HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid :00-15:00 Plats Kallade Bolmen, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Ersättare Stefan Marusic (S) Gert Andersson (S) Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Lillemor Ahlgren Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Val av justerare och förslag till justeringsdatum Hälso- och sjukvårdsberedningen beslutade att jämte ordföranden utse NN justera protokollet xx 2. Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att fastställa dagordning för hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med kallelse utsänd Svar på medborgarförslag Se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid centrallasarettet i Växjö 15RK1207 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att medborgarförslaget anses besvarat eftersom Region Kronoberg med nuvarande öppettider kan tillgodose sitt behov av blod och det finns möjlighet för befintliga blodgivare att lämna blod på torsdagar kl Sammanfattning Ulrika Örnström har lämnat ett medborgarförslag att Region Kronoberg ska se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid Centrallasarettet i Växjö så att alla medborgare ska ha möjlighet att lämna blod. Förslagsställaren skriver att är omöjligt för personer som arbetar dagtid att bli blodgivare eftersom det inte finns flexibilitet i de tider som erbjuds för det första besöket på blodgivningscentralen. Förslagsställaren föreslår att en lösning kan vara att det är stängt en förmiddag i veckan och öppet en kväll i stället. Beslutsunderlag Svar på medborgarförslag Medborgarförslag. Förslag att se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid centrallasarettet i Växjö Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Informationsärende - Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Per-Henrik Nilsson Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet Sammanfattning Bland annat: Lex Maria 5. Månadsrapport september RK1279 Dan Petersson Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna Månadsrapport september 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Bristen på läkare inom vissa specialiteter samt sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar fortsatt våra enheter. Möjligheten att öka antalet AT-läkare för att öka söktrycket till våra ST-tjänster undersöks. Planering och rekrytering för bemanning av sommaren 2016 är påbörjad. Detta sker i tätt samarbete mellan HR-funktion, verksamheterna samt resursenheten. Under våren har det uppstått en brist på narkossjuksköterskor inom fr a CLV vilket tvingat fram dyra lösningar samt stängning av operationssalar och sämre tillgänglighet för kirurgisk behandling. Tillgängligheten är emellertid god i flertalet verksamheter och en förbättring redovisas jämfört med augustiutfallet, då en försämring av väntetiderna för den elektiva vården till följd av neddragningar under semesterperioden noterades. Antal väntade till utredning inom barn- och ungdomspsykiatri fortsätter att öka. Ekonomin försämras och det justerade resultat uppgår till -95 mnkr. Till följd av ökade kostnader för nya läkemedel och dyra vårdtillfällen inom köpt vård i kombination med den besvärliga bemanningssituationen måste resultatprognosen, inklusive 19 mnkr av tillgänglighets- och 3 Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: samordningsmiljarden 2015, revideras ner till -115 mnkr. Tidigare prognoser har varit exklusive dessa medel. Beslutsunderlag Månadsrapport september Hälso- och sjukvård Månadsrapport september 2015 (3) 6. Återremitterat ärende Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården 15RK1638 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa förändringar av avgifter i öppen hälso- och sjukvård enligt föreliggande förslag att avgiften i sluten vård bibehålls på oförändrad nivå under år 2016 att fastställa tandvårdstaxor för frisktandvård från och övriga taxeförändringar inom tandvården från i enlighet med förslaget att ytterligare förändringar av taxor och avgifter hänskjuts för beredning och beslut juni 2016 avseende 2017 Sammanfattning Som ett led i beredningen av Finansplan för 2016 har en översyn genomförts av regionens taxor och avgifter i hälso- och sjukvården. Ärendet återremitterades av hälso- och sjukvårdsnämnden 84/2015 med motiveringen att utförligare underlag med konsekvensanalys erfordrades för att kunna ta ställning till enhetstaxa. I föreliggande förslag har beslut om enhetstaxa lyfts ut för ytterligare beredning och beslut i juni Taxor och avgifter kommer att fortsatt utredas för eventuella förändringar inför Följande förändringar föreslås: Avgifter i öppen hälso- och sjukvård (bilaga 1) Förslag till förändring från 1 januari 2016: Avgiftsbefria specialistpsykiatriska patienter med avsaknad av sjukdomsinsikt Avgiftsfri tobaksavvänjning (intäktsbortfall 30 tkr) Införa möjlighet att köpa ett frikort för hälso- och sjukvård 4 Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: Införa uteblivande avgift för BVC (intäktsökning 200 tkr) Uteblivande avgift för nödvändig tandvård, tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i sjukdomsbehandling ska följa tandvårdstaxans gällande avgifter för motsvarande besök Förslag till förändringar från 1 juli 2016: Ej debitera gynekologiskt cellprov (intäktsbortfall helår 1 mnkr, 2016 ca 500 tkr) Ej debitera mammografi (intäktsbortfall helår 3,6 mnkr, 2016 ca 1,8 mnkr) täcks av generellt stadsbidrag. Inkludera resterande screeningavgifter i högkostnadsskyddet (intäktsbortfall helår ca 200 tkr, 2016 ca 100 tkr) Avgifter i sluten vård (bilaga 2) inga förslag till förändringar Egenavgifter för tekniska hjälpmedel (bilaga 3) Förslag till förändring från 1 januari 2016: Övriga bidrag Införa bidrag för hemodialys kronor/år/patient Avgifter för intyg och åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom (bilaga 4) Förslag till förändring 1 januari 2016: Debitera för kopior gällande allmän handling i övrigt, 1-9 sidor - 0 kronor 10 kopior eller fler 6 kronor / sida Avgifter för allmäntandvård (bilaga 5) och specialisttandvårdstaxa (bilaga 6). Förslag till förändring från 1 januari 2016 Allmäntandvårdstaxan höjs med 2,5 % och specialisttaxan med 2,7 % Avgift för frisktandvård höjs från Övriga taxeförändringar inom tandvården gäller från Avgifter Intäktsökning / intäktsminskning 5 Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Intäktsökning/intäktsminskning Helårseffekt Ej debitera gynekologiskt cellprov (från juli 2016) 0,5 mnkr kronor 1 mnkr Ej debitera mammografi (från juli 2016) 0 kronor (inräknat stadsbidrag år 2016) 0 kronor (inräknat stadsbidraget år 2017) Inkludera resterande screeningavgifter i högkostnadsskyddet (från juli 2016) 0,1 mnkr 0,2 mnkr Avgiftsfri tobaksavvänjning kronor kronor Uteblivande avgift BVC + 0,2 mnkr + 0,2 mnkr Summa: 0,4 mnkr 1 mnkr Beslutsunderlag Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Missiv Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården-hsn Bilaga 1 - Avgifter i öppen hälso- och sjukvård Bilaga 2 - Avgifter i sluten vård Bilaga 3 - Egenavgifter för tekniska hjälpmedel Bilaga 4 - Avgifter för intyg och åtgärderundersökningar utan samband med sjukdom Bilaga 5 - Allmäntandvårdstaxa Bilaga 6 - Specialisttandvårdstaxa 84 Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården 7. Gemensam hjälpmedelscentral 15RK1762 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedningen föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att samordna en gemensam hjälpmedelscentral mellan Växjö kommun och Region Kronoberg som placeras inom Region Kronobergs primärvårds- och rehabcentrum, att tillsätta en verksamhetschef för den gemensamma hjälpmedelscentralen, lokalbehov och personalbemanning tas fram för utformning av gemensam hjälpmedelscentral samt att avtal tas fram mellan Region Kronoberg och Växjö kommun Sammanfattning Landstingsfullmäktige i Landstinget Kronoberg beslutade att bifalla motion från Lennart Värmby (V) att utreda och lägga fram förslag om en länsgemensam hjälpmedelscentral. Kommunstyrelsen i Växjö kommun beslutade att uppdra åt kommunchefen att uppta överläggningar med Landstinget Kronoberg angående en gemensam hjälpmedelscentral. Efter ovanstående beslut har dialog förts i olika forum, vilket har resulterat i en gemensam utredning mellan nuvarande Region Kronoberg och Växjö kommun. Den gemensamma arbetsgruppen har kommit fram till att en samlokalisering är möjlig på Sigfridsområdet i Växjö. Lösningen bedöms ej lokalmässigt och verksamhetsmässigt vara kostnadseffektiv om inte organisatorisk samordning också genomförs. Förslaget är att åstadkomma en kostnadseffektiv och verksamhetsmässigt gemensam hjälpmedelscentral. Föreslås att huvudmannaskapet läggs på Region Kronoberg. Respektive nämnd i Växjö kommun och Region Kronoberg ska besluta om genomförandet. 7 Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Gemensam hjälpmedelscentral Rapport hjälpmedel okt Svar på skrivelse - ADHD-team i Region Kronoberg 15RK1734 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna svaret till Personliga Ombud i Kronoberg Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Personliga Ombud som efterfrågar ett team med multimodala stödinsatser för vuxna med ADHDdiagnos. När det ska byggas en ny psykiatriverksamhet på Sigfridsområdet önskar PO Kronoberg att regionen ser över vårdinnehållet. Regionens mål är att erbjuda högkvalificerad vård med hög kompetens som utformas utefter patientens behov. Specialiserad neuropsykiatrisk utredning, vård och behandling har sedan erbjudits via habiliteringens verksamhet då även resurser flyttades från vuxenpsykiatrin. Rehabriktlinjer antogs 2013, ett samverkans forum där primärvård, habiliteringen och vuxenpsykiatrin deltar har startats och vuxenpsykiatrin har fått ett utökat uppdrag både vad det gäller utredning och behandling av patientgruppen. Trots de insatser som gjorts för att hantera patienternas behov i relation till verksamheternas uppdrag är det svårt att erbjuda patienterna en sammanhållen vård och behandling. Översynen av den neuropsykiatriska (NP) processen kommer ånyo att startas igång efter att har varit pausat. Syftet med översynen är att skapa en sammanhållen process oavsett ålder. Beslutsunderlag Missiv - ADHD-team i Region Kronoberg Svar på skrivelse ADHD-team Region Kronoberg 9. Svar på motion Höj säkerheten i ambulansverksamheten 15RK1103 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden föreslå regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige besluta 8 Utskriftsdatum:

9 Kallelse Utskriftsdatum: att bifalla motionen Sammanfattning Eva Johnsson (KD), Rolf Sällryd (KD) och Bengt Germundsson (KD) har i en motion föreslagit att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att utreda hur det är ställt med säkerheten i Region Kronobergs ambulanser samt, att om behov finns också tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda hur patientsäkerhet och personalsäkerhet kan höjas i ambulansverksamheten i Region Kronoberg Ambulanser är numera i första hand inte en transportorganisation, utan en rullande akutklinik. Ändå verkar det som om personalen är inordnade i en organisation mera liknar en transportorganisation än en högkvalificerad medicinsk verksamhet. Både för trafiksäkerheten och för personalens egen säkerhet måste det nog ske en förändring i hur vår ambulansverksamhet planeras. Runt om i Sverige har frågan om arbetspassens längd inom ambulansverksamheten varit föremål för utredningar och starka reaktioner. Som motionsskrivarna påpekar är schemaläggningsprinciperna anpassade för andra förhållanden än de som råder idag. Kraven har ökat dramatiskt för ambulanspersonalen både medicinskt och belastningsmässigt. Att vara på alerten i ett helt dygn ter sig allt svårare och en översyn av arbetstiderna inom ambulansen Region Kronoberg är välmotiverad. Beslutsunderlag Svar på motion- Höj säkerheten i ambulansverksamheten Motion: Höj säkerheten i ambulansverksamheten 10. Missiv Bästa möjliga missbruksvård 15RK1385 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ställa sig bakom utredningens förslag att etablera integrerade missbruks- och beroendemottagningar i Växjö och Ljungby bestående av Region Kronobergs nuvarande beroendemottagning, resurser från primärvård(offentliga och privata) samt resurser från individ- och familjeomsorgerna i samtliga länets kommuner, att ställa sig bakom utredningens förslag att bygga en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Satsningen ska bygga på erfarenheter från Kunskap till praktik samt ta i beaktande de nya nationella riktlinjerna som antagits under våren Utskriftsdatum:

10 Kallelse Utskriftsdatum: att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en plan för genomförande och förslag till avtal för beslut av respektive huvudman Sammanfattning I september 2013 beslutade presidienätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att ta med frågan till sina nämnder/styrelser om att ta fram förslag på hur en optimal missbruks- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län. Beslut fattades därefter i länets samtliga kommuner och i landstingets samverkansberedning att påbörja en utredning. En projektorganisation skapades under februari 2014 bestående av en styrgrupp, projektledningsgrupp och en referensgrupp. En projektledare anställdes och en projektplan arbetades fram under våren. Utredningens förslag föredrogs för berörda nämnder vid ett kommunalt forum den 12 juni Rapporten skickades under augusti 2015 ut till berörda styrelser och nämnder för ställningstagande, beredning och beslut. Förslagen innebär integrerade missbruks- och beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby där medarbetare från Region Kronoberg och länets kommuner arbetar tillsammans för brukarens bästa samt förslag på att bygga upp en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Samtliga kommuner i länet har under hösten fattat beslut där de har ställt sig positiva till rapportens förslag. Både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen poängterar vikten av ett fördjupat samarbete mellan regioner/landsting och kommuner. Under våren 2015 har riksdagen antagit nya riktlinjer inom missbruks- och beroendevården. Även här påtalar man vikten av ett tydligare och förbättrat samarbete mellan huvudmännen. Utredningens bedömning är att integrerade missbruks- och beroendemottagningar i Kronobergs län innebär ett tydligare och fördjupat samarbete mellan huvudmännen samt en kvalitetsförbättring när det gäller missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Beslutsunderlag Missiv -bästa möjliga missbruksvård Rapport - Bästa möjliga missbruks- och beroendevård i Kronobergs län, samt begäran om ställningstagande/beslut (senast ). Beslut från Lessebo kommun Beslut Beslut Utskriftsdatum:

11 Kallelse Utskriftsdatum: Beslut Beslut Beslut 11. Återremitterat ärende. Remissyttrande Hemställan från Socialstyrelsen om ändring av förordningen (2002:707) om patientregister hos Socialstyrelsen S2015/04616/FS 15RK1300 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Socialdepartementet med följande tillägg "Det har funnits och finns även idag mycket aktiva rörelser som vill avskaffa den fria aborträtten. Dessa rörelser argumenterar inte bara utan agerar också genom våld och hot mot berörda kvinnor, och också mot de som professionellt arbetar med aborter. Det är därför HELT centralt att man är medveten om detta, och också tar avgörande hänsyn till detta vid tillskapandet av ett nationellt register". Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I gällande förordning för patientregister finns vissa undantag vid registrering av vårdkontakter som innehåller diagnoser om abort eller sammanhängande diagnoser. Socialstyrelsen hemställer nu om att detta undantag tas bort och alla vårdkontakter hanteras lika för att undvika särbehandling och möjliggöra kvalitetsuppföljning. Region Kronoberg stödjer detta förslag. Beslutsunderlag Missiv remissvar till Socialdepartementet Remissyttrande - Hemställan frpn Socialstyrelsen om ändring i förordningen (2001_707) om patientregister hos Socialstyrelsen(29418) 87 Remissyttrande Hemställan från Socialstyrelsen om ändring av förordningen (2002:7 om patientregister hos Socialstyrelsen S2015/04616/FS. Svar senast Kompletterande faktaunderlag 12.Remissyttrande Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:7) S2015/04694/FST1 15RK1363 Förslag till beslut 11 Utskriftsdatum:

12 Kallelse Utskriftsdatum: Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen har tillsatt en utredning kring lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga, samt bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård. Av barnkonsekvensanalysen framgår att den nya LVU, tillsammans med andra författningsändringar, stärker barnrättsperspektivet i samhällets insatser för barn och unga. Det gäller både rätten till skydd och vård i vissa situationer och rätten till god vård när ett beslut om insats fattats. Samhällets åtagande för stöd och hjälp efter en placering förtydligas också i utredningens samlade förslag. Utöver författningsändringarna bidrar utredningens förslag om nationellt kunskapsstöd och fortsatt kompetensutveckling till att barn och unga tillförsäkras skydd och att vården förbättras. En konsekvens av utredningens förslag är att det initialt kommer att uppstå kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting om förslagen genomförs. Långsiktigt skulle dock en reformerad tvångsvård för barn och unga leda till effektiviseringsvinster samt bidra till förbättrade förutsättningar för omhändertagna barn och unga. Förslaget ligger i linje med Region Kronobergs arbete att stärka barnrättsperspektivet och att fortsätta utveckla länets gemensamma uppdrag kring barn och unga Beslutsunderlag Missiv remissyttrande - Slutbetänkande barn och ungas rätt vid tvångsvård(31250)_tmp Remissyttrande Slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU(SOU 2015:71) 13. Remissyttrande Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 15RK1213 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Socialdepartementet 12 Utskriftsdatum:

13 Kallelse Utskriftsdatum: Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg instämmer i de övergripande ansatserna och även större delar av förslaget. Utredningen har beskrivit behovet av ökad statlig styrning av nationell ehälsa, delade finansiella åtagande mellan sjukvårdshuvudmän och staten och ett utökat myndighetsansvar. Utredningen föreslår vidare att en samverkansnämnd skall ta ansvaret för att driva bland annat interoperabilitietsarbetet med uppgift att besluta om standarder och andra krav. Dock är inte det fulla ansvaret, mandatet och beslutsnivå beskrivet för samverkansorganisationen och därför behövs ett klarläggande avseende detta. Vidare bör även en ny nationell ehälsostrategi tas fram för att knyta ihop alla intressenters arbete och driva det påbörjade arbetet vidare. Beslutsunderlag Missiv remissyttrande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remissyttrande Nästa fas i e-hälosarbetet (SOU 2015:32) 14. Remissyttrande Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (Lex Maria) 15RK1630 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Sammanfattning Region Kronoberg har av IVO beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg ställer sig bakom själva föreskriften och har inga synpunkter på skrivningen. Vi är däremot tveksamma till skrivningen på själva blanketten beträffande ställningstagande till inblandade individer som vi ser är ett steg tillbaka och återgång till en individsyn och inte en systemsyn. Individer som utgör en patientsäkerhetsrisk kan ändå hanteras enligt PSL 3 kap 7. Vi är medvetna om att skrivningen kommer från SOSFS 2015:12 men vill ändå påpeka det olyckliga i detta. Beslutsunderlag 13 Utskriftsdatum:

14 Kallelse Utskriftsdatum: Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (Lex Maria) Dnr /2015 Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (Lex Maria) Remissyttrande från Region Kronoberg. Dnr / Remissyttrande Förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens cancerregister 15RK1665 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Socialstyrelsen. Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Socialstyrelsen översänder härmed ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till cancerregistret. Avsikten är att det nya författningsförslaget ska ersätta Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2003:13) om uppgiftsskyldighet till cancerregistret vid Socialstyrelsen. Den nya författningen förslås träda i kraft den 1 januari Beslutsunderlag Missiv remissyttrande - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens cancerregister Remissyttrande - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens cancerregister 16. Remissyttrande Förslag om ändring i föreskrifterna om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall avseende anmälan av influensa. 15RK1741 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso-och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Folkhälsomyndigheten Sammanfattning 14 Utskriftsdatum:

15 Kallelse Utskriftsdatum: Region Kronoberg har av Folkhälsomyndigheten beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. En utredning på socialdepartementet pågår rörande förändrade riktlinjer avseende anmälningsplikten för influensa. Under maj 2015 bereddes Region Kronoberg möjlighet att inkomma med remissvar till socialstyrelsen i denna fråga (diarienr: 15RK945). Varje år lägger landsting och regioner ner stora resurser på vaccination av influensa till främst riskgrupper. För utvärdering behövs bra statistik över epidemiologin. I samband med pandemin infördes klinisk anmälningsplikt för influensa A(H1N1)pdm09. När detta virus nu mer liknar säsongsinfluensa behövs ej längre någon särskild klinisk anmälan för denna influensatyp. I dagens system sker anmälan av influensa A(H1N1)pdm09 enligt smittskyddsförordningens förteckning över anmälningspliktiga sjukdomar medan övriga influensastammar anmäls enligt den s.k. frivilliga laboratorieanmälan. Det väntade beslutet i socialdepartementet innebär en utvidgad anmälningsplikt för all influensa. Folkhälsomyndigheten vill sedan enligt detta förslag i författning begränsa anmälan till att omfatta all laboratorieverifierad influensa. Detta för att det skulle ta allt för mycket resurser i anspråk för den patientnära vården att anmäla all klinisk influensa. Beslutsunderlag Missiv remissyttrande - Förslag om ändring i föreskrifterna om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall avseende anmälan av influensa. Remissyttrande - Förslag om ändring i föreskrifterna om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall avseende anmälan av influensa. 17. Remissyttrande Frågor inför översyn av Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:6 15RK1783 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sammanfattning Region Kronoberg har av SKL beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss inför Socialstyrelsens översyns av SOSFS 2000:6. SOSFS 2000:6 anger vad som gäller för icke legitimerade läkare ska kunna förordnas att utöva läkaryrket. 15 Utskriftsdatum:

16 Kallelse Utskriftsdatum: Den som avlagt läkarexamen i Sverige eller i ett annat nordiskt land eller av Socialstyrelsen föreskrivits allmäntjänstgöring som villkor för legitimation får anställas som läkare för allmäntjänstgöring eller med ett vikariatsförordnande. Den som genomgått utländsk utbildning och enligt ett särskilt beslut av Socialstyrelsen fullgör provtjänstgöring under sex månader får anställas med ett vikariatsförordnande under handledning. Den som genomgår medicinsk grundutbildning vid en svensk fakultet och har fullbordat studier till och med den nionde terminen med godkända kurser och prov får anställas med ett vikariatsförordnande under handledning. Om vikariatet avser ett ämne som den studerande genomgår efter den nionde terminen, krävs godkänd kurs och godkänt prov även i detta ämne. Anställning av medicine studerande i primärvården får inte förekomma. Region Kronoberg ställer sig positiv till en omarbetning av 2000:6. Beslutsunderlag Missiv - Remissyttrande inför översyn av Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:6 Remissyttrande inför översyn av Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:6 Frågor inför översyn av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare. (SKL:s dnr 15/4575.) 18. Kurser och konferenser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att Charlotta Svanberg (S) deltar i dialog med ledningarna för den Södra hälsooch sjukvårdsregionen den 6 november 2015 i Hässleholm Sammanfattning Socialstyrelsen bjuder in till dialog med ledningarna för den Södra hälso- och sjukvårdsregionen, 6 november, Hässleholm 19. Övriga beslutsärenden 16 Utskriftsdatum:

17 Kallelse Utskriftsdatum: Övriga informationsärenden Utskriftsdatum:

18 3 Svar på medborgarförslag Se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid centrallasarettet i Växjö 15RK

19 Svar på medborgarförslag Diarienr: 15RK1207 Handläggare: Marie Jadner, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på medborgarförslag Se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid centrallasarettet i Växjö Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att medborgarförslaget anses besvarat eftersom Region Kronoberg med nuvarande öppettider kan tillgodose sitt behov av blod och det finns möjlighet för befintliga blodgivare att lämna blod på torsdagar kl Sammanfattning Ulrika Örnström har lämnat ett medborgarförslag att Region Kronoberg ska se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid Centrallasarettet i Växjö så att alla medborgare ska ha möjlighet att lämna blod. Förslagsställaren skriver att är omöjligt för personer som arbetar dagtid att bli blodgivare eftersom det inte finns flexibilitet i de tider som erbjuds för det första besöket på blodgivningscentralen. Förslagsställaren föreslår att en lösning kan vara att det är stängt en förmiddag i veckan och öppet en kväll i stället. Region Kronberg har många trogna blodgivare. Medborgare som vill bli blodgivare har antingen blivit värvade av gamla blodgivare eller hittat oss på geblod.nu. Region Kronoberg har inte haft någon aktiv annonsering i media för rekrytering av blodgivare. Regionen är självförsörjande av blod, så något behov av aktiv rekrytering finns inte i dagsläget. Öppettider för blodgivning är måndag fredag mellan kl och under denna tid kan de blodgivare som lämnat tidigare bara komma drop in, d.v.s. utan tidsbokning. Detta uppskattas av våra blodgivare. Kvällstappning sker torsdagar mellan kl , tiden är reserverad enbart för blodtappning av befintliga givare. Inga nya givare kan registreras då pga. personalbrist Vid registrering av nya givare krävs det mera personalresurser och tar längre tid än en vanlig blodgivning. För att dessa blivande blodgivare ska slippa vänta för länge har vi tidsbokning för dem och då på tider när det finns behörig personal. Blodtappning är endast en liten del av verksamheten. Vår personal arbetar även med framställning av komponenter, obligatoriska analyser av det tappade blodet samt analyser på patientprover. Sida 1 av 2 19

20 Svar på medborgarförslag Diarienr: 15RK1207 Handläggare: Marie Jadner, Datum: Vi hade gärna sett att vi hade haft möjlighet att hålla öppet för blodgivning flera kvällar för att underlätta för våra blodgivare. Tyvärr kan vi inte prioritera våra nuvarande resurser till detta. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Jadner Centrumchef medicinskt servicecentrum Bilaga: Medborgarförslag - Se över öppettiderna för blodgivningscentralen vid centrallasarettet i Växjö Sida 2 av 2 20

21 21

22 5 Månadsrapport september RK

23 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1279 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport september 2015 Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport september 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Bristen på läkare inom vissa specialiteter samt sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar fortsatt våra enheter. Möjligheten att öka antalet AT-läkare för att öka söktrycket till våra ST-tjänster undersöks. Planering och rekrytering för bemanning av sommaren 2016 är påbörjad. Detta sker i tätt samarbete mellan HRfunktion, verksamheterna samt resursenheten. Under våren har det uppstått en brist på narkossjuksköterskor inom fr a CLV vilket tvingat fram dyra lösningar samt stängning av operationssalar och sämre tillgänglighet för kirurgisk behandling. Tillgängligheten är emellertid god i flertalet verksamheter och en förbättring redovisas jämfört med augustiutfallet, då en försämring av väntetiderna för den elektiva vården till följd av neddragningar under semesterperioden noterades. Antal väntade till utredning inom barn- och ungdomspsykiatri fortsätter att öka. Ekonomin försämras och det justerade resultat uppgår till -95 mnkr. Till följd av ökade kostnader för nya läkemedel och dyra vårdtillfällen inom köpt vård i kombination med den besvärliga bemanningssituationen måste resultatprognosen, inklusive 19 mnkr av tillgänglighets- och samordningsmiljarden 2015, revideras ner till -115 mnkr. Tidigare prognoser har varit exklusive dessa medel. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Dan Petersson Ekonomichef Bilaga: Hälso- och sjukvård Månadsrapport september 2015 Sida 1 av 1 23

24 Rev MÅNADSRAPPORT SEPTEMBER 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 24

25 Vårt uppdrag Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vår vision Vårt mål Vår värdegrund Ett gott liv i ett livskraftigt län Ett kvalitetsstyrt landsting Respekt för människan Långsiktiga mål 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Långsiktiga strategier Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården. Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen. Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering. Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser. Respekt för människan Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. 2 25

26 Hälso- och sjukvårdsövergripande Perspektiv Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge Generellt god tillgänglighet i flertalet verksamheter. Stort förtroende för vår hälsooch sjukvård. God hälsa i befolkningen men under årets första månader en ovanligt svår influensa. Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Ökad frånvaro och belastning Goda resultat för flertalet parametrar i öppna jämförelser. Förbättringspotential när det gäller samordning Justerat resultat -94 mnkr Höga kostnader för hyrpersonal, nya dyra läkemedel och enstaka vårdtillfällen inom köpt vård Behov av starkare koppling mellan ekonomistyrning och verksamhets-/kvalitetsmål Våra viktigaste mål 2015 Utvecklat förebyggande hälsoarbete Förbättrad medborgarservice via e-tjänster Minskad risk för vårdskador Delaktiga patienter Säkrad kompetensförsörjning Delaktiga medarbetare Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling Förbättrad tillgänglighet Effektiva vårdprocesser Relevant vårddokumentation Ekonomi i balans Aktiviteter Tillgänglighet Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Förebyggande hälsoarbete Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Medborgarservice Förbereda införandet av e- journal Utveckla och informera om e- hälsotjänster Delaktiga patienter/ Patientsäkerhet Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen Kompetensförsörjning Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Delaktiga medarbetare Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Chefsutveckling Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar Produktions- och kapacitetsplanering Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Effektiva vårdprocesser Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen Vårddokumentation Utveckla strukturerad vårddokumentation Ekonomi i balans Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal 3 26

27 Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Invånare Sjukpenningtalet Plats 8 i Sverige (9,3 dagar) Plats 8 i Sverige (10,2 dagar aug 2015) 4 Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa vuxna befolkningen 73 % - 75 % 78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård sjukhus 71 % 70 % (feb 2015) 76 % (feb 2015) 72 % 75 % Fritt vårdsökande r Minska 10 % (jmf 2014) Minska 10 % (jmf 2014) Antal utomlänsbesök-/vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård r Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % 96,1 % (jan-sep 15) 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % 90,3 % (jan-sep 15) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % 71 % 85 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % 63 % 85 % 90 % Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 81 % 76 % (jan-sep 15) 85 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat Arbete pågår Införandet påbörjas Infört Vårdkonto i E-tjänster på % 21,4 % 20 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Validering pågår (verktyget) Uttag rapporter pågår Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Medarbetare Vakanser/vakanser längre än sex månader /60 (aug) 35 vakanta tjänster Fåtal tillfälliga vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 41 % (aug) 43 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 73,2 (oförändrat 2015) Antal ST-tjänster (aug) Sjukfrånvaro (Region Kronoberg 1 ) 4,4 1 % 5,2 % 4,2 % 4,1 % Verksamhetsutveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) Genomgångna och implementerade patientprocesser Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktions- och kapacitetsplanering Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Ekonomi 0 % - 20 % 80 % Plats 6 i Sverige - Plats 2 Plats 2 Resultat -76 mnkr Justerat resultat -95 mnkr Prognos -115 mnkr -70 mnkr (justerat för vårdval hud)

28 Sammanfattning av perioden Bristen på läkare inom vissa specialiteter samt sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar fortsatt våra enheter. Möjligheten att öka antalet AT-läkare för att öka söktrycket till våra STtjänster undersöks. Planering och rekrytering för bemanning av sommaren 2016 är påbörjad. Detta sker i tätt samarbete mellan HR-funktion, verksamheterna samt resursenheten. Rekryteringsläget för sjuksköterskor och läkare har medfört dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Sjukfrånvaro och övertid ligger fortsatt över tidigare års nivåer. Det är framför allt sjukfrånvaro <14 dagar som ökar. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar. Under våren har det uppstått en brist på narkossjuksköterskor inom fr a CLV vilket tvingat fram dyra lösningar samt stängning av operationssalar och sämre tillgänglighet för kirurgisk behandling. Tillgängligheten är emellertid god i flertalet verksamheter och en förbättring redovisas jämfört med augustiutfallet, då en försämring av väntetiderna för den elektiva vården till följd av neddragningar under semesterperioden noterades. Antal väntade till utredning inom barn- och ungdomspsykiatri fortsätter att öka. Slutenvårdsproduktionen redovisar en ökning av akuta vårdtillfällen, medan planerade minskar. Beläggningen har följt 2014 års nivå och medelvårdtiderna är oförändrade. Läkarbesök till akutmottagningar ökar med ca 4 %, medan antal planerade besök är i stort sett oförändrade jämfört samma period Rättspsykiatrin redovisar en något minskad vårddygnsproduktion. Vuxenpsykiatrin redovisar fler vårdtillfällen och inom tandvården ökar antal behandlade patienter. Läkarbesök i primärvård minskar något jämfört med föregående år. Ekonomin försämras och det justerade resultat uppgår till -95 mnkr. Till följd av ökade kostnader för nya läkemedel och dyra vårdtillfällen inom köpt vård i kombination med den besvärliga bemanningssituationen måste resultatprognosen revideras ner till -115 mnkr. Prognosen inkluderar då 19 mnkr av tillgänglighets- och samordningsmiljarden

29 1. Invånare Tillgänglighet Nuläge I samband med månadsrapporter redovisas vänteläget för ambulansverksamhet, somatisk vård och psykiatri. Generellt sett redovisas en god tillgänglighet i verksamheten och en förbättring jämfört med augusti. Liksom tidigare år har väntetiderna för den elektiva vården under semesterperioden försämrats till följd av beslutade verksamhetsneddragningar. Dessutom har specifika bemanningsproblem inom specialistsjukvården inneburit ytterligare verksamhetsneddragningar, bl.a. av operationskapaciteten, och därmed bidragit till att vissa väntetider försämrats jämfört med Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdenas väntetidssituation i september. Ambulansverksamhet Andelen prio1-uppdrag som nås av ambulanssjukvården inom 10 minuter är högre, 58 % jämfört med 57 % samma period föregående år vilket gör att målsättningen 60 % i det närmaste uppnås. Även andelen som nås inom 15 respektive 20 minuter uppfyller fastställda mål. Somatisk vård Akutcentrum Akutcentrum följer upp fullmäktiges utfästelser avseende akutvårdsgarantin d.v.s. akutbesök med en total vistelsetid på akutmottagningen på max 4 timmar. Diagram: akutvårdgarantin, % -andel inom fyra timmar Framförallt för CLV, men även för LL redovisas en försämring av akutvårdsgarantin jämfört med samma period Orsaker bedöms vara relaterade till en ökad belastning. 6 29

30 Somatisk elektiv vård läkarbesök För planerad mottagning till läkare väntar patienter vid september månads utgång, vilket innebär en ökning med 138 väntande jämfört med augusti. Inom vårdgarantin har 88 % (85 % i aug) av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande siffra för kömiljarden är att 71 % (58 % i aug) av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 955 (1 137 i aug) patienter som väntat längre än 90 dagar hade 364 (424 i aug) patientvald väntan och 24 (20 i aug) medicinsk orsakad väntan. Diagram: Antal väntande till planerat nybesök hos läkare jan 2013 sep 2015 Nedan redovisas tillgängligheten i september 2015 (jämfört september 2014) enligt vårdgarantin respektive kömiljarden för respektive centrum. Jämfört med föregående år ser vi i stort sett oförändrade väntetiderna till läkarbesök samtidigt som produktion av planerade nybesök ökat med 941 besök eller drygt 4 % jämfört med Nybesök till läkare Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 94 % (98 %) 86 % (86 %) Kirurgicentrum 83 % (77 %) 62 % (56 %) Medicincentrum 96 % (94 %) 86 % (82 %) Totalt 88 % (83 %) 71 % (64 %) Somatisk elektiv vård operation/åtgärd För planerade operationer/åtgärder väntar patienter vid september månads utgång, vilket innebär en minskning med 73 väntande jämfört med augusti. Inom vårdgarantin har 76 % (73 % i aug) av patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 63 % (51 % i aug). Av de 898 (998 i aug) patienter som väntat längre än 90 dagar har 112 (109 i aug) patientvald väntan och 120 (120 i aug) medicinsk orsakad väntan. 7 30

31 Diagram: Antal väntande till planerad operation/behandling jan 2013 sep 2015 Nedan framgår tillgängligheten i september 2015 (jämfört september 2014) enligt vårdgarantin respektive kömiljarden för operation/åtgärd per centrum. Här redovisas generella försämringar av väntetiderna jämfört med föregående år. Detta kan kopplas till minskningen av elektiva operationer till följd av minskad operationskapacitet p.g.a. vakansläget, samtidigt som ökningen av planerade nybesök till läkare med automatik ger ett ökat tryck på operationsverksamheten. Operation/åtgärd Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 66 % (90 %) 54 % (84 %) Kirurgicentrum 74 % (88 %) 60 % (78 %) Medicincentrum 91 % (94 %) 76 % (85 %) Totalt 76 % (90 %) 63 % (80 %) Vuxenpsykiatri Även inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård försämras väntetiderna och vid utgången av september har 96 % (92 % i aug) av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar, medan motsvarande siffra inom 60 dagar för kömiljarden är 83 % (75 % i aug). Av 126 väntande patienter har 11 väntat längre än 90 dagar och där 6 avser patientvald väntan. Barn- och ungdomspsykiatri Liksom tidigare redovisas fortsatt goda resultat för väntetider till mottagning och behandling inom barn och ungdomspsykiatrin. Antalet väntande till fördjupad utredning fortsätter öka och i september augusti väntar nu 158 patienter, där 109 väntat längre än 90 dagar. Den uppkomna situationen förklaras liksom tidigare av vakanta tjänster för psykologer och läkare. 8 31

32 Diagram: Antal väntande vid BUP jan 2014 sep

33 2. Medarbetare Kompetensförsörjning Bristen på sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar fortsatt våra enheter. Möjligheten att öka antalet AT-läkare för att öka söktrycket till våra ST-tjänster undersöks. Planering och rekrytering för bemanning av sommaren 2016 är påbörjad. Detta sker i tätt samarbete mellan HR-funktion, verksamheterna samt resursenheten. Jan-sep 2015 inkl. HSU, HSJ Jan-sep 2015* Jan-sep 2014 A Närvarotid Arbetad tid (månavl) Timlön B Kurs och konf Övertid Fyllnadstid Semester Närvaro (ej arb prod) Facklig ledighet Jour/beredskap (läk) C Frånvarotid Sjukfrånvaro A Studieled Tillfällig fp Tjänstledighet Semester Kompledig Föräldraledighet Partiell föräldraledighet Övrig frånvaro Ledig m lön 6 juni Totalsumma Periodens totala närvarotid är i stort sett motsvarande samma period föregående år (om man beaktar genomförda organisationsförändringar). Dock ökar övertid och tid inom området timlön. Frånvarotiden ökar framförallt gällande sjukskrivningar där ökningen är mycket stor men även i viss mån inom föräldraledighet/partiell föräldraledighet. Arbetade timmar bemanningsföretag 1, läkare o sjuksköterska 1 beräknas utifrån kostnader registrerade i InfoWeaver , med en schablon 1150:-/tim för PRC läkare, 1500:-/tim SV läkare, 2500:-/tim jour läkare och 500:- /tim för sjuksköterskor 10 33

34 HSJ Jan-sep 2015 Jan-sep 2014 Läkare , ,7 Läkare jour 5 509, ,9 Sjuksköterska , ,6 Fortsatt en stor ökning av antalet arbetade timmar i förhållande till samma period föregående år. Från centrumen anges svårigheter att rekrytera såväl till korttidsvikariat som till tillsvidareanställningar som skäl till det ökade nyttjandet av bemanningsföretag. Hälsa och arbetsmiljö Den ackumulerade sjukskrivningen för perioden ligger på en högre nivå för hälso- och sjukvården än motsvarande period förra året. Årets influensaperiod påverkade vår personal på ett sätt som vi inte är vana vid och flertalet centrum har under året rapporterat om att den ökade sjukfrånvaron till största delen beror på influensan. Vi kan dock se att vi även efter influensaperiodens slut ligger kvar på en sjukskrivningsnivå som är högre än för motsvarande period de senaste åren. Trenden har dock mattats något och vi ser inte i nuläget en fortsatt stegring av sjukskrivningstalen. Viss förskjutning mot längre sjukskrivningar, dock för tidigt att dra slutsatser av det. Sjukfrånvarodagar (kort lång) per snittanställd 2 Jan-sept 2015 Jan-sept 2014 Centrum Tot dgr. >14 dgr. Tot dgr. >14 dgr. AKC Akutcentrum 12,9 3,3 9,6 11,3 2,6 8,6 BKC Barn och Kvinnocentrum 13,8 3,6 10,2 15,2 2,9 12,3 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 1,2 1,2 0,0 2,7 2,7 0,0 HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 4,8 2,4 2,4 4,0 2,6 1,3 KIC Kirurgicentrum 13,7 4,0 9,6 9,8 3,3 6,5 MEC Medicincentrum 14,2 4,1 10,1 12,5 3,2 9,3 MSC Medicinskt Servicecentrum 11,9 3,9 7,9 10,4 3,3 7,1 PRC Primärvårds-Rehabcentrum 12,8 3,5 9,3 11,2 2,5 8,7 PSC Psykiatricentrum 15,9 4,3 11,6 19,9 5,9 14,0 RPK Rättspsykiatriska Regionkl 16,7 5,6 11,1 eu eu eu TVC Tandvårdscentrum 13,9 3,9 10,0 12,4 3,5 8,9 Hälso o sjukvårdsnämnd tot. 13,7 3,9 9,8 12,1 3,2 8,9 Region Kronoberg tot. 13,4 4,0 9,5 12,1 3,1 8,9 2 Genomsnittligt antal anställda under vald period = anställningsdagar för samtliga anställda som ingår i urvalet/antal kalenderdagar under perioden. Ingen hänsyn tas till anställningens sysselsättningsgrad 11 34

35 Sjukskrivningarna som är längre än 15 dagar ökar mer än de som är kortare än 15 dagar. Ökningen totalt härleds främst till de centrum (KIC, PRC, AKC och MSC) som legat på en relativt låg nivå förgående år. Noterbart att BKC minskar sin sjukfrånvaro, dock från en relativt hög nivå. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Jan-sept 2015 Jan-sept 2014 Centrum Tot. K. M. Tot. K. M. PRC Primärvårdscentrum 4,8 5,2 2,9 4,1 4,3 2,7 PSC Psykiatricentrum vuxenpsyk 6,6 7,5 4,4 5,5 6,0 4,2 RPK Rättspsykiatriska Regionkliniken 6,1 7,4 5,0 4,9 5,2 4,6 TVC Tandvårdscentrum 5,2 5,5 3,3 4,5 4,7 3,1 KIC Kirurgcentrum 5,2 5,6 3,5 3,6 3,8 3,0 MEC Medicincentrum 5,2 5,2 4,8 4,5 4,8 3,1 BKC Barn- och kvinnocentrum 5,0 5,2 2,4 5,2 5,5 1,4 MSC Medicinskt servicecentrum 4,4 5,0 2,3 3,8 4,2 2,6 AKC Akutcentrum 5,5 5,2 6,0 5,1 5,7 3,9 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 2,1 2,4 1,8 HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 4,6 4,9 0,9 HSN Hälso o sjukvårdsnämnd tot. 5,2 5,5 4,1 4,4 4,7 3,4 Region Kronoberg tot. 5,0 5,4 4,0 4,4 4,6 3,6 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, per innevarande månad o år procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec LtK ,9 5,3 5,4 4,3 4,1 3,3 2,5 3,4 4,5 4,2 4,3 4,3 LtK ,5 5,1 4,9 4,1 4,1 3,4 2,9 3,4 4,0 4,4 4,6 4,2 LtK ,1 5,6 4,5 4,8 4,2 3,5 3,2 3,8 4,5 4,8 4,7 4,5 LtK ,0 5,6 5,3 4,9 4,3 3,6 3,1 3,7 5,0 4,9 4,5 5,0 RK ,3 6,7 6,2 5,0 4,7 4,5 3,8 4,

36 Diagrammet tydliggör att vi närmar oss den nivå som vi låg på Det är dock viktigt att notera att den trendförskjutning i sjukskrivningstal vi ser påbörjades ungefär vid denna tid

37 3. Verksamhetsutveckling Produktionsstatistiken visar generellt sett på en oförändrad produktionsvolym jämfört med samma period 2014, men där andelen akut vård har ökat. Område jmf jmf jmf jmf 13 Primärvård och rehabilitering Primärvård läkarbesök % -4% - varav jourbesök % 0% Primärvård besök annan vårdgivare % 2% Sjukvårdsrådgivningen besvarade samtal % -2% Lasarettsrehab besök annan vårdgivare % -13% Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök % 5% Rehabiliteringskliniken, antal vårddagar % -11% Habilitering, totalt antal besök % 2% Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt % 3% Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) % -4% - varav akut/oplanerat % 0% - varav planerat % -25% Vårdtillfällen % -1% - varav akut/oplanerat % 1% - varav planerat % -15% Medelvårdtid 4,6 4,6 4,7 0,0-0,1 0% -3% - varav akut/oplanerat 4,7 4,7 4,7 0,0-0,1 1% -1% - varav planerat 4,1 4,4 4,6-0,4-0,6-9% -12% Operationer i SV % -6% Förlossningar % 1% varav barn födda % 1% Beläggning i % 89,2 87,0 88,7 2,2 0,5 2% 1% Disponibla vårdplatser 374,2 377,0 387,1-2,8-12,9-1% -3% Somatisk öppenvård Läkarbesök % 4% - varav akutmottagningarna % 6% - varav akut/oplanerade besök % -5% - varav planerade återbesök % 2% - varv planerade nybesök % 9% Sjukv. behandling /besök annan vårdgivare % 4% Besök i dagsjukvård % 7% Vuxenpsykiatri Vårddagar (vårdtid i dagar) % -30% Vårdtillfällen % 15% Medelvårdtid 10,0 13,0 17,0-3,0-7,0-30% -41% Beläggning i % 84,0 89,0 90,0-5,0-6,0-6% -7% Disponibla vårdplatser 52,0 52,0 52,0 0,0 0,0 0% 0% Läkarbesök % 1% - varav akuta % 33% Besök annan vårdgivare % 1% Rättspsykiatri Vårddagar, netto exkl. permissioner % -1% Beläggning i % 99,6 100,0 100,0-0,4-0,4 0% 0% Disponibla vårdplatser % 1% Tandvård Antal frisktandvårdsavtal % 25% Patienttid / totalt arbetad tid i % % 1% Antal behandlade patienter % 5% Medicinsk Service Röntgen undersökningar % -1% Röntgen CLV % 0% Röntgen LLL % 2% Mammografier % -2% Kliniska fysiologiska analyser % -4% Kliniska kemiska analyser % 4% Transfusionsmedicin (serologiska analyser) % -1% Mikrobiologiska analyser % 13% Patolog och Cytolog analyser/remisser % 6% 14 37

38 Primärvård och rehabilitering Vårdcentralernas produktion ligger i stort i nivå med tidigare år. Vi ser en minskning av läkarbesöken med 1 %, medan besök hos annan vårdgivare ökar med 1 %. Minskningen av besöken vid lasarettsrehab hänförs bl.a till att paramedicinsk personal organisatoriskt överförts till barn och ungdomskliniken. Ambulansverksamhet Antalet ambulansuppdrag ökar och totalt redovisas 4 % fler uppdrag än för motsvarande period Ökningen avser uppdrag inom prio 1. Somatisk vård Akutcentrum Akutmottagningarna har haft en hög belastning och där läkarbesöken ökat med 6 %. Detta har medverkat till redovisad försämring av akutvårdsgarantin. Barn och kvinnocentrum För barn och kvinnocentrum redovisas en ökning av vårdtillfällen med 5 % jämfört med föregående år och som hänförs till akut vård. Samtidigt minskar vårddagarna med 2 %, vilket innebär en minskad medelvårdtid med 9 % eller 0,3 dagar till 3,4 dagar. Den genomsnittliga beläggningen är oförändrat 75 %. Antalet förlossningar och födda barn ökar med 2 %. Även kvinnoklinikens operationer ökar, sluten vård med 3 % och dagkirurgin med 8 %. Antal läkarbesök minskar med 1 % och hänförs till återbesök, samtidigt som besök hos annan vårdgivare ökar med 3 %. Kirurgicentrum Kirurgicentrum redovisar ökning av vårddagar med 2 % och som hänförs till akuta vårddagar, samtidigt som antal vårdtillfällen minskar med 1 %. Vårddagsökningen förklaras till del av några svårt sjuka kirurgiska patienter med långa vårdperioder (upp till 6 månader). Medelvårdtiden ökar med 3 % eller 0,1 dagar till 4 dagar. Den genomsnittliga beläggningen har ökat med 4 % till 89 % jämfört med samma period föregående år. För operationer redovisas minskning för sluten vård med 2 % och för dagkirurgi med 5 %. Orsaken till minskningen är att sedan senvåren har bristen på narkossköterskor vid CLV successivt förvärrats och medfört begränsningar i operationskapaciteten. För läkarbesök redovisas en ökning med 4 % och där en stor del avser planerade nybesök. Besök hos annan vårdgivare minskar med 1 %. Medicincentrum Medicincentrum redovisar en ökning med 3 % för både vårddagar och vårdtillfällen och ökningen hänförs till akut vård. Den genomsnittliga beläggningen för perioden uppgår till 94 % vilket är en ökning med 2,5 % jämfört med Samtidigt har medelvårdtiden minskat med 2 % eller 0,1 dagar till 5,1 dagar. Antal läkarbesök ligger på en oförändrad nivå jämfört med 2014 men akutbesöken har ökat med 7 % medan den planerade vården har minskat i motsvarande grad. För besök annan vårdgivare redovisas en minskning med 8 % och som framför allt hänförs till ögonkliniken. Inom dagmedicin redovisas en ökning med 11 % och som är kopplad till onkologklinikens dagsjukvård och strålbehandlingsenhet

39 Medicinsk service Antalet röntgenundersökningar har minskat med 1 % och undersökningar inom klinisk fysiologi har minskat med 5 %, vilket beror på införande av ny utrustning, upphandling av RIS samt bemanningsproblem. Inom övrig laboratorieverksamhet ökar produktionen med 5 % och ökningen är i hög grad relaterad till en ökande produktion inom somatisk vård. Antalet patienter som påbörjar strålbehandling har ökat med 13 % som en följd av ökad strålkapacitet och möjlighet att behandla något fler diagnoser med de nya acceleratorerna. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrins slutenvård redovisas en minskning av vårddagar med 20 % medan antalet vårdtillfällen ökat med 6 %. Detta innebär att medelvårdtiden minskat med 30 % eller 3 dagar till 10 dagar. Den genomsnittliga beläggningen har minskat med 4 % till 84 %. Både antalet läkarbesök och besök hos annan vårdgivare har ökat med 2 %. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas en oförändrad vårddagsproduktion jämfört med 2014 och den genomsnittliga beläggningen har varit 99,6 % under perioden. Tandvård För tandvårdscentrum redovisas 3 % fler behandlade patienter jämfört med Antalet tecknade frisktandvårdsavtal har ökat med 11 %

40 4. Ekonomi Sammanfattning av det ekonomiska läget Nuläge Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter september till -92,8 mnkr inkl projekt. Justerat för primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (+2,7 mnkr) blir det ackumulerade resultatet -95,4 mnkr. Resultatförsämringen uppgår därmed till -23 mnkr jämfört med augustirapporten. Månadsutfallet för bemanning överskrider budget ungefär i samma omfattning som i augusti samtidigt som läkemedel, köpt vård och material genererar underskott. Bemanningssituationen är fortsatt besvärlig med höga kostnader för såväl hyrpersonal som övertid. Kostnad för sjuklön ligger något över 2014 års nivå. Prognos för helåret lämnas med -115 mnkr inklusive tillgänglighetspengar 2015, vilket brutto innebär en försämring med 11 mnkr jämfört med augusti-rapporten. Enligt beslut ska intäkter för tillgänglighets- och samordningsmiljarden 2015 resultatföras med 19 mnkr. Prognosen exklusive tillgänglighetssatsning 2015 är 64 mnkr, eller 1,2 %, sämre än träffad överenskommelse på -70 mnkr (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). En handlingsplan avseende tillgänglighetssatsningen är framtagen och skickad till Sveriges Kommuner och Landsting. De främsta osäkerhetsfaktorerna i prognosen är hur bemanningssituationen utvecklas under hösten, läkemedelskostnaderna och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. Merkostnad för hyrpersonal bedöms belasta prognosen med ca 64 mnkr. Rullande tolvmånaders-resultatet uppgår till -158 mnkr. I detta ingår merkostnader hösten 2014 för införandet av nya hepatit c- läkemedel med 10 mnkr, en negativ kostnadsutveckling av köpt vård med 10 mnkr och utbokning av differens löneskulder med 8 mnkr. Resultatuppföljning, (mnkr) utfall samt helårsprognos Resultaträkning exkl proj Månad - September Ackumulerat Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos (mnkr) Utfall Budget Diff Jan-Sep Budget Diff Jan-Sep mån 2015 Vp Helår Intäkter Patientavgifter 14,6 15,1-0,5 123,5 127,3-3,8 51,5 69,9 141,9 172,3 0,0-4,5 Såld vård inkl tandvård 47,9 48,7-0,8 427,7 436,7-9,0 420,0 567,3 575,0 584,0-8,9-7,4 Landstingsersättning 290,8 290,7 0, , ,0 0, , , , ,6 0,0 0,0 Övriga intäkter 99,2 90,8 8,3 868,9 819,1 49,8 813, , , ,5 8,4 71,4 SUMMA INTÄKTER 452,5 445,2 7, , ,1 37, , , , ,3-0,5 59,5 Kostnader Personalkostnader -232,5-234,4 1, , ,4 0, , , , ,3-19,2-7,5 Köpt vård -51,2-43,7-7,5-418,9-396,2-22,7-378,6-522,9-563,2-527,8-2,0-24,5 Hyrpersonal -9,3-0,7-8,6-79,7-6,1-73,5-47,9-69,4-101,2-8,1-32,6-98,4 Läkemedel -51,0-45,6-5,4-416,8-410,0-6,7-346,2-478,1-548,6-546,7 4,0-15,8 Medicinsk service -24,1-23,1-1,0-213,1-208,4-4,7-204,2-273,9-282,8-277,8 - - Medicinkt och övrigt material -24,0-20,8-3,2-197,1-187,5-9,6-195,3-265,9-267,8-250,0 - - Övriga kostnader -78,3-71,5-6,8-667,9-650,9-17,0-579,9-781,5-869,4-867,5-18,5-48,7 Avskrivningar och internränta -7,1-6,8-0,3-62,6-60,4-2,2-55,8-75,4-82,3-80,8 0,0-0,4 SUMMA KOSTNADER -477,5-446,6-30, , ,0-136, , , , ,1-68,3-195,2 Projekt 0,7 0,0 0,7 5,3-0,2 5,5 2,8 1,8 4,4-0,2-1,4 20,6 Verksamhetens nettokostnader -24,4-1,4-23,0-91,9 1,9-93,8-7,0-72,2-157,1-1,0-70,2-115,1 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0 1,4 0,9 0,5 0,0 0,0 1,4 1,2 0,0 Finansiella kostnader -0,5 0,0-0,5-2,3-0,2-2,1-0,2-0,3-2,3-0,2-0,4 Resultat -24,8-1,3-23,5-92,8 2,7-95,4-7,2-72,4-158,0 0,0-70,2-115,

41 Kommentarer till resultatuppföljning och avvikelser Intäktssidan förbättras 7,2 mnkr jämfört med budget. Patientavgifter avviker totalt sett negativt från budgeterad nivå. Underskottet återfinns inom tandvården pga utbildningsinsatser och sjukfrånvaro under årets inledning. Övriga hälso- och sjukvården redovisar ackumulerat en positiv avvikelse efter september. Intäkterna för såld vård visar en negativ budgetavvikelse såväl i september som ackumulerat. Det är framför allt kirurgicentrum som redovisar underskott, där hälften ligger i hudklinikens vårdvalsersättning. Landstingsersättning faller ut enligt plan. Övriga intäkter ger ett stort överskott jämfört med budget. Överskottet utgörs framför allt av ersättningar för vård till asylsökande (internt och externt), internt såld medicinsk service, vårdvalsersättning, handledararvoden, olika bidrag samt ersättning i samband med upphandling. Bemanningskostnaderna (egen personal + hyrpersonal) uppgår till totalt mnkr, vilket är en ökning med 140 mnkr eller 7,2 % jämfört med samma period föregående år. Diagram Bemanningskostnader utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård Under september minskar kostnaderna något för övertid och hyrpersonal även om den problematiska bemanningssituationen i allt väsentligt kvarstår. Utfallet medför ett ackumulerat budgetöverskridande om 73 mnkr. Kostnaden för semestervikarier uppgår till 36 mnkr, vilket är 5 mnkr lägre än Semesterförmån har betalats ut med 3,5 mnkr, att jämföra med 1,4 mnkr samma period Vakanser och frånvaro medför likt tidigare rapporter överskott för 18 41

42 månadslön och övrig arbetad tid som efter september uppgår till 65 mnkr, samtidigt som underskott jämfört med budget genereras för: OB-ersättningar -8 mnkr. Kostnadsökningar inkl nytt avtal slår igenom för centrum med hög andel obekväm arbetstid. Övertid -29 mnkr. Bemanningssituationen medför ökade kostnader för övertid. Ambulansverksamheten, akutklinikerna samt kirurgicentrums vårdenhet och anestesiklinik redovisar högst kostnader, men även övriga centrum redovisar ökade kostnader. Jour- och beredskapsersättning -10 mnkr. Kostnader redovisas framför allt inom rättspsykiatri, sjukhusen och för AT-läkare under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Sjuklön -18 mnkr. Kostnaden för september ligger något över föregående år som dock var hög jämfört med samma månad Ackumulerat ökar kostnaden med 26 %. Störst ökning redovisas för kirurgicentrum. Lön vid utbildning, föräldraledighet mm -15 mnkr. Löneskuldsförändringar, kompledighet och semesterlön +2 mnkr. Arvodesanställda -3,5 mnkr. Hyrläkare -65 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrläkare används inom framför allt primärvården, barn- och kvinnocentrum samt vuxenpsykiatrin. Kostnaderna ökar med 61 % eller 27 mnkr jämfört med samma period Hyrsjuksköterskor -7,5 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrsjuksköterskor används inom kirurgi-, medicin-, akut- och psykiatricentrum. Kostnaderna ökar med ca 1 mnkr i september jämfört med augusti och hänförs till kirurgicentrum och rättspsykiatrin. Merkostnaden för hyrpersonal uppgår till ca 48 mnkr jämfört med 29 mnkr september I helårsprognosen bedöms merkostnaden till ca 64 mnkr. Diagram Kostnad för övertid, utfall (tkr) inkl sociala avgifter per månad Hälso- och sjukvård 19 42

43 Diagram Kostnad för sjuklön, utfall (tkr) inkl sociala avgifter per månad Hälso- och sjukvård Diagram Kostnad för hyrpersonal, utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård Resursenheten har använts för att täcka korttidsfrånvaro till en kostnad av 30 mnkr, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Användningen har förskjutits från rättspsykiatriska regionkliniken, som redovisar en minskad kostnad med 3,5 mnkr, till övriga sjukvården. Löneskulderna uppgår till 240 mnkr vilket är en ökning med 8 mnkr jämfört med sep Ökningen är hänförbar till semesterlöneskulden. Läkarnas intjänade jour- och beredskap 20 43

44 minskar med knappt 5 mnkr jämfört med sep 2014 medan intjänad komptid ökar något. Uttryckt i volym minskar skulden för komptid med 300 timmar, läkarnas intjänade jour- och beredskap minskar med nästan timmar och semesterlöneskulden ökar med dagar. Differenspost löneskulder utreds av konsulter. Posten bedöms ackumulerat påverka septemberresultatet negativt med ca 6 mnkr. Kostnaderna för köpt vård ligger efter nio månader 22,7 mnkr över budgeterad nivå. Septemberutfallet överskrider budget med 7,5 mnkr och inkluderar preliminärt uppbokade kostnader med 9,5 mnkr för sju mycket dyra patienter, bl a en patient med hjärtpump och en som behandlas med ECMO. När köpt vård mellan centrum och inom primärvård exkluderas slutar budgetavvikelsen på - 13,6 mnkr. Underskott för internt köpt vård består i allt väsentligt av vuxenpsykiatrins köp av vård från rättspsykiatriska regionkliniken. Tendensen beskrivs som negativ med fler kronobergare som döms till rättspsykiatrisk vård. Utfallet för den externt köpta vården uppgår till 294 mnkr, vilket innebär en ökning med 23 mnkr eller 9 %. Kostnad för högspecialiserad vård ligger överskrider budget, och inkluderar vårdtillfällen >600 tkr med 40 mnkr, vilket är 20 mnkr mer än motsvarande period föregående år. Modellen med kostnadstäckning för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr medför att avvikelsen redovisas under hälso- och sjukvårdsgemensamt kostnadsställe. Inom kontogruppen ej högspecialiserad vård redovisas ökade kostnader för akut länssjukvård med 4 mnkr och fritt vårdsökande/vård inom vårdgarantin med 1,6 mnkr. Externt köpt vuxenpsykiatri och primärvård minskar med nästan 9 mnkr jämfört med samma period Antal utfärdade remisser uppgår efter september till 3119 vilket är en minskning med 400 jämfört med september Minskningen redovisas framför allt inom ortopedi, onkologi, ögonsjukvård och klinisk fysiologi. Diagrammet nedan visar att den ackumulerade kostnaden nu överstiger 2012 års utveckling. Diagram Externt köpt vård ackumulerat utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård 21 44

45 Läkemedelskostnaderna ökar kraftigt i september. Det höga septemberutfallet är framför allt hänförbart till ökad behandling av patienter med hepatit c, där indikationen för behandling har ändrats och läkemedel sätts nu in i ett tidigare skede samt omfattar fler patienter. Kostnaden ökar även för blödarpreparat och klinikläkemedel. Den fortsatta utvecklingen är mycket svårbedömd. Ackumulerat ökar läkemedelskostnaderna med 70 mnkr jämfört med samma period 2014 till 417 mnkr. Av dessa utgör 25 mnkr en konsekvens av omorganisationen, som tidigare redovisades under annat kostnadsställe. Resterande ökning om 45 mnkr hänförs till nytt läkemedel mot hepatit-c, blödarpreparat, läkemedel inom cancersjukvård, kardiologi och ögonsjukvård samt en allmän volymökning. Kostnaderna för allmänläkemedel minskar något främst orsakat av prisfall på inhalationsläkemedel som dock till stor del vägs upp av kostnadsökningar för bl. a diabetesläkemedel och smärtstillande läkemedel. Totalt har 44 patienter behandlats för hepatit c med de nya läkemedlen sedan införandet förra hösten. Budgeten har inför 2015 förstärkts med 25 mnkr netto vilket ska täcka förväntad kostnadsutveckling inklusive nya läkemedel. Kostnadsökningen i framför allt april, juni och september innebär att utfallet nu överskrider budget med 6,7 mnkr. Diagrammet nedan visar ett skift i kurvan orsakat av nya dyra läkemedel. Diagram Läkemedel utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård (justerat för omorganisation) Kostnad för medicinsk service överskrider budget med 4,7 mnkr. Kostnadsökningarna följer den ökade belastningen och de största negativa avvikelserna mot budget noteras för medicincentrum och labprover beställda via akutmottagningarna. Medicinskt och övrigt material redovisar ett sammanlagt underskott jämfört med budget om -9,6 mnkr och inkluderar en bokslutsrättelse med -1,1 mnkr. Det är främst de opererande enheterna och klinisk kemis testreagenser som redovisar underskott för medicinskt material. Även kostnaden för rengörings- och hygienmaterial överskrider budget. Kontogruppen övriga kostnader är omfattande och inkluderar internhyror, internt köpt lokalvård, transporter mm. Poster med negativ avvikelse mot budget utgörs främst av intern 22 45

46 ersättning asylsökande (-11 mnkr), förbrukningsinventarier/-material (-4,2 mnkr), sjukresor (- 1,7 mnkr) och interrimsbokningar (-5,5 mnkr). Finansiella kostnader och intäkter inkluderar reservation för överskott inom mikrobiologi för återföring till Blekinge, bankavgifter och inkassoersättning. Överskottet jämfört med budget för projekt avser till största del ersättning för kömiljarden 2014 som slutligen blev 2,1 mnkr högre än bedömningen i bokslutet, samt ännu ej förbrukade anslag inom FoU-centrum. Nettot inkluderar även kostnad för onkologklinikens kliniska prövningsenhet och scanningprojekt inom vuxenpsykiatrin. Avvikelse mot budgeterat resultat per centrum Centrum/motsv (tkr) Sept Sept Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse ack 2015 ack mån kommelse Sept mot ök Primärvårds- och rehabcentrum Akutcentrum Barn- och kvinnocentrum Kirurgicentrum *) Medicincentrum Medicinskt servicecentrum Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Tandvårdscentrum Summa centrum *) KICs överenskommelse inkluderar hudversamheten. Överenskommelse/prognos för KICs "Vårdval hud" är -5 Mkr. Primärvårds- och rehabcentrum Efter september redovisar primärvårds- och rehabcentrum ett förbättrat resultat och ett sammantaget överskott på +7,2 mnkr (ack t.om augusti +5,1 mnkr). Avvikelsen för bemanningskostnader minskar till -5,9 mnkr och som hänförs till hyrläkarkostnader. För både köpt och såld vård redovisas mindre underskott, medan de väsentligaste överskotten hänförs till läkemedel och medicinsk service samt vårdvalsersättning liksom ersättning för asylsjukvård. Efter september lämnas en prognos på +0,2 mnkr. Prognosen utgår från att vårdcentralerna kommer att ha ca 15 hyrläkarlinjer under perioden oktober-december. Akutcentrum Akutcentrum redovisar efter september ett underskott på -0,7 mnkr (ack t.om augusti -0,9 mnkr). För bemanningskostnader redovisas ett underskott på -3,9 mnkr och som till stor del hänförs till ökade kostnader/underskott för ob-ersättningar, övertid och sjuklön. Dessa underskott balanseras till del av ett överskott för kliniskt träningscentrum liksom ett intäktsöverskott för ersättningar till resursenheten. Överskott redovisas även för interna ersättningar för asylsjukvård liksom för övriga kostnader på centrumgemensamt. Efter september lämnas en oförändrad prognos på -1,5 mnkr. Barn och kvinnocentrum Det samlade ekonomiska resultatet för barn och kvinnocentrum efter september är -18,8 (ack t.om augusti -15 mnkr). För bemanningskostnader är underskottet -15,8 mnkr och där -14,7 mnkr avser läkarkostnader/hyrläkare till följd av vakanser inom framförallt kvinnokliniken och BUP. Underskott redovisas även för köpt vård och material, som till del uppvägs av överskott för läkemedel och intäkter

47 Efter september lämnas en försämrad prognos på -22,3 mnkr (aug -18 mnkr). Avvikelsen mot överenskommelsen hänförs till ökade behov av hyrläkare på BUP och KK samt ökade kostnader för köpt vård. Kirurgicentrum Kirurgicentrums underskott uppgår efter september till -26,7 mnkr (ack t.om augusti -23,7 mnkr). Av underskottet avser -9,5 mnkr såld vård och där -5,1 mnkr är kopplat till ersättningar för vårdval hud. Underskottet för bemanningskostnader är -21,8 mnkr och där -14,4 mnkr avser läkarkostnader, medan resterande avvikelse hänförs till höga kostnader för bemanning/hyrpersonal vid IVA-/operationsverksamheterna (-6,8 mnkr). Underskott redovisas även för övriga driftkostnader/material medan överskott redovisa för köpt vård, läkemedel och övriga intäkter. Efter september lämnas en försämrad prognos på -41 mnkr (aug -39,5 mnkr). Avvikelsen mot överenskommelsen hänförs till köpt vård samt ökade kostnader för bemanning/hyrpersonal. Medicincentrum Centrumets ekonomiska resultat försämras och uppgår efter september till -19,8 mnkr (ack t.om augusti -14,4 mnkr). Underskottet för bemanningskostnader är -15,5 mnkr och där -3 mnkr avser läkarbudgeten. Resterande avvikelse hänförs till övertid, nytt avtal för OB-ersättning och förändring av löneskulder samt kostnader för hyrsjuksköterskor. Underskottet och kostnaderna för läkemedels respektive köp av medicinsk service fortsätter att öka. De negativa resultateten uppvägs av överskott för köpt vård och intäkter. Prognosen efter september försämras till -28 mnkr (aug -25 mnkr) och avvikelsen mot överenskommelsen förklaras av ökade kostnaderna för läkemedel och bemanning. Medicinskt servicecentrum Medicinskt servicecentrum redovisar ett ökat underskott på -7,2 (ack t.om augusti -6,4 mnkr). Resultatet inkluderar klinisk mikrobiologis överskott på +2,7 mnkr (ack t.om augusti +2,1 mnkr). För centrumets resterande verksamheter är därmed resultatet -9,9 mnkr. I detta ingår ett överskott på +1,5 mnkr för bemanningskostnader. För övriga intäkter/kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -11,4 mnkr och som bl.a hänförs till kostnader för testreagenser, laboratoriekemikalier och ej verkställda besparingar. Efter september lämnas en oförändrad prognos på -13,8 mnkr. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrin redovisas ett ökat överskridande på -17,9 mnkr (ack t.om augusti -13,9 mnkr). Av detta hänförs -9,9 mnkr till bemanningskostnader och där -9,7 mnkr avser läkarenhetens merkostnader för hyrläkare. Resterande underskott är kopplat till köpt vård. Prognosen efter september ökar till -24,2 mnkr (aug -20,9 mnkr). Avvikelsen mot överenskommelsen förklaras av ökade kostnaderna för bemanning och köpt vård. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas ett underskott på -5,3 mnkr (ack t.om augusti -3,5 mnkr). För intäkter redovisas ett överskott på +5,6 mnkr, medan bemanningskostnaderna ger ett 24 47

48 underskott på -7,9 mnkr. För resterande kostnader redovisas ett sammantaget underskott på - 2,8 mnkr. Efter september lämnas en försämrad prognos på -5 mnkr (aug -4 mnkr). Detta innebär en avvikelse mot resultatöverenskommelsen med -5 mnkr och som förklaras av taxejusteringen Tandvårdscentrum Tandvårdscentrum resultat är +2 mnkr efter september (ack t.om augusti +2,7 mnkr). Resultatet hänförs till personalkostnader och prognosen är oförändrat +2 mnkr. Avvikelse mot budgeterat resultat för HS-gemensam verksamhet Centrum/motsv (tkr) Sept Sept Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse ack 2015 ack mån kommelse Sept mot ök Hälso- och Sjukvårdsgemensamt Hälso- och Sjukvårdsutveckling Summa HS gemensamt Projekt Summa HS gemensamt inkl projekt Resultatet för hälso och sjukvårdens gemensamma verksamheter inklusive projekt är efter september -8,4 mnkr. I resultatet ingår projekt med +5,5 mnkr och som avser samtliga projekt inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och en prognos på +21,1 mnkr, där +2,1 mnkr är kopplat till statsbidrag för kömiljarden 2014 samt där +19 mnkr avser tillgänglighets- och samordningsmiljarden För den hälso och sjukvårdsgemensamma verksamhetens ordinarie budget redovisas ett underskott på -13,9 mnkr (ack t.om augusti -6,9 mnkr). Det ökade underskottet förklaras av ökade kostnader för läkemedel, framförallt smittskyddsläkemedel/hepatit-c, samt ökade kostnader för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr. Prognosen efter september förbättras till -3 mnkr (aug -4,3 mnkr), men då har hänsyn även tagits till helhetsbedömningar för bl.a köpt vård och bemanning. Kommentar till helårsprognos Helårsprognos för hälso- och sjukvården lämnas med -115 mnkr inkl tillgänglighetsmedel 2015 med 19 mnkr. Detta är brutto en försämring med 11 mnkr jämfört med augustiprognosen, och 64 mnkr sämre än överenskommet resultat exklusive tillgänglighetsmedel Prognosförsämringen förklaras framför allt av ökad behandling med hepatit c-läkemedel där den fortsatta kostnadsutvecklingen är mycket svårbedömd. Även inom den köpta vården står få och dyra patienter för relativt stora variationer i kostnadsmassan. Kostnadsutvecklingen för hyrpersonal och övertid, samt i viss mån sjuklön ligger fortsatt högre jämfört med samma period föregående år. Den fortsatta utvecklingen av dessa kostnadsslag avgör om prognosen kan infrias. Hantering av tillgänglighetsmedel Enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska satsningen främja huvudmännens förutsättningar för utvecklad tillgänglighet samt en mer personcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn

49 För att ta del av medlen ska en handlingsplan tas fram som redogör för insatser om planeras inom ramen för överenskommelsen. Regionen ska också rapportera till den nationella väntetidsdatabasen i enlighet med den basmodell för uppföljning som SKL ansvarar för. Handlingsplanen har färdigställts och skickats till SKL den 30 september enligt föreskriven tidplan. Regionen ska lämna en redovisning av genomförda och påbörjade insatser senast 31 januari Stimulansmedlen betalas ut den 28 februari 2016 i relation till befolkningsandel 31 december För Kronobergs del bedöms beloppet uppgå till ca 19 mnkr. Eventuella åtgärder för ekonomi i balans Hälso- och sjukvårdsdirektören har till nämnden lämnat tidsatta mål för att under en treårsperiod reducera kostnader för hyrpersonal, övertid och sjuklön. Målen inkluderar även upphandlingseffekter, uteblivna engångskostnader 2015 samt förändringar som kräver utredning. Dialog om mål och möjliga åtgärder kommer att föras med respektive centrumchef och arbetas in i kommande verksamhetsplaner. Det potentiella effektmålet har bedömts till 90 mnkr på tre års sikt. Förbättringsarbeten genomförs kontinuerligt i verksamheten och måste ses i samband med att befolkningens behov ökar. SKL har bedömt att ökade behov motsvarar en volymökning med ca 2 % per år. Avgörande framgångsfaktorer i arbetet är lyckade rekryteringsinsatser som leder till att personal trivs och stannar kvar. Övriga verktyg är effektivisering av processer genom bättre planering, rätt använd kompetens och färre vårdskador. Framtida utmaningar för verksamheten ur ekonomiskt perspektiv Den avgörande framgångsfaktorn för att nå ekonomisk balans inom hälso- och sjukvård är förmågan att bemanna med egen personal. Nuvarande situation innebär enligt prognos en merkostnad med ca 64 mnkr för hyrpersonal Till detta kommer övertidslösningar med sliten personal och sjukfrånvaro som följd. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ökar beroende på den medicinsktekniska utvecklingen och förändrad demografi. Enligt SKL motsvarar det ökade behovet en volymförändring med ca 2 % per år eller ca 100 mnkr för hälso- och sjukvården i Kronobergs län. Utmaningarna ställer krav på förändringsarbete med rekryteringsinsatser, processutveckling och reducering av undvikbara vårdskador som främsta åtgärder

50 6 Återremitterat ärende Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården 15RK

51 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1638 Handläggare: Jens Karlsson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Återremitterat ärende Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa förändringar av avgifter i öppen hälso- och sjukvård enligt föreliggande förslag att avgiften i sluten vård bibehålls på oförändrad nivå under år 2016 att fastställa tandvårdstaxor för frisktandvård från och övriga taxeförändringar inom tandvården från i enlighet med förslaget att ytterligare förändringar av taxor och avgifter hänskjuts för beredning och beslut juni 2016 avseende 2017 Sammanfattning Som ett led i beredningen av Finansplan för 2016 har en översyn genomförts av regionens taxor och avgifter i hälso- och sjukvården. Ärendet återremitterades av hälso- och sjukvårdsnämnden 84/2015 med motiveringen att utförligare underlag med konsekvensanalys erfordrades för att kunna ta ställning till enhetstaxa. I föreliggande förslag har beslut om enhetstaxa lyfts ut för ytterligare beredning och beslut i juni Taxor och avgifter kommer att fortsatt utredas för eventuella förändringar inför Följande förändringar föreslås: Avgifter i öppen hälso- och sjukvård (bilaga 1) Förslag till förändring från 1 januari 2016: Avgiftsbefria specialistpsykiatriska patienter med avsaknad av sjukdomsinsikt Avgiftsfri tobaksavvänjning (intäktsbortfall 30 tkr) Införa möjlighet att köpa ett frikort för hälso- och sjukvård Införa uteblivande avgift för BVC (intäktsökning 200 tkr) Uteblivande avgift för nödvändig tandvård, tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i Sida 1 av 4 51

52 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1638 Handläggare: Jens Karlsson, Datum: sjukdomsbehandling ska följa tandvårdstaxans gällande avgifter för motsvarande besök Förslag till förändringar från 1 juli 2016: - Ej debitera gynekologiskt cellprov (intäktsbortfall helår 1 mnkr, 2016 ca 500 tkr) - Ej debitera mammografi (intäktsbortfall helår 3,6 mnkr, 2016 ca 1,8 mnkr) täcks av generellt stadsbidrag. - Inkludera resterande screeningavgifter i högkostnadsskyddet (intäktsbortfall helår ca 200 tkr, 2016 ca 100 tkr) Avgifter i sluten vård (bilaga 2) inga förslag till förändringar Egenavgifter för tekniska hjälpmedel (bilaga 3) Förslag till förändring från 1 januari 2016: Övriga bidrag o Införa bidrag för hemodialys kronor/år/patient Avgifter för intyg och åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom (bilaga 4) Förslag till förändring 1 januari 2016: - Debitera för kopior gällande allmän handling i övrigt, sidor - 0 kronor - 10 kopior eller fler 6 kronor / sida Avgifter för allmäntandvård (bilaga 5) och specialisttandvårdstaxa (bilaga 6). Förslag till förändring från 1 januari 2016 Allmäntandvårdstaxan höjs med 2,5 % och specialisttaxan med 2,7 % Avgift för frisktandvård höjs från Övriga taxeförändringar inom tandvården gäller från Sida 2 av 4 52

53 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1638 Handläggare: Jens Karlsson, Datum: Avgifter Intäktsökning / intäktsminskning 2016 Intäktsökning/intäktsminskning Helårseffekt Ej debitera gynekologiskt cellprov (från juli 2016) Ej debitera mammografi (från juli 2016) Inkludera resterande screeningavgifter i högkostnadsskyddet (från juli 2016) Avgiftsfri tobaksavvänjning - 0,5 mnkr kronor - 0 kronor (inräknat stadsbidrag år 2016) - 0,1 mnkr kronor - 1 mnkr - 0 kronor (inräknat stadsbidraget år 2017) - 0,2 mnkr kronor Uteblivande avgift BVC + 0,2 mnkr + 0,2 mnkr Summa: - 0,4 mnkr - 1 mnkr Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Dan Petersson Ekonomichef Bilaga: Översyn taxor avgifter inför Avgifter i öppen hälso- och sjukvård 2. Avgifter i sluten vård 3. Egenavgifter för tekniska hjälpmedel 4. Avgifter för intyg och åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom 5. Avgifter för allmäntandvårdstaxa 6. Avgifter för specialisttandvårdstaxa Sida 3 av 4 53

54 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1638 Handläggare: Jens Karlsson, Datum: Sida 4 av 4 54

55 Region Kronoberg Sandra Stern Anna Tschannen AVGIFTER I ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillämpningsanvisningar fr.o.m. 1 januari 2016, gällande tills vidare. 1 Patientavgifter i öppen vård Besök - tillämpningsregler... 3 Sammanhängande besök... 3 Receptförnyelse, i samband med sjuksköterskebesök... 3 Besök hos flera vårdgivare inom en klinik... 3 Flera läkarbesök inom 24 timmar... 4 Öppenvårdsbesök som samma dygn leder till inskrivning i sluten vård... 4 Avgiftsfria besök... 4 Avgiftsfria besök enligt lag... 4 Övriga avgiftsfria besök Provtagning... 6 I samband med besök... 6 Mellanliggande provtagning... 6 Patient från läkare utan offentlig finansiering... 6 Undantag, då avgift ej ska tas ut: Grupptaxa/ halv avgift Tekniska hjälpmedel Tandvård... 9 Högkostnadsskydd... 9 Uteblivandeavgift... 9 Tandvård för personer från andra länder...10 Tandvård för asylsökande m.fl Högkostnadsskydd...11 Högkostnadsskydd sjukvård...11 Vad är högkostnadsskydd?...11 Vad ingår i högkostnadsskyddet?...11 Vad ingår inte i högkostnadsskyddet?...11 Högkostnadskort och Frikort...11 Köp av frikort...12 Makulering av faktura...12 Högkostnadsskydd för patienter från andra landsting...12 Högkostnadsskydd läkemedel Asylsökande m.fl Personer från andra länder...14 Personer från EU/EES...14 Nödvändig vård...14 EU-kort...14 Planerad vård...15 Personer från länder utanför EU/EES Sjukvård för utlandssvenskar...16 Utlandssvenskar från EU/EES...16 Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES...16 Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer och utsända personer Uteblivna tidsbeställda besök Avgiftsbefrielse Betalning Avgifter öppenvård 55 Sida 1 av 19

56 REGION KRONOBERG 1 Patientavgifter i öppen vård Barn och ungdomar har fri sjukvård till och med utgången av det år de fyller 19. Avgift tas ut från och med det år patienten fyller 20. Patientavgift vid vårdkontakt med läkare Avgift Läkarbesök inom vårdvalet (exkl. jourläkarcentral), oavsett specialitet och öppethållande. 150 kr Allmänläkare 150 kr Övriga specialister 300 kr Besök vid jourläkarcentral och akutmottagning (Växjö och Ljungby) 300 kr Tilläggsavgift vid första remissbesöket från allmänläkare/läkare inom vårdvalet. (För vidareremisser och återbesök tas alltid full avgift ut) 150 kr Dagsjukvård exkl. kost oavsett vårdgivare 300 kr Förlängning av sjukintyg/annan rådgivning per telefon (telefonkonsultation av sådan omfattning att den kan anses ersätta ett personligt besök). 100 kr Grupptaxa, primärvård (halv patientavgift) 75 kr Grupptaxa, länssjukvård (halv patientavgift) 150 kr Läkarbesök inom mödrahälsovården (ej sjukdom) 0 kr Läkarbesök inom barnhälsovården (ej sjukdom) 0 kr Receptförskrivning 0 kr Förskrivning av hjälpmedelskort 0 kr Patientavgifter vid vårdkontakt annan vårdgivare än läkare (sjukvårdande behandling) Avgift Sjuksköterska, allmän och med specialinriktning/undersköterska (gäller alla vårdformer) 100 kr Annan vårdgivare (avser arbetsterapeut, dietist, fotvårdsterapeut, hörselvårdsassistent/audionom, kurator, logoped, oftalmologassistent, ortopist, psykolog, psykoterapeut och sjukgymnast m.fl.) 100 kr Dagsjukvård exkl. kost oavsett vårdgivare 300 kr Grupptaxa 50 kr Besök inom mödrahälsovården (ej sjukdom) 0 kr Besök inom barnhälsovården (ej sjukdom) 0 kr Måltider Avgift Patient: Lunch/middag (avgiften motsvarar personalpris exkl. moms) 70 kr Anhörig: Frukost 30 kr Anhörig: Lunch/middag 70 kr Anhörig: Kvällsmål 56 kr Övriga avgifter Avgift Utprovning av tekniska hjälpmedel 0 kr Hembesökstillägg 0 kr Provtagning 100 kr Cytostatikabehandling (gäller såväl på mottagning som i hemmet) 300 kr Dialysbehandling 300 kr Strålbehandling 300 kr Blodtransfusion (onkologmottagningen) 300 kr Röntgenundersökning 0/150/300 kr 56 Sida 2 av 19

57 REGION KRONOBERG 2 Besök - tillämpningsregler Sammanhängande besök Patientavgiften vid ett öppenvårdsbesök skall enligt lagen om allmän försäkring (AFL 2, Förordning 1984:908 8) omfatta: samtliga åtgärder vid besöket, inräknat läkemedelsförskrivning, provtagning för klinisk laboratorieundersökning, utfärdande av läkarintyg som behövs för att få ut sjukpenning samt förbands- och annat förbrukningsmaterial Följande tillfällen räknas också som sammanhängande besök, där endast en patientavgift betalas: Besök som enbart avser en åtgärd som normalt skulle ha ingått i ett annat besök. (T.ex. då en röntgenundersökning av praktiska skäl görs dagen efter akutbesök på jourtid, eller provtagning i förväg för att analysen ska vara klar till följande besök.) Åtgärder i direkt anslutning till en poliklinisk operation som provtagning dagarna före, och/eller återbesök direkt kopplade till operationen för t.ex. omläggning ska ingå som en del i den polikliniska operationen och en avgift tas ut. De fall då ett sjuksköterskebesök övergår till att bli ett läkarbesök. Då ska patienten inte betala full avgift för båda besöken, utan betalar upp sig så att den totala avgiften för båda besöken motsvarar den ordinarie patientavgiften för läkarbesök. Receptförnyelse, i samband med sjuksköterskebesök I samband med sjuksköterskebesök ingår recept i besöket. Receptet ingår även i besök för sådana recept som är utanför sjuksköterskans förskrivningsrätt och där läkare istället skriver erecept. Besök hos flera vårdgivare inom en klinik Om en patient under en dag besöker flera vårdgivare inom samma klinik, och för samma åkomma, tas bara en avgift ut. Besöker patienten både läkare och annan/andra vårdgivare är det avgiften för läkarbesöket som ska tas ut, patienten betalar upp sig till avgiften för läkarbesöket. Regeln gäller även då något/några av besöken sker hos en vårdgivare inom de paramedicinska disciplinerna (arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped eller sjukgymnast), förutsatt att det gäller samma åkomma. 57 Sida 3 av 19

58 REGION KRONOBERG Flera läkarbesök inom 24 timmar Vid akuta återbesök inom 24 timmar och för samma sjukdom tas ingen avgift för återbesöket. Det gäller även då återbesöket sker på annan enhet, förutsatt att det gäller samma åkomma. Observera dock att vid flera läkarbesök inom 24 timmar, men för olika åkommor, reduceras inte patientavgiften. Öppenvårdsbesök som samma dygn leder till inskrivning i sluten vård Patienten betalar för öppenvårdsbesöket, enligt gällande taxa, även om besöket direkt leder till inskrivning i sluten vård. Avgiftsfria besök Avgiftsfria besök enligt lag Sjukvårdshuvudmännen är enligt gällande lagstiftning ålagda att tillhandahålla vissa åtgärder/besök utan särskild ersättning. Åtgärder/besök inom ramen för Smittskyddslagen (även första besöket/provtagningen om man misstänker smitta) och lagen om ersättningar för viss födelsekontrollerande verksamhet är avgiftsfria för vårdtagaren. Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är insatsen för råd och stöd avgiftsfri. Patientavgift får inte heller tas ut för öppen sjukvård av personer som - fullgör värnpliktstjänstgöring - är anhållna - är häktade - är intagna på kriminalvårdsanstalt Övriga avgiftsfria besök - Specialistpsykiatriska patienter med avsaknad av sjukdomsinsikt Tobaksavvänjning Besök vid vård i livets slutskede (terminalvård) Läkarbesök i hemsjukvård hos patienter i terminalvård är avgiftsbefriade från och med den dag läkaren ger distriktssköterskan rätt att konstatera dödsfall. Fria återbesök antibiotika Kostnadsfritt återbesök kan erbjudas patienter som söker för en infektion, och det är tveksamt om antibiotika ska ges eller inte. Den nya bedömningen ska göras inom en vecka, och gäller patienter som inte blivit friska och förutsatt att ingen antibiotika skrivits ut vid det första besöket. Enligt landstingsstyrelsens beslut gäller tillämpningen vid följande enheter: - Mottagningar inom primärvården - Barn- och ungdomsmedicinska klinikerna CLV och LL - Öronklinikerna CLV och LL - Infektionskliniken CLV 58 Sida 4 av 19

59 REGION KRONOBERG - Privata barn-, öron- och allmänläkarspecialister Besök under graviditet/kontroller efter förlossning Besök inom mödrahälsovården eller på kvinnokliniken är avgiftsfria under graviditeten, för patienter som är inskrivna i mödrahälsovården. Det gäller även om en patient inskriven i mödrahälsovården uppsöker vårdcentral för graviditetsrelaterade besvär. Avgiftsfrihet gäller även för efterkontroll och för besök på grund av graviditetsrelaterade besvär upp till tre månader efter förlossningen. 59 Sida 5 av 19

60 REGION KRONOBERG 3 Provtagning I samband med besök När provtagning sker i samband med ett läkarbesök/besök hos sjuksköterska ingår denna i besöket och någon särskild avgift tas ej ut. Det gäller även om provtagningen skulle gälla en annan åkomma än den som sjuksköterske-/läkarbesöket avsåg. Mellanliggande provtagning Vid s.k. mellanliggande provtagningar som sker utan samband med annat besök hos läkare/sjuksköterska ska patienten betala patientavgift om 100 kr för provtagningen, oavsett om provtagningen avser en eller flera åkommor. Patient från läkare utan offentlig finansiering När en patient kommer från en läkare som saknar offentlig finansiering (privata läkare utan avtal eller ersättning enligt lag samt företagshälsovården) ska patienten alltid betala 100 kr i provtagningsavgift och provtagningen ligger utanför grunduppdraget. Eventuellt frikort gäller inte för denna tjänst och betald avgift får inte tillgodoräknas högkostnadsskyddet. Observera att avgift för provtagning inte kan tas ut om det är personal från annan huvudman som utför provtagningen, t.ex. då kommunens personal utför provtagningen åt primärvården. Undantag, då avgift ej ska tas ut: Provtagning som sker någon dag i förväg för att diagnos ska kunna ställas vid efterföljande besök. Även provtagning som sker i efterhand är kostnadsfri, om den inte kunnat ske som planerat, inför eller samma dag som besöket. (För att provtagningen ska anses ske i samband med besöket, ska den ske max 10 dagar före eller efter besöket). Provtagning inför inskrivning i sluten vård, alternativt före öppenvårdsoperation. Provtagning/undersökning där patienten har remiss från läkemedelsdispensären. Provtagning på donator som sker inför operation. I de fall patienten uppmanas göra vissa uppföljande provtagningar, exempelvis efter donation av njurar, är dessa också gratis. Förutsättningen är att provtagningen sker på begäran av läkare. Provtagning som sker på sjukvårdens initiativ, för att spåra en viss smittkälla. Exempelvis då man i uppspårande syfte tar prover på samtliga barn och personal på ett daghem. Vid provtagning av flera medlemmar i en och samma familj för att spåra viss smittkälla betalas endast en patientavgift, för övriga inom samma familj är provtagningen avgiftsfri. 60 Sida 6 av 19

61 REGION KRONOBERG Provtagning för Hepatit C, då det gäller patienter som kallats av landstinget för uppföljning på grund av att de riskerat att ha smittas i samband med blodtransfusioner under tiden Även för patienter som inte kallats aktivt av landstinget, men erhållit blod före 1991 ska provtagningen vara avgiftsfri. 61 Sida 7 av 19

62 REGION KRONOBERG 4 Grupptaxa/ halv avgift Huvudprincip: Besök hos vårdgivare som sker i grupp om minst 5 personer ska grupptaxa tillämpas. Halv patientavgift gäller. 50 kr om vårdgivaren är annan än läkare 75 kr om vårdgivaren är allmänläkare 150 kr för övriga specialistläkare Motsvarande avgift ska även tillämpas inom sjukgymnastiken vid s.k. rehabiliteringsträning. Dessa besök ska vara ordinerade av sjukgymnast, ingå som en del i patientens rehabilitering, journalföras, utvärderas och följas upp. Här gäller högkostnadsskyddet och ersättning för sjukresa (enligt gällande regler för sjukresor). Observera att grupptaxa kan tas ut vis viss friskvård, men att högkostnadsskydd och ersättning för sjukresor då inte gäller. Bestämmelserna angående högkostnadsskydd och sjukresor gäller inte heller vid s.k. friskvårdsträning där patienten genom att köpa träningskort kan fortsätta att träna själv inom sjukgymnastikens lokaler. 5 Tekniska hjälpmedel Utprovning av tekniska hjälpmedel är gratis. Utprovningen kan omfatta ett eller flera besök. Samtliga dessa besök är avgiftsfria. Ett förskrivet hjälpmedel betraktas som ett lån och ägs formellt av landstinget. För vissa hjälpmedel och vid tidsbegränsade lån m.m. av hjälpmedel, betalas en särskild egenavgift. Storleken på egenavgiften varierar beroende på typ av hjälpmedel m.m. Landstinget tar ut en viss ersättning för förlust av hörapparater. Egenavgifter för tekniska hjälpmedel ingår ej i högkostnadsskyddet. Aktuella egenavgifter för tekniska hjälpmedel redovisas i särskilt dokument Tekniska hjälpmedel som kan hämtas på webben under Taxor och avgifter. I övrigt hänvisas till berörd enhet som handhar hjälpmedlet. 62 Sida 8 av 19

63 REGION KRONOBERG 6 Tandvård Avgifter Landstingen har ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för följande målgrupp: de som kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för de som får hälso- och sjukvård i hemmet de som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. de som bor i egen bostad och har motsvarande behov av vård, omsorg eller service Den uppsökande tandvården är kostnadsfri. För nödvändig tandvård till ovannämnda målgrupper, tandvård som är ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling samt tandvård för personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning tillämpas motsvarande avgifterna i den öppna hälsooch sjukvården. Följande avgifter gäller: 300 kr per behandlingstillfälle hos specialisttandläkare 150 kr per behandlingstillfälle hos allmäntandläkare 100 kr per behandlingstillfälle hos tandhygienist För oralkirurgiska insatser som kräver sjukhusresurser (d.v.s. behandlingen kräver samarbete mellan oralkirurg, specialister och olika medicinska specialister) är avgiften 300 kr per besök. För övriga oralkirurgiska åtgärder tillämpas tandvårdsförsäkringens regelverk. Högkostnadsskydd De avgifter som betalats enligt ovan, får även tillgodoräknas i sjukvårdens högkostnadsskydd. På de tandvårdskvitton som ingår i högkostnadsskyddet skall finnas noterat/stämplat att det avser nödvändig tandvård alt tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling. Uteblivandeavgift Barn 150 kr Borttappad tandställning 300 kr Vuxen 350 kronor 30 min och 700 kronor 30 min Observera att för övrig tandvård som inte är frikortsgrundande gäller andra avgifter och andra uteblivandeavgifter enligt gällande tandvårdstaxa. 63 Sida 9 av 19

64 REGION KRONOBERG Tandvård för personer från andra länder - Personer bosatta i EU, Norge och Quebec betalar samma avgift som bosatta i landstinget. - Medborgare utanför EU betalar 100 %, här sker ingen subventionering. Tandvård för asylsökande m.fl. Tandvård asylsökande m.fl. Barn Asylsökande vuxna Tillståndslösa (gömda och papperslösa) Inneliggande på lasarett Avgift Asylsökande och tillståndslösa barn under 18 år har rätt till motsvarande tandvård som barn födda i Kronoberg. Asylsökande vuxna betalar 50 kr Vuxna betalar som asylsökande - Asylsökande med giltigt LMA-kort betalar ingen avgift - Tillståndslösa betalar ingen avgift 64 Sida 10 av 19

65 REGION KRONOBERG 7 Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd sjukvård Vad är högkostnadsskydd? Högkostnadsskyddet är ett kostnadstak. Det innebär att en patient under en 12-månadersperiod maximalt ska betala upp till angivet högkostnadsskydd. Högkostnadstaket för besök inom den öppna hälso- och sjukvården mm är kr. Observera att asylsökande har särskilt högkostnadsskydd som ersätts av Migrationsverket, därför tillämpas inte dessa regler för dem. Vad ingår i högkostnadsskyddet? Patientavgifter för läkarvård, sjukvårdande behandling m.m. enligt punkterna 1 4 ovan hos offentliga vårdgivare inom landstingen. Patientavgifter för läkarvård, sjukgymnastik mm hos privata vårdgivare med ersättning från landstinget enligt lag. Patientavgifter från besök hos privata vårdgivare med vårdavtal med landstinget (t.ex. läkare, barnmorska, naprapat och psykolog) Patientavgifter för besök inom grunduppdraget hos privata vårdcentraler inom vårdvalet. Patientavgifter för den tandvård som omfattas av sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgifter för screeningavgifter Vad ingår inte i högkostnadsskyddet? Avgifter för intyg/utlåtande respektive åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom Hälsovård Egenavgifter för tekniska hjälpmedel Kommunal sjukvård Högkostnadskort och Frikort Alla frikortsgrundande besök ska stämplas i högkostnadskortet direkt vid besökstillfället, oavsett betalningssätt. Det innebär att en faktura inte behöver vara betald för att patienten ska få stämpel och eventuellt frikort. Alla enheter där man tar betalt, är skyldiga att föra in uppgifter i högkostnadskortet och att utfärda frikort. Att föra in uppgifter i högkostnadskortet gäller även för besök som utförts på annan mottagning, både inom som utom länet. 65 Sida 11 av 19

66 REGION KRONOBERG Frikort utfärdas och registreras i Cosmic vid det besök då patienten uppnår högkostnadstaket. Finns det registrerat i Cosmic behöver patienten inte visa upp frikortet. Patienten måste själv bevaka sin rätt till högkostnadsskydd. Har patienten glömt frikortet och giltigt frikort inte heller finns registrerat i Cosmic, ska ordinarie patientavgift faktureras. Patienten ska även informeras om att fakturan makuleras mot uppvisande av frikort och kvittot på patientavgiften vid den enhet där besöket skett. Köp av frikort Möjlighet att köpa ett frikort ska erbjudas, kronor. Makulering av faktura Om en patient kan uppvisa högkostnadskort/kvitton motsvarande kr kan obetalda räkningar makuleras under förutsättning: - att de avser besök under den s.k. kvalificeringstiden och - att de inte gått vidare till inkasso Uppfylls inte båda dessa kriterier ska räkningarna betalas. Högkostnadsskydd för patienter från andra landsting Högkostnadsskydd gäller även för patienter från andra landsting. Frikort kan därför komma att utfärdas för patienter från andra landsting i samband med besök inom landstinget Kronobergs sjukvård. Då gäller följande: - Vid utfärdandet av frikort gäller det högkostnadstak som gäller i vårdlandstinget, alltså kronor. - Bestämmelser kring avgifter och kvalificerade besök kan variera mellan landstingen, men i dessa fall är det alltid vårdlandstingets regler som gäller. Högkostnadsskydd läkemedel Högkostnadsskyddet för läkemedel uppgår till kr och administreras av apoteket. Då landstinget tagit över kostnadsansvaret för läkemedel är det landstingets skyldighet att avgöra tvister om tillämpningen av reglerna i Lagen om högkostnadsskyddet vid inköp av läkemedel. Eventuella överklaganden ska skickas till ekonomidirektören. 66 Sida 12 av 19

67 REGION KRONOBERG 8 Asylsökande m.fl. När de som vårdas är asylsökande eller andra utlänningar som har rätt att få ersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA), gäller under vissa förutsättningar särskilda patientavgifter. Detta regleras i SFS 1994:362 Förordning om vårdavgifter mm för vissa utlänningar. Avgifter asylsökande och tillståndslösa Avgift Asylsökande som har ett giltigt Tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (tillståndslös) erbjuds akut vård och sådan vård som inte kan anstå. Subventionerad avgift gäller vid följande tillfällen: - vid läkarbesök inom den offentliga primärvården - för läkarvård som ges efter remiss från den offentliga primärvården - vid annan sjukvårdande behandling än läkarvård inom den offentliga vården om den ges efter remiss av en läkare inom den offentliga vården. Vid besök hos akut- och specialistmottagning för akut vård och sådan vård som inte kan anstå, men där remiss saknas Besök som avser planerad vård som inte ersätts av Migrationsverket Barn och ungdom under 18 år Ungdomar mellan 18 och till det kalenderår de fyller 19. Endast rätt till akut vård och vård som inte kan anstå Förebyggande barna- och mödravård inom den offentliga primärvården, förlossningsvård eller vård och åtgärder enligt smittskyddslagen Sjukresa Asylsökande/tillståndslösa som uteblir från besöket Hälsosamtal/Hälsoundersökningar ska erbjudas asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare samt tillståndslösa En person i etableringsreformen som fått fullständigt personnummer, men fortfarande kan visa upp giltigt LMA-kort 67 Besök hos läkare 50 kr Annan sjukvårdande behandling än läkarvård 25 kr Ordinarie patientavgift Patienten betalar hela vårdkostnaden (= utomlänsavgift) Avgiftsfritt Avgiftsfritt Avgiftsfritt Asylsökande och tillståndslösa skall betala avgift för sjukresa enligt gällande sjukresebestämmelser, dock med högst 40 kr per enkelresa Uteblivandeavgift tas ut på sedvanligt sätt, d.v.s. patienten får betala vårdgivarens ordinarie patientavgift Avgiftsfritt Betalar som asylsökande enligt ovan men har rätt till fullständig sjukvård. Sida 13 av 19

68 REGION KRONOBERG 9 Personer från andra länder Läs mer om vård av personer från andra länder i Turisthandboken: Personer från EU/EES Nödvändig vård Förordning (EEG) 1408/71 reglerar rätten till vård i andra EU/EES-stater. De personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet). För personer från nordiska länder räcker det med att lämna fullständigt namn och bostadsadress. Försäkrade i andra EU-länder har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till nödvändig vård (inklusive akut vård). En EU/EES-patient, som är berättigad till nödvändig vård, - betalar samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. - omfattas av högkostnadsskyddet för sjukvård - har rätt till ersättning enligt landstingets sjukreseregler - omfattas av högkostnadsskyddet för läkemedel Rätten till nödvändig vård innebär att de försäkrade under trygga medicinska omständigheter ska kunna vistas här den tid de har planerat. De ska inte behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland p.g.a. medicinska skäl. Nödvändig vård inkluderar även följande: - Vård som orsakats av kronisk sjukdom - Provtagningar och medicinska kontroller - Förebyggande mödra- och barnavård - Förlossning Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland anses den inte som nödvändig. En besökare som tänker vistas här i exempelvis fem månader kan ha rätt till mer omfattande vård än en person som planerar att bara stanna här i några dagar. Det är behandlande läkare som i det enskilda faller avgör vad som ska anses vara nödvändig vård. Rätten till nödvändig vård ger inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. EU-kort Landstinget har rätt att fakturera Försäkringskassan för EU/EESpatienter, för utförd vård enligt gällande utomlänstaxa, under förutsättning att patienten har ett giltigt EU-kort. Vid besöket måste EU-kortet därför kopieras och skickas in till Kundsupport ekonomi. Patienter från de övriga nordiska länderna behöver inte visa EUkortet. I dessa fall är det tillräckligt att registrera patientens namn och bostadsadress. 68 Sida 14 av 19

69 REGION KRONOBERG Om EU-kortet saknas eller är ogiltigt, och det handlar om patienter från länder utanför Norden, ska patienten själv betala hela beloppet för vården, enligt gällande utomlänstaxa. Den vårdsökande kan då få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i det andra EU-landet. Planerad vård För att en EU/EES- patient skall få planerad vård i Sverige till samma vårdavgift som bosatta inom landstinget, krävs att patienten fått detta godkänt av sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i sitt hemland. Med planerad vård avses att syftet med resan till Sverige är att söka vård. Patientens Försäkringskassa ska styrka att det finns tillstånd för vård i Sverige, på blankett E112. Från 1 oktober 2013 har patienter från andra EU/EES-länder en utökad möjlighet att söka planerad vård i Sverige, genom det så kallade Patientrörlighetsdirektivet. Det innebär att patienter kan söka planerad vård i annat EU/EES-land och sedan få ersättning från sitt hemland. Särskilda tillämpningsanvisningar för mottagande av EU/EES-patienter är under bearbetning. Patient från en annan EU/EES-stat som arbetar i Sverige under högst 12 månader Vistelse i Sverige för arbete under högst 12 månader ger rätt till både nödvändig och planerad vård till samma vårdavgift som bosatta inom landstinget. Patienten ska dock kunna uppvisa ett giltigt svenskt anställningsbevis eller ett av Försäkringskassan utfärdat Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz (en kopia skickas till Kundsupport Ekonomi). Personer från länder utanför EU/EES Utländska medborgare Avgift Personer från: Algeriet Australien Israel Quebec Sverige har sjukvårdsavtal med dessa länder. Det innebär att personer från dessa länder har, vid tillfällig vistelse i Sverige, rätt till akut vård och akut tandvård på samma avgiftsvillkor som bosatta i Sverige. Personer som är utländska medborgare, bosatta i länder utanför EU/EES-området med vilka Sverige saknar sjukvårdskonventioner Dessa personer har inte rätt till någon subventionerad vård av landstinget. Det betyder att dessa patienter själva får betala den verkliga kostnaden för såväl akut som planerad vård 69 Sida 15 av 19

70 REGION KRONOBERG 10 Sjukvård för utlandssvenskar Utlandssvenskar från EU/EES - Svenska medborgare boende i EU/EES-länder jämställs med övriga boende och sjukförsäkrade i dessa länder. Det betyder att de har rätt till akut och nödvändig vård i Sverige till samma avgift som bosatta i Sverige, under förutsättning att de kan visa upp giltigt EU-kort. - EU-kortet utfärdas av myndigheterna i respektive arbets- eller bosättningsland. Om patienten inte kan visa giltigt EU-kort, betalar utlandssvenskar från andra EU/EES-länder de verkliga kostnaderna i Sverige för sjukvården. - Utlandssvenskar från EU/EES-länder är i första hand hänvisade att söka planerad vård i sitt arbets- eller bosättningsland om de inte fått intyg E112 från myndigheterna i sitt bosättningsland för planerad vård i Sverige. Från 1 oktober 2013 har patienter från andra EU/EES-länder en utökad möjlighet att söka planerad vård i Sverige, genom det så kallade Patientrörlighetsdirektivet. Det innebär att patienter kan söka planerad vård i annat EU/EES-land och sedan få ersättning från sitt hemland. Särskilda tillämpningsanvisningar för mottagande av EU/EES-patienter är under bearbetning. Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES - I de fall utlandssvenskar från länder utanför EU/EES blir akut sjuka under vistelse i Sverige får de öppen vård till samma avgift som bosatta i Sverige. - Vid akut sluten vård betalar utlandssvenskar från länder utan för EU/EES den högsta slutenvårdsavgiften (för närvarande 100 kr per vårddag) för bosatta. - Den akuta vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom. - Om en utlandssvensk täcks av en sjukvårdskonvention grundar den rätten till akut sjukvård i Sverige. I dessa fall får landstinget ersättning från Försäkringskassan. Finns ingen konvention om sjukvård svarar landstinget för kostnaden för akut vård. Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer och utsända personer - Missionärer, präster och volontärer i utvecklingsländer får öppen vård till samma avgifter som bosatta i Sverige. De får också sluten vård, akut och planerad, till den högsta slutenvårdsavgiften (för närvarande 100 kr per vårddag) för bosatta. - Motsvarande gäller även för s.k.utsända personer. Med en utsänd person avses en som arbetar åt en svensk arbetsgivare med anställning i Sverige men med arbetsplatsen förlagt i ett annat land. 70 Sida 16 av 19

71 REGION KRONOBERG 11 Uteblivna tidsbeställda besök En sjukvårdshuvudman får kompensera sig för kostnader som uppkommer med anledning av att en patient uteblivit från tidsbeställt läkarbesök eller annan sjukvårdande behandling. Om patienten inte kan utnyttja sin beställda tid ska den avbokas minst ett dygn i förväg, så att tiden kan ges till någon annan. Har patienten uteblivit utan att kontakta vården, skall patienten debiteras en uteblivande avgift. Uteblivandeavgift: Avgiften omfattar vårdgivarens ordinarie patientavgift. Avgiften tas ut även för patientgrupper som är avgiftsbefriade eller har lägre patientavgift, t.ex. barn och ungdom, patienter med frikort, BVC, asylsökande och patienter som annars går på grupptaxa. Däremot får avgiften inte tas ut för dem som är avgiftsbefriade enligt lag, se sidan 4. Avgiften tillgodoräknas ej högkostnadsskyddet. För uteblivet besök avseende intyg/utlåtande samt åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom ska patienten debiteras patientavgift för läkarbesök alternativ sjukvårdande behandling. Undantag: Om man har ett giltigt skäl för att utebli. Med giltigt skäl avses i huvudsak egen eller nära anhörigs akuta insjuknande, dödsfall eller motsvarande. En patient som insjuknar under helgen och har ett mottagningsbesök på måndagen ska inte debiteras det uteblivna besöket - såvida det inte på kallelsen finns ett telefonnummer dit man kan vända sig och avboka besök även under helger. Besök inom Barn- och ungdomspsykiatrin Besök för rådgivning i samband med abort/sterilisering Besök inom ramen för smittskyddslagen Besök som är avgiftsfria enligt lag Observera att avgift för uteblivet besök numera får tas ut även vid planerade besök för preventivmedelsrådgivning. 71 Sida 17 av 19

72 REGION KRONOBERG 12 Avgiftsbefrielse Patient som får vänta mer än 30 minuter ska få sin faktura makulerad eller återbetald patientavgift om det gäller ett planerat tidsbeställt besök i öppen vård och om patienten betalat patientavgift enligt gällande taxa. Undantag Avgiftsbefrielsen gäller inte vid: Dagkirurgiska operationer. Undersökningar under narkos. Besök utan samband med sjukdom. Akutbesök, även om patienten fått en tid angiven, liksom s.k. dropin-mottagning hos distriktssköterska. Däremot gäller regeln vid enheter som tillämpar Bra mottagning. De 30 minuterna räknas från den tidpunkt som besöket är bokat och fram till dess att personalen påbörjar någon åtgärd som hör samman med besöket. Besöket anses startat om man påbörjat provtagning eller någon annan undersökning som ingår i det egentliga besöket. Det räcker inte att ropa upp patienten i väntrummet och placera henne/honom i ett annat rum utan att göra något mer. För att patienten ska befrias från avgift förutsätts, att patienten håller sin del av överenskommelsen, d.v.s. kommer på utsatt tid. Patienten ska dessutom kräva avgiftsbefrielse i direkt anslutning till besöket. Observera att eventuell registrering i högkostnadskort ska strykas i samband med att pengarna återbetalas. Om patienten blir utan vård Om en planerad operation, undersökning eller behandling ställs in kan man få ersättning för de utlägg man haft med max 800 kronor per tillfälle. En förutsättning för att få ersättning är att vården uteblivit till följd av omständigheter som borde ha kunnat förutses av vårdpersonalen. Om det sker en större olycka med oväntade akutfall får man inte ersättning. Faktura för inställt besök skickas inte ut. I efterhand kan man begära ersättning för verifierade utlägg med högst 800 kronor. Man kan dessutom begära ersättning om man har betalat egenavgift för sjukresa. För att få ersättning för egenavgift eller andra utlägg, skriver man till den vårdenhet där man skulle ha fått vård. Man ska bifoga kvitto eller liknande som styrker kostnaderna. 72 Sida 18 av 19

73 REGION KRONOBERG 13 Betalning Betalsätt Patientavgifter i Landstinget Kronobergs landstingsdrivna vård betalas via faktura eller betalkort. Fakturan har 30 dagars kredittid och det tillkommer ingen fakturaavgift. På akutmottagningen och jourläkarcentralen är faktura enda möjliga betalsätt. För de patienter som önskar att betala sin faktura kontant finns möjligheten att göra detta på ortopedmottagningen vid Centrallasarettet i Växjö och på centralkassan Lasarettet Ljungby. Betalningspåminnelse Om patienten inte betalar inom 30 dagar skickas en betalningspåminnelse. En betalningspåminnelseavgift på 50 kr tas då ut. 73 Sida 19 av 19

74 Region Kronoberg Vårdstöd Sandra Stern Anna Tschannen AVGIFTER I SLUTEN VÅRD Tillämpningsanvisningar fr.o.m. 1 januari 2016, gällande tills vidare. Generell regel Ålder Avgift 0-19 år 0 kr per dag över 20 år 100 kr per dag Barn och ungdomar har fri sjukvård till och med utgången av det år de fyller 19. Avgift tas ut från och med det år patienten fyller 20. Undantag Patienter i åldersgruppen år med hel sjuk- eller aktivitetsersättning 50 kr i vårdavgift för dag För resterande vårddagar gäller avgift enligt den generella regeln. Patienten ansöker själv om nedsatt avgift till Kundsupport ekonomi. Patienter med låg inkomst 50 kr i vårdavgift. Gäller för de patienter som har en skattepliktig inkomst lägre än kr per månad, d.v.s kr per år. Inkomsten kan verifieras av Skattemyndigheten eller Försäkringskassan. Patienten ansöker själv om nedsatt avgift till Kundtjänst ekonomi och en ny ansökan med verifierad inkomst ska lämnas vid varje vårdtillfälle. Retroaktiv sänkning av den ändrade avgiften görs bara på fakturor som gäller det senaste vårdtillfället. Avgiftsbefriade patientgrupper vid sluten vård - Asylsökande - Värnpliktiga - Anhållna - Häktade - Intagna på kriminalvårdsanstalt 2016 Avgifter slutenvård 74 Sida 1 av 2

75 REGION KRONOBERG Permission Om permission omfattat ett helt kalenderdygn ( ) medges avgiftsavdrag. Exempel: En patient åker hem på fredagskvällen och kommer tillbaka på söndagskvällen. I detta fall sker avdrag för ett dygn, eftersom det endast är lördagsdygnet som omfattar ett helt kalenderdygn. Observera patienter på vårdenheter med 5-dygnsvård faktureras för 5 vårddagar per vecka. Fakturering och betalning - In- och utskrivningsdag räknas som en dag. Faktura ska skickas till patienten inom 5 arbetsdagar från utskrivningsdagen. Patienter som vårdas mer än 30 dagar faktureras första gången vid nästföljande månadsskifte. Patienten faktureras en gång per månad vid långvarig vård. Sista fakturan skickas alltid inom 5 arbetsdagar från utskrivningsdagen. Betalning ska ske inom 30 dagar. Ingen faktureringsavgift ska tas ut. 75 Sida 2 av 2

76 Avgifter tekniska hjälpmedel och bidrag Tillämpningsanvisningar fr.o.m. 1 januari 2016, gällande tills vidare Egenavgift: Engångsavgift som patienten betalar vid utlämnandet av hjälpmedlet. Ny egenavgift gäller vid varje ny förskrivning. Ortopedtekniska hjälpmedel Inlägg/fotbäddar per styck per par Mjuka ortoser Tygkorsetter/gördlar Ortopediska skor (per par) över 18 år under 18 år Ortopedtekniska förbrukningsartiklar av helfabrikat Egenavgift 120 kronor 240 kronor 245 kronor 245 kronor 610 kronor 360 kronor 245 kronor. Se även under hjälpmedelsbidrag Kostnadstak Hörseltekniska hjälpmedel Flyttkostnad (per flyttningstillfälle) 220 kronor Hörapparat 350 kronor 3300 kronor Syntekniska hjälpmedel CCTV- utrustning Daisy Elektroniskt förstoringsglas Fickminne Glasögon Glasögon och linser för patienter som har afaki samt barn 0-7 år 330 kronor 330 kronor 330 kronor 330 kronor 330 kronor (80 kr per glas och 170 kr för bågen) Se under hjälpmedelsbidrag 76

77 Andningshjälpmedel Apneskena CPAP-utrustning Kommunikation/kognitionshjälpmedel Handdatorer Ur och klockor Telefon, specialmodell Daisy Cyklar och elrullstolar Cyklar för barn och ungdom Elrullstolar Träningshjälpmedel Egenavgift 35% av kostnaden 550 kronor 550 kronor 550 kronor 330 kronor 550 kronor Lån/hyra/driftsavgift 165 kronor per månad 550 kronor per år 220 kronor per år Övriga hjälpmedel TENS-apparater 55 kronor per påbörjad 14- dagarsperiod, max 440 kronor 77

78 Hjälpmedelsbidrag Bidrag vid olikstora fötter (minst 2 nr). Bidraget avser inköp för det ena paret skor Bidrag 500 kronor Kostnadstak Cykelbidrag för specialcykel 40 % av anskaffningskostnaden 3000 kronor Kompressionsstrumpor till canceropererade patienter som drabbas av lymfödem Tre (3) avgiftsfria strumpor per år, för fjärde strumpan (4) o.s.v. betalar patienten 245 kr. Glasögon och linser för patienter som har afaki Glasögon/linser för barn 0-19 år (t.o.m. utgången av det kalenderår de fyller 19 år) Bidrag med 100 kronor för bågarna och hela kostnaden för glasen/linserna Bidrag med 100 kronor för bågarna och hela kostnaden för glasen Övriga bidrag Hemodialys Glutenbidrag Peruk, permanent behov Peruk, temporärt behov 6000 kronor kronor 6000 kronor exkl. moms 3000 kronor exkl. moms 78

79 Region Kronoberg Sandra Stern Anna Tschannen AVGIFTER FÖR INTYG OCH ÅTGÄRDER/UNDERSÖKNINGAR UTAN SAMBAND MED SJUKDOM Tillämpningsanvisningar fr.o.m. 1 januari 2016, gällande tills vidare. Innehållsförteckning 1 Innehåll 1. Momsplikt Grunduppdrag Inom grunduppdraget Utanför grunduppdraget Avgiftsnivåer Avgiftsbefriade intyg och åtgärder/undersökningar Intyg och åtgärder/undersökningar med fastställd avgift Intyg och åtgärder/undersökningar där fastställd avgift saknas Intyg och åtgärder/undersökningar enligt timtaxa Avgiftsförteckning intyg och åtgärder/undersökningar Övriga regler Intyg i sluten vård Uteblivna tidsbeställda besök/för sent avbokade besök Grupptaxa vid riktade hälsoundersökningar/motsv Avgift för kopia, avskrift av allmän handling, röntgenbilder och foton Betalning Fakturering Betalningspåminnelseavgift Avgifter för intyg och åtgärder 79 Sida 1 av 14

80 REGION KRONOBERG 1. Momsplikt Eftersom avgiftsnivån för besök/åtgärder utan samband med sjukdom är betydligt högre än för besök i samband med sjukdom, är det viktigt att informera patienten om aktuell avgift redan vid tidsbokningen. De intyg som är avgiftsbelagda gäller även för barn. Åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en persons hälsa är dessutom numera momspliktiga. Det innebär att undersökningar eller utredningar som sker med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje parts beslut är momspliktiga. 2. Grunduppdrag 2.1 Inom grunduppdraget Den 1 mars 2009 infördes Vårdval Kronoberg inom primärvården. Den verksamhet som alla vårdcentraler som ingår i vårdvalet ska erbjuda kallas grunduppdraget. Det är lika för alla enheter, oavsett om det är en offentlig eller privat enhet och samma patientavgifter och regler skall tillämpas. De intyg och åtgärder/undersökningar som ingår i grunduppdraget och där alla vårdenheter ska tillämpa angiven avgift, har markerats med x i kolumnen Inom grunduppdraget. (Övriga verksamheter inom landstinget kan bortse från denna kolumn). Observera att de intyg och åtgärder/undersökningar som inte finns specificerade men ändå ses som ett enkelt intyg/åtgärd/undersökning ingår i grunduppdraget. 2.2 Utanför grunduppdraget Vårdcentralen kan utöver grunduppdraget/åtagandet samt eventuellt tilläggsuppdrag, även utföra andra tjänster. Med andra tjänster avses bl.a. åtgärder utan samband med sjukdom såsom resevaccinationer, hälsoundersökningar, försäljning av varor samt utfärdande av olika intyg som inte ingår i grunduppdraget. Intyg och åtgärder/undersökningar av utomlänspatienter utan samband med sjukdom ligger utanför grunduppdraget. För tjänster som ligger utanför grunduppdraget har privata vårdgivare frihet att tillämpa andra avgifter än vad som redovisas i detta dokument samt fritt välja betalningsalternativ. Offentliga vårdcentraler ska tillämpa nedanstående patientavgifter, även om det avser verksamhet utanför grunduppdraget. 80 Sida 2 av 14

81 REGION KRONOBERG 3. Avgiftsnivåer 3.1. Avgiftsbefriade intyg och åtgärder/undersökningar En del intyg avgiftsbefriade för patienten. Undersökning i samband med dessa intyg är också avgiftsfria, samt ingår i grunduppdraget. I avgiftsförteckningen nedan redovisas de avgiftsbefriade intygen och åtgärderna med avgiften 0 kronor. OBS! Samtliga intyg som skall lämnas till annan enhet inom landstinget är avgiftsfria! 3.2. Intyg och åtgärder/undersökningar med fastställd avgift Avgiftsförteckningen tar upp de intyg och åtgärder/undersökningar som har en fastställd avgift. Det finns fyra olika fastställda avgiftsnivåer som bygger på hur pass omfattande intyget eller åtgärden/undersökningen är. Följande avgiftsnivåer gäller för intyg och åtgärder/undersökningar med fastställd avgift: Avgift utan moms Avgift med moms Enklare intyg/åtgärd/undersökning 300 kr 375 kr Normala intyg/åtgärd/undersökning 600 kr 750 kr Omfattande intyg/åtgärd/undersökning 900 kr kr kr kr Mer omfattande intyg/åtgärd/undersökning Om patienten gjort ett läkarbesök i samband med att intyget utfärdas tillkommer normalt, även besöksavgiften för detta.150 kr i primärvård resp. 300 kr i specialiserad vård. Dessa fall har markerats med X, i kolumnen Besöksavgift tillkommer. 81 Sida 3 av 14

82 REGION KRONOBERG 3.3. Intyg och åtgärder/undersökningar där fastställd avgift saknas Om intyget/åtgärden/undersökningen inte finns med i avgiftsförteckningen tas följande avgifter ut: Avgift utan moms Avgift med moms Besöksavgift tillkommer 300 kr 375 kr x Övriga intyg/åtgärder/ Undersökningar där ev. undersökningar finns prissatta 300 kr + avgifterna för undersökningarna exkl. moms 375 kr + avgifterna för undersökningarna inkl. moms Övriga intyg/åtgärder/ undersökningar där ev. undersökningar ej finns prissatta Timtaxa (se nedan) Timtaxa (se nedan) Enklare intyg/åtgärd/undersökning Inom grunduppdraget x 3.4. Intyg och åtgärder/undersökningar enligt timtaxa I avgiftsföreteckningen finns intyg och åtgärder/undersökningar där patienten betalar enligt timtaxa. Timtaxan kan användas både för momsbefriade och momspliktiga intyg/åtgärder. Följande timtaxa gäller: Avgift utan moms Avgift med moms Timtaxa läkare 1100 kr/tim, 15 min Timtaxa övrig personal 550 kr/tim, 1 tim Timtaxa övrig personal 550 kr/tim, 15 min Timtaxa läkare 1100 kr/tim, 1 tim Vid timtaxa ska all tid som går åt ingå i beräkningen av priset, t.ex. tid för journalläsande, utfärdande av intyg, utskrift samt tid för åtgärder/undersökningar. Endast röntgenundersökning och kopiering/avskrifter debiteras då särskilt (se 5.4.). 82 Sida 4 av 14

83 REGION KRONOBERG 4. Avgiftsförteckning intyg och åtgärder/undersökningar A Adoptionsintyg, läkarintyg för sökande av adoptivbarn, inkl nödvändiga undersökningar samt hälsoundersökning och provtagningar av adoptivbarn Alkolås, avgift per besökstillfälle Allmänfarlig sjukdom, undersökning av anhörig till patient med (smittskyddslagen) Anhörigvård, intyg för vård av anhörig (gäller även för vård av barn) Arbetsskadeförsäkringslagen, intyg enligt Aortascreening Arbetsgivare eller arbetsförmedlingen, Asbest, röntgenundersökning Audiogram Aupair, intyg för arbete som. (Motsv. hälsoundersökning) Avgift utan moms Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget x 0 x 0 x x timtaxa x x 750 B Bedömning av prestationsförmåga hos vissa nyanlända invandrare (avgiften debiteras arbetsförmedlingen) Blodgrupperingsintyg, inkl provtagning Blodgruppering, intyg och provtagning (blodgivare, inom mödra- och barnhälsovården) 0 x x D Dykarcertifikat/flygcertifikat, intyg för. (Motsv. hälsoundersökning) 1875 Dödsfall, konstaterande av (även vid hembesök och på olycksplats) 0 x E EEG EKG, vila, ej i samband med intyg x Sida 5 av 14

84 REGION KRONOBERG Avgift utan moms EKG, arbets, ej i samband med intyg EKG, arbets, i samband med intyg Ergometertest, ergometri Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget x x x 375 x x x x x timtaxa x 900 F Faderskapsintyg, inkl. en provtagning Friskvård, t.ex. gymping, viktreducering (i grupp tillämpas grupptaxa, se särskild regel sid. 13) Färdtjänst, intyg för Färgsinnesintyg Färgsinnesundersökning Försäkringsbolag, intyg aktuell patientavgift 0 Försäkringskassan, samtliga intyg och utlåtande oavsett om förfrågan kommer från FK eller patienten 0 x G Avgift utan moms God man, läkarintyg för utredning i ärende om anordnande av godmanskap Graviditetstest (vid MVC ingen avgift) Gynekologisk hälsoundersökning på patientens initiativ, omfattande autoanamnes, bimanuell undersökning, inspektion av vagina och portio, enkel blod- och urinstatus samt cytologprov i erforderliga fall Gynekologisk hälsoundersökning (cytologprov), inom screeningprogram Gynekologisk hälsoundersökning (cytologprov), utanför screeningprogrammet H Avgift med moms 375 BesöksInom avgift grundupptillkommer draget x 300 x x Avgift utan moms 84 Avgift med moms Besöksavgift Inom grunduppsida 6 av 14

85 REGION KRONOBERG tillkommer draget 375 Handikappfordon HIV-intyg, inkl provtagning (gäller även för utbildning) HIV-test (enl. smittskyddslagen) Hälsoundersökning, allmän A.Allmän anamnes, synskärpeundersökning, tonometri, enkel hörselprovning, enkel blod- och urinstatus, fysik, normalstatus åtgärd som ej ska användas för intyg 750 i samband med intyg 900 åtgärd som ej ska användas för intyg 1125 i samband med intyg 900 åtgärd som ej ska användas för intyg 1125 i samband med intyg D. Allmän hälsoundersökning, omfattande 1500 åtgärd alla undersökningar enligt A, B och C som ej ska användas för intyg 1875 i samband med intyg B. Allmän hälsoundersökning enligt A samt, färgsinnesundersökning, och/eller vilo-ekg C. Allmän hälsoundersökning enligt A samt, endera av arbets-ekg, audiogram eller kemisk undersökning (kolesterol, kreatinin, triglycerider, urinsyra) x x x x Hälsoundersökning, gynekologisk på patientens initiativ, omfattande autoanamnes, bimanuell undersökning, inspektion av vagina och portio, enkel blod och urinstatus samt cytologprov i erforderliga fall Hälsoundersökningar, riktade: Hälsoundersökning såsom hälsovård för äldre, viktgrupper, rök- och alkoholavvänjning, 35-års kontroller och motsv. oavsett vårdgivare 600 enskilt eller i grupp om högst 4 personer samtidigt i grupp om minst 5 personer samtidigt 100 x 50 x Gynekologisk hälsoundersökning (cytologprov) inom screeningprogrammet utanför screeningprogrammet mammografiundersökning aortascreening Sida 7 av 14

86 REGION KRONOBERG screening för anhöriga med speciell ögonsjukdom Hälsoundersökning/hälsosamtal avser dels asylsökande som inte tidigare genomgått någon hälsoundersökning (efter sin ankomst till Sverige) x 0 x 0 x 220 x dels anhörig invandrare (avgiften debiteras migrationsverket) I Influensavaccination, om patienten tillhör följande riskgrupperna enl. socialstyrelsen Personer över 65 år Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom samt vissa andra kroniska sjukdomar Personer med extrem fetma (BMI >40) Personer med gravt nedsatt infektionsförsvar av sjukdom eller medicinering Barn med flerfunktionshinder Gravida kvinnor som inte tidigare vaccinerats mot A (H1N1) Barn med flerfunktionshinder Gravida kvinnor som inte tidigare vaccinerats mot A (H1N1) Hushållskontakter och personal som vårdar personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar Samtidig influensa och pneumokockvaccination för ovan nämnda riskgrupper Influensavaccination för övriga, icke tillhörande riskgrupperna 86 Sida 8 av 14

87 REGION KRONOBERG K Avgift utan moms Kör-, trafik- och traktorkort, (pga sjukdom) Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget 0 Kör-, trafik- och traktorkort, (ej pga sjukdom) x 1125 x L 375 Livsmedelsintyg Läkarintyg LVM, enligt lag om vård av missbrukare 0 Läkarintyg LVU, enligt lag om vård av unga. Utfärdas av barnkliniken. 0 Läkarutlåtande om hälsotillstånd, intyg om 0 x x x x N Nykterhetsintyg, i samband med dom för rattfylleri, inkl. avgift för intyg + läkarbesök. Provtagningar debiteras särskilt se nykterhetsprov. 750 x Nykterhetsprov alkohol 375 x Nykterhetsprov narkotika 375 x O Ortopediska hjälpmedel, intyg för erhållande av 0 x P Parkeringstillstånd, intyg för 375 Pension, intyg om särskild rätt till (när myndighet begär intyg) 0 87 x x x Sida 9 av 14

88 REGION KRONOBERG Avgift utan moms Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget 0 x 0 x Pneumokockvaccination, för övriga icke tillhörande riskgrupperna 220 x Samtidig pneumokock- och influensavaccination, för övriga icke tillhörande riskgrupperna 300 x Pneumokockvaccination för medicinska riskgrupperna, se ovan under influensavaccination. Samtidig pneumokock- och influensavaccination för riskgrupperna Prestationsförmåga hos vissa nyanlända invandrare, (intyg enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända), avgiften debiteras AF 2750 Psykiatrisk vård, vårdintyg för sluten vård (när enskild begär det) 0 Psykiatrisk vård, vårdintyg för sluten vård (samhällsorgan begär) x timtaxa x R Resa, intyg för att avboka 375 Resa, intyg för att ta med mediciner. Observera att apoteken i vissa fall kan utfärda detta intyg avgiftsfritt. Rättsintyg, enskilda Röntgenundersökning, enbart 375 timtaxa 750 x x x x S Salmonella/shigellaundersökning, undersökning/provtagning i samband med hälsoundersökning, provtagningen ej föranledd av misstanke om smitta 375 Salmonella/shigellaundersökning, undersökning/provtagning för konstaterande av smitta (föranledd av misstanke om smitta) samt uppföljning efter konstaterande av smitta 0 88 x Sida 10 av 14

89 REGION KRONOBERG Avgift utan moms Smittkoppor, intyg att bifogas ansökan med befrielse från ympning mot Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget 0 x Stelkramp, vaccination mot (vid skada ingår första vaccinationen i ordinarie besöksavgift) Sterilisering, intyg om Synskärpeundersökning självkostnad för vaccinet 0 x x T Avgift utan moms Tuberkulinprövning, inkl BCGvaccination, avser annan prövning än för vårdpersonal eller för intagning vid vårdskolor, vilka är avgiftsfria självkostnad för vaccinet x x x Tuberkulinprövning, inkl BCGvaccination, för personal i riskyrken samt för intagning till utbildningar i dessa yrken. Med riskyrken avses t ex polisskol- och daghemspersonal, socialarbetare och vårdpersonal. TWART, analys av antikroppar 375 Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget U Utseendeförbättring, (t.ex. borttagning av lever fläckar och vårtor, ansiktslyftning, håltagning i öron mm, när åtgärden inte är föranledd av sjukdom) timtaxa V Vaccinationer, specificerade se under Gardasil Influensavaccination Pneumokockvaccination Vaccinationer*, övriga icke specificerad x självkostnad för vaccinet Avgift utan moms Vård av anhörig, intyg för (gäller även Avgift med moms 0 89 BesöksInom avgift grundupptillkommer draget x Sida 11 av 14

90 REGION KRONOBERG för vård av barn) Vård- och behandlingsresor, intyg för 0 x Vårdbidrag, intyg vid ansökan om statligt eller kommunalt 0 x Avgift utan moms Övriga åtgärder/undersökningar, ej i samband med intyg Avgift med moms BesöksInom avgift grundupptillkommer draget timtaxa Övriga åtgärder/undersökningar, i samband med intyg timtaxa *Vid vaccinering av flera barn inom samma familj tas endast en fast avgift om 300 kr per syskongrupp! Observera att barn och ungdomar som inte vaccinerats i enlighet med barnhälsovårdens och skolhälsovårdens vaccinationsprogram har rätt att få dessa vaccinationer kostnadsfritt t.o.m. den månad de fyller 18 år. Berör främst utlandsfödda barn och ungdomar. 90 Sida 12 av 14

91 REGION KRONOBERG 5. Övriga regler 5.1. Intyg i sluten vård Då patient är inskriven i sluten vård skall avgift tas ut för intyg/utlåtande på motsvarande grunder som sker i öppen vård Uteblivna tidsbeställda besök/för sent avbokade besök Enligt gällande regler har sjukvårdshuvudmannen rätt att kompensera sig för uteblivna tidsbeställda besök motsvarande den uteblivna patientavgiften. Regeln gäller samtliga tidsbeställda besök i öppen vård, d.v.s. även besök för intyg/utlåtande samt åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom. Om patienten inte kan utnyttja sin beställda tid ska den avbokas minst ett dygn i förväg, så att tiden kan ges till annan. Har patienten ändå uteblivit utan att kontakta vården, ska patienten debiteras en uteblivandeavgift. Gällande regler innebär: - Vid uteblivna besök, då det uteblivna besöket skulle avsett intyg/utlåtande respektive åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom m.m. tas en avgift motsvarande gällande patientavgift ut för den vårdgivarekategori som berörts. - Avgiften tillgodoräknas ej högkostnadsskyddet Grupptaxa vid riktade hälsoundersökningar/motsv. Vid riktade hälsoundersökningar som sker i grupp om minst 5 personer t ex hälsovård för äldre, viktgrupper, rökavvänjning eller motsvarande får grupptaxa tillämpas enligt följande huvudprincip. Vid deltagande av minst 5 personer debiteras respektive deltagare, halv ordinarie patientavgift X antal tillfällen. Avgift för samtliga tillfällen bör erläggas vid första eller andra tillfället. 91 Sida 13 av 14

92 REGION KRONOBERG 5.4. Avgift för kopia, avskrift av allmän handling, röntgenbilder och foton Avgift Journalkopia 1-9 kopior 10 kopior eller fler (avgift debiteras även för de 9 första kopiorna), pris per sida 0 kr 6 kr/sida upp till maxbelopp 500 kr/utskriftstillfälle (innebär gratis kopior efter 83 sidor vid ett utskriftstillfälle) Avskrift, pris per påbörjad kvart 85 kr Röntgenbilder, bilder alt CD-skivor till privatperson 100 kr Fotografier, pris per bild 6 kr Loggrapporter Allmän handling i övrigt, 1-9 kopior 0 kr 0 kr 6 kr/sida 10 kopior eller fler (avgift debiteras även för de första 9 kopiorna) * OBS! Tillägg i form av timtaxa för tidsåtgång i samband med framtagandet av kopieringsunderlaget får ej debiteras. Däremot ska en faktureringsavgift betalas om kopiorna inte hämtas på vårdenheten. Ovanstående handlingar lämnas avgiftsfritt till: - Andra enheter inom landstinget - Företagshälsovård som är anlitad av landstinget - Annan offentligt finansierad vårdgivare - Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 6. Betalning 6.1. Fakturering Ingen faktureringsavgift tillkommer. Privata vårdcentraler tillämpar egna betalningsalternativ för intyg/åtgärder utanför grunduppdraget Betalningspåminnelseavgift Om patienten inte betalar inom 30 dagar skickas en betalningspåminnelse, med en särskild betalningspåminnelseavgift på 50 kr. 92 Sida 14 av 14

93 Allmäntandvårdstaxa Folktandvården Kronoberg Tandvårdsbidrag år samt 75+ =300 kr per år Tandvårdsbidrag30-74 år. 150 kr per år Högkostnadsskydd: 3000 kr kr = 50% subvention. > kr = 85% subvention 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Diagnostik 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare Akut eller komletterande undersökning utförd av tandläkare a Akut eller komletterande undersökning utförd av tandläkare, mindre omf Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare a Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, mindre omf Utredning utförd av tandläkare Basundersökning, utförd av tandhygienist Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist Akut eller annan undersökning, utförd av tandhygienist Kompletterande parodontal undersökning eller kariesutredning, utförd av tandhygienist Röntgenåtgärder 121 Röntgen-us av enskild tand Röntgen-us Delstatus a Röntgen-us Delstatus mindre omf Röntgen-us, helstatus Panoramaröntgen Röntgen-us, extraoral Röntgen-us, omfattande Tomografiundersökning, en kvadrant Tomografiundersökning, två kvadranter Tomografiundersökning, tre kvadranter, sinus, käkled eller traumautredning Tomografiundersökning, fyra kvadranter Studiemodell, för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Lab kostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi Laboratoriekostnader vid patologanatomisk diagnostik (PAD) Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Sjukdomsförebyggande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling 201 Information och instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Profylaxskena, per skena Fluorbehandling inklusive professionell tandrengöring, kortare behandlingstid Fluorbehandling inklusive professionell tandrengöring Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Sjukdomsbehandlande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling 301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande beh a Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande beh enkel Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder,omfattande behandling a Sjukdomsbeh åtgärder,något mindre omfattande behandling Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem. mindre omf Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer Beteendemedicinsk behandling Icke operativ behandling av kariessjukdom Stegvis excavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning a Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, enkel Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning a Sida 1 av

94 342a Behandling av parodontal sjukdom eller priimplantit, större omfattning, enkel 343 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling Lustgassedering, per gång Sida 2 av

95 400 Kirurgiska åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Tanduttagning, en tand Tanduttagning, en tand. komplicerad Tanduttagn., tillkommande, enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning övertalig tand Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck, enligt fixturpriser Enligt faktura a Implantat, per styck, enligt faktura Enligt faktura 2505 Enligt faktura 421 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle 3135 Omfattande parodontalkirurgisk behandling av parodontit vid sju 4850 tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem 4850 implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination Rekonstruktiv beh med membra (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd per op tillfälle Rekonstruktiv beh med benersätningsmaterial, tilläggsåtgärd per op tillfälle Fritt bindvävstransplant vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa a Rotbehandling Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåtgärd Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Bettfysiologiska åtgärder Åtgärdskod/ Tillstånd Typ av behandling 603 Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Reponeringsskena, per skena 604 Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysiologisk behandling, per skena Motorisk aktivering Bettslipning för ocklusal stabilisering Sida 3 av 5 95

96 700 Reparativa åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Fyllning av en yta på framtand eller hörntand a Fyllning av en yta på framtand eller hörntand, enkel Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar a Fyllning av en yta på molar eller premolar, enkel b Fyllning av en yta på molar Fyllning av två ytor på molar eller premolar b Fyllning av två ytor på molar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Protetiska åtgärder Tandstödd protetik Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling 800 Permanent tandstödd krona, en per käke Permanent tandstödd krona, flera per käke Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparativaåtgärder åtgärdervid vidtandstödd tandstöddprotetik protetik Reparativa 811 Cementering av lossad protetisk konstruktion, per stöd Broreparation Broreparation Broreparation Sadelkrona Avtagbar protetik 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments. 826 Attachments, per styck Enligt faktura 90 Enligt faktura Hel underkäksprotes Hel överkäksprotes Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes 831 Justering av avtagbar protes Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas Inmontering av förankringselement per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabilisering Klammerplåt Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tandpos Sida 4 av 5 96

97 Implantatprotetiska åtgärder 850 Implantatförankrad krona, per käke Implantatförankrad krona, flera i samma käke Hängande led vid implantatförankrad bro Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per implantat Distans inklusive centrumskruv, per styck Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat b Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat b Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat b Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat b Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat Implantatstödd täckprotes, 2 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Enligt faktura 270 Enligt faktura 880 Reparation av implantat och implantatstödd protetik Av- och påmontering av implantatförankrade konstruktioner på ett eller flera implantat Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande Av- och påmontering av implantatförankrade konstruktioner på sammanlagt tre eller flera impl Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs Fästskruv, per styck Enligt faktura 170 Enligt faktura 889 Centrumskruv, per styck Enligt faktura 600 Enligt faktura 890 Implantatförankrad krona på befintlig distans/kopplingsdel Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Enligt faktura 420 Enligt faktura Enligt faktura 365 Enligt faktura 900 Tandreglering och utbytesåtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling 901 Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 år till 1.5 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling högst 1 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling mer än 2 år Sida 5 av 5 97

98 Specialisttaxa för Folktandvården Kronoberg Tandvårdsbidrag år samt 75+ =300 kr per år Tandvårdsbidrag30-74 år. 150 kr per år Högkostnadsskydd: 3000 kr kr = 50% subvention. > kr = 85% subvention 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Åtgärdsko d/ Diagnosko d Typ av behandling Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Diagnostik 103S Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare Sa Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, mindre omfattining S Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare Sa Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare, mindre omf S Utredning utförd av tandläkare S Konsultation specialistvård S Konsultation specialistvård, omfattande Röntgenåtgärder 121S Röntgen-us av enskild tand S Röntgen-us Delstatus Sa Röntgen-us Delstatus mindre omf Sb Röntgen-us Delstatus omfattande S Röntgen-us, helstatus S Panoramaröntgen S Röntgen-us, extraoral S Röntgen-us, omfattande S Tomografiundersökning, en kvadrant S Tomografiundersökning, två kvadranter S Tomografiundersökning, tre kvadranter, sinus, käkled eller traumautredning S Tomografiundersökning, fyra kvadranter S Biopsi (PAD) Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Sjukdomsbehandlande åtgärder Åtgärdsko d/ Typ av behandling Diagnosko d 301S Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande beh 301Sa Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande beh enkel S Sjukdomsbehandlande åtgärder S Sjukdomsbehandlande åtgärder,omfattande behandling Sa Sjukdomsbeh åtgärder,något mindre omfattande behandling S Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer S Beteendemedicinsk behandling S Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning S Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning Sb Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, tidskrävande Sida 1 av 6 behandling

99 343S Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Kirurgiska åtgärder Åtgärdsko d/ Diagnosko d 401S Tanduttagning, en tand Typ av behandling S Tanduttagning, en tand. komplicerad S Tanduttagn., tillkommande, enkel S Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, 3465per operationstillfälle S Omfattande dentoalveolär kirurgi S Tanduttagning övertalig tand S Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle Implantatki Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck, enligt fixturpriser Enl. faktura a Implantat, per styck, enligt faktura Enl. faktura 2505 Enligt faktura 421S Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat S Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik S Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat S Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik S Operation avseende käkbensförankrade implantat,fyra eller fler implantat S Kirurgisk friläggning av fler än tre implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen benvävnad per operationstillfälle S Benaugmentation med egen benvävnad per operationstillfälle Benaugmentation med benersättningsmaterial per operationstillfälle S Benaugmentation med benersättningsmaterial per operationstillfälle S Kirurgiskt avlägsnade av implantat, per operationstillfälle S Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi S Avlägsnande av ett implantat S Avlägsnande av implantat, enkel Sida 2 av 6 99

100 441S Parodontalkirurgiska åtgärder Plastik, enklare parodontalkirurgi vid en eller två tänder eller vid periimplantit av Plastik, enklare parodontalkirurgi vid en eller två tänder eller vid periimplantit av S Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle Omfattande kirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, 6100 eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, 6100 eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per Rekonstruktiv beh med membra (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd per op tillfälle S Rekonstruktiv beh med benersätningsmaterial, tilläggsåtgärd per op tillfälle S Fritt bindvävstransplant vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Sa 442S 443S 444S 445S Kirurgisk behandling av parodontit vid tre till sex tänder per operationstillfälle 500 Rotbehandling Åtgärdsko d/ Typ av behandling Diagnosko d 501S Rensning och rotfyllning, en rotkanal 502S Rensning och rotfyllning, två rotkanaler S Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler S Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler S Akut endodontisk behandling S Komplicerad kanallokalisation S Stiftborttagning S Apikalkirurgisk behandling per operationstillfälle S Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåtgärd Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa Bettfysiologiska åtgärder Åtgärdsko d/ Tillstånd Typ av behandling 603S Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Reponeringsskena, per skena 604S Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysiologisk behandling, per skena S Motorisk aktivering S Bettslipning för ocklusal stabilisering Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa S 602S 800 Protetiska åtgärder Tandstödd protetik Åtgärdsko d/ Typ av behandling Diagnosko d Permanent tandstödd krona, en per käke 800S S Permanent tandstödd krona, flera per käke S Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift S Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift S Hängande led, vid tandstödd protetik, per led S Emaljretinerad konstruktion,laboratorieframställd, per stöd S Radikulärförankring vid avtagbar protes S Semipermanent krona eller hängande led, per led S Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner S Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Sida 3 av 6 100

101 Reparativa Reparativa åtgärder vid tandstödd protetik 811S Cementering av lossad protetisk konstruktion, per stöd S Broreparation S Broreparation S Broreparation S Sadelkrona Avtagbar protetik 822S Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder S Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder S Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad S Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments S Attachments, per styck Enl faktura 90 Enligt faktura 827S Hel underkäksprotes S Hel överkäksprotes S Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes 831S Justering av avtagbar protes S Lagning av protes eller tillsättning av protestand S Rebasering av protes S Lagning av protes där avtryck krävs S Rebasering och lagning av protes S Komplicerad lagning av protes Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes. Inmontering av förankringselement, per käke S 839S Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845S Ocklusionskorrigerande bettslipning S Skena hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabilisering S Klammerplåt S Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tandpos Implantatprotetiska åtgärder 850S Implantatförankrad krona, per käke S Implantatförankrad krona S Hängande led vid implantatförankrad bro S Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led S Enligt faktura 420 Enligt faktura Enligt faktura 365 Enligt faktura 858 Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställdkrona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemp. laboratorieframställd krona på implantat, per implantat Distans inklusive centrumskruv, per styck S Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat Sb Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat S Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Sb Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat S Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat Sb Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat S Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat Sb Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat S Implantatstödd täckprotes, 2 implantat S Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat S 857S Sida 4 av 6 101

102 873S Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat S Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat S Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat S S Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Enligt faktura 270 Enligt faktura 880S Reparation av implantat och implantatstödd protetik Av- och påmontering av implantatförankrade konstruktioner på ett eller flera implantat S Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande S Av- och påmontering av implantatförankrad bro S 888S Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs Fästskruv, per styck Enligt faktura 889S Centrumskruv, per styck 890S Implantatförankrad krona på befintlig distans/kopplingsdel 877S 884S Sida 5 av Enligt faktura Enligt faktura 600 Enligt faktura

103 900 Tandreglering och utbytesåtgärder Åtgärdsko d/ Typ av behandling Diagnosko d 901S Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år Arvode i kronor Referenspris Förslag till taxa S Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 år till 1.5 år S Tandreglering, en käke, aktiv behandling1,5 år till 2 år S Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling högst 1 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1 år till 1,5 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1,5 år till 2 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling mer än 2 år Sida 6 av 6 103

104 Protokollsutdrag Datum: Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården 15RK1638 Beslut Hälso- och sjukvårdsberedningen beslutade att återremittera ärendet i enlighet med Britt-Louise Berndstsson (C) yrkande. Sammanfattning Som ett led i beredningen av Finansplan för 2016 har en översyn genomförts av regionens taxor och avgifter i hälso- och sjukvården (med start den 1 juli 2016). Följande förändringar föreslås: Avgifter i öppen hälso- och sjukvård (bilaga 1) - Förslag till förändringar från juli 2016: Enhetstaxa: 200 kronor Vårdbesök på mottagningar. Gäller för samtliga mottagningar och oavsett vem man träffar: läkare, sjuksköterska med flera är samma avgift Undantag: 100 kronor Telefonkonsultation av sådan omfattning att den kan anses ersätta ett personligt besök Gruppbesök (intäktsökning på ca 500 tkr) Medicinsk service avgiftsfritt (intäktsbortfall på ca 1 mnkr) Subventionen för första remissbesöket utgår (intäktsökning på ca 1 mnkr) Uteblivandeavgift hälso- och sjukvård Enhetstaxa 250 kronor Införa avgift för uteblivet besök på BVC (intäktsökning på ca 500 tkr) Inkludera screeningavgifter i högkostnadsskyddet (intäktsbortfall på ca 1,7 mnkr) Ej debitera gynekologiskt cellprov (intäktsbortfall ca 1 mnkr) Avgiftsbefria specialistpsykiatriska patienter med avsaknad av sjukdomsinsikt Införa möjlighet att köpa ett frikort Avgiftsfri tobaksavvänjning (intäktsbortfall 50 tkr) Avgifter för nödvändig tandvård, tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i sjukdomsbehandling Uteblivande avgift ska följa taxor för hälso- och sjukvård, 250 kronor, eller följa tandvårdstaxan, 350 kronor respektive 700 kronor. Avgifter i sluten vård (bilaga 2) inga förslag till förändringar Egenavgifter för tekniska hjälpmedel (bilaga 3) Övriga bidrag Avskaffa kostbidrag/glutenbidrag (kostnadsminskning på ca 2,3 mnkr) Införa bidrag för hemodialys 6000 kronor/år Avgifter för intyg och åtgärder/undersökningar utan samband med sjukdom (bilaga 4) inga förslag till förändringar Avgifter för allmäntandvård (bilaga 5) och specialisttandvårdstaxa (bilaga 6) Från år 2015 till år 2016 har inga stora förändringar gjorts. Referenspriserna höjs med i genomsnitt 4,3 % Allmäntandvårdstaxan höjs med 2,5 % och specialisttaxan med 2,7 % 104

105 Protokollsutdrag Datum: Vi ligger enligt förslaget på eller under referenspriset på minst 80 % av åtgärderna 8 % av åtgärderna ligger under referenspriset Nödvändigtandvårdstaxan ligger som tidigare 25 % över normaltaxa. Gäller endast med Regionen överenskomna åtgärder Vi önskar höja frisktandvårdsavgiften med i genomsnitt 3 % fr.o.m. 1/3. Med allting annat oförändrat innebär prisökningen en intäktsökning på ca 3 mnkr Ekonomiska förändringar hälso- och sjukvård: Intäktsökning / Intäktsminskning Gruppbesök kronor Medicinsk service kronor Subvention för remiss kronor Uteblivande avgift BVC kronor Screeningavgifter i högkostnadsskyddet kronor Gynekologiskt cellprov kronor Tobaksavvänjning kronor Kostbidrag/glutenbidrag kronor Summa: kronor Ledamöternas förslag Britt-Louise Berndtsson (C) yrkade på återremiss av ärendet med motiveringen "Vi önskar att ärendet kompletteras med utförligare underlag där det ingår konsekvensanalys t ex för olika patientgrupper samt belägg för människors beteende i förhållande till taxor i dagens hälso- och sjukvård, innan vi tar ställning" Ann-Charlotte Kakoulidou (S), Roland Gustbée (M), Thomas Haraldsson (C), Charlotta Svanberg (S), Annelise Hed (MP), Maria Sitomaniemi (SD) och Rolf Andersson (FP) yrkade bifall till Britt-Louise Berndtssons förslag. Yttrande Britt-Louise Berndtsson (C), Ann-Charlotte Kakoulidou (S), Roland Gustbée (M) och Britt Bergström (V) yttrade sig under ärendets behandling. Beslutsordning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att ärendet återremitteras i enlighet med Britt-Louise Berndtsson yrkande. Förslag till beslut 2105

106 Protokollsutdrag Datum: Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsberedningen rekommendera regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa förändringar av avgifter i öppen hälso- och sjukvård att avgiften i sluten vård bibehålls på oförändrad nivå under år 2016 att fastställa tandvårdstaxan från och med i enlighet med förslaget Beslutsunderlag Taxor och avgifter för år 2016 i hälso- och sjukvården-hsn Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Paragrafen är justerad 3106

107 7 Gemensam hjälpmedelscentral 15RK

108 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1762 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Gemensam hjälpmedelscentral Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att samordna en gemensam hjälpmedelscentral mellan Växjö kommun och Region Kronoberg som placeras inom Region Kronobergs primärvårdsoch rehabcentrum tillsätta en verksamhetschef för den gemensamma hjälpmedelscentralen lokalbehov och personalbemanning tas fram för utformning av gemensam hjälpmedelscentral avtal tas fram mellan Region Kronoberg och Växjö kommun Sammanfattning Landstingsfullmäktige i Landstinget Kronoberg beslutade att bifalla motion från Lennart Värmby (V) att utreda och lägga fram förslag om en länsgemensam hjälpmedelscentral. Kommunstyrelsen i Växjö kommun beslutade att uppdra åt kommunchefen att uppta överläggningar med Landstinget Kronoberg angående en gemensam hjälpmedelscentral. Efter ovanstående beslut har dialog förts i olika forum, vilket har resulterat i en gemensam utredning mellan nuvarande Region Kronoberg och Växjö kommun. Den gemensamma arbetsgruppen har kommit fram till att en samlokalisering är möjlig på Sigfridsområdet i Växjö. Lösningen bedöms ej lokalmässigt och verksamhetsmässigt vara kostnadseffektiv om inte organisatorisk samordning också genomförs. Förslaget är att åstadkomma en kostnadseffektiv och verksamhetsmässigt gemensam hjälpmedelscentral. Föreslås att huvudmannaskapet läggs på Region Kronoberg. Respektive nämnd i Växjö kommun och Region Kronoberg ska besluta om genomförandet. Sida 1 av 2 108

109 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1762 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Gemensam hjälpmedelscentral Sida 2 av 2 109

110 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK1762 Handläggare: Per-Henrik Nilsson Datum: Gemensam hjälpmedelscentral Bakgrund Landstingsfullmäktige i Landstinget Kronoberg beslutade att bifalla motion från Lennart Värmby (v) att utreda och lägga fram förslag om en länsgemensam hjälpmedelscentral. Kommunstyrelsen i Växjö kommun beslutade att uppdra åt kommunchefen att uppta överläggningar med Landstinget Kronoberg angående en gemensam hjälpmedelscentral. Efter ovanstående beslut har dialog förts i olika forum, vilket har resulterat i en gemensam utredning mellan nuvarande Region Kronoberg och Växjö kommun. Den gemensamma arbetsgruppen har kommit fram till att en samlokalisering är möjlig på Sigfridsområdet i Växjö. Lösningen bedöms ej lokalmässigt och verksamhetsmässigt vara kostnadseffektiv om inte organisatorisk samordning också genomförs. Vid presidieöverläggning mellan omsorgsnämnden i Växjö Kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg uppdrogs till undertecknade att formulera ett gemensamt beslutsunderlag. Förslag Förslaget är att åstadkomma en kostnadseffektiv och verksamhetsmässigt gemensam hjälpmedelscentral. Föreslås att huvudmannaskapet läggs på Region Kronoberg. Respektive nämnd hos kommunen och regionen skall besluta om genomförandet enligt nedanstående. Uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören inom Region Kronoberg: Att samordna en gemensam hjälpmedelscentral mellan Växjö kommun och Region Kronoberg som placeras inom region Kronobergs Primärvårds- och rehabcentrum Att tillsätta en verksamhetschef för den gemensamma hjälpmedelscentralen Att lokalbehov och personalbemanning tas fram för utformning av gemensam hjälpmedelscentral Att avtal tas fram mellan regionen och kommunen 019e1fbe-b36c-4f34-80db- 89c e5.docx 110 Sida 1 av 2

111 REGION KRONOBERG Uppdra till förvaltningschefen för omsorgsförvaltningen inom Växjö kommun: Att samordna en gemensam hjälpmedelscentral mellan Växjö kommun och Region Kronoberg Att lokalbehov och personalbemanning tas fram för utformning av gemensam hjälpmedelscentral Att avtal tas fram mellan regionen och kommunen Att återkomma till omsorgsnämnden med avtalsförslag inklusive kostnadspåverkan Ann-Christin Norlander Förvaltningschef Omsorgsförvaltningen Växjö kommun Lena Andersson Nazzal Centrumchef Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg 111 Sida 2 av 2

112 8 Svar på skrivelse - ADHD-team i Region Kronoberg 15RK

113 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 15RK1734 Handläggare: Magnus Frithiof, Datum: Missiv - Svar på skrivelse ADHD-team i Region Kronoberg från Personliga ombud Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna svaret till Personliga Ombud i Kronoberg Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Personliga Ombud som efterfrågar ett team med multimodala stödinsatser för vuxna med ADHD-diagnos. När det ska byggas en ny psykiatriverksamhet på Sigfridsområdet önskar PO Kronoberg att regionen ser över vårdinnehållet. Regionens mål är att erbjuda högkvalificerad vård med hög kompetens som utformas utefter patientens behov. Specialiserad neuropsykiatrisk utredning, vård och behandling har sedan erbjudits via habiliteringens verksamhet då även resurser flyttades från vuxenpsykiatrin. Rehabriktlinjer antogs 2013, ett samverkans forum där primärvård, habiliteringen och vuxenpsykiatrin deltar har startats och vuxenpsykiatrin har fått ett utökat uppdrag både vad det gäller utredning och behandling av patientgruppen. Trots de insatser som gjorts för att hantera patienternas behov i relation till verksamheternas uppdrag är det svårt att erbjuda patienterna en sammanhållen vård och behandling. Översynen av den neuropsykiatriska (NP) processen kommer ånyo att startas igång efter att har varit pausat. Syftet med översynen är att skapa en sammanhållen process oavsett ålder. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Magnus Frithiof Verksamhetschef vuxenpsykiatrin Bilaga: Skrivelse från Personliga Ombud Kronoberg - ADHD-team i Region Kronoberg Svar på skrivelse från Personliga Ombud Kronoberg ADHD-team i Region Kronoberg Sida 1 av 1 113

114 Svar på skrivelse Diarienr: 15RK1734 Handläggare: Magnus Frithiof, Datum: Personliga ombud Linnégatan Växjö Svar på skrivelse ADHD-team i Region Kronoberg Regionens mål är att erbjuda högkvalificerad vård med hög kompetens som utformas utefter patientens behov. Specialiserad neuropsykiatrisk utredning, vård och behandling har sedan erbjudits via habiliteringens verksamhet då även resurser flyttades från vuxenpsykiatrin. Efterfrågan av dessa insatser har, och är, hög. Sedan dess har flera åtgärder gjorts för att hantera problematiken kring gränsdragning. Rehabriktlinjer antogs 2013, ett samverkans forum där primärvård, habiliteringen och vuxenpsykiatrin deltar har startats och vuxenpsykiatrin har fått ett utökat uppdrag både vad det gäller utredning och behandling av patientgruppen. En av orsakerna till gränsdragningsproblematik är att samsjuklighet med annan psykiatrisk problematik är stor (75%) vilket leder till att vissa insatser bara kan ges inom vuxenpsykiatrin vidare har även ett flertal patienter symtom, utav sin funktionsnedsättning, som kräver slutenvård och dessa resurser finns inom vuxenpsykiatrin. Patienten får på så sätt två verksamheter som står får insatserna. Trots de insatser som gjorts för att hantera patienternas behov i relation till verksamheternas uppdrag är det svårt att erbjuda patienterna en sammanhållen vård och behandling. Översynen av den neuropsykiatriska (NP) processen kommer ånyo att startas igång efter att har varit pausat. Syftet med översynen är att skapa en sammanhållen process oavsett ålder. Med vänlig hälsning Charlotta Svanberg Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 1 114

115 115

116 9 Svar på motion Höj säkerheten i ambulansverksamheten 15RK

117 Svar på motion Diarienr: 15RK1103 Handläggare: Jörgen Tagesson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på motion Höj säkerheten i ambulansverksamheten Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige besluta att bifalla motionen Sammanfattning Eva Johnsson (KD), Rolf Sällryd (KD) och Bengt Germundsson (KD) har i en motion föreslagit att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att utreda hur det är ställt med säkerheten i Region Kronobergs ambulanser samt, att om behov finns också tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda hur patientsäkerhet och personalsäkerhet kan höjas i ambulansverksamheten i Region Kronoberg Ambulanser är numera i första hand inte en transportorganisation, utan en rullande akutklinik. Ändå verkar det som om personalen är inordnade i en organisation mera liknar en transportorganisation än en högkvalificerad medicinsk verksamhet. Både för trafiksäkerheten och för personalens egen säkerhet måste det nog ske en förändring i hur vår ambulansverksamhet planeras. Runt om i Sverige har frågan om arbetspassens längd inom ambulansverksamheten varit föremål för utredningar och starka reaktioner. Som motionsskrivarna påpekar är schemaläggningsprinciperna anpassade för andra förhållanden än de som råder idag. Kraven har ökat dramatiskt för ambulanspersonalen både medicinskt och belastningsmässigt. Att vara på alerten i ett helt dygn ter sig allt svårare och en översyn av arbetstiderna inom ambulansen Region Kronoberg är välmotiverad. Bakgrund Nuläget när det gäller längden på arbetspass inom ambulanssjukvården Kronoberg är en blandning av långa och korta arbetspass. Dygnstjänstgöring d.v.s. 17 timmar arbetstid+7 timmar jour finns på alla ambulansstationer med undantaget Växjö där man för några år sedan delat dygnet i två 12-timmars arbetspass och detta på grund av den höga belastningen, även under nätter. Tjänstgöring på dag-ambulans är timmar. Vid dygnstjänstgöring kan det hända att man är aktiv 24 timmar framförallt om man tilldelas utomlänsuppdrag under natten. Sida 1 av 2 117

118 Svar på motion Diarienr: 15RK1103 Handläggare: Jörgen Tagesson, Datum: Ambulanssjukvården har tagit ett första steg mot delade dygn genom upplägget i Växjö och planerar för att i nästa steg dela dygnen på de båda dygnsambulanserna i Ljungby. I västra länsdelen är det mellan 50-60% av medarbetarna som pendlar till Ljungby från grannlänen. För flera av dessa är de längre arbetspassen att föredra för att minska resandet till och från jobbet. Det är viktigt att upprätthålla en hög säkerhet i ambulanserna för patienterna och medarbetarna. Det föredömliga exempel från Värmland som nämns i motionen har också lett till högre kostnader pga. att det krävs fler tjänster för att införa kortare arbetspass. En översyn av arbetstider inom ambulansen Region Kronoberg och en konsekvensanalys beträffande rekrytering och kostnader är därför välmotiverad. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Jörgen Tagesson Centrumchef Akutcentrum Bilaga: Motion. Höj säkerheten i ambulansverksamheten Sida 2 av 2 118

119 119

120 10 Missiv Bästa möjliga missbruksvård 15RK

121 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1385 Handläggare: Anders Fransson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Missiv Bästa möjliga missbruksvård Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ställa sig bakom utredningens förslag att etablera integrerade missbruks- och beroendemottagningar i Växjö och Ljungby bestående av Region Kronobergs nuvarande beroendemottagning, resurser från primärvård(offentliga och privata) samt resurser från individ- och familjeomsorgerna i samtliga länets kommuner, att ställa sig bakom utredningens förslag att bygga en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Satsningen ska bygga på erfarenheter från Kunskap till praktik samt ta i beaktande de nya nationella riktlinjerna som antagits under våren att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en plan för genomförande och förslag till avtal för beslut av respektive huvudman Sammanfattning I september 2013 beslutade presidienätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att ta med frågan till sina nämnder/styrelser om att ta fram förslag på hur en optimal missbruks- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län. Beslut fattades därefter i länets samtliga kommuner och i landstingets samverkansberedning att påbörja en utredning. En projektorganisation skapades under februari 2014 bestående av en styrgrupp, projektledningsgrupp och en referensgrupp. En projektledare anställdes och en projektplan arbetades fram under våren. Utredningens förslag föredrogs för berörda nämnder vid ett kommunalt forum den 12 juni Rapporten skickades under augusti 2015 ut till berörda styrelser och nämnder för ställningstagande, beredning och beslut. Förslagen innebär integrerade missbruks- och beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby där medarbetare från Region Kronoberg och länets kommuner arbetar tillsammans för brukarens bästa samt förslag på att bygga upp en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Samtliga kommuner i länet har under hösten fattat beslut där de har ställt sig positiva till rapportens förslag. Sida 1 av 2 121

122 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK1385 Handläggare: Anders Fransson, Datum: Både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen poängterar vikten av ett fördjupat samarbete mellan regioner/landsting och kommuner. Under våren 2015 har riksdagen antagit nya riktlinjer inom missbruks- och beroendevården. Även här påtalar man vikten av ett tydligare och förbättrat samarbete mellan huvudmännen. Utredningens bedömning är att integrerade missbruks- och beroendemottagningar i Kronobergs län innebär ett tydligare och fördjupat samarbete mellan huvudmännen samt en kvalitetsförbättring när det gäller missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Magnerot Verksamhetschef folkhälsa och social utveckling Bilaga: Rapport Bästa möjliga missbruksvård Protokollsutdrag från beslut i Lessebo, Markaryds, Tingsryds Uppvidinge, Växjö, Älmhults kommuner Sida 2 av 2 122

123 123

124 124

125 125

126 126

127 127

128 128

129 129

130 130

131 131

132 132