Uppdragsresan för ny vårdcentral

Transkript

1

2

3

4

5 Uppdragsresan för ny vårdcentral 1) Politiskt beslut om två geografiskt skilda vårdcentraler i Strängnäs centralort 2) Idédokument för Närvård Strängnäs/Mariefred 3) Uppdragsdirektiv till en huvudarbetsgrupp och olika arbetsgrupper Uppdragsarbete 1) Utveckling närvårdskoncept för tre vårdcentraler 2) Lokalplanering 3) Geografisk placering

6 Vision: Närvård Strängnäs/Mariefred Närvården Strängnäs/Mariefred: Har hög kompetens Har god tillgänglighet Ger medborgarna -närhet -trygghet - kontinuitet

7 Mål för Närvård Strängnäs/Mariefred Patientperspektiv Förtroende för primärvården, som ska vara den primära ingången Verksamhetsperspektiv Vinster i kvalitet och effektivitet Personalperspektivet God och positiv vårdkultur, som ger personalen tillfredsställelse i arbetet Ekonomiperspektivet Samordningsvinster för landsting och kommun + samhälle nu och i framtiden

8 Arbetsmetodik Övergripande koncept Direktiv för arbetsgrupper Styrgrupp med kommunrepr. Parallellt arbete m arkitekter Närvårdskoncept Lokalisering i Strängnäs

9 2 vårdcentraler = hyra + ombyggnad Aktuella hyresobjekt: Culmen AB = f.d. Thomasgymnasiet Vasallen = P10-lokaler SSM = Gula rosornas företagsby (Familjecentrum) Byggnadsåtgärder: 1) Lokalanpassning av hyresobjekt enligt koncept (1 år) 2) Ombyggnad befintlig vårdcentral för att passa upprättat koncept (1 år) och övriga aktualiserade lokalbehov kopplat till vårdcentralens lokaler

10 BEDÖMNINGSFAKTORER LOKALER Prioriterade faktorer: Förutsättningar att skapa ett logiskt patient- och arbetsflöde enligt sambandsdiagrammet Möjligheter att skapa en välkomnande närvårdsentré, som kan inrymma ett hälsotorg

11 BEDÖMNINGSFAKTORER LOKALER Övriga faktorer att beakta: Minimering av transporttid Samverkan kommunen Kostnadseffektiv verksamhet Tillfartsvägar och p-platser Expansionsmöjligheter Ekonomi

12 Närvårdskoncept Befolkningens förväntningar Rätt förutsättningar -Goda rekryteringsmöjligheter -Mindre enheter i teamsamverkan -Avgränsat uppdrag -Samverkan med kommunen -Samverkan andra vårdaktörer Förebyggande hälsovård - Insatser mot livsstilssjukdomar Kvalitetssäkrad sjukvård Samlad rehab landsting/kommun

13 GEMENSAM REHABILITERING Samordnad rehaborganisation - arbetsterapi -fotvård -kurator/psykolog - sjukgymnastik Många arbetsplatser i kommunen Gemensam lokalisering - samlad kompetens - minskad sårbarhet Gemensamt ledarskap

14 Bemanning Grund = uppdelning av befintliga personalresurser Orsaker till resursförstärkning: Befolkningsfaktorer Närvårdskonceptet Personalfaktorer Politiska beslut

15 INFÖR BESLUT Fortsatt arbete Val av lokalisering Tydliggöra ombyggnadsbehov Alternativa bemanningsförslag Ekonomiska effekter Beslutsförslag februari

16 NSV, Strängnäs Sambandsdiagram för ny vårdcentral Huvudentré Annan verks Entrétorg Kappr, toal Väntplatser Info hörna mm Reception/ kassa Diab PNA-lab Astma Bltr mm Väntrum/ Barnvänt Triage Tele-Q Väntplats Ambulansintag Akut Gyn MUE Öron Ögon MUE MUE Und*) Läke med Förråd Desinf Und*) MUE MUE ST/ AT ST/ AT MUE MUE Und*) Und*) MUE 2 läkarsekr MUE MUE MUE MUE Post kopiering 2 läkarsekr Grupprum Omkl Pers rum Konf rum *) För bl a ST/AT, EKG, längre behandl eller övervakn Pers entré Carlstedt Arkitekter AB, ; rev C:\Documents and Settings\linnpett\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK27\Nämndinfo samband

17 PALLIATIVA RÅDET Hälso- och sjukvårdsnämnden 13 december 2007 Görel Wachtmeister

18 PALLIATIVA RÅDET Huvudmål för rådet: Den palliativa vårdfilosofin ska ingå som en naturlig del i vården hos berörda vårdgivare. Program ska finnas för kvalitetsuppföljning av den palliativa vården.

19 PALLIATIVA RÅDET Rådet ska arbeta som rådgivare och stöd till divisionsledning och verksamheter Är organisatoriskt knutet till division Närvård Ansvaret för den palliativa vården och de förändringar som beslutas ligger i linjen.

20 PALLIATIVA RÅDET Rådet består av representanter från de palliativa enheterna, ger/rehab-, kvinno-, kirurg- och medicinklinikerna, vårdplatsenheterna, primärvården, paramedicin, barnhälsovården, sjukhuskyrkan och kommunerna

21 PALLIATIVA RÅDET nov 06 Gemensam uppstart Rådet blev då överens om Uppdraget Länsperspektivet Obruten vårdkedja för patienten Grundutbildning i palliativ medicin Processer drivs tillsammans kommun/landsting Att definiera begrepp palliativ patient och team Arbetsfördelning i rådet.

22 PALLIATIVA RÅDET Kartläggning, kunskapsinhämtning mm: Information om verksamheterna i Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Nyköping vid rådsmöten Externa studiebesök (Nacka, Stockholm, Norrköping, Linköping och Åtvidaberg) Inläsning av material Barn och ungdomars särskilda behov - inventering Studieresa till Kalmar maj Konsensus om inriktning och fortsatt arbete

23 Vård av obotbar sjukdom Diagnos Bot Livsförlängning Livskvalitet Livsförlängning Livskvalitet Livskvalitet Kurativ vård Tidig palliativ vård Sen palliativ vård Terminal palliativ vård Omvårdnad Palliativ vård -insats -vård Palliativ vård Organspecialist Palliativ läkare

24 Vem som gör vad i den palliativa vården Vem gör vad Kurativ vård Tidig palliativ vård Sen palliativ vård Terminal palliativ vård Efter döden Palliativ medicin Utbildning Handledning Konsultation Flaggor Utbildning Handledning Symptomlindring Behandling Utbildning Handledning Symptomlindring Behandling Utbildning Handledning Symptomlindring Organspecialist Behandling Symptomlindring Behandling Symptomlindrande insatser Konsultation Symptomlindrande insatser Ansvar Organspecialist PV/Komm Organspecialist PV/Komm Palliativ läkare PV/Komm Palliativ läkare PV/Komm Palliativ läkare PV Kommentar: primärvården finns med hela vägen, men insatserna är vagt definierade, vilket kan bero på att det är svårt med resurser.

25 PALLIATIVA RÅDET 2008 Utbildningar på flera nivåer, Registrering av alla dödsfall i Svenska Palliativregistret, Planering pågår för registrering i SYSTeam Cross av vissa indikatorer för att kunna följa den palliativa vården i Sörmland, Inventering av vårdprogram, Handbok för den palliativa vården Information om rådet internt och externt.

26 PALLIATIVA REGISTRET Kvalitetsdata - Patienten är informerad om sin situation - Närstående är informerade om patientens situation - Patienten är smärtlindrad - Det finns läkemedel att ge vid behov vid smärtgenombrott, oro, illamående eller andningsbesvär - Patienten behöver inte dö ensam - Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar - Närstående erbjuds uppföljande samtal efter dödsfallet

27 PALLIATIVA RÅDET Att arbeta tillsammans och nå en samsyn innebär att var och en måste göra avkall på någonting som man tycker bra om. Det kan vara svårt att nå samsyn annars. Arne Sjöberg

28 VARFÖR ROKIS? Från 1 jan 2005 en ny organisation, med nya förutsättningar och nya mål 1) Ökad kunskap om resurser och konsumtion i Sörmland 2) Underlag för rationalisering 3) Långsiktigt hållbar och likvärdig vård över länet

29 ROKIS-arbetet = Resurser och konsumtion i Sörmland Extern konsultfirma, Ledningsbolaget i nära samverkan med medarbetare inom Verksamhets- och ledningsstöd + två divisionschefer. Metodiken i kartläggningsarbetet förankrades tidigt under hösten med berörda verksamhetschefer. Utbildning i analysmetoder till medarbetare i LtS. Ex v: metod för jourberäkning, sjukhusens befolkningsunderlag m.m. Tillsammans med verksamhetscheferna förankrades även kvalitet och rapporterat siffermaterial

30 ROKIS-arbetet, forts Därefter siffrorna sammanställdes av LB, inkl kommentarer från LB, i de rapporter som överlämnades till hälso- och sjukvårdsledningsgruppen i november Huvuddelen av materialet = officiella NYSAM-siffror för NYSAM = nyckeltalssamverkan mellan 12 landsting. Etablerat sedan interna siffror gällande framförallt jourverksamheten Resultatet av arbetet är presenterat i elva specialitetsvisa bilagor samt en huvudrapport.

31 Rokis forts Rapportinnehåll 1. Konsumtionsperspektivet - resultat Sörmland kontra andra landsting - skillnader inom Sörmland (per kommun, mellan specialiteter etc) 2. Verksamhetsperspektiv - skillnader i resurser och produktion jmf andra landsting - skillnader i resurser och produktion inom Sörmland, bl a baserat på befolkningsunderlag per sjukhus 3. Jourverksamhet årsarbetare dagtid årsarbetare under jourtid

32 Den 31 jan Verksamhetscheferna lämnar förslag Sex olika grupperingar: 1. Medicin, Geriatrik, Rehab, Reuma, Infektion Hud 2. Barnmedicin Kvinnosjukvård Onkologi 3. Primärvården 4. Kirurgi, urologi och ortopedi Ögon, ÖNH 5. Akutmottagningar Anestesi, Operation och IVA Radiologi 6. Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Rapporteringarna utgör underlag för Hälso- och sjukvårdsledningsgruppens fortsatta arbete med att ta fram förslag

33 Konsumtion och täckningsgrad Andel läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar av alla konsumerade läkarbesök år 2004 i Sörmland Trosa 9% Strängnäs 11% Eskilstuna 14% Katrineholm 16% Flen 16% Oxelösund 11% Nyköping 11% Gnesta 8% Vingåker 15% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18%

34 Konsumtion och täckningsgrad Vårdkonsumtion, vårddagar per invånare år 2004 i Sörmland - Invärtesmedicin inklusive subspecialiteter inklusive köpt vård, geriatrik och rehabilitering samt infektionssjukvård - Trosa Landstingsverksamhet Köpt utomlänsvård Geriatrik o rehab Strängnäs Infektion Eskilstuna Katrineholm Flen Oxelösund Nyköping Gnesta Vingåker

35 Vårdkonsumtion, vårddagar per invånare år 2004 i Sörmland - Kirurgi och urologi inklusive köpt vård - Trosa Landstingsverksamhet Köpt utomlänsvård Strängnäs Eskilstuna Katrineholm Flen Oxelösund Nyköping Gnesta Vingåker Utgångspunkt är att skillnaden i konsumtion av slutenvårdsplatser inte har något samband med sjukdomspanoramat inom befolkningarna i resp kommun.

36 Befolkningsunderlag sluten vård Verksamhetsområde Mälarsjukhuset Kullbergska sjukhuset Nyköpings lasarett Barnmedicin (barn 0-18 år) Kvinnosjukvård (kvinnor 15-) Kirurgi och urologi Medicin, geriatrik och infektion Ortopedi Barn- och ungdomspsykiatri (barn 0-18 år) Ögonsjukvård Öron- näsa halssjukvård (dagkirurgiska ingrepp)

37 Produktionsjämförelser - vårddagar Verksamhetsområde MSE KSK NLN Differens KSK / MSE Differen s NLN / MSE Utfall på KSK jämfört med MSE Utfall på NLN jämfört med MSE Medicin, geriatrik, rehabilitering o infektion Barn- och ungdomsmedicin totalt (0-18 år) Summa Medicin mm Kirurgi och urologi Ortopedi Kvinnosjukvård 15 år Öron- näsa hals sjukvård exkl. audiologi 15,5 7, Summa kirurgiska discipliner Summa sjukhusvård

38 Läkarbemanning, omräknad jour Kostnaden (årsarbeten) för läkararbete under jour och beredskap - Sörmland - Medicinska spec Akutjouren KSK Kirugiska spec Medicinsk service Psykiatri Primärvård ,6 7,6 5,6 6,2 6,2 4,5 3,5 2,5 1,8 0,8 Mälarsjukhuset Kullberska sjukhuset Nyköpings lasarett 4,5

39 Varför aktuellt med ROKIS-metodiken nu? Utdrag ur nämndens genomförandeplan i Budget 2008! Ökad patientsäkerhet och förbättrad medicinsk kvalitet ska genomsyra all verksamhet förbättra tillgängligheten. Närvården ska kraftsamla kring de patienter med vanligt och ofta förekommande vårdbehov Varje resurs ska användas på det mest effektiva sättet. Det innebär ständiga omprövningar av vårdens utformning och omprioriteringar av vårdens inriktning Det är avgörande att verksamheten är ekonomiskt hållbar Nämnden ska fortsätta utveckla jämförelser och lägga större vikt vid att använda analyser..

40 Chvks12 Rapportering 2007 Förvaltning: Hälso- och sjukvården (tkr) Period: nov Helår Budget Prognos period 11 Prognos period 10 Bokslut Verksamhetens intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utomlänsvård Inomlänsvård Receptläkemedel Övriga läkemedel Medicinskt material och hjälpmedel Lab kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Lokalhyreskostn inkl media Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar maskiner och inventarier Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto

41 UPPFÖLJNINGSRAPPORT Hälsooch sjukvården AKTUELLT ÅR: 2007 BELOPP: Helår Avvikelse prognos Basenhet Nettobudget Prognos I reella tal I procent LÄNSSJUKVÅRD 110 Anestesiklinik MSE, KSK ,74% 111 Anestesiklinik NLN ,01% 112 Hudklinik Sörmland ,10% 113 Reumatologklinik Sörmland ,44% 114 Smittskydd/Vårdhygien Sörmland ,79% 115 Infektion-lungklinik Sörmland ,51% 116 Barn- och ungdomsklinik Sörmland ,52% 119 Kirurgi o urologi klinik NLN ,75% 120 Kirurgi o urologi klinik MSE, KSK ,57% 121 Ortopedklinik MSE, KSK ,92% 122 Ortopedklinik NLN ,38% 123 Öron-, näsa- halsklinik Sörmland ,14% 124 Kvinnoklinik NLN ,11% 125 Kvinnoklinik MSE, KSK ,26% 126 Onkologklinik Sörmland ,26% 127 Ögonklinik Sörmland ,29% 190 Gemensamt Division Länssjukvård ,98% SUMMA LÄNSSJUKVÅRD ,02% NÄRVÅRD 1300 BUP klinik KSK ,87% 1302 BUP klinik MSE ,77% 1304 BUP klinik NLN ,68% 132 Psykiatrisk klinik NLN ,21% 133 Psykiatrisk klinik MSE ,53% 134 Psykiatrisk klinik KSK ,16% 135 Medicinklinik MSE ,36% 136 Medicinklinik KSK ,46% 137 Medicinklinik NLN ,53% 138 Ger/Rehabklinik KSK ,04% 139 Ger/Rehabklinik NLN ,22% 140 Primärvård Flen/Malmköping ,89% 141 Primärvård extern drift ,07% 142 Primärvård Strängnäs ,79% 143 Primärvård Eskilstuna ,84% 145 Primärvård Mariefred ,00% 146 Primärvård Katrineholm ,30% 1481 Primärvård Trosa ,12% 1482 Primärvård Gnesta ,17% 1483 Primärvård Oxelösund ,73% 1484 Primärvård Nyköping ,93% 149 Barnhälsovård Sörmland ,32% 191 Gemensamt Division Närvård ,88% SUMMA NÄRVÅRD ,88% MEDICINSK SERVICE 150 Vårdplatsenhet MSE ,10% 151 Vårdplatsenhet KSK ,01% 152 Vårdplatsenhet NLN ,52% Tkr

42 153 Samlad mottagning KSK ,34% 156 Akutklinik MSE ,58% 157 Akutklinik NLN ,63% 158 Paramedicin MSE, KSK ,62% 159 Paramedicin NLN ,34% 160 Ambulanssjukvård Sörmland ,82% 161 Klinisk fysiologi och nukleärmedicin ,57% Sörmland 162 Radiologisk klinik MSE, KSK ,34% 163 Radiologisk klinik NLN ,70% 164 Medicinsk Fysik och Teknik Sörmland ,26% 165 Labmedicin - Svårbudgeterat första år med ny verksamhet. Måste läsas tillsammans med Hos gemensamt ,90% 192 Gemensamt Division Medicinsk ,43% service SUMMA MEDICINSK SERVICE ,58% GEMENSAMT HÄLSO OCH SJUKVÅRD 84 Gemensamt Hälso- och Sjukvård ,65% SUMMA GEMENSAMT HÄLSO OCH ,65% SJUKVÅRD TOTALT HSO ,88% Rapport skapad 39427