Spårfordon i arbetsläge

Transkript

1 KRAV Spårfordon i arbetsläge TDOK 2015:

2 KRAV Dokumentdatum TDOK 2015: Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering Skapat av Kenneth Boberg, UHvesä Spårfordon i arbetsläge TDOK 2014:0761; 2014:0767 Ersatt av [Ersatt av NY] Ersätter; TDOK 2014:0761 BVF Handläggning. Kontrollbesiktning av spårgående fordon TDOK 2014:0767 BVH Manual för kontrollbesiktning av spårgående fordon Ersätter avseende spårfordon: TDOK 2014:0763 BVF Kranar och liftar på spårgående fordon Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Innehåll SYFTE... 4 OMFATTNING... 4 DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR... 4 ANSVAR OCH KOMPETENS ÖVERGRIPANDE KRAV OPERATIVA SKEDEN SAMORDNING INFÖR ARBETSLÄGE DAGLIG FUNKTIONSKONTROLL ETABLERING AV TVÅVÄGSFORDON ÅTGÄRDER TILL OCH FRÅN ARBETSLÄGE ARBETSLÄGE AVETABLERING AV TVÅVÄGSFORDON UPPSTÄLLNING INOM A-SKYDD HAVERERAT SPÅRFORDON FÖRSÄKRAN SPÅRFORDON I ARBETSLÄGE INLÄMNANDE GRANSKNING FÖRNYAT INLÄMNANDE SÄKERHETSBESIKTNING BESIKTNINGSORGANISATIONEN... 17

3 KRAV Dokumentdatum TDOK 2015: Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering Skapat av Kenneth Boberg, UHvesä Spårfordon i arbetsläge TDOK 2014:0761; 2014:0767 Ersatt av [Ersatt av NY] Beskrivning av besiktningsorganisationen Kompetenskrav besiktningsman Ansvar besiktningsorganisation och besiktningsman UNDERHÅLL TEKNISKA KRAV PROFILKRAV DYNAMISK OCH STATISK SAMVERKAN MED JÄRNVÄGSANLÄGGNINGEN SAMT LÖPVERK Samverkan med spårkomponenter Löpduglighet och säkerhet mot urspårning Vältning Löpverket Spårröjare (inklusive gardjärn) BROMS (BROMSFÖRMÅGA) Färdbroms Parkeringsbroms Katastrofbroms Nödbroms KRAFTÖVERFÖRING Säkerhet för bortkoppling av drivning (Traction cut off safety) RAMVERK Balkar och bärande kaross STÖT- OCH DRAGINRÄTTNING Lastbilskoppling Nöd- och övergångskoppel FS-vikter och kopplingsklasser LAST- OCH UTRUSTNINGSSÄKRING Lastlåsningsanordningar Fastlåsningsanordningar Lastrum och förrådsutrymmen Arbetande laster KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING Belysning Reflexer Varningslykta Fönsterrutor och sikthjälpmedel Akustisk signalanläggning ELINSTALLATIONER JORDNING AV MASKIN OCH MASKINDELAR LÄCKAGE SÄKERHETSTEKNISK UTRUSTNING Förarövervakning Hastighetsbegränsare... 30

4 KRAV Dokumentdatum TDOK 2015: Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering Skapat av Kenneth Boberg, UHvesä Spårfordon i arbetsläge TDOK 2014:0761; 2014:0767 Ersatt av [Ersatt av NY] Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem Vältningsförhindrande och vältningsindikerande säkerhetssystem Påkörningsskydd ELEKTROMAGNETISK KOMPATIBILITET (EMC) ANVÄNDARINFORMATION I SPÅRFORDON REFERENSER VERSIONSLOGG BILAGA 1 OMRÅDEN FÖR BESIKTNING OCH UNDERHÅLL... 39

5 KRAV 4 (43) Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva regler då spårfordon befinner sig i arbetsläge. Reglerna gäller för spårfordon som används vid A-skydd eller spärrfärd. Omfattning Dokumentet beskriver förutsättningar utifrån el- och trafiksäkerhetsperspektiv för spårfordon som befinner sig inom spårområdet i arbetsläge. Förutsättningarna gäller för trafikerat spår och byggspår. Dokumentet anger tekniska krav och besiktningskrav för spårfordon i arbetsläge, samt ger referenser till när gällande europastandarder (EN) och andra nationella regler ska tillämpas. Vidare bygger dokumentet på en skedesindelning där även de roller är beskrivna som deltar i det operativa skedet, dvs. i trafikverksamheterna A-skydd och spärrfärd. Transportstyrelsen reglerar och godkänner spårfordon för transportläge. Transportstyrelsens krav ligger till grund, och utgör en förutsättning för detta dokuments kompletterande regler. Dokumentet är harmoniserat med motsvarande regler som finns för tunga spårgående arbetsredskap (TDOK 2013:0001) samt dokument för säkerhet vid aktiviteter i spårområde (TDOK 2013:0289). Dokumentet omfattar inte följande: Arbetsmiljö Övrig miljöpåverkan utöver utsläpp från spårfordon Driftsäkerhet Arbete på eller nära elektriska starkströmsanläggningar Definitioner och förkortningar Förutom nedan angivna, så använder dokumentet definitioner och förkortningar enligt TDOK 2015:0309 Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg (TTJ). A-mått Arbete Arbetsläge Det tillåtna måttet mellan hjulens insidor på samma axel (betecknas Ei enligt europastandard) Utförande av arbetsuppgift inom spårområdet. (TDOK 2013:0289) Det läge då ett spårfordon befinner sig i ett tillstånd (en konfiguration) där spårfordonet används för de arbetsuppgifter för vilka det är konstruerat samt godkänt för. Det omfattar även förflyttning då spårfordonet inte är konfigurerat för transportläge. Arbetsläge motsvaras av working och travelling mode i SS-EN 14033, samt working configuration i SS-EN

6 KRAV 5 (43) Arbetsredskap Avetablering Byggspår Daglig funktionskontroll Etablering Färdbroms Förare Gardjärn Katastrofbroms Nödbroms Nödkoppel Operatör Riskbedömning Maskin eller redskap som inte är spårfordon. Arbetsredskap kan vara spårgående eller icke spårgående. (TDOK 2015:0309 TTJ) Tillvägagångssätt för [tvåvägsfordon] att lämna spåranläggningen. (TDOK 2013:0001) Spår som inte är upplåtet för allmän trafik. (TDOK 2013:0390) Kontroll för att säkerställa trafiksäkerhetsmässigt viktiga funktioner, i anslutning till spårfordonets och tillsatsutrustningens dagliga användande. Procedur inom spårområdet för att ansluta [tvåvägsfordon] till spåranläggningen. (TDOK 2013:0001) Broms som normalt används under rörelse för att sänka hastigheten eller stanna och hålla spårfordonen stillastående. Person som ansvarar för manövrering av drivfordon. (TDOK 2015:0309 TTJ) Förare och operatör kan vara samma person. Motsvaras av driver i SS-EN Gardjärn är en enklare form av spårröjare som används för att röja hinder från rälshuvudet, t.ex. där det finns risk för att få ballast upp på rälshuvudet under arbete. Broms som ska träda i funktion automatiskt om två sammankopplade enheter går isär. Broms som ska användas i nödfall för att stoppa spårfordonets och spårfordonskombinations rörelse till stillastående längs spåret på kortast möjliga sträcka samt hålla spårfordonet stilla efter stopp. Nödkoppel är en form av övergångskoppel som endast ska användas vid bärgning eller bogsering vid havererat spårfordon. Nödkoppel ska vara anpassat för UIC standard krok och UIC buffertar. Nödkopplet kan ha restriktioner t ex hastighet. Person som sköter och ansvarar för den tekniska och operativa hanteringen av spårfordon i arbetsläge. Motsvaras av operator i SS-EN Detta dokument använder termen riskbedömning enligt betydelsen i TDOK 2013:0289; dvs. process bestående av identifiering, analys och utvärdering av risk och som innebär att en SoS-planerare eller SoS-ledare gör en bedömning av vilka aktiviteter som kan företas och vilka eventuella åtgärder dessa aktiviteter kräver.

7 KRAV 6 (43) Spårfordon Spårområdet Spårröjare Stångkoppel Säkerhetszon Säkerhetsbesiktning Säkerhetstillbehör Tillsatsutrustning Trafikverksamhet Transportläge Järnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten [Transportstyrelsen]. Spårfordon indelas dels i storfordon och småfordon och dels i drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av fast sammankopplade delar betraktas som endast ett spårfordon. (TDOK 2015:0309 TTJ) Område på eller invid Trafikverkets järnvägsnät, som minst utgörs av säkerhetszonen samt ett område som i sidled sträcker sig minst 4 m från närmaste spänningssatta del av kontaktledningsanläggningen. (TDOK 2013:0289) En anordning som röjer hinder från rälshuvudet för att minska risken för urspårning, räls- och hjulskador. En spårröjare kan bestå av olika utrustningar, t.ex. plogliknande utrustningar eller gardjärn. Stångkoppel är en anordning vars ändar medger ihopkoppling med kopplingar fast monterade på fordon eller övergångskoppel. Stångkopplet överför såväl dragsom tryckkrafter och ger ett för situationen lämpligt avstånd mellan två fordon Utrymme som ska vara hinderfri för spårbunden trafik. (TDOK 2013:0289) De kontroller som syftar till att fastställa de åtgärder som krävs för att upprätthålla de funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten. (TSFS 2012:33) Utrustning som inte är fast monterad på ett fordon men som används på eller i omedelbar anslutning till fordonet och har betydelse för trafiksäkerheten. (TSFS 2012:33) Detta dokument använder termen tillsatsutrustning för utrustning som inte är fast monterad på spårfordon. Exempel på detta är säkerhetstillbehör, utbytbar utrustning, lyftredskap, bromsskor och lastsurrningsutrustning. Verksamhet som innebär att banan disponeras för framförande av spårfordon eller för ett ändamål som förhindrar eller inskränker rörelser med spårfordon. Trafikverksamheterna är växling, tågfärd, spärrfärd, A- skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd. (TDOK 2015:0309 TTJ) Det läge då ett spårfordon befinner sig i ett tillstånd (en konfiguration) då spårfordonets upphängningar/fjädringar tillåter rörelser längs spåret, då alla rörliga delar är fastgjorda och befinner sig inom lastprofilen samt i övrigt är redo att ingå som spårfordon i tåg.

8 KRAV 7 (43) Tunga spårgående arbetsredskap (TSA) Tvåvägsfordon Underhåll Utsläpp Vältningsförhindrande säkerhetssystem Övergångskoppel Transportläge motsvaras av running mode i SS-EN 14033, samt running configuration i SS-EN Arbetsredskap som väger mer än 120 kg och framförs i högst 20 km/h med spårföljare anliggande mot rälen. (TDOK 2013:0001) Av Transportstyrelsen godkända spårfordon som kan framföras både på järnväg och väg. Motsvaras av road-rail machine kategori 8 och 9 enligt SS-EN Samtliga åtgärder under ett fordons eller ett säkerhetstillbehörs livstid avsedda att bibehålla det i, eller återställa det till, ett sådant tillstånd att det kan utföra nödvändiga funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten (TSFS 2012:33) Olycka som utgörs av att farligt gods eller annat farligt ämne släpps ut. (TSFS 2011:86) System som, i enlighet med SS-EN 15746, fortlöpande indikerar och förhindrar om lyftkapaciteten för spårfordonet överskrids. Övergångskoppel kan ses som ett specialfall av stångkoppel bestående av två stångkoppelsändar med extremt kort (eller ingen) stång. Det används för hopkoppling av två kopplingar av olika typ, alternativt en stångkoppelsände och en koppling Förtydligande och gränsdragning av tvåvägsutrustade spårfordon och tvåvägsutrustade TSA Skillnaden mellan tvåvägsutrustade spårfordon och tvåvägsutrustade TSA är flera. De huvudsakliga skillnaderna är att: Transportstyrelsen reglerar och godkänner spårfordonet för transport. Trafikverket reglerar spårfordonet i arbetsläge. Trafikverket reglerar TSA i sin helhet. Transportstyrelsen reglerar inte TSA. Standarden SS-EN Tvåvägsmaskiner med ansluten utrustning som Trafikverket refererar till som krav behandlar i Sverige både tvåvägsutrustade spårfordon och tvåvägsutrustade TSA. o Spårfordon ska kunna framföras i transport (på open track enligt europastandard) och kan användas i arbetsläge. o TSA tillåts endast på A-skydd ( closed track enligt europastandard). Alla profilöverskridanden ska riskbedömas enligt TDOK 2013:0289. För spårfordon i transportläge ska de för eventuella överskridanden ha villkor för specialtransport. Ansvar och kompetens Målgrupp för detta dokument är:

9 KRAV 8 (43) SoS-planerare SoS-ledare Tillsyningsman A-skydd samt spärrfärd Operatör Besiktningsman spårfordon Besiktningsorganisation Spårfordonsinnehavare Spårfordonstillverkare Beställare hos Trafikverket Upphandlare hos Trafikverket Spårentreprenör Berörda verksamheter och resultatenheter inom Trafikverket TDOK 2014:0230 ställer kompetenskrav för rollerna SoS-planerare, SoS-ledare och tillsyningsman A-skydd respektive spärrfärd.

10 KRAV 9 (43) 1 Övergripande krav Kraven i detta dokument kompletterar de krav som Transportstyrelsens (TS) ställer på verksamhetsutövare avseende godkännande (TSFS 2010:116), besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon (TSFS 2012:33) samt registrering och märkning av järnvägsfordon (TSFS 2014:47). Transportstyrelsen krav avser spårfordon i transportläge. Följande förutsättningar regleras genom detta dokument: Tekniska krav på spårfordon inklusive tillsatsutrustning ställs på den utrustning som används i arbetsläge då en europastandard inte reglerar utrustningen eller där Trafikverket har en strängare tillämpning Försäkran att spårfordon uppfyller Trafikverkets tekniska krav Säkerhetsbesiktning av spårfordon Underhåll av spårfordon. Följande europastandarder utgör grunden för krav på spårfordon och ska uppfyllas i tillämpliga delar: SS-EN Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 1: Tekniska krav för drift SS-EN Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 2: Tekniska krav för arbete med spårgående maskiner SS-EN Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 3: Allmänna säkerhetskrav SS-EN Tvåvägsfordon med ansluten utrustning - Del 1: Tekniska krav för förflyttning, drift och arbete SS-EN Tvåvägsfordon med ansluten utrustning - Del 2: Allmänna säkerhetskrav Dessutom gäller: SS-EN Buffertar eller UIC SS-EN Dragutrustning och skruvkoppel eller UIC 520 SS-EN Järnvägsanläggningar Elektromagnetisk kompatibilitet SS-EN Järnvägsanläggningar - Skydd mot elchock i rälsfordon SS-EN Järnvägar Hjulpar och boggier Hjul Löpbaneprofiler ELSÄK-FS 2008:2 Allmän varning för elektrisk fara EU:s Maskindirektiv (2006/42/EG) samt Arbetsmiljöverkets krav, där spårfordon ska uppfylla kraven och inkludera de kompletteringar till säkerhetsbevis för användning på järnväg t.ex. spårföljarutrustning och arbetsutrustning. Dokument som särskilt lyfts fram: o AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning. Maskinen ska uppfylla denna före användning på eller i närheten av Trafikverkets anläggningar. o AFS 2008:03 Maskiner. Tillverkaren ska bevisa och dokumentera att maskinen uppfyller AFS 2008:03. o AFS 2008:06 Besiktning av lyftanordning och vissa andra tekniska anordningar o AFS 2006:07 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Detta dokument ställer krav på under vilka förutsättningar spårfordon kan arbeta i spårområdet. Följande förutsättningar är givna genom annan dokumentation:

11 KRAV 10 (43) TDOK 2015:0309 Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ ställer krav på hur arbeten ska genomföras i förhållande till annan trafikverksamhet och trafikledning. För banor med trafikeringssystem E1, E2, E3, F och R samt byggspår gäller motsvarande krav som anges i TDOK 2013:0389, 2014:0132, 2015:0297 och 2013:0390. TDOK 2015:0223 Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar. TDOK 2013:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde ställer krav på hur aktiviteter i spårområde bedrivs. Krav på riskbedömning ställs på alla arbeten och studiebesök. För riskbedömningen ska en särskild checklista användas. TDOK 2013:0009 Generella trafik- och elsäkerhetskrav för järnväg och TDOK 2012:1039 Krav avseende kvalitetsstyrning för upphandlad verksamhet är underlag vid upphandling och anger de krav som gäller för kontraktet. Trafikverkets beställare ska följa upp kontraktet utifrån ett kontrollprogram som bland annat innefattar granskning av spårentreprenörens planer och behörigheter. 2 Operativa skeden I detta kapitel beskrivs de operativa skeden som kan vara aktuella då spårfordon används vid arbete i A-skydd eller spärrfärd. Skedena behöver inte förekomma i den ordning som bilden anger. Inte heller måste alla skeden ingå i ett arbete. Skede 2.1 och 2.2 behöver inte alltid ske inom ett A-skydd eller en spärrfärd utan kan utföras innan en trafikverksamhet finns beviljad. Hur A-skydd eller spärrfärd hanteras beskrivs i TTJ och förklaras därför inte här. Förutsättningar: - Upphandlingskrav, Arbetsplanering med riskbedömning - Försäkran (kap. 4), Säkerhetsbesiktning (kap. 5), Underhåll (kap. 6), Tekniska krav (kap. 7) 2.1 Samordning inför arbetsläge 2.2 Daglig funktionskontroll Tsm och operatör Operatör 2.3 Etablering av tvåvägsfordon Tsm och operatör 2.6 Avetablering av tvåvägsfordon Tsm och operatör 2.4 Åtgärder till/från arbetsläge Tsm och operatör 2.7 Uppställning inom A-skydd Tsm och operatör 2.5 Arbetsläge Tsm och operatör

12 KRAV 11 (43) 2.1 Samordning inför arbetsläge Tsm ska säkerställa att berörda operatörer har rätt information, förstår sitt ansvar samt utför rätt åtgärder. Tsm ska närvara vid den aktuella arbetsplatsen och kunna överblicka den verksamhet som pågår samt fortlöpande hantera de risker som finns med arbetet (riskbedömning enligt TDOK 2013:0289). Om det vid planeringen identifierats elektriska risker ska, vid behov, en elsäkerhetsledare vara utsedd. Tsm och operatör ska kunna hantera de situationer då förändrade förhållanden uppstår och som inte är hanterade i riskbedömningen. Operatör ska följa de anvisningar som tsm lämnar. 2.2 Daglig funktionskontroll Operatör ska dagligen genomföra funktionskontroll av de delar av spårfordonet och dess tillsatsutrustning som används i arbetsläge så att eventuella skador och brister kan åtgärdas före användning i arbetsläge. Kontroll av att: godkänd besiktning finns spårfordonet och all utrustning kan befinna sig inom tillåten profil färd-, parkeringsbroms, nödbromsfunktion inklusive eventuell katastrofbroms fungerar bromsen fungerar genom att utföra förenklat bromsprov, ska även utföras vid sammankoppling med andra spårfordon. befintlig hastighetsbegränsare eller säkerhetsgrepp kan aktiveras/avaktiveras nödstoppsfunktioner fungerar spårföljarhjul och upphängning inte har sprickor eller andra synliga skador om läckage förekommer kopplingsanordningar inte har sprickor eller andra synliga skador samt är anpassade till tillkopplade fordon och last säkerhetslinan och dess infästningar inte har synliga skador belysning fungerar ljudsignaler fungerar spårröjare eller gardjärn fungerar säkerhetssystem mot vältning fungerar enligt tillverkarens anvisningar sväng- och höjdbegränsare fungerar midjestyrningen kan låsas i rakläge (vanligtvis för tvåvägsfordon) tillsatsutrustning fungerar brandsläckningsutrustning (i aktuella fall) finns och har rätt status jordningen av maskindelar är hela miljöakututrustning (i aktuella fall) finns och är komplett. Kontroll av funktioner på tvåvägsfordon som endast kan ske på spåret får genomföras efter etablering. Vid det förenklade bromsprovet ska hastighet och last vara anpassad efter förutsättningarna i spåret, t.ex. vid halka och spårlutning. Den maximala stoppsträckan får inte överskridas. Stoppsträckan räknas från det att bromsreglaget ansätts, fram till dess att spårfordonet eller spårfordonskombinationen har stannat helt. De maximala stoppsträckorna inklusive eventuell tillsättningstid som ska uppfyllas finns beskriven i tabell 1. Den dagliga funktionskontrollen ska dokumenteras på lämpligt sätt för att kunna följas upp.

13 KRAV 12 (43) 2.3 Etablering av tvåvägsfordon Efter att trafikverksamhet anordnats för arbetet kan tvåvägsfordon föras in i spårområdet. Etablering genomförs på plankorsning eller på annan plats med särskilt anordnade etableringshjälpmedel. Undvik om möjligt platser med rälsförhöjning. Etablering får inte skada järnvägsanläggningen. Tsm: anvisar operatör om plats meddelar operatören när och hur etablering ska ske kontrollerar att vald metod används Operatör: ansvarar för att handhavandebeskrivningen följs ansvarar för att hänsyn tas till yttre omständigheter vid etableringen etablerar på anvisad plats utför enligt vald metod 2.4 Åtgärder till och från arbetsläge Innan spårfordon går över till eller från arbetsläge ska följande kontrolleras i tillämpliga delar: Profilen för spårfordon inklusive alla utrustningar och last. Här ingår mätaxlar, spårföljarutrustning, gummihjul, stödben, motvikter, kranarmar, plattformar, skyddsräcken, arbetsmiljöutrustning, övrig arbetsutrustning samt laster, luckor, fack, lastsurrning, lyftok Last- och utrustningssäkring, förstängning, lossning, lastning eller säkringsåtgärder av last eller annan utrustning Bromsförmåga med avseende på förändringar av drivfunktioner eller hjullastningssituationer. Inställningar eller återställningar av bromssystem med exempelvis bromsventiler ska ske korrekt Framdrivningsfunktioner kopplas in och ur så att exempelvis eventuella retarderfunktioner eller motorbromsar fungerar korrekt och att okontrollerad drivning inte uppstår eller in- och urkoppling av kardanaxlar Arbetsutrustningens inställningar exempelvis lyftkorgar, transportband, mätaxlar, armar eller grävkedjor, portalkranar på vagnar. Arbetsutrustningen ska vara rätt säkrad samt sväng- och höjdbegränsad Fjädrande egenskaper mot ramverk och boggier med inkoppling och urkoppling av boggiblockeringar eller annan påverkan exempelvis spårrikt- och stoppmaskiners eller tvåvägsfordonens inkopplingar Säkerhetssystemens in- och urkoppling exempelvis spårföljare, påkörningsskydd. Belysningsförhållanden, visuella signalförhållanden och arbetsstrålkastare in- och urkoppling och återställning Elsäkerhetsåtgärder avseende in- och urkopplingar av jordningsutrustning och elsäkerhetsutrustningar samt höjdbegränsning Samman- och isärkoppling av spårfordon. Stöt- och draginrättning samt infästningar som används ska: o väljas utifrån FS- vikt o ha tillåten kopplingsklass o ha rätt kopplingsdetaljer till fordonskombinationen och avsedd användning.

14 KRAV 13 (43) Tsm kontrollerar: att spärrar som ska vara aktiverade är det tillsammans med elsäkerhetsledare att de spärrar som ska vara aktiverade ur elsäkerhetssynpunkt är det att last är säkrad att de spärrar som får frigöras är frigjorda att tvåvägsfordon anpassats för järnvägsdrift att bromsförmågan är tillräcklig att utrustningar är applicerade t.ex. takutrustning eller jordning sammankoppling av spårfordon profil genom mätning av spårfordons maximala yttermått. Operatör: säkerställer att säkerhetssystem mot vältning är aktiverat säkerställer att midjestyrningen är låst i rakläge utför rätt spärrningar säkrar last och tillsatsutrustning frigör rätt spärrar säkerställer att hastighetsbegränsare är aktiverad sammankopplar spårfordonet med andra spårfordon svarar för sammansättningen avseende bromsförmåga, Först och Sist-vikt (F-S-vikt), koppel, kombinationsvikt, säkerhetslina. Vid sammankoppling försäkra sig om att spårfordonet inte kan komma i okontrollerad rullning. Finns parkeringsbroms ska denna användas. Om katastrofbroms saknas ska säkerhetslina användas. säkerställer att löst hängande koppel, dragstänger och luftslangar hängs upp eller förvaras på avsedd plats säkerställer att belysning inte bländar trafik på väg och järnväg. Spårfordon som användes i samband med transport av långa räler eller spårspann ska ha säkerhetslina. 2.5 Arbetsläge I arbetsläge ska alla risker som är förenade med utförandet av arbetet omhändertas. Spårfordonskombinationen ska vara sammansatt så att: tillåtna vikter inte överskrids för någon av de använda kopplingsdetaljerna fordonsvikterna är inom tillåtna gränser enligt märkning på spårfordonen och handhavandebeskrivning (t.ex. maximal tillåten efterkopplad vikt) rätt bromsförmåga uppnås bromsberäkning görs enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och TTJ bestämmelser för respektive spårfordon och de olika fordonskombinationernas sammansättning. fordonskombinationerna uppfyller kraven på förenklad bromsberäkning enligt TDOK 2014:0762 bilaga 1. Bromstalstabell för spårfordon med låga bromstal kan hämtas från TDOK 2014:0762 bilaga 1. Tsm klargör: inom vilket område spårfordon tillåts vistas

15 KRAV 14 (43) när och hur spårfordonet får användas med avseende på vem som håller uppsikt i rörelseriktningen och restriktioner vid passage av växlar, signaler, tavlor och andra spårkomponenter Operatör: anpassar hastigheten till den lägsta av följande förutsättningar o 70 km/tim o den aktuella sträckans hastighet enligt uppgift i linjeboken och säkerhetsorder o spårfordons sth. I en fordonskombination blir sth densamma som den av ingående spårfordon som har lägst sth eller om det medför lägre hastighet genom begränsningar utifrån kopplingsanordningar. o spårfordons bromsförmåga o tsm instruktioner o yttre förhållanden, till exempel sikt och halka o särskild utrustning för rörelse i arbetsläge ansvarar för medföljande personal på spårfordonet. 2.6 Avetablering av tvåvägsfordon Avetablering genomförs på plankorsning eller på annan plats med särskilt anordnade etableringshjälpmedel. Undvik om möjligt platser med rälsförhöjning. Avetablering får inte skada järnvägsanläggningen. Tsm: anvisar operatör om lämplig plats meddelar operatören när och hur avetablering ska ske kontrollerar att vald metod används Operatör: ansvarar för att handhavandemanualen följs ansvarar för att hänsyn tas till yttre omständigheter vid avetableringen avetablerar på anvisad plats utför enligt vald metod 2.7 Uppställning inom A-skydd Uppställt spårfordon ska inrymmas inom tillåten fordonsprofil. Spårfordonet får inte komma i okontrollerad rullning eller kunna förflyttas av obehöriga. Vid uppställning under kontaktledning, se TDOK 2014:0415. Tsm: instruerar operatören om plats för uppställning och skyddsåtgärder kontrollerar att åtgärder vid uppställning blivit utförda enligt instruktion. Operatören:

16 KRAV 15 (43) ansvarar för att utföra åtgärder enligt tsm instruktioner. 3 Havererat spårfordon Vid urspårning gäller TDOK 2014:0087. Följande avser endast havererat spårfordon. Vid bogsering kan risk finnas för okontrollerad rullning, att kran rör sig i samband med frikoppling av broms eller kraftöverföring, vältning etc. Tsm beslutar vilka åtgärder som ska vidtas. Operatören: bedömer vilka åtgärder som krävs för att bogsera spårfordonet och stämmer av dessa med tsm informerar tsm om det havererade spårfordonet Följande undantag medges: Sammankoppling av spårfordon och TSA är tillåtet. Säkerhetslina ska finnas monterad oavsett vald typ av kopplingsanordning. TSA får endast förekomma under A-skydd. Spårfordonet i sin helhet, inklusive dess tillsatsutrustning, ska vid driftbortfall kunna föras inom tillåten fordonsprofil och säkras för att möjliggöra bogsering. Vid bogsering av skadat spårfordon där inte katastrofbroms kan ordnas ska en säkerhetslina kopplas till den fordonsenhet som riskerar att bli operatörs- och bromslös. 4 Försäkran spårfordon i arbetsläge Transportstyrelsen godkänner spårfordon för transportläge avseende spårfordonets säkerhetsmässiga samverkan med järnvägsinfrastruktur. Trafikverket är som infrastrukturförvaltare ansvarig för att reglera användandet av spårfordon i arbetsläge. För nya och ombyggda spårfordon gäller från och med att en försäkran ska inlämnas om att Trafikverkets krav avseende arbetsläge enligt detta dokument uppfylls. Detta gäller även för spårfordon som överskridit besiktningsperioden plus ett år. För övriga spårfordon räcker det med fordonsgodkännande från Transportstyrelsen. Spårfordonsägare/spårfordonsinnehavare ansvarar för att undertecknad försäkran finns för spårfordon enligt ovan från och med Trafikverkets avsikt med försäkran är att säkerställa att Trafikverkets krav är uppfyllda. Försäkran hanteras enligt nedan. 4.1 Inlämnande För varje spårfordon ska anges befintligt fordonsnummer och försäkran sker för varje enskilt spårfordon. En försäkran kan omfatta flera spårfordon om: de olika spårfordonen är identiskt utförda de olika spårfordonen har samma dokumentation.

17 KRAV 16 (43) Försäkran ska omfatta: alla krav enligt kapitel Övergripande krav och alla de områden som anges med rubriker i kapitel Tekniska krav samt att alla krav är uppfyllda i alla delar. Försäkran ska skickas till Trafikverket, Borlänge eller diariet@trafikverket.se, märkt Försäkran spårfordon i arbetsläge. Inkomna handlingar är offentliga. Vill den sökande sekretessbelägga försäkran ska det anges vid inlämnandet. 4.2 Granskning Vid granskning ska försäkran kontrolleras om den är fullständig och om förnyat inlämnande krävs. Inkomna försäkranshandlingar registreras i Trafikverkets diarium. 4.3 Förnyat inlämnande Behov av förnyat inlämnande kan finnas om försäkran är ofullständigt ifylld eller Trafikverkets krav inte är uppfyllda. Först efter att försäkran har inlämnats kan säkerhetsbesiktning ske. Inlämnad försäkran är underlag vid säkerhetsbesiktning. 5 Säkerhetsbesiktning Med säkerhetsbesiktning avses här en besiktning av de delar av spårfordonet och dess tillsatsutrustning som används i arbetsläge. Säkerhetsbesiktning kan genomföras tillsammans med andra besiktningar. Spårfordonsägare/spårfordonsinnehavare ska ansvara för att säkerhetsbesiktningar utförs. Periodisk säkerhetsbesiktning ska ske minst var tolfte månad. Spårfordon som överskridit tiden för periodisk säkerhetsbesiktning tillåts inte användas i arbetsläge. Säkerhetsbesiktning ska också ske när något påverkat väsentliga funktioner hos spårfordon, eller misstanke finns att sådana funktioner påverkats. Påverkan kan bero på t.ex. underhåll, ombyggnad eller oförutsedda händelser. Säkerhetsbesiktningen ska minst omfatta följande områden beskrivna i: kapitel Övergripande krav kapitel Tekniska krav bilaga 1 Områden för besiktning och underhåll. Säkerhetsbesiktningar dokumenteras och dokumentationen ska sparas i minst 3 år. Av dokumentationen ska framgå: När och var besiktningen utförts Vem som utfört besiktningen Vad som besiktigats

18 KRAV 17 (43) Avvikelser som framkommit vid besiktningen Avvikelser medfört åtgärder Trafikverket förbehåller sig rätten att följa upp genomförda besiktningar. 5.1 Besiktningsorganisationen Besiktningsorganisationen ska ha en beskrivning av besiktningsverksamheten. Besiktningsorganisationen ska redovisa beskrivningen till Trafikverket för godkännande. Trafikverket diarieför inlämnade handlingar. Besiktning ska registreras och vara tillgängligt för alla besiktningsorganisationer Beskrivning av besiktningsorganisationen Beskrivningen ska innefatta: besiktningsmanual kompetenskravspecifikation för besiktningsman samt hur uppföljning av specifikationen sker hur besiktningsmannen följs upp vad avser o behörighet o hälsoundersökningar o alkohol och droger o utövandegrad och utförandet av besiktningar hur utbildningar dokumenteras och behörigheter registreras. Besiktningsmannen kan samtidigt ha kompetens för att utföra andra besiktningar, t.ex. utifrån de krav som Transportstyrelsen ställer Kompetenskrav besiktningsman Kompetenskraven på besiktningsmannen ska omfatta förkunskaper, hälsoundersökning, grundutbildning, tillämpning av kunskaper, periodiska repetitionsutbildningar, kompletteringsutbildningar, examination samt avbrott i utövandet Kompetenskrav ska särskilt ställas på att besiktningsman ska: kunna kommunicera i svenska och engelska språket i den omfattning som yrkesrollen kräver ha gymnasieutbildning eller motsvarande erfarenhet inriktad på entreprenadmaskiner, anläggningsfordon, fordonsel, järnvägsfordon för arbeten i spåranläggningen ha god kännedom om detta dokument samt övriga relevanta styrande dokument Ansvar besiktningsorganisation och besiktningsman Besiktningsorganisationen ansvarar för att: besiktningsmannen är behörig. Genomförd utbildning och hälsoundersökning dokumenteras och behörighet registreras. förutsättningar ges avseende lokaler och spår så att avsedd besiktning kan genomföras utifrån erfarenheter i besiktningen ge förslag på förändringar av krav och regler till Trafikverket. Systematiska brister som upptäcks vid besiktning ska anmälas till Trafikverket. de är i oberoende ställning till det spårfordon som besiktas.

19 KRAV 18 (43) Besiktningsmannen ansvarar för att: inte ta på sig en arbetsuppgift där behörighet saknas eller kompetensen är otillräcklig vara fri från sådan påverkan som kan inverka negativt på arbetet ha ett högt säkerhetsmedvetande med respekt för regler och direktiv och en vilja att följa dessa i en beroendeställning till det spårfordon som besiktas frånsäga sig uppdraget rapportera systematiska brister till besiktningsorganisationen. 6 Underhåll Med underhåll avses här de delar av spårfordonet, all utrustning inklusive tillsatsutrustning som används i arbetsläge. Detta underhåll kan med fördel ske tillsammans med övrigt underhåll. Spårfordonsägare/spårfordonsinnehavare av spårfordon ansvarar för att underhåll utförs i såväl förebyggande som felavhjälpande syfte på alla spårfordon och tillsatsutrustningar. Om trafiksäkerhetsfarliga brister konstateras, åtgärdas de innan spårfordonet åter används. Det ska finnas en underhållsplan och underhållsansvarig för varje spårfordon. Planen ska omfatta allt ifrån drivsystem till utrustningar som används i arbetsläge. Underhåll ska dokumenteras och dokumentationen ska sparas i minst 3 år. Av dokumentationen ska framgå: När och var underhållet utförts Vem som utfört underhållet Vad som åtgärdats Nödvändiga åtgärder Montage av individuellt märkta säkerhetsmässigt betydelsefulla delar. Det förebyggande underhållet ska säkerställas genom att åtgärderna utförs med bestämda intervaller och att periodiska säkerhetsbesiktningar utförs. De fastställda intervallerna får inte överskridas. I de fall den tekniska utformningen omöjliggör säkerhetsbesiktningar ska de förebyggande åtgärderna utföras periodiskt. Utformning och periodicitet ska bestämmas med ledning av konstruktion och utnyttjande. Periodiskt underhåll ska minst omfatta följande områden beskrivna i: kapitel Övergripande krav kapitel Tekniska krav bilaga 1 Områden för besiktning och underhåll. Underhåll ska även ske i felavhjälpande syfte. Avvikelser ska dokumenteras och brister åtgärdas innan spårfordonet eller tillsatsutrustningen på nytt används. Trafikverket förbehåller sig rätten att följa upp genomfört underhåll. 7 Tekniska krav Som grund ska för respektive spårfordonstyp krav enligt kapitel Övergripande krav gälla. Tillgång till refererade kravdokument behövs för läsbarhet om vilka krav som ska tillämpas.

20 KRAV 19 (43) I kapitel Tekniska krav beskrivs kompletterande, avvikande eller starkare krav som Trafikverket ställer på spårfordon i arbetsläge. Flera av kapitlen inleds med Trafikverkets funktionella krav. Trafikverkets tekniska krav på spårfordon ska förhindra att risk uppstår i arbetsläge avseende trafiksäkerhet, elsäkerhet och skador på järnvägsanläggning. Spårfordon och dess utrustning ska vara utrustade och konstruerade för de förhållanden och den spåranläggning som förekommer i Sverige. Värme, fukt, kyla, is- och snö får inte leda till bristande funktion hos spårfordonet. Om spårfordon är avsedda att användas endast under en viss årstid gäller kravet i tillämpliga delar. 7.1 Profilkrav Spårfordonet inklusive all utrustning och material t.ex. motvikt och stödben, ska kunna inrymmas inom tillåtna fordonsprofiler enligt krav i TDOK 2015:0143. Alla utrustningar på spårfordonet ska vara utformade på ett sådant sätt att dessa ska kunna dras in inom tillåten fordonsprofil. Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem ska finnas åt båda hållen för alla spårfordon med utrustningar som kan komma att överskrida tillåten fordonsprofil. Strömavtagare och strömavtagarliknande utrustningar som används vid arbete, mätning eller i en kombination med strömavtagning ska kunna inrymmas inom tillåten fordonsprofil. Spårfordonet och all utrustning inklusive last ska ha möjligheter att kunna på plats övervakas av operatören. Om dessa inte kan övervakas ska de vara spärrade och låsta. Spårfordon kategoriserade som 9C enligt SS-EN 15746, ska inrymmas inom tillåtna fordonsprofiler. Undantagna från detta krav är spårfordon i arbetsläge godkända före Dessa spårfordon ska genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot risker i intilliggande spår och risker för skador på järnvägsanläggningen. 7.2 Dynamisk och statisk samverkan med järnvägsanläggningen samt löpverk Samverkan med spårkomponenter Löpverket ska hålla kvar spårfordonet på spåret på ett säkert sätt utan att orsaka skador på infrastrukturen eller omgivningen. Spårfordonet ska ha egen balans och stabilitet. Trafikverkets krav på spårkrafter för spårfordonets arbete följer samma krav som gäller för spårfordon i transportläge. Det är inte tillåtet att använda tillsatsutrustning, speciella anordningar i löpverket eller andra komponenter för att gripa eller ta spjärn mot rälsen. Här avses inte spårfordon som i sitt normala arbete och med vedertagna metoder ska gripa om komponenter, t ex slipersbytare. Tvåvägsgående spårfordons förändrade balans och stabilitet vid järnvägsdrift jämfört med vägdrift ska ha beaktats och värderats redan vid konstruktionsstadiet.

21 KRAV 20 (43) Löpduglighet och säkerhet mot urspårning Ett spårfordon ska vara konstruerat så att det är säkert vid arbetsläge avseende löpdugligheten och säkerhet mot urspårning Vältning Spårfordonet ska ha egen balans och stabilitet för att undvika vältning. Alla spårfordon och dess avsedda användning ska i konstruktionsstadiet ha värderats utifrån risken för vältning Löpverket Järnvägshjul (A-mått, diameter, rangerutrustningar och minsta rullningsdiameter, laster på järnvägshjul qr mått, hjulprofil) Alla nya och ombyggda spårfordons järnvägshjul ska ha en minsta rullningsdiameter på 330 mm. Detta gäller oavsett vilken montageform (boggi eller enkelaxel) som hjulen sitter i. Undantagna från detta krav är spårfordon godkända före Dessa spårfordon ska genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot risker för urspårning och skador i spåranläggningen. För alla spårfordon gäller att qr-måttet ska vara större än 6,5 mm. qr- mått är ett tal som beskriver flänsens lutning på ett hjul. Minsta hjuldiameter som får användas vid passage av rangerbromsar i aktivt läge är 600 mm. En vanlig och accepterad hjulprofil på Trafikverkets spåranläggning är (UIC) S1002, men tillverkaren ska ha ansvar för att hjulprofilen valts för den användning hjulet ska ha och att skador på spåranläggningen eller urspårning inte tillåts. Hjulprofilen ska överensstämma med Trafikverkets spåranläggning, t ex rälslutning där 1/30 är ett krav. Axlar (axellaster) Vilka största tillåtna hjullaster, axellaster (stax), största vikt per meter (stvm) samt vilken största vikt under boggi ska följa Trafikverkets krav. Trafikverkets krav TDOK 2014:0078 ska uppfyllas. Kortslutningsförmåga av signalanläggningens spårledningar Där spårfordonet är ett storfordon i arbete ska det ha elektriskt ledande material i hjul och axlar som ska möjliggöra säker kortslutning av spårledningarna, med samma krav som gäller för storfordon i transportläge. Spårföljarutrustning Spårfordon med spårföljarutrustning ska uppfylla kraven på broms och rätt spårföljande funktion. Det är viktigt att rätt axellastfördelning hela tiden kan upprätthållas mellan spårföljarhjul och gummihjul. Krav på spårfordon med spårföljarutrustning och dess funktion ska följa SS-EN som beskriver hur rätt anliggning mot rälsen med gummihjul i kombination med spårföljarhjul ska uppnås Spårröjare (inklusive gardjärn) Spårröjare ska finnas på alla spårfordon med egen drivning och alla nya och ombyggda spårfordon av typen klassade enligt SS-EN och

22 KRAV 21 (43) Spårröjaren får inte komma i konflikt med järnvägsanläggningens komponenter, till exempel moträler och rangerbromsar. Den fasta delen av spårröjaren ska inrymmas inom tillåten fordonsprofil och får inte underskrida den undre begränsningslinjen (130 mm över rök). En eftergivlig förlängning, till exempel vävarmerade gummilappar eller borstar, av spårröjare tillåts i arbetsläget ända ned till rälshuvudets överkant. Spårröjaren ska vara justerbar i höjdled för att kunna kompensera för nedlastat spårfordon och slitna hjul. 7.3 Broms (bromsförmåga) Spårfordon med eller utan egen drivning ska vara utrustade med fungerande broms, se de olika bromssystemen. Alla bromssystem ska minst kunna stoppa spårfordon enligt tabell 1 Maximala stoppsträckor. Spårfordon utan egen drivning godkända före som är utan broms ska genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot okontrollerad rullning. Bromssystem ska vara fast monterat på spårfordonet. Spårfordonet eller spårfordonskombinationen ska kunna bromsas från förekommande hastighet till stillastående. Bromsningen och sättet att bromsa på, får inte leda till att järnvägshjul får ojämnt slitage (hjulplatta), vilket kan leda till skador på spåranläggningen. Bromssystemet ska vara anpassat så att det inte under normala driftförhållanden (friktionstal 0,12) finns risk för hjullåsning. Bromsens funktion ska klara av att säkra och hålla spårfordonet stilla, så att det inte kan komma i okontrollerad rullning. Bromsen ska vara dimensionerad och godkänd för att klara 40 promilles lutning utan att spårfordonet kommer i rullning. Bromsen ska vara konstruerad så att den inte orsakar problem vid bogsering eller transport. Vid bogsering eller transport ska spårfordonet kunna frikopplas från drivning och bromsning för att kunna förflyttas. Om spårfordon med egen framdrivning har flera operatörsplatser ska det finnas fungerande bromsreglage på samtliga platser. Om bromsförmågan påverkas av laster ska det finnas lastomställningsventiler eller funktioner för lastavkänning, som ger rätt bromsförmåga. Lufttankvolymen på spårfordon med tågbromssystem ska räcka till minst tre direkt på varandra följande bromsningar med maximal rörelse på bromscylindrarna och med kompressorn på normalt varvtal. Kravet omfattar även när spårfordonet är sammankopplat med andra spårfordon. Självdrivna tvåvägsgående spårfordon ska ha två separata och oberoende bromssystem t ex ett av dessa kan vara parkeringsbromsen, förutsatt att den är mekaniskt ansatt. Varje enskilt system ska kunna bromsa hela det fullt lastade spårfordonet och tillåten efterkopplad vikt/last som beskrivs av tillverkaren och anges i tabell 1 maximala stoppsträckor. Åtminstone ett av de oberoende bromssystemen måste arbeta oberoende av kraftöverföringen. Ett alternativ till bromsens oberoende mot kraftöverföringen är att spårfordonet har bromssystem som kan bevisas vara felsäkert. Sammankopplade spårfordon ska uppfylla samma bromskrav som ett enskilt spårfordon. Bromssystemen för sammankopplade spårfordon ska överensstämma med varandra och kunna leverera en korrekt bromsfunktion.

23 KRAV 22 (43) Maximala stoppsträckor för spårfordon: Fordonshastighet [km/h] Tabell 1. Maximala stoppsträckor (Fordonshastighet [m/s] beräknad utifrån km/h) Maximal stoppsträcka [m] 80 22, , , , , ,1 4 Stoppsträckan ska uppnås vid: torrt, rakt, horisontellt spår maximal last inkludera tillsättningstiden för bromsen Färdbroms Färdbroms ska finnas på alla spårfordon som har egen drivning Parkeringsbroms Parkeringsbroms ska finnas på alla spårfordon. Undantagna från kravet på parkeringsbroms är spårfordon utan egen drivning godkända före Dessa spårfordon ska genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot risker för okontrollerad rullning. Parkeringsbromssystemet ska kunna hålla spårfordon stillastående utan operatörens närvaro. Parkeringsbromsen ska vara så konstruerad att obehöriga inte kan frilägga en aktiverad parkeringsbroms. Parkeringsbromsen ska vara dimensionerad för att kunna hålla spårfordon inklusive last stillastående vid en spårlutning på 40 promille med en säkerhetsfaktor på 1,4. Parkeringsbromssystemet får efter ansättning inte vara beroende av lagrad energi som kan läcka eller tappa tryck eller elektrisk energi. Endast de hjul som är i kontakt med rälsen och är bromsade med parkeringsbroms ska ha tagits med i beräkningarna Katastrofbroms Katastrofbroms ska finnas på alla spårfordon som kan sammankopplas. Spårfordon godkända före kan tillåtas vara utan katastrofbroms men dessa ska alltid vara utrustade med säkerhetslina. Katastrofbromsen ska efter stopp kunna hålla ett maximalt lastat spårfordon stillastående motsvarande kraven för parkeringsbroms.

24 KRAV 23 (43) Nödbroms Spårfordon med egen drivning ska vara utrustade med nödbroms. Spårfordon utan egen drivning med operatörsplats eller avsedd för ombordvarande personal ska vara utrustade med nödbromsreglage som kan möjliggöra nödbromsning. Spårfordon utrustad med nödbroms ska kunna aktiveras av samtlig ombordvarande personal. Nödbromsen ska efter stopp kunna hålla ett maximalt lastat spårfordon eller spårfordonskombinationer stillastående motsvarande kraven för parkeringsbromsen. Nödbromsen kan utgöras av parkeringsbromsen om den uppfyller nödbromskraven. Det kan finnas en nödstoppsfunktion som aktiverar nödbroms. Spårfordon och spårfordonskombinationer ska även aktivera nödbromsen, i de fall där ett nödstopp ställer krav på nödbromsfunktion enligt Arbetsmiljöverkets krav. Om starkare krav på nödbromsens retardation och stoppsträckor beskrivs i SS-EN och SS-EN med underliggande referenser till bromsstandarder gäller dessa. 7.4 Kraftöverföring Kraftöverföringen har flera uppgifter, allt ifrån drivning av ett enskilt spårfordon till att sköta flera sammankopplade anordningar, samt drivning av arbetsfunktioner och dess utrustning. Kraftöverföringen ska fungera så att den inte kan orsaka skador. Kraftöverföringen ska uppfylla kraven på retardation från de förekommande och tillåtna hastigheterna om den har en bromsande funktion (till exempel retarderliknande funktion). Kraftöverföringen får inte skada eller försämra möjligheterna till korrekt bromsning. Vid haveri ska kraftöverföringen kunna frikopplas från drivning och bromsning. Fångjärn eller fångvajrar ska finnas runt komponenter exempelvis kardanaxlar, bromsstänger och öppna bladfjädrar som kan falla ned eller orsaka skada eller urspårning Säkerhet för bortkoppling av drivning (Traction cut off safety) Finns funktionen bortkoppling av drivning ska spårfordonets drivning inte kunna gå i konflikt med bromsfunktion. T.ex. i situationer där bromsning av spårfordonet inte tillåts samtidigt med drivning. 7.5 Ramverk Balkar och bärande kaross Ramen ska klara de gångdynamiska förhållandena, ha rätt vridstyvhet och rätt geometri vid järnvägsdrift. Där spårfordonets ram i sin konstruktion har midjestyrning ska rakläge kunna upprätthållas och vara utrustad med låsning. 7.6 Stöt- och draginrättning Med stöt- och draginrättning avses kopplingsanordningar mellan spårfordon.

25 KRAV 24 (43) Syftet med krav på stöt- och draginrättning är att reducera risken för att sammankopplade spårfordon går isär. Spårfordon tillåts sammankopplas med andra spårfordon (storfordon och småfordon). Sammankoppling tillåts endast ske med koppel som tillhör rätt kopplingsklass. Alla nya och väsentligt ombyggda spårfordon efter ska uppfylla kraven på stöt- och draginrättningar enligt Trafikverkets gällande krav och kraven för respektive spårfordonsgrupp i SS- EN och SS-EN Spårfordon utrustade med äldre typer av stöt- och draginrättning, inklusive koppel, som godkänts före (enligt f.d. Banverkets BVF Stöt- och draginrättningar) kan accepteras förutsatt att: krav på FS- vikt, kopplingsklasser uppfylls krav om säkerhetslinor följs krav på tillämpningsområde uppfylls t.ex. tillåtna höjder på koppel. Alla spårfordon som ska tas i bruk på Trafikverkets spåranläggning och överskridit godkänt besiktningsintervall med mer än 12 månader, eller inte tidigare använts på Trafikverkets spåranläggning, ska vara utrustade med stöt- och draginrättning gällande de nya kraven i detta dokument. De nya kraven på stöt- och draginrättning ska även gälla spårfordon intagna från annan infrastrukturförvaltare än Trafikverket. Koppel ska vara godkända av tillverkaren för avsedd användning och ha säkerhetsbevis för detta. Spårfordonsinnehavare/spårentreprenör ansvarar för att rätt kopplingsdetaljer används och ska ha en sammanställd typspecifikation på godkända koppel för att tillåtas i arbetsläge Lastbilskoppling Kulkoppling är inte tillåten (används på väg för 50 mm och 60 mm kula) Nöd- och övergångskoppel Ett nöd och övergångskoppel som kan harmoniera med UIC 520 standard dragkrok- och skruvkoppel (SS-EN och SS-EN 15566) ska finnas för att möjliggöra bogsering när UIC 520 dragkrok och skruvkoppel saknas FS-vikter och kopplingsklasser Här nedan beskrivs hur rätt kopplingsklass väljs. Spårfordonsinnehavare/spårentreprenör ansvarar för att rätt kopplingsdetaljer används. Alla fordonsvikter är bruttovikter, det vill säga den vikt spårfordonet har för stunden. Som FS-vikt räknas den lägsta sammanlagda spårfordonsvikten på endera sidan av en kopplingsdetalj. FS-vikten består av dragfordon eller draget spårfordon. Det är bara spårfordonens vikter samt den friktion de kan överföra till rälsen som har betydelse för krafterna i kopplingsdetaljema. FS-vikten kan vara flera spårfordon tillsammans förutsatt att de befinner sig i ena änden av fordonskombinationen.

26 KRAV 25 (43) Fig 1. Olika fs-vikter för en fordonskombination. Kombinationsvikt Med kombinationsvikt avses den sammanlagda bruttovikten av alla spårfordon i en sammankoppling. Kopplingsklasser Kopplingsdetaljer tillhör kopplingsklasser. Kopplingsklasserna anger för hur mycket spårfordonsvikt en kopplingsdetalj får användas. Denna klassning avser hållfasthet. Spårfordonsinnehavare/spårentreprenör ska ha en sammanställd typspecifikation på godkända koppel för att tillåtas i arbetsläge. Kopplingsdetaljer ska väljas utifrån FS-vikt, kopplingsklass och gemensam sammanställd typspecifikation på koppel. När spårfordon kopplas ihop till en kombination gäller alltid principen en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Detta innebär att en koppling klassad K14 mycket väl får kopplas till ett stångkoppel klass K6 (om de passar till varandra) men det är den svagaste kopplingsklassen som avgör max tillåtna spårfordons vikter. Följande vikter är tillåtna för de olika kopplingsklasserna: Kopplingsklass K6 När någon av de kopplingsdetaljer som används mellan två spårfordon, är klassad K6 gäller: max 6 ton fs-vikt eller max 24 ton kombinationsvikt Kopplingsklass K14 När någon av de kopplingsdetaljer som används mellan två spårfordon, är klassad K14 och övriga K14, K35, K50 eller KX gäller: max 14 ton fs-vikt eller

27 KRAV 26 (43) max 56 ton kombinationsvikt Kopplingsklass K35 När någon kopplingsdetalj som används mellan två spårfordon, är klassad K35 och övriga K35, K50 eller KX. gäller: max 35 ton fs-vikt eller max 140 ton kombinationsvikt Kopplingsklass K50 När någon kopplingsdetalj som används mellan två spårfordon, är klassad K50 och övriga K50 eller KX gäller: max 50 ton fs-vikt eller max 200 ton kombinationsvikt Kopplingsklass KX När samtliga kopplingsdetaljer som används mellan två spårfordon är klassade KX, finns inga uttalade viktgränser med avseende på kopplingsdetaljerna. Begränsningar avgörs i allmänhet av kombinationens bromsförmåga eller tillåtna vikter för det dragande spårfordonet (motor, transmission, ramverk). Kopplingsdetaljer som används för spårfordon i arbetsläge ska uppfylla kraven enligt kopplingsklass. Säkerhetslina Säkerhetslina ska finnas när katastrofbroms saknas. Säkerhetslina förbinder dragande spårfordon med dragna spårfordon. Säkerhetslinans funktion är att hålla samman spårfordon om kopplingsdetalj brister eller kopplar ur. Säkerhetslina ska utgöras av en eller flera parallella stållinor (vajrar) med en brottkraft av minst 50 kn var. Även infästningarna till spårfordonet ska vara konstruerade för minst denna brottkraft i den riktning säkerhetslinan kan förväntas belasta dem. Antalet komponenter (krokar, öglor och liknande) som används för fastkoppling ska vara så få som möjligt och ska klara minst ovanstående brottkraft. Säkerhetslinan ska: löpa obruten mellan de ihopkopplade spårfordonen. ha så lite slack som är möjligt utan att spårfordonsrörelser hindras, t.ex. i kurvor. Anledningen till dessa krav är att den kraft som säkerhetslinan måste klara vid ett eventuellt stångkoppelsbrott, till stor del är beroende av säkerhetslinans längd och dess slack. Det rekommenderas att säkerhetslina monteras permanent på de stångkoppel där säkerhetslina krävs när katastrofbroms saknas. Säkerhetslinan bör då vara klamrad eller på annat likvärdigt sätt upphängd nära stångkopplets ändar samt i hela kopplets längd. På detta sätt minskas risken för att stångkopplets ena ände faller ned i spåret och orsakar urspårning.

28 KRAV 27 (43) 7.7 Last- och utrustningssäkring Lastlåsningsanordningar Spårfordon avsedda för laster ska ha anordningar eller fixturer som förhindrar att el- och trafiksäkerhetsmässiga risker uppkommer, exempelvis vid hantering av räl, sliper, trumma, fundament eller andra laster. Lastlåsningsanordningar ska vara anpassade av tillverkaren för avsedda laster och funktioner, t.ex. avseende hastigheter och spårförhållanden. Lastlåsningsannordningar kan vara utrustade med givare som kontrollerar att lastlåsningen är i funktion Fastlåsningsanordningar Fastlåsningsanordningar för maskiner och all utrustning t ex lyftkranar, stoppaggregat eller plogar ska säkerställa att inga okontrollerade rörelser uppstår. Strömavtagare och strömavtagarliknande utrustningar ska kunna säkras och låsas för att kunna hålla sig inom tillåten fordonsprofil enligt TDOK 2015:0143 och klara elsäkerhetsmässiga krav. Fastlåsningsanordningar ska ha en röd märkning för att underlätta kontrollen av låsningen. Fastlåsningsanordningar kan vara utrustade med givare som kontrollerar att fastlåsningen är i funktion Lastrum och förrådsutrymmen Lastrum och förrådsutrymmen ska vara inredda så att den utrustning och det material som normalt förvaras ska vara säkrade och låsta för att förhindra lastförskjutning. Den skyddande inredningen kan bestå av surrningsmöjligheter, fasta förvaringsplatser för tyngre föremål, skyddande sarger eller förstärkta väggar Arbetande laster För alla laster exempelvis grävmaskin som förankrats tillfälligt på spårfordon och som avser utföra arbete på spåranläggningen så ska dessa ha gemensam försäkran med spårfordonet för sin användning. Detta innebär att en helfordonsvärdering ska ha gjorts utifrån kombinationen, ursprungligt spårfordon inklusive arbetande last och alla risker ska ha värderats. Besiktning ska ha utförts av denna kombination med ursprungligt spårfordon med arbetande last där alla lastförankringar och förstängningar ska ingå samt elektriska jordförbindningar och övriga eventuella elsäkerhetsåtgärder. Både tillverkaren (brukaren om tillverkarens ansvar upphört) av spårfordonet och maskinen ska ha gett sitt godkännande till denna avvikande användning och tillkommande risker inklusive lastförankringar. Exempelvis vältningsvärdering och sväng- och höjdbegränsarens funktion där fast referens måste finnas för placering av den arbetande lasten mm. Denna avvikande hantering ska även uppfylla kraven om CE-märkning enligt maskindirektivet och tillverkaren (brukaren om tillverkarens ansvar upphört) ska styrka att denna användning ryms i deras deklaration.

29 KRAV 28 (43) 7.8 Kommunikationsutrustning Kommunikationsutrustningen ska göra det möjligt att: förmedla information eller instruktion, exempelvis mellan TSM och operatör varna personal i spårområdet hålla kontinuerlig kontakt mellan berörd personal se eller uppfatta hinder och faror i spårområdet Belysning Belysning och bromsljus är ett samlingsnamn för strålkastare och lyktor. Alla självgående spårfordon ska vara utrustade med strålkastare. Strålkastare på spårfordonet ska finnas för att kunna belysa arbetsplatsen för att ge operatören rätt ljusförhållanden. Belysning på spårfordon vid arbete i spåranläggning får inte blända omgivande trafik. Arbetsstrålkastaren ska vara anpassad till spårfordonets användningsområde. Arbetstrålkastaren ska kunna sättas på och stängas av från operatörsplatsen. Helljusstrålkastare ska kunna bländas av till halvljus för att inte blända trafik (väg och järnväg) och personal i spårområdet. Alla självgående spårfordon ska vara utrustade med strålkastare med funktionen ljustuta. Icke självgående spårfordon ska vara utrustade med relevanta arbetsstrålkastare som ger tillfredställande belysning för arbetslägets behov. Ljus från strålkastare ska visa och uppfattas som vitt ljus Reflexer Reflexer på spårfordon får inte stå i konflikt med järnvägens signalbilder eller hindertavlor Varningslykta Varningslykta är en lykta som normalt används i vägtrafiken och definieras i TSFS 2009:83 som en varningsanordning. Finns varningslykta monterad enligt tillverkaren och avses användas i spåranläggningen ska den visa orangegult ljus som i alla riktningar i horisontalplanet ger intryck av att vara blinkande. Varningslyktan ska vara maskinjordad, alternativt godkänt kapslad för järnvägsanläggning Fönsterrutor och sikthjälpmedel Spårfordonet ska ha ett sådant utförande att fri sikt ska kunna upprätthållas vid förflyttning och arbete i arbetsläge. Backspeglar eller en kombination med kamerautrustning för övervakning ska finnas om det saknas möjlighet till tillfredställande sikt bakåt, eller om sikten är begränsad i arbetsläget Akustisk signalanläggning Fast monterad utrustning för ljudsignalering ska finnas på alla självdrivna spårfordon.

30 KRAV 29 (43) Signalhorn/Tyfon ska kunna avge ljud som varnar personalen. Ljudsignal ska kunna ges från operatörsplats. Även från en liftkorg eller via radio- eller kabelstyrning ska ljudsignal kunna ges. 7.9 Elinstallationer Elinstallationer i spårfordon ska vara så utförda och hållas i sådant skick att det inte kan skada vare sig personal eller Trafikverkets spåranläggning. Spårfordon utrustade för att ansluta till lokvärme, tågvärme eller extern matning (400/230V) ska uppfylla kraven för detta enligt: TDOK 2014:0774 BVS Kraftförsörjningsanläggningar, Elektriska krav på fordon med avseende på kompatibilitet med infrastrukturen och andra fordon. TDOK 2014:0550 BVS Elkraftanläggningar. Anläggningar för kraftförsörjning av uppställda järnvägsfordon 7.10 Jordning av maskin och maskindelar Spårfordonet inklusive maskindelar och tillsatsutrustningar ska vara förbundna så att de jordas genom spårfordonet till de båda rälerna, med en elektrisk ledningsförmåga som motsvarar minst 50 mm 2 kopparledare. Spårföljarhjul och järnvägshjul får inte vara elektriskt isolerade. Ledningsförmågan ska vara så god att kontaktledningen automatiskt frånkopplas om kontakt uppstår mellan någon del på spårfordonet och kontaktledningen. Alla spårfordonets delar som kan röra sig i förhållande till varandra ska vara försedda med överbryggande förbindningar med tillräckligt god ledningsförmåga. Detta gäller till exempel axelboxar mot axelstyrningar, ramverk mot hytter och ramverk mot kranar eller andra utrustningar på spårfordonet. Någon hänsyn till låg hjullast tas inte, utan skyddsjordning ska finnas på alla spårfordon. Alla takutrustningar och belysningsutrustningar som kan komma i kontakt med nedfallande spänningsförande ledningar ska vara skyddsjordade. Fast monterade stegar, trappor och räcken på spårfordon ska vara skyddsjordade. Jordningen ska ge bra ledningsförmåga hela vägen från redskapet (spets) till spårfordonets spårföljande hjul. Skruvförband med målade ytor mot varandra och utskjutbara anordningar, ska överbryggas. Kraven på kontrollmätning av den jordande förmågan inklusive impedansmätning med mätvärden ska ske enligt SS-EN Jordat tak över operatörsplats Om det finns risk för att komma inom närområdet av spänningsförande högspänningsledning, ska operatörsplatsen vara täckt av ett tak. Krav enligt TDOK 2015:0223 ska uppfyllas. Avseende jordat tak ska refererade europastandarder följas och detta gäller även risker som skulle förebyggas avseende operatörens plats. Taket ska inrymmas inom profilkraven i TDOK 2015:0143.

31 KRAV 30 (43) 7.11 Läckage Ett spårfordon får inte genom läckage skada spåranläggningen, riskera el- och trafiksäkerheten eller skada omgivning. Trafik på närliggande järnväg och väg får inte skadas eller på annat sätt påverkas negativt. Spårhalka, skada på utrustning och spåranläggningens funktioner eller skada på tredje man tillåts inte. Vätske- och gasläckage Med läckage avses från hydraulsystem, bränslesystem, kyl- och smörjsystem och övriga system. Tillverkaren ska redan i konstruktionsstadiet ta hänsyn till eventuell förekomst av läckage och se till att skydd- och uppsamlingsanordningar finns. Tillverkaren ska ha tagit hänsyn till spårfordonets nyttjande, systemtryck och vätskor samt gasers farlighet. Spårfordon ska vara utrustade med rätt dimensionerad miljöakututrustning utifrån förekomst av oljor och vätskor och dess användning för att kunna samla upp läckage Säkerhetsteknisk utrustning Förarövervakning Spårfordon med egen drivning som kan förflytta sig längs spåret i hastigheter högre än 40 km/h eller som har en sth över 40 km/h, ska vara utrustade med säkerhetsgrepp. Med förarövervakning avses en utrustning som automatiskt kopplar bort drivkraften, bromsar spårfordonet och håller spårfordonet stillastående om föraren blir indisponibel. Detta ska inträffa när säkerhetsdonet (säkerhetsgreppet) lämnar aktiverat läge under mer än sju sekunder. Vid hastigheter under 40 km/h kan säkerhetsdonet kopplas bort, automatiskt eller genom en enkel åtgärd från föraren. Vid hastigheter över 40 km/h ska säkerhetsdonet kopplas in automatiskt. Reglage för bortkoppling ska vara plomberat. Säkerhetsdon ska finnas vid samtliga förarplatser varifrån spårfordonet kan köras med hastigheter över 40 km/h. Vid fel på systemet för förarövervakning ska föraren uppmärksammas av systemet. Nödbromsningen ska kunna stoppa spårfordon enligt tabell 1. Ställer tillverkaren starkare krav på förarövervakningen t ex ingrepp vid lägre hastighet eller snabbare tillsättningstid för spårfordonet ska det starkaste kravet gälla Hastighetsbegränsare Hastighetsbegränsare är ett tekniskt system som ska förhindra spårfordon att överskrida tillåten hastighet. Hastighetsbegränsaren påverkar spårfordonets andra tekniska system för att begränsa hastigheten exempelvis drivnings- och bromsfunktioner. Hastighetsbegränsaren ska kunna ställas in manuellt. Hastighetsbegränsaren ska fungera även vid frirullningssituationer och då gripa in och bromsa hastigheten om den överskrider inställda värden. Nya och ombyggda spårfordon med egen drivning och med en konstruktionshastighet över 20 km/h ska vara utrustad med hastighetsbegränsare från och med

32 KRAV 31 (43) För spårfordon med egen drivning som har godkänts före som saknar eller har otillräcklig funktion för hastighetsbegränsning över 20 km/h, ska säkras mot för hög hastighet genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289. Ställer tillverkaren starkare krav på hastighetsbegränsare t.ex. ingrepp vid lägre hastighet ska det starkaste kravet gälla. Konstruktionshastigheten Konstruktionshastighet är den hastighet spårfordonet uppnått när det körs med fullt gaspådrag på horisontellt och torrt spår och hastigheten inte längre ökar. Kompensering av konstruktionshastigheten ska göras om drivhjulen vid provtillfället är nedsvarvade till en mindre diameter än den största som kan eller tillåts användas på spårfordonet. Gällande konstruktionshastighet (kh) beräknas på följande sätt enligt formel: kh = kh uppmätt x (max hjuldiameter / aktuell hjuldiameter) Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem Spårfordon med utrustning som i arbetsläge inte inryms inom tillåtna fordonsprofiler t.ex. liftar, kranar, plogvingar och transportband ska vara utrustad med sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem. Undantagna från kravet på sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem har varit spårfordon med utrustning godkända före Dessa tidigare undantagna spårfordon ska senast ha utrustats med sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem. Innan tidigare undantagna spårfordon har utrustats ska de genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot profilöverskridande. Sväng- och höjdbegränsningen tillåts ha urkopplingsbar funktion. Denna urkopplingsbara funktion ska kräva medveten handling och syftar att skydda mot omedveten urkoppling. Arbeten som kräver urkoppling ska alltid riskbedömas enligt TDOK 2013:0289. Svängbegränsande säkerhetssystem Syftet med detta säkerhetssystem är att minimera risken för att omedvetet överskrida tillåten fordonsprofil och riskera att inkräkta på intilliggande spår, med någon del av spårfordonet, utrustning och last. Svängbegränsande säkerhetssystem ska ha följande funktion: Spårfordonets svängbegränsning ska automatiskt vara inkopplad på spårfordonets båda sidor (figur 1). Svängbegränsningen ska förhindra att spårfordonet, dess utrustning och last kommer längre ut än 1,7 m (1700 mm) från egen spårmitt. Teknik ska finnas i spårfordon för att kunna koppla bort svängbegränsningen på höger eller vänster sida av spårfordonet (figur 2). En bortkoppling ska alltid riskbedömas enligt TDOK 2013:0289. Vid arbetspassets avslut ska teknik finnas för att kunna manuellt återställa svängbegränsningsfunktionen till att vara begränsad åt båda hållen. Automatisk återställning till begränsning på båda sidor ska ske vid avslutat arbetspass t.ex. övergång till spårfordonets transportläge, avaktiverad operatörsplats eller oanvänd funktion.

33 KRAV 32 (43) Figur 2 Figur 3 Höjdbegränsande säkerhetssystem Syftet med detta säkerhetssystem är att minimera risken för att omedvetet överskrida tillåten fordonsprofil i höjdled och riskera att skada spåranläggningen med någon del av spårfordonet, dess utrustning och last. Höjdbegränsande säkerhetssystem ska även tillämpas för begränsning för utrustningar som är profilöverskridande nedåt och som kan skada spåranläggningen eller skapa risker för urspårning, t ex med plog, skopa, mätaxlar eller stoppaggregat. Höjdbegränsande säkerhetssystem ska ha följande funktion: Spårfordonets höjdbegränsning ska automatiskt vara inkopplad för att förhindra spårfordet och dess utrustning att överskrida övre och i förekommande fall nedre delen av den tillåtna fordonsprofilen. Teknik ska finnas i spårfordon för att möjliggöra att bortkoppla höjdbegränsningen. En bortkoppling ska alltid riskbedömas enligt TDOK 2013:0289. Vid arbetspassets avslut ska teknik finnas för att kunna manuellt återställa höjdbegränsningsfunktionen till att vara begränsad i höjdled. Automatisk återställning till begränsning ska ske vid avslutat arbetspass t ex övergång till spårfordonets transportläge, avaktiverad operatörsplats eller oanvänd funktion. Utrustning ska vid förflyttning i arbetsläge vara förhindrad att röra sig i sid-, höjd-eller längsled på grund av skakningar, centrifugalkraft eller andra krafter som kan uppstå. Det ska finnas möjlighet att säkra utrustning med en låsning, i form av till exempel en sprint eller kedja. Sikten ska vara god när spårfordonet och dess utrustning genomför förflyttning i arbetsläge. Nödmanövrering av utrustningar