Insiktsrapport Givare om olika insamlingsorganisationer och privata insamlingsinitiativ 2016

Transkript

1 Insiktsrapport Givare om olika insamlingsorganisationer och privata insamlingsinitiativ 2016 Kontakt: Annika Prine Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum: 1

2 Om uppdraget 2 FRII

3 Bakgrund & Syfte BAKGRUND Till bakgrund för denna studie ligger dels kvantitativ undersökning som genomfördes i februari 2016, i samband med FRII:s löpande mätningar om givande. I den kvantitativa studien framkom bland annat att: Givarna ger mer till fler. Förtroendet för ideella organisationer är fortsatt generellt högt. Uppfattningar om löner och administration samt insyn i ideella organisationer påverkar förtroendet. Etablerade organisationer upplevs professionella, långsiktigt hållbara och har förmåga att åstadkomma resultat. Privata insamlingsinitiativ upplevs snabba, flexibla och effektiva. De råder olika uppfattningar om och huruvida avlönad personal är befogat inom ideell organisationer. Drygt hälften ser det som nödvändigt och är generellt positiva, andra hälften har svårt att ta sällning eller är negativt inställda till avlönad personal inom ideella organisationer. SYFTE Med avstamp i den kvantitativa studien vill FRII dyka djupare i myter och uppfattningar om ideella organisationer. Syftet med denna studie är att förstå hur givarna ser på olika typer av insamlingsinitiativ (etablerade organisationer kontra privata insamlingsinitiativ). Dessutom är syftet att förstå varför givarna känner och resonerar som de gör enligt de slutsatser som framkommit i den kvantitativa studien. Resultatet ska ge underlag för organisationerna att kunna bemöta förändringarna i branschen. Resultatet kommer bl a att presenteras och ligga till grund för diskussion under FRII:s årliga insamlingsforum. 3 FRII

4 Målgrupp & Metod MÅLGRUPP Målgrupp för studien är givare till etablerade insamlingsorganisationer och/eller privata insamlingsinitiativ. URVAL Rekryteringen har skett i Novus riksrepresentativa Sverigepanel. Vi har screenat fram personer som uppgett att de skänkt pengar välgörenhet under de senaste 12 månaderna och utifrån dessa gjort ett slumpmässigt urval. Vidare har vi i urvalsprocessen eftersträvat att få en spridning i fråga om kön och ålder men framför allt utifrån vilken typ av givande individerna har, det vill säga om individerna enbart skänker till etablerade organisationer, enbart till privata insamlingsinitiativ eller både och. Samt om givandet sker på regelbunden basis eller mer sporadiskt. OM DJUPINTERVJUER Djupintervjuer lämpar sig väl för att behandla komplexa och/eller emotionellt laddade ämnen och för att få fram känslorna som ligger bakom åsikter. Vi har genomfört 10 st djupintervjuer per telefon. Intervjuerna har varit mellan minuter långa, beroende på hur mycket intervjupersonerna har velat och kunnat dela med sig av sina erfarenheter och attityder. 4 FRII

5 Kort om kvalitativa studier Detta är en kvalitativ studie bestående av 10 st deltagare i djupintervjuer per telefon. Viktigt att notera vid genomförande av kvalitativa studier är att resultatet inte går att generalisera. Det som framkommer ska ses som ett led i att förstå och få insikter i hur målgruppen resonerar i just dessa frågor. Att tänka på i rapporten Tendenser snarare än sanning Handlar om att förstå snarare än att bevisa Information på djupet snarare än bredden 5 FRII

6 Intervjupersoner 6 FRII

7 Deltagarna Kön Ålder Ort Givarprofil Skänker månadsvis via autogiro Volontär Kvinna 24 Askim Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Nej, men jag skulle vilja vara volontär Man 29 Östersund Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Ja, jag har varit volontär men är ej längre Man 30 Östhammar Enskilt insamlingsinitiativ Nej, skänker inte regelbundet Ja, jag har varit volontär men är ej längre Man 36 Huddinge Både etablerade och enskilda Nej, skänker inte regelbundet Nej, men jag skulle vilja vara volontär Man 46 Kristinehamn Både etablerade och enskilda Ja, till en organisation Nej och jag är inte heller intresserad av att vara volontär Kvinna 50 Göteborg Etablerad insamlingsorganisation Nej, skänker inte regelbundet Nej, men jag skulle vilja vara volontär Man 62 Umeå Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Ja, jag har varit volontär men är ej längre Kvinna 65 Bromma Enskilt insamlingsinitiativ Nej, skänker inte regelbundet Nej och jag är inte heller intresserad av att vara volontär Kvinna 72 Mölndal Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Nej och jag är inte heller intresserad av att vara volontär Kvinna 83 Gnesta Etablerad insamlingsorganisation Nej, skänker inte regelbundet Nej, men jag skulle vilja vara volontär 7 FRII

8 Givarprofil De personer vi intervjuat har haft olika givarprofiler. Samtliga har skänkt pengar till välgörenhet under de senaste 12 månaderna. 2 st har skänkt enbart till privata insamlingsinitiativ 6 st har skänkt enbart till etablerade insamlingsorganisationer 2 st har skänkt både till etablerade insamlingsorganisationer och privata insamlingsinitiativ Hälften av intervjupersonerna skänker regelbundet till en eller flera organisationer genom månadsvis autogiro. Andra hälften av intervjupersonerna skänker i dagsläget inte på regelbunden basis via autogiro, men flera har dock gjort det tidigare. Några skänker återkommande, dock inte via autogiro till samma organisation/-er, flera gånger per år. De organisationer och initiativ som man skänkt pengar till nämns bl a följande: Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare utan Gränser, Greenpeace, Amnesty, Hundstallet, Naturskyddsföreningen, Gula Båtarna, Radiohjälpen, Cancerfonden, Latinamerikagruppen, Unicef, FN-förbundet, div idrottsföreningar och lokala insamlingar till flyktingar/flyktingboenden. Här nämns också olika galor och kampanjer där flera intervjupersoner varit osäkra på vem det är som egentligen stått bakom insamlingen man skänkt pengar till. Vissa organisationer/ändamål råder det tydligt skilda uppfattningar om. Hemlösa och tiggare nämner vissa spontant att man skänker pengar till, samtidigt som andra spontant säger att detta är givande som man kraftigt tar avstånd från. Samma sak gäller Postkodlotteriet som av vissa spontant nämner som ett sätt att kunna bidra till välgörande ändamål, medan andra spontant nämner Postkodlotteriet som något man tar avstånd från. 8 FRII

9 RESULTAT 9 FRII

10 Övergripande syn 10 FRII

11 Motiv till att skänka pengar Vanliga nämnda anledningar till varför man väljer att skänka pengar ANSVAR Att ta sitt ansvar genom att göra vad man kan och agera för sina medmänniskor och ett bättre samhälle/omvärld. Flera talar om samvete. TILLFREDSSTÄLLELSE Man känner att det är tillfredsställande att ge och att kunna hjälpa andra. Att ge ger något tillbaka. HJÄRTEFRÅGOR Ofta är det det enskilda ändamålet som står i centrum. Frågor som berör och ligger nära en påverkar i stor utsträckning varför, hur och till vem man skänker. FRAMTID För att vara med och bidra till en bättre framtid/en hållbar framtid för kommande generationer. Även för att se utveckling av människors rättigheter. VARFÖR SKÄNKER DU PENGAR? OMVÄRLDSORO Omvärldsläget oroar. Man vill göra vad man kan och relaterar främst till flyktingkatastrofen men även upplevelsen av allt fler naturkatastrofer. KÄNSLORNA STYR! 11 FRII

12 Motiv till att sluta skänka pengar Vanliga nämnda skäl som skulle få en att sluta skänka pengar MISSBRUKAT FÖRTROENDE De flesta nämner om pengarna inte går till avsett ändamål som skäl till att sluta skänka pengar. Skandaler och för höga löner bland topparna, ordföranden och kända personer som skor sig på givarnas pengar nämns av flera. Man har i grunden tillit, så det handlar mest om känslan av missbrukat förtroende. FINNS DET NÅGOT SOM SKULLE FÅ DIG ATT SLUTA SKÄNKA PENGAR? BRIST PÅ ÅTERKOPPLING Vissa nämner att de vill lära sig nytt och se vad pengarna har gått till. Det är för många viktigt att få återkoppling men även ny kunskap kopplat till de ändamål man valt att skänka sina pengar till. Saknas detta finns risk att man slutar skänka pengar. TILLIT ÄR GRUNDEN! PERSONLIG EKONOMI De som ger till flera ser ibland behov av att prioritera mellan olika ändamål/initiativ/organisationer. Ett skäl att sluta ge kan vara att det upplevs för kostsamt. 12 FRII

13 Avgörande faktorer för valet av insamlingsorganisation Media Synlighet i media har helt klart betydelse för många i avgörandet av vilken organisation eller initiativ man väljer att skänka pengar till. Flera nämner TV-galor och kampanjer som varit synliga i TV- och radioreklam samt förekomst i sociala medier (ffa Facebook) som betydande för beslutet att skänka pengar. Dock är det även några som påpekar hur negativ publicitet också har påverkat till beslutet att inte ge pengar till vissa organisationer eller initiativ. Välkänt varumärke Framför allt vad gäller de etablerade organisationerna så är ett varumärke som man känner igen något som ger förtroende och påverkar avgörandet att skänka pengar. Engagemang Brinnande engagemang hos initiativtagare är något som lyfts fram som avgörande för att skänka pengar, framför allt när det gäller privata insamlingsinitiativ. Att jag började skänka till LUG var en slump genom värvare på stan, men det som avgjorde var att jag redan var positivt inställd till dem som organisation Fråga som berör Många av de som vi pratat med säger att det är frågan i sig som är mer avgörande än vem som står bakom insamlingen. 13 FRII

14 Trygghet och förtroende Oavsett om man skänker till etablerade organisationer eller privata insamlingsinitiativ så utgår man från att pengarna når ändamålet. Givarna som vi har talat med har förtroende och tillit för de som de skänker pengar till, men medger samtidigt att det finns en viss naivitet och okunskap kopplat till vart pengarna faktiskt går. Få av de vi talat med har intresse för att själva söka information om eller återkoppling på vad de pengar man skänkt har gått till. Man förväntar sig dock att detta enkelt ska stå att finna om man skulle söka informationen. Några nämner årsredovisningar och 90-konto som garant för trygghet och förtroende. Flera av de vi intervjuat nämner att man har förståelse för att en viss del går till sådant som administrativa kostnader och löner men man förväntar sig ändå att merparten av det man skänkt går till avsett ändamål. Flera nämner att man uppskattar feedback på vad som händer både inom organisationerna och ute på fältet. Man upplever att det ger kunskap och återkoppling som ingjuter förtroende för att pengarna når avsett ändamål. Relationer är viktigt för trygghet och förtroende. När det gäller etablerade organisationer handlar det mycket om relationen till varumärket, när det gäller privata insamlingsinitiativ så handlar det om relationen till person/personerna som driver eller företräder initiativet, det kan vara lokalt förankrat genom personer man känner, eller en ort man känner men det kan också vara genom förebilder och kändisar som man har förtroende för. Viktigt med tillgänglig information (även om få är intresserade av att läsa den) Feedback om arbetet ger förtroende! Relationen viktig för tillit 14 FRII

15 Etablerade organisationer vs privata insamlingsinitiativ 15 FRII

16 Bilden av de etablerade organisationerna (1) GOTT FÖRTROENDE Man har generellt ett gott förtroende till de etablerade insamlingsorganisationerna, och man hyser respekt för deras verksamhet. Viss skepticism förekommer till de organisationer som varit omtalade och fått negativ publicitet i media. De som vi har intervjuat som idag inte ger till ideella organisationer uppger att de tidigare har gjort det men att det idag är andra frågor som berör, och att man inte vill vara lika bunden till specifika organisationer. Det handlar således mycket om ett förändrat givarbeteende och inte främst om bristande förtroende. DE ETABLERADE BEHÖVS MEN KAN BLI MER SLIMMADE OCH MER ÖPPNA De vi pratat med säger att etablerade organisationer är bra för att de verkligen behövs och för att de är välkända offentliga institutioner. Det inger trygghet och uppfattningen om att organisationen är kompetent. Däremot tycker man spontant att det är mindre bra när organisationerna upplevs för stora. Många tror att det finns alla möjligheter för etablerade organisationer att var mer slimmade och mer öppna men att anpassa sig mer än så tycker få att de etablerade som organisation behöver göra. Diskussionen om höga chefslöner och administrationskostnader i det fördolda är något som lyfts här. Transparens är absolut avgörande för trovärdigheten. MÖJLIGEN LÅNGSAMMA IBLAND MEN DET ÄR SÄLLAN NEGATIVT De flesta har uppfattningen att de etablerade organisationerna har en mycket god förmåga att åstadkomma resultat, även om vissa påpekar att man kanske inte är så snabbfotade och flexibla som ibland skulle behövas. Att de möjligen upplevs långsamma är sällan negativt för förtroendet för tron på organisationernas förmåga att åstadkomma resultat. 16 FRII

17 Bilden av de etablerade organisationerna (2) PROFESSIONELLA MEN INTE LIKA SJÄLVKLART MODERNA I huvudsak upplevs etablerade organisationer som professionella men inte i samma utsträckning som moderna. Att de upplevs som professionella hör samman med uppfattningen om att det finns kompetens och trygghet hos de etablerade. Att de inte i samma utsträckning upplevs moderna förklaras av vad som tidigare nämnt om organisationer som anses för stora och därmed blir för tungrodda. Det finns dock de som tycker att de etablerade absolut är moderna, eftersom de fortfarande finns kvar och fortsätter att växa samt att de möter omvärldsbehov som är väldigt aktuella. KAN BLI MER SOCIALA När det upplevs att organisationerna blir för stora tror många av de vi pratat med att det kan bidra med vissa trösklar för att komma in i organisationen med sitt engagemang och vilja att ge, exv som volontär. Utbildningar och andra organisatoriska faktorer kan göra det svårare att komma in jämfört med i privata insamlingsinitiativ, även om man tror att man känner sig välkommen hos de stora. Vissa påpekar nyttan med att det får ta tid innan man får in kompetens i organisationen, att det är naturliga steg. Detta ses alltså inte nödvändigtvis som något negativt men kanske är ett område som man skulle kunna utveckla med fler alternativ. När det gäller att utåt kommunicera mer konkret vad organisationen åstadkommer och hur man arbetar finns det utrymme för de etablerade organisationerna att bli mer sociala. Ofta upplevs de etablerade för komplexa och alltomfattande jämfört med de privata insamlingsinitiativen där man upplever att man får direkt återkoppling på vad som konkret görs, för vilka och vart någonstans. De privata upplevs mer fokuserade på enskilda frågor vilket gör att givarna känner att det är lättare att ta till sig. 17 FRII

18 Bilden av de etablerade organisationerna (3) LÅNGSIKTIGT VS AKUT Vissa resonerar över att en etablerad insamlingsorganisation, även om den i vissa sammanhang uppfattas långsammare, har fördelar ur ett långsiktigt perspektiv. Etablerade organisationer upplevs av vissa garantera för mer stabilitet, etablerade nätverk, kompetens och kontinuitet vilket är viktigt för att åstadkomma resultat. Men det är långt ifrån alla som resonerar i dessa termer vilket pekar på stor okunskap om hur ideella insamlingsorganisationer fungerar. Trovärdiga Professionella Offentlig institution Behövs! Kan bli mer sociala Åstadkommer resultat Kan bli mer slimmade och öppna 18 FRII

19 Bilden av de privata insamlingsinitiativen ENTREPRENÖRIELLA ELDSJÄLAR Framför allt är bilden av de privata insamlingsinitiativen att de drivs av oerhört engagemang från enskilda individer, vilket man tycker är beundransvärt och väldigt bra. Engagemanget är också något som man tror har drivit dessa initiativ så snabbt framåt, och några tror mycket på engagemangets särskilda betydelse för att åstadkomma resultat. Däremot är några tveksamma inför de privata initiativens överlevnad, för vad händer när eldsjälarna dör ut?. MODERNA OCH SOCIALA MEN INTE LIKA SJÄLVKLART PROFESSIONELLA De privata insamlingsinitiativen upplevs hypermoderna, framförallt kopplas detta till närvaron i sociala medier och förmågan att snabbt bygga nätverk. På det viset anses de privata initiativen också väldigt sociala och öppna för att bjuda in och ta tillvara människors engagemang. Däremot är det inte lika många som känner sig säkra på att initiativtagarna har förmågan organisera engagemanget hela vägen (är det rätt saker som görs och som samlas in? Och når insamlingen hela vägen fram till ändamålet?) TROVÄRDIGHET Den osäkerheten som ev finns handlar främst om hur man ser på initiativtagarnas kompetens. Generellt har man förtroende för att de som drar igång och driver initiativen är trovärdiga i det de gör. Vilka som driver och representerar insamlingen har stor betydelse för förtroendet. Är det någon man känner eller känner igen (dvs även kändisar ) som man har förtroende för så litar man på att initiativet är trovärdigt. Fantastiskt hur de snabbt fångar upp många, särskilt unga men samtidigt tänker man herregud, de kanske borde tänka först? 19 FRII Bra! Ingen som har lön, utan de verkligen brinner för det Svårt att vara kritisk men insamling av 17 ton kläder varav 5 ton är användbart är ju ett problem

20 Varför växer privata insamlingsinitiativ så snabbt och varför engagerar de så många? Mer individualiserade. Markerar personlig uppfattning och ställningstagande. Folk vill hjälpa andra. Sociala medier Engagemang Förväntningar på myndigheter och FN etc är inte lika fullkomliga idag Hur man lanserar och når ut Modernare Kanske lättare att engagera sig än i de stora? Nya fräscha metoder 20 FRII

21 Gapet etablerade och privata ETABLERADE INSAMLINGSORGANISATIONER PRIVATA INSAMLINGSINITIATIV + Pålitliga Stabila Långsiktiga (Skillnad över tid) Kunskap Bra på stora insatser Förmåga att organisera - Långsamma (behöver ej vara negativt) Brist på kommunikation (insyn och medialt) Löner och administration Offentlig institution Välkänt Positiv publicitet i media Förtroende Personligt och konkret Privat engagemang Sociala medier Förtroende Förtroende är grundläggande för viljan att skänka pengar. Faktorerna som avgör förtroendet är olika beroende på om det är en etablerad organisation eller ett privat insamlingsinitiativ. + Snabba i start Konkreta ändamål (skillnad för enskilda individer) Förmåga att engagera - Brist på stabilitet Brist på kunskap Vad händer när eldsjälarna dör? 21 FRII

22 Administration och löner 22 FRII

23 Administration De flesta som vi har intervjuat har förståelse och acceptans för att en viss del av pengarna man skänker går till administrativa kostnader. Man resonerar så att det känns logiskt att det måste finnas lokaler att vara i och personal vid ett kansli. Även de som spontant säger att en ideell organisation är en verksamhet där allt går oavkortat till ändamålet kommer senare mer eller mindre in i resonemanget att det känns rimligt att en viss del måste gå till kringkostnader. En del ifrågasätter dock rimligheten i att ha dyra kontor mitt i stan. Vilka administrativa kostnader som är ok och inte har intervjupersonerna lite svårt att ta ställning till (man vet inte vad som behövs). Man nämner specifikt hyror, annars pratar man mest i generella termer av administrativa kostnader, kringkostnader eller overheadkostnader. De flesta skiljer på administrativa kostnader och löner, och administrativa kostnader upplevs mer accepterat än löner i sammanhanget. Det är viktigt att de administrativa kostnaderna är så låga som möjligt. Jag tror inte det är så farligt som pressen gör Uppfattningar om administrativa kostnader gällande. Inte så illa som det framstår i media Naturligt och accepterat (jämfört med lönekostnader) Håll det slimmat! Centrala lägen förknippas med höga hyror - sänker trovärdighet Svårt att ta ställning okunskap om vad som täcks in i administrativa kostnader Ganska självklart. Måste kunna pruta lite, inte ha så centrala lokaler. 23 FRII

24 Löner När det gäller löner ser vi två läger bland de vi intervjuat. Några tycker att det är ganska självklart med löner, medan andra tycker att det i en ideell verksamhet inte ska finnas någon avlönad personal alls. Löner förknippas i synnerhet med stora organisationer. Bland de som anser att avlönad personal är ok inom ideella organisationer så tycker de flesta att det är rimligt att lönerna ligger i nivå med vad som regleras av kollektivavtal. Gemensamt är att man inte accepterar för höga löner och arvoden, och de flesta åsyftar då främst topparna inom etablerade organisationer. Några ser att lönen är ett verktyg att fånga kompetens för att driva organisationen framå. Vissa är för och andra är emot ett sådant verktyg. Här är det sannolikt viktigt att kunna kommunicera vad man med avlönad personal åstadkommer för organisationen (kontinuitet, bygga nätverk och relationer, effektivitet mm). Uppfattningar om löner Höga arvoden till topparna är inte ok Kollektivavtalsenlig lön är ok enligt de flesta Några ser inte att avlönad personal är naturligt i en ideell verksamhet Kommunicera vad anställd personal (cheferna) bidrar med för verksamheten! Jag ser helst inte att det finns avlönad personal, då ser jag det inte som en ideell organisation. De som driver organisationen har en hög ansvarsroll, det är förståeligt att de får lön för det. Man kommer aldrig få rätt personer annars. 24 FRII

25 Framtid 25 FRII

26 Framtid När det gäller synen på organisationernas och de privata initiativens framtid ser det lite olika ut. Några tror att de etablerade kommer att var ungefär som nu men att de privata initiativen både kommer att växa och bli fler. Några resonerar över att de privata initiativen så småningom också blir etablerade. Vissa menar också på att många av popup-initiativen kommer att försvinna lika snabbt. Gemensamt är att de flesta ser att det p g a hur omvärlden ser ut idag sannolikt kommer att behövas både etablerade organisationer och andra initiativ och att människor troligen och förhoppningsvis kommer att vilja engagera sig mer på olika sätt, och att det då också är bra att det finns olika alternativ. Behovet av ideella organisationer kommer att öka till följd av världsläget Etablerade står stabilt men med vissa utmaningar Privata insamlingsinitiativ växer och blir fler Vissa privata insamlingsinitiativ blir så småningom etablerade Vissa privata insamlingsinitiativ dör ut Olika alternativ är bra men samverkan behövs! Trenden visar att katastrofer och terror ökar. Masskador plus stor medial påverkan gör att popup-alternativen ökar då det behövs fler tillgängliga snabbare.. Sverige är nog lite efter. Jag tror att privata insamlingsinitiativ kommer att öka betydligt. Folk tappar tro på offentliga system. 26 FRII

27 Om du skulle få ge ett råd till de etablerade organisationerna, vad skulle det vara? Både etablerade och popupinitiativen behöver jobba på att samverka för att få till det Kämpa! Visa vad bidraget gått till. Bygg vidare på de trogna. Se på givarna som i en långsiktig relation, dvs mer än givare. Vi vill växa tillsammans, vara med i utvecklingen och lära oss. Jobba mer på att väcka uppmärksamhet, mindre på historia. Många givare vilar på samhällsplikt, ett fenomen och en generation som avtar. Media. Sprid budskapet! Media är duktiga på att ta upp negativt, men inte att 90% har nått fram. Öppna, transparanta, tydliga. Snabbare i starten. Tvätta bort skepticismen. 27 FRII

28 Insikter - Konsekvenser - Lösningar 28 FRII

29 Insikter Man tror att privata engagemang kan förflytta berg Engagemanget är en nyckelfaktor för förtroendet för och viljan att skänka pengar till privata insamlingsinitiativ. Man litar på att engagemanget i sig åstadkommer resultat. Låg kunskap om vad som krävs för att få fram hjälpen Få har kunskap om hur processen ser ut från en skänkt hundralapp fram till ändamålet i sig. Man litar på att de pengar man skänker når fram. Flera, men inte alla, förstår att en viss del av bidragen går till overheadkostnader men inte mer specifikt vad detta innefattar. Acceptans för administrationskostnader men inte för höga chefslöner De flesta har förståelse för att det finns vissa kostnader för administration, så länge det mesta av pengarna som skänks går till ändamålet. När det gäller löner går åsikterna isär en del men för många går gränsen vid höga chefslöner. Media har stor påverkan Media har mycket stor påverkan för givarnas förtroende. Många givare utgår från mediebilden och synligheten i media i sin egna bild av olika insamlingsinitiativ och insamlingsorganisationer. Detta gäller även uppfattningar och kunskap om ideella insamlingsorganisationers verksamhet i stort. 29 FRII Olika alternativ är bra! Många givare ser de privata insamlingsinitiativen som komplement till de etablerade organisationerna. De stora gör skillnad över tid och de små gör skillnad för enskild individer. Förtroendet för privata kontra etablerade grundar sig i olika saker. Förtroendet för de etablerade organisationerna grundar sig i att de är välkända, offentliga institutioner. Att organisationen möjligen upplevs något mer långsam är sällan negativt. Däremot kan de bli mer konkreta och sociala.

30 Konsekvenser Privata engagemang kan förflytta berg Allt fler skänker pengar till privata insamlingsinitiativ Privata insamlingsinitiativ får större «del av kakan». Förtroendet sjunker i de fall engagemanget inte räcker till för att lyckas åstadkomma resultat Låg kunskap Man tror att «vem som helst kan få fram hjälpen», ser inte alla poster och utmaningar som en organisation hanterar för att nå ändamålet När givarna känner att de har «dålig koll» finns också risk att de känner att de inte ges tillräcklig insyn = påverkar förtroendet negativt Acceptans för administrationskostnader men inte för höga chefslöner Givarna känner brist på insyn Vissa givare känner sig «lurade» Riskerar påverka förtroende negativt Media har stor påverkan Givarna blir «mätta på elände» Risk för skeva bilder av insamlingsorganisationers verksamheter Felaktiga bilder av specifika initiativ och organisationer Olika insamlingsinitiativ är bra! Uppfattningen om det «långsamma» ger de etablerade organisationerna legitimitet Etablerade insamlingsorganisationer upplevs inte lika «sociala» och konkreta» i sin kommunikation vilket ibland är en nackdel 30 FRII

31 Lösningar Privata engagemang kan förflytta berg Sprid kunskap om hur insamlingsorganisationer fungerar Hitta vägar att samarbeta mellan privata insamlingsinitiativ och etablerade insamlingsorganisationer Lösningar för att ta tillvara privata engagemang Låg kunskap Konkret kommunikation som talar om vad en skänkt hundralapp ger Komplettera med att öka kunskap (hur ser hundralappens väg ut för att nå hela vägen till ändamålet) Acceptans för administrationskostnader men inte för höga chefslöner Media har stor påverkan Olika alternativ är bra! Kommunicera administrationskostnader och löner. Viktigast är att informationen ska vara tydlig och tillgänglig Kommunicera vad de högsta cheferna konkret bidrar med för organisationen Öka kunskap Etablera en tydlig mediestrategi! Kommunicera vad ni åstadkommer Öka kunskap (och därmed källkritik bland givarna) De etablerade behöver inte anpassa sig till att vara «snabbare» eller annorlunda som organisation. Framhäv hur etablerade organisationer ser ut och fungerar, och vilka fördelarna med det är! Anpassa kommunikationen till att bli mer «social» och «konkret» 31 FRII

32 Frågor? Välkommen att kontakta oss på Novus! Jessica Åkerström Tel: