Konsekvensutredning avseende

Transkript

1 Bilaga (20) Konsekvensutredning avseende - Förslag till föreskifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (avsnitt 1.1 nedan), - Förslag till föreskrifter om nya ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasal nivå (avsnitt 1.2), - Förslag till föreskrifter om nya ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna (avsnitt 1.2). - Förslag till föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:38, 2010:40 41, 2010:43 47, 2010:49, 2010:55 56 och 2010:72) om kurser för yrkesprogram i gymnasieskolan (avsnitt 1.3), - Förslag till föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:14 och 2013:17) om kurser för två program i gymnasiesärskolan (avsnitt 1.3) Förslagen med markerade ändringar finns tillgängliga på Skolverkets hemsida: Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Sammanfattning Skolverket remitterar härmed ett antal förslag till nya och ändrade föreskrifter. Bakgrunden är att inget ämne får vara bredare än att en och samma lärare kan undervisa i hela ämnet. Eftersom ändringarna och förslagen hör ihop, och är en nödvändig följd av varandra, behandlas de i samma konsekvensutredning. Skolverket har tillsammans med UHR sett över föreskrifterna om vilka kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som krävs för de olika yrkesämnena. I detta arbete har det framkommit vilka ämnesplaner som måste delas för att de innehåller kurser som är alltför olika för att en och samma lärare ska kunna undervisa i dessa. Skolverket föreslår därför att yrkesämnen delas. Kursernas innehåll är det samma men de föreslås få sin hemvist i nya ämnen. Eftersom flera kursers ämnen byter namn måste även Skolverkets föreskrifter om kurser för yrkesprogrammen ändras. Skolverkets föreskrifter om relevanta yrkeskunskaper föreslås även revideras avseende flera yrkesämnen så att de stämmer överens med UHRs motsvarande föreskrifter och för några yrkesämnen där det saknats kunskapskriterier föreslås de nu läggas till. Vidare föreslår Skolverket en ny bilaga till föreskrifterna om relevanta yrkeskunskaper för gymnasiesärskolans yrkesämnen.

2 2 (20) Bakgrund I gymnasieskolan finns det tolv nationella program som är yrkesprogram. I gymnasiesärskolan finns det nio nationella program som alla är yrkesinriktade. Undervisningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan styrs bland annat av föreskrifter om ämnesplaner som består av ett antal kurser. Skolverket har också föreskrivit om vilka kurser som ska och får ingå i de olika programmen. I förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) anges att en lärare i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta. I behörighetsförordningen bemyndigas Skolverket att meddela föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att det ska vara relevanta för ett yrkesämne. Skolverket har med stöd av bemyndigandet beslutat Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne. I förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen regleras de särskilda behörighetskrav som gäller för tillträde till yrkeslärarutbildningen. I förordningen bemyndigas Universitets- och högskolerådet (UHR) att meddela närmare föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. Med stöd av bemyndigandet har myndigheten beslutat om Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. I dag skiljer sig kompetenskraven åt i Skolverkets och UHR:s föreskrifter när det gäller ett antal yrkesämnen. Det får inte finnas något tvivel om att samma krav på yrkeskunskaper gäller för ett visst undervisningsämne i gymnasieskolan såväl i samband med tillträde till yrkeslärarutbildningen som vid bedömningen av behörighet att undervisa i ämnet. Det finns olika orsaker till att Skolverkets och UHR:s föreskrifter skiljer sig åt. En orsak är att UHR i sina föreskrifter i stället för att föreskriva om vad som gäller för hela ämnet har föreskrivit om kunskapskriterier för grupper av kurser. Anledningen till detta är att det annars skulle bli mycket svårt eller till och med omöjligt för en och samma person att uppfylla kraven på kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper i hela ämnet. Skolverket har enligt 2 kap. 26 och 28 behörighetsförordningen endast bemyndigande för att föreskriva om behörighet på ämnesnivå. Gemensam översyn av föreskrifter om relevanta yrkeskunskaper i gymnasieskolan Skolverket och UHR har med anledning av ovanstående i samverkan genomfört en översyn av myndigheternas aktuella föreskrifter om vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för gymnasieskolan. Det finns 179 yrkesämnen i gymnasieskolan. Myndigheterna konstaterar att föreskrifterna för 117 yrkesämnen är likalydande, det vill säga majoriteten av yrkesämnena. För övriga 62 yrkesämnen skiljer sig kraven åt på olika sätt. Skolverket föreslår därför flera ändringar i föreskrifterna om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.

3 3 (20) Relevanta yrkeskunskaper för gymnasiesärskolans yrkesämnen Behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolans yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i gymnasieskolans yrkesämnen, under förutsättning att lärarens yrkeskunskaper är relevanta. Samtliga yrkesämnen i gymnasiesärskolan har en motsvarighet i yrkesämnen i gymnasieskolan. Skolverket föreslår i en ny bilaga 2 till föreskrifterna, vilka yrkesämnen som motsvarar varandra i de båda skolformerna. Detta innebär att relevanta yrkeskunskaper för gymnasiesärskolans yrkesämnen är de samma som motsvarande ämne i gymnasieskolan. Principer för hur föreskrifterna ska vara utformade Skolverket och UHR har enats om principer för hur föreskrifterna ska vara utformade. Ett ämne bör inte vara bredare än att en lärare kan undervisa i hela ämnet. Myndigheternas föreskrifter ska utformas så att de är likalydande. Det som myndigheterna kan föreskriva om är yrkeskunskaper. I ämnesplanerna, som lärarna ska undervisa utifrån, ingår även andra mer generella kunskapsområden. Dessa kunskaper och förmågor får lärarna antas ha bland annat utifrån den grundläggande behörigheten för högskolestudier. Yrkeskunskaperna ska vara såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska. 1 Med kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper avser myndigheterna innehåll (vad man ska kunna), nivå (hur väl man ska kunna det) och aktualitet (att kunskapen är giltig i nutid). För att definiera vad som är nödvändig kunskap har myndigheterna använt sig av ett förslag till ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF 2, nivå 5. De kvalificerade och relevanta yrkeskunskaperna uttrycks i form av kunskapskriterier. Kunskapskriterierna ska ge information om vilka yrkeskunskaper som, tillsammans med yrkeslärarutbildningen eller lärarutbildningen 3, ger optimala förutsättningar för att kunna undervisa i det aktuella ämnet. En viktig utgångspunkt för kunskapskriterierna är ämnesplanerna för de enskilda yrkesämnena i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, eftersom det är ämnesplanerna som anger vad läraren kommer att undervisa i. Kunskapskriterierna utgår också från yrkeskunskaper förvärvade genom yrkesutövandet i arbetslivet och som anses nödvändiga som grund för att undervisa i ett yrkesämne. 1 Detta innebär att en person genom yrkesutövning anses kunna förvärva såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska yrkeskunskaper. Det innebär däremot inte att en person som genom utbildning förvärvat teoretiska yrkeskunskaper också anses ha förvärvat erfarenhetsbaserade yrkeskunskaper. 2 Enligt regeringens förslag En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, U2014/4373/GV ( ). 3 För behörighet enligt 2 kap. 25 punkt 3 förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) krävs ej nödvändigtvis en yrkeslärarexamen.

4 4 (20) Förslag till ändringar i föreskrifterna om relevanta yrkeskunskaper Förslaget till ändringar av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne är löpande markerat med spåra ändringar för att det ska vara lättare att se vad som föreslås ändras avseende: - ämnen i vilka kunskapskriterierna har ändrats så att de är likalydande med UHR:s föreskrifter, och - kunskapskriterier för nya och delade ämnen (se nedan under avsnitt 1 i konsekvensutredningen) och - den nya bilagan 2. Delning av yrkesämnen Eftersom inget yrkesämne får vara större/bredare än att en och samma lärare kan undervisa i hela ämnet har Skolverket, i samband med att föreskrifterna om relevanta yrkeskunskaper sågs över, sett över föreskrifterna om ämnesplaner för yrkesämnen. Skolverket föreslår därför att elva yrkesämnen i gymnasieskolan delas upp i två eller flera nya ämnen. Kurserna har samma innehåll som förut men de kommer att finnas under nya ämnen med nya ämnesnamn. I gymnasiesärskolan föreslås två ämnen delas upp. En närmare beskrivning av detta finns nedan i konsekvensutredningen. Föreskrifter om kurser för yrkesprogrammen En följd av att flera nya ämnen har föreslagits är att även föreskrifterna om kurser för yrkesprogrammen måste ändras. Även om kurserna har samma innehåll så har de inordnats under nya ämnen. Myndigheternas arbete med föreskrifter Myndigheternas arbete med att ta fram likalydande föreskrifter behöver ske i en viss ordning. Skolverket måste först ta fram föreskrifter om nya ämnesplaner för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram ändrade och likalydande föreskrifter om relevanta yrkeskunskaper sker parallellt med ovanstående arbete. Innan ändrade föreskrifter om relevanta yrkeskunskaper beslutas måste dock föreskrifterna om de nya ämnesplanerna vara beslutade. Övrigt Skolverket kommer även behöva revidera Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen inom kort. Ändringarna kommer avse de nya ämnena samt andra följdändringar med anledning av nya kurskoder. I samband med genomgången av föreskrifterna om relevanta kunskaper för yrkesämnen framkom att det kan finnas fler ämnen som behöver ses över och eventuellt delas upp i flera. Skolverket avser därför att se över flera ämnen tillsammans med UHR och andra berörda under 2015.

5 5 (20) Bilagor (Bilaga 1) Lista över de 39 yrkesämnen för vilka myndigheternas kunskapskriterier i föreskrifterna skiljer sig åt. (Bilaga 2) Lista över de 12 yrkesämnen som Skolverket tidigare inte föreskrivit om. Dessa 12 ämnen har UHR delat upp i grupper av kurser i sina föreskrifter. (Bilaga 3) Lista över de 9 hela yrkesämnen som Skolverket tidigare inte föreskrivit om. Dessa nio ämnen har UHR föreskrivit om. 1. Beskrivning av vad som ska uppnås (jfr 6 1) 1.1 Förslag till föreskifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne i gymnasieskolan I dag skiljer sig kunskapskriterier åt i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne och Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen, när det gäller ett antal yrkesämnen. Det får inte finnas något tvivel om att samma krav på yrkeskunskaper gäller för ett visst undervisningsämne i gymnasieskolan såväl i samband med tillträde till yrkeslärarutbildningen som vid bedömningen av behörighet att undervisa i ämnet. Efter samarbete med UHR föreslår Skolverket att föreskrifterna ändras på följande sätt, så att de blir likalydande. I myndigheternas föreskrifter skiljer sig kraven för 62 yrkesämnen åt på olika sätt (se nedan). 39 yrkesämnen som revideras (bilaga 1) För 39 yrkesämnen skiljer sig föreskrifterna åt, till vissa delar, avseende kunskapskriterierna. Myndigheterna har enats om att Skolverket för de flesta av dessa ämnen kommer att föreskriva på samma sätt som UHR har gjort. I några fall har myndigheterna enats om nya likalydande formuleringar. - För yrkesämnena hantverk och hantverkskunskap har UHR i sina föreskrifter delat upp ämnena utifrån de fem inriktningar som finns i hantverksprogrammet. Myndigheterna har dock med beaktande av ämnenas konstruktion och karaktär kommit fram till att det inte är nödvändigt att dela upp och reglera kunskapskraven för dessa ämnen i flera. Skolverket kommer istället ange det aktuella yrkesområdet som en kommentar i den legitimation som utfärdas. Skolverket bedömer att detta är möjligt att genomföra på samma sätt som idag sker i ämnet moderna språk. UHR har därför ändrat sina föreskrifter på så sätt att de utformas för hela ämnet hantverk respektive hantverkskunskap så att myndigheternas föreskrifter blir likalydande. -Beträffande yrkesämnena hantverk och produktion samt hantverkstekniker i gymnasiesärskolan, som har sin motsvarighet i yrkesämnena hantverk och hantverkskunskap i gymnasieskolan, avser Skolverket att hantera gymnasiesärskoleämnena på ett liknande sätt, det vill säga att i legitimationen som utfärdas ange det aktuella yrkesområdet i en kommentar.

6 6 (20) Även om det föreligger en risk att en lärare anställs för att undervisa i ett hantverksområde som läraren inte behärskar, eftersom läraren formellt blir behörig att undervisa i samtliga yrkesområden, bedömer myndigheterna att angivandet av ett yrkesområde begränsar denna risk. 12 yrkesämnen som UHR har delat UHR har föreskrivit om 12 yrkesämnen efter att ha delat upp dessa i grupper av kurser och skapat kunskapskriterier för dessa grupper. Skolverket har inte reglerat vad som gäller för dessa yrkesämnen i sina föreskrifter. Efter en analys av ämnena konstaterar myndigheterna att 11 av 12 ämnen behöver delas upp i två eller flera ämnen, eftersom de vid översynen bedöms vara bredare än att en och samma lärare ska kunna undervisa i ämnet i sin helhet. - Ämnet dansteknik för yrkesdansare föreslås inte delas upp i flera ämnen. Skolverket kommer istället ange det aktuella yrkesområdet som en kommentar i den legitimation som utfärdas. Skolverket bedömer att detta är möjligt att genomföra på samma sätt som idag sker i ämnet moderna språk. UHR har därför ändrat sina föreskrifter på så sätt att de utformas för hela det aktuella ämnet så att myndigheternas föreskrifter blir likalydande. 9 yrkesämnen som Skolverket inte föreskrivit om (bilaga 3) UHR har föreskrivit om 9 hela yrkesämnen som Skolverket saknar föreskrifter för. Myndigheterna föreslår att Skolverket utformar likalydande reglering som UHR har i sina föreskrifter för sju av de nio yrkesämnena. - Ämnet hälsa har Skolverket den 1 juli 2014 upphävt och delat upp i två nya ämnen, hälsa och hälsovård. Myndigheterna föreslår därför likalydande reglering i föreskrifterna för de nya ämnena. - För ämnet dansgestaltning för yrkesdansare vill Skolverket ange det aktuella yrkesområdet som en kommentar i den legitimation som utfärdas. Skolverket bedömer att detta är möjligt att genomföra på samma sätt som idag sker i ämnet moderna språk. Myndigheternas föreskrifter har utformats så att de är likalydande. Yrkesämnet fartygsteknik - Skolverket har föreskrivit om 1 yrkesämne (fartygsteknik) som UHR saknar föreskrifter för. Myndigheterna har i samverkan tagit fram likalydande kunskapskriterier för detta ämne. Yrkesämnet biodling - det finns 1 ämne (biodling) som ingen av myndigheterna föreskrivit om. Myndigheterna har i samverkan tagit fram likalydande kunskapskriterier för detta ämne. Ämnet digitalt skapande - Ämnet digitalt skapande är enligt Skolverkets bedömning ett annat ämne än ett yrkesämne (ett så kallat visst ämne) och föreslås därför tas bort från Skolverkets föreskrifter.

7 7 (20) Vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne i gymnasiesärskolan Av 2 kap. 28 behörighetsförordningen framgår att behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolans yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i gymnasieskolans yrkesämnen, under förutsättning att lärarens yrkeskunskaper är relevanta. Skolverket har gått igenom gymnasiesärskolans yrkesämnen och bedömt att samtliga yrkesämnen har en motsvarighet i gymnasieskolans yrkesämnen. Samtliga ämnen som en lärare är behörig i ska framgå av lärarlegitimationen. För att öka rättssäkerheten och underlätta handläggningen av ansökningar om lärarlegitimation föreslår Skolverket att det i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne, även regleras vad som gäller för gymnasiesärskolans yrkesämnen. En sådan reglering har inte funnits förut. Skolverket föreslår därför en ny bestämmelse i föreskrifterna så att även gymnasiesärskolans yrkesämnen omfattas. En ny bilaga 2 föreslås till föreskrifterna, där det regleras vilka yrkesämnen som motsvarar varandra i de båda skolformerna. 1.2 Förslag till föreskrifter om nya ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasal nivå samt i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna yrkesämnen i gymnasieskolan och 2 yrkesämnen i gymnasiesärskolan som föreslås upphävas och delas upp i nya ämnen För att möjliggöra för lärare att bli behöriga och för att undervisningen fortsättningsvis ska hålla en hög kvalitet föreslår Skolverket att föreskrifterna om nedanstående 11 ämnesplaner i gymnasieskolan och 2 ämnesplaner i gymnasiesärskolan upphävs och delas upp i redovisade nya ämnen. Det har vid genomgången av föreskrifterna om relevanta yrkeskunskaper och efter kontakter med berörda myndigheter och organisationer framkommit att dessa ämnen innehåller kurser som inte en och samma lärare kan undervisa i. Hur ämnesplanerna föreslås ändras redovisas med spåra ändringar på Skolverket hemsida. Mindre revideringar och korrektur av ämnes- och kursplanerna är också markerade. Nya ämnesplaner för ämnet hotell i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet hotell i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:85) utgår och delas upp i två nya ämnen (reception respektive housekeeping). Skolverket tar tacksamt emot synpunkter på användning av begreppet housekeeping. I nuvarande ämnesplan för hotell används kursnamnet våningsservice. Kursen frukost och bufféservering flyttas från ämnet hotell till ämnet serveringskunskap (inom programmet för restaurang och livsmedel). Ämnet serveringskunskap finns idag i hotell och turismprogrammets programfördjupning. Kursen hotelladministration i ämnet hotell utgår. Kursens innehåll motsvaras av administration 1 i ämnet administration på handel och administrationsprogrammet. Ämnena reception respektive housekeeping Förslag på kurser i ämnet reception är: logi och reception 1, reception 2 och reception 3 (400 poäng).

8 8 (20) Förslag på kurser i ämnet housekeeping är: housekeeping 1, housekeeping 2 och housekeeping 3 (300 poäng). Branschen förespråkar en namnändring av såväl ämnesnamnet som kursnamnen våningsservice till det vedertagna begreppet housekeeping. Yrkesämnet hotell i gymnasiesärskolan Ämnet hotell i gymnasiesärskolan påverkas inte av förändringarna i ämnet hotell i gymnasieskolan. Ämnet hotell i gymnasiesärskolan omfattar inte kunskapsområdet reception vilket föreslås utgöra ett nytt ämne i gymnasieskolan. Däremot föreslås en ändring av kursnamnet våningsservice 1 och 2 till housekeeping 1 och 2. Detta för att få samstämmighet med den föreslagna ändringen i ämnets namn och underliggande kurser i gymnasieskolan. Nya ämnesplaner för ämnet turism i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet turism i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:87) utgår och delas upp i två nya ämnen (aktiviteter och värdskap respektive reseproduktion och marknadsföring). Ämnena aktiviteter och värdskap respektive reseproduktion och marknadsföring Förslag på kurser i ämnet aktiviteter och värdskap är: besöksnäringen, aktiviteter och upplevelser, guide och reseledare, turistbyråservice samt värdskap på resmålet. Förslag på kurser i i ämnet reseproduktion och marknadsföring är: hållbar turism, marknadsföring och försäljning, reseproduktion och försäljning samt resmål och resvägar. Nya ämnesplaner för ämnet bageri- och konditorikunskap i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet bageri- och konditorikunskap i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:64) utgår och delas upp i tre nya ämnen (bagerikunskap, choklad och konfektyr samt konditorikunskap). Bagerikunskap: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet bageri. Kurserna i ämnet är bagerikunskap 1, bagerikunskap 2, bagerikunskap 3 och bageri-specialisering. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Choklad och konfektyr: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet choklad och konfektyr. Kursen i ämnet är choklad och konfektyr. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Konditorikunskap: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet konditori. Kurserna i ämnet är konditori 1, 2, 3 och konditori-specialisering. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Nya ämnesplaner för ämnet bageri- och konditorikunskap i gymnasiesärskolan Ämnet bageri- och konditorikunskap i gymnasiesärskolan påverkas av förändringarna i ämnet i gymnasieskolan. Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet bageri- och konditorikunskap i gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:103) utgår och delas upp i två nya ämnen (bagerikunskap samt konditorikunskap).

9 9 (20) Bagerikunskap: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet bageri. Kurserna i ämnet är bagerikunskap samt bageri 1 och bageri 2. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Kursen bageri- och konditorikunskap (100 poäng) utgår och ersätts av kursen bagerikunskap (50 poäng). Motsvarande kurs konditorikunskap (50 poäng) återfinns i ämnet konditorikunskap (se nedan). Konditorikunskap: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet konditori. Kurserna i ämnet är konditorikunskap och konditori 1 och konditori 2. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Kursen bageri- och konditorikunskap (100 poäng) utgår och ersätts av kursen konditorikunskap (50 poäng). Motsvarande kurs bagerikunskap (50 poäng) återfinns i ämnet bagerikunskap (se ovan). Nya ämnesplaner för ämnet stycknings- och charkuterikunskap i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet stycknings- och charkuterikunskap i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:74) utgår och delas upp i två nya ämnen (styckningskunskap, samt charkuterikunskap). Styckningskunskap: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet styckning. Kurserna i ämnet är finstyckning, styckning 1, styckning 2, styckning 3 och styckning 4 samt styckning -specialisering. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Charkuterikunskap: Syftestexten är avgränsad till kunskapsområdet charkuteri. Kurserna i ämnet är charkuteri 1, charkuteri 2, charkuteri 3 och charkuteri 4 samt charkuteri -specialisering. Utbildnings- och kursinnehåll är detsamma som tidigare. Nya ämnesplaner för ämnet automationsteknik i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet automationsteknik i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:147) utgår och delas upp i fyra nya ämnen (automatiserade system, elmotordrivsystem, fastighetsautomation, industriautomation). Då ämnet automationsteknik i delas in mer specifika ämnen, kan formuleringar av målbeskrivning och kunskapskrav specificeras utifrån det aktuella kunskapsområdet. Automatiserade system: Syftestexten är avgränsad till det aktuella kunskapsområdet. Vidare är begreppet automatiska system ersatt av det mer lämpliga begreppet automatiserade system i ämnets målpunkter och, i förekommande fall, i kursernas centrala innehåll samt kunskapskraven. Kurser i ämnet: allmän automationsteknik och avhjälpande och förebyggande underhåll. Kursen avhjälpande och förebyggande underhåll ligger idag under ämnet automationsteknik och bygger på kursen industriautomation. Skolverket föreslår att kursen även i framtiden ska bygga på kursen industriautomation. Vidare föreslår Skolverket att kursen fortsättningsvis också kan bygga på kurserna praktisk ellära, industriell informationsteknik, mät- och reglerteknik, mät- och styrteknik samt programmerbara styrsystem. Detta för att den aktuella kursen avhjälpande och förebyggande underhåll utgår från tidigare förvärvade kunskaper i de redovisade kurserna. Elmotordrivsystem: Syftestexten är avgränsad till det aktuella kunskapsområdet. Vidare är begreppet automatiska system ersatt av det mer lämpliga begreppet elmotordrivsystem i ämnets målpunkter och kursen kunskapskrav. Kurs i ämnet: elmotordrivsystem.

10 10 (20) Fastighetsautomation: Syftestexten är avgränsad till det aktuella kunskapsområdet. Begreppet automatiska system är ersatt av det mer lämpliga begreppet automatiserade system i fastigheter i ämnets målpunkter och kursernas kunskapskrav. Vidare är kunskapskraven i kurserna avgränsade till det aktuella kunskapsområdet. Kurser i ämnet: fastighetsautomation 1 samt fastighetsautomation 2. Industriautomation: Syftestexten är avgränsad till det aktuella kunskapsområdet. Begreppet automatiska system är ersatt av det mer lämpliga begreppet industriella automatiserade system ämnets målpunkter och i kursen industriautomations kunskapskrav. Under kursen robotteknik är begreppet automatiska system ersatt med det mer lämpliga begreppet automatiserade system inom robotteknik. Vidare är kunskapskraven i kurserna avgränsade till det aktuella kunskapsområdet. Kurser i ämnet: industriautomation samt robotteknik. Nya ämnesplaner för ämnet elektroniksystem i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet elektroniksystem i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:151) utgår och delas upp i två nya ämnen (marina elektroniksystem samt elektroniksystem - installation och underhåll). Marina elektroniksystem: Syftestexten är avgränsad till det aktuella kunskapsområdet. Begreppet elektronikapparater är ersatt av det mer lämpliga begreppet marina elektronikapparater i ämnets målpunkter. Kurs i ämnet: marina elektroniksystem. Elektroniksystem installation och underhåll: Syftestexten är avgränsad till det aktuella kunskapsområdet. Kurser i ämnet: bild- och ljudanläggningar, kontorstekniksystem samt trådlösa radiosystem. Nya ämnesplaner för ämnet mönsterkonstruktion i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet mönsterkonstruktion i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:129) utgår och delas upp i två nya ämnen (datoriserad mönsterhantering samt manuell mönsterkonstruktion). Kurserna i det två nya ämnena och innehållet är desamma som tidigare, men ämnena byter namn för att undvika missförstånd i förhållande till det upphävda ämnet. I ämnet datoriserad mönsterhantering föreslås följande kurser ingå: datoriserad mönsterhantering 1 och datoriserad mönsterhantering 2. I ämnet manuell mönsterkonstruktion föreslås följande kurser ingå: mönsterkonstruktion 1 och mönsterkonstruktion 2. Inga ändringar föreslås av innehållet i kurserna. Nya ämnesplaner för ämnet odling i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet odling i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:195) utgår och delas upp i två nya ämnen (växtodling samt trädgårdsodling). Anledningen till förslaget är att UHR delat upp ämnet utifrån nedanstående kurser. Skolverket bedömer att denna uppdelning är mer ämnesmässigt naturlig. Nationella programrådet för

11 11 (20) naturbruksprogrammet gör samma bedömning. Det kan i sammanhanget också påpekas att ämnets uppdelning är en återgång till 1994 års ämnesstruktur. I ämnet växtodling föreslås följande kurser ingå: odling av djurfoder, växtodling 1, växtodling 2 och växtodling specialisering. I ämnet trädgårdsodling föreslås följande kurser ingå: trädgårdsodling, trädgårdsodling grönsaker, frukt och bär, trädgårdsodling plantskoleväxter samt trädgårdsodling specialisering. Nya ämnesplaner för ämnet odling i gymnasiesärskolan Ämnet odling i gymnasiesärskolan påverkas av förändringarna av ämnet i gymnasieskolan. Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet odling i gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:76) utgår och delas upp i två nya ämnen (växtodling och trädgårdsodling). Som en konsekvens av uppdelningen av ämnet odling i gymnasieskolan är det naturligt att göra motsvarande uppdelning av ämnet odling i gymnasiesärskolan. Kurser i ämnet växtodling: växtodling grund, växtodling 1 samt växtodling 2. Kurser i ämnet trädgårdsodling: trädgårdsodling grund, odling i växthus 1, odling i växthus 2, odling på friland 1 samt odling på friland 2. Nya ämnesplaner för ämnet rid- och körkunskap i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet rid- och körkunskap i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:197) utgår och delas upp i två nya ämnen (ridning och körning samt travkunskap). Kurser i ämnet ridning och körning: ridning och körning, körning 1, körning 2, ridning 1 samt ridning 2. Kurser i ämnet travkunskap: trav 1 och trav 2. Anledningen till förslaget är att UHR delat upp ämnet utifrån ovanstående kurser. Skolverket bedömer att denna uppdelning är mer ämnesmässigt naturlig. Det kan i sammanhanget påpekas att kurserna trav 1 och trav 2 är nya i 2011 års gymnasieskola. Ämnesområdet trav fanns inte tidigare, och sammanslagningen med ämnesområdena ridning och körning innebär enligt Skolverkets bedömning ett alltför brett ämnesområde. Nationella programrådet för naturbruksprogrammet gör samma bedömning. Nya ämnesplaner för ämnet naturbruksteknik i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet naturbruksteknik i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:192) utgår och delas upp i fem nya ämnen (fordon och redskap inom naturbruk, lastmaskiner och truckar inom naturbruk, lantbruksmaskiner, trädgårdsmaskiner samt skogsmaskiner). Kurs i ämnet i ämnet fordon och redskap inom naturbruk: Fordon och redskap. Kurs i ämnet i ämnet lastmaskiner och truckar inom naturbruk: Lastmaskiner och truckar. Kurser i ämnet i ämnet lantbruksmaskiner: lantbruksmaskiner 1 och lantbruksmaskiner 2. Kurs i ämnet i ämnet trädgårdsmaskiner: trädgårdsmaskiner

12 12 (20) Kurser i ämnet i ämnet skogsmaskiner: småskalig skogsteknik, terrängtransporter, virkestransport med skotare, avverkningsmaskiner samt skogsmaskiner specialisering. Anledningen till förslaget är att UHR delat upp ämnet utifrån ovanstående kurser. Skolverket bedömer att denna uppdelning är mer ämnesmässigt naturlig och ämnet är alltför brett för en lärare att undervisa i. Det är således mer naturligt att dela upp ämnet naturbruksteknik i fem nya ämnen. Nationella programrådet för naturbruksprogrammet gör samma bedömning. Nya ämnesplaner för ämnet VVS-teknik i gymnasieskolan Skolverket föreslår att föreskrifterna om ämnesplan för ämnet VVS-teknik i gymnasieskolan (SKOLFS 2010:83) utgår och delas upp i två nya ämnen (Industrirör svets VVS samt VVSinstallation). Kurser i ämnet i ämnet industrirör svets VVS: VVS TIG-svetsning rör samt VVS svets industrirör. Kurser i ämnet i ämnet VVS- installation: entreprenadteknik, sanitetsteknik 1, sanitetsteknik 2, VVS-teknik, VVS svets och lödning rör, VVS gassvetsning rör, värmeteknik 1 samt värmeteknik 2. Anledningen till varför Skolverket föreslår en uppdelning av ämnet VVS-teknik i två separata ämnen och inte, som bl.a. framhållits från Malmö högskola, lyfta in kurserna i ämnet industrirörteknik, är att det då finns anledning att anta att det ämnet blir för brett för en lärare att undervisa i. Detta förfarande skulle i så fall motverka själva syftet med uppdelningen och flytta över problemet till ett annat ämne. Ett nytt ämne där svetskurserna ligger fritt innebär att en lärare kan uppfylla behörighetskraven i ämnet industrirörsteknik eller industrirör svets eller båda två. 1.3 Förslag till föreskrifter om ändringar i Skolverkets föreskrifter om kurser för yrkesprogrammen i gymnasieskolan och för två program i gymnasiesärskolan Eftersom flera nya kurser föreslås få sin hemvist i nya ämnen med nya namn, får det till följd att Skolverkets föreskrifter om vilka kurser som ska ingå i de olika yrkesprogrammen även måste revideras. Nedan beskrivs översiktligt vilka nya ämnen som berörs. Vilka kurser i de nya ämnena som föreslås ingå i de olika programmen återfinns i föreskriftsförslagen på hemsidan Förslag till ändringar i föreskrifterna om kurser för programmen Hotell- och turismprogrammet Med anledning av upphävandet av ämnesnamnen hotell respektive turismbehöver en ändring göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:44) om kurser för hotell- och turismprogrammet. Detta kan dock beslutas först efter regeringen har ändrat i bilaga 1 till gymnasieförordningen Detta beror på att ämnet hotell och ämnet turism är programgemensamma ämnen i hotell- och turismprogrammet i gymnasieskolan som regleras i bilaga 1 till gymnasieförordningen. Skolverket kommer därför att hemställa till regeringen om en ändring av ämnesnamnen i bilaga 1 till gymnasieförordningen. Kurserna frukost och bufféservering och hotelladministration i ämnet hotell föreslås utgå. Kursen hotelladministration l motsvaras av administration 1 i ämnet administration. Detta innebär att kursen administration 1 behöver läggas till programmet.

13 13 (20) Restaurang och livsmedelsprogrammet Med anledning av upphävandet av ämnesnamnen bageri- och konditorikunskap respektive stycknings- och charkuterikunskap behöver en ändring göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:47) om kurser för restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ämnena bageri och konditorikunskap respektive stycknings- och charkuterikunskapska utgå. De nya ämnena bagerikunskap, choklad och konfektyr, konditorikunskap, styckningskunskap samt charkuterikunskap föreslås läggas till programmet i stället. I dag finns kursen frukost och bufféservering med bland de kurser som kan erbjudas som programfördjupning. Kursen föreslås nu flyttas över till ämnet Serveringskunskap med oförändrat innehåll. Skolverket föreslår däremot att kursen inte längre ska ingå i programfördjupningen på restaurang och livsmedelsprogrammet eftersom den inte bedöms vara central för yrkesutgången servitör/servitris. Skolverket mottar gärna synpunkter på detta. Programmet för hotell, restaurang och bageri i gymnasiesärskolan Med anledning av upphävandet av ämnesnamnet bageri- och konditorikunskap behöver en ändring göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:14) om kurser för programmet för hotell, restaurang och bageri i gymnasiesärskolan. Detta kan dock beslutas först efter regeringen har ändrat i bilaga 2 till gymnasieförordningen. Detta beror på att detta ämne är ett programgemensamt ämne i programmet för hotell, restaurang och bageri i gymnasiesärskolan som regleras i bilaga 2 till gymnasieförordningen. Skolverket kommer därför att hemställa till regeringen om en ändring av ämnesnamnet i bilaga 2 till gymnasieförordningen. El- och energiprogrammet Med anledning av upphävandet av ämnet automationsteknik och elektroniksystem behöver ändringar göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:40) om kurser för el- och energiprogrammet. Ämnena automationsteknik och elektroniksystem föreslås utgå. De nya ämnena automatiserade system, elmotordrivsystem, fastighetsautomation, industriautomation, marina elektroniksystem och elektroniksystem - installation och underhåll föreslås läggas till programmet i stället. Hantverksprogrammet Med anledning av upphävandet av ämnesnamnet mönsterkonstruktion behöver en ändring göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:43) om kurser för hantverksprogrammet. Ämnet mönsterkonstruktion föreslås utgå och de nya ämnena datoriserad mönsterhantering och manuell mönsterkonstruktion föreslås läggas till programmet i stället. Naturbruksprogrammet Med anledning av upphävandet av ämnesnamnen odling, rid- och körkunskap och naturbruksteknik behöver ändringar göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:195) om kurser för naturbruksprogrammet. Ämnena odling, rid- och körkunskap, naturbruksteknik föreslås utgå.

14 14 (20) De nya ämnena växtodling, trädgårdsodling, ridning och körning, travkunskap, fordon och redskap inom naturbruk, lastmaskiner och truckar inom naturbruk, lantbruksmaskiner, trädgårdsmaskiner och skogsmaskiner föreslås läggas till programmet. Programmet för skog, mark och djur i gymnasiesärskolan Med anledning av upphävandet av ämnesnamnet odling i gymnasiesärskolan behöver en ändring göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:17) om kurser för programmet för skog, mark och djur. VVS och fastighetsprogrammet Med anledning av upphävandet av ämnesnamnet VVS-teknik behöver en ändring göras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:49) om kurser för VVS- och fastighetsprogrammet. Ämnet VVS-teknik föreslås utgå och ämnena industrirör svets VVS respektive VVS- installation föreslås läggas till programmet i stället Följdändringar i programfördjupningarna i andra program Ändringarna av ämnet turism påverkar programfördjupningarna i naturbruksprogrammet, fordon och transportprogrammet och barn och fritidsprogrammet. Ändringar av ämnet automationsteknik påverkar programfördjupningarna i industritekniska programmet, VVS- och fastighetsprogrammet samt teknikprogrammet. (se förslagen till ändringar av ämnesnamnen under programrubrikerna på Skolverkets hemsida). 2. Alternativa lösningar (6 2). Att inte genomföra ovanstående förslag om nya ämnesplaner med följdändringar och harmonisering av myndigheternas föreskrifter innebär svårigheter för lärare att få behörighet att undervisa i de aktuella ämnena vilket i förlängningen kan leda till en kvalitetsförsämring av undervisningen i ämnena. Det får vidare inte finnas något tvivel om att samma krav på yrkeskunskaper gäller för ett visst undervisningsämne såväl i samband med tillträde till yrkeslärarutbildningen som vid bedömningen av behörighet att undervisa i ämnet. 3. Berörda (6 3) Skolhuvudmän som bedriver gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå respektive gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Kriminalvården och enskilda utbildningsanordnare som beviljats betygsrätt för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Läromedelsförlag och systemleverantörer. Lärare eller blivande lärare. Konsekvenser som ändrade föreskrifter medför för lärare eller blivande lärare Lärare som har legitimerats i de nuvarande ämnena kan komma att få en bredare behörighet än de lärare som legitimeras efter delningarna. Ansökan om att bli behörig i yrkesämnen sker genom att en lärare ansöker om legitimation och yrkar på behörighet i yrkesämnen. Skolverket ger inte

15 15 (20) behörighet i något yrkesämne utan att personen i fråga har yrkat om detta. Skolverket gör sedan en bedömning av vilka yrkesämnen som läraren kan anses vara behörig att undervisa i. De yrkeslärare som är legitimerade i ett ämne som delas, och därmed upphävs, kommer att kontaktas av Skolverket via e-post och uppmanas att ansöka om att komplettera sin legitimation med ytterligare behörigheter och yrka på behörighet i motsvarande nya ämnen. Skolverket kommer även informera om detta på Skolverkets hemsida. Skolverket kommer inte att ta ut någon avgift för denna ansökan. (handläggningsrutinerna kan komma att revideras inom ramen för det fortsatta arbetet). Med anledning av Skolverkets tidigare fattade beslut kommer lärarna att meddelas behörighet i det eller de nya ämnena som de yrkar på behörighet i. Skolverket kommer inte att utreda närmare om deras utbildning är tillräckligt bred för de nya ämnena eftersom Skolverket redan tidigare har gett behörighet i det upphävda ämnet med samma innehåll som de nya ämnena. De lärare som har ansökt om legitimation och yrkat på behörighet i ett yrkesämne som ska delas, kommer Skolverket att kontakta när de nya ämnesplanerna i motsvarande ämne är beslutade och kungjorda. Dessa lärare kommer också erbjudas att inkomma med nya yrkanden utifrån de nya ämnesplanerna. Beslut om legitimation och behörighet kommer i sådana fall inte att fattas förrän föreskrifterna om de nya ämnesplanerna träder i kraft. De lärare som har gått den nya yrkeslärarutbildningen, som startade hösten 2011, har validerats utifrån UHR:s nuvarande föreskrifter om vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. De ska därmed få behörighet i enlighet med sin examen och kommer att hanteras på följande sätt. Om det gäller de ämnen som föreslås delas upp i två eller flera nya ämnen i enlighet med UHR:s föreskrifter (som låg till grund för lärarens antagning) kommer Skolverket att kunna legitimera lärarna i enlighet med bilagan till deras examensbevis så snart de nya ämnesplanerna har trätt i kraft. Om det däremot gäller ämnen som eventuellt delas upp på ett annat sätt än i UHR:s föreskrifter kommer Skolverket att bedöma ansökan om legitimation och behörighet generöst, för att ingen lärare ska missgynnas av att förutsättningarna för att få behörighet i ett ämne har ändrats efter det att de antogs till utbildningen. En konsekvens av en generös bedömning är att det inte kan garanteras att läraren har kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för det nya ämnet i sin helhet. 4. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på (6 4) Skolverkets föreskrifter om ändringar i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne grundar sig på 2 kap. 26 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Skolverkets föreskrifter om ämnesplaner i grundar sig på 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039) och 2 kap. 13 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

16 16 (20) Skolverkets föreskrifter om ändringar i Skolverkets föreskrifter om kurser för program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan grundar sig på 4 kap. 1 och 5 gymnasieförordningen (2010:2039). 5. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser (6 5) Ändringarna torde inte innebära någon kostnad för enskilda huvudmän för fristående gymnasieskolor, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, gymnasiesärskolor samt särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå eftersom det inte rör sig om nya kurser utan endast uppdelningar/upphävanden av ämnen till två eller flera nya ämnen och då systemleverantörernas arbete, enligt uppgift, ingår i deras årsavgift för tjänsten (se nedan under punkt 8). Det är kommuner som är huvudmän för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Undervisning kan läggas ut på entreprenad men med bihållet huvudmannaskap för kommunen. Skolverket gör därför bedömningen att ökade kostnader kommer att regleras i upphandling och att denna kostnad i slutändan kommer att falla på kommunen. För skolhuvudmän och de företag som levererar elevadministrativa system kommer förändringarna bland annat innebära ökad administration. Skolverket bedömer att när ämnena som en följd av ändringarna blir smalare, kan det innebära att det blir svårt för rektorer att rekrytera legitimerade och behöriga lärare då tjänsteunderlagen kan komma att omfatta färre timmar. Detta måste dock ställas i relation till elevernas rätt till kvalificerade lärare. Det kan dessutom tänkas att de berörda lärarna anser att det är positivt att de inte behöver undervisa i kurser de saknar tillräckliga kunskaper för. 6. Överensstämmelse med EU-lagstiftning (6 6) Det finns inga EU-bestämmelser på detta område. 7. Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser (6 7) Föreskrifterna behöver träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni Med anledning av ovanstående ändringar finns det ett behov av att informera berörda huvudmän och lärare om ändringarna på Skolverkets webbplats. Skolverket behöver också ta fram nytt kommentarmaterial. 7. Antal berörda företag och vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen (7 1) Enligt Skolverkets register är det cirka 500 enskilda huvudmän med fristående gymnasieskolor som är berörda samt cirka fyra systemleverantörer. Läsåret 2012/13 bedrev 257 kommuner kommunal vuxenutbildning. Det finns cirka 100 enskilda utbildningsanordnare som beviljats betygsrätt. Storleken på företagen varierar.

17 17 (20) 8. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär den för företagens administrativa kostnader (7 2) Ändringarna innebär en kostnad för systemleverantörer då de behöver uppdatera sina system utifrån ändringarna och nya kurskoder. Arbetsinsatsen uppskattas till cirka 80 arbetstimmar för en person. Snittlönen för en arbetstagare uppskattas vidare till 237,50 kronor per timme, vilket innebär en lönekostnad om kronor för 80 arbetstimmar. Efterforskning visar att det finns cirka fyra systemleverantörer som tillhandhåller aktuella system. Det innebär en beräknad total kostnad om *4 = kronor. 9. Följer några andra kostnader för företagen och vilka förändringar kan de behöva vidta till följd av regleringen (7 3) Ändringen innebär inga andra kostnader för företagen. 10. Påverkan på konkurrensförhållanden för företagen (7 4) Nej. 11. Övrig påverkan på företagen (7 5) Nej. 12. Effekter för kommuner eller landsting 14 kap. 3 regeringsformen (8 ) Skolverket bedömer att de redovisade förslagen inte innebär en större inskränkning i den kommunala självstyrelsen än vad gällande föreskrifter inom området redan föranleder. 13. Inhämtande av yttrande från Regelrådet och regeringens medgivande (9 ) Skolverket bedömer att förslagen inte kommer innebära några väsentliga kostnader för staten, kommuner eller landsting. Det föreligger därför inget behov att inhämta regeringens medgivande. Skolverket kommer inom ramen för remissförfarandet ge Regelrådet tillfälle att yttra sig över förslagen och konsekvensutredningen.

18 18 (20) Bilaga 1 39 yrkesämnen som revideras ATV- och MC-teknik affärskommunikation anläggningsförare biologi i vattenmiljöer brand, bevakning och säkerhet byggproduktionsledning båtkunskap design däckstjänst el- och verkstadsteknik elektroteknik elprojektering entreprenörskap fiske fiskevård, flygplatsteknik flygyrkesteknik formgivning fritids- och idrottskunskap fritidsbåtteknik hantverk hantverkskunskap hjulutrustningsteknik information och kommunikation informationsteknisk arkitektur och infrastruktur installationsteknik VVS konsthantverk marin el och elektronik marinmotorteknik maskintjänst mobila arbetsmaskiner rennäring samiskt hantverk sjöfartssäkerhet snöfordonsteknik specialidrott specialpedagogik transportteknik vattenbruk

19 19 (20) Bilaga 2 12 yrkesämnen som UHR har delat automationsteknik bageri- och konditorikunskap dansteknik för yrkesdansare elektroniksystem hotell mönsterkonstruktion naturbruksteknik odling rid- och körkunskap stycknings- och charkuterikunskap turism VVS-teknik

20 20 (20) Bilaga 3 9 yrkesämnen som Skolverket inte föreskrivit om gymnasieingenjören i praktiken industriteknisk fördjupning samhällsbyggande samisk mat och matkultur spårfordonsteknik vård och omsorg specialisering produktionsfilosofi dansgestaltning för yrkesdansare hälsa (och numera hälsovård)