Koldioxidutsläpp från energisektorn Nulägesbeskrivning. Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad

Transkript

1 Koldioxidutsläpp från energisektorn Nulägesbeskrivning Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad

2 2 (22) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Omfattning och avgränsningar Klimat- och energiplanering i Västerås ENERGIBALANS TILLFÖRSEL OCH ANVÄNDNING ENERGITILLFÖRSELNS UTVECKLING TILLFÖRSEL FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Biogas Frikyla för fjärrkylaproduktion Solenergi (el och värme) Värmepumpar i enskilda fastigheter Vattenkraft Vindkraft UTSLÄPP AV KOLDIOXID TRENDER I ENERGIANVÄNDNINGEN Hushåll Offentlig verksamhet och övriga tjänster Industrin UPPFÖLJNING AV ENERGIPLANENS MÅL ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS BYGGNADER... 21

3 3 (22) 1 Inledning För att bidra till att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären har Västerås stad tagit fram ett klimatprogram. Denna nulägesbeskrivning utgör ett av underlagen som har använts för att ta fram de mål och visioner som uttrycks i klimatprogrammet. 1.1 Omfattning och avgränsningar Nulägesbeskrivningen omfattar energitillförseln i form av el och bränslen för att producera el och fjärrvärme och den användning som sker inom Västerås stads geografiska område samt de utsläpp av växthusgaser som användningen av fossila bränslen ger upphov till. Utsläppen från elanvändningen är baserad på nordisk elmix. Det finns särskilda avsnitt som behandlar den energianvändning som Västerås stad som organisation står för, inklusive de kommunala bolagen. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen och utgör 91 % av utsläppen i den samlade svenska energisektorn. Av de globala utsläppen av växthusgaser utgör koldioxid sammanlagt 80 %. Nulägesbeskrivningen koncentreras därför till att främst behandla utsläpp av koldioxid. 1.2 Klimat- och energiplanering i Västerås Tidigare har Västerås tagit fram målsättningar som direkt eller indirekt berör utsläpp av växthusgaser i Västerås. Dessa finns formulerade i stadens miljöprogram och i den gällande energiplanen, med tidshorisonten och en klimatstrategi för som upprättades i samband med ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram (Klimp) i oktober Miljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige i maj 2005 medan energiplanen antogs av kommunfullmäktige i juni 2007.

4 4 (22) 2 Energibalans tillförsel och användning Klimatbelastningen från energisystemet är beroende av olika aspekter på energitillförsel och energianvändning. - Energitillförsel: Vilken typ av bränslen och energikällor används för produktion av energi? Hur sker tillförseln av bränslen och energikällor? - Energianvändning: Hur mycket energi används? Är användningen effektiv? Vad kan göras för att minska energianvändningen? För att ge en översikt över både tillförsel, användning och energiflöden i Västerås har en energibalans för kommunen tagits fram. Energibalansen är baserad på statistik från SCB, som årligen sammanställer energibalanser för alla Sveriges kommuner. Samtliga uppgifter i statistiken avser Energibalansen visar hur mycket energi som tillförs Västerås som geografiskt område och hur fördelningen ser ut mellan olika energislag. Figuren visar också vilka bränslen som används av Mälarenergi för produktion el och fjärrvärme, och vad energin slutligen används till fördelat på olika sektorer i samhället. För helhetsbildens skull framgår även tillförd energi som används inom transportsektorn.

5 5 (22) Bruttotillförsel (4 746 GWh) Bensin 576 Diesel 531 Olja 115 Övrigt 430 Trädbränsle 851 Kol 293 Torv 1431 El 519 Produktion av el och värme Fjärrvärme 1663 Elproduktion Export och förluster Förluster Transporter 1153 Industri Hushåll Slutanvändning (3 826 GWh) Service 1111 Figur 1 Bruttotillförsel och slutanvändning av energi i Västerås I användningen för hushåll ingår även användningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Service inkluderar offentlig verksamhet och övriga tjänster. Källa SCB

6 6 (22) Den totala tillförda bruttoenergin 2008 uppgick till 4,7 TWh (4746 GWh). En tredjedel (32 %) av den tillförda energin utgjordes av fossila bränslen i form av bensin, diesel, kol, olja och små mängder gasol. Förnybara bränslen, främst i form av trädbränslen stod för ca 20 % av den tillförda bruttoenergin medan torv utgjorde ca en tredjedel (30 %). Kol och torv, liksom huvuddelen av trädbränslen används för produktion av el och fjärrvärme. Det framgår också av figuren att produktionen av el vid kraftvärmeverket i Västerås gör att nettotillförseln av el till Västerås är låg. År 2008 uppgick nettotillförseln till 519 GWh, motsvarande 40 % av elanvändningen (inklusive förluster) respektive 11 % av den sammanlagda energitillförseln. Den slutliga användningen efter omvandlingsförluster, överföringsförluster och omvandling inom energisektorn uppgick 2008 till 3,8 TWh (3826 GWh). När det gäller energianvändningens fördelning på sektorer, framgår att 90 % av energin är relativt jämt fördelad mellan hushållen (31 %), transportsektorn (30 %) och servicesektorn (29 %). Industrin står för de resterande 10 %.

7 7 (22) 3 Energitillförselns utveckling Baserat på statistik från SCB 1 illustreras energitillförselns utveckling i Västerås i figuren nedan. Det framgår att den totala energitillförseln ökar, att en större andel el produceras inom kommunen istället för att tillföras utifrån och att trädbränsle och torv införts i bränslemixen som används för kraftvärmeproduktion sedan El (tillförsel) Olja Kol Övrigt Torv Träbränsle Diesel Bensin Figur 2 Bruttotillförsel av energi till Västerås 1990 och Källa SCB All el som produceras i Norden tillförs det nordiska elsystemet. Den el som behövs handlas sedan in via en elmarknad (en börs). Tillförseln av el som angivits i diagrammet ovan är den totala mängd el som används efter avdrag av den el som har producerats i Västerås under året samt distributionsförluster. Den stora skillnaden mellan åren vad gäller tillförsel av kol förklaras av att kraftvärmeverket i Västerås har en roll som elproducent i det nordiska elsystemet. De år då nederbörden är lägre än normalt blir nivån i vattenkraftsmagasinen låg vilket gör att mängden vattenkraft som kan produceras minskar och en större del el måste produceras med andra tekniker för att tillgodose efterfrågan på elkraft. Ett exempel på ett sådant så kallat torrår är 2003, då kraftvärmeverket användes mer för elproduktion än andra år. Skillnaderna i kolanvändning i kraftvärmeverket gör det komplicerat att med säkerhet göra bedömningar kring förändringar i den sammanlagda energitillförseln till Västerås. Block 3 i kraftvärmeverket har även en funktion som effektreserv i det svenska elsystemet. Effektreserven handlas årligen upp av den svenska systemoperatören Svenska Kraftnät och det är Svenska kraftnät som kan aktivera driften då det råder risk för effektbrist i landet. Block 3 drivs med olja vilket lämpar sig väl för en reservanläggning. Eftersom Svenska Kraftnät har rådighet över block 3 skulle i princip dess oljeförbrukning kunna räknas bort och dess producerade el räknas som tillförd utifrån istället. Den mängd olja som årligen används för detta ändamål är emellertid relativt sett liten och påverkar inte trenden i stort. 1 Felaktigheter i statistiken har korrigerats för åren 1990 och 2000 efter kontakt med SCB.

8 8 (22) 4 Tillförsel från förnybara energikällor Flera förnybara energikällor utnyttjas på olika håll i kommunen. Tillförseln är dock, förutom för den mängd trädbränslen som används i kraftvärmeverket för el- och fjärrvärmeproduktion, så pass låg att den inte framgår i statistiken. Användningen av dessa förnybara bränslen framgår av det följande. 4.1 Biogas Bioavfall från hushåll och restauranger rötas tillsammans med vallgrödor från lantbrukare och fettavskiljarslam från storkök till biogas. Produktionen av biogas drivs av företaget Svensk Växtkraft, som är ett dotterbolag till avfallsbolaget VafabMiljö. Huvuddelen av biogasen uppgraderas tillsammans med biogas från avloppsreningsverket och används som drivmedel till stadsbussar och renhållningsfordon samt en del personbilar. Den årliga produktionen av biogas kan ersätta ca 2,3 miljoner liter bensin, vilket motsvarar ca 21 GWh (0,4 % av total tillförsel och ca 2 % av tillförseln av drivmedel i Västerås). Sedan 1986 sker även gasutvinning vid den gamla deponin på Gryta avfallsanläggning. Gasen används i huvudsak till drift av en gasmotor för produktion av el och värme. Svensk Växtkraft har nyligen tecknat ett avtal om ökade biogasleveranser till Västerås Lokaltrafik, från 2 miljoner normalkubikmeter i år till 4,5 miljoner normalkubikmeter år För att möta den ökande efterfrågan på biogas i länet, från busstrafiken och från privata fordon, kommer Svensk Växtkraft att söka efter nya produktionsmöjligheter. Nu har bolaget tecknat ett 15 år långt leveransavtal med Swedish Biogas International. SBI ska investera i, äga och driva en gödselbaserad biogasanläggning som enligt planerna kommer att lokaliseras till Gryta avfallsstation i Västerås och tas i drift under Avtalet omfattar 3 miljoner normalkubikmeter biogas per år. Substratet ska komma från lokala lantbruk och rötresten blir till biogödsel. 4.2 Frikyla för fjärrkylaproduktion Fjärrkyla bygger på samma teknik som fjärrvärme, men istället för värme är det kyla som levereras. Kyla utvinns från värmepumpar som används i fjärrvärmeprocessen. Kylan överförs sedan till fjärrkylenätet. När Mälarens vatten håller en temperatur under 7 grader (i princip hela året utom under sommaren), ersätts kylmaskinprocessen och kyla från värmepumparna helt eller delvis med frikyla från Mälaren. Västerås var först ut i landet med att erbjuda fjärrkyla. Fjärrkylenätet har successivt byggts ut och omfattar flera större fastigheter i centrala Västerås. Utbyggnadsplanerna för fjärrkyla i Västerås gäller framför allt större fastigheter i de centrala delarna av staden. Den årliga produktionen uppgick till drygt 23 GWh kyla under 2008.

9 9 (22) 4.3 Solenergi (el och värme) Solenergi är en förnybar energikälla utan negativa miljöstörningar. Solenergi kan utnyttjas för såväl produktion av värme som produktion av el. I båda fallen är tekniken dyr jämfört med andra sätt att producera värme och el. Det finns dock statliga stöd att tillgå, både för installation av solvärmeanläggningar och för installation av solcellsanläggningar. Solvärmeanläggningar har installerats på flera kommunala anläggningar, skolor, idrottsplatser och friluftsbad 2, under senare år. Den första anläggningen som togs i drift 2008, Fredriksbergsbadet, producerar ca 35 MWh värme per år. För övriga anläggningar finns ännu ingen uppföljning av värmeproduktionen tillgänglig. För att pröva nya lösningar för elproduktion har solcellsanläggningar installerats på tre skolor i kommunen; Dingtunaskolan, Ekebyskolan och nya Bjurhovdaskolan. Solcellerna producerar tillsammans ca 100 MWh el per år och är inkopplade till skolornas elsystem. Dessutom stöttar Mälarenergi i dag projekt, vid ABB Corporate Research samt Toyota som har solel- respektive solvärmeanläggningar som är anslutna till el- respektive fjärrvärmenäten. Lämplig plats för en större solcellsanläggning ska utredas. 4.4 Värmepumpar i enskilda fastigheter Under senare år har antalet värmepumpar i enskilda fastigheter generellt sett ökat i landet. En värmepump utnyttjar förnybar energi genom att hämta värme ur exempelvis luften, ventilationsluften, berget, ytjorden, grundvattnet eller ur sjön. Detta fungerar även om energikällans temperatur bara är några enstaka grader över noll. För att driva värmepumpen tillförs el. I Västerås är antalet värmepumpar i enskilda fastigheter relativt lågt i förhållande till i landet i sin helhet. Antalet värmepumpar som finns registrerade hos kommunen idag är cirka 1000 stycken som tillsammans producerar i storleksordningen 10 MWh värme per år. Värmepumparna finns spridda över i stort sett hela kommunen. I bostadsområdet Örtagården är alla hus utrustade med värmepump. Enligt Västerås stads lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön krävs det tillstånd från miljö- och konsumentnämnden för att inrätta en värmepumpsanläggning upp till 10 MW. Större anläggningar kräver anmälan enligt miljöbalken till miljö- och konsumentnämnden. Luftvärmepumpar omfattas inte av krav på anmälan eller tillstånd. Av förvaltningens register över värmepumpar framgår att de vanligast förekommande är på ca 10 kw. Många värmepumpar ligger också lägre i effekt, runt 6 7 kw. 4.5 Vattenkraft Mälarenergi äger och driver 41 vattenkraftstationer som finns runt om i Västmanland och Värmland. Endast två av dessa ligger inom Västerås kommun och de genererar tillsammans ca 4 GWh/år vilket utgör ca 0,3 % av den elenergi som används i Västerås. Dessa två är: Turbinbrons vattenkraftsstation som genererar ca 0,5 GWh/år och Skultuna vattenkraftstation som genererar ca 3,5 GWh/år. 2 Fredriksbergsbadet, Önsta IP, Hamre IP, Skälby IP, Orrestaskolan och Skultunabadet

10 10 (22) I Västerås finns två större vattendrag, Svartån och Sagån. Båda dessa åar har en begränsad fallhöjd och en begränsad vattenföring. Mälarenergi har värderat möjligheterna att öka uttaget av vattenkraften inom kommunen men bedömer inte dessa möjligheter som realistiska för en utbyggnad. 4.6 Vindkraft Idag finns inga vindkraftverk i Västerås. Två områden har identifierats och värderats av Mälarenergi för etablering av vindkraft - Skutterön och Gäddeholm. Bägge platserna rymmer 1-2 vindkraftverk på ca 2 MW. Stora delar av områdena har dock höga naturvärden eller är tätbefolkade och i dagsläget drivs inte dessa planer vidare. Trots att Västerås inte är ett av de bättre vindkraftslägena i landet och det inte finns vindkraft etablerad inom kommunen kan vindkraftsel som produceras på andra orter levereras inom kommunen. Mälarenergi är engagerade i vindkraftproduktion genom delägande i Samkraft Vind, som är ett samarbete inom vindkraftsområdet mellan tretton energiföretag i Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland. Genom delägandet i Samkraft Vind har Mälarenergi för närvarande tillgång till 2,8 GWh vindkraft per år (2011), som produceras av Samkraft Vind i anläggningar i Gästrikland. Dock finns ny teknik, som exempelvis högre master, som kan ge andra möjligheter. I arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan föreslås en särskild vindkraftutredning göras som ett tillägg till översiktsplanen.

11 Utsläpp av koldioxid (1000 ton/år) 11 (22) 5 Utsläpp av koldioxid I detta kapitel behandlas de koldioxidutsläpp som beror på Västeråsarnas energiförbrukning. Det omfattar utsläpp för att värma hus och lokaler samt utsläpp kopplade till elförbrukningen. Utsläpp kopplade till energianvändningen inom transportsektorn är inte medtagna här utan återfinns i underlagsrapporten för transporter. I figuren nedan åskådliggörs hur stora de årliga koldioxidutsläppen kopplade till energisektorn varit de senaste åren. För 2004 saknas tillförlitlig statistik för fjärrvärmen vilket är anledningen till att stapel saknas för detta år El Individuell uppvärmning Fjärrvärme Figur 3 Årliga utsläpp av koldioxid orsakade av energisektorn i Västerås för 1990, Källor: SCB, Svensk fjärrvärme och Naturvårdsverket Från figuren kan avläsas att de största utsläppen sker vid produktion av fjärrvärme. Utsläppen varierar kraftigt eftersom bränslesammansättningen och värmebehovet varierar mellan åren. Utsläppen av koldioxid i Västerås är relativt höga och detta beror på att bland annat kol och torv använts som bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Tidningen Sveriges Natur sammanställde våren 2010 en lista över kraftvärmeanläggningar med de största utsläppen av koldioxid i Sverige. Kraftvärmeverket i Västerås kom på andra plats på grund av utsläppen från just kol och torv. Effekterna av förbränning av torv på växthusgasbalansen är komplex. Torv har liksom biobränslen bildats ur biomassa, men torven är delvis nedbruten och torvmarkerna tillväxer mycket långsamt. Naturvårdsverket anger att torv från växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år, men kan på ännu längre sikt närma sig biobränslen. I internationell rapportering av utsläpp av växthusgaser betraktas torv som ett fossilt bränsle men den svenska hållningen till torv är mer tvetydig. Torv

12 Koldioxidutsläpp per invånare (ton/år) 12 (22) berättigar exempelvis till elcertifikat i elcertifikatssystemet, som införts som ett styrmedel för att främja produktion av el från förnybara energikällor, samt är befriad från koldioxidskatt. Mälarenergi har långt framskridna planer på att förnya kraftvärmeverket genom att bygga en ny förbränningsanläggning för värme- och elproduktion där huvudsakligen avfall ska användas som bränsle. Välsorterat avfall där matavfall och återvinningsbart material har sorterats bort och där avfallstransporterna inte ger upphov till betydande utsläpp anses ha låg klimatbelastning. De utsläpp som elproduktionen i Mälarenergis kraftvärmeverk ger upphov till räknas inte in i utsläppen eftersom den elen distribueras via det nationella elnätet och säljs på den nordiska elbörsen. All el som används distribueras via det nationella elnätet och de tillhörande utsläppen har räknas fram genom att nordisk elmix 3 har använts. För att göra en jämförelse med utsläppsnivån i övriga landet har det räknats fram ett utsläppsvärde per invånare som sedan jämförs med riksgenomsnittet. Än en gång är det viktigt att påpeka att energisektorn bara står för en delmängd av utsläppen. Hade även utsläpp från vägtransporter, importerade varor, utrikes flygresor, konsumtion av livsmedel med mera räknats in, hade utsläppen för den genomsnittlige svensken hamnat på drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per år 4. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Västerås Riket Figur 4 Sammanställning över årliga koldioxidutsläpp orsakade av energisektorn per invånare i dels Västerås och dels riksgenomsnittet. Källor: SCB, Svensk fjärrvärme och Naturvårdsverket 3 Emissionsfaktorn för Nordens samlade elproduktionen varierar men ger i storleksordningen 100 kg koldioxid per MWh el. 4 Naturvårdsverket Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903.

13 Energianvändning (GWh) 13 (22) 6 Trender i energianvändningen För att få en uppfattning om hur mycket energi som används och hur effektiv denna användning är tittar vi i detta kapitel närmare på hur användningen har förändrats över åren. Det är användningen i industri, hushåll och offentlig verksamhet som analyserats. De tre huvudsakliga energibärarna för dessa sektorer är fjärrvärme, olja och el. Åren 1990 används som utgångspunkter för mål som sätts på utsläppsminskningar för att harmonisera med mål på nationell nivå och på EU-nivå. De diagram som tagits fram för respektive sektor innehåller därför årtalen 1990 och Statistik 5 från SCB har använts. Varje stapel står för den totala utsläppsmängden respektive år. De färgade staplarna visar utsläppen 2008 (de senaste siffrorna som visar nuläget) och 1990 (basåret). Den sammantagna energianvändningen för sektorerna hushåll, industri och service illustreras i figuren nedan. Staplarna representerar den använda energimängden för respektive år El Olja Fjärrvärme Figur 5 Den övergripande trenden för användning av el, fjärrvärme och olja i Västerås (sammantagen användning för sektorerna; hushåll, industri och service). År 1990 och 2008 är markerat i färg. Källa SCB Den övergripande trenden är att oljeanvändningen minskar tydligt medan elanvändningen ökar något. Även användningen av fjärrvärme minskar i viss mån. 5 Felaktigheter i statistiken har korrigerats för åren 1990 och 2000 efter kontakt med SCB.

14 Energianvändning (GWh) 14 (22) 6.1 Hushåll Energianvändningen inom hushållssektorn står för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen i Västerås Olja Fjärrvärme El Figur 6 Utvecklingen i hushållens energianvändning. Källa SCB Av diagrammet framgår att hushållens energianvändning de senaste åren har visat en minskande trend. Den tydligaste förändringen är att olja i princip helt fasats ut som uppvärmningsenergi i hushållssektorn. Hushållens elanvändning är relativt konstant. Den totalt sett minskade användningen är således främst koncentrerad till en minskning av användningen av energi för uppvärmning. Möjliga orsaker är att uppvärmningen blir effektivare genom anslutning till fjärrvärme samtidigt som ökade energipriser har gjort energieffektiviseringar privatekonomiskt mer lönsamma.

15 Energianvändning (GWh) 15 (22) 6.2 Offentlig verksamhet och övriga tjänster Även servicesektorn, som inkluderar både offentliga verksamheter 6 och övriga tjänster 7, står för omkring en tredjedel av energianvändningen i Västerås. Av diagrammet nedan framgår att energianvändningen i servicesektorn visar en ökande trend Olja Fjärrvärme El Figur 7 Utvecklingen i servicesektorns energianvändning. Källa SCB En särskilt tydlig trend är den ökande elanvändningen, vilket överensstämmer med trenden för elanvändning inom servicesektorn på nationell nivå. Diagrammet visar även att det fortfarande förekommer en viss oljeanvändning i servicesektorn som ser ut att ha ökat på senare år. Fjärrvärmeanvändningen ligger i princip på konstant nivå under de senaste åren. 6 Utbildning, forskning och utveckling, Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, Sport, fritid och kultur, Gatu- och vägbelysning, Vattenverk, Avfallshantering, avloppsrening och renhållning. 7 Elförsörjning av kontor, lager o.dyl., Gasförsörjning, Ång- och hetvattenförsörjning, Parti- och detaljhandel, Hotell- och restaurangverksamhet, Post och telekommunikation, Bank- och försäkringsverksamhet, Fastighetsförvaltning mm.

16 Energianvändning (GWh) 16 (22) 6.3 Industrin Industrin står i dagsläget för ca tio procent av energianvändning i Västerås. Industrins energianvändning är generellt sett konjunkturberoende. I figuren nedan framgår det dock att industrins energianvändning har minskat betydligt i Västerås och att trenden är fortsatt minskande Olja Fjärrvärme El Figur 8 Utvecklingen i industrins energianvändning. Källa SCB Oljeanvändningen har nästan fasats ut helt och både el- och fjärrvärmeanvändningen har minskat betydligt. Främst bedöms minskningen bero på strukturomvandling mellan industri- och tjänstesektorn. Ett ökat fokus på energifrågor bidrar sannolikt också till minskningen.

17 17 (22) 7 Uppföljning av energiplanens mål I energiplanen som antogs 2007 togs det fram mål för sju delområden. Huvuddelen av dessa mål ska enligt planen vara uppfyllda senast Målen följs kontinuerligt upp och resultatet redovisas på Västerås stads webbplats, via den så kallade Västeråsbarometern, som är ett verktyg för att följa upp hur staden lever upp till målsättningarna för sitt hållbarhetsarbete. I det följande redogörs för respektive åtgärd. Förnybar elproduktion Mål: Mängden producerad förnybar el ska öka med minst 15 % fram till år 2015 jämfört med 2004 Genomförda och pågående åtgärder inom vind-, vatten- och solkraft, som beskrivits i kapitel 4 ovan, kommer inte att räcka för att uppnå målet. En ny anläggning för kraftvärmeproduktion baserad på förbränning av avfall kommer dock att drastiskt öka mängden el från förnybara bränslen. Målsättningen är att en sådan anläggning ska komma till stånd före Målet kommer därför sannolikt att uppfyllas. Västeråsarnas energianvändning Mål: Västerås stad ska genom aktiv rådgivning stimulera till att användningen av elenergi per invånare och användningen av uppvärmningsenergi per invånare ska minska med minst 5 % till 2015 jämfört med Den kommunala klimat- och energirådgivningen i Västerås arbetar sedan två år projektinriktat. En viktig del i arbetet är att skapa möjligheter till uppföljning av energianvändningen i de projekt som genomförs. Projekt genomförs som årliga energisparkampanjer inom avgränsade områden. Det projekt som genomfördes 2009 gick ut på att i samverkan mellan kommunala förvaltningar och bolag genomföra energisparkampanjen i tätorten Dingtuna. Under 2010 genomförs kampanjer i bostadsområdena Viksäng, Kristiansborg och Blåsbo. Uppföljningsverktygen utvecklas efterhand men i dagsläget är det inte möjligt att kvantifiera effekterna av kampanjerna. Elanvändning i kommunägda fastigheter Mål: Den specifika elanvändningen i verksamheter som bedrivs i kommunägda fastigheter ska minska med minst 10 % fram till 2015 jämfört med Sammantaget för Fastighetskontoret och Bostadsbolaget Mimer har elanvändningen minskat med 19 % mellan 2004 och 2009, varav Fastighetskontorets 8 minskning är 16 % och Mimers minskning är 28 %. De åtgärder som genomförts i syfte att minska elanvändningen inom stadens egen verksamhet redovisas i kapitel 8. Uppföljningen av elanvändningen tyder på att de uppställda målen kommer att nås. 8 I befintliga äldre byggnader mäter inte Fastighetskontoret verksamhetsel separat från annan elanvändning.

18 18 (22) Uppvärmningsenergi i kommunägda fastigheter Mål: Den specifika användningen av uppvärmningsenergi i kommunägda fastigheter ska minska med minst 15 % fram till 2015 jämfört med Sammantaget för Fastighetskontoret och Bostadsbolaget Mimer har användningen av uppvärmningsenergi minskat med 6 % mellan 2004 och 2009, varav minskningen i fastighetskontorets bestånd är 4 % och i Mimers bestånd 9 %. Huvuddelen av minskningen utgörs av minskad fjärrvärmeanvändning. De åtgärder som genomförts i syfte att minska användningen av uppvärmningsenergi inom stadens egen verksamhet redovisas i kapitel 8. Uppföljningen visar att målen för åtgärderna har förutsättningar att kunna nås. Antal nyproducerade lågenergihus Mål: Vid nyproduktion ska minst 250 bostäder vara byggda enligt principen lågenergihus vid utgången av En definition av lågenergihus i Västerås har antagits av Fastighetsnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Lågenergihuskonceptet ingår som en naturlig del i kommande bostadsområden samordnat med miljö och klimat i ett helhetsperspektiv. Detaljutformningen av energikraven ses över i takt med teknikutvecklingen och i samband med kommande exploateringar. Till och med 2009 har 265 bostäder enligt definitionen för lågenergihus byggts i Västerås. Arbetet med energikrav i bebyggelsen har rönt stor uppmärksamhet i landet, inte minst pilotprojektet Herrgårdsängen i Gäddeholm. Under våren 2010 arrangerade fastighetskontoret ett seminarium med temat Lågenergihus är framtiden, med bland andra föreläsare från Passivhusinstitutet i Darmstadt i Tyskland, med deltagande av fastighetsföretag, energibolag, hustillverkare och konstruktörer från hela landet. Sammanlagt finns för närvarande totalt ca 700 nya bostäder enligt lågenergidefinitionen byggda eller planerade i Västerås. Om samtliga dessa byggs beräknas energianvändningen minska med ca MWh/år i förhållande till om samtliga bostäder byggts enligt nuvarande byggregler för energihushållning. Konvertering till fjärrvärme Mål: Minst 200 småhus skall ha konverterats från fossila bränslen och el till fjärrvärme vid utgången av 2012 Vid utgången av 2009 hade 245 småhus konverterats från andra uppvärmningsformer till fjärrvärme, varav 70 % utgjordes av hus vilka tidigare värmdes med olja och 30 % som tidigare värmdes med el. Åtgärderna minskar användningen av olja med omkring 430 m 3 och användningen av el för uppvärmning med ca 1470 MWh/år.

19 19 (22) Miljöanpassad uppvärmning i kommunägda fastigheter Mål: Eldning med fossila bränslen och användning av direktverkande el och elpanna för uppvärmning av kommunala byggnader ska ha upphört till Åtgärderna pågår och allt pekar på att målet kommer att nås. Det är främst Fastighetskontoret som berörs av åtgärden då Mimers bestånd i princip enbart värms upp med fjärrvärme. Återstående eluppvärmning i Mimers bestånd är 17 lägenheter med direktverkande elvärme i Skultuna. Vid utgången av 2009 hade Fastighetskontoret konverterat olje- och elvärmda fastigheter med ett sammanlagt värmebehov på 2,7 GWh/år, varav 2,3 GWh konverterats till fjärrvärme och 0,4 GWh konverterats till bränslepellets. Sammanställning En sammanställning över beräknad minskad användning av el- och uppvärmningsenergi till följd av genomförande av energiplanens åtgärder framgår av tabellen. Tabell 1 Åtgärd Elanvändning i kommunala fastigheter Uppvärmningsenergi i kommunala fastigheter Konvertering till fjärrvärme Miljöanpassad uppvärmning i kommunala fastigheter Sammanställning över beräknade resultat av energiplanens åtgärder Minskad elanvändning (GWh/år) Minskad användning av uppvärmningsenergi (GWh/år) El Olja Fjärrvärme Summa (netto) 15, ,4 0,3 47,2 47,9-1,5 4,2-5,3 1 0,4-1,4 1,3-2,3 1 0,4 Summa 15,5 3,3 5,8 39,6 48,7 1 Minustecken anger ökad användning av fjärrvärme som ersättning för el och olja

20 El i kommunala fastigheter Värme i kommunala fastigheter Lågenergihus Konvertering till fjärrvärme Miljöanpassad värme i kommunala fastigheter ton koldioxid 20 (22) Åtgärdernas beräknade resultat i form av minskade utsläpp av koldioxid till och med 2009 framgår av figur 9. Minskade utsläpp visas i relation till utsläppen enligt SCB:s statistik 2005, som är utgångspunkten för energiplanens åtgärder ,7% -1,4% 900-0,1% -0,1% -0,15% Figur 9 Beräknade minskade koldioxidutsläpp för respektive åtgärd enligt energiplanen i relation till utsläppsnivån 2005 Som framgår av tabellen har åtgärden med inriktning på minskad användning av uppvärmningsenergi hittills haft störst verkan. Åtgärden beräknas ha minskat de totala utsläppen av koldioxid i Västerås med cirka 1,4 %.

21 21 (22) 8 Energianvändning i kommunens byggnader En särskild redovisning och analys görs av stadens egen energianvändning. Kommuners och andra lokala myndigheters arbete för energieffektivisering är av strategisk betydelse för Sveriges möjligheter att uppnå nationella mål för minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Ett särskilt statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting utgår under perioden Syftet med ett stöd till kommuner och landsting är att dessa kan fungera som exempel på många olika sätt. Förutom genomförande av egna åtgärder för ökad energieffektivitet kan kommunerna ta initiativ till pilotprojekt och sporra sina anställda till att agera mer energieffektivt. Med hjälp av informationsinsatser till kommunens invånare kan en multiplikatoreffekt av väl genomförda energieffektiviseringsprojekt uppnås. Normalårskorrigerad energianvändningen i kommunala fastigheter för åren 2005 och 2009 framgår av tabell 2 och tabell 3. Tabell 2 Energianvändning i stadens verksamhet, GWh Fastighetskontoret Mimer Fjärrvärme 74,6 69, Drift-el 37,3 3 38,5 3 35,9 1 22,0 2 Eluppvärmning 2,3 3 0, Olja 1,9 0,6 0 0 Biobränsle 0,2 0,6 0 0 Summa Inkl hushållsel för ca 1870 lägenheter och elvärme för 17 lägenheter 2 Inkl hushållsel för 729 studentlägenheter och elvärme för 17 lägenheter 3 I befintliga äldre byggnader mäter inte Fastighetskontoret verksamhetsel separat från annan elanvändning Tabell 3 Energianvändning per m 2 i stadens fastigheter inkl inhyrda ytor Fastighetskontoret Mimer Total yta, m Energianvändning, 240,7 226,4 200,7 176,4 kwh/m 2 Varav värme, 157,5 150,3 169,9 154,6 kwh/m 2 Varav el, kwh/m 2 83,2 76,1 30,8 21,8 Som framgår av redovisningen har såväl elenergianvändningen som användningen av uppvärmningsenergi minskat påtagligt både i de fastigheter som drivs av Fastighetskontoret och det kommunala bostadsbolaget Mimer.

22 22 (22) De åtgärder som främst bidrar till minskad energianvändning är för fastighetskontorets del ett målinriktat arbete med energieffektiviseringsåtgärder genom införande av bästa tillgängliga teknik. Ett 80-tal projekt är genomförda eller pågående med inriktning på effektivare ventilation, belysning och driftoptimering. Fastighetskontoret har fokuserat på att minska elanvändningen och lyckats bryta den stigande trenden för elanvändning inom servicesektorn, genom att tre år i rad visa på minskad elanvändning i verksamheten. Avveckling av olja och el som uppvärmningsform har genomförts i hög takt. Vid utgången av 2009 hade 49 av planerade 57 konverteringar genomförts. Fastighetskontoret har även genomfört en organisationsförändring med klarare ansvarsfördelning och ett flertal utbildningsinsatser för att säkerställa att mål enligt den strategiska planen och energiplanen uppfylls. För att påverka värmeförbrukningen i de kommunala lokalerna har Fastighetskontoret från årsskiftet infört kallhyresmodellen. Bostadsbolaget Mimer har framgångsrikt genomfört ett projekt i bostadsområdet Bäckby där central elmätning, med debitering via pålägg med elavgift på hyran, ersatts med separat elmätning för varje lägenhet och debitering av verklig elanvändning. Uppföljning visar att den sammanlagda elanvändningen inom området minskat med ca MWh/år sedan projektet inleddes Mimer har även genomfört ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete genom att installera mer eleffektiva fläktar i bostadsbeståndet. Behovet av uppvärmningsenergi har minskat främst till följd av att värmeåtervinningssystem installeras i alla ventilationssystem i samband med renoveringar och ombyggnader. Nya rutiner för kontroll via övervakningssystem och en allmänt ökad energimedvetenhet i de dagliga besluten bedöms också ha bidragit till minskad användning av el och uppvärmningsenergi. Övriga kommunala verksamheter med betydande energianvändning är bland annat gatubelysning och trafiksignaler, vatten- och avloppshantering och viss fritidsverksamhet som inte sker i fastighetskontorets lokaler. Bland dessa kan nämnas att energianvändningen för gatubelysning minskat genom modernisering och utbyte av gatubelysningsarmaturer, från 11 GWh 2005 till 9 GWh 2009.