theiia.se den enklaste planen av alla: att inte göra något på semestern! Vi kom inte nära måluppfyllelse.»

Transkript

1 theiia.se Nyhetsbrev från Internrevisorerna 2011:4 SIGNERAT:»I år försökte jag och familjen med den enklaste planen av alla: att inte göra något på semestern! Vi kom inte nära måluppfyllelse.» ÄNTLIGEN! Även om sommaren för de flesta av oss innebär både en efterlängtad och välförtjänt avkoppling så är det härligt att vara tillbaka på arbetet och få ta tag i en eller två stimulerade och efterfrågade granskningar. Precis lika härligt som det var att få tillämpa klocka av principen vid början av semestern är det att genomföra klocka på. Jag tror det beror på att familjen inte utgör ett tillräckligt moget granskningsprojekt och dessutom bemannats med en mängd projektsabotörer som helt enkelt gör andra sakervid fel tidpunkt eller på annat sätt än det den ytterst kompetente projektledaren läs internrevisorn fastställt i semesterplanen. I år försökte jag och familjen med den enklaste planen av alla: att inte göra något på semestern! Vi kom inte nära måluppfyllelse. I och för sig har projektet startats och slutförts vid överenskomna tidpunkter men verksamheten i projektet kan inte klassificeras under rubriken ingenting. Alldeles för mycket trädfällning, shopping på byggvaruhus, solande, reparerande, badning och trevligt umgänge Alla anser dock att semestern trots bristande måluppfyllelse har varit både rolig, stimulerande och inneburit kompetensutveckling inom oväntade områden. UNDER DE FÖRSTA DAGARNA efter semestern på ett fortfarande glest bemannat kontor slår tanken mig att det kan vara så som många upplever olika internrevisionsprojekt. Egentligen förstår våra kunder inte vad vi vill åstadkomma och kan därför inte ifrågasätta målbild eller nytta. I bästa fall blir resultatet ändå bra och verksamhetsförbättrande men i andra fall är det bara internrevisorn som ser nyttan. För att bli bättre på och ha kraft till att engagerat förklara nyttan av internrevision behövervi ständig kompetensutveckling. Det vi gör bäst är av naturliga skäl just internrevision men vad innebär revision? För mig är revision en översyn, genomgång, med förslag till grundlig ändring, omarbetning eller modernisering av en verksamhet. Revision kan också definieras som granskning av räkenskaper och kontroll. Den senare definitionen utgör mer ett finansiellt perspektiv medan internrevisionen har siktet inställt mot framtida effektiv verksamhet. INTERNREVISIONSDAGARNA som samtidigt är vår jubileumskonferens utgör en möjlighet till kompetensutveckling och nätverkande. Jag hoppas att du har hittat några godbitar i programmet (se sidorna 2 och 3) och att vi ses där. Om du inte tar vara på detta tillfälle så hoppas jag att du har annan möjlighet att fylla på med inspiration och kompetensutveckling kanske någon av föreningens andra aktiviteter eller nätverk tillfredsställer dina behov? Du kanske under sommaren har kommit på några bra idéer för seminarier eller utbildningar? Tipsa oss gärna! Vårt mål är en breddad och fördjupad föreningsverksamhet för att lyckas med detta så behövervi Ditt engagemang och Dina idéer! signerat Lotta Internrevisorerna fyller 60! Läs mer om historien på sidan 4 Ny kurs om risker för bedrägerier. Läs mer på sidan 8 En spännande resa i revisionsbranschen på sidan 9 1 theiia.se 2011:4

2 Program för Internrevisionsdagarna 2011 KURAGE KREATIVITET KVALITET TORSDAG 1 SEPTEMBER: TEMA KURAGE 09.00: Registrering samt kaffe : Plenum. Moderator Martin Malm inleder : Plenum. Charlotta Löfstrand Hjelm, IIA Swedens ordförande, hälsar välkommen : Plenum. Phil Tarling, ordförande ECIIA: Step up a gear : Plenum. Guidon Berggren, Past President, och professor Flemming Ruud: 60 år med internrevisionen : LUNCH : Plenum. Nils Hansson, redaktionschef och ansvarig utgivare: SVT»Uppdrag granskning» : Spår 1 Royal. Martin Hagberg, Försäkringskassan: Hur lyckades man stjäla 34 miljoner från Försäkringskassan? Hur förhindra att det händer igen? : Spår 2 Stockholm. Guidon Berggren och Bernt Gyllenswärd:»Whistleblowers» internrevisionens roll : Spår 3 Vinterträdgården. Anders Thunholm och Åse Bäckström, KPMG: Hur kan internrevisionen dra nytta av intresset för Governance, Risk & Compliance (GRC)? : Spår 4 New York. Martin Bohlin, Transcendent Group: Sociala medier möjligheter och risker, men för vem? : KAFFE : Spår 5 New York. Björn Rosenkvist, IR-chef SEB: Basel III ur IR-perspektiv : Spår 6 Royal. Göran Engquist och Anna Arrehed-Bjurefeldt, Deloitte: Solvency II ur IR-perspektiv : Spår 7 Vinterträdgården. Daniel Goldberg och Linus Larsson, moderator Martin Malm: Svenska hackare vilka är de? : Spår 8 Stockholm. Andreas Halvarsson och Håkan Molin, Ernst & Young: Vad kostar integritet? : Plenum. Lars-Göran Engfeldt, ordförande Transparency International: Korruption, en allt vanligare företeelse? : Plenum. Ann-Charlotte Klingberg och Anders Hult: Intern styrning och kontroll»vi har ett resultat» : Plenum. Torbjörn Wikland:»Vi har en bok» : Drink på balkongen. Alla 19.00: Jubileumsmiddag. Alla. Vinterträdgården. 2 theiia.se 2011:4

3 KURAGE KREATIVITET KVALITET FREDAG 2 SEPTEMBER: TEMA KREATIVITET OCH KVALITET : Plenum. Moderator Martin Malm: Inledning. Håkan Berg, Swedbank: Från internrevisionschef till Head of Baltic Banking : Plenum. Anders Karlsson, Group Market Risk Manager, Carnegie: Vikten av effektiv riskhantering erfarenheter från tradingskandal : KAFFE : Plenum. Kelly Hogan: Effective Communication of Audit Result : LUNCH : Plenum. Katrin Westling Palm, GD Pensionsmyndigheten, och Stephan Sandelin, IR-chef Pensionsmyndigheten: Bygga intern styrning och kontroll med hjälp av internrevision : Plenum. Per Håkansson, Chefsjurist Finansinspektionen: Kvalitet i den finansiella sektorn : KAFFE : Plenum. Peter Clemedtson, ordförande PwC: Hur återställa förtroende för extern revision : Plenum. Martin Malm och ordförande Charlotta Löfstrand Hjelm: Sammanfattning av konferensen 16.30: Buss avgår till Solliden. Allsång på Skansen med Lasse Berghagen. VI TACKAR VÅRA SPONSORER! 3 theiia.se 2011:4

4 IIA Sweden: 60 år av händelser inom Internrevisionen Denna översikt är en överblick av väsentliga händelser och utvecklingen inom internrevisionen under de senaste 60 åren. Den ska ses som ett komplement till den krönika som Gerhard Lundgren skrev 2001 när föreningen fyllde 50 år. av guidon berggren : FRÅN KÄLLAREN TILL STYRELSERUMMET Internrevisionen har gått från att ha varit enbart siffergranskare till att vara en viktig medspelare i styrelserummet. Arbetsuppgifterna har successivt blivit bredare samt mer och mer kvalificerade. Före finanskrisen i början av 1990-talet hade internrevisorerna svårt att få sina röster hörda. Arbetsuppgifterna var mestadels sifferprickning, avstämningar och inventeringar. Den berömda prickpinnen med grön stämpeldyna hade stor utbredning som arbetsredskap framför allt i bankerna. Det ställdes heller inga högre krav på internrevisorns utbildning och kompetens. Efter finanskrisen upptäckte styrelser och affärsledningar betydelsen av en kompetent internrevision. Det behövdes någon i organisationen som kunde slå larm närnågot varpå väg att gå snett. Någon som hade kurage, mod, kompetens och kunskap om organisationen och som kunde informera och rapportera om synliggöra vad som verkligen hände så att styrelser och ledningar i tid kunde åtgärda de brister som fanns. Någon med stor integritet och kompetens som skulle få styrelser och ledningar att lyssna. I många organisationer fungerade detta men det var då, och vi har fortfarande en bit kvar tills flertalet organisationer förstår att nyttja sin internrevisions fulla potential. Internationellt bildades The Institut of Internal Auditors, IIA, i USA redan 1941 och den nordamerikanska föreningen blev moderförening för övriga världen. Ända fram till 2002 stod den amerikanska föreningen för utveckling och framtagande av standards för internrevisionen i hela världen. Vid ett internationellt möte i Peking 2002 bildades Global IIA där samtliga föreningar fick lika värde inklusive den amerikanska. IIA Global föddes och har sedan starten sitt säte i Florida, USA. Institutet för Internrevision, IIR, bildades för Skandinavien den 8 oktober Här ingick fyra nordiska länder; Danmark, Norge, Finland och Sverige. Föreningens förste president hette Heintz Hintze och kom från Sverige. Antalet medlemmar var då tio. 1975: Denny Beran var den förste som avlade skriftlig CIAexamen. Han är nu IIA:s Chairman Inom den finansiella och privata sektorn var internrevision etablerad redan innan Föreningen bildades. Även internrevision inom IT-området har en relativt lång tradition i Sverige. Redan i början av 1960-talet hade många organisationer, framför allt inom den finansiella sektorn, IT-revisorer i sina revisionsteam. Konsultverksamheter relaterade till internrevision startade emellertid generellt relativt sent i förhållande till hur internrevisorerna har verkat i Sverige. Sparev (Sparbankernas Revisionsbyrå, numera en del av KPMG) specialiserade sig på internrevision inom sparbankerna redan Först under 1990-talet började de stora revisionsbyråerna etablera specialistgrupperingar inom internrevisionen. 1964: EGNA FÖRENINGAR BILDAS De nordiska länderna bildade 1964 egna nationella föreningar. Medlemsantalet i Sverige hade stigit till 60 medlemmar. Det bör påpekas att endast internrevisionschefer som var medlemmar, övriga kunde dock ansöka om medlemskap direkt i den amerikanska föreningen. 1972: DEN FÖRSTA KONFERENSEN Den svenska föreningens första konferens hölls i Jönköping 1972 och kallades höstkonferensen, en konferens som sedan har återkommit varje år. År 2006 ändrades namnet till det mer säsongsflexibla Internrevisionsdagarna. 1974: DE FÖRSTA CIA I augusti 1974 fick tio medlemmar förmånen att avlägga examen som certifierade internrevisorer CIA enligt en övergångsbestämmelse. Torsten Engstedt var en av dessa 4 theiia.se 2011:4

5 INTERNREVISORERNA FYLLER 60 ÅR och han utnämndes även till chairman för CIA i Sverige. Den förste som avlade den skriftliga examen var amerikanen Denny Beran som tog sin examen i januari Denny är idag IIA:s Chairman för : IPPF IIA hade tidigare använt sig av den amerikanska standarden för internrevision men detta år kom PPF (Professional Practices Framework) en utveckling och anpassning av den amerikanska standarden som skulle gälla globalt. Denna reviderades 2006 till den nu globalt gällande IPPF (International Professional Practices Framework) en standard som varje internrevisionsfunktion ska pröva att man följer, och vart femte år ska detta bekräftas. 1987: FRÅN KONTROLL TILL STYRNING Det hade under flera år pågått diskussioner om vad intern kontroll egentligen innebar. Flera förslag hade tagits fram men det ramverk som blev vägledande var COSO som etablerades 1987 som ett hjälpmedel i utvecklingen av synen på intern styrning och kontroll. 1990: ETT INSTITUT FÖR ALLA Efter att tidigare ha varit ett institut för internrevisionschefer öppnades dörrarna för samtliga internrevisorer att bli medlemmar. Det var inte genom ett enskilt beslut som detta genomfördes utan det blev en successiv förändring på mångas önskemål : FINANS- OCH FASTIGHETSKRISEN Finans- och fastighetskrisen blev en viktig händelse för internrevisionen då styrelser och företagsledningar fick upp ögonen för och efterfrågade en god intern styrning och kontroll som de genom internrevisionen kunde få en bättre vetskap och kännedom om. 1991: NAMNBYTE, IIR BLIR IRF Organisationens namn hade varit IIR (institutet för internrevision) vilket ansågs tungt och styrelsen ville byta från institut till förening. Det nya namnet blev IRF, Internrevisorernas förening. 1996: TIDNINGEN BYTER NAMN IRF-nytt som varit ett informationsblad bytte namn till InternreVision och blev en medlemstidning : SKANDALERNA Många ekonomiska skandaler uppdagades främst i USA genom Enron, WorldCom, FBI, Parmalat i Italien med flera men även i Sverige fanns skandaler. I ett flertal fall 2002: Elisabeth Styf blev Internrevisorernas första kvinnliga orsförande. var det internrevisionen som slog larm om oegentligheterna. Internrevisorernas förening hade år 2000 en omsättning på 1,3 mkr och cirka 420 medlemmar. 2002: NYA REGELVERK SOM FÖLJD AV SKANDALERNA Som en följd av skandalerna trädde Sarbanes Oxley Act (SOX) i kraft 2002 och blev det amerikanska regelverk som innebar väsentligt ökade kontrollaktiviteter på de företag som var noterade på USA-börsen. Det blev ett stort arbete för internrevisionen som fick i uppdrag att följa upp efterlevnaden av regelverket i respektive företag och även i många fall konsulterades vid utvecklingen av kontrollsystemen. Det tillkom en mängd direktiv speciellt från EU beträffande handläggning och rapportering av den interna styrningen och kontrollen. Under denna period tillkom också utredningen om internrevisionen i staten vilken kom att innebära att de statliga myndigheterna måste inrätta en internrevision. Vi har fått bland annat Basel II, Fisken och Solvency II (kommer 2012) att tolka och tillämpa : FÖRSTA KVINNLIGA PRESIDENTEN Föreningen fick sin första kvinnliga president/ordförande genom Elisabeth Styf. Elisabeth var Sveriges representant i Peking 2002 och var med och röstade för att det Globala IIA skulle bildas. Elisabeth har också varit President i den europeiska internrevisionsföreningen ECIIA Föreningens omsättning var nu 3,6 mkr/år och cirka 470 internrevisorer var medlemmar. 2004: NY GENERALSEKRETERARE Klas Schöldström tillträdde som generalsekreterare för föreningen och som verkställande direktör för bolaget ISAB. Han ersatte Erik Brehmström som verkställande direktör samt Arne Zetterström som generalsekreterare. Till ny president/ordförande valdes Torbjörn Wikland 5 theiia.se 2011:4

6 INTERNREVISORERNA FYLLER 60 ÅR 2004: Klas Schöldström utsågs till generalsekreterare i föreningen och verkställande direktör i bolaget ISAB. 2007: Guidon Berggren, Internrevisorerna, och Mr Marcelino, IIA Moçambique, har just undertecknat ett samarbetsavtal. Även vd ser nöjd ut. för perioden Torbjörn ansvarade för översättningen av COSO-ramverket och anpassningen till svenska förhållanden. Föreningens hemsida började utvecklas och ta form. 2005: TRETTIONDE PRESIDENTEN Till föreningens trettionde president/ordförande valdes Guidon Berggren under perioden Föreningen hade 2005 cirka 540 medlemmar. 2006: INTERNREVISIONEN I STATEN Internrevision i statliga myndigheter lagregleras genom Internrevisionsförordningen 2006: : HISTORISKT KONTRAKT Vid internrevisionsdagarna 2007 undertecknades ett samarbetsavtal inom ramen för IIA:s motto progress through sharing mellan IIA Moçambique och IIA Sweden. Avtalet undertecknades av de båda föreningspresidenterna Mr Marcelino och Mr Guidon Berggren under överinseende av generalsekreterare Klas Schöldström. Vi har genom åren fått, och får fortfarande så mycket hjälp av större och starkare institut inom IIA, och var glada att själva kunna återgälda litet grann genom att bidra till utvecklingen av internrevisionen i Moçambique inom ramen för ett projekt finansierat av SIDA. 2008: SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING Efter ett långt förarbete tillkom Svensk kod för Bolagsstyrning (Koden) som avsåg alla börsnoterade företag i Sverige. Koden beskrev vad företagens årsredovisningar skulle innehålla, till exempel att det skulle finnas en internrevision. Koden är emellertid inte tvingande utan säger följ eller förklara vilket innebär att företagen ska följa eller förklara varför man inte följer kodens anvisningar. Med koden finns en anvisning även inom det privata näringslivet att inrätta en internrevisionsfunktion. De flesta företag, även icke börsnoterade, har en ambition att följa koden. Med detta ges förutsättningar för internrevisionsfunktioner inom samtliga sektorer. Den uppdaterade instruktionen/vägledningen för internrevision, IPPF, presenteras. Föreningens omsättning hade ökat till 7,0 mkr och medlemsantalet var cirka 630 medlemmar. 2010: NY ORDFÖRANDE I FÖRENINGEN Vid årsmötet 2010 valdes Charlotta Löfstrand Hjelm till ny ordförande, efter Guidon Berggren, att ta över stafettpinnen och leda verksamheten in i 2000-talets andra decennium. Förutom Guidon Berggren avgick även föreningens yrkestekniska expert Bernt Gyllenswärd ur styrelsen. Bernt var tidigare president/ordförande i föreningen och är fortfarande aktiv som lärare framförallt när det gäller tolkning och användning av IPPF:en. 2011: VIKTIG MEDSPELARE I NÄRINGSLIVET Föreningen hade vuxit sig stark och är i dag en viktig medspelare i näringslivet, både som samtalspartner och remissinstans, med samarbete med Far, Isaca, Swerma och framför allt som en förening av internrevisorer för internrevisorer. Den nya styrelsen tog emot en verksamhet som utvecklats kraftigt under de senaste åren och fortsatte med åtgärder för att ytterligare stabilisera och effektivisera administrationen och förbättra ekonomin. Från den stabilare plattformen är nu ambitionen att bredda och fördjupa den ideella verksamheten, att skapa fler forum att mötas i. IIA:s motto är framsteg genom samverkan och vi vill nu se till att mottot blir en påtaglig verklighet för så många medlemmar som möjligt, att känna glädje i att utvecklas tillsammans. 6 theiia.se 2011:4

7 INTERNREVISORERNA FYLLER 60 ÅR 2010: Guidon Berggren avgick som ordförande och Bernt Gyllenswärd avgick ut styrelsen. Blommor blev det. Vi kommer även att satsa på att bli mer synliga, att göra marknadsföringen av vårt yrke till en alla internrevisorers angelägenhet och ta fram verktyg för att göra det möjligt. Vår kommunikation med medlemmar och omvärld har tagit ett rejält kliv in i framtiden med den nya hemsidan Föreningen satsar vidare på att erbjuda medlemmarna ett intressant och relevant program för kompetensutveckling. Det finns inom detta område bland annat kurser som hjälper internrevisorer att utvecklas bättre och snabbare, seminarier om aktuella ämnen som uppmuntrar till diskussioner och nätverk för fördjupningar. Slutligen är vi väldigt glada att svenska ideella krafter har gjort mycket uppskattade avtryck i IIA:s internationella arbete och att vi fick markant fler accepterade nomineringar till IIA:s internationella kommittéer än de allra flesta andra institut. Internationellt engagerade är Lars 2010: Charlotta Löfstrand Hjelm valdes till föreningens ordförande. Företrädare gratulerade. Agerberg, IIA Academic Relations Committee, Sten Bjelke, IIA Research Foundation, Board of Trustees, Peter Funck, IIA Board of Research and Education Advisors, Gunilla Liljeroth, IIA International Relations Committee, Hans Löfgren, IIA Professional Issues Committee, Charlotta Löfstrand Hjelm, ECIIA:s revisionskommitté och Klas Schöldström, IIA Global Executive Leadership Team. För våra medlemmar är det internationella arbetet av stor betydelse. Våra internationellt engagerade är känselspröt mot omvärlden och bidrar till att svensk internrevision kan hålla världsklass. För en förening med drygt 600 medlemmar är det en oerhörd styrka att kunna luta sig mot en global organisation med medlemmar i 165 ländervars medlemmar tillsammans bidrar till att skapa en starkare framtid för sig själva och sin profession. signerat: Guidon NY ORGANISATION. Styrelsen har en ny syn på, och struktur för, organisationen. Det är ett led i målsättningen att vidareutveckla föreningen mot en breddning och fördjupning av den ideella verksamheten, så att IIA:s motto framsteg genom samverkan blir en mer konkret verklighet för så många medlemmar som möjligt. Det enkla är det skönas moder. Organisationen är tänkt att förenkla och förtydliga hur vi nu satsar vidare på att ha kul tillsammans och göra det vi är bäst på, i vår förening av internrevisorer för internrevisorer. Organisationen bygger på medlemsdrivna forum som nätverk och andra grupper och under styrelsen sorterar tre kommittéer kommunikation, medlem, utbildning och de projekt som styrelsen tillsätter, till exempel för den årliga konferensen. Ett nytt organisationsschema kommer att läggas ut på hemsidan. ULLA-KARI FÄLLMAN har meddelat att hon den 1 augusti slutade arbeta som internrevisor och börjat jobba som ekonomichef på länsstyrelsen i Uppsala län. Det innebär att hon tyvärr inte längre kan vara med i den viktiga kompetensutvecklingskommittén. Ulla-Kari har betytt mycket för föreningen och för internrevisionen. Hon tog över som ordförande i kompetensutvecklingskommittén under en uppbyggnadsfas och var sekreterare i utredningen om internrevisionen i staten som innebar att de statliga myndigheterna måste inrätta en internrevision. Klas Schöldström 7 theiia.se 2011:4

8 Utbildning: Årets kurser. Läs mer och anmäl dig på INTERN STYRNING OCH KONTROLL SEPTEMBER Kursen, ett samarbete mellan Far Akademi och Internrevisorerna IIA, ger dig en stabil grund för att följa de alltmer växande kraven på intern styrning och kontroll som gäller för alla moderna företag. Du får även en praktisk insikt i att som internrevisor, externrevisor, controller eller rådgivare förstå den nytta som du kan tillföra i ditt företag. Kursen baseras på, och ger dig grunderna i COSO:s ramverk, den mest spridda standarden för intern styrning och kontroll. Lärare: Hans Löfgren och Torbjörn Wikland VERKSAMHETSINRIKTAD REVISION SEPTEMBER Internrevisionens systematiska och strukturerade utvärdering avverksamhetens styrning och kontroll ger ett värdefullt bidrag till organisationerna. Kursen, som är praktiskt inriktad, kommer att ge dig kunskap och metoder för att utvärdera styrning och kontroll i verksamheten Lärare: Anna Blondell och Gunilla Werner Carlsson RISK MANAGEMENT & CORPORATE GOVERNANCE 20 OKTOBER Krav och önskemål på Enterprise Risk Management, ERM, kommer från tunga beslutsfattare i finanskrisens kölvatten. Det gäller inte bara banker och försäkringsbolag utan även industriföretag och andra företag och organisationer. Allt fler ser ERM som ett strategiskt verktyg för att hantera verksamhetsrisker, varumärkesrisker och nya externa hot. Därför behöver internrevisorer, externrevisorer, risk managers, controllers och rådgivare vara tidigt ute och förstå vad ERM handlar om och få en inblick i de metoder och verktyg som behöver användas. Lärare: Torbjörn Wikland och Torgny Bogärde KVALITETSSÄKRING OKTOBER Hur ska en styrelse kunna vara säker på att deras internrevision uppfyller rimliga yrkesmässiga krav och kvalitetskrav? Internrevisionen ska kvalitetssäkras på motsvarande sätt som internrevisionen kvalitetssäkrar andra. Under två dagar går vi igenom regler, metoder och hjälpmedel för kvalitetssäkring. Lärare: Hans Löfgren och Bernt Gyllenswärd GRUNDKURS I INTERNREVISION 8 10 NOVEMBER Internrevisionen har fått en allt viktigare roll och betydelse, bland annat genom lagstiftning, ägarstyrningskoder och börsregler inom såväl privat som offentlig sektor. Denna tredagarskurs i praktisk internrevision tar deltagare med olika bakgrund genom grunderna för internrevision samt de vanligaste metoderna och granskningsteknikerna. Kursen ger deltagarna en vägledning vad gäller planering och genomförande av granskningsarbetet och av hur»riktlinjer för internrevision» ska tillämpas. Lärare: Mikael Boo Utvärdering och hantering av risker för bedrägerier oktober Detta är en helt ny kurs som är framtagen av Richard Minogue, som även är lärare på kursen. Ett av de krav som finns på internrevisorer är att de ha tillräcklig kunskap för att kunna identifiera tecken på bedrägeri och kunna utvärdera risken för detta. Denna kurs ger en genomgång av de kunskapsområden som en internrevisor behöver för att uppfylla dessa yrkeskrav, med anknytning till verkligheten genom lärarens egna erfarenhet på området. LÄRARE: Richard Minogue CPA, CIA och vd på Septia AB. 8 theiia.se 2011:4

9 KOMMUNAL REVISION Veronica Hedlund Lundgren är revisionschef för landstinget i Värmland och har tidigare arbetat på Riksrevisionen och som internrevisionschef vid Räddningsverket. Hon var även särskild utredare, ansvarig för utredningen om internrevisionen i staten som resulterade i Internrevision i staten, förslag till en förstärkt internrevision, SOU 2003:93. Internrevisorerna har de senaste åren etablerat samarbete med externrevisorerna inom Far, yrkesmän och kvinnor inom IS/IT i ISACA och riskhanterare inom Swerma. Vi har även haft vissa kontakter med kommunrevisorerna, som i våra ögon påminner om både internrevision och externrevision. Våra kunskaper om vad kommunrevision är varierar och vi är mycket glada att Veronica här reder ut begreppen åt oss. På kan du också ladda ner en längre rapport som Veronica har skrivit: Kommunal revision underlag för ansvarsutkrävande. Veronica Hedlund Lundgren: Från stat till kommun en spännande resa i revisionsbranschen INLEDNING. När jag som 23-åring började jobba på Riksrevisionsverket trodde jag nog egentligen att det skulle bli ett kort besök i den statliga sektorn. Som nybakad ekonom från högskolan var min bild av verkligheten att det var i privat sektor som de spännande jobben fanns. Jag hade fel. Nästan 20 år senare hade jag haft förmånen att få arbeta med många olika och spännande arbetsuppgifter inom externrevision, internrevision, intern styrning och kontroll, redovisningsfrågor, EU-frågor, utredningar och en hel del metod- och kompetensutveckling på Riksrevisionsverket, Finansdepartementet, Räddningsverket och Riksrevisionen. Jag hade väldigt kul på jobbet och funderade inte alls på att byta sektor. När jag 2009 fick veta att Landstinget i Värmland sökte en revisionschef blev jag dock lite nyfiken. En tidigare kollega hade tidigare fått jobbet som ekonomichef i landstinget och jag insåg att det bara ett par kvarter bort från mitt dåvarande kontor fanns en helt annan värld som jag inte visste särskilt mycket om. Jag bestämde mig för att söka jobbet och fick också tjänsten. Som externrevisor och utredare lär man sig att ganska snabbt sätta sig in i nya verksamheter och regelverk, åtminstone på en övergripande nivå. Man lär sig också att våga tänka nytt och ifrågasätta. När jag började mitt nya jobb i december 2009 hade jag förväntningen att bytet från en offentlig verksamhet till en annan borde kunna gå ganska smidigt. Jag kände mig trygg i förvissningen att revision, det kan jag i alla fall. Att byta sektorvisade sig intevara riktigt lika lätt som jag hade förväntat mig och det harvarit mycket mera utvecklande än jag hade trott. Jag har haft stor nytta av mina erfarenheter från mina tjänster i staten även om de inte alltid är direkt tillämpliga. För att på sikt bli certifierad kommunal yrkesrevisor inom ramen för Sveriges kommunala yrkesrevisorers (SKYREV) certifieringsprogram, har jag kompletterat mitt CV med 30 hp i offentlig förvaltning och det har också gett mig ökad insikt i hur den kommunala sektorn är uppbyggd och fungerar. Jag vill gärna dela med mig med av några av mina erfarenheter. Min ambition är att förmedla att det finns både likheter och skillnader mellan statlig och kommunal revision. REGELVERK. Kommunsektorn (kommunerna och landstingen) omfattas av ett i princip helt annat regelverk än de statliga myndigheterna. Sektorn regleras från statens sida genom lagar och föreskrifter från tillsynsmyndigheter. Utöver lagstiftningen är de beslut som fattas av kommunens eller lands-tingets fullmäktige viktiga styrande dokument. Det finns likheter i regelverket som styr kommunernas och landstingens verksamhet och ledningsstruktur, jämfört med staten, men det finns också skillnader. En av mina första reflektioner var att regleringen på flera områden är mindre utvecklad än i staten. Redovisningsregelverket är ett bra exempel. Det finns mycket större frihetsgrader för den enskilda kommunen eller landstinget att själv välja hur den ska redovisa, dels inom den finansiella redovisningen dels när det gäller redovisningen av verksamhetens resultat. Regelverket för ledningens ansvar för intern styrning och kontroll är relativt outvecklat. I kommunallagen anges att kommunala nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål, riktlinjer och föreskrifter för verksamheten, att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I övrigt finns begränsad vägledning inom området. Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med en sådan ordning. Regleringens karaktär främjar den grundläggande principen om kommunal självstyrelse. En baksida är att möjligheten till jämförelser mellan kommuner och landsting påverkas negativt. Ledningar och ekonomer i kommuner och landsting fårväldigt begränsad vägledning av regelverket, även om Rådet för kommunal redovisning på senare tid utökat mängden rekommendationer inom redovisningsområdet. Det påverkar revisionen på så sätt att det inom vissa områden är svårare att hitta normerna, revisionskriterierna, som du ska använda som utgångspunkt för granskningen än vad jag ärvan vid 9 theiia.se 2011:4

10 KOMMUNAL REVISION från revision av statlig verksamhet. Det är viktigt att man som revisor inte själv blir normerande, vilket gör det hela till en utmaning. SAMSPEL MED POLITIKEN. Närheten till politiken är en annan skillnad. I statliga myndigheter är tjänstemannastyret utvecklat. Riksdagens och regeringens beslut styr visserligen verksamheten men i det dagliga arbetet möter du sällan politiker och politiken är inte lika närvarande i själva verksamheten som i kommuner och landsting. Förhållandet har större likheter med arbetet i Regeringskansliet även om man där arbetar på policynivå och inte styr verksamhet lika direkt som i kommuner och landsting. Närheten till politiken finns också i revisionen. De kommunala revisorerna är förtroendevalda politiker som nomineras av sina politiska partier och utses av fullmäktige. De arbetar på uppdrag av fullmäktige, granskar kommunens eller landstingets styrelse och nämnder och rapporterar resultatet till fullmäktige. Som revisionschef vid Landstinget i Värmland är jag sakkunnig till revisorerna, vilket innebär att jag ska granska det som revisorerna vill ha granskat och rapportera resultatet till dem. Revisorerna avgör sedan hur resultatet ska kommuniceras till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. För någon som inte tidigare arbetat inom kommunal revision kan detta te sig som en underlig ordning. Det gjorde det åtminstone för mig tidigare och visst hade jag farhågor. Hur väl revisionen och samspelet mellan förtroendevalda revisorer och sakkunniga fungerar kan förstås variera mellan olika kommuner och landsting. Jag har haft förmånen att få arbeta i ett landsting där samspelet fungerar väldigt väl. Det finns dock exempel på när den kommunala revisionen fungerar mindre väl. Som många säkert känner till har den kommunala revisionen utretts genom en rad offentliga utredningar de senaste åren diskuterades åter den kommunala revisionen i en ESOrapport författad av Olle Lundin, docent vid Uppsala universitet. Lundins rapport sätter in den kommunala revisionen i sitt sammanhang och konstaterar att man inte kan utreda denna isolerat utan att diskutera systemet för ansvarsutkrävande inom den kommunala sektorn. Jag delar denna uppfattning och kan konstatera att vi drog en liknande slutsats i utredningen om den statliga internrevisionen. Vi menade att internrevisionens uppgift i huvudsak är att granska ledningens interna styrning och kontroll. Om det ansvaret inte är tydligt blir inte heller internrevisionens uppdrag tydligt. Det finns enligt min uppfattning anledning att fortsatt diskutera hur man kan utveckla och förbättra både ansvarsutkrävande och revision i den kommunala sektorn. GOD REVISORS- OCH REVISIONSSED. Statlig och privat revision styrs av internationellt god revisors- och revisionssed som utgörs av internationella standarder. Sådana finns för både extern- och internrevision. När jag först skulle orientera mig i den kommunala världen började jag därför att fråga mig vilken sorts revision den kommunala revisionen är. Jag fick lära mig att det inte går att stoppa in den kommunala revisionen i något av de fack som jag tidigare trott var heltäckande för att beskriva revisionsverksamhet. Revisionen av svenska kommuner och landsting har också en god sed men den är inte direkt kopplad till de internationella standarderna för revision som tagits fram inom INTOSAI, IFAC eller IIA. I 9 kap. kommunallagen regleras revisorernas uppdrag. Där kan man se att de kommunala revisorernas uppdrag är väldigt brett. De ska granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Utöver lagstiftningen består normeringen av dels God revisionssed i kommunal verksamhet 2010 som ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), dels rekommendationer och annan vägledning från SKYREV. SKL:s skrift tas fram inom ramen för dess revisionsdelegation som är en grupp förtroendevalda revisorer från olika kommuner och landsting. Den gäller de förtroendevalda revisorerna. SKYREV:s normer gäller oss sakkunniga och bygger på SKL:s dokument. Den goda seden från SKL har flera beröringspunkter med innehållet i de internationella standarderna. SKYREV har sedan en tid tillbaka i sin normgivning tagit stöd av de internationella standarderna för externrevision. Min bild är att utvecklingen tycks gå mot en ökad likhet med övriga revisionsprofessioner i Sverige. AVSLUTNING. Det faktum att statlig och kommunal revision visar upp såväl likheter som skillnader har gjort övergången till en utmaning. Jag har bland annat varit tvungen att lära om en del som jag tidigare har tagit för givet. De frågor som jag har ställt mig själv och mina kollegor har lett till spännande diskussioner som har utvecklat både mig och dem. Jag har fortfarande väldigt mycket kvar att lära samtidigt som det känns som att jag gör nytta genom att bidra med mina tidigare erfarenheter. Jag försöker kombinera ödmjukhet och ifrågasättande och hoppas att jag hittat rätt balans. Jag kan slutligen varmt rekommendera den som funderar på att pröva på ett nytt område att ta steget. För min del har det varit en väldigt givande resa som bara har börjat och jag har fortfarande lika kul på jobbet! 10 theiia.se 2011:4

11 IIA SWEDENS NYA HEMSIDA har nu varit igång i ett halvår och du läser just nu det fjärde numret av det nya elektroniska nyhetsbrevet theiia.se. Medlemmarna har varit övervägande positiva vilket glädjer oss i kommunikationskommittén. Vi arbetar ständigt med att utveckla hemsida och nyhetsbrev för att kunna delge er medlemmar i IIA Sweden relevant information i ett lättorinterat och tilltalande format. Nu gäller det att ta tillvara den nyvunna flexibiliteten som våra nya medier ger oss och dra fördel av den samlade kompetens som finns hos IIA Swedens alla medlemmar. I den stora och viktiga uppgiften finns en plats för oss alla. Därför söker vi ständigt skribenter. Har du något intressant att förmedla: korta eller långa nyheter, notiser, tips eller djuplodande artiklar kontakta i så fall oss i kommunikationskommittén. Möjligheterna att kommunicera har aldrig varit enklare, snabbare och bättre än nu. Skriv till kommunikation@theiia.se Nästa nyhetsbrev utkommer den 7 oktober ORDFÖRANDE: Charlotta Löfstrand Hjelm, Svenska Kraftnät charlotta.hjelm@svk.se GENERALSEKRETERARE OCH VD Klas Schöldström Internrevisorerna , klas.scholdstrom@theiia.se REDAKTION Urban Eklund, redaktör Ericsson urban.eklund@ericsson.com ANSVARIG UTGIVARE: Charlotta Löfstrand Hjelm INTERNREVISORERNAS KANSLI Kontoret, Strandvägen 7A Stockholm tel , fax info@theiia.se. Mer kontaktuppgifter till styrelseledamöter, kommittéer, nätverk med mera hittar du på Internrevisorernas hemsida ALLA MEDLEMMAR FÅR INTERNAL AUDITOR Från och med april 2011 av får alla medlemmar ett personligt exemplar av tidningen Internal Auditor. Har du inte fått ditt nummer? Logga in på internrevisorernas hemsida och kontrollera att dina adressuppgifter stämmer. Du kan även beställa ett exemplar genom att maila till info@theiia.se. 11 theiia.se 2011:4