Medierna och arbetskraftsinvandringen
|
|
- Maj-Britt Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Timbro Medieinstitut Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING DET SENASTE ÅRET Reformen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU sjösattes Mediernas sätt att beskriva reformen är centralt för hur resultatet uppfattas och frågan är vilken bild av arbetskraftsinvandringen som medierna ger. TMI har undersökt vad sex olika medier det senaste året (från 6 mars 2012 och ett år framåt) har rapporterat om arbetskraftsinvandring och vilken bild de har förmedlat. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Göteborgs- Posten, Sveriges Radio Ekot och Sveriges Television riksnyheter omfattas. Det handlar om knappt 80 artiklar och inslag som för tidningarna har hittats i mediearkivet och sökordet arbetskraftsinvandr*. TMI:s sökning i de sex medierna handlar endast om de publiceringar där uttryckligen fenomenet beskrivs med termen arbetskraftsinvandring. För SR Ekot och SVT Nyheter har samma ord använts i respektive medieföretags sökmotor på och i dessa två fall handlar det om de inslag som är sökbara på webben. TMI vill understryka att det kan finnas inslag under mätperioden som sänts i de två public service- företagen, men som inte hittas via webbplatsernas sökmotorer. Analys och slutsats Av närmare 80 publiceringar finns inte ett enda fördjupande exempel på en beskrivning av den nytta som arbetskraftinvandring skapar åt företag och andra arbetsgivare, eller för den delen den nytta som ett jobb skapar för den hitflyttade arbetstagaren. Det är en mycket ensidig bild av arbetskraftsinvandringen som lyfter fram avigsidor som förvisso existerar och som bereder plats åt kritiska åsikter, exempelvis att arbetskraftsinvandring är ett medel för att trycka ner lönerna eller att arbetskraftsinvandrare tar jobben från dem som redan bor här. De undersökta artiklarna ger en felaktig bild av att frågan om arbetskraftsinvandringen enbart eller näst intill enbart handlar om okvalificerad personal, exempelvis bärplockare och restaurangpersonal. Även om den typen av arbetskraftinvandring är stor så är det långt ifrån hela bilden av verkligheten. Jämfört med den svenska befolkningen har en större andel av arbetskraftinvandrarna högskoleutbildning. Fakta om den relativt stora invandring av högkompetent arbetskraft som de facto sker saknas i rapporteringen. En självklar, lättillgänglig källa för medier när det gäller arbetskraftsinvandring är Migrationsverkets statistik som exempelvis visar att andelen högkvalificerad personal, exempelvis inom bristyrken som dataspecialister och civilingenjörer, är stor.
2 Mediernas bild av arbetskraftsinvandringen Majoriteten av inslagen eller artiklarna har en negativ utgångspunkt för att berätta om arbetskraftsinvandring. Här på till exempel SVT.se: Efter den senaste tidens rapporter om missbruk, där arbetstagare utnyttjas i närmast slavliknande förhållanden, så kräver också MP skärpta regler. Andra exempel på det negativa förhållningssättet är Göteborgs- Posten som publicerar en notis där LO kallar reformen ett praktfiasko, Svenska Dagbladet skriver om problemen med fler invandrare på den svenska arbetsmarknaden och tar upp reformen och Dagens Nyheter tar upp den politiska debatten med fokus på oppositionens skarpa kritik: Efter rapporter om slavliknande förhållanden med arbetare som tvingas jobba tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan, kräver MP bland annat kontroll av om arbetsgivare håller löften om löner till personer som kommer till Sverige för att arbeta. Frågan belyses vid ett par tillfällen utifrån frågeställningen vilken kategori av arbetskraft som arbetskraftsinvandringen i praktiken har omfattat. Även här pekar man på reformens misslyckande. Sveriges Radio rapporterar med hjälp av en professor i nationalekonomi att effekterna av reformen har uteblivit: Det är lågkvalificerade yrken, som städare och kökspersonal, som dragit flest arbetskraftsinvandrare, även om de minskat i antal det senaste året. Det är också i den här gruppen som larmen om utnyttjande av arbetskraft varit som flest. Dagens Nyheter som gör en ansats att beskriva en övergripande bild och presenterar statistik från Migrationsverket, men resultatet är en helt skev bild av verkligheten. DN får det att låta som om det bara är enstaka specialister som sökt sig till Sverige: I flera yrken där Sverige däremot skriker efter specialistarbetskraft har desto färre kommit: I fjol beviljades ett enda tillstånd sjuksköterskor med särskild kompetens och barnmorskor och två till biomedicinska analytiker. Dagens Nyheter berättar inte för läsarna om de tusentals dataspecialisterna, civilingenjörerna och teknikerna. Och i en artikel får en arbetskraftsinvandrad berätta om sina upplevelser och förstärker problemet. Målet med regeringens reform var en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, fokus låg på utländska specialister. I stället har två tredjedelar av nästan arbetstillstånd som beviljats sedan 2008 gått till enkla jobb, i yrken där arbetslösheten i Sverige redan är rekordstor. Och handeln med tillstånden fortsätter, trots Migrationsverkets skärpta rutiner. Dagens Nyheter beskriver dessutom i två så kallade analyser/kommentarer, där journalisten i en fri form ger perspektiv på frågan, reformens negativa sidor. Så här skriver Maria Croft den 15 februari i år:
3 Regeringen har egentligen inget val. Att säga att allt fungerar som det ska, medan utblottade arbetare från Kamerun som lurats till Norrlandsskogarna sitter och gråter i tv, är inte hållbart. Och Tove Nandorf skriver 6 december förra året under rubriken Arbetssökande matchar inte höjda krav från arbetsgivarna : De närmaste två åren ökar arbetslösheten med personer. Det är arbetsförmedlingens dystra prognos. Samtidigt gör tusentals arbetskraftsinvandrare jobben som arbetslösa svenskar och invandrare skulle kunna utföra. Perspektiv som saknas i mediernas rapportering Att arbetskraftsinvandringen löser arbetskraftsbrist belyser medierna inte. Av de 80- talet publiceringar som TMI har gått igenom saknas den här aspekten i stort sett helt. Det finns några undantag där det här nämns i förbigående, bland annat av Jacob Wallenberg i en intervju i Dagens Nyheter och av Cecilia Malmström (FP) i till exempel Göteborgs- Posten. Arbetsmarknaden som omfattar specialister och behov av hög utbildningsnivå är knappt omnämnd. Det finns en lättillgänglig, trovärdig källa för den journalist som verkligen vill sätta sig in i hur arbetskraftinvandringen ser ut. På Migrationsverkets webbplats finns gott om fakta om arbetskraftsinvandring. Exempelvis kan man studera hur många personer i olika yrkeskategorier som beviljats arbetstillstånd under 2012: Yrkesgrupp Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fisk Dataspecialister Storhushålls- och restaurangpersonal Köks- och restaurangbiträden Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Städare m.fl Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare Vård- och omsorgspersonal Slaktare, bagare, konditorer m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl Antal
4 Säljare, inköpare, mäklare m.fl Maskin- och motorreparatörer Det är värt att notera att kategorin Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske inkluderar många säsongsarbetare. Räknat som årsarbetskraft får den kategorin en mindre betydelse. Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Karin Ekenger har påpekat att de arbetskraftsinvandrare som arbetar i Sverige mera stadigvarande i genomsnitt har högre utbildning än den svenska befolkningen: Det är en större andel av de som kommer till Sverige för att stanna mera stadigvarande som har högskoleutbildning jämfört med den svenska befolkningen. Vid årsskiftet 2012/13 hade 44 procent av arbetskraftsinvandrarna från tredje land högskoleutbildning, att jämföra med 34 procent för den inhemska svenska befolkningen i åldern Urval av artiklar som ingår i TMI:s genomgång Dagens Nyheter : kraver- hardare- regler : i- regeringen- om- jobbinvandringen : ett- av- tre- arbetstillstand- gar- till- specialister : far- arbetstillstand- i- sverige : utnyttjade- pa- krogen Göteborgs- Posten : lo- domer- ut- lag- om- jobbinvandring : gastarbetare- utnyttjas- i- skogsbolag : riksdagsdebatt- om- arbetsinvandring : mp- vill- skarpa- reglerna : invandrare- utnyttjade- pa- krogen Sveriges Radio Ekot : :
5 120601: : Svenska Dagbladet : vill- skarpa- reglerna_ svd : vill- se- over- mottagande_ svd : domer- ut- lag- om- jobbinvandring_ svd : utnyttjas- i- skogsbolag_ svd : barplockare- kvar- i- stockholm_ svd SVT Nyheter : ord- i- debatt- om- arbetskraftsinvandring : reinfeldt- svarar- om- etniska- svenskar : om- centerns- forslag- inte- aktuellt : det- ar- oacceptabelt : ska- fa- sina- pengar Sydsvenska Dagbladet : krav- pa- flyktingamnesti/ : far- uselt- betalt/ : vill- skicka- hem- papperslosa/ : migranter- vantas/ : laddar- for- kampen- om- grasrotterna/
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN Arbetskraftsinvandringen är avgörande för Stockholmsjobben Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN
2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer
APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring
APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar
Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-
Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129
Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer
NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad
Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara
Nyanmälda lediga platser januari juli 2009
Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.
TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER
Lektion 18 SCIC 31/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Aktuell debatt om arbetskraftsinvandring (http://www.riksdagen.se/sv/debatter-- beslut/ovriga-debatter/ovrigt/ovrigdebatt/?did=h0c120130214ad&doctype=ad#pos=36)
Statistik sydöstra Skåne
Leader Sydöstra Statistik sydöstra Tabeller och grafer: Sida: Områdets storlek 2 Medelålder 2 Befolkning i och utanför tätorter 2 Befolkning - åldersuppdelad 3 Befolkning - ålder- och könsuppdelad 3 Andel
Femte jobbskatteavdraget i medierna
Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns
Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,
Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 472 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Medierna och arbetskraftsinvandringen
Timbro Medieinstitut Maj 2014 Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Metod 4 2. Från blåbärsskogen till LO- borgen 5 Färre fall
Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet
Landsbygden och myterna Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Vi lär oss om landsbygden Drömmen om landet Bonde söker fru En plats på landet Ett nytt liv på landet Allt
Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1
Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken
Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 116 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN
Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde
Arbetskraftsinvandring ur ett regionalt perspektiv
Arbetskraftsinvandring ur ett regionalt perspektiv - Tillväxt och skatteintäkter i Dalarna For information on obtaining additional copies, permission to reprint or translate this work, and all other correspondence,
Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring. Resultat från en enkätundersökning bland arbetsgivare
Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring Resultat från en enkätundersökning bland arbetsgivare Text Linda Pärlemo 2013-06-10 Sida: 1 Sammanfattning Arbetskraftsbrist och flaskhalsproblem är tillväxthämmande,
Yrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Privat sektor, arbetare
Privat sektor, arbetare Yrkesgrupp Kön Månadslön 0000 samtliga yrken Kvinnor 20 603 Män 23 015 Totalt 22 412 411 kontorssekreterare och dataregistrerare Kvinnor 23 668 Totalt 23 316 412 bokförings- och
Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014
2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -
Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth
Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens Lars Roth Innehåll Arbetsmarknadsläget Aktuell arbetslöshet Arbetsförmedlingens arbete med Grön kompetens Totalt 16-64 år Totalt 16-64 år Prognos BD län
Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 265 kvkm Invånare per kvkm: 21. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 265 kvkm Invånare per kvkm: 21 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv
Landareal: 423 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring
Landareal: 423 kvkm Invånare per kvkm: 92 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 921 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 1 045 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 489. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 489 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 480. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring
2011 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 327 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 327 kvkm Invånare per kvkm: 129 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 90. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 90 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,
Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Landareal: 327 kvkm Invånare per kvkm: 126. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 327 kvkm Invånare per kvkm: 126 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 1 699 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 667 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 667 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare
Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Landareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 127 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001
Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer
Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Workshop 2 2017-05-04 Teknik & tillverkning Datautbildning, eftergymnasial nivå Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför eftergymnasial datautbildning?
Arbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring
Tjörn Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Födelse- Flyttningsöverskott
Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 492 kvkm Invånare per kvkm: 37. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 492 kvkm Invånare per kvkm: 37 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,67. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,67 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 467 kvkm Invånare per kvkm: 27. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Strömstad Landareal: 467 kvkm Invånare per kvkm: 27 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 6 3 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 1 302 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 1 288 kvkm Invånare per kvkm: 10 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 328 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 328 kvkm Invånare per kvkm: 135 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 17 601 kvkm Invånare per kvkm: 0,29 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 136. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 136 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 371 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 138. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 138 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 1 371 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 474. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 474 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-