Näringslivsnytt 05. Nyheter från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Näringsliv och samhällsutveckling. Nr 5 Juni 2013

Transkript

1 Näringslivsnytt 05 Nyheter från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Näringsliv och samhällsutveckling. Nr 5 Juni 2013 Hållbara energisystem är ett framtidskrav För oss som arbetar med att skapa ett långsiktigt hållbart Katrineholm står miljöfrågorna ständigt i fokus. Det gäller att hitta energisystem som är hållbara över tid. Politiskt sker arbetet bland annat i Miljöstrategiska rådet som arbetar med fokusområdena Mark, byggnad och boende, klimat, vatten samt biologisk mångfald. Jag tycker att vi i Katrineholm har fått till flera bra projekt inom de här områdena, ett par bra exempel visas här. Satsningar inom energisektorn kan mycket väl vara en profilfråga för kommunen; vi visar upp lösningar som fungerar i praktisk verksamhet. Vi är framgångsrika här och det är viktigt att vi stöttar företag som arbetar med de här frågorna. Inom kommunen tittar vi bland annat på investeringar i solenergi för kommunens egna fastigheter. Vi ser också över vilka lösningar som finns för våra fordon och för kollektivtrafiken med en övergång till el och biogas som drivmedel. Vinsterna är både ekonomiska och miljömässiga med minskade koldioxidutsläpp som en direkt konsekvens. Självklart handlar framtidens energiförsörjning också om att minska energibehovet. När det gäller dessa besparingar handlar det om hur kommunala organisationer och företag, men också du och jag som privatpersoner, agerar i vår vardag. Det är en överlevnadsfråga för oss alla och något vi ständigt måste reflektera över. LARS HÅGBRANDT CHEF SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRV. Succé för morgonsofforna Vi kan verkligen vara nöjda med deltagarintresset på vårens Morgonsoffor. Totalt deltog 470 personer vid de tre sofforna. Samtidigt hade vi 1962 tittare på Katrineholms kurirens webbsända inslag. Datum Delt. Webbtitt. 1 feb mars april Totalt Höstens tre soffor är planerade till 6 september, 4 oktober och 1 november och kommer som tidigare att bjuda på intressanta gäster. BILDER: CARINA LLOYD

2 Boda kvarn i Östra Vingåker. Inte bara hemvist för den lokala hembygdsföreningen utan också för ett intressant energiprojekt. Uppmärksammad energilagring vid Boda Kvarn När tankarna är tillräckligt billiga går de att applicera på vanligt boende och då börjar det också bli ekonomiskt intressant i större skala Bengt Olsson om de ekonomiska aspekterna på energiprojektet vid Boda Kvarn. Vid Boda Kvarn i Östra Vingåker driver den lokala hembygdsföreningen ett för framtiden mycket intressant energiprojekt. Det handlar om att lagra överskottsvärme för att sedan använda den när den behövs bättre, på kvällen, nästa vecka eller, när projektet utvecklats vidare, kanske vid en annan årstid. Projektet, vars huvudsyfte från början var att skapa ett värmesystem med värmelagring har succesivt graderats upp till att bli ett pilotprojekt i praktisk tillämpning, berättar Bengt Olsson, initiativtagare till energilagringsprojektet vid Boda Kvarn. Att Östra Vingåkers Hembygdsförening har blivit känt i energisammanhang hänger samman med att Bengt Olsson också är föreningens ordförande. Han har en mångårig bakgrund i energibranschen som civilingenjör och kraftverkskonstruktör, men också som lärare och skolledare med bland annat VVS- och energibranscherna som uppdragsgivare. Att VVS-branschens utbildningscentrum, sedemera IUC, hamnade i Katrineholm är i mångt och mycket Bengts förtjänst. I slutet av 90-talet blev han pensionär och värvades av Erik Östdal Gustavsson till Östra Vingåkers Hembygdsförening, kom snart med i styrelsen och blev 2006 föreningens ordförande. Hembygdsföreningen har, sedan de i mitten på 90-talet tog över Boda Kvarn, succesivt restaurerat kvarnen. En ny kvarnränna har byggts och i dag kan man demonstrera hur man för mer än hundra år sedan malde säd i kvarnen som drivs med hjälp av en vattenturbin. Energi utnyttjad på gammalt traditionellt sätt. Men Boda Kvarn kan också visa Fortsättning nästa sida >>>

3 ILLUSTRATION: RUDIN & CO ENERGILAGRING I Boda Kvarn-projektet tar man vara på överskottsvärme dels från kraftverkets generator (A) och dels från solfångare (B). Överskottsvärmen förstärks genom en värmepump (C) och lagras i salttankar (D). Den lagrade värmeenergin används senare (en till två veckor) när de vanligtvis oupvvärmda lokalerna (E) snabbt behöver värmas upp för en halv- eller heldagsanvändning. När salttankarna tömt på energi, återladdas de, för att efter en till två veckor återigen värma upp lokalerna. Grafik: Rudin & Co <<< Fortsättning från föregående sida upp modern energi försörjning med nutida teknik. När markägaren Claestorps Fideikomiss planerade för att bygga ett nytt vattenkraftverk vid Boda Kvarn sammanföll det med föreningens planer på att utveckla kvarnmagasinet med ökad tillgänglighet och bättre komfort. Den nya turbinhallen blev en tillbyggnad till magasinet och den gamla turbinhallens ytor frigjordes till en användbar service- och aktivitetslokal för hembygdsföreningen. Fundering över vidareutveckling Efter att det nya kraftverket tagits i bruk funderade man i hembygdsföreningen också över hur de ouppvärmda lokalerna i magasinet skulle kunna utnyttjas en längre del av året. Den nya turbingeneratorn alst rade värme som ventilerades bort. Kunde man på något sätt lagra den värmen för att använda den senare när behov uppstod? En projektidé där man ville utnyttja ny teknik i värmelagring växte fram. Jag tog kontakt med Stig Högnäs på Vesam, berättar Bengt Olsson. Det är Stig som sedan svarat för projektering och en del av installationerna. Fler parter involverades. Diskussioner med lokala företag och kommunen ledde fram till lösningar där även EU genom Leader Gränslandet, Sörmlands Sparbank, Energimyndigheten, KTH och IUC involverades. Bengts tidigare erfarenheter när det gäller bidragsansökningar från EU och myndigheter kom nu väl till pass. De tekniska lösningarna på plats kom sedan till genom samarbete mellan hembygdsföreningen, Vesam och kommunen. Ökat intresse Intresset för lagring av värme och energi har ökat kraftigt och Boda Kvarn har blivit föremål för branschens intresse. Antalet studiebesök ökar och före ningen har, utöver guidningar, tankar om seminarier och utbildningar. Vi var först med att använda den här typen av rostfria tankar för energilagring, säger Bengt Olsson, som konstaterar att de är ganska dyra. När tankarna är tillräckligt billiga går de att applicera på vanligt boende och då börjar det också bli ekonomiskt intressant i större skala. Projektet har finansierats med pengar från EU genom Leader Gränslandet och kommunen har stått för en del material. Totalt har projektet kostat 2,5 miljoner kronor varav hembygdsföreningen stått för ideellt arbete värderat till kronor. Många har varit inblandade och Bengt Olsson lyfter fram några insatser: Carl-Ruben Hovberg har svarat för allt VVS- arbete och Lars-Åke Hjelm har gjort alla eldragningar. Kurt Moqvist är anläggningsansvarig. Allt arbete är ideellt. Följa produktionen Närheten till kraftverket och möjlighet att se direkt in i den nya turbinhallen gör att man följa hur elproduktion via småskalig vattenkraft går till. En spännande möjlighet för energiintresserade besökare. Det gamla ställverket från 1908 finns också kvar vilket visar besökare den utveckling som skett på 100 år. På Boda Kvarn kan man följa energiproduktion i tre generationer: dåtid genom den gamla kvarnen och dess mjölproduktion, nutid genom det nya vattenkraftverket samt framtid genom det nya energilagringssystemet och utnyttjandet av solenergi.

4 Sportcentrums energisystem sparar pengar åt kommunen För den som ska driva idrottsanläggningar är energikostnaderna alltid en tung post att bära. Att producera is till hockey- och bandybanor och värme till uppvärmda fotbollsplaner kostar stora pengar. Effektiv energianvändning är viktigt för att hålla kostnaderna nere. I Katrineholm har Sportcentrum i många sammanhang framstått som en exemplarisk anläggning i dessa sammanhang. Och det är ett snillrikt och avancerat energisystem som gör att de olika idrottsplanerna energimässigt utnyttjar varandra. Principen är egentligen enkel. Det går åt energi för att skapa den kyla som gör det möjligt att spola upp en bandyplan i slutet av oktober. Det finurliga är att utnyttja den överskottsvärme som bildas när kylan till bandyplanen skapas. Det finns en varm och en kall sida i alla värme- och kylsystem, berättar Kjell Dävelid som är kommunens energi- och klimatrådgivare. Överskottsvärmen från bandyplanen går ner och lagras i ett antal borrhål i berget som blir ett energilager Lagring är nyckeln Att kunna lagra energi är nyckeln för att minska kostnaderna för uppvärmning och nedkylning. Fördelen med att lagra i berg är att man utnyttjar bergets värmelagrande förmåga, säger Kjell Dävelid och nämner vatten och salt som andra lagringsmedier. Ytan på Backavallens konstgräsplan värms under sommartid upp av solen och den överskottsvärme som då bildas går ner i samma energilager och lagras där för kommande behov. När värme tillförs berget stiger bergets temperatur. För de värme- Fortsättning nästa sida >>> C Värmetillförsel Kyltillförsel Laddar från kylmaskiner Laddar från borrhålslager A B F D E UPPVÄRMNING OCH NEDKYLNING Anläggningarna på Backavallen hjälper varandra att spara energi. Kylaggregatet i Woody hallen (A) förser ishockeyhallen med kyla till isen, överskottsvärmen som uppstår tas tillvara av värmepumpar (E) som förser ishallen med varmvatten och uppvärmning. Kylaggregatet vid bandybanan (B) förser förutom bandybanan också curlingbanan och hockeyrinken med kyla för isproduktion. Överskottsvärmen lagras i borrhålslager i berget (F) och används av de värmepumpar (D) som förser konstgräsplanen med uppvärmning under vintern. I borrhålslagret lagras också överskottsvärmen som uppstår när konstgräsplanen värms upp av solen sommartid. Överskottsvärme som lagrats i borrhålslager i berget överförs också till värmepumpen som förser omklädningsrummen vid A-planen med varmvatten och upvärmning (C).

5 <<< Fortsättning från föregående sida pumpar som under vintern värmer upp fotbollsplanen, och för detta använder den lagrade värmen, innebär det att elbehovet för att täcka upp resten av uppvärmning reduceras kraftigt. Man kan jämföra med vanlig bergvärme för uppvärmning av villor med den skillnaden att man här laddar borrhålen med ytterligare värme. Ju högre temperatur i borrhålslagret, desto mindre el behöver man tillföra värmepumparna. Modernt system Även Woodyhallen har ett modernt energibesparingssystem. För att skapa is krävs att kyla transporteras ut på golvet genom rörsystemet som är 18 kilometer långt. Väljer man ett billigare plaströrssystem och använder saltbaserade köldbärare kräver det större pumpeffekter för att kunna cirkulera i rören. I Woodyhallen har man valt koldioxid som köldbärare vilket bara kräver tiondelen så mycket energi för pumparna. Besparingen är drygt 70 MWh för kylsystemet. Iskvaliteten blir också bättre eftersom man snabbare kan reglera istemperaturen. Investeringen i kopparrör, som krävs eftersom koldixiden har ett högre tryck, istället för plaströr betalar sig alltså genom minskade energikostnader. Överskottsvärmen som bildas av kylkompressorerna tas sedan tillvara och används för uppvärmning av hallen det minskar fjärrvärmebehovet med 400 MWh för värmeåtervinningssystemet. Sportcentrum har på detta sätt blivit en anläggning som rönt uppmärksamhet och fått många studiebesök från energiintresserade arenakollegor runt om i landet. Fördelen med att lagra i berg är att man utnyttjar bergets värmelagrande förmåga Kjell Dävelid, kommunens energi- och klimatrådgivare om ansträngningarna att optimera Sportcentrums energisystem. ANDRA LOKALA FÖRETAG I ENERGIBRANSCHEN Swedish Biogas International Katrineholm AB Gårdsanläggning för samrötning av i huvudsakligen gödsel och industriella bi-produkter från regionen. Ägare: Swedish Biogas International AB 51 % Övrigt ägande av Ericsberg, Fors Säteri, Åkerö Säteri samt Lantbruksgas i Sörmland AB. Läs mer på EGEN EL AB Provar olika sätt att skapa egen el och tar fram enkla paket för dig som vill sätta igång. Egen Els kullen är öppen för besök av alla. Här kan du själv studera många små vindsnurror, olika typer av solceller och lära dig mer om hur du gör din egen el. Läs mer på Kalendarium: 3 juli Allsång artist David Lindgren St Djulö Herrgård 10 juli Allsång artist State of Drama St Djulö Herrgård 17 juli Allsång artist Zara Larsson St Djulö Herrgård juli Italiensk marknad med italienska delikatesser och hantverk Stortorget 7 juli-11 augusti Julitafestivalen 13 juli Slottsprinten Eriksbergs slott 3 12 augusti Katrineholms-Veckan 6 september kl Morgonsoffan Lokstallarna 4 oktober kl Morgonsoffan Yxtaholm, Flen 1 nov kl Morgonsoffan Lokstallarna november Elmia Subcontractor Elmia, Jönköping Utforska din stad genom Stadsvandring 21 augusti kl Vandring i Stadsparken, vid Gröna kulle och i skyddsrummet. Samling vid scenen i Stadsparken 4 september kl Vandring från Södra skolan, tennishallen, via gamla karossen till Friggagatan. Samling vid Kupolen. Här hittar du oss på Facebook: David Lindgren en av artisterna vid Allsången på Stora Djulö i sommar.

6 NÄRINGSLIVSCENTRUM NyföretagarCentrum på Export CSR, det europeiska närverket för ansvarsfullt företagande har varit på besök i Katrineholm. Nu skall Nyföretagarcentrum modell gå på export. Organisationen CSR är på studiebesök i Sverige för att kopiera den modell som NyföretagarCentrum framgångsrikt använder i Sverige. Tio deltagare från bland annat Serbien, Italien och Turkiet samt EU:s Afrikanska handelskammare besökte den 18 juni Katrineholm för att få ta del av Nyföretagarcentrums arbete i KFV-regionen, som ett exempel på ett bra och framgångsrikt arbete. Nyföretagarcentrum Västra Sörmland, Owe Svensson och Anne Hofstedt stod som värdar för besöket och berättade om sitt arbete i KF-regionen. Lars-Erik Sandhgren, chef Näringsliv och samhällsutveckling berättade om Katrineholms kommun och arbetet med näringslivsfrågor. Den typen av verksamhet som vi driver finns inte ute i Europa, och just nyföretagarcentrum i Katrineholm är ett av de mest framstående i Sverige, säger Nyföretagarcentrums vd Harry Goldman. Han pekar på bredden av aktiviter, utbildningar samt rådgivningar i KFV-regionen. Prisade företagare Möller bil i Katrineholm fick priset som årets bästa återförsäljare av Skodabilar. Priset delas ut en gång om året. Priset är baserat på kundnöjdhetsundersökningar och framgångsrik försäljning. Sköna Gertruds te och kaffe med i White Guide 2013 på en hedersvärd 20:e plats. I White Guide listas alla caféer i mästarklass och rankas efter totalpoäng efter satta dryckespoäng och poäng för bakverk. Linköpings Universitet söker samarbetspartners Just nu söker vi företag som är intresserade av att låta ett par väl kvalificerade ingenjörsstudenter, som är specialister på kvalitetsoch verksamhetsutveckling, göra ett förbättringsprojekt på ditt företag. Det kan vara utmärkt inför ev framtida certifiering, eller bara för att säkerställa att ni jobbar på bästa möjliga sätt inom er verksamhet. Att få projektet utfört kostar er ingenting och lärare från studenternas utbildningsprogram kommer gärna ut i förväg och hjälper till att formulera uppdraget, så att ni får ut mesta möjliga effekt av det. Det är viktigt att företaget ställer upp med data om problemet, gärna redan insamlade data, samt med tillgång till personal som är kunniga inom den process som ska förbättras. Projektet pågår i fyra månader under hösten och studenterna gör ngt/ngra besök på företaget, men utför själva projektarbetet på universitetet, så de behöver ingen egen arbetsplats hos er. Både tillverkande företag och tjänsteföretag är välkomna. Anmälan snarast möjligt till: emma.hanson@liu.se Tel: +46(0) Mobil: +46 (0) Katrineholms Logistikcentrum I början av juni skedde uppstarten av fullångt tåg från Duisburg med ankomst och avgång varje lördag. Det innebär en ökning med 20 % av godsvolymen. Under sommaren fortsätter också transporterna timmertransporterna. Timmer från en 10-milsradio ankommer södra terminalen och körs sedan söderut till Halland och Småland.

7 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Näringsliv och samhällsutveckling = Varje tåg motsvarar 38 trailers på landsväg. Genom dessa transporter av gods på järnväg istället för på landsväg minskas koldioxidutsläppen. EU-pengar till Katrineholm Katrineholms kommun är beviljade medel ur EU:s strukturfonder för projekt Euroshuttle train Projektet som kommer att pågå i ett och ett halvt år är en fortsättning på den förstudie som genomförts under 2012 som syftade till att undersöka förutsättningar för intermodal trafik mellan Katrineholm och södra Europa. Projektet har tilldelats kr. I förstudien har ett antal tänkbara terminaler identifierats i norra Spanien och södra Frankrike. Innan ett praktiskt test med tåg kan genomföras krävs att tillräckligt många företag är beredda att föra över sina produkter via transporter från väg till järnväg. Företagen som ingår i projektet ska i första hand finnas inom de utpekade upptagningsområdena och en mer fördjupad behovsanalys ska genomföras för att förbereda möjligheterna för att starta upp en tåg pendel. Med dagens tåglängder, 650 m, kommer ett Euroshuttle/ train att ersätta ca 38 lastbilstransporter i respektive riktning. Det skulle innebära en reduktion av km / vecka på det Europeiska vägnätet (om pendeln blir en endagars veckopendel). Miljövinsterna och folkhälsovinsterna blir betydande, liksom värdet av den minskade olycksfaktorn som föreligger vid vägtransporter. Att reducera miljöpåverkan, förbättra folkhälsan och reducera olycksrisker är både i Sverige och inom EU mycket högt prioriterade mål. Att överföra mer godstrafik från vägnätet till tåg är också ett delmål i den miljöpolitik som lagts fast. Genom att nyttja den inter-modala modellen bibehålls en hög flexibilitet och god kundnytta trots en betydande reduktion av vägtransporterna. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Katrineholms kommun, Trafikverket och Linköpings universitet. Samhällsbyggnadsförvaltningen är en ny förvaltning fr o m 1 januari Syftet med den nya för valtningen är att samla resurser och kompetenser för att bygga ett långsiktigt och hållbart Katrineholm. Förvaltningen består av före detta Stadsarkitektkontoret, Miljöförvaltningen, Näringsliv och Tillväxt samt delar av Service- och teknikförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen finns idag samlat på Trädgårdsgatan 1, AVA huset. Där finns också Näringslivscentrums aktörer; Nyföretagarcentrum, Almi, Coompanion, Katec och LiUkontaktsekretariat. LARS HÅGBRANDT FÖRV.CHEF SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRV. Tel , lars.hagbrandt@katrineholm.se Lars-Erik Sandhgren Avdelningschef , Lars-Erik.Sandhgren@katrineholm.se CARINA LLOYD FÖRETAGSLOTS/ NÄRINGSLIVSUTVECKLARE Tel , carina.lloyd@katrineholm.se BJÖRN WINNBERG PERSSON MARK- OCH EXPLOATERINGSCHEF Tel , bjorn.winnberg-persson@katrineholm.se ROGER ANDERSSON PROJEKTLEDARE FÖR KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM Tel , roger.andersson@katrineholm.se LENA ÖRNFJÄRD-BERG ADMINISTRATÖR Tel , lena.ornfjard-berg@katrineholm.se Catharina Marklund EU samordnare Tel catharina.marklund@katrineholm.se Kontakt: Läs mer om Näringslivscentrum på Här finner du också tidigare Näringslivsnytt. Produktion: KFV Marknadsföring Glad sommar önskar Samhällsbyggnadsförvaltningen