som andraspråk som alla elever i Sverige genomför. I tabell 1 ges en översikt över materialet. 4

7 Tabell 1. Insamlat material från alla deltagande elever (ett litet x satt inom parentes, dvs (x) betyder att material endast samlats in för elever som vid tidigare tillfälle fortfarande visat sig ha problem med aktuell aspekt). Material Förskoleklass - vt Åk1 ht Åk1 vt Åk2 ht Åk2 vt Åk3 ht Åk 3 vt Bokstavskunskap X X (x) Fonologisk medvetenhet RAN Bokstavskedjetest X X (x) Ordkedjetest X X Läsning av innehållsord, funktionsord och nonsenseord Läsflyt vid läsning av text X X X X X Nat.prov Ordförråd X X Läsförståelse X X X Nat.prov Textskapande: skrivning av texter på dator samt illustrerande av dem Bedömningsstödet Nya språket lyfter 1 text 3 texter 2 texter 3 texter 2 texter X 3 texter, inkl. Nat.prov X X X X X 3 3 Nya språket lyfter har på våren i åk 3 endast genomförts i B-klassen. 5

8 Analys av material Materialet har analyserats fortlöpande och resultat sammanställts för att successivt bygga en profil av respektive elevs läs- och skrivutveckling. Mer ingående analyser av de insamlade elevtexterna och inspelningarna av elevernas läsning har inte varit möjligt att genomföra inom den tidsrymd som är avsatt för projektet. Däremot har lärarstudenter som ska skriva sina examensarbeten getts möjlighet att arbeta med det insamlade materialet. Tre examensarbeten har skrivits med utgångspunkt i det insamlade materialet 4. Forskningsmedel har vidare erhållits från Vetenskapsrådet: utbildningsvetenskapliga kommittén, för ett fyraårigt forskningsprojekt Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, i vilket texterna eleverna skriver ska analyseras ingående. I projektet deltar Caroline Liberg (projektledare), Anna Nordlund, Åsa af Geijerstam och Jenny Wiksten Folkeryd, alla hemmahörande på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Resultat I det här resultatkapitlet beskrivs läs- och skrivutvecklingen för eleverna i B- klassen och VSklassen för de tre år de deltagit i projektet under årskurserna 1 till 3. Först behandlas elevers utvecklingsprofiler för alla tre åren på ett översiktligt sätt. Därefter beskrivs mer ingående resultat på olika test och prov de deltagit i under respektive år samt de lärarbedömningar som gjorts med hjälp av Skolverkets bedömningsmaterial Nya språket lyfter. För årskurs 2 och 3 görs också jämförelser med resultat från andra likvärdiga skolor inom Uppsala kommun och genomsnittsresultat för Uppsala kommun som helhet. När det gäller det nationella prov som genomförts i årskurs 3 görs även en jämförelse med resultat i hela landet. 4 Bryne 2013; Spörndly & Tovinger 2012; Westlund

9 Elevprofiler årskurs 1 årskurs 3 För att utarbeta utvecklingsprofiler för eleverna har en sammanvägning av resultat på olika test och lärarbedömningar med hjälp av Nya språket lyfter gjorts för varje årskurs (se Tabell 1 ovan). I den här sammanvägningen ingår elever som deltagit minst två år i klasserna och som går i klasserna i årskurs 3. Därmed deltar de i nationella provet och ingår i jämförelsen med elever från andra likvärdiga skolor. Det innebär att av alla elever som gått i klasserna under de tre åren är det totalt 4 elever i B-klassen och 8 i VS-klassen som inte ingår i den här sammanvägningen. I de allra flesta fall har det varit god överensstämmelse mellan resultaten för såväl olika test som bedömningar enligt Nya språket lyfter. I de enstaka fall där det inte finns en sådan överensstämmelse, har resultat som baseras på standardiserade test fått vara avgörande. Tre utvecklingsnivåer har använts: Låg, Medel och Hög, och de karaktäriseras på följande sätt Låg: eleven når resultat på standardiserade test med stanine-värden 1 3 samt ligger minst 2 observationspunkter under avstämningen för det aktuella året Medel: eleven når resultat på standardiserade test med stanine-värden 4 6 samt ligger plus/minus 1 observationspunkt runt avstämningen för det aktuella året Hög: eleven når resultat på standardiserade test med stanine-värden 7 9 samt ligger minst 2 observationspunkter över avstämningen för det aktuella året Resultaten pekar på att de allra flesta elever går framåt i sin utveckling men att de genom åren ligger på samma nivå som de började på. Några få har stannat upp i sin utveckling och några har gått snabbare framåt. De förra markeras med ett minustecken och de senare med ett plustecken (se Tabell 2 och 3 nedan). 7

10 Tabell 2. Antal elever med olika utvecklingsvägar för läsning och skrivning i B-klassen. Utvecklingsväg för Utvecklingsväg för läsning Totalt skrivning Låg Medel - Medel Medel + Hög Låg 3 3 Låg Medel Medel Hög 1 1 Totalt Tabell 3. Antal elever med olika utvecklingsvägar för läsning och skrivning i VS-klassen. Utvecklingsväg för Utvecklingsväg för läsning Totalt skrivning Låg Låg + Medel Medel + Hög - Hög Låg Medel Medel Medel Hög 3 3 Totalt Utveckling med ingångsnivån Låg Elever som ligger på en låg nivå i läsning från början fortsätter i många fall även så genom åren och utvecklas alltså på denna nivå. I B-klassen är det en fjärdedel av eleverna (5 elever) och i VSklassen är det en sjättedel (4 elever) (se Tabell 2 och 3 ovan). Men i VS-klassen finns ytterligare tre elever som bryter denna ingångsnivå och går upp till Medel (se Låg+ i Tabell 3). En av dem bryter detta redan efter årskurs 1 och de andra två efter årskurs 2. De flesta elever med Låg ingångsnivå i läsning har även det i skrivning, fem elever i B-klassen och tre i VS-klassen. Men det är två elever i B-klassen som bryter detta mönster i skrivning redan efter årskurs 1 och går upp till Medel (se Låg+ i Tabell 2). 8

11 Utveckling med ingångsnivån Medel Drygt hälften av eleverna i B-klassen och en sjättedel av elever i VS-klassen har Medel som ingångsnivå i läsning (11 i B-klassen och 4 i VS-klassen). Av dessa är det emellertid en knapp tredjedel som bryter detta och går upp till Hög utvecklingsnivå (se Medel + i Tabell 2 och 3). Det är med andra ord ett antal elever som går snabbare fram i sin utveckling än vad deras ingångsläge var. I B-klassen bryts detta efter årskurs 2 och i VS-klassen efter årskurs 1. En elev i B-klassen stannar däremot upp efter årskurs 2 och går ner till en Låg utvecklingsnivå (se Medel - i Tabell 2). Alla elever som inledningsvis ligger på Medel i läsning gör det också i skrivning. I B-klassen ligger alla elva eleverna kvar på den nivån genom åren. Av de fyra eleverna i VS-klassen som har den utgångspunkten är det en elev som stannar upp och ligger efter årskurs 1 på Låg nivå (se Medel - i Tabell 3). En annan elev går däremot snabbare framåt och når efter årskurs 1 Hög nivå (se Medel + i Tabell 3). Utveckling med ingångsnivån Hög Endast en femtedel av eleverna i B-klassen ligger på en Hög ingångsnivå för läsning (4 elever), medan något fler än hälften av eleverna i VS-klassen ligger på den nivån inledningsvis (13 elever). Alla utom två elever i VS-klassen följer den utvecklingsnivån genom åren. Den ena av dessa två elever stannar upp i sin utveckling redan efter årskurs 1 och den andra efter årskurs 2. Båda ligger sedan på Medel (se Hög - i Tabell 3). Mycket få elever ligger inledningsvis på Hög utvecklingsnivå i skrivning. Det är en elev i B- klassen och tre i VS-klassen. De här eleverna fortsätter på den nivån genom åren och de ligger också på Hög utvecklingsnivå i läsning genom åren. Årskurs 1 I årskurs 1 går det 19 elever i B-klassen och 29 elever i VS-klassen. Under det första skolåret finns inga resultat från andra skolor att jämföra med. Däremot har flera olika typer av standardiserade test genomförts. Resultaten för detta första skolår redovisades i detalj i 9

12 delrapporten: Att skriva sig till läsning med dator , Uppsala kommun. Delrapport för ASL-projektet Den resultatbild som ges där av elevernas utveckling under årskurs 1 sammanfattas här. Drygt en fjärddel av eleverna i respektive klass har inte så stora bokstavskunskaper och/eller en låg nivå av fonologiskt medvetenhet när de börjar skolan. I slutet av årskurs 1 ligger flera av dessa elever fortfarande på en låg nivå (stanine 1 3) när det gäller tester angående automatisering av avkodningen. Men i stort sett har alla i slutet av årskurs 1 nått den nivå som enligt lärarnas notering angående bedömningsstödet Nya språket lyfter kan förväntas att en elev nått när det gäller läsning (avstämning A). Tre elever har inte riktigt nått dit och två har nått ett steg längre (B1). Men i skrivning ligger de här eleverna bättre till. Hälften av dem har nått förväntad nivå för årskurs 1 (A4), medan den andra hälften av dem nått ett steg längre (B1). Knappa trefjärdedelar av eleverna i respektive klass har således goda eller mycket goda bokstavskunskaper och en högre fonologisk medvetehet med sig i bagaget till skolan. Några få av dessa (1 i B-klassen och 3 i VS-klassen) når inte så goda resultat på några av testen som gäller automatisering av avkodningen. Men det större flertalet når goda (stanine 4 6) och några mycket goda (stanine 7 9) resultat på dessa test. Alla de här eleverna har vidare nått längre än förväntat enligt lärarnas notering angående bedömningsstödet Nya språket lyfter. Här skiljer sig emellertid klasserna åt något. När det gäller läsning har de flesta i B-klassen nått steg B1 och ett par elever nått B2 och ett par andra B3. I VS-klassen är det några få som nått B1, medan övriga fördelar sig ungefär jämnt mellan observationspunkterna B2, B3 och Avstämning B. När det gäller skrivning har alla nått observationspunkt B1 i B-klassen, utom en elev som nått B2. I VSklassen har alla dessa elever nått B1 med undantag för fem elever som nått längre. Två elever har nått B3, en B4 och två C1. Det är med andra ord fler elever i VS-klassen än B-klassen som nått längre än förväntat angående observationspunkter i bedömningsstödet Nya språket lyfter. Oavsett hur mycket eleverna har med sig till skolan av mer grundläggande kunskaper för att kunna läsa och skriva bokstäver, ord eller texter når således i stort sett alla som lägst den förväntade nivån för läsning i slutet av årskurs 1enligt bedömningsstödet Nya språket lyfter, avstämning A. De tre elever i VS-klassen som inte når fram till den här punkten på våren i årskurs 1 gör så under hösten i årskurs 2. Tre fjärddelar av eleverna har vidare redan i årskurs 1 10

13 nått som lägst observationspunkt B1som innebär att de är på väg mot att utveckla ett flyt i läsning och börjar få ett aktivt förhållningssätt till det de läst genom att kunna återberätta innehållet i texter de läst. På motsvarande sätt når i stort sett alla som lägst den förväntade nivån för skrivning i slutet av årskurs 1enligt bedömningsstödet Nya språket lyfter. För skrivning finns inga avstämningspunkter, så här blir det punkten A4 som är den närmaste punkten till avstämning A för läsning. Men större delen av eleverna i de båda klasserna når observationspunkt B1 eller högre. Det innebär att de kan skriva kortare texter och stava mer frekventa och bekanta ord korrekt. Den här bilden av elevernas läs- och skrivutveckling visar således att den större andelen av eleverna når längre än eller betydligt längre än den nivå de förväntas att lägst nå i årskurs 1. Årskurs 2 I årskurs 2 har det tillkommit två elever i B-klassen. Det är därmed 21 elever i klassen. B-klassen får också från och med årskurs 2 en ny lärare. I VS-klassen har en elev flyttat och en annan tillkommit, så antalet elever är fortsatt 29. På vårterminen i årskurs 2 rapporterar alla kommunala skolor i Uppsala in resultat från bedömningsstödet Nya språket lyfter. Rapporten gäller hur många elever som nått observationspunkt B3 i såväl läsning som skrivning. För läsning innebär det att eleverna: skapar sig inre bilder under läsning funderar och reflekterar över olika texters innehåll och anknyter till egna erfarenheter läser på egen hand och med förståelse texter som är lite längre och med något mer komplexa sammanhang För skrivning innebär det att eleverna: gör mellanrum mellan orden visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt använder andra skiljetecken ibland 11

14 Uppgifterna från andra skolor om hur stor andel av eleverna som våren i årskurs 2 nått observationspunkt B3 i läsning och skrivning utgör här en första jämförelse för B-klassen och VS-klassen. 5 Läs- och skrivresultat i B-klassen i jämförelse Dryga fyra femtedelar av eleverna i B-klassen når observationspunkt B3 för läsning (se Tabell 4). Det är en relativ låg andel av eleverna i jämförelse med andra likvärdiga skolor. Här bör dock kommas ihåg att en elev i B-klassen motsvarar hela fem procentenheter. För skrivning ser det något bättre ut. Där är det nittio procent av eleverna i B-klassen som når observationspunkt B3. Det ligger i paritet med några av de andra skolor och långt över andelen för en av jämförelseskolorna. För både läsning och skrivning ligger B-klassen och även de andra jämförelseskolorna väl över genomsnittet för alla kommunala skolor. Tabell 4. Andel elever som i slutet av årskurs 2 minst nått observationspunkt B3 enligt bedömningsstödet Nya språket lyfter i B-klassen samt jämförelseskolor och alla kommunala skolor i Uppsala. SKOLA Läsa Skriva Björklinge 81% 90% G:a Uppsala 100% 100% Storvreta 97% 91% Uppsävja 95% 95% Vattholma 94% 94% Årsta 84% 72% Uppsala kommun 73% 73% I B-klassen är det fyra av de fem elever som inledningsvis inte hade så stark utveckling som nu inte når B3 för läsning, utan ligger på B1 eller B2. Två av dessa elever når inte heller upp till B3 för skrivning. Dryga hälften av de andra eleverna når Avstämning B för läsning och övriga når 5 Eleverna i B- och VS-klasserna gick i årskurs 2 våren 2013 och jämförs här med elever som gick i årskurs 2 våren

15 C1. I skrivning når alla eleverna observationspunkt B4 med undantag för de två ovan omnämnda eleverna och en elev som når så långt som observationspunkt C2. Med andra ord är utvecklingen mycket långsam för de minst starka eleverna, medan de allra flesta eleverna i B-klassen når den förväntade nivån enligt bedömningsstödet Nya språket lyfter, eller strax däröver. Den relativt snabba utveckling som gick att identifiera för flertalet elever i B-klassen under årskurs 1, dämpas något under årskurs 2. Läs- och skrivresultat i VS-klassen i jämförelse I VS-klassen är det ungefär fyra femtedelar av eleverna som når observationspunkt B3 i såväl läsning som skrivning (se Tabell 5). Med dessa resultat ligger klassen något över medeltalet för alla kommunala skolor i Uppsala och ungefär i nivå med en av jämförelseskolorna. Däremot ligger VS-klassen betydligt under två av de andra jämförelseskolorna. Tabell 5. Andel elever som i slutet av årskurs 2 minst nått observationspunkt B3 enligt bedömningsstödet Nya språket lyfter i Västra Stenhagenklassen samt jämförelseskolor och alla kommunala skolor i Uppsala. SKOLA Läsa Skriva V. Stenhagen 83% 79% Flogsta 98% 95% Gottsunda 86% 79% Stenhagen 98% 98% Stordammen Uppsala kommun 73% 73% I VS-klassen är det fem av de sju eleverna, som inledningsvis inte hade så stark utveckling, som nu inte når B3 för läsning. Sex av dem når inte heller B3 i skrivning. För både läsning och skrivning ligger dessa sex elever fortfarande på B1 eller B2 i maj månad på våren i årskurs 2. En av dessa sju elever har emellertid brutit den mer långsamma utvecklingstrenden och når de förväntade observationspunkterna för både läsning och skrivning: Avstämning B i läsning och B4 13

16 i skrivning. Nästan hälften av eleverna i VS-klassen når Avstämning B eller ett steg över det i läsning. Dessa elever når också observationspunkten B4 i skrivning. Den återstående tredjedelen av eleverna når betydligt längre i såväl läsning som skrivning. I läsning når de flesta Avstämning C eller ett steg över och i skrivning C3 eller högre. Elevernas utveckling av avkodning Lärarnas bedömning av elevernas läsning överensstämmer till mycket stor del också med de resultat som erhållits av Camilla Bryne (2013) i hennes examensarbete Läs med flyt en studie av elevers utveckling av avkodning. Det material Bryne analyserat består av att eleverna läst en kort text samt svarat på några frågor till texten. Detta har genomförts vid tre tillfällen med tre olika texter, våren i årskurs 1 samt hösten och våren i årskurs 2. Bryne har fokuserat fyra olika aspekter av läsning: ljudning, korrigeringar, avvikelser från texten samt förståelse. I analysen har Bryne identifierat fyra olika utvecklingsvägar. Elevprofil Ett är de elever som har ett starkt utgångsläge och som behåller detta hela vägen. Elevprofil Två är de som inte har ett lika starkt utgångsläge men som har en positiv utveckling. Elevprofil Tre har ett svagt utgångsläge, men alla går framåt i sin utveckling med avseende på i stort sett alla aspekter. Elevprofil Fyra är de som inte har ett starkt utgångsläge och som inte heller har någon tydlig utveckling. De två sista elevprofilerna, tre och fyra, uppvisar de ovan beskrivna minst starka läsarna, fyra av de fem i B-klassen och sex av de sju i VS-klassen. Bland de övriga eleverna i B-klassen är det fyra som uppvisar elevprofil ett, sju med elevprofil två och tre med elevprofil tre. I VS-klassen 14

17 där fler elever än i B-klassen kommit längre i sin utveckling enligt gjorda lärarbedömningar återfinns tolv elever med elevprofil ett, sju med elevprofil två samt en med elevprofil tre. 6 Årskurs 3 I årskurs 3 har en elev flyttat och tre nya elever tillkommit i B-klassen. Det är därmed 23 elever i klassen. I VS-klassen har fem elever flyttat och en elev tillkommit, så antalet elever är nu 25. VSklassen får också från och med årskurs 3 en ny lärare. På vårterminen i årskurs 3 deltar eleverna i alla kommunala skolor i Uppsala i nationella proven däribland i svenska. Den andra jämförelsepunkten med andra skolor i denna rapport utgörs därmed av resultat på nationella provet i svenska när det gäller läsning och skrivning. Elever i B-klassen och VS-klassen som ingår i den här jämförelsen är elever som vid det här tillfället går i årskurs 3 och gått minst två år i dessa klasser. Det är därmed tjugo elever i B-klassen och tjugofyra elever i VS-klassen som ingår i denna jämförelse (se också Tabell 2 och 3). Provet i svenska består av flera delprov. 7 Elevernas läsförmåga prövas i fyra delprov: förmågan att kunna läsa och förstå en skönlitterär text (delprov B). Texten handlar det aktuella året, 2014, om naturen. förmågan att kunna läsa och förstå en faktatext (delprov C) Texten handlar det aktuella året, 2014, om småkryp. förmågan att läsa med flyt (delprov D). Texten är densamma som för delprov B. förmågan att föra enkla resonemang om den upplästa texten i delprov D och relatera denna till egna erfarenheter (delprov E) De här fyra delproven är avsedda att ge en sammansatt bild av elevernas läsförmåga baserat på de kunskapskrav som kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk anger för årskurs 3. Enligt 6 Tre elever i respektive klasser har inte ingått i den här studien på grund av att de inte deltagit vid alla tre datainsamlingar. 7 Se också Delprov A ägnas åt att pröva elevernas muntliga förmåga. Detta prov behandlas inte i den här sammanställningen. 15

18 den rapport 8 som den ansvariga provinstitutionen skriver når 96 procent av eleverna i Sverige kravnivån för den berättande texten och 94 procent för faktatexten. Att läsa med flyt klarar 95 procent och 99 procent kan utföra ett textsamtal omkring den höglästa texten. Elevernas skrivförmåga prövas i tre delprov: förmågan att skriva en berättande text om ett äventyr i naturen (delprov F) förmågan att stava ett antal ord och kunna använda sig av stor bokstav och punkt i texten i delprov F (delprov G) förmågan att skriva en beskrivande faktatext om skogssnigeln och skogsödlan (delprov H) Enligt samma rapport som ovan når 92 procent av eleverna i Sverige kravnivån för en berättande text. Det innebär att de kan skriva en berättande text med en tydlig inledning, handling och avslut. Samma andel når även kraven för stavning och interpunktion. Däremot är det endast 85 procent som når kraven för skrivning av faktatext. Läs- och skrivresultat i B-klassen i jämförelse Andelen elever i B-klassen som klarat alla delproven inom nationella provet i svenska är i nivå med genomsnittet för Uppsala kommun men är lägre än alla jämförelseskolor (se Tabell 6 nedan). När det gäller förmågan att kunna läsa och förstå en skönlitterär text (delprov B) klarar alla elever i B-klassen kravnivån och ligger därmed bättre till än ett par av jämförelseskolorna, snittet för Uppsala kommun och det generella resultatet för Sverige. Om man däremot ser till medelvärdet av de poäng som eleverna i B-klassen som grupp nått på läsförståelsetestet för den skönlitterära texten är det två av jämförelseskolorna som når ett signifikant högre resultat än B-klassen (se Tabell 7 nedan). 8 [nedladdad ] 16

19 Tabell 6. Andel elever som i slutet av årskurs 3 uppnått kravnivåerna på nationella provets delprov för svenska (läsa och skriva) i B-klassen samt jämförelseskolor, alla kommunala skolor i Uppsala samt nationella provinstitutionens rapport ang elever i Sverige. Skola Nationella provet i svenska: delprov B - H Läsa Skriva SVB SVC SVD SVE SVF SVG SVH Klarat alla delprov Björklinge 100% 90% 95% 100% 85% 80% 100% 60% G:a Uppsala 100% 100% 100% 100% 96% 100% 81% 77% Storvreta 100% 99% 99% 100% 97% 93% 89% 88% Uppsäjva 98% 98% 96% 100% 96% 98% 93% 89% Vattholma 100% 100% 97% 100% 88% 94% 87% 80% Årsta 93% 95% 91% 100% 100% 79% 93% 75% Uppsala kommun Provinst.- rapport 96% 95% 97% 99% 94% 92% 86% 62% 96% 94% 95% 99% 92% 92% 85% -- Tabell 7. Resultat på lästest i slutet av årskurs 3 vid läsning av nationella provets delprov för läsning av berättande text respektive faktatext i B-klassen samt jämförelseskolor i Uppsala. Maxpoäng på båda testen är 18. Signifikansprövning har skett med T-testet. Skola Berättande text Faktatext Medel Stdav Sign Medel Stdav Sign Björklinge 16,1 1,9 14,8 2,4 Storvreta 17,0 1, ,4 1,7 Högre Vattholma 17,2 1,0 Högre 16,8 1,1 Högre Uppsäjva 17,4 1,2 Högre 16,8 1,2 Högre Årsta G:a Uppsala 16,8 1, ,9 1,2 Högre 17

20 När det gäller förmågan att kunna läsa och förstå en faktatext (delprov C) är det vidare två elever i B-klassen som inte når kravnivån (se Tabell 6 ovan). Den ena eleven tillhör den grupp av fem elever som genom alla tre skolåren ligger på Låg utvecklingsnivå i läsning 9. Medan den andra eleven legat på en medelnivå, men sedan stannat upp något i sin utveckling i årskurs 3. Med detta resultat är det procentuellt en lägre andel elever som når kravnivån för läsning av en faktatext än i alla jämförelseskolor, hela Uppsala kommun och det generella resultat för Sverige. På motsvarande sätt når eleverna i B-klassen som grupp en signifikant lägre genomsnittspoäng på läsförståelsetestet för faktatexterna än fyra av jämförelseskolorna (se Tabell 7 ovan). Det är ytterligare en av de fem eleverna på Låg utvecklingsnivå i B-klassen som inte når kravnivån för förmågan att läsa med flyt (delprov D). Det leder till att procentuellt ligger B- klassen under de flesta jämförelseskolorna samt snittet för Uppsala kommun. Alla elever i B- klassen når kravnivån för förmågan att föra enkla resonemang om den upplästa texten i delprov D och relatera denna till egna erfarenheter (delprov E). Detta gäller också alla jämförelseskolor och i stort snittet för Uppsala kommun och Sverige i allmänhet. Andelen elever i B-klassen som uppnår kravnivåerna för skrivning ser mycket olika ut för berättande text och faktatext (se Tabell 6 ovan). Det är tre elever i B-klassen som inte når kravnivån för skrivning av en berättande text (delprov F) och fyra som inte når kravnivån för förmågan att stava ett antal ord och kunna använda sig av stor bokstav och punkt i texten i delprov F (delprov G). Av de tre elever som inte når kravnivån för skrivning av en berättande text är det en som tillhör den grupp som ligger på Låg utvecklingsnivå genom alla tre skolåren och två som ligger på Medelnivå. Den förre eleven når inte heller kravnivån för stavning och interpunktion. Likaså är det ytterligare två av elever på Låg utvecklingsnivå och en på Medelnivå som inte når denna kravnivå. Med dessa resultat för skrivning av en berättandetext samt kravnivåerna för stavning och interpunktion ligger B-klassen lågt i förhållande till alla jämförelseskolor, snittet för Uppsala kommun samt det generella resultatet för Sverige. Alla elever i B-klassen når däremot kravnivån för skrivning av en faktatext och ligger med det resultat bäst till bland alla jämförelseskolor, snittet för Uppsala kommun samt det generella resultatet för Sverige. Att fler elever når kravnivån för skrivning av faktatext än en berättande text är med 9 Elevers utvecklingsvägar behandlas mer ingående i avsnittet Elevprofiler årskurs 1 årskurs 3 (se ovan). 18

21 andra ord ett omvänt mönster mot det som finns för alla jämförelseskolor, snittet för Uppsala kommun och Sverige generellt. Läs- och skrivresultat i VS-klassen i jämförelse Andelen elever i VS-klassen som klarat alla delproven inom nationella provet i svenska är högre än tre av jämförelseskolornas andel, i nivå med genomsnittet för Uppsala kommun samt lägre än en skola (se Tabell 8 nedan). När det gäller hur många elever som uppnått kravnivåerna för de olika delproven för läsning ligger VS-klassen under andelen för de allra flesta jämförelseskolor, hela Uppsala kommun och det generella resultat för Sverige. Det är tre elever i VS-klassen som inte når kravnivå för förmågan att kunna läsa och förstå en skönlitterär text (delprov B) och fem som inte når nivån för en faktatext (delprov C). Tre av dessa elever når inte kravnivån för vare sig den skönlitterära texten eller faktatexten. Dessa tre ligger också på Låg utvecklingsnivå genom alla tre skolåren. Det är alltså ytterligare två elever som inte når kravnivån för läsning av en faktatext. Den ena av dessa ligger på Medelnivå genom åren, medan den andra har ingångsnivån Låg med bryter detta efter årskurs 2 och går upp till Medelnivån. Men till skillnad från dessa resultat om andelar elever som når kravnivåerna, är det ingen signifikant skillnad i jämförelse med VS-klassens jämförelseskolor när det gäller medelvärdet av de poäng som eleverna som grupp nått på de båda läsförståelsetesten (se Tabell 9 nedan). Det finns ett par möjliga förklaringar till detta. Dels finns så många elever som ligger på Hög utvecklingsnivå genom åren och de når mycket höga poäng på de båda läsförståelsetesten, dels har flera av de elever som inte når kravnivån poäng som ligger strax under kravnivågränsen. Därmed får klassen som helhet ett relativt högt medelvärde och standardavvikelsen blir inte så stor. Två av eleverna som inte når kravnivån för läsning av de båda texterna, når inte heller kravnivån för förmågan att läsa med flyt (delprov D) och en av dessa når inte kravnivån för förmågan att föra enkla resonemang om den upplästa texten i delprov D och relatera denna till egna erfarenheter (delprov E). 19

22 Tabell 8. Andel elever som i slutet av årskurs 3 uppnått kravnivåerna på nationella provets delprov för svenska (läsa och skriva) i VS-klassen samt jämförelseskolor, alla kommunala skolor i Uppsala samt nationella provinstitutionens rapport ang elever i Sverige. Skola Nationella provet i svenska: delprov B - H Läsa Skriva SVB SVC SVD SVE SVF SVG SVH Klarat alla delprov Västra Stenhagen 88% 79% 92% 96% 92% 83% 71% 63% Flogsta 97% 95% 97% 100% 97% 95% 89% 79% Gottsunda 91% 87% 83% 96% 83% 83% 78% 57% Stenhagen 98% 93% 96% 100% 91% 89% 65% 56% Stordammen 90% 87% 95% 100% 82% 87% 64% 46% Uppsala kommun Provinst.- rapport 96% 95% 97% 99% 94% 92% 86% 62% 96% 94% 95% 99% 92% 92% 85% -- Tabell 9. Resultat på lästest i slutet av årskurs 3 vid läsning av nationella provets delprov för läsning av berättande text respektive faktatext i VS-klassen samt jämförelseskolor i Uppsala. Maxpoäng på båda testen är 18. Signifikansprövning har skett med T-testet. Berättande text Faktatext Medel Stdav Sign Medel Stdav Sign Västra 16,2 2,2 15,0 3,1 Stenhagen Flogsta 16,5 2, ,2 2,5 -- Gottsunda 15,9 2, ,0 2,6 -- Stenhagen 16,8 1, ,2 2,8 -- Stordammen 16,2 2, ,4 2,

23 I motsats till B-klasen är det en större andel elever i VS-klassen som når kravnivån för att skriva en berättande text än en faktatext (se Tabell 8 ovan). Det är tre elever i VS-klassen som inte når kravnivån för skrivning av en berättande text (delprov F) och inte heller skrivning av en faktatext (delprov H). Två av dessa är desamma som inte når kravnivåerna för läsning av vare sig en skönlitterär text eller en faktatext. Den tredje eleven ligger däremot på Medel utvecklingsnivå för skrivning. Ytterligare två elever når inte kravnivån för skrivning av faktatext. Den ena ligger på Låg utvecklingsnivå och den andre på Medelnivå. De två eleverna som inte når kravnivåerna för vare sig läsning eller skrivning når inte heller kravnivån för stavning och interpunktion (delprov G). Detsamma gäller för en elev som ligger på en medel utvecklingsnivå. För skrivning av en berättande text ligger VS-klassens andel elever således i nivå med andelarna för en jämförelseskola, genomsnittet för Uppsala kommun och det generella resultatet för Sverige. Två jämförelseskolor har en lägre andel än VS-klassen och en skola har en högre andel. När det gäller skrivning av en faktatext är det två jämförelseskolor som har en lägre andel elever som når kravnivån, medan övriga har en större andel. En av jämförelseskolorna har samma andel elever som VS-skolan när det gäller att nå kravnivån för stavning och interpunktion. Övriga har en större andel. Diskussion av resultat Resultaten i korthet Under årskurs 1 går i stort sett alla eleverna i B-klassen och VS-klassen relativt snabbt fram i sin utveckling av att knäcka skriftkoden, dvs att lära sig bokstäver och kunna avkoda i läsning och inkoda vid skrivning. Men deras ingångsnivåer varierar. I läsning ligger redan inledningsvis i årskurs 1 betydligt fler elever i VS-klassen än i B-klassen på en Hög utvecklingsnivå. I B-klassen ligger den större andelen elever på Medel. Men när det gäller skrivning ligger de allra flesta elever i båda klasserna på Medelnivå. I båda klasserna finns också en grupp av elever som ligger på Låg utvecklingsnivå inledningsvis i både läsning och skrivning. Det är procentuellt fler elever på Låg nivå i B-klassen än i VSklassen. I båda klasserna fortsätter sedan de flesta av dessa också på den nivån genom åren. Av 21

24 dem som sedan inte når kravnivåerna för de olika delproven på nationella provet återfinns framför allt elever från den här gruppen på Låg utvecklingsnivå genom åren. Ett tydligt mönster är att de allra flesta elever ligger kvar på sin ursprungliga utvecklingsnivå genom alla åren i såväl läsning som skrivning. I genomsnitt är det emellertid cirka en femtedel som går snabbare fram i sin utveckling och några få som stannar upp i utvecklingen. Vid jämförelse med andra likvärdiga skolor, genomsnittsresultat för skolor i hela Uppsala kommun samt generella resultat för hela Sverige ser det något olika ut för de båda klasserna. Läs- och skrivresultat i B-klassen i jämförelse I årskurs 2 ligger B-klassen och även de andra jämförelseskolorna väl över genomsnittet för alla kommunala skolor för såväl läsning som skrivning. Men i läsning är det färre elever i B-klassen än i andra likvärdiga skolor som når kommunens kravnivå. I skrivning däremot ligger B-klassen i paritet med några av de andra skolor och långt över andelen för en av jämförelseskolorna. I årskurs 3 ligger andelen elever i B-klassen som klarat alla delproven inom nationella provet i svenska i nivå med genomsnittet för Uppsala kommun men är lägre än alla jämförelseskolor. I läsning av en skönlitterär text ligger B-klassen bättre till än ett par av jämförelseskolorna, snittet för Uppsala kommun och det generella resultatet för Sverige. Däremot är det två av jämförelseskolorna som når ett signifikant högre resultat än B-klassen som grupp på läsförståelsetestet för den skönlitterära texten. I läsning av en faktatext är det en lägre andel elever i B-klassen som når kravnivån än i alla jämförelseskolor, hela Uppsala kommun och det generella resultat för Sverige. Eleverna i B-klassen som grupp har också en signifikant lägre genomsnittspoäng på läsförståelsetestet för faktatexterna än fyra av jämförelseskolorna. B-klassen ligger lågt i förhållande till alla jämförelseskolor, snittet för Uppsala kommun samt det generella resultatet för Sverige när det gäller skrivning av en berättande text samt stavning och interpunktion. Men i skrivning av en faktatext ligger B-klassen bäst till bland alla jämförelseskolor, snittet för Uppsala kommun samt det generella resultatet för Sverige. 22

25 Läs- och skrivresultat i VS-klassen i jämförelse I årskurs 2 ligger VS-klassen för både läsning och skrivning något över medeltalet för alla kommunala skolor i Uppsala och ungefär i nivå med en av jämförelseskolorna samt betydligt under två av de andra jämförelseskolorna. I årskurs 3 ligger andelen elever i VS-klassen som klarat alla delproven inom nationella provet i svenska högre än tre av jämförelseskolornas andel, i nivå med genomsnittet för Uppsala kommun samt lägre än en skola. När det gäller hur många elever som uppnått kravnivåerna för de olika delproven för läsning ligger VS-klassen under andelen för de allra flesta jämförelseskolor, hela Uppsala kommun och det generella resultat för Sverige. Men å andra sidan är det ingen signifikant skillnad i jämförelse med jämförelseskolor när det gäller medelvärdet av de poäng som eleverna som grupp nått på de båda läsförståelsetesten. I skrivning av en berättande text ligger VS-klassens andel elever i nivå med andelarna för en jämförelseskola, genomsnittet för Uppsala kommun och det generella resultatet för Sverige. Två jämförelseskolor har en lägre andel än VS-klassen och en skola har en högre andel. När det gäller skrivning av en faktatext är det två jämförelseskolor som har en lägre andel elever som når kravnivån, medan övriga har en större andel. En av jämförelseskolorna har samma andel elever som VS-skolan när det gäller att nå kravnivån för stavning och interpunktion. Övriga har en större andel. Att använda dator i tidig läs- och skrivundervisning Redan i den delrapport som skrevs halvvägs in i det här projektet (se Att skriva sig till läsning med dator , Uppsala kommun. Delrapport för ASL-projektet ) kunde flera mycket viktiga fördelar med att använda datorer i den tidiga läs- och skrivundervisningen påvisas. I första hand rör det möjligheten att använda ordbehandlingsprogram i kombination med talsyntesprogram. Användandet av ordbehandlingsprogram innebär att elevernas skrivning av text, och för en del elever skrivning av mycket långa texter, kommer igång långt tidigare än om eleverna skulle ha skrivit för hand. I en rapport från Sandvikens kommun beskrivs mer ingående lärares arbete enligt ASL-metoden (Hultin & Westman 2014). I den rapporten påtalas just betydelsen av fokus på sådant tidigt textskapande. Det innebär att lärandet av hur bokstäver ser ut 23

26 och låter och hur ord stavas sätts in i ett funktionellt sammanhang av skrivande. Sådan kombination av att öva formaspekter i ett funktionellt sammanhang är gynnsamt för den vidare läs- och skrivutvecklingen 10. I de analyser som gjorts till dags dato av elevernas skrivning och i den mer ingående analysen av skrivning i en av klasserna i ett examensarbete 11 framkommer att formen, framför allt stavning, uppdelning i ord och markering av meningar, i texterna har förbättrats väsentligt redan under årskurs 1. Detta beror dels på lärarnas arbete med att systematiskt stödja den här utvecklingen, dels möjligheterna som ges av användande av ordbehandlingsprogram i kombination med talsyntesprogram. Genom talsyntesen kan eleven få såväl enskilda bokstäver som ord och längre texter upplästa. Det innebär att eleven får en omedelbar återkoppling på hur bokstäver låter om det skrivna ordet låter som avsett eller om det behöver stavas på annat sätt om gjorda formuleringar låter rimliga eller om exempelvis ord eller fraser saknas I ordbehandlingsprogrammet finns också möjligheten att använda stavnings- och grammatikkontroll. Detta har i de allra flesta fall valts bort av lärarna i B-klassen och VS-klassen till fördel för användande av talsyntes. Det senare tränar nämligen fler sinnen, dvs. kopplingen hörsel och syn, vid uppmärksammande av eventuella avvikelser. Användningen av dessa olika program leder enligt lärarna i de båda klasserna till en individualisering som stöder eleverna i precis de behov de har för stunden. Det finns ingen väntetid mellan det att behovet uppstår att få hjälp med exempelvis vilken bokstav eleven skriver eller hur ett ord stavas, och att de själva kan upptäcka detta och i många fall åtgärda det. Eleverna kan pröva sig fram i sin skrivning och finna nya möjligheter att uttrycka sig. Lärarna lyfter också fram att datoranvändning i skolan blir en vardaglig och normal verksamhet för alla elever. Det innebär bland annat att barn som har särskilda behov och därför får använda 10 Se t.ex. Langer, Judith A. (2004). Getting to Excellent. Teachers College Press. 11 Spörndly, Christina & Tovinger, Anders (2012). Hon blev kung över monstren, eller "Hntd dkö": Ett vidgat perspektiv på elevers skrivande i tidiga skolår. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Studentuppsats (Examensarbete) 24

27 dator för olika typer av särskilda träningsprogram inte upplevs avvika på något sätt av sina kamrater, vilket har kunnat hända tidigare. Den enda nackdelen med datoranvändningen är de teknikproblem som uppstått till och från. Några mycket besvärande exempel är att datorer inte går att starta eller att det tagit mycket (alltför) lång tid att starta dem samt att elevtexter som skrivits ena dagen inte finns kvar nästa dag på grund av serverproblem. Användande av dator i den tidiga läs- och skrivundervisningen som lyfts fram ovan pekar på fördelarna med att använda ordbehandlingsprogram i kombination med talsyntesprogram. Det stöder utvecklandet och befästande av bokstavskunskap och bygge av ett inre lexikon av skrivna ord, så kallat ortografiskt lexikon. Uppbyggnad av ett sådant inre lexikon är vidare centralt för att kunna utveckla ett flyt i läsning såväl som skrivning 12. Ju mer ord man har i sitt ortografiska lexikon desto lättare går det att läsa och skriva om olika ämnen. Skrivning på dator ger också ett frirum för skrivutveckling. Det är fritt från eventuella motoriska hinder i att forma bokstäver för hand och till stor utsträckning fritt från att vänta på sin tur för hjälp. Att få skriva texter på dator innebär att eleven kan skriva utan att i princip kunna en enda bokstav och att eventuella motoriska problem att forma bokstäverna är upplösta. Eleven måste däremot kunna hantera ett tangentbord. Alla elever kan således producera texter oavsett hur mycket kunskaper de har om den alfabetiska skriften och på så sätt bygga upp en självkänsla av att vara en skribent precis som alla andra i klassrummet. Att kunna få lägga grunden för en sådan positiv uppfattning om sin egen skrivförmåga är en bland några drivkrafter som skrivforskare brukar lyfta fram som centrala för engagerad skrivning och en gynnsam skrivutveckling. 13 De andra drivkrafterna rör skribentens målorientering, behov, intressen och vilja att ta del av ett innehåll och dela med sig av kunskapen om ämnet samt förmågan till självstyrning och hur man går tillväga när man ska skriva för att samordna alla delar i skrivprocessen. I ASL-klasserna ges alla elever den här möjligheten att uppleva att de kan producera en text, dela med sig av sina intressen för ämnet ifråga samt påbörja arbetet med att samordna olika delar i skrivprocessen. 12 Se t.ex. Myrberg, Mats. (2007). Dyslexi en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. 13 Writing and motivation (2007). Suzanne Hindi & Pietro Boscolo (red.) Oxford & Amsterdam: Elsevier Ltd. 25

28 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att B-klassen ligger generellt något sämre till i läsning än i skrivning i relation till jämförelseskolor. När det gäller skrivning ligger de däremot mycket väl till i skrivning av framför allt faktatexter. VS-klassen ligger i läsning också under sina jämförelseskolor men i skrivning i en mellanställning. På gruppnivå däremot ligger VS-klassen i nivå med sina jämförelseskolor i läsförståelse, medan B-klassen ligger under flera av sina jämförelseskolor. En möjlig förklaring till att B-klassen ligger något lägre än i VS-klassen i förhållande till sina respektive jämförelseskolor är skillnaden i elevernas ingångsnivåer. Det är en större andel elever i B-klassen än i VS-klassen som ligger på ingångsnivå Låg, och tvärtom är det en betydligt högre andel elever i VS-klassen som har ingångsnivå Hög. Ett genomgående mönster är vidare att det stora flertalet elever utvecklas på den nivån som de hade som ingångsnivå. Vad eleverna har med sig från förskoleåren och hemmiljö till skolan visar sig också i flera stora undersökningar 14 vara en av de viktigaste förklaringsfaktorerna till hur elever klarar sitt skolarbete. Med hjälp av de jämförelser som varit möjliga att göra inom det här projektet går det således inte att säga att användande av dator i den tidiga läs- och skrivutvecklingen skulle ha någon avgörande betydelse. Däremot bör påtalas att dessa jämförelser är av relativt grovt slag. De mäter enbart på ett kvantitativt sätt om eleverna nått kravnivåer eller inte. Jämförelsen är därmed inte baserad på hur dessa nivåer är nådda. Jämförelserna baseras således inte på hur pass kvalitativt utvecklade texter eleverna skriver, eller vilka mer eller mindre kvalitativt krävande frågor de klarar att svara på när det gäller läsning. Det man däremot kan säga baserat på resultat från detta projekt är att användande av dator i den tidiga läs- och skrivundervisningen lägger grunden för följande: 14 Se exempelvis den internationella studien PIRLS som Sverige deltagit i: Skolverket (2012). PIRLS Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv., Rapport nr