Oxelösunds skärgård 2030

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Oxelösunds skärgård 2030 SAMRÅDSVERSION

2

3 Innehåll 1. Inledning 6 2. Vision Oxelösunds skärgård Förutsättningar Allmänna intressen Planförslag Konsekvenser och uppföljande åtgärder Underlagsmaterial 88 Medverkande Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Lina Lindström, Planarkitekt Moa Öhman, Planarkitekt

4 4 Förord Skärgården utvecklas Oxelösund ligger vid havet och Oxelösunds kommun är en skärgårdskommun med en attraktiv skärgårdskaraktär. Skärgården med sin orörda natur är en mycket betydelsefull tillgång. Öarna och havet som helhet är Oxelösunds största natur- och rekreationsområde. Sörmlands skärgård omfattar totalt ungefär öar, kobbar och skär. Det har under en längre tid funnits önskemål om att utarbeta och lyfta fram en skärgårdsplan, som en fördjupning av Oxelösunds översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen är en vision om skärgårdens utveckling, en vägledning och ett strategiskt dokument.

5 5 Sammanfattning Oxelösunds kommun växer, och intresset för att vistas i eller på olika sätt använda skärgården ökar. För att möta detta behov behövs målsättningar och strategier som kan ge vägledning till hur området ska utvecklas i framtiden. Den fördjupade översiktsplanen för skärgården är Oxelösunds kommuns vision över användning, utveckling och bevarande av skärgårdens mark- och vattenområden. Oxelösunds skärgård omfattar ett stort område med flertalet intressen och förutsättningar, exempelvis Natura 2000-områden, värdefulla natur- och kulturmiljöer, områden för friluftsliv och turism, fritidsboende och olika riskfaktorer. Dessa överlappar i stor utsträckning och behöver därför vägas mot varandra. Den fördjupade översiktsplanen fungerar vägledande för beslutsfattandet och ska belysa avvägningar som behöver göras mellan olika intressen. Geografiskt omfattas större delen av Oxelösunds yttre skärgårdsmiljö i denna FÖP. Jogersö och Femöre med tillhörande öar ingår i den kommunomfattande översiktsplanen. Utöver de kustnära skärgårdsöarna ingår även det större Natura 2000-området beläget längre ut i skärgården i denna FÖP. Särskilda fördjupningsområden med mer detaljerade strategier behöver tas fram för skärgårdsnära ö-områden samt för öar med krockande intressen. Dessa områden redovisas mer i detalj genom kartstudier som på ett överskådligt sätt redovisar strategier för framtida utveckling. Visionen för Oxelösunds skärgård 2030 lyder: Oxelösunds kommuns varumärke som attraktiv skärgårdskommun ska stärkas. Skärgårdens befintliga värden ska utvecklas och tas tillvara på utifrån sina unika möjligheter. Visionen är nedbruten i fyra målsättningar. Dessa är följande: Aktiv turism och attraktiv besöksnäring Fungerande skärgårdssamhälle Bevara natur- och kulturmiljöer Utveckla båtliv och båtsportsaktiviteter. Planförslaget fokuserar på utveckling av friluftsliv och turism, bevarande av viktiga natur- och kulturvärden, utveckling av skärgårdsbebyggelse i form av boende och övernattningsmöjligheter samt utveckling av båtlivet. Skärgårdstrafiken föreslås att utökas till fler öar för att fler ska ha tillgång till skärgården. Planförslaget föreslår även fastighetsbildning samt en försiktig förtätning på vissa öar.

6 1. INLEDNING Vad är en översiktsplan? 7 Varför behövs en fördjupad översiktsplan? 7 Uppdrag och syfte 8 Planavgränsning 9 Demokrati och planprocessen 10

7 7 Vad är en översiktsplan? Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. En översiktsplan ska vara kommuntäckande och tydligt ange inriktningen för hur kommunen vill att markoch vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen ska fungera som kommunens gemensamma vision över framtida utveckling. Alla översiktsplaner ska antas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, utan fungerar vägledande för beslutsfattandet. Den ska belysa avvägningar som behöver göras mellan olika intressen. Översiktsplanen används som vägledning när kommunen upprättar detaljplaner eller vid bygg- och tillståndsärenden. Boverket listar några av de viktigaste skälen till och nyttorna med en översiktsplan: Att tänka efter i god tid före. Att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur, snarare än enskildheter. Att främja en bättre miljö, enklare vardagsliv och en attraktiv kommun. Att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att underlätta detaljplanering, bygglovs- och annan tillståndsprövning. Att främja en god kommunal ekonomi. Varför behövs en fördjupad översiktsplan? Översiktsplanen kan kompletteras med en fördjupad översiktsplan eller med ett tematiskt tillägg. Detta görs genom en fördjupning över ett begränsat geografiskt område eller genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. En fördjupning av översiktsplanen görs när delar av översiktsplanen behöver göras mer detaljerade, ofta över tätorter eller kustområden. En fördjupad översiktsplan är ett komplement för att bredda beslutsunderlaget och för att precisera den kommuntäckande översiktsplanen. Planprocessen för att upprätta eller ändra en översiktsplan, en fördjupning eller ett tematiskt tillägg regleras i 3 kap. Plan- och bygglagen. För att kunna bedöma i vilken riktning skärgården ska formas tas en fördjupad översiktsplan fram med tydliga strategier och målsättningar som kompletterar den kommuntäckande översiktsplanen. En fördjupad översiktsplan lägger grund för en bred politisk samsyn samt ger en viss förutsägbarhet vad gäller fortsatt utveckling av Oxelösunds skärgård.

8 8 Uppdrag och syfte Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen fick det initiala uppdraget att utarbeta en skärgårdsplan en fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård i maj Arbetet med skärgårdsplanen återupptogs igen i början av En politisk styrgrupp har följt arbetet. Syftet med en fördjupad översiktsplan är att den ska bidra till ett mer samlat kunskapsunderlag gällande Oxelösunds skärgård för att förenkla och vägleda framtida beslut vid tillståndsprövningar och detaljplaneärenden. Sammanfattningsvis är syftet med den fördjupade översiktsplanen över Oxelösunds skärgård att den ska: Fungera som vision för den framtida användningen av mark och vatten. Vara ett instrument för dialog om kommunens framtida skärgårdsmiljö. Lyfta fram och säkerhetsställa viktiga kvaliteter i skärgården. Stärka Oxelösund som skärgårdskommun. Utgöra ett samlat kunskapsunderlag. Vara vägledande vid fortsatt arbete i Oxelösunds skärgård. Tidsperspektivet på planförslaget sträcker sig till år 2030.

9 9 Planavgränsning Den geografiska avgränsningen omfattar havsområdet i Oxelösunds kommun inklusive öarna med undantag för Jogersö och Femöre. Jogersö och Femöre ingår båda i den kommunomfattande översiktsplanen och kommer därför inte att behandlas närmare här. Utöver de kustnära skärgårdsöarna ingår även det större Natura 2000-området beläget längre ut i skärgården. Särskilda fördjupningsområden med mer detaljerade strategier behöver tas fram för skärgårdens ö-områden. Dessa områden kommer att redovisas mer i detalj genom kartstudier som på ett överskådligt sätt visar strategier för framtida utveckling. Ö-grupper som är aktuella för en högre detaljeringsgrad genom kartstudier är Ålö, Furö, Beten, Hasselö samt Hävringe med tillhörande mindre öar.

10 10 Start Utredningar/ medborgardialog Samråd Granskning Antagande FÖP Demokrati och planprocessen Översiktsplaneprocessen ska ske med öppenhet och insyn från såväl myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. På så sätt skapas förutsättningar för ett brett och starkt förankrat beslutsunderlag som kan fungera i många år framöver. Processen för att upprätta eller ändra en översiktsplan, en fördjupning eller ett tematiskt tillägg regleras i 3 kap. Plan- och bygglagen. Att föra dialog i samband med planprocessen innebär att medborgarna i ett tidigt skede ges möjlighet att komma med synpunkter. Kommunen kan fånga viktiga frågeställningar och öka kvaliteten i planeringen. Hur eller om en dialog ska genomföras är upp till varje enskild kommun. Syftet med att föra en medborgardialog utöver den formella samrådsskyldigheten är att samla in kommuninvånarnas kunskap, erfarenheter och behov för att kunna överväga dessa tidigt i processen. När ett förslag till fördjupad översiktsplan upprättas ska kommunen samråda med Länsstyrelsen, med berörda kommuner och med regionala organ. Tillfälle för samråd ska även ges till andra myndigheter, organisationer, kommuninvånare och enskilda i övrigt som berörs av förslaget. Syftet med samråd är att få fram ett bra beslutsunderlag och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Synpunkter på förslaget lämnas skriftligt under samrådstiden. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en särskild samrådsredogörelse. Utifrån inkomna synpunkter bearbetas förslaget och ställs därefter ut för granskning under minst två månader. Synpunkter under utställningen lämnas skriftligen under utställningstiden. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett särskilt granskningsyttrande som ska bifogas planen vid antagandet. Inkomna synpunkter sammanställs av kommunen i ett särskilt utlåtande. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. När granskningsförfarandet är slutfört kan kommunfullmäktige ta beslut om att anta den fördjupade översiktsplanen. Den vinner därigenom laga kraft.

11 11 Medborgardialog Initialt i processen med den fördjupade översiktsplanen för skärgården gjordes en webbaserad medborgardialog. Dialogen initierades under augusti 2014 för att få en tidig indikation på allmänhetens och verksamheters uppfattning om skärgården och hur den bör utvecklas. Det fanns då möjlighet att lämna synpunkter och tankar knutna till ett digitalt kartverktyg. Flertalet värdefulla synpunkter samlades in och har tagits i beaktning vid upprättandet av denna fördjupade översiktsplan.

12 2. VISION OXELÖSUNDS SKÄRGÅRD 2030 Vision och mål 13

13 13 Vision och mål Oxelösunds skärgård 2030 Oxelösund, naturnära och aktiv skärgårdsmiljö Oxelösunds kommuns varumärke som attraktiv skärgårdskommun ska stärkas. Skärgårdens befintliga värden ska utvecklas och tas tillvara på utifrån sina unika möjligheter. För att Oxelösunds skärgård ska utvecklas i önskad riktning behövs en gemensam framtidsbild som tydligt visar på vilket sätt detta kan genomföras. Tidigt i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för skärgården utarbetades en vision som genomsyrat hela processen. Både vision och målsättningar är politiskt förankrade beslut. Nedan redovisas hur visionen är tänkt att förverkligas och förstås på ett enkelt sätt. 1. Vision Oxelösund, naturnära och aktiv skärgårdsmiljö 2. Mål Aktiv turism och attraktivt besöksmål Fungerande skärgårdssamhälle Bevara naturoch kulturmiljöer Utveckla båtliv och båtsportsaktiviteter 3. Strategier Strategier för allmänna intressen Ö-specifika strategier

14 14 Hur hänger vision och genomförande ihop? Visionen är den övergripande framtidsbilden för hur skärgården ska utvecklas. Utifrån visionen får arbetet en inriktning som sedan fyra olika målsättningar har kopplats till. Målen är ett sätt att konkretisera visionen och beskriva den på ett mer detaljerat sätt. Målsättningarna stödjer visionen och visar hur kommunen ska arbeta för att nå denna. Utifrån vision och målsättningar har sedan strategier för de allmänna intressen som råder i skärgården formulerats. Dessa strategier går att läsa i kapitel 4 Allmänna intressen. Strategierna för de allmänna intressena är utformade för att på olika sätt förverkliga målen och den övergripande visionen och ytterligare konkretisera hur visionen ska eftersträvas. Detta arbetssätt förväntas skapa en tydlighet för alla som är inblandade med arbetet att uppnå visionen för Oxelösunds skärgård. De fyra målsättningarna är: aktiv turism och attraktivt besöksmål, fungerande skärgårdssamhälle, bevara kultur- och naturmiljöer samt utveckla båtliv och båtsportsaktiviteter.

15 15 Aktiv turism och attraktivt besöksmål Oxelösunds skärgård ska vara en attraktiv, tillgänglig och hållbar skärgård för Oxelösundsbor och för besökare. Skärgården ska vara ett rekreations- och friluftsområde där öarnas unika naturoch kulturvärden lyfts fram. Det allmänna friluftslivet ska ha goda möjligheter att besöka öarna. Skärgårdens öar ska erbjuda ett rikt och varierat utbud av friluftsliv för alla åldrar. Tillgängligheten till stränderna ska behållas och om möjligt utvecklas. Genom att arbeta med detta mål kan många människor ta del av den attraktiva skärgårdsmiljön. Fungerande skärgårdssamhälle Oxelösunds skärgård ska vara ett fungerande skärgårdssamhälle med attraktiva fritidsboenden. Befintliga fritidshusområden ska fortleva och utvecklas i en hållbar riktning så att utsläpp kan minska. En eventuell förtätning av fritidsboendet ska föregås av prövning genom detaljplan och ska endast ske i redan ianspråktagna områden i harmoni med natur-, kultur-, friluftsvärden. Bebyggelseregler och andra restriktioner ska vara tydliga och bidra till en långsiktigt hållbar skärgård. Genom att arbeta med detta mål skapas förutsättningar för en levande skärgårdsmiljö. Bevara natur- och kulturmiljöer Oxelösunds skärgård karaktäriseras till stor del av en obebyggd miljö med höga natur- och kulturvärden. Målsättningen är att skärgården även i framtiden ska karaktäriseras av dessa värden. Befintliga natur- och kulturmiljöer ska identifieras och skyddas. De ska även göras tillgängliga utifrån dess unika förutsättningar och marknadsföras för att bli en del av Oxelösunds och skärgårdens identitet. Genom att arbeta med detta mål stärks skärgårdens identitet och karaktär. Utveckla båtliv och båtsportsaktiviteter Båtliv och båtsportsaktiviteter är en viktig del av det rörliga friluftslivet. Skärgårdsmiljön är så pass nära fastlandet att den bidrar till livskvalitet med att bo i Oxelösunds kommun. Möjligheten att kunna ha en egen båt, låna, hyra eller åka med skärgårdstrafiken är viktigt för att alla ska kunna uppleva Oxelösunds skärgård. Allt detta måste på ett bra sätt kombineras med Oxelösunds hamnoch industriverksamhet som är av riksintresse. Genom att arbeta med detta mål stärks ett hållbart båtliv så att fler människor kan uppleva Oxelösunds skärgård.

16 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Vision Översiktsplan Oxelösund Vindkraft - tillägg till ÖP Andra planer och inventeringar 19 Miljökvalitetsmål 20 Regionala och mellankommunala intressen 21 Dåtida skärgården 23 Nutida skärgården 24

17 17 Vision 2025 År 2012 antogs en vision för Oxelösunds kommun som kommunen genom det gemensamma arbetet tillsammans strävar efter att uppnå. Visionen beskriver den övergripande politiska viljeinriktningen för hur kommen ska utvecklas i ett längre perspektiv. Oxelösund här börjar världen Oxelösund har vi mod och framtidstro. Med stolthet över vår ort och med öppenhet för omvärlden och nya idéer väljer vi vägar för positiv utveckling och tillväxt. Livet i Oxelösund präglas av havet och skärgården med ett varierat, attraktivt boende. Vi mår bra och upplever god livskvalitet med den lilla stadens fördelar och närhet till omvärldens rika utbud. Oxelösund ingår i ett regionalt näringsliv som är starkt, nyfiket och mångsidigt. Vi värnar om hög kompetens, öppet företagsklimat och god service. Mod, stolthet och öppenhet I Oxelösund är vi stolta över vår ort och över vår industriella och kulturella bakgrund. Det ger stabilitet, förutsättningar och mod att välja vägar som stimulerar utveckling och tillväxt på alla plan. Vi står för öppenhet mellan kommuninvånare, organisationer och offentlig verksamhet. Vi välkomnar nya invånare, idéer och företag. Vi utvecklas tillsammans med vår region och omvärld. Hav, skärgård och närhet I Oxelösund har vi nära till havet och skärgården, en närhet som ger unika möjligheter till naturupplevelser och ett rikt fritidsliv för invånare och besökare. Här finns attraktiva boendemiljöer med kvalitativa och varierande bostäder. Stadens storlek möjliggör närhet till varandra, till god service och till ett aktivt kultur- och idrottsliv. Genom vårt strategiska läge och goda kommunikationer är vi också del av omvärldens utbud av service, tjänster och upplevelser. Omvärld, tillväxt och utveckling I Oxelösund har vi ett starkt näringsliv som består av flera olika näringsgrenar och som har en given plats i regionen. Företagsklimatet är öppet, vi uppmuntrar nya idéer och tror på varandra. Servicen, privat och offentlig, är tillgänglig och av god kvalitet. Tillsammans med andra bygger vi goda utbildningsvägar för att främja lärande, kompetens och möjlighet till utveckling för både invånare och samhället som helhet. I Oxelösund kan alla växa. Läs mer om Vision 2025 och andra styrdokument.

18 Datum Diarienummer 18 Läs mer om översiktsplaneringen: Vindkraft tillägg till översiktsplanen 2010 för Oxelösunds kommun Antagandehandling Oxelösund, januari 2013 Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010 Antagen av Kommunfullmäktige Antagandehandling Dnr PLAN 2010/4 Oxelösunds kommun tar tydligt ställning till riksintresset för vindkraft Översiktsplan Oxelösund 2030 Den gällande kommunomfattande översiktsplanen antogs I den benämns skärgården som en av de största kvalitéerna i Oxelösund med dess höga natur- och rekreationsvärden. Vidare anges att karaktären av orörd skärgårdsnatur med bebyggelse av mindre storlek som är anpassad till naturens topografi ska bevaras. Åtgärder som främjar det rörliga friluftslivet och turism bör tillåtas. Strandskyddet tas hänsyn till i alla ärenden. Fastighetsbildning och försäljning av arrenden ska i första hand föregås av detaljplan. En revidering av Översiktsplan 2010 med tidsperspektivet 2030 pågår. Översiktsplan Oxelösund 2030 beräknas antas under Förutsättningarna för skärgården anses fortsatt vara aktuella för ÖP Arbetet med en fördjupad översiktsplan genomförs parallellt och bidrar med fler och tydligare ställningstaganden för skärgården. Vindkraft - Tillägg till Översiktsplan 2010 I januari 2013 antogs ett tematiskt tillägg till Översiktsplan Planen visar kommunens ställningstagande vad gäller vindkraft inom kommunen. Vindkraft är en nationell angelägenhet och ett allmänt intresse, då omställningen till mer förnyelsebar energi är nödvändig för att klara de miljömål Sverige och EU har satt och för att minska beroendet av fossila bränslen. Oxelösunds kommun ser positivt på vindkraft som energikälla och har uttryckt en vilja att en allt större del av energin ska komma från förnybara energikällor. Kommunens ställningstagande är att vindbruk får etableras men utan att skada andra befintliga värden i Oxelösunds skärgård. Större delen av Oxelösunds skärgård omfattas av en rad olika riksintressen. Tilläggets syfte är att väga samman dessa och göra ett ställningstagande till var och hur vindkraft lämpar sig i skärgården. Planförslaget resulterade efter en sammanvägning av olika intressen och värden att vindkraft endast ska prövas inom ett yttre området ute till havs. Inom området bedömer kommunen att företräde för vindbruk skall råda gentemot övriga intressen. Det område kommunen anser lämplig för vindkraft ligger 10 kilometer sydost om ön Hävringe. Tillägget har inarbetats i föreliggande planförslag.

19 Diarienummer 19 ECOS NATURVÅRDSPLAN Skärgården i Oxelösunds kommun Andra planer och inventeringar Andra planer, inventeringar och utredningar som berör skärgården och som ligger till grund för bedömningar som görs i den fördjupade översiktsplanen redogörs nedan. Naturvårdsplan för Skärgården i Oxelösunds kommun Naturvårdsplanen antogs av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i december Naturvårdsplanen är en samlad redovisning av de naturvärden som finns i Oxelösunds skärgård. Den är vägledande för kommunens arbete med naturvård, friluftsliv och miljömålen. Inventering av stränder i Oxelösunds skärgård Oxelösunds kommun har med stöd av statliga bidrag (LONA, Lokala Naturvårdssatsningen) tagit fram en inventering av skärgårdens stränder i december 2013 för att samla in kunskap om skärgårdens olika stränder. I skärgårdsmiljön är mötet mellan land och hav av stor betydelse utifrån en rad olika aspekter. En del stränder har ett mycket rikt växt- och djurliv och är värdefulla för den biologiska mångfalden, medan andra är bra att bada eller lägga till med båten vid och är viktiga för ett aktivt friluftsliv. Botanisk inventering i Oxelösunds skärgård Inventeringen är en botanisk dokumentation av Oxelösunds skärgårdsmiljö från 2011 med samlad kunskap om exempelvis flora, lavar, insekter och fåglar som är viktiga för skärgården. Inventeringen visar höga naturvärden på flertalet ställen ute i Oxelösunds skärgård. Naturen är till stor del orörd men dessa värden löper stor risk att försvinna om de inte tas hänsyn till. Lavar i Oxelösunds skärgård En översiktlig inventering vilken redovisar information om värdefulla naturmiljöer i Oxelösunds skärgård. Arbetet inventerar flera olika organismgrupper där man vet eller misstänker att skärgården är viktig för artrikedomen. Inriktningen för inventeringen har varit att ge en allmän beskrivning av lavfloran i skärgården samt att peka ut särskilt viktiga områden för artrikedomen inom gruppen. Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 12 december INVENTERING AV STRÄNDER Oxelösunds kommun Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen December OXELÖSUNDS SKÄRGÅRD Botanisk inventering Oxelösunds kommun Miljö och Samhällsbyggnadskontoret Oktober Lavar i Oxelösunds skärgård - En översiktlig inventering av värdefulla områden Läs mer: Samtliga inventeringar finns tillgängliga på kommunens webbplats: 1

20 20 Miljökvalitetsmål Nationella Riksdagen antog år 1999 femton statliga miljökvalitetsmål och ytterligare ett Dessa beskriver hur miljön i Sverige ska vara. Målen styr Sveriges miljö-arbete och visar vägen för hur de stora miljöproblemen ska lösas till år I dagsläget finns det sexton olika mål där kommunerna har mycket viktiga roller i arbetet med måluppfyllelsen. Läs mer om Sveriges miljömål. De nationella målen ska fungera vägledande för en ekologiskt hållbar utveckling. I sin planering ska Oxelösund eftersträva att utföra ett aktivt miljöarbete för att bidra till att de nationella miljömålen uppnås. De miljökvalitetsmål som främst har koppling till Oxelösunds skärgårdsmiljö är kursivt markerade: 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Bara naturlig försurning 2. Skyddande ozonskikt 10. Ingen övergödning 3. Grundvatten av god kvalitet 11. Myllrande våtmarker 4. Ett rikt odlingslandskap 12. God bebyggd miljö 5. Frisk luft 13. Giftfri miljö 6. Säker strålmiljö 14. Levande sjöar och 7. Hav i balans samt levande vattendrag kust- och skärgårdsmiljö 15. Levande skogar 8. Storslagen fjällmiljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelsen har en samordnande roll vad gäller miljömålsarbetet. Länsstyrelsen har tagit fram ett åtgärdsprogram för Södermanlands miljö som gäller Syftet med detta är att höja länets ambitioner med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Det finns också miljö- och klimatråd som ska öka samarbetet i regionen samt att få miljö- och klimatarbetet att få genomslag. Länsstyrelsen ansvarar också för samordning av ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Oxelösund deltar aktivt i arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet och ska göra det även fortsättningsvis.

21 21 Lokala miljömål För närvarande har Oxelösunds kommun inga lokala miljömål. Kommunen håller på att ta fram en övergripande strategi för hållbar utveckling. Denna kommer att ha FN:s globala mål som grund. Strategin kommer sedan ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med att ta fram lokalt anpassade miljömål. Regionala och mellankommunala intressen I Oxelösunds skärgård finns goda möjligheter till frilufts-, naturoch kulturupplevelser för människor inom ett stort område. Skärgårdsomdrådet har också stor betydelse som livsmiljö, rastområde och uppväxtområde för djur och växtlivet i och runt Östersjön. Många utmaningar och frågor som rör kust och skärgård är gemensamma för de flesta kustkommunerna. Detta gäller regionalt i länet men även i ett större sammanhang. Miljöfrågor, friluftsliv, turism, båtliv, kommunikationer och farleder är exempel på regionala och mellankommunala frågor. Östersjön i sin helhet, inklusive allt kustvatten i Oxelösunds kommun, har en hög näringsbelastning och är i behov av åtgärder. Kustvattnet är oberoende av administrativa gränser och verksamheter, utsläpp eller åtgärder i en kommun kan påverka vattenkvaliteten i en annan. Oxelösund gränsar i kust- och skärgårdsområdet till Nyköping och Norrköping. Samarbetet kommunerna sinsemellan bör utökas vad gäller kust- och skärgårdsfrågor.

22 Se fler historiska bilder och texter bildarkivet.oxelosund.se 22 Lotsare framför Hävringe båk i början av 1900-talet Fiskebåten Bris med sin fångst Nuvarande bygdegård i Gamla Oxelösund från 1672 En lotsbåt vid kajen i Gamla Oxelösund Bäckströms båtvarv ute på ön Hävringe Fiskebåten NG 1 utanför Femörehuvud år 1966

23 23 Dåtida skärgården Båtvarvens, lotsarnas och fiskets Oxelösund Båtlivet har alltid varit centralt för Oxelösund och är väl förknippat med stadens historia. På grund av läget vid kusten har olika sorters båtaktiviteter varit självklara i Oxelösund sedan länge. Ute på ön Hamnskär, utanför Beten och Högskär, har man funnit gamla lämningar efter bebyggelse i form av en fiskehamn från 1200-talet. Det var dock först under 1400-talet och framåt som båttrafiken snabbt ökade, och därmed också betydelsen av Oxelösunds skärgård. Det var också i mitten av 1400-talet som Oxelösund som tidigast känt har omskrivits i sjösammanhang då kung Karl Knutsson Bonde lär ha sammanträdd med sin regering, Rikets Råd, på ett skepp i Oxelösund. I takt med att båttrafiken ökade så etablerades så småningom längs kusten krogar med mat, logi och i många fall lotshjälp för de som kom från sjöss. Ända sedan i början av 1900-talet har det funnits båtvarv i Oxelösunds skärgårdsmiljö. På flera håll i orten tillverkades det träbåtar i mindre skala, bland annat på ön Hävringe. Placeringen invid kusten har inneburit att flertalet lotsar funnits i området. Den äldsta kända uppgiften om att organiserad lotsning har bedrivits i Oxelösund är ända tillbaka till år Bland annat ute på ön Hävringe har det funnits lotsverksamhet i flera hundra år, där det äldst bevarade lotsuppassningshuset är från På Hävringe finns också den ännu äldre 22 meter höga båken. Båken stod färdig år 1751 och har stått där sedan dess. I Oxelösund fanns år 1905 den första motordrivna lotsbåten i landet. Båten Mulle finns bevarad och är uppställd vid Sjöfartsmuseet för allmän beskådan. Just lotsar och lotsning har haft stor betydelse för Oxelösunds utveckling som samhälle och stad. I början av 1900-talet var fisket i huvudsak knutet till fiskeboställen i skärgården där självhushållningsprincipen gällde. En del av fångsten såldes för att få ihop kontanter till övriga förnödenheter, men i början var båtarna små och fångsten inte särskilt stor. Fram mot andra världskriget växte båtarna i storlek, och det blev under krisåren en god marknad för exempelvis strömming. I dagsläget har det lokala fisket genomgått en kraftig minskning i jämförelse med hur det historiskt har sett ut.

24 24 Skärgårdshemman på Ålö Släta klippor och unika naturhamnar på Lilla Trässö Nutida skärgården Norra skärgården Ålö Ålö ligger nordöst om Gamla Oxelösund och är en av de största öarna i Oxelösunds skärgård. Vegetationen består främst av skog. Ålö nämns för första gången år 1444 men då under namnet Aaløø. Ön är viktig för Oxelösunds kulturella arv som skärgårdskommun, och den äldre gård som finns bevarad på ön var från början en lots- och skärgårdshemman där man försörjde sig på bland annat fiske och jordbruk. Marken brukades sista gången Öns tidigare betesmarker medför att det numera finns ett kraftigt inslag av ek på ön. Ålö är viktig för Oxelösunds kulturella arv som skärgårdskommun. I en antikvarisk studie av Sörmlands museum 2012 konstateras att gården på ön har ett stort bevarandevärde. Miljön vid och runt Ålö skärgårdshemman har ett kulturhistoriskt upplevelsevärde och förmedlar en berättelse om anläggningens tidigare användning. Under utvecklingsprojektet mellan restaurerades skärgårdshemmanet och bryggorna renoverades för att göra ön mer tillgänglig för besökare. I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård klassificeras Ålös kulturlandskap som ett värdefullt område väsentligt för att upprätthålla en god status hos den biologiska mångfalden i skärgården. Området anses nära reservatklass. Stora Trässö och Lilla Trässö Stora och Lilla Trässö är två mindre öar belägna öster om Ålö. Stora Trässö är en övervägande bergig ö med en typisk talldominerad skärgårdsskog som omges av klippstränder. På ön finns ett stort ekträd med cirka fyra meters stamomkrets. Stora Trässö är en av få större öar som helt saknar bebyggelse. Även Lilla Trässö är en bergig ö med likartad vegetation. Vattnet kring de båda öarna är fågelrika. Unikt för Lilla Trässö är att ön har vikar i alla vädersträck. Det gör att det alltid finns en bra lävik lämplig att angöra med båt. Lilla Trässö är därför den ö i skärgården som troligtvis har flest båtbesökare. Här finns utedass och papperskorg. Ön är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgårds så klassas Stora och Lilla Trässö som tämligen värdefulla områden. Båda öarna pekas ut som områden med till viss del höga värden som är viktiga att ta hänsyn till i planeringen.

25 25 Västra skärgården Furö och Bjurshalsen Historiskt har öarna Furö, Bjurshalsen, Hönsholmen och Korsholmen avgränsats med vatten mellan landmassorna. På grund av landhöjningen har dessa öar idag vuxit samman. Öarna finns beskrivna så långt tillbaka som på 1400-talet. Här har det funnits olika typer av verksamheter såsom fiske och tullverksamhet, men också odling och djurhållning. Här finns en vandringsled som är en del av Sörmlandsleden. Längs denna går det att uppleva delar av odlingslandskapet omgärdat av en 700 meter lång stenmur, utsikt över skärgårdslandskapet och äldre vegetation. Vid ledens östra vändpunkt finns möjlighet att stanna till vid ett skärmskydd med eldstad, där det också är möjligt att bada. Närheten till fastlandet gör ön tillgänglig. Besökare utan egen båt kan nå ön genom att exempelvis hyra en eka och ro över från Gamla Oxelösund. Södra delarna av Furö och Bjurshalsen är utpekat som ett Natura 2000-område. Här finns en gammal talldominerad barrskog där de äldsta träden uppskattas vara minst 200 år gamla. Detta tallskogsbestånd är ett av de äldsta i Oxelösunds skärgård. Till Natura 2000-området finns en bevarandeplan upprättad av Länsstyrelsen. På norra sidan av ön, vid Korsholmen, finns 300 år gamla lindar och på Furö finns en cirka 300 år gammal hällmarksskog. På ön finns också ett 30-tal fritidshusarrenden. Ön ligger till stor del inom industrins influensområde. Sammantaget finns många intressen på ön, vilken gör den extra intressant. Sörmlandsleden och stenmur på Furön I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård så klassas Furöns södra del med befintligt Natura 2000-skydd som ett mycket värdefullt område. Området håller reservatklass. Östra skärgården Stora Äspskär Stora Äspskär ligger sydöst om Furö och Bjurshalsen. Från havet sett ger ön ett lummigt intryck vilket kan förklaras av öns stora ekar. Lövskogen har sitt ursprung i ett gammalt beteslandskap. Buskskiktet är dåligt utvecklat, vilket gör att det nästintill finns en parkliknande karaktär där besökare lätt kan gå på stigarna. Stora Äspskär är en av få större öar som helt är utan bebyggelse. Stora Äspskär är möjlig för de utan egen båt att besöka med någon av de båtturer som erbjuds under sommartid. Stora Äspskär är av stor betydelse för friluftslivet. Öns klippor ger

26 26 goda förutsättningar för bad. På ön finns också grillplats, utedass och vindskydd. Här finns även en mindre grotta av okänt ursprung som är cirka två meter djup. En av ekarna på Stora Äspskär I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård så klassas Stora Äspskär som ett mycket värdefullt område. Området håller reservatklass. Hasselö Hasselö är en större ö belägen öster om Furö och Bjurshalsen. Vegetationen karaktäriseras av en medelålders ekblandskog centralt på ön med ekar upp till cirka två meters omkrets. Ekbeståndet och lavfloran på ön har ett högt naturvärde och är bevarandevärt. På öns södra del finns en äldre barrblandskog med rikliga inslag av död ved. På Hasselö finns ett skärgårdshemman som är kulturhistoriskt intressant och en viktig del av Oxelösunds skärgårds historia. Den första bosättningen skedde redan på 1750-talet då arrendatorn försörjde sig på både djurhållning och fiske. Sedan 1950-talet har Hasselö endast haft fritidsboende. Det gamla skärgårdshemmat på Hasselö I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård så klassas Hasselös ekskog och södra delarna av ön som värdefulla områden. Områdena anses vara nära reservatklass. Hasselö-Bergö Den lite mindre Hasselö-Bergö ligger nordöst om Hasselö. Mellan öarna är det relativt grunt, vilket gör att det vid lågvatten är möjligt att vada mellan öarna. Hasselö-Bergö är en typisk skärgårdsö där skogen undantagits skogsbruk och har fått växa fritt. Vegetationen domineras av tallskog på ganska mager mark. På öns centrala och södra delar finns, till skillnad från öns norra del, en mängd hällmarker med senvuxna tallar som bildar en mosaik av mer produktiva delar. Området har också ett inslag av ädellövträd och fungerar troligen som häckningsbiotop för ett flertal skärgårdsfåglar. Även småfåglar kan finna goda häckningsplatser i granar, i grova ädellövträd eller på de gamla tallarna. Stora delar av Hasselö-Bergö utgör ett av skärgårdens tre Natura 2000-områden. Syftet är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och länet. För Hasselö-Bergö innebär det att bevara den äldre kusttallskogen med naturskogskaraktär för att arter knutna till död ved och gamla träd ska kunna fortsätta leva kvar i området.

27 27 I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård så klassas Hasselö- Bergös lövskogsområde och tallskogar som mycket värdefulla områden. Området håller reservatklass. Fågelskär Fågelskär är en mindre ö belägen öster om Hasselö-Bergö. Vegetationen består till stor del av en mycket grov och gammal tallskog. Innanför vikarna går en brant bergsrygg över hela ön. I nordbranten växer mossrik granskog. Mot väster övergår den i fuktig alskog. Resten av ön består av klippor och hällmarkstallskog. På Fågelskär kan besökare studera de båda bergarterna granit och gnejs. På öns inre delarna finns en stor avsnörd havsvik, en utbildad lagun. Denna är till större delen omgärdad vass, havssäv och blåsäv. Fågelskär är också intressant för friluftslivet och ön är flitigt besökt av fritidsbåtar. Oxelösunds kommun har uppfört och sköter toalett-, sophanterings- och brygganläggning på ön. Fågelskär klassas i naturvårdsplanen som ett mycket värdefullt område, och är också ett av kommunens två naturreservat. Reservatet bildades år 1997 och marken ägs av Statens fastighetsverk. Södra skärgården Beten Beten i södra delen av skärgården är en ö som domineras av klippstränder. Ön har höga natur- och friluftsvärden. På öns södra sida uppträder flata badvänliga klippor och strandhällar. I Barrviken finns såväl klippstrand, moränstrand och sandstrand som fungerar utmärkt som badplats med utsikt för horisonten. Just sandstranden som finns här är ett mycket ovanligt inslag i Oxelösunds skärgård. Vid stranden finns också toalett, grillplats och vindskydd för de som vill övernatta. Under sommartid finns möjlighet för icke-båtägare att åka ut till Beten med skärgårdstrafiken från Gästhamnen. I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård så klassas Beten som ett värdefullt område. Högsten-Högskär Högsten och Högskär är två bergiga öar som vuxit ihop med delvis branta klippor och från Högstens topp går det att få en bra utsikt över hela Oxelösunds skärgård och över horisonten. Området tillhör de fornlämningstätaste skärgårdsmiljöerna på ostkusten. Här finns bland annat lämningar av ett numera övergivet fiskeläge med enkla husgrunder, även kallat tomtningar, med vikingatida dateringar. På ön finns också rester av så kallade gistgårdar där Fantastiskt finkornig sand på södra Beten

28 28 fiskarna torkade sina nät och båtlänningar. Vid Högsten på det smala näset finns en utmärkande kyrkogård med träkors uppresta för sjömän döda i kolera som är ett populärt besöksmål. Historien går ända tillbaka till år 1869 då man lät begrava fem sjömän döda i kolera vid denna plats på grund av smittorisken. Kolerakyrkogården är ett populärt besöksmål. Hänförande utsikt från Högstens utsiktsplats, skärgårdens högsta punkt med sina 18 m.ö.h. Båken och lotsstation ute på Hävringe I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård så klassas Högsten- Högskär som ett värdefullt område som är väsentligt för att upprätthålla en god status. Vinterklasen Karg och otillgänglig ö med ett säreget fågelliv och många arter av kärlväxter. I naturvårdsplanen för Oxelösunds skärgård anges att djurskyddsområde med hänsyn till fågellivet bör övervägas. Yttre Skärgården: Hävringe och Källskären Hävringe Över en mil ut från Oxelösunds tätort ligger Hävringe, en av de yttersta öarna i havsbandet. Ön ägs av Statens Fastighetsverk. Öns storlek är cirka fyra hektar och är därmed storleksmässigt störst i ytterskärgårdsområdet. Ön är ett gammalt fyrvaktarboställe och har samtidigt utgjort bostäder åt tidigare lotsar sedan århundraden tillbaka. Idag är stugorna fritidshus med kopplingar till den gamla lotsverksamheten. Nära hamnen finns också den så kallade lotsstationen samt en 22 meter hög båk, ett sjömärke, som byggdes redan i mitten av 1700-talet och därigenom en av de äldsta i landet av detta slag. Båken är idag ett statligt byggnadsminne. Hävringe och dess omkringliggande öar är av väsentlig betydelse för gråsäl och fåglar. Hela området ingår i ett hektar stort Natura 2000-område. Källskären Längst ut i skärgården innan öppet hav ligger en grupp kala skär med några enstaka buskar. Miljön är mycket viktigt för sälar, flertalet sjöfåglar och olika lavar som trivs i den extrema miljön. För delar av området råder landstigningsförbud hela året. Området ingår i det Natura 2000-område som även omfattar Hävringe.

29 29

30 4. ALLMÄNNA INTRESSEN Inledning 31 Riksintressen 32 Hänsynskarta 34 Friluftsliv och turism 36 Naturmiljö 38 Kulturmiljö 42 Båtliv 48 Boende 52 Teknisk försörjning 54 Vatten 57 Risker och säkerhet 58

31 31 Inledning Vad är ett allmänt intresse? Kommunen är vid all planläggning och lovgivning skyldig att ta hänsyn till allmänna intressen. Hänsyn till allmänna intressen definieras i Plan- och bygglagen som att med hänsyn till naturoch kulturvärden, miljö- och klimataspekter exempelvis främja en ändamålsenlig bebyggelse, en god livsmiljö samt lånsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Det innebär till exempel att mark bara får tas i anspråk för att bebyggas om den, ur allmän synpunkt, anses lämplig för ändamålet. Balans mellan allmänt och enskilt Vid prövningen av frågor enligt Plan- och bygglagen ska hänsyn även tas till enskilda intressen. Enskilda intressen är inte specificerade i lagen utan de uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller lovbeslut. Ofta kan allmänna och enskilda intressen sammanfalla eller sammanjämkas på ett tillfredsställande sätt. Enligt proportionalitetsprincipen ska det alltid finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut för ett allmänt intresse och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. Intressen i Oxelösunds skärgård Oxelösunds skärgård är relativt liten till ytan och har ofta flera överlappande allmänna intressen. Till exempel täcker intressen för naturvård och friluftsliv i stort sett hela skärgården. De enskilda intressena som finns i skärgården handlar oftast om fritidsboende och måste oftast vägas mot flertalet allmänna intressen. I det här kapitlet beskrivs allmänna intressen som är i behov av ställningstagande och riktlinjer inför framtiden. Geografiska områden kan också om de anses innehålla nationellt viktiga värden och kvaliteter pekas ut som områden av riksintresse. Bestämmelser om riksintressen finns i Miljöbalkens 3 och 4 kap.

32 32 Röd markering i kartan visar vilket område utanför Hävringe som pekats ut för vindkraft av kommunen. Riksintressen Oxelösunds skärgård berörs av sju olika riksintressen samt tre Natura 2000-områden. I stort sett hela Oxelösunds skärgård omfattas på något sätt av ett eller flera riksintressen. Riksintressen innebär inte att annan verksamhet omöjliggörs utan i många fall kan de värden som utgör grund för riksintresset vara möjliga att kombinera med annan verksamhet eller etableringar, exempelvis naturvård eller vindkraftproduktion. Om kombinationer är möjliga måste utredas i varje enskilt fall. Riksintressen 3 kap. Miljöbalken Naturvård Stora delar av skärgårdsområdet utgör riksintresse för naturvård. Många värdefulla naturområden har även pekats ut i kommunens Naturvårdsplan för skärgården. Det är ett gemensamt ansvar att förvalta naturen åt framtida generationer och lämna över en frisk natur där så många arter, växter, svampar och djur ges möjlighet att leva och må bra. Friluftsliv Stora delar av skärgårdsområdet utgör riksintresse för friluftsliv. Enligt Länsstyrelsens värdeomdöme så beskrivs Södermanlands skärgårdsområde som mångformig och variationsrik. Stora delar av skärgården är på grund av ägoförhållanden samt historiska orsaker oexploaterade och erbjuder goda möjligheter till bad, fiske, båtsport och natur- och kulturupplevelser. Yrkesfiske Riksintresset för yrkesfisket har pekats ut av Fiskeriverket Stora delar av Oxelösunds vattenområde utgör riksintresse för yrkesfiske. Även Fiskehamnen som funktion ingår i riksintresset. Sjöfart Riksintresset för Sjöfart utses av Trafikverket och Sjöfartsverket i samverkan. I Oxelösunds skärgård finns farleder som är av riksintresse. Även Oxelösunds hamn som funktion omfattas av riksintresset. Energiproduktion Energimyndigheten har utsett ett par större områden i den yttre delen av skärgården som riksintresse för Energiproduktion. Oxelösunds kommun har i den fördjupade översktsplanen vindkraft tillägg till översiktsplanen 2010 avgränsat riksintresseområdet till ett område i den yttre delen av skärgården. Ställningstagandet är av långsiktig karaktär och visar kommunens viljeriktning. Försvarsmakten har angett icke öppet redovisade riksintressen och accepterar därför inte någon vindkraftsetablering inom det föreslagna havsområdet. Det krävs därför i dagsläget

33 33 ett regeringsbeslut om försvarsmaktens ställning för att kunna genomföra en vindkraftsetablering inom det föreslagna området. Totalförsvaret Det finns områden i form av övnings- och skjutfält som redovisas öppet, men det finns också områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. I Oxelösunds kommun finns inga öppet redovisade riksintressen. Riksintressen 4 kap. Miljöbalken Rörligt friluftsliv och turism I Miljöbalken 4 kap. 2 kan läsas att inom kustområdena i skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och Singö ska turismen och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningar och prövningar. Hela Oxelösunds skärgård omfattas av riksintresset. Högexploaterad kust Riksintresset för högexploaterad kust utses av Naturvårdsverket och omfattar stora delar av Sveriges kust. Hela kommunens yta omfattas av riksintresset. Syftar till att skydda områden som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till områdets höga natur- och kulturvärden Natura 2000 Natura 2000 fungerar som ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda områden med syftet att kunna hejda utrotningen av växter och djur samt att skydda deras livsmiljöer. Natura 2000-områden beslutas av regeringen. I Oxelösunds skärgård finns tre områden. Delar av Furö och Bjurshalsen, Hasselö-Bergö samt Hävringe-Källskären. Riktlinjer för riksintressen Riksintresset för sjöfart ska ha företräde framför andra riksintressen i Miljöbalken 3 kap. i de områden i skärgården som är utpekade sjöfartsområden. Farleder, hamnbassäng och hamnfunktion ska värnas vid intressekonflikter. Riksintresset för naturvård är av stor vikt och ska prioriteras framför andra intressen vid eventuella konflikter i de områden som är utpekade och där intressen för sjöfarten inte finns. Riksintresse för friluftsliv ska prioriteras efter sjöfart och naturvård vid en intressekonflikt. Riksintresset för energiproduktion är avgränsat till det område som pekades ut i den fördjupade översiktsplanen Vindkraft tillägg till översiktsplanen Riksintresse för yrkesfisket ska prioriteras vid Fiskehamnen, i övriga delar av skärgården bedöms andra riksintressen som överordnade.

34 34 Högexploaterad kust Rörligt friluftsliv och turism Ålö Stora Trässö Mellskären D Lilla Trässö Friluftsliv Hamn Furön HasselöBergö N N Stora Äspskär Naturvård Beten Fågelskär Nr Fiske Hasselö Högsten-Högskär Hamnskär Farled Grässkären D Åkubbarna D Hävringe D N Teckenförklaring hänsynskarta Vattungarna D D Källskären Tillträdesförbud Sjöfart, farled Sjöfart, hamn D Fågelskyddsomr. land 1/4-15/7 N Natura 2000 Fiske D Fågelskyddsomr. avstånd 100 m 1/4-31/7 Nr Naturreservat Friluftsliv D Sälskyddsomr. Natuvård Högexploaterad kust och Rörligt friluftsliv och turism (hela området berörs) Tillträdesförbud Tillträdesförbud året runt

35 35 D D D Djurskyddsområden i Oxelösunds skärgård i sin helhet Det av energimyndigheten utpekade området för energiproduktion i Oxelösunds skärgård i sin helhet. Röd markering visar kommunens avgränsning.

36 36 Friluftsliv och turism I Oxelösunds skärgård finns ett starkt samband mellan friluftsliv och turism. De flesta besökarna i skärgården vill uppleva det mångsidiga friluftslivet och naturen, och det är därför viktigt att bevara och utveckla dessa värden. Friluftsliv Skärgården är en tillgång för såväl det lokala friluftslivet som för besökare och turister, och stora delar utgör riksintresse för friluftsliv. Skärgården som helhet är mycket viktig för möjligheten till tätortsnära rekreation. På Furö och Bjurshalsen går en del av Sörmlandsleden. I skärgården finns inga vägar för bilar eller cyklar. Öarna är tillräckligt små för att promenera till fots längs stigar och klippor, vilket är det bästa sättet att ta sig fram på. Goda möjligheter till bad, fiske, båtsport samt natur- och kulturupplevelser kan lyftas fram som betydelsefullt för det rörliga friluftslivet. Turism Oxelösunds skärgård har med sina höga natur- och friluftsvärden god potential till ökad attraktionskraft för turister. Inriktningen för turismen i Oxelösunds skärgård är inte primärt att främja nya kommersiella etableringar. Det handlar istället om att utveckla och främja turism kopplat till friluftslivet och olika naturupplevelser. Turism, friluftsliv, natur- och kulturvård ska utvecklas i samklang. Flera öar har gjorts mer tillgängliga för allmänheten och det arbetet kommer att fortsätta. Besöksmål och aktiviteter Flera av öarna är badvänliga vilket i sig är ett attraktivt besöksmål, till exempel Beten och Stora Äspskär. Det finns många klipphällar på öar i såväl inner- som ytterskärgården som är lämpliga för bad. Friluftslivsaktiviteter som sker i skärgården idag är i huvudsak båtsport, kanotpaddling, främst med havskajaker, segling och fiske. Fisket är fritt om det sker med handredskap. Under maj och juni månad anordnas även sälsafari. I skärgården finns unika kulturmiljöer och fornlämningar. Ålö skärgårdshemman med anor sedan 1400-talet, begravningsplatsen på Högskär och andra lämningar från ett svunnet skärgårdsliv. Den maritima historian har höga kulturhistoriska värden. Oxelösunds historia som lotssamhälle och den förbipasserande farleden har medfört att flertalet båtar förlist och hamnat på havets botten och kan beskådas genom vrakdykning. Båtturism och naturhamnar Områden av öar och skär har ibland flera tillgängliga vikar för skydd vid olika vindar. Så kallade naturhamnar är vanliga

37 37 övernattningsplatser för båtturister och tillgången på dessa är därför av vikt för att locka turister. För tillgänglighetens skull är det viktigt med angöringsplatser även i naturhamnar, moringar finns runt om i skärgården för att underlätta angöring. Skärgårdstrafiken Oxelösunds skärgård trafikeras under juli och augusti på förmiddagar och eftermiddagar av skärgårdstrafik till Beten och Stora Äspskär. Skärgårdstrafiken är mycket uppskattad och ger alla människor en möjlighet att ta sig ut i skärgården. Oxelösunds kommun ska verka för att skärgårdstrafiken ska kunna stanna vid fler öar. En långsiktig målsättning är också att utöka kapaciteten på skärgårdstrafiken. För närvarande kan 12 passagerare åka med. Antalet öar som skärgårdstrafiken stannar på utökas. Förutsättningar för enklare övernattning ordnas på berörda öar. Lämpliga öar är Ålö, Lilla Trässö, Bjurshalsen och Högsten- Högskär. Övernattning anordnas även på Beten. Utveckling Oxelösund satsar på att stärka kommunen som besöksort och där har skärgården en viktig roll. Skärgården har stor utvecklingspotential för turism- och besöksnäring. Besöksnäringen är en tillväxtbransch som blir allt viktigare. Ett ökat antal besökare i skärgården kan stärka det lokala näringslivet och skapa nya arbetstillfällen. Friluftslivet ska riktas till platser som tål belastningen, så att inte viktiga naturvärden tar skada. Det är viktigt att lyfta fram skärgårdens unika kvaliteter, den i stor utsträckning orörda naturen och möjligheten till friluftsupplevelser liksom skärgårdens maritima historia. Inte minst för kulturturismen finns goda förutsättningar till utveckling. På längre sikt finns möjlighet att göra skärgården mer tillgänglig för människor utan egen båt. God tillgänglighet är en förutsättning för en välfungerande turism. Kommunen tar fram ett program för att marknadsföra skärgården. Riktlinjer för friluftsliv och turism Turism och besöksnäring utvecklas i samverkan med berörda intressenter med hänsyn till natur-, kultur- och friluftsvärden och anpassas efter skärgårdens egna förutsättningar. Kommunen främjar etableringar inom besöksnäringen vars inriktning överensstämmer med kommunens viljeriktning om friluftsliv och naturupplevelser. Skärgårdstrafikens kapacitet och rutt utökas på sikt och möjligheten för människor utan egen båt att komma ut i skärgården förbättras. Öar med områden av stor betydelse för det rörliga friluftslivet bevaras och sköts utifrån naturvårdens och friluftslivets behov.

38 38 Naturmiljö Skärgårdens främsta tillgång är den rika och unika naturmiljön. Oxelösunds skärgård utgör en mjuk kontrast till den hårdare exploaterade fastlandsdelen. Karaktärsdrag Landskapsbilden i Oxelösunds skärgård karaktäriseras av en innerskärgård med skogklädda öar och en vidsträckt ytterskärgård med hundratals kobbar och skär. Naturen i skärgården är relativt karg och består till stor del av berg och klippor. Vegetationen skiljer sig betydligt åt i skärgårdens olika delar. I innerskärgården växer i huvudsak tallskog av naturskogskaraktär. På några av de större öarna finns bestånd av gammal lövskog med företrädesvis ek, vilken har sitt ursprung i lövängar och hagmarker. Dessa ekbestånd är igenväxande men bidrar i hög utsträckning till den biologiska mångfalden, då ett rikt växt- och djurliv, främst lavar, svampar och insekter, är knutna till de gamla träden. Skärgårdsmiljön är på grund av höga landskapsbildvärden känslig för exploatering. Skärgårdens skogar är inte lika lättåtkomliga som de på fastlandet. Men för dem som vistas i skärgården under delar av sin fritid är skogarna en viktig del av närmiljön, inte minst då de är mer orörda än på fastlandet och i mindre grad påverkade av föroreningar och buller från vägtrafiken. I skärgården är det främst motorbåtar som bryter tystnaden. Dock är även båtarna del av friluftslivet och i många fall en förutsättning för att kunna ta sig ut till öarna. Båtlivet i skärgården fördjupas under avsnittet Båtliv. En Tobisgrissla på Hävringes klippor. I ytterskärgården saknar öarna mer eller mindre träd. Mindre lövdungar och snår finns i sänkor och kärr. Den rika vegetationen i den yttre skärgården är till stor del knuten till strandmiljöerna, men på de talrika fågelgödslade skären uppträder en specifik flora av kärlväxter och lavar gynnade av fågelspillning. En mycket viktig del av skärgårdens natur är det rika fågelliv som finns härute. Utanför Källskären finns även en gråsälstam. Skydd av natur Det finns olika sätt att skydda naturen på för att säkerhetsställa att vissa områden eller naturmiljöer inte skadas eller försvinner. Beroende på vad syftet är finns olika typer av skyddsformer. I Oxelösunds skärgård finns behov av att ge fler värdefulla naturmiljöer formella skydd, både för att bevara dess värden och för att sprida kunskap om dem. Naturreservat Naturreservat är ett strikt skydd av ett naturområde som har

39 39 betydelse för flora, fauna, funga, geologi eller friluftsliv. I Oxelösunds skärgård finns hittills ett naturreservat. Reservatet på Fågelskär bildades 1997 och marken ägs av Statens fastighetsverk. Syftet med reservatet är att bevara ett från skogsbruk opåverkat gammelskogsområde med dess flora och fauna i naturliga successioner. Syftet är även att, inom ramen för detta mål, ge möjlighet till naturupplevelse, rekreation och vetenskaplig forskning i området. Området är särskilt skyddat på grund av höga biologiska värden och betydelse för kännedomen om landets natur. Området har sammantaget stor betydelse för växter och djur knutna till skärgårdens många biotoper. Natura 2000 Är ett samarbetsprojekt inom EU och ett system för att uppfylla de mål som finns kopplat till bevarande av biologisk mångfald. Det fungerar som ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda områden. Det huvudsakliga syftet är att kunna hejda utrotningen av växter och djur samt för att skydda deras livsmiljöer. Ett Natura 2000-område bildas genom beslut av regeringen. Områdena ska ha höga naturvärden och starkt bidra till den biologiska mångfalden i regionen. I Oxelösunds skärgård finns tre Natura 2000-områden, södra delarna av Furö och Bjurshalsen, Hasselö-Bergö och Hävringe- Källskären. Till varje område finns en av Länsstyrelsen fastställd bevarandeplan. Enligt Miljöbalken får inga åtgärder vidtas som kan skada naturvärdena inom dessa områden. Fågel- och sälskyddsområden Vissa djur är under delar av året särskilt känsliga för störningar. Ofta berörs fåglar som häckar eller sälar. För att skydda dessa djur kan Länsstyrelsen eller kommunen besluta om djurskyddsområden. Föreskrifterna reglerar vilka skyddstider och skyddszoner som gäller. För sälskyddsområden gäller tillträdesförbud hela året. I Oxelösunds skärgård finns ett antal fågel- och sälskyddsområden, främst i yttre skärgården. Naturvårdsprogrammet för skärgården visar att det är av intresse att utreda möjligheten för ytterligare djurskyddsområde för ön Vinterklasen på grund av öns betydelse för fågellivet. Dnr: Bevarandeplan för Natura 2000-område Hävringe- Källskären (SE ) Oxelösunds kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE Områdets namn: Hävringe-Källskären Totalareal: ha Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Fastställd av Länsstyrelsen: Områdestyp: Natura 2000 område enligt Habitatdirektivet och fågeldirektivet Status: Godkänt av Regeringen Ägandeförhållanden: Staten genom Statens fastighetsverk Skyddsform: Delar fågelskyddsområde och sälskyddsområde, blivande naturreservat med marint skydd Fastighetsbeteckning: Oxelö Fiske 1:1 Ekonomiskt kartblad: 8H9g, 8H9H, 8H8f, 8H8g Läs mer om Natura områdena i Länsstyrelsens bevarandeplaner. Kommunen verkar för att Vinterklasen blir ett fågelskyddsområde Stränder och strandskydd Strandskyddets två syften är att bevara goda livsvillkor för djuroch växtliv samt att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till stränderna. Strandskyddet gäller vid alla kuster, sjöar och

40 40 vattendrag. Normalt är det skyddade området 100 meter från strandkanten, både uppåt land och ut i vattenområdet. Inom strandskyddat område är det förbjudet att göra vissa åtgärder såsom att anlägga, gräva eller uppföra nya byggnader. Enligt lag krävs särskilda skäl för att få dispens från strandskyddet. Regleringen av strandskyddet finns i 7 kap. Miljöbalken. Samtliga öar i Oxelösunds skärgård har ett utökat strandskydd om 300 meter efter beslut av Länsstyrelsen. Detta innebär att stora delar av skärgården omfattas av det utökade strandskyddet. Strandskyddet gäller inte om det upphävts genom detaljplan, men det återinförs alltid då en detaljplan ändras. Beten Utpekad grund havsvik i Länsstyrelsens rapport Fiskrekrytering och undervattensvegetation (2008) Maritima naturmiljöer I stor utsträckning saknas idag kunskap om maritima naturmiljöer i Oxelösunds skärgård. Grunda havsvikar är viktiga för både djur och växtlighet och därför känsliga för muddring och liknande. Att närmre utreda vilka typer av områden som är viktiga att ta hänsyn till och vad som karaktäriserar dessa områden är ett steg på vägen mot mer kunskap inom området maritima naturmiljöer. I Oxelösunds skärgård finns en utpekad viktig vik på norra Beten. Kunskapen kring grunda havsvikar är dock i stor utsträckning ouppdaterad och i behov av översyn. Kunskapen om maritima naturmiljöer bör fördjupas för att bättre kunna tydliggöra värdet av dessa för Oxelösunds skärgård. Allemansrätten Allemansrätten gör det möjligt för oss alla att vistas i naturen på all mark, förutsatt att vi inte skräpar ner och stör. Rätten gör det möjligt att ta sig fram i naturen, även över andras mark. Den gör det möjligt att övernatta och att plocka bär, svamp och blommor som inte är fridlysta. Förutsättningen är att naturen inte skadas. Besökare måste visa hänsyn till markägare och mot andra som vistas i naturen. Kommunens intentioner är att skydda viktiga allemansrättsliga tillgångar inom Oxelösunds skärgård. De ur rekreationssyn mest betydelsefulla områdena i kommunen är belägna i anslutning till kusten och i skärgården. För att dessa värden ska kunna bevaras är det viktigt att kommunen bedriver en framsynt och genomtänkt planering av skärgårdens stränder. Tanken är att säkerställa ovärderlig natur och viktiga rekreationsområden.

41 41 Naturvårdsplan för skärgården Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har antagit en naturvårdsplan för skärgården i december Planen bedöms fortfarande aktuell. Den läses som ett fördjupat avsnitt om naturmiljön i skärgården. Naturvårdsplanen klassificerar skärgårdens naturmiljö i tre klasser. Klass A håller reservatklass och är mycket viktiga för upprätthållandet av en god status av den biologiska mångfalden. Av utpekade område har Vinterklasen och Stora Äspskär inget formellt skydd idag. Klass B är nära reservatklass och väsentliga områden för upprätthållandet av en god status av den biologiska mångfalden. Klass C omfattar områden med vissa höga värden som är viktiga att ta hänsyn till men som inte håller reservatklass. Klass C-områden redogörs inte nedan, finns att se i naturvårdsplanen. Riktlinjer för naturmiljö Skärgårdens landskapsbild ska värnas. Naturvårdsintressen ska alltid vägas in vid planer och tillståndsprövningar. Naturvårdsplanen för skärgården fungerar vägledande vid planläggning och tillståndsprövningar. Kommunen verkar för att natutvårdsplanens intentioner efterföljs. Områden som bedöms vara av klass A eller klass B ska bevaras och skyddas från exploatering. Detta med undantag från området av klass B på Beten som bevaras i samklang med utveckling av turismen. Nyckelbiotoper bevaras, äldre träd skyddas och bevaras och död ved sparas i äldre skogsbestånd för att främja den biologiska mångfalden. Öar som idag saknar bebyggelse bevaras obebyggda. Naturvård ska vara det prioriterade intresset.

42 42 Kulturmiljö Landskapet är under ständig förändring och de historiska spår som syns i skärgården är en viktig förutsättning för att bibehålla platsens karaktär, och är också en resurs för friluftsliv och turism. Över hela skärgården finns ett rikt kulturlandskap med en mångårig historisk utveckling. Det saknas sedan tidigare ett kommunalt kulturmiljöprogram, och några kulturhistoriska inventeringar har inte genomförts i Oxelösunds skärgård som helhet. Parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen har en förstudie över kulturmiljöerna i skärgården tagits fram. Detta för att få fram ett övergripande underlag till målet Bevara naturoch kulturmiljöer. Studien visar var de kulturhistoriska värdena finns, hur de kommer till uttryck i skärgården samt var och på vilka sätt områden är känsliga eller tåliga för förändring. Förstudien läses som en fördjupning av föreliggande kulturmiljöavsnitt och sammanfattas översiktligt nedan. Känslighetsnivåer för vidare planering Bedömningen har gjorts på en tregradig skala, A-C. A) Sannolikt hög känslighet B) Sannolikt mindre känslig C) Sannolikt tålig Förstudien Kulturmiljön i Oxelösunds skärgård finns tillgänglig på hemsidan Områden med känslighetsnivå A bör utredas vidare genom fördjupade kulturmiljöutredningar. Områden med känslighetsnivå B bör utredas vidare genom översiktliga kulturmiljöutredningar. För områden som tilldelats känslighetsnivå C bör generella riktlinjer ur den framtagna rapporten samt generella lagkrav gälla. En sammanställning har gjorts i tabellen nedan. Mer detaljerade kartor över varje enskilt område finns att tillgå i kulturmiljöförstudien. Områden i inre skärgården Känslighetsnivå 1. Bjurshalsen A) Skärgårdshemmanet B) Övriga delar av området 2. Korsholmen A) Sydvästra delen B) Övriga delar av området 3. Furön B) Norra och östra kusten C) Övriga delar av området 4. Ålö A) Skärgårdshemmanet B) Platser med fritidshus C) Övriga delar av området 5. Hasselö A) Skärgårdshemmanet B) Övriga delar av ön

43 43 6. Öar kring Hasselö B) Alla öar med fritidshus C) Övriga öar 7. Stora och Lilla Äspskär B) Skärgårdshemmanet 8. Vinterklasen A) Hela området 9. Beten A) Västra delen (badplatsviken) C) Övriga delar av ön Områden i yttre skärgården 10. Hävringe A) Hela området 11. Högsten, Högskär A) Hela området Inre skärgården A C B A B A B C B B B A C B A A C Översiktskarta inre skärgården ur förstudien Kulturmiljön i Oxelösunds skärgård, framställd av WSP (2016). Se generella riktlinjer för den inre skärgården på nästa sida.

44 44 Generella riktlinjer inre skärgården Kontraster mellan fastland och skärgård Kontrasten mellan fastlandets industriella karaktär och de naturpräglade skärgårdsöarna bibehålls. Ny bebyggelse bör inte placeras i höga, kala exponerande lägen. Kommunikationer i skärgården Fyrplatser, lotsplatser och sjömärken är mycket viktiga i sammanhanget och ska fortsätta vara skärgårdens landmärken. Ny bebyggelse eller verksamheter bör undvika att ta uppmärksamhet från dessa landmärken. Detta genom placering i förhållande till landskapsbild och siktlinjer från farlederna. Skärgårdshemmanets ensamma läge Övergripande karaktär av gårdsbebyggelse samlat belägen vid odlingsbar mark, bevaras. Detta i anslutning till brygga/mindre hamn i skyddad vik. Bebyggelse av agrar karaktär bevaras. Tillkommande bebyggelse bör placeras utanför gårdsmiljön, i anslutning till skogsrand. Utformning, färgsättning och materialval anpassas till befintligt. Historiska åker-, ängs- och beteslandskap bör fortsätta hävdas för att hålla markerna öppna och för att bevara den biologiska mångfalden. Platser där det tidigare legat skärgårdshemman bör inte bebyggas i större utsträckning så att den ensliga karaktären försvinner. Ny bebyggelse Ny bebyggelse tar hänsyn till naturens orörda karaktär och bör anpassas till naturens karaktärsdrag avseende placering, skala och utformning. I likhet med befintliga fritidshus bör nybyggnad placeras en bit upp vid skogsranden.

45 45 Yttre skärgården A A Översiktskarta yttre skärgården ur förstudien Kulturmiljön i Oxelösunds skärgård, framställd av WSP (2016). Generella riktlinjer yttre skärgården Karg, oexploaterad skärgårdsnatur Karga skärgårdsklippor, i princip trädlöst och obebyggt, bevaras. Inlandsisens påverkan med rundade hällar och räfflade ytor fortsätter framträda Kommunikationer i skärgården Fyrplatser, lotsplatser och sjömärken är mycket viktiga i sammanhanget och ska fortsätta vara skärgårdens landmärken. Ny bebyggelse eller verksamheter bör undvika att ta uppmärksamhet från dessa landmärken genom placering i förhållande till landskapsbild och siktlinjer från farlederna. Ny bebyggelse Avstyckningar för nya byggnader bör endast utföras i anslutning till redan befintlig bebyggelse och där det inte står i konflikt med naturvärden.

46 46 Skydd av kulturmiljöer Hävringe båk är statligt byggnadsminnesmärkt enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. För båken finns skyddsbestämmelser från 2008 samt ett vårdprogram. Skyddsbestämmelser: 1. Båken får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2. Ingrepp får inte göras i byggnadens stomme. Ytor med äldre inskriptioner och dylikt får inte övermålas eller övertäckas. Båken (i bakgrunden) och lotsstation ute på Hävringe 3. Båken ska underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbete ska utföras med material och metoder som inte minskar båkens kulturhistoriska värde. Det finns även ett stort antal fornlämningar som är skyddade enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Det är inte tillåtet att utan tillstånd från Länsstyrelsen ta bort, flytta eller på annat sätt ändra en fornlämning. Totalt finns cirka 75 lagskyddade fornlämningar. Utöver synliga lämningar i landskapet har den förbipasserande farleden medfört att en och annan båt eller fartyg förlist och hamnat på havets botten. Tillgänglighet och utveckling Med flera olika överlappande intressen och en i många fall otillgänglig topografi är det inte helt lätt att tillgängliggöra skärgårdens varierade kulturmiljöer. Samhällets tekniska utveckling möjliggör för flertalet digitala innovationer. Ett digitalt tillgängliggörande av skärgården genom webbsidor, appar, pekskärmar på fastlandet eller en kombination av flera olika lösningar är ett intressant alternativ och komplement till den fysiska tillgängligheten. Att utreda en sådan lösning kan på sikt betydligt förbättra allmänhetens kunskap om kommunens värdefulla skärgårdsmiljö. Skärgårdens kulturmiljöer är en resurs att ta tillvara på och utveckla när det gäller exempelvis besöksnäringen. Den genomförda förstudien visar ettt behov av fördjupade bebyggelseinventeringar och kulturmiljöutredningar för att på bästa sätt kunna ta tillvara och utveckla skärgårdens kulturmiljöer. Dessa är indelade efter teman och områden: Samhällsbildningen (Korsholmen och Bjurshalsen), Skärgårdshemman: landskap och bebyggelsemiljöer (Ålö, Bjurshalsen, Hasselö och Lilla Äspskär), Åker-, ängs-, och beteslandskap (Ålö, Bjurshalsen, Stora och Lilla Äspskär och Hasselö), Äldre fritidshusbebyggelse

47 47 (Furöns östra kust, Södra och Norra Hästholmarna, Fisklösen och Pålholmen samt öarna kring Hasselö), Arkeologi och fornlämningar (yttre och inre skärgården). Detta förslag bör användas som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att utveckla skärgårdens kulturmiljövärden. Riktlinjer för kulturmiljö Det vidare arbetet med skärgårdens kulturmiljövärden utgår från den genomförda förstudien. Vid eventuellt inrättande av nya farleder, kabeldragningar, muddringar och liknande ska hänsyn tas till maritima kulturmiljöer och fartygslämningar. Kommunen utreder på sikt möjligheten att skapa en digital plattform för skärgårdens kulturmiljöer. Exempelvis en applikation som visar digaitala kartor och tillhörande information om skärgårdens sevärdigheter.

48 48 Båtliv Sverige är ett av de mest fritidsbåtstäta länderna och båtlivet är viktigt för många, inte minst i kustkommunerna. År 2015 gjorde Transportstyrelsen en båtlivsundersökning, den tredje i ordningen (tidigare genomfört år 2004, då Sjöfartsverket, och år 2010). Ostkustregionen, från Småland till Uppland där Oxelösund ingår, sticker ut som den region med flest antal båtar. I undersökningen framkommer också att det vanligaste användningsområdet för fritidsbåtar är dags- och fisketurer. Majoriteten av båtfolket anser att upplevelsen av frihet och av naturen är de två viktigaste aspekterna av båtlivet. På tredje plats kommer möjligheten att besöka unika platser. Det är möjligt att gruppera båtfolket i två grupper av användare. Den ena gruppen består av de som är ute under en längre tid och som värdesätter vistelsen på havet och ofta stannar en eller flera nätter i natur- eller gästhamnar. Den andra gruppen använder båten mer som ett transportmedel för att ta sig mellan olika platser, till sommarstugan eller för dagsutflykter med enstaka övernattningar. I Oxelösund finns en stark båtkultur och en god service för båtburna vilket ska underhållas och utvecklas. Här bedrivs utbildnings- tränings- och tävlingsverksamhet för segling. Det finns också flera båtklubbar och båtvarv. Flertalet fastighetsägare har brygga med båtplats. Båtlivet är viktigt för det rörliga friluftslivet, för besöksnäringen och för att utveckla Oxelösund som en attraktiv skärgårdskommun. Kommunen bör eftersträva en långsiktigt hållbar utveckling av båtlivet. Ny mark bör i första hand inte tas i anspråk, utan båtplatser och uppläggningsplatser utvecklas inom redan ianspråkstagna områden. Båtplatser och småbåtshamnar Oxelösund har två gästhamnar i anslutning till planområdet, Oxelösunds Gästhamn i Badhusviken och Femöre Gästhamn i Fiskehamnen, Österviken. Det finns också sex småbåtshamnar runt om i kommunen där det är möjligt att hyra båtplats permanent under säsong. Tillgången till båtplatser bedöms för närvarande tillräcklig. Vid ett ökat behov bör möjligheten att utveckla befintliga småbåtshamnar i första hand ses över. Därefter utreds möjliga nya lämpliga lokaliseringar. Naturhamnar Många vikar inom Oxelösunds skärgård ger gott skydd vid övernattning. Många båtägare uppskattar dessa hamnar för de spartanska upplevelser och den direkta närheten till skärgården som de bjuder på. Moringar finns runt om i skärgården för att förenkla angöring i naturhamnar. Att se över var moringarna sitter

49 49 och undersöka om det finns behov på ytterligare platser är ett sätt att maximera tillgängligheten till lämpliga naturhamnar. Vinterförvaring Möjlighet till vinterförvaring finns både i kommunal och privat regi. Kommunen kan tillhandahålla uppläggningsplatser i anslutning till småbåtshamnarna för kunder med bryggplats hos kommunen. För Badhusviken och Österviken saknar kommunen egna uppläggningsplatser och hänvisar istället till de privata aktörer som tillhandahåller vinterförvaring. Sjösättningsramper Ramper för sjösättning finns i anslutning till småbåtshamnarna. Det finns inga planer på ytterligare sjösättningsramper. Bränsle I Oxelösund finns en sjömack. Den är belägen i Gästhamnen i Badhusviken. Att kunna tanka sin båt är en service som uppskattas av båtägare och är viktig för Oxelösund som en kommun med levande båtliv. Inför en eventuell ny- eller omlokalisering av sjömack bör bedömningsgrunder med hänsyn till exempelvis natur, miljö och tillgänglighet tas fram. Avfall och latrin I Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner är ett åtgärdsförslag att förbättra möjligheten till sortering i skärgårdar, hamnar och på badplatser. Kommunen har möjliggjort för utökad sortering av avfall på platserna i kartan nedan:

50 50 I skärgården saknas utökad sortering av avfall. Här gäller devisen det man tar med sig ut tar man också med sig hem. Detta kan vara självklart för många men för andra helt okänt. För att underlätta för besökare i skärgården att hantera avfall och sopor rätt bör denna devis tydligt informeras om på lämpliga platser, exempelvis digitalt på hemsidor, i småbåtshamnar, gästhamnar och på välbesökta öar. Vid en ökning av besökare och turister i skärgården, genom exempelvis en ökad kapacitet av skärgårdstrafiken, bör en lämplig lösning för utökad sophantering och sortering utredas för de öar som berörs. Sugtömning för båtlatrin finns i anslutning till planområdet, i de båda gästhamnarna. Den 1 april 2015 infördes ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag för att motverka övergödning och minska spridningen av bakterier. Ytterligare behov av placeringar för latrintömning bör ses över för att möjliggöra lagefterlevnad. Kommunen ska tydligt informera om devisen det man tar med sig ut tar man också med sig hem digitalt på hemsidor och andra digitala forum, i småbåtshamnar, gästhamnar och på välbesökta öar. Spolplatta och båtbottentvätt Båtbottenfärger begränsar effektivt påväxt av till exempel alger, musslor och havstulpaner på skrovet genom att läcka ämnen som är skadliga för vattenlevande växt- och djurarter. Tyvärr påverkas även arter som färgerna inte syftar till att bekämpa, till exempel blåstången. På grund av detta kan användandet av båtbottenfärger bidra till att förorena vattnet och därmed hota den fina miljö som båtfolket söker sig till. Vid höstupptaget rengörs många båtar med högtryckstvätt eller för hand. Tvättvattnet kan innehålla olja, färg, tungmetaller med mera. Om det inte finns någon anläggning som samlar upp och renar tvättvattnet är risken stor att de skadliga ämnena läcker ut till omgivningen och påverkar den marina miljön. Spolplattor finns i Östersviken samt i Badhusviken. I transportstyrelsens båtlivsundersökning framkommer att båtfolket generellt upplever sig vara omedvetna om alternativa lösningar till båtbottenfärger, exempelvis användandet av båtbottentvätt. För tillfället finns ingen båtbottentvätt i kommunen. En båtbottentvätt i kommunen skulle ytterligare kunna bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av båtlivet och stärka utbudet av miljöinriktad service. Det är viktigt att en eventuell båtbottentvätt placeras i ett område med god vattenomsättning.

51 51 Kommunen ska tydligt informera om avfall och sopsortering, sjösättningsramper och spolplattor samt om miljövänliga alternativ till båtbottenfärger digitalt på hemsidor och andra digitala forum, i anslutning till småbåtshamnar, gästhamnar och varv. Kommunen möjliggör etablering av en båtbottentvätt. Båtsport Vissa områden i skärgården är av intresse för att utöva båtsport. Båtsport av kanotkaraktär använder Marsviken, d.v.s. innerskärgården. För jollesegling används områden i och kring hamninloppet. Båtsporter med större flytetyg använder dels hamninloppet, men även utomskärs vatten. Viktiga områden för båtsport bör kartläggas tillsammans med relevanta aktörer. Kommunen verkar för fungerande båtsportsverksamhet. En karta över viktiga områden för framtida utveckling inventeras och sammanställs. Utveckling För att stärka kommunens profil som skärgårdskommun är det viktigt med en långsiktigt hållbar utveckling av båtlivet. Det handlar om att ge fler människor möjlighet att besöka skärgården både med och utan egen båt, men med hänsyn till befintliga naturvärden. Det handlar även om en miljöinriktad vidareutveckling av småbåtshamnar, gästhamnar och båtservice. Riktlinjer för båtliv Karta över Oxelösunds Segelsällskaps banområden. Framtagen av OXSS. Kommunen verkar för en långsiktigt hållbar utveckling av båtlivet. Vid ny- eller omlokalisering tas bedömningsgrunder fram med hänsyn till exempelvis natur, miljö och tillgänglighet för småbåtshamnar, båtuppläggningsplatser samt sjömack. Kommunen verkar för god tillgänglighet till lämpliga naturhamnar genom att exempelvis placera ut moringar och bryggor. Kommunen verkar för att förbättra och tillgängliggöra information om exempelvis avfall och latrin för att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunen verkar för att förbättra tillgängligheten till latrintömningsstationer. Vid en ökning av besökare och turister i skärgården genom exempelvis en ökad kapacitet av skärgårdstrafiken utreds en lämplig lösning för utökad sophantering och sortering för de öar som berörs.

52 52 Boende Boende och bebyggelse Den bebyggelse som finns är till största del lokaliserad till öarnas kuststräckor och är spridd på flertalet öar. Endast ett fåtal öar saknar helt bebyggelse, de två största är Stora Äspskär och Stora Trässö. Även Högskär är obebyggt. Flest arrenden finns på Furön (Furö och Bjurshalsen). Ett 30-tal arrenden ligger inom det som i Översiktsplan 2010 betraktades som influensområde för industrin, och bör av den anledningen inte fastighetsbildas. Nedan ges en överblick över befintlig bebyggelse. Ålös bebyggelse är koncentrerad kring Ålö skärgårdshemman på norra delen av ön. Ett par arrenden finns på öns sydöstra uddar. Lilla Trässö är i det närmaste oexploaterat. Det arrende som finns är lokaliserat centralt på ön. Furön omfattar flest arrenden av skärgårdsöarna. Bebyggelsen är främst koncentrerad längs öns östra kust. Hasselö är delvis bebyggt med ett antal fritidsboenden längs nordöstra delen. Hasselö-Bergö här sträcker sig en sparsam bebyggelse främst runt öns södra udde samt på öns nordöstra delar. Beten är i det närmaste oexploaterat. Den bebyggelse som finns är dels lokaliserad till öns västra del och dels till den nordöstra. Hävringe är ett gammalt fyrvaktarboställe och lotsstation och de gamla bostäderna tjänar idag som fritidsbostäder. Friköp av arrenden Förutsättningarna för fastighetsbildning av befintliga arrendetomter ser olika ut på olika platser i skärgården. Hela Oxelösunds skärgård betraktas som särskilt värdefull miljö, bebyggelseutvecklingen bör därför ske på ett kontrollerat sätt. Frågan vad gäller friköp behöver i varje enskilt fall prövas mot berörda intressen. Försäljning av arrenden ska primärt föregås av detaljplaneläggning för att på så sätt reglera fastighetsbildning och bebyggelseutveckling. Bebyggelseutveckling En försiktig förtätning kan prövas vid detaljplaneläggning och sker då endast som komplettering i redan bebyggda områden. Detaljerade förslag och kartor finns att se i kapitel 5. Det är i dessa fall viktigt att ta ett helhetsgrepp och ta hänsyn till de förutsättningar som finns vad gäller skyddad natur, strandskydd, natur- och kulturmiljö, friluftsvärden, riksintressen och

53 53 landskapsbild. Det är dessutom viktigt att se över den tekniska försörjningen och möjlighet till angöring. Reglering av bebyggelse För närvarande används skriften Bygg varsamt - Rekommendationer för bebyggelse utanför detaljplanerade områden i Oxelösunds kommun som vägledning och generell riktlinje. Skriften togs fram år 2002 och det finns behov av att uppdatera och aktualisera gällande riktlinjer inför fortsatt utveckling och eventuellt kommande detaljplaneläggning. Riktlinjerna för bebyggelseutvecklingen i skärgården aktualiseras. Tomter inom Natura 2000 Ett 20-tal arrenden i skärgården ligger inom Natura 2000-områden. Gränserna för den skyddade naturen är dragen så att hela arrenden omfattas. Att revidera områdesgränserna för Natura 2000 är svårt, och att minska dem är inte möjligt. Tillägg av arealer görs genom särskilda förfrågningar från regeringen eller naturvårdsverket. Det är då Länsstyrelsen som föreslår tillägg. Inom ett Natura 2000-områden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön. Detta innebär att all form av exploatering i eller i direkt anslutning till ett Natura 2000-skyddat område kräver en tillståndsprövning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Riktlinjer för boende Fritidshusarrenden inom industrins influensområde ska inte fastighetsbildas. Fastighetsbildning i skärgården ska föregås av detaljplan. Vid detaljplaneläggning kan en försiktig förtätning prövas för redan ianspråktagna områden där inga stora naturvärden föreligger. Oxelösunds skärgård betraktas i sin helhet som värdefull miljö, bebyggelseutvecklingen ska därför ske varsamt. Kommunen verkar för att ta fram en uppdaterad riktlinje för bebyggelseutvecklingen efter rådande förutsättningar. Verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område ska tillståndsprövas.

54 54 Teknisk försörjning Dricksvatten Oxelösund delar en gemensam vattentäkt tillsammans med Nyköpings kommun. Det kommunala vattenledningsnätet är inte utbyggt i planområdet. Flera av öarna har tillgång till sommarvatten från 1 maj till 15 oktober. Anslutningspunkten är belägen i Gamla Oxelösund. Nya anslutningar görs i möjligaste mån till redan befintligt nät genom att fråga närmaste samfällighet om lov och betala anslutningsavgiften till VA-nätets huvudman, Oxelö energi. Om det rör sig om ett större antal fastigheter kan dessa bilda en egen samfällighet och erbjudas en förbindelsepunkt med enskild vattenmätare vid den gemensamma anslutningspunkten i Gamla Oxelösund. Om ledningar för driksvatten dras ut till öar i skärgården föredrar Tillståndsmyndigheten att avloppsledningar dras tillbaka till fastlandet. De öar som saknar sommarvatten får idag lösa vattenförsörjningen på egen hand genom enskilda vattentäkter, exempelvis privat borrade brunnar. Kommunen har inte tillsyn över enskilda brunnar, utan brunnsägaren ansvarar själv för vattenkvaliteten. Avlopp Kommunalt avlopp En förstudie gällande sjöförlagda VA-ledningar i Oxelösunds skärgård visar att det inte är ett ekonomiskt fördelaktigt sätt att minska utsläpp av kväve och fosfor. Om kommunen ska äga ledningar i vattnet krävs det resurser och beredskap för att förvalta och underhålla sådana ledningar. En eventuell utökning av VAverksamhetsområdet, som omfattar skärgården, kräver utförliga utredningar. Enskilt avlopp Eftersom att det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp inte omfattar skärgården blir fritidsboende hänvisade till enskilda avlopp eller mindre gemensamhetslösningar. En princip som ska tillämpas är att om vatten finns indraget till fritidsboendet ska det även finnas en avloppsanläggning. Enskilda avlopp har i många fall en bristfällig funktion och orsakar utsläpp till grundvattnet och havet. Ett fåtal öar har gemensamhetslösningar med förbindelsepunkt på fastlandet i Gamla Oxelösund. I Oxelösunds skärgård rekommenderas förmultningsanläggningar som enskilda avloppslösningar. Inrättande av enskilda avloppslösningar kräver alltid tillstånd från Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden. För närvarande saknas en fullständig inventering av avloppsanläggningarna bland fritidsboenden i skärgården. På kommunens hemsida finns viss information om enskilda

55 55 avlopp. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är också medlem i avloppsguiden.se, en nationell kunskapsbank som syftar till att underlätta handläggning och öka servicen. Denna kunskap bör förankras bland fritidsboende i skärgården. Vad gäller skärgårdens offentliga toaletter ska också dessa vara av typen mulltoa. Kommunen bör arbeta för att förankra kunskap om enskilda avlopp i skärgåden. Rekommendationen för enskilda avloppslösningar i skärgården är förmultningsanläggningar. Vid framtagandet av en kommunal VA-plan tas en beskrivning över krav för enskilda avlopp fram som policy för skärgården. En sådan beskrivning är en förutsättning för eventuell detaljplaneläggning i skärgården och bör föregå VA-planen om det krävs. Kommunen verkar för att genomföra inventering och kontinuerlig tillsyn av enskilda avloppsanläggningar i skärgården. El och energi Skärgårdens befintliga elnät byggdes ut på 1990-talet och har sedan dess utökats långsamt med någon anslutning per år. Vid en ökning av fritidsboenden i skärgården bör behovet av förstärkt elförsörjning ses över. Kommunen tillhandahåller idag också information om och uppmuntrar till mikroproduktion av el. Kommunen är uppmärksamma på ett eventuellt behov av en förstärkt elförsörjning i skärgården. Kommunen informerar om och uppmuntrar till egen småskalig energiförsörjning. Vindkraft Vindkraft är en utsläppsfri och förnyelsebar källa. Oxelösunds kommun tog 2013 fram ett tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft som utgör vägledning och underlag för beslut för eventuella vindkraftsetableringar i kommunen. Kommun ställer sig positiv till etableringar av förnyelsebara källor. I skärgårdens inre delar riskerar höga natur- och kulturvärden samt frilufts- och rekrationsvärden skadas påtagligt av storskalig vindkraftetablering varför det inte anses lämpligt. Kommunen pekar ut en begränsad del av energimyndighetens föreslagna områden som lämpligt för vindkraft. Se avsnittet om Riksintressen. Ställningstagandet är av långsiktig karaktär och visar kommunens viljeriktning. Försvarsmakten har angett icke

56 56 öppet redovisade riksintressen och accepterar därför inte någon vindkraftsetablering inom det föreslagna havsområdet. Det krävs därför i dagsläget ett regeringsbeslut om försvarsmaktens ställning för att kunna genomföra en vindkraftsetablering inom det föreslagna området. Renhållning och avfall I vissa småbåtshamnar har sorteringsmöjligheterna för avfall utökats för att förebygga nedskräpning och minska mängden avfall som går till förbränning. Generellt gäller devisen det man tar med sig ut tar man också med sig hem i skärgården. Som angavs under avsnittet Båtliv kan detta vara självklart för många men för andra helt okänt. För att underlätta för besökare i skärgården att hantera avfall och sopor rätt bör därför denna devis tydligt informeras om. Vid en ökning av besökare och turister i skärgården, genom exempelvis en ökad kapacitet av skärgårdstrafiken, bör en lämplig lösning för utökad sophantering och sortering utredas för de öar som berörs. Det ska också vara tydligt för fritidsboenden vad som gäller för sopsortering och avfallshantering. Kommunen ska tydligt informera om devisen det man tar med sig ut tar man också med sig hem digitalt på hemsidor, i småbåtshamnar, gästhamnar och på välbesökta öar. Riktlinjer för teknisk försörjning Kommunen verkar för att privata initiativ till gemensamhetsanläggningar erbjuds möjlighet till en anslutningspunkt på land vid Gamla Oxelösund. Avloppsvattnet bör ledas tillbaka till fastlandet. Kommunen arbetar för att förankra kunskap gällande enskilda avloppslösningar. Kommunen verkar för att ta fram en VA-plan med en policy för skärgården. Vid en ökning av besökare och turister i skärgården genom exempelvis en ökad kapacitet av skärgårdstrafiken utreds en lämplig lösning för utökad sophantering och sortering för de öar som berörs. Kommunen verkar för en ökad andel förnyelsebar energi.

57 57 Vatten Vatten påverkas av aktuell markanvändning, utsläpp av avloppsvatten, dagvattnets avrinning, luftföroreningar med mera. Vattnet utgör en viktig livsmiljö för vattenlevande djur och växter, och vattnets kvalitet är av stor vikt. Havs- och vattenmyndigheten är styrande organ över vattnets kvalitet. Vattenkvaliteten hanteras i Vattendirektivet. Vattendirektivet Vattendirektivet (2000/60/EG) antogs 2000 med syftet att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Direktivet gäller ytoch grundvatten och anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. I Sverige hanteras vattendirektivet genom miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Sveriges vattenförvaltning är indelat i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet för varje distrikt. Oxelösunds kommun ligger inom distriktet Norra Östersjön. Målet är att nå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster År 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för respektive vattendistrikt. Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för det regionala arbetet inom vatten- och miljöområdet. Oxelösund deltar aktivt i arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet inom området vatten och ska göra det även fortsättningsvis. Havsplanering Hav- och vattenmyndigheten har i uppgift att till år 2019 ta fram havsplaner för Sveriges vatten och bedriva statlig planering i territorialplan och ekonomisk zon. En havsplan är en strategisk plan som ska styra Sverige mot en effektiv och hållbar användning av havet nu och i framtiden. Oxelösunds kommun ingår i Havsplan för Östersjön. Kommunen ska delta aktivt från den tidiga dialogen för att säkerställa att havsplanen inte motsätter sig kommunens viljeriktning. Riktlinjer för vatten Kommunen deltar i arbetet med att uppnå god vattenstatus för Östersjön. Kommunen deltar aktivt i framtagandet av Havsplan för Östersjön.

58 58 Risker och säkerhet Klimatförändringar Klimatförändringar sker såväl i en global skala som på lokal nivå. Trenden för Sverige visar generellt på ett blötare och varmare klimat med höjda havsnivåer och fler skyfall. Landmassan får därigenom nya förutsättningar. Risker för exempelvis översvämningar och jordskred höjs i och med att såväl dräneringstakt som markens hållfasthet påverkas av en ökad nederbörd. I det kommunala klimatanpassningsarbetet finns ett särskilt ansvar att inom den fysiska planeringen säkerställa att stadsbyggandet anpassas efter nya förutsättningar och också att analysera hur befintlig bebyggelse och infrastruktur påverkas av klimatförändringar. Landets länsstyrelser har ett regionalt samordningsansvar vad gäller samhällets klimatanpassning. Stigande havsnivåer och översvämningar Stigande havsnivåer är en konsekvens av pågående klimatförändringar och kan i framtiden påverka Oxelösund som kustkommun, både på fastlandet och i skärgården. För närvarande saknar kommunen en klimatanpassningsplan, men i det pågående arbetet med Översiktsplan 2030 har arbetet med en sådan plan påbörjats. Länsstyrelsen i Södermanland gav i samverkan med SMHI år 2013 ut rapporten Riskbild 2 Skyfall, lokala avrinningsförhållanden och extrema havsvattenstånd. Delar av skärgården omfattas av kartläggningen. Enligt den rapporten finns risk för översvämningar i låglänta lägen på Ålö, Bjurshalsen/Furö, Hasselö samt Hasselö- Bergö. I detaljplaneläggning och i skärgårdens fortsatta utveckling ska aktuella fakta och rapporter gällande havsnivåer och översvämningar tas i beaktning. Riktlinjer för lägsta grundläggning bör ta hänsyn till aktuell fakta. Skred och erosioner Stigande havs- och grundvattennivåer samt ökade nederbördsmängder riskerar även att minska markens stabilitet. Konsekvenser av detta är exempelvis ras, skred och erosioner. Inom Oxelösunds skärgård är det i huvudsak berggrund med vissa inslag av lera. Länsstyrelsen har också 2012 i samverkan med SMHI tagit fram rapporten Riskbild Södermanland, Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys-naturolyckor. Där anges att förutsättningar för erosion främst finns inom områden där jordmaterialet utgörs av sand och silt. I Oxelösunds skärgård finns ingen övergripande risk för stranderosion.

59 59 Buller Buller är ett utbrett miljöproblem och den miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. Buller uppstår från en mängd olika källor, exempelvis trafik, industriverksamhet eller vindkraftverk. I Oxelösunds skärgård förekommer främst buller från båttrafiken och ett visst verksamhetsbuller från intilliggande industrier. Buller från fritidsbåtar och från vattenskotrar kan upplevas som en allvarlig störning av både besökare, boende och djurlivet längs kust och i skärgård. Bullret i skärgården ökar under sommarhalvåret i och med den ökade fritidsbåttrafiken. Ökade båtrörelser i skärgården leder till ytterligare buller. För en minimal påverkan på människor och djur bör bullret hållas nere i särskilt känsliga miljöer. Djurskyddsområden begränsar bullret och minskar risken för störningar för djurlivet. Områden med låg bullernivå kan uppnås genom exempelvis fartbegränsningar. Områden där ökad trafikering inte är önskvärt bör identifieras. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för luft, omgivningsbuller och vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för tre ovan nämnda områden och beskrivs närmre i 5 kap. Miljöbalken. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet behandlas under avsnittet Vatten. I Oxelösund visar mångåriga mätningar att kommunen inte överskrider några gränsvärden för miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Kontroller sker genom kontinuerliga mätningar. Sedan 2010 har en rad små och stora åtgärder vidtagits för att minska problematiken med damning från SSAB och Hamnen. Oxelösunds kommun berörs inte av miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller. Endast kommuner med mer än invånare omfattas. Miljöfarliga verksamheter Planområdet omfattar i nuläget inga miljöfarliga verksamheter. Det angränsar dock i sin helhet mot fastlandet och dess större industriområden. På SSAB, i Oxelösunds hamn och i Fiskehamnen i Östersviken bedrivs industriverksamhet. Miljöfarliga verksamheter ska alltid enskilt tillståndsprövas enligt Miljöbalken. Industrins influensområde Industrins influensområde sträcker sig en bra bit utanför verksamhetens gränser. Vad gäller skärgården och planområdet Läs mer om luftkvalitetsövervakning på kommunens hemsida wwww.oxelosund.se

60 60 bedöms i stort sett hela Bjurshalsen, Korsholmen och Furö samt Ålö vara miljömässigt påverkat av industriverksamheten, exempelvis genom buller. Områden i skärgården inom industrins influensområde bedöms inte lämpliga för exploatering eller liknande. Nyköpings kommun Palmtorp Stjärnholm Brannäs Inskogen Vivesta Peterslund Sundsör Djursvik Danvik Sunda Frösäng Ramdalen Centrum Stålverk Jogersö Ålö Hamn Femöre Furö Hasselö Influensområde område miljömässigt påverkat av industriverksamhet och transporter, t ex genom Ramnö buller Område med befintlig industri Kontor- och handelsverksamhet Järnväg, TGOJ-banan Större bilvägar Beten Karta över industrins influensområde (ur översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010) Farligt gods Transporter av farligt gods i Oxelösunds skärgård utgörs av transporter till havs till och från hamnen. Transport av farligt gods lyder under IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code), ett internationellt regelverk för transport av förpackat farligt gods till sjöss. Transporterna av farligt gods till och från hamnen är väsentliga för hamnens funktion och för hamnverksamheten som riksintresse. För att undvika negativa effekter på hamnverksamheten och påverka riksintresset bör inga åtgärder vidtas som kan försämra möjligheterna för sjötransporter. Utsläpp och olyckor Oxelösund, Nyköping och Trosa har en gemensam oljeskyddsplan senast reviderad Planen bedöms fortsatt aktuell och uppdateras vid behov i samverkan med intilliggande kustkommuner samt med räddningstjänsten. Oljeskyddsplanen ger vägledning i den händelse att någon av kommunerna skulle drabbas av ett större oljeutsläpp till sjöss. Den juridiska gränsdragningen mellan statlig räddningstjänst (Kustbevakningen) och kommunal räddningstjänst är enligt lag strandlinjen. Kommunens ansvarsområden är innanför strandlinjen

61 61 samt inom hamnområdet. Kommunen ska själva komplettera oljeskyddsplanen med: Det kommunala ansvaret med checklista då räddningstjänstskedet är över Dokumentationsrutiner Aktuella kontaktlistor Karta med utpekade skyddsvärda områden där skydd och sanering ska prioriteras vid ett oljepåslag Lokala resurser Kommunen kompletterar enligt ovanstående. Beredskap Kommunen har ett samordningsansvar för det säkerhetsfrämjande arbetet inom sitt geografiska område. Med Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun är syftet att skapa förutsättningar för ett tryggt och säkert samhälle och det gäller för Oxelösunds samtliga delar. Sörmlandskustens räddningstjänst har en räddningsbåt i vattnet i Oxelösund året runt. Kommunens kuststräcka är välbesökt samtidigt som tillgängligheten för räddningsinsatser är begränsad. Kusten är också utsatt för risker genom den ökande fartygstrafiken. Räddningstjänsten tillsammans med den ideella föreningen Svenska sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen utgör resurser för beredskapen i skärgårdsområdet. Riktlinjer för risker och säkerhet Kommunen ska ha god omvärldsbevakning gällande rådande klimatförändringar och dess påverkan på skärgården. Kommunen verkar för miljömålen God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård genom att hålla nere påverkan av omgivningsbuller i skärgården. Kommunen arbetar aktivt med att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Farleder, hamnbassäng och hamnfunktion värnas vid intressekonflikter för att säkerställa hamnverksamheten i Oxelösund. Kommunen verkar för att uppfylla sitt ansvar gentemot oljeskyddsplanen. Kommunen är genom en kontrollerad utveckling av fritidsboende och turism uppmärksamma på behovet av en ökad beredskap i skärgården.

62 5. PLANFÖRSLAG Planförslag 63 Strategi- och utvecklingskarta 64 Norra skärgården 66 Västra skärgården 68 Östra skärgården 70 Södra skärgården 72 Yttre skärgården 74

63 63 Landskapsbild och bebyggelseutveckling Skärgårdens landskapsbild är igenkännbar och bevarandevärd. Det är ett landskap där bebyggelsen är anpassad efter naturens vegetation och topografi. De flesta fritidshusen är små och enkla. För att bevara landskapsbilden ska bebyggelsen utvecklas restriktivt. Byggnaderna bör vara låga och ha 70 kvadratmeter som norm. Färg och materialval ska anpassas efter omgivande bebyggelse. Detta enligt närvarande riktlinjer, i form av rapporten Bygg varsamt- Rekommendationer för bebyggelse utanför detaljplanerade områden i Oxelösunds kommun. För den fortsatta utvecklingen bör aktuella riktlinjer ses över och uppdateras. Aktuella riktlinjer för bebyggelseutvecklingen i skärgården uppdateras. Fastighetsbildning I de flesta fall bör fastighetsbildning av skärgårdens fritidshusarrenden föregås av detaljplan eller områdesbestämmelser för att på ett tydligt sätt reglera bebyggelsens utveckling. En försiktig förtätning av fritidshusbebyggelsen prövas endast vid detaljplaneläggning. I de fall där arrendet ligger mycket nära hamn och industri eller där många överlappande intressen finns bedöms fastighetsbildning som olämplig. Aktuella riktlinjer gäller även i de fall som fastighetsbildning bedöms kunna ske utan detaljplan. Kartorna i föreliggande kapitel redovisar hur olika arrenden ska hanteras i framtiden, hur kommunen ställer sig till fastighetsbildning samt föreslår sammanhängande områden för eventuellt kommande detaljplaneläggning. Aktuella riktlinjer Byggnaderna hålls låga och storleksnormen hålls till 70 kvm. Bebyggelsen anpassas efter naturens vegetation och topografi. Normen för fastigheternas storlek är 1000 kvm. Intressekonflikter Öarna i skärgården har flera överlappande intressen. I stort sett hela skärgården är värdefull naturmiljö liksom värdefull för det rörliga friluftslivet. Alla förändringar i skärgården ska ske med varsam hand, konsekvenser av förändringen ska utredas noga för att inte skada viktiga värden påtagligt. Kartorna i följande kapitel visar en prioritering för de större öarna. Kartan redovisar inte alla intressen fullständigt utan visar öns huvudsakliga användningsområde. Oxelösunds skärgård 2030 Inriktningen för planförslaget är att bevara och utveckla natur- och kulturvärden samtidigt som friluftslivet ges möjlighet att utvecklas. Fritidsboendet ska upplevas välfungerande med tydliga riktlinjer. Det ska utvecklas i en hållbar riktning i harmoni med natur- kulturoch friluftsvärden.

64 64 F K Stora Trässö Lilla Trässö Ålö K* F K F Hasselö-Bergö Fågelskär K Bjurshalsen/Korsholmen/Furö F Hasselö F Lilla och Stora Äspskär Beten F K Högsten-Högskär Teckenförklaring strategikarta Fritidsbåtshamn/ Gästhamn Viktig funktion Värdekärna natur Viktig strategisk plats Småbåtshamn K Kultur Naturområde Utvecklingsområde Industrihamn F Friluftsliv och Utv.omr. natur Utvecklingsstråk Turbåtsbrygga Turbåtsbrygga utv. turism *Mastvraket Läs mer i RAÄ:s fornsök Prioriterat kommunikationsstråk

65 65

66 66 Norra skärgården: Ålö, Stora och Lilla Trässö Ålö På Ålö finns ett gammalt skärgårdshemman. Ålö brukades sista gången 1956 och är sedan dess ett besöksmål under sommaren. Kulturvärdet omfattar både bebyggelse, ängsmark och trädgård samt flertalet större ekar och lindar som tillsammans bildar en värdefull helhet. På den här platsen utgör kultur- natur- och friluftsvärden en enhet och står inte i konflikt med varandra. Tvärtom utvecklas alla tre värden av en fortsatt hävd. Platsen är lämplig att etablera ytterligare brygga för skärgårdstrafiken. Stora Trässö Kartbildens avsaknad av markerade områden ska inte tolkas som att ön saknar värden. Tvärtom finns här många intressen, men det finns inte behov av att peka ut något huvudsakligt. På ön finns en stor ek med 4 meter i omkrets, vegetationen omkring eken bör enligt Naturvårdsplanen för skärgården röjas kontinuerligt. Eftersom att ön är en av få större öar som helt saknar bebyggelse bör ön inklusive stränderna också fortsättningsvis lämnas orörda. Lilla Trässö Ön bedöms vara den ön i skärgården med flest besökare av privatbåtar. Anledningen är ön har unika naturhamnar i nästan alla väderstäck. Naturhamnarnas möjlighet bör tas till vara och utvecklas. På sikt är även detta en lämplig plats att etablera ytterligare en brygga för skärgårdstrafiken för att stärka friluftslivet. Boende Här finns 15 fritidshusarrenden inklusive Ålö skärgårdshemman. Fem utav dem, belägna väster om Ålö, är markerade med rött på kartan och en fastighetsbildning av dessa arrenden bedöms inte vara lämpligt. I det här fallet på grund av påverkan från hamn och industri. Fritidsarrendena belägna på öns östra sida bedöms kunna fastighetsbildas utan prövning genom detaljplaneläggning. Motiveringen är att fritidshusen inte ligger samlade och att det samtidigt finns få konkurrerande intressen. En eventuell fastighetsbildning ska följa gällande riktlinjer. Vad gäller arrendet för Ålö skärgårdshemman bör detta även fortsättningsvis hållas i kommunens ägo på grund av de höga kultur-, natur- och friluftsvärden som är direkt kopplade till platsen.

67 67 Riktlinjer för norra skärgården Ålö Stora Trässö LIlla Trässö Boende - Bevara och utveckla kulturmiljön och genom det öka förutsättningarna för att bevara naturvärden och friluftsvärden. - Skapa förutsättningar för att skärgårdstrafiken ska kunna stanna här. - Utred möjlighet till anläggning för övernattningar. - Ön och dess stränder lämnas fortsatt orörda. - Vegetationen runt den stora eken röjs kontinuerligt. - Friluftlivsintressen prioriteras vid intressekonflikter. - Naturhamnarnas funktion förstärks genom att moringar sätts ut på lämplig plats. - Skapa förutsättningar för att skärgårdstrafiken ska kunna stanna här. - Fritidshusarrenden inom industrins influensområde väster om Ålö bör inte fastighetsbildas i enlighet med kartans röda prickar. - Fritidshusarrenden öster om Ålö kan fastighetsbildas utan prövning i detaljplan enligt kartans orangea prickar. Teckenförklaring Värdefull natur Värdefull kulturmiljö Område för friluftliv Riktlinjer för fastighetsbildning Genom detaljplan Utan detaljplan Ingen fastighetsbildning Gräns för planområde Ålö Stora Trässö Lilla Trässö

68 68 Västra skärgården: Furö, Korsholmen och Bjurshalsen Här finns mycket höga naturvärden, och stora delar av området är Natura 2000-område som genom det har skydd i Miljöbalken. Naturvärdena handlar i stora drag om värdefullt kulturlandskap i norr och mycket gammal barrskog i söder. Naturvärdet är så pass högt att det håller reservatklass och betraktas som överordnat intresse för öarna vid en eventuell intressekonflikt. Kulturlandskapet i norr har höga kulturvärden, vilka inte anses stå i konflikt med de övriga intressena. På ön har Sörmlandsleden en sträckning som tillsammans med natur- och kulturvärdena gör ön till en av skärgårdens viktigaste för friluftslivet. Närheten till fastlandet gör ön till den mest tillgängliga av skärgårdens större öar. Det finns också möjlighet att hyra roddbåt i gamla Oxelösund vilket gör att de utan egen båt har möjlighet att ta sig till ön. På sikt är detta en lämplig plats att etablera ytterligare en brygga för skärgårdstrafiken. All utveckling av öarna ska ske med varsam hand. De olika intressena är likt andra platser i skärgården överlappande och kan inte skiljas från varandra. Friluftsliv och kulturmiljön bedöms här kunna utvecklas, men på naturvårdens premisser. Boende Här finns 31 fritidshusarrenden vilken är cirka en tredjedel av skärgårdens fritidshusarrenden. På Bjurshalsen och Korsholmen finns nio arrenden som inte bedöms som lämpliga för fastighetsbildning enligt kartans röda prickar. Dels på grund av de många överlappande intressen som finns här, dels på grund av närheten till hamn och industri. Öns östra kust är i stort helt ianspråktagen för fritidshusändamål. Dessa arrenden fastighetsbildas lämpligast genom prövning i detaljplan. Detta bedöms nödvändigt då bebyggelsen ligger samlad, samt för att utreda hur en fastighetsbildning påverkar öns övriga höga värden. I en eventuell detaljplan bör bebyggelsen utvecklas restriktivt för att värna landskapsbilden. En försiktig förtätning kan prövas inom det avgränsade området i samband med detaljplaneläggning under förutsättning att det är förenligt med friluftslivet och naturvärderna. Fyra arrenden öster om Danviksholmarna är markerade med orange på kartan. Dessa fritidshusarrenden bedöms kunna fastighetsbildas utan prövning genom detaljplan.

69 69 Riktlinjer för västra skärgården Furön Korsholmen Bjurshalsen Boende - På öns västra, södra och mellersta delar ska naturvårdens intressen prioriteras. - Friluftslivsintressen bevaras och underhålls i nivå med dag med vandringsleder på naturens premisser. - Naturvårdens intressen prioriteras, friluftslivsintressen bevaras och underhålls i nivå med idag. - Röj vegetationen runt de gamla lindarna - Naturvårdens intressen prioriteras, friluftslivsintressen bevaras och underhålls i nivå med idag med vandringsleder i naturen. - Hela Bjurshalsen bör på sikt bli ett kommunalt naturreservat. - Skapa förutsättningar för att skärgårdstrafiken ska kunna stanna här. - De samlade arrendena utmed Furöns östra kust bör fastighetsbildas genom detaljplaneläggning. De fyra arrendena markerade med orange på kartan kan fastighetsbildas utan prövning genom detaljplan. Arrendena på Bjurshalsen och Korsholmen bör inte fastighetsbildas. Bjurshalsen Korsholmen Furön Teckenförklaring Värdefull natur Värdefull kulturmiljö Område för friluftliv Riktlinjer för fastighetsbildning Genom detaljplan Utan detaljplan Ingen fastighetsbildning Gräns för planområde

70 70 Östra skärgården: Stora Äspskär, Hasselö, Hasselö- Bergö och Fågelskär Stora Äspskär En av få öar som är helt utan bebyggelse. Ön är ur botanisk och zoologisk synvinkel den mest artrika i skärgården med 10 rödlistade arter. Lövskogen har sitt ursprung i ett gammalt beteslandskap. Skärgårdstrafiken stannar vid ön vilket gör den viktig för friluftslivet. Friluftslivet bör utvecklas på ett sådant sätt att natur-miljön inte påverkas negativt. Hela ön rekommenderas att bli ett kommunalt naturreservat. Hasselö På ön finns både gammal barrskog och lövskog som har sitt ursprung ur det gamla beteslandskapet. Eftersom inga direkt konkurrerande intressen finns bör naturvården prioriteras. På öns norra del finns ett gammalt skärgårdshemman med höga kulturvärden som bör bevaras. Fastighetsbildning kan ske under förutsättning att kulturvärdena bevaras och ska genomföras genom prövning i detaljplan. Hasselö-Bergö Ön är på grund av höga naturvärden ett utpekat Natura 2000-område. Värdet ligger i en gammal kusttallskog med naturskogsliknande utseende som utgör en viktig livsmiljö för arter knutna till död ved och gamla träd. Naturvården är det prioriterade intresset. Eventuell fastighetsbildning ska föregås av detaljplan. Fågelskär Fågelskär är ett naturreservat som består av gammal grov tallskog. Naturvården är det prioriterade intresset. Kommunen har uppfört och sköter toalett-, sophanterings- och brygganläggning. Reservatet har tydliga föreskrifter som säkerställer dess värden och det anses lämpligt att utveckla möjligheterna för allmänheten att besöka ön. Boende På Hasselö och Hasselö-Bergö finns totalt 14 fritidshusarrenden som bör fastighetsbildas genom prövning i detaljplan. Dels för att de ligger relativt samlade, dels för att styra bebyggelseutvecklingen och för att skydda kulturmiljön på Hasselö. Även på Hasselö-Bergö bör fastighetsbildning ske genom prövning i detaljplan. Inom hela området bör bebyggelsen utvecklas restriktivt för att inte påverka landskapsbilden negativ.

71 71 Riktlinjer för östra skärgården Stora Äspskär - Hela ön bör bli ett kommunalt naturreservat för att upprätthålla och skydda natur- och friluftsvärden. Hasselö Hasselö-Bergö Fågelskär Boende - Naturvårdens intressen prioriteras på de delar som är gröna på kartan. - Skärgårdshemmanets kulturvärden bevaras. - Naturvårdens intressen prioriteras på de delar som är gröna på kartan. - Hela ön omfattas av Natura 2000-skydd och bör inte exploateras. - Ön är ett naturreservat och naturvårdens intressen prioriteras. - Öka möjligheterna för båtar att angöra ön. - Fritidshusarrendena inom området bör fastighetsbildas genom detaljplaneläggning enligt den indelning som kartan visar. Teckenförklaring Värdefull natur Värdefull kulturmiljö Område för friluftliv Riktlinjer för fastighetsbildning Genom detaljplan Utan detaljplan Ingen fastighetsbildning Gräns för planområde Hasselö-Bergö Fågelskär Stora Äspskär Hasselö

72 72 Södra skärgården: Beten, Högsten-Högskär och Vinterklasen Beten Beten är unik för friluftslivet med sin sandstrand och sin klippstrand utmed den 2 kilometer långa södra kusten som möjliggör en unik promenad på klipporna med utsikt över horisonten. Skärgårdstrafiken stannar på Beten vilken gör ön till den med flest besökare av de utan egen båt. Friluftslivet är det prioriterade intresset på ön. Utveckling av besöksnäringen med möjlighet till bekvämare övernattning kan prövas. Ön har också höga naturvärden med några sällsynta växter och ett rikt fågelliv som bör bevaras. Högsten-Högskär Högsten tillsammans med Högskär är från början två öar som har växt samman genom landhöjning. Ön har höga kulturvärden som bör bevaras men som inte anses stå i konflikt med naturvård eller friluftsliv. Ön är betydelsefull för friluftslivet bland annat med sin unika utsiktsplats och kolerakyrkogård. Ön har höga naturvärden genom sin gamla tallskog. Friluftslivet bör därför utvecklas på ett sådant sätt att det inte påverkar naturvärden negativt. Platsen är viktig för angöring med skärgårdstrafiken. Vinterklasen Otillgänglig ö med ett säreget fågelliv och många arter av kärlväxter. Bör bli djurskyddsområde. Ön ska lämnas orörd. Boende På Beten och på öarna belägna utanför öns norra kust finns sammanlagt 8 fritidshusarrenden som vid eventuell fastighetsbildning ska genomgå prövning i detaljplan. Bebyggelse bör, liksom i resterande skärgården, utvecklas restriktivt med hänsyn till landskapsbild, friluftsliv och natur.

73 73 Riktlinjer för södra skärgården Beten Högsten/ Högskär Vinterklasen Boende - Friluftslivets intressen prioriteras. - Fokusområden för utveckling är friluftslivet och besöksnäringen. - Eventuell utveckling av övernattningsmöjligheter ses över. - Bevara och underhåll öns kulturvärden. - Friluftslivet bör utvecklas på ett sådant sätt att det inte påverkar naturvärden negativt. - Bibehålla förutsättningar för angöring med skärgårdstrafiken. - Bilda fågelskyddsområde och lämna ön orörd. - Fritidshusarrendena inom området bör fastighetsbildas genom detaljplaneläggning enligt den indelning som kartan visar. Beten Högskär Vinterklasen Teckenförklaring Värdefull natur Värdefull kulturmiljö Område för friluftliv Riktlinjer för fastighetsbildning Genom detaljplan Utan detaljplan Ingen fastighetsbildning Gräns för planområde

74 74 Yttre skärgården: Hävringe, Källskären och öppet hav Hävringe En speciell och unik plats i Oxelösunds skärgård. Hävringe är den sista större ön innan öppet hav. Ön har mycket höga naturvärden och ingår i ett Natura 2000-område och har i och med det ett skydd i Miljöbalken. Inga åtgärder får vidtas som skadar områdets bevarandevärden. Lotsverksamheten utvecklades tidigt på ön. Den lotsverksamhet som är kopplat till ön är en viktig del av Oxelösunds historia. På Hävringe står en 22 meter hög träbåk från år 1751 vilken utgör ett av sjöfartens äldst bevarade sjömärken. Båken är idag ett statligt byggnadsminne. För att bevara båken får inga åtgärder vidtas som förändrar eller riskerar att påverka båken och dess närmiljö. Den unika platsen och dess historia medför att ön även har höga friluftsvärden. Det är därför viktigt att allmänheten har fortsatt tillgång till ön. Friluftslivet får dock endast utvecklas på ett sådant sätt att natur- och kulturvärden inte påverkas negativt. Ytterligare bebyggelse på ön ska inte tillåtas. På ön finns även cirka 20 fritidshusarrenden som alla har koppling till den gamla lotsverksamheten. Källskären Området ingår i ett Natura 2000-område med en total yta om ha. Delar av området är fågel- och sälskyddsområden med besöksförbud året om. Området ska bevaras och fortsätta skyddas. Öppet hav Oxelösunds kommun har genom den fördjupade översiktsplanen med tema vindkraft tagit ställning till en snävare avgränsning av riksintresset för vindbruk än energimyndigheten anspråk. Länsstyrelsen har ställt sig bakom kommunens förslag.

75 75 Riktlinjer för yttre skärgården Hävringe - Inga åtgärder som påverkar natur- och kulturvärden negativt tillåts. - Ingen ytterligare bebyggelse bedöms lämplig. - Friluftslivet får utvecklas utan att skada befintliga natur- och kulturvärden. - Statens fastighetsverk får i egenskap av markägare ha det huvudsakliga ansvaret för fritidshusarrendatorernas utveckling - Ytterligare bebyggelse tillåts inte. - Fastighetsbildning bedöms inte som lämplig. Teckenförklaring Värdefull natur Värdefull kulturmiljö Område för friluftliv Riktlinjer för fastighetsbildning Genom detaljplan Utan detaljplan Ingen fastighetsbildning Gräns för planområde Röd markering innehar även värdefull natur. Hävringe

76 6. KONSEKVENSER OCH UPPFÖLJANDE ÅTGÄRDER

77 77 Konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Konsekvenserna av planens framtida mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutvecklingen sammanfattas översiktligt nedan Slutsats planförslag På nästkommande sida presenteras slutsatsen av miljökonsekvensbeskrivningen. Konsekvenserna bedöms enligt nedan. Positiv konsekvens Ingen eller försumbar konsekvens Liten eller obetydlig negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Stor negativ konsekvens

78 78 Miljöaspekt Konsekvensbedömning Riksintressen Kust och skärgård Naturvård Friluftsliv Yrkesfiske: Hav Energi: Vindkraft Sjöfart: Farleder Landskapsbild Friluftsliv och turism Naturmiljö Ädellövskog Djur- och växtskyddsområden Sammanfattningsvis bedöms intentionerna som finns i planförslaget medföra en neutral till positiv påverkan på riksintresset. Aktsamhet ska fortsatt tas för att inte bebyggelse och ökad exploatering ska försämra natur- och kulturvärden och därmed även friluftsvärden. Sammanfattningsvis kan planförslaget innebära liten negativ påverkan på områdets riksintresse för naturvården. Genom ökad naturvård och en aktsam utökad bebyggelse kan dock planen ge även positiva effekter på riksintresset för naturvård. Intentionen i planen är en försiktig förtätning och om denna inriktning följs bör inte friluftsvärdena försämras nämnvärt, utan om ovan uppfylls kommer planen sammanfattningsvis innebära en positiv påverkan på området utifrån riksintresset för friskvård. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser genom en utökad service för båtägare. I övrigt inkräktar inte planförslaget på riksintresset för hav. Planförslaget följer intentionerna i vindkraftsplanen och innebär varken försämring eller förbättring av denna. Ökad rörelse i skärgården kan annars få negativ betydelse för sjöfartstransporterna i området men planförslaget har inga intentioner att förtäta eller öka fokus i närheten av de utpekade godsfarlederna. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra ingen eller försumbar konsekvens för riksintresset för sjöfart. I och med kommunens ställningstagande och målsättning för skärgården samt om det tas i beaktande av ovanstående hänsynspunkter så bedöms planförslaget ge inga eller försumbara konsekvenser. Planförslaget vill förenkla för de som rör sig i skärgården med information om önskat beteende och ökade möjligheter för önskat beteende inom t.ex. båtlivet, avfallshantering m.m. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för friluftsliv och turism i planområdet. Detta för att följa och arbeta i enlighet med Södermanlands skogsstrategi samt att bidra till det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar. I övrigt bör öarna göras lättillgängliga för invånare och besökare i Oxelösunds kommun för att de ska kunna nyttja naturen för bl.a. rekreation och samspel mellan människa och den biologiska mångfalden. Planförslaget bedöms medföra positiva konsekvenser för naturmiljön i form av målsättningen att bevara och skydda värdefull natur. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget och dess intentioner medföra liten eller obetydlig negativ konsekvens för

79 79 djurskyddsområden, då dessa redan har skyddsföreskrifter. Djurskyddsområden ligger till största del i den yttre skärgården vilket anses vara positivt ur djurperspektivet. Bedömningen skulle kunna vara mer positiv om kommunen utvecklar speciella hänsynsområden för specifikt bullrande och störande friluftsaktiviteter. Natura 2000 Naturreservat Strandskydd Planförslaget bedöms inte ha någon, eller möjligtvis försumbar konsekvens för Natura 2000-omården, främst till följd av att Natura 2000-områden är skyddade enligt lag samt att det krävs miljökonsekvensbedömning och tillståndsprövning innan åtgärder får vidtas. Som en del av planens mål om att bevara natur- och kulturmiljöer bör kommunen arbeta aktivt med att identifiera andra skyddsvärda områden i skärgården. Det bör påpekas och lyftas fram att även marin miljö kan utgöra naturreservat. Den senaste tiden har marina naturreservat lyfts fram som ett sätt att skydda allt fler sammanhängande områden i havet. Sammantaget bedöms planförslaget kunna få en positiv påverkan på aspekten naturreservat. För att uppfylla syftet med planen bör kommunen arbeta mer aktivt med både skydd och tillgänglighet till stränder, i synnerhet i de prioriterade områdena. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget inte medföra några specifika konsekvenser för aspekten strandskydd. Kulturmiljö Båtliv Båtbottentvätt Bränsle Avfall och latrin Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för kulturmiljön i planområdet. Denna bedömning görs utifrån planförslagets målsättning om bevarande av kulturvärden samt de riktlinjer som finns framtagna för att ta hänsyn av kulturmiljö i skärgården. Sammanfattningsvis bedöms planförslagets mål och intentioner med utveckling av en aktiv båtturism ge en måttlig negativ konsekvens. Bedömningen skulle antagligen se annorlunda ut och vara mindre negativ om kommunen åtar sig att utveckla en policy, riktlinje eller vägledning för båtlivet i skärgården. Utifrån planförslagets underlag och riktlinjer bedöms det finns vissa förbättringsförslag som bör beaktas vid etablering av spolplatta och båtbottentvätt. Vid upprättande av båtbottentvätt med adekvat vattenuppsamling eller vattenrening bedöms det medföra positiva konsekvenser för brukare och för miljön. En omplacering och utveckling av bränslestation bedöms medföra positiva effekter då omplaceringen skulle innebära ett tillståndsförfarande med försiktighetsmått alternativt villkor förenade med tillståndet som skulle ge bättre och säkrare hantering av bränslen. Vid en nyetablering eller omlokalisering finns även möjlighet att utreda potential av andra mer miljövänliga bränslen. Sammanfattningsvis medför planförslaget positiva konsekvenser. Sammanfattningsvis medför planförslagets intentioner till positiva konsekvenser då det skapas infrastruktur för att på ett bättre sätt uppfylla miljöriktig tömning av toalettavfall. Att på ett miljöriktigt

80 80 sätt omhänderta toalettavfall från fritidsbåtar kommer att medföra positiva konsekvenser för Östersjön som under en längre tid har haft problem med övergödning. Fritidsboende Bebyggelse och boende Teknisk försörjning Avfall Avlopp Om planförslagets intentioner med tillhörande riktlinjer och ställningstaganden genomförs samt om bebyggelse utvecklingen sker på ett kontrollerat och proportionerligt sätt så bedöms inte planförslaget orsaka några konsekvenser. Planförslagets intentioner och riktlinjer medför positiva konsekvenser. Bedömningen görs med beaktande av att avfallsinsamlingsinfrastruktur och -information förbättras för brukare av skärgården. Sammantaget kan planen om detta arbete inleds ge positiv inverkan då både gamla och nya enskilda avlopps får god funktion. Inleds inte detta arbete bedöms planen innebära liten eller obetydlig negativ påverkan då det finns risk för att ny beviljad bebyggelse inte upprättar fullgod avfallsrening. El & Energi Dricksvatten Risker och säkerhet Klimatförändringar Havsnivåer och översvämningar Skred och erosion Även om planförslaget medför fler brukare genom förtätning eller exploatering bedöms det medföra ingen, eller försumbar konsekvens. Bedömningen görs med beaktande av planförslagets intentioner om att uppmuntra miljövänlig produktion av el- och energi. Sammantaget bedöms planförslaget innebära måttlig negativ konsekvens. Bedömningen görs med bakgrund av att exploatering, förtätning och utökning av turism skulle innebära ett ökat behov av dricksvatten. Att borra flera brunnar innebär ökade risker för saltvatteninträngning. I det fall kommunen skulle ta ställning till, eller ge vägledning om gemensamhetslösningar skulle bedömningen troligtvis vara mildare. Eftersom planförslaget eftersträvar en aktiv turism är det viktigt att kunna skapa förutsättningar för detta, inte minst genom att utveckla hållbara system för bortledning av nederbörd vid exempelvis vandringsstigar, värdefulla kulturbestånd och liknande, inte minst då utredningar visar på ökning av volym för korttidsnederbörd. Med beaktande av tillgängligt underlag och de riktlinjer som finns bedöms planförslaget medföra liten eller obetydlig negativ konsekvens. Vissa preventiva åtgärder behöver bli utförda i nutid medan andra kan utföras vid ett senare tillfälle då bättre kunskap finns om klimatets påverkan. Med beaktande av tillgängliga försiktighetsprinciper och generella riktlinjer för klimatanpassning vid fysisk planering samt andel potentiellt tillkommande bebyggelse, bedöms planförslaget innebära ingen, eller försumbar konsekvens. Eftersom utredningar visar att det inte förekommer särskilda riskområden i Oxelösunds kommun samt att tilltänkt exploatering

81 81 är begränsad är bedömningen att planförslaget inte medför några konsekvenser. Miljöfarlig verksamhet Buller Farligt gods Beredskap Miljökvalitetsnormer: Luftkvalitet Miljökvalitetsnormer: Vattenkvalitet Miljöfarlig verksamhet kan vara av olika karaktär, bl.a. hantering av bränsle och andra kemiska produkter. Ett exempel på detta är bränslestationer som kan komma att etableras som ett led i utvecklingen av båtliv och bortsportsaktiviteter. En bedömning av miljökonsekvenser från eventuell miljöfarlig verksamhet får således prövas i varje enskilt fall. Planförslaget bedöms medföra måttlig negativ konsekvens ur bullersynpunkt. Bedömningen hade troligtvis varit mildare om planförslaget hade identifierat vilka områden där en ökad båttrafik anses som ogynnsam och icke lämplig. Även rekommendationer om låg fart och undvikande av vissa vattenlekar i specifika områden hade gett en mindre negativ bedömning. Planförslaget bedöms inte ha någon inverkan på hantering, transporter eller volymer av farligt gods. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra liten negativ konsekvens ur beredskapssynpunkt. Att analysera planförslagets konsekvenser ur beredskapssynpunkt, samt att behandla nödvändiga åtgärder för en säker och trygg miljö skulle med all sannolikhet bidra till en mildare bedömning. Omfattningen av tillkommande luftföroreningar bedöms vara försumbar i förhållande till de utsläpp som sker på fastlandet till följd av transportrörelser och industriprocesser. Sammantaget bedöms att planförslaget kan komma att bidra till ökad övergödning, dock till en omfattning som på ett betydande sätt sannolikt inte kommer att försvåra möjligheten att i ett vidare perspektiv nå god ekologisk status Påverkan bedöms vara liten i förhållande till övrig regional, nationell och internationell påverkan.

82 82 Rekomenderade åtgärder Riksintresse kust och skärgård Värdena kan berikas om planen samtidigt förbättringar, såsom mer information om olika turistmål och besöksvärda platser i skärgården, ökad tillgänglighet samt förbättrad avfalls- och avloppshantering m.m. Riksintresse Naturvård Oxelösunds kommun bör i samverkan med Länsstyrelsen i Södermanlands län ytterligare utreda möjligheten att göra Källskären till marint reservat. I övrigt bör det tas hänsyn till att behålla och förvalta skärgårdens höga naturvärden genom bl.a. plan för skötsel av landskapselementet som innehåller spår av jordbruksdrift med ängsbruk. Riksintresse Friluftsliv En förutsättning för att planförslaget inte ska försämra de värden som beskrivs inom riksintresset för friluftslivet är att tillgängligheten till skärgården inte minskar på grund av för stark exploatering. Riksintresse yrkesfiske hav Kommunen rekommenderas att inom planområdet ytterligare gynna sport- och yrkesfisket genom att starta upp ett arbete för att gynna fiskproduktionen i området. Genom samverkan med markägare, fiskeklubbar, frivilliga, länsstyrelse och olika bidragsmöjligheter kan handlingsplaner tas fram och åtgärder för att gynna fiskbestånden kan genomföras. Friluftsliv och turism Ett sätt att förstärka naturvärden är att låta planförslaget initiera ökat bete i området som är en avgörande faktor för fortsatt höga naturvärden i området. Om planförslagets intentioner genomförs med förstärkning av natur- och kulturvärden i planområdet är en förutsättning bättre samverkan med djurhållare och stöd vid exempelvis stängsling, transport av djur mellan öarna m.m. Planförslaget vill förenkla för dem som rör sig i skärgården med information om önskat beteende och ökade möjligheter för önskat beteende inom t.ex. båtlivet, avfallshantering m.m. Detta kan uppnås genom exempelvis informationsappar och hjälpmedel som guidar och uppmuntrar till utflykt till attraktiva besöksmål samt vilka förutsättningar som finns på de olika besöksmålen. Naturmiljö/Ädellövskog Det bör utredas om det finns fler öar i skärgården som är av sådan karaktär att de bör skyddas genom exempelvis beslut om naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Detta för att följa och arbeta i enlighet med Södermanlands skogsstrategi samt att

83 83 bidra till det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar. Djur- och växtskyddsområden Kommunen bör arbeta med att informera allmänheten och besökare om vilken påverkan och konsekvenser båtaktiviteter och människorörelser i djurskyddsområden kan ge. Kommunen kan även prioritera vissa öar som inte är djurskyddsområden och gör dem mer besöksvänliga, för att på så sätt styra besöksnäringen till vissa utvalda öar där allmänheten inte stör djur och natur. Natura 2000 För att ha en proaktiv och bevarande inställning till skärgården och dess värdefulla miljöer anses det vara av största vikt att naturvårdsplanen revideras och uppdateras med jämna mellanrum, synnerligen vid upptäckt av nya arter eller förändringar i den biologiska mångfalden. Naturreservat Som en del av planens mål om att bevara natur- och kulturmiljöer bör kommunen arbeta aktivt med att identifiera andra skyddsvärda områden i skärgården. Det bör påpekas och lyftas fram att även marin miljö kan utgöra naturreservat. Den senaste tiden har marina naturreservat lyfts fram som ett sätt att skydda allt fler sammanhängande områden i havet. Strandskydd För att uppfylla syftet med planen bör kommunen arbeta mer aktivt med både skydd och tillgänglighet till stränder, i synnerhet i de prioriterade områdena. Kulturmiljö De riktlinjerna som är dragna för olika delar av skärgården och för vissa specifika öar bedöms ge positiva konsekvenser ur natur- och kulturvärdes perspektiv samtidigt som den värdefulla och karaktäristiska landskapsbilden av skärgården bibehålls. För specifika rekommendationer, se översiktlig kulturmiljöutredning. Båtliv Kommunen bör utveckla en policy, riktlinje eller vägledning för båtlivet i skärgården. Inom pågående arbete med hållbarhetsplan kan riktlinjer tas fram för båtliv som på bästa sätt harmoniserar ökad rörelse i skärgården med bevarande av natur- och miljövärden. I policyn/riktlinjen bör ingå hur kommunen ska utveckla sin service med avseende på tillgång till tankningsmöjligheter av hållbara bränslen, möjlighet till lagefterlevnad med tömning av båtlatrin samt tillgång till båtbottentvätt för att minimera nyttjandet av giftig båtbottenfärg. I

84 84 policyn bör även rekommenderade småbåtsfarleder, områden för bullrande båtsport pekas ut samtidigt som tysta områden där ökad trafikering inte önskas, identifieras. Båtbottentvätt Vid borttagning av bottenfärger från båtar är det av stor vikt att ha tillbörlig rening och uppsamling av färgrester vid båtbottentvättarna då gammal målarfärg skrubbas bort i tvätten. Bränsle Ur miljö- och hållbarhetssynpunkt vore det optimalt om en omarbetning av båtmacken samtidigt innebar en utveckling där även mer miljövänligt bränsle som exempelvis alkylatbränsle på pump eller HVO (Hydrotreated Vegetable Oil) erbjöds. Genom att öka möjligheterna att enkelt tanka miljövänligt bränsle kan en utökad båtturism ske utan ökade påfrestningar på naturvärdena och spridning av skadliga ämnen i havet. Avfall och latrin Om Oxelösunds kommun förbättrar tillgången till tömningsställen i samverkan med näringslivet och informerar båtfolk om var man kan tömma kan efterlevnaden av regelkravet om latrintömning förbättras i området. Bebyggelse och boende Som en förutsättning för exploatering och tillkommande av byggnader och tillbyggnader anses en översyn och revidering av dokumentet Bygg varsamt Rekommendationer för bebyggelse utanför detaljplanerade områden i Oxelösunds kommun, vara absolut nödvändigt. Dokumentet bör revideras med stöd av innehållet i den översiktliga studien av kulturmiljön i skärgården (2016) utförd av WSP. Eftersom Plan- och bygglagen omarbetades i stora delar under 2010 anses det vara extra nödvändigt att kommunens rekommendationer ses över och revideras enligt aktuella lagar och utredningar. Avfall Förstärkning kan ske av tömningsmöjligheter med sortering på fastlandet eller småbåtshamnarna, utsättning av sopkärl på frekvent besökta öar, utökad latrintömning eller till och med kommunal uppsamling av sopkärl via båt för boende. Om sopkärl sätts ut är det viktigt att de töms med regelbunden frekvens eftersom överfyllda kärl ofta leder till stor nedskräpning när människor fortsätter att tömma sina sopor intill överfyllda kärl och fåglar och andra djur kan riva ut och sprida innehållet.

85 85 Avlopp Kommunen rekommenderas att starta ett utvecklings-/ informationsprojekt där information om uppförande av enskilda avlopp kan ges. För att avloppen i praktiken ska bli bra konstruerade krävs stor kunskap som oftast kommunen och certifierade anläggande firmor innehar. Utvecklings- och informationsprojekten kan sprida denna kunskap till husägare så att utformningen av avloppsanläggningar blir så bra som möjligt. Bl.a. Vaxholm, Värmdö och Västervik kommun har goda arbetssätt för att hantera denna problematik. Kommunen rekommenderas att inleda ett fokusarbete på enskilda avlopp, stärka policy för anläggande av enskilda avlopp, utöka tillsynen av befintliga avlopp som är kust-, sjö- eller å-nära samt utöka informationen om hur bra enskilda avlopp kan anläggas i samverkan med anläggningsaktörer. El och Energi För att minimera anläggningspåverkan i området samt styra mot mer hållbara system bör kommunen öka informationen om alternativ elproduktion och stötta samt uppmuntra boende att välja solcellslösningar, småskaliga vindkraftverk eller gemensamhetslösningar där boende har behov av elförsörjning eller förstärkning i den befintliga försörjningen. Dricksvatten Ska intentionerna i planförslaget kunna uppnås kan det vara lämpligt med en översyn över vattentillgången i området. I nuläget råder en oklarhet om vilka öar det är som har störst problematik med dricksvatten samt var insatserna behöver koncentreras. Avsaltningslösningar av havsvatten har utvecklats för bl.a. Öland genom utveckling och framtagande av ett avsaltningsverk. Även Gotland har ett avsaltningsverk. Klimatförändringar, havsnivåer och förändringar Utveckla hållbara system för bortledning av nederbörd vid exempelvis vandringsstigar, värdefulla kulturbestånd och liknande. Det finns olika strategier att beakta för utveckling och skydd av strandnära områden och områden i riskzon för höjda havsnivåer och översvämningar: Planerad reträtt, dvs. att i förebyggande syfte flytta bebyggelse och viktig infrastruktur. Säkerställa strandlinjen med hjälp av exempelvis skyddsvallar. Utvidga strandområdet med utfyllnad och stranddynor. Begränsa påverkan med anläggande av exempelvis våtmarker eller dyl.

86 86 Det gäller att utifrån en bedömd riskbild och befintliga värden som kan behöva skyddas eller välja det samhällsekonomiskt mest lämpliga alternativet. De olika strategierna kan innebära olika konsekvenser för såväl kommun som för enskilda. Buller För att minska störningar från fritidsbåtar finns det möjlighet för kommunen att i samverkan med Länsstyrelsen inrätta speciella hänsynsområden i skärgården. Rekommendationerna kan gälla låg fart, undvika bullrande vattenlekar, och andra åtgärder för att minska störningar för andra människor och för djur. Liknande hänsynsområden finns i delar av Västra Götalands län i kommunerna Tanum, Lysekil, Tjörn och Göteborg. Beredskap Kommunen rekommenderas att utföra en konsekvensanalys av den potentiellt ökade turismen, friluftslivet och båttrafiken som planförslaget medför. Konsekvensanalys bör även behandla behov av beredskapshöjande åtgärder.

87 87

88 88 7. UNDERLAGSMATERIAL