Konsekvensutredning. De föreskrifter som har varit föremål för översynen är:

Transkript

1 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Aleksandra Sjöstrand Utredare PM Datum Diarienummer Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Konsekvensutredning avseende Förslag till föreskrifter om ändring i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet, innan beslut om föreskrifter fattas, utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. Bakgrund Universitets- och högskolerådet (UHR) och Statens skolverk (Skolverket) har av regeringen getts i uppdrag att genomföra en översyn av de föreskrifter som reglerar vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper när det gäller tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen samt behörighet att undervisa i yrkesämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 1. I dag skiljer sig kompetenskraven åt i UHR:s och Skolverkets föreskrifter när det gäller ett antal yrkesämnen. Ett av skälen bakom regeringens uppdrag till myndigheterna är att det inte får finnas något tvivel om att samma krav på yrkeskunskaper gäller för ett visst undervisningsämne i gymnasieskolan såväl i samband med tillträde till yrkeslärarutbildningen som vid bedömningen av behörighet att undervisa i ämnet. De föreskrifter som har varit föremål för översynen är: UHR:s föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen (nedan UHR:s föreskrifter), och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (nedan Skolverkets föreskrifter). 1 Dnr U2014/2220/GV Sida 1 (12)

2 Översynen har resulterat i förslag till ändringar i myndigheternas respektive föreskrifter samt i förslag till ändringar i ämnesplaner. 2 Principer för hur föreskrifterna ska vara utformade UHR och Skolverket har enats om principer för hur föreskrifterna ska vara utformade. Ett ämne bör inte vara bredare än att en lärare kan undervisa i hela ämnet. Myndigheternas föreskrifter ska utformas så att de är likalydande. Det som myndigheterna kan föreskriva om är yrkeskunskaper. I ämnesplanerna, som lärarna ska undervisa utifrån, ingår även andra mer generella kunskapsområden. Dessa kunskaper och förmågor får lärarna antas ha bland annat utifrån den grundläggande behörigheten för högskolestudier. Yrkeskunskaperna ska vara såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska. 3 Med kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper avser myndigheterna innehåll (vad man ska kunna), nivå (hur väl man ska kunna det) och aktualitet (att kunskapen är giltig i nutid). För att definiera vad som är nödvändig kunskap har myndigheterna använt sig av ett förslag till ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF 4, nivå 5. De kvalificerade och relevanta yrkeskunskaperna uttrycks i form av kunskapskriterier. Kunskapskriterierna ska ge information om vilka yrkeskunskaper som, tillsammans med yrkeslärarutbildningen eller lärarutbildningen 5, ger optimala förutsättningar för att kunna undervisa i det aktuella ämnet. En viktig utgångspunkt för kunskapskriterierna är ämnesplanerna för de enskilda yrkesämnena i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, eftersom det är ämnesplanerna som anger vad läraren kommer att undervisa i. Kunskapskriterierna utgår också från yrkeskunskaper förvärvade genom yrkesutövandet i arbetslivet och som anses nödvändiga som grund för att undervisa i ett yrkesämne. Analys av föreskrifterna och förslag till ändringar Inom ramen för uppdraget har UHR och Skolverket gemensamt kartlagt de aktuella föreskrifterna. Utifrån resultatet av kartläggningen har myndigheterna gemensamt analyserat de aktuella föreskrifterna. Myndigheterna har under arbetets genomförande inhämtat synpunkter från Malmö högskola 6, berörda lärosäten 7, 2 Se bilaga 1 till konsekvensutredningen för vilka ämnen i UHR:s föreskrifter som berörs. 3 Detta innebär att en person genom yrkesutövning anses kunna förvärva såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska yrkeskunskaper. Det innebär däremot inte att en person som genom utbildning förvärvat teoretiska yrkeskunskaper också anses ha förvärvat erfarenhetsbaserade yrkeskunskaper. 4 Enligt regeringens förslag En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, U2014/4373/GV ( ). 5 För behörighet enligt 2 kap. 25 punkt 3 förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) krävs ej nödvändigtvis en yrkeslärarexamen. 6 Malmö högskola har regeringsuppdraget att samordna lärosätenas bedömning av yrkeskunskaper vid antagning till yrkeslärarutbildning. Sida 2 (12)

3 Valiweb 8, Myndigheten för yrkeshögskolan, berörda nationella programråd och relevanta branschföreträdare. Föreskrifterna för 117 yrkesämnen är likalydande Myndigheterna konstaterar att föreskrifterna för 117 yrkesämnen är likalydande, det vill säga majoriteten av de totalt 179 yrkesämnena. Föreskrifterna avseende dessa ämnen kommer därför inte att behöva ändras med anledning av detta uppdrag. Det har dock inkommit synpunkter på några av dessa yrkesämnen från lärosätena, vilka kommer att beaktas inom ramen för det fortsatta arbetet. Det kan i sin tur leda till framtida delningar av de berörda yrkesämnena och ändrade föreskrifter. Förslag på ändringar i UHR:s föreskrifter För de 62 ämnen som skiljer sig åt kommer Skolverket att för 41 ämnen föreskriva på samma sätt som UHR redan föreskrivit. För resterande yrkesämnen har UHR och Skolverket gemensamt tagit fram förslag till nya likalydande kunskapskriterier. 9 Till följd av Skolverkets förslag att dela ett antal ämnen har myndigheterna också gemensamt tagit fram förslag till föreskrifter för ämnen som föreslås tillkomma. Genom delning tillkommer 31 nya ämnen och tolv ämnen utgår ur UHR:s föreskrifter. Föreslagna ändringar redovisas nedan. Tolv yrkesämnen som UHR har delat upp utifrån kurser UHR har i sina föreskrifter delat upp följande tolv yrkesämnen utifrån grupper av kurser. automationsteknik bageri- och konditorikunskap dansteknik för yrkesdansare elektroniksystem hotell mönsterkonstruktion naturbruksteknik odling rid- och körkunskap stycknings- och charkuterikunskap turism VVS- teknik Uppdelningen har gjorts eftersom UHR bedömt att ämnena är så omfattande att det skulle vara svårt, eller till och med omöjligt, att hitta sökande till yrkeslärarutbildningen som uppfyller behörighetskraven för hela ämnet. Skolverket har inte reglerat vad som gäller för dessa yrkesämnen i sina föreskrifter 10. Utifrån ovan nämnda principer och de 7 Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Umeå universitet. 8 Valiweb gör behörighetsprövningar av yrkeskunskaper på uppdrag av ett antal lärosäten. 9 Dessa 21 ämnen finns listade i konsekvensutredningen i bilaga 1 10 Skolverket har enligt 2 kap. 26 och 28 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare endast bemyndigande att Sida 3 (12)

4 synpunkter som inkommit konstaterar myndigheterna att ämnena behöver delas upp i två eller flera ämnen, med undantag för ämnet dansteknik. 11 Att ett ämne delas innebär att ämnet upphävs och att dess kurser flyttas till nya ämnen som tillkommer. Beträffande nio av ämnena kommer uppdelningen att stämma överens med den uppdelning av ämnena i grupper av kurser som UHR har gjort. För dessa ämnen kommer myndigheterna att föreskriva på samma sätt som UHR har gjort. Enligt förslaget ska ämnena delas upp i nya ämnen enligt följande: automationsteknik automatiserade system, elmotordrivsystem, fastighetsautomation och industriautomation bageri- och konditorikunskap bagerikunskap, choklad och konfektyr samt konditorikunskap elektroniksystem elektroniksystem - installation och underhåll samt marina elektroniksystem mönsterkonstruktion datoriserad mönsterhantering och manuell mönsterkonstruktion naturbruksteknik fordon och redskap inom naturbruk, landbruksmaskiner, lastmaskiner och truckar inom naturbruk, skogsmaskiner samt trädgårdsmaskiner odling trädgårdsodling och växtodling rid- och körkunskap ridning och körning samt travteknik stycknings- och charkuterikunskap charkuterikunskap och styckningskunskap VVS- teknik VVS- installation och industrirör svets VVS. För ämnena hotell och turism har det inkommit synpunkter som innebär att uppdelningen av ämnena kommer att se annorlunda ut än den uppdelning i grupper av kurser som UHR gjort. Myndigheterna har i samverkan tagit fram förslag till kunskapskriterier för de nya ämnena. Jämfört med UHR:s uppdelning av ämnena i grupper av kurser kommer ämnena enligt Skolverkets förslag delas enligt nedan. Ämnet hotell har av UHR delats in i tre grupper av kurser: hotell (avseende kursen frukost och bufféservering) hotell (avseende kursen hotelladministration) hotell (avseende kurserna logi, reception 1, reception 2 och reception 3) hotell (avseende kurserna våningsservice 1, våningsservice 2 och våningsservice 3) Enligt Skolverkets förslag kommer ämnet hotell att delas upp i två nya ämnen: reception (i ämnet ingår kurserna logi, reception 1, reception 2 och reception 3) housekeeping 12 (i ämnet ingår kurserna housekeeping 1, housekeeping 2 och housekeeping 3) föreskriva om behörighet på ämnesnivå och kan inte dela upp ämnen i grupper av kurser. 11 För ämnesplaner hänvisas till Skolverkets remiss, länk: 12 Skolverket föreslår en namnändring av såväl ämnesnamnet som kursnamnen våningsservice till det vedertagna begreppet housekeeping enligt synpunkter från branschen. Sida 4 (12)

5 Skolverket föreslår att hotelladministration utgår som kurs. Istället ska det finnas möjlighet för eleven att läsa ämnet administration. Kursen frukost- och bufféservering flyttas från ämnet hotell till ämnet serveringskunskap (inom restaurang och livsmedelsprogrammet). Ämnet serveringskunskap finns idag i hotell och turismprogrammets programfördjupning. Myndigheterna har gemensamt gjort analysen att kunskapskriterierna för ämnet serveringskunskap inte behöver ändras när kursen frukost- och bufféservering förs över till ämnet. Ämnet turism har av UHR delats in i tre grupper av kurser: turism (avseende kurserna aktiviteter och upplevelser, guide och reseledare, värdskap på resmålet och turistbyråservice) turism (avseende kurserna besöksnäringen, hållbar turism och resmål och resvägar) turism (avseende kurserna marknadsföring och försäljning, reseproduktion och försäljning samt resmål och resvägar). Enligt Skolverkets förslag kommer ämnet turism att delas upp i två nya ämnen: aktiviteter och värdskap (i ämnet ingår kurserna aktiviteter och upplevelser, guide och reseledare, värdskap på resmålet, turistbyråservice och besöksnäringen) reseproduktion och marknadsföring (i ämnet ingår kurserna marknadsföring och försäljning, reseproduktion och försäljning, resmål och resvägar samt hållbar turism). Ämnet dansteknik för yrkesdansare har UHR i sina föreskrifter delat upp utifrån grupper av kurser. Med anledning av de synpunkter som inkommit på ämnet har myndigheterna kommit fram till att det inte är nödvändigt att dela upp och reglera kunskapskraven för dessa ämnen i flera. Det gäller under förutsättning att Skolverket kan ange det aktuella yrkesområdet som en kommentar i legitimationen som utfärdas. 13 Skolverket bedömer att detta är möjligt att genomföra på samma sätt som idag sker i ämnet moderna språk. UHR föreslår därför en ändring i sina föreskrifter på så sätt att de utformas för hela ämnet dansteknik för yrkesdansare. Ett ämne har Skolverket tidigare delat Ämnet hälsa har Skolverket den 1 juli 2014 upphävt och delat upp i två nya ämnen, hälsa och hälsovård. 14 Myndigheterna har gemensamt tagit fram ett förslag till föreskrifter för de nya ämnena. Ett yrkesämne har UHR inte reglerat i sina föreskrifter Skolverket har föreskrivit om yrkesämnet fartygsteknik. UHR saknar reglering av ämnet i sina föreskrifter. Myndigheterna har i samverkan tagit fram ett förslag på kunskapskriterier för detta ämne. 13 Förutom de yrkesområden som är reglerade genom inriktningar på hantverksprogrammet beslutar Skolverket med stöd av 4 kap. 2 gymnasieförordningen (2010:2039) om vilka utbildningar som får förekomma inom inriktningen övriga hantverk. 14 I ämnet hälsa ingår kurserna: ergonomi, hälsopedagogik, kost och hälsa samt mental träning. I ämnet hälsovård ingår kurserna: barnhälsovård, friskvård och hälsa, komplementärmedicin samt kost, måltid och munhälsa. Observera att ett av de nya ämnena fått samma namn som det gamla (hälsa) vilket kan innebära viss risk för sammanblandning. Sida 5 (12)

6 Ett yrkesämne som ingen av myndigheterna har föreskrivit om Ämnet biodling har varken UHR eller Skolverket föreskrivit om. Myndigheterna har i samverkan tagit fram ett förslag till kunskapskriterier för detta ämne. Två ämnen som UHR delat upp utifrån inriktningar Yrkesämnena hantverk och hantverkskunskap har UHR i sina föreskrifter delat upp utifrån de fem inriktningar som finns i hantverksprogrammet. Myndigheterna har med beaktande av ämnenas konstruktion och karaktär kommit fram till att det inte är nödvändigt att dela upp och reglera kunskapskraven för dessa ämnen i flera. UHR föreslår därför en ändring i sina föreskrifter på så sätt att de utformas för hela ämnet hantverk respektive hantverkskunskap så att myndigheternas föreskrifter blir likalydande. Ändringar i kunskapskriterierna för sex ämnen Med beaktande av de synpunkter som inkommit från bland annat de ansvariga undervisningsråden på Skolverket har myndigheterna gemensamt tagit fram förslag till ändringar i kunskapskriterierna för följande ämnen. Ämnet anläggningsförare För ämnet anläggningsförare tas kunskapskriteriet om vad hållbar utveckling innebär i bygg och anläggningsbranschen bort eftersom det ingår i formuleringen lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Kunskapskriteriet om olika typer av anläggningsarbeten läggs till efter synpunkter från branschföreträdare. Ämnena ATV- och MC- teknik, marinmotorteknik, maskintjänst samt hjulutrustningsteknik För ämnena ATV- och MC- teknik, marinmotorteknik, maskintjänst samt hjulutrustningsteknik tas kunskapskriteriet förmåga att både muntligt och skriftligt kommunicera åtaganden och lösningar med medarbetare och kunder bort ur föreskrifterna. Efter en analys av ämnena anser myndigheterna att nivå 5 för denna förmåga är ett för högt ställt krav för dessa yrkesämnen. 15 Ämnet dansgestaltning Med beaktande av de synpunkter som inkommit på ämnet dansgestaltning för yrkesdansare har myndigheterna i samverkan tagit fram ett förslag till ändringar i kunskapskriterier för detta ämne. Det innebär att dansgestaltning utformas enligt samma princip som dansteknik (redogjort för ovan). Ytterligare förslag till ändringar Myndigheterna har kommit överens om att ämnesnamnen ska skrivas med liten bokstav. Vidare ska för några ämnen specialiserade kunskaper (erfarenhetsbaserade och teoretiska)" ersättas av specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper" för att författningstexten ska bli likalydande för alla ämnen. Detta innebär ändringar i UHR:s föreskrifter. Ändringarna är dock inte markerade i den förslagna föreskriften eftersom det inte är ändringar i sak. 15 Exempel på ämnen där kravet är berättigat är yrkesämnen inom vård- och serviceområdet där kommunikation är en central del av yrket. Sida 6 (12)

7 Myndigheternas arbete med föreskrifter Myndigheternas arbete med att ta fram likalydande föreskrifter behöver ske i en viss ordning. Skolverket måste först ta fram föreskrifter om nya ämnesplaner för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram ändrade och likalydande föreskrifter om relevanta yrkeskunskaper sker parallellt med detta arbete. Innan ändrade föreskrifter om relevanta yrkeskunskaper beslutas måste dock föreskrifterna om de nya ämnesplanerna vara beslutade. Ikraftträdande Med anledning av den tid som krävs för att ta fram förslag till nya föreskrifter om ämnesplaner och ändringsföreskrifter samt remissförfarande bedömer myndigheterna att ändringarna i de aktuella föreskrifterna kan kungöras i januari Det innebär att det blir möjligt att tillämpa de nya föreskrifterna vid rekrytering och antagning till yrkeslärarutbildning som startar höstterminen Konsekvenser av ändrade föreskrifter Konsekvenser som ändrade föreskrifter medför för lärare eller blivande lärare Myndigheterna har beaktat och analyserat de konsekvenser som ändrade föreskrifter får för lärare som redan ansökt om eller meddelats behörighet att undervisa i ett yrkesämne eller personer som har ansökt till, påbörjat eller genomgått en utbildning som leder till yrkeslärarexamen. I behörighetsförordningen 16, 2 kap. 25, anges de grundläggande reglerna för vilken utbildning som krävs för att vara behörig undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen: 25 Behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är den som har avlagt 1. yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan i ett sådant ämne, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon har kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med sådana yrkeskunskaper som är relevanta för ett yrkesämne. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta. Enligt Skolverket har inga behörigheter i yrkesämnen ännu utfärdats grundat på 2 kap. 25 första stycket punkten 3 i behörighetsförordningen. Det beror på att det kräver ett valideringsförfarande som Skolverket ännu inte har påbörjat. De lärare som hittills fått behörighet i yrkesämnen har fått det grundat på 2 kap. 25 första stycket punkten 1 eller 2 samt andra stycket i behörighetsförordningen. För konsekvenser för lärare som har en äldre examen avsedd för arbete i gymnasieskolan i 16 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Sida 7 (12)

8 äldre motsvarigheter till dagens yrkesämnen hänvisas till Skolverkets konsekvensanalys. 17 Ansökan om att bli behörig i yrkesämnen sker genom att en lärare ansöker om legitimation och yrkar på behörighet i yrkesämnen. Skolverket ger inte behörighet i något yrkesämne utan att personen i fråga har yrkat om detta. Skolverket gör sedan en bedömning av vilka yrkesämnen som läraren kan anses vara behörig att undervisa i. De bedömningar som redovisas nedan är framtagna utifrån gällande reglering och rimlighetsbedömningar när det gäller lärarnas berättigade krav på behörighet i yrkesämnen efter en högskoleutbildning och elevernas berättigade krav på att lärarna har tillräckliga kunskaper i det yrkesämne de undervisar i. De lärare som har fått legitimation grundat på 2 kap. 25 första stycket punkten 1 I dagsläget har endast ett fåtal lärare legitimerats grundat på 2 kap. 25 första stycket punkten 1, det vill säga grundat på en yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Om det finns några sådana lärare som har fått behörighet i till exempel det upphävda ämnet hälsa, som har delats, kommer Skolverket kontakta dem och be dem yrka på att komplettera sin behörighet med de nya ämnena. Dessa lärare kommer att kunna få behörighet i båda de nya ämnena, om de yrkar på detta. Skolverket kommer inte att utreda närmare om deras utbildning är tillräckligt bred för de båda nya ämnena eftersom en sådan bedömning gjordes vid antagningen till yrkeslärarutbildningen. Lärare som har ansökt om legitimation och behörighet i ett yrkesämne men där legitimationen inte är utfärdad De lärare som har ansökt om legitimation och yrkat på behörighet i ett yrkesämne som ska delas, kommer Skolverket att kontakta när de nya ämnesplanerna i motsvarande ämnen är beslutade och kungjorda. Dessa lärare kommer också erbjudas att inkomma med nya yrkanden utifrån de nya ämnesplanerna. Beslut om legitimation och behörighet kommer i sådana fall inte att fattas förrän föreskrifterna om de nya ämnesplanerna träder i kraft. Personer som genomgått den nya yrkeslärarutbildningen men ännu inte ansökt om legitimation De lärare som har gått den nya yrkeslärarutbildningen, som startade hösten 2011, har validerats utifrån UHR:s nuvarande föreskrifter om vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. De ska därmed få behörighet i enlighet med sin examen och kommer att hanteras på följande sätt. Om det gäller de ämnen som föreslås delas upp i två eller flera nya ämnen i enlighet med UHR:s föreskrifter (som låg till grund för lärarens antagning) kommer Skolverket att kunna legitimera lärarna i enlighet med bilagan till deras examensbevis så snart de nya ämnesplanerna har trätt i kraft. Om det däremot gäller ämnen som eventuellt delas upp på ett annat sätt än i UHR:s föreskrifter kommer Skolverket att bedöma ansökan om legitimation och behörighet generöst, för att ingen lärare ska missgynnas av att förutsättningarna för att få behörighet i ett ämne har ändrats efter det att de antogs till utbildningen. 18 En För närmare information om hur bedömningarna kommer att ske hänvisas till Skolverket. Sida 8 (12)

9 konsekvens av en generös bedömning är att det inte kan garanteras att läraren har kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för det nya ämnet i sin helhet. Personer som ansökt till eller påbörjat yrkeslärarutbildning Särskild behörighet för tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen har den som genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning har tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. Vid ansökan får den sökande ange vilket eller vilka yrkesämnen han eller hon anser sig ha kvalificerade och relevanta kunskaper för. Yrkeskunskaperna valideras av högskolan som bedömer om den sökande uppfyller den särskilda behörigheten i det eller de ämnen som ansökan gäller. I examensbeviset framgår det i bilagan vilka kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som låg till grund för den särskilda behörigheten. 19 Det innebär att de personer som antagits till yrkeslärarutbildningen genom att ha bedömts uppfylla behörighetskraven för ett eller flera yrkesämnen inte kan komplettera sin ansökan under utbildningens gång med ytterligare yrkesämnen. Istället får de ansöka om utökad behörighet för dessa ämnen till Skolverket. En konsekvens av att föreskrifterna ändras, är att en person som antagits till utbildningen enligt då gällande föreskrifter efter examinationen ansöker om lärarlegitimation enligt nya föreskrifter. Ett ämne kan då ha förändrats så de kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som bedömdes vid antagningen inte överensstämmer med nya krav. Skolverket kommer att bedöma dessa sökande enligt samma princip som för de personer som genomgått den nya yrkeslärarutbildningen men ännu inte ansökt om legitimation (se nedan under rubriken Personer som genomgått den nya yrkeslärarutbildningen). Ytterligare konsekvenser Är ett ämne för brett leder det till att det finns få eller inga sökande som uppfyller kraven på kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. Det leder i sin tur till att få eller inga lärare kan antas och utexamineras för det ämnet. Myndigheterna måste därför vara lyhörda för om lärosätena signalerar att befintliga ämnen är för breda. Att föreskrifterna om de ämnen som har delats upp av UHR i inriktningar (hantverk och hantverkskunskap) slås ihop innebär att de sökande kan få svårare att överblicka kunskapskriterierna. När tydligheten minskar vad gäller vilka yrkeskunskaper som krävs för ett ämne ställs högre krav på att studievägledare och lärosäten informerar och når potentiella sökande med relevant information. För att en sökande ska kunna ansöka till yrkeslärarutbildning som börjar hösten 2015 enligt de reviderade föreskrifterna krävs att myndigheternas föreskrifter träder i kraft i god tid innan antagningen öppnar, senast i januari I samband med att föreskrifterna träder i kraft kommer UHR behöva genomföra en informationsinsats riktad till aktuella lärosäten, studievägledare och potentiella sökande till yrkeslärarutbildningen. Detta kommer att medföra vissa kostnader för UHR. För lärosätena kommer förändringarna bland annat innebära ökad administration. Ändringarna i behörighetsreglerna innebär att lärosätena måste göra ändringar i sina lokala regler om tillträde samt i informationsmaterial. Detta kommer att medföra vissa kostnader för lärosätena. 19 Universitets- och högskolerådets föreskrifter om bilaga till examensbevis för yrkeslärarexamen (UHRFS 2013:5). Sida 9 (12)

10 Bilaga 1 Lista över ämnen som ändras. 21 ämnen i UHR:s föreskrifter berörs av de föreslagna ändringarna anläggningsförare ATV- och MC- teknik automationsteknik bageri- och konditorikunskap dansgestaltning för yrkesdansare dansteknik för yrkesdansare elektroniksystem hantverk hantverkskunskap hjulutrustningsteknik hotell hälsa marinmotorteknik maskintjänst mönsterkonstruktion naturbruksteknik odling rid- och körkunskap stycknings- och charkuterikunskap turism VVS- teknik Sida 10 (12)

11 Två ämnen får föreskrifter (UHR saknar föreskrifter för dessa ämnen) biodling fartygsteknik 30 nya ämnen tillkommer genom att tolv ämnen som upphävs delas i nya ämnen 20 Ämnet upphävs (delas i nya ämnen) automationsteknik Nya ämnen automatiserade system elmotordrivsystem fastighetsautomation industriautomation bageri- och konditorikunskap bagerikunskap choklad och konfektyr konditorikunskap elektroniksystem elektroniksystem - installation och underhåll marina elektroniksystem hotell reception housekeeping hälsa hälsa hälsovård mönsterkonstruktion datoriserad mönsterhantering manuell mönsterkonstruktion naturbruksteknik fordon och redskap inom naturbruk lantbruksmaskiner lastmaskiner och truckar inom naturbruk 20 Ämnet hälsa är redan delat av Skolverket. Sida 11 (12)

12 skogsmaskiner trädgårdsmaskiner odling trädgårdsodling växtodling rid- och körkunskap ridning och körning travteknik stycknings- och charkuterikunskap charkuterikunskap styckningskunskap turism aktiviteter och värdskap reseproduktion och marknadsföring VVS- teknik VVS- installation industrirör svets VVS Sida 12 (12)