Barnet, änglarna och anden
|
|
- Åsa Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnet, änglarna och anden Allt sedan åttiotalet har konstnären och poeten Eva Kristina Olsson odlat ett verk som rör sig över, mellan och på konstartsgränserna. Det mytiska, mystiska och rituella möter hos henne en konkret språkvärld, där orden står fram både som reala ting och gåtfulla tecken. Örnen och Kråkan bad poeten och kritikern Khashayar Naderehvandi att recensera hennes nya långdikt Det ängelsgröna sakramentet. Den långdikt som utgör hela Eva Kristina Olssons tunna och vackert formgivna diktsamling, Det ängelsgröna sakramentet, börjar redan på omslaget av boken och avslutas på dess baksida, där också tillägnelsen finns: till änglarna och mina första 12 år. Bokens mitt, dess kärna, är tom på diktrader, och består istället av två gröna blad. Att öppna boken på mitten är som att öppna två gröna änglavingar genom dem framträder bokens skörhet. Eftersom dessa två blad, till skillnad från omslaget och baksidan, är tomma på poesi, uppmanar de till att öppnas upp och bändas ut, så att boken vänds ut och in. Att vända boken ut och in är att låta de gröna bladen växa till fram- och baksidor; skyddande lager som omfamnar dikterna. Men på grund av hur en bok är konstruerad med bindning av häftade ark och bokrygg är uppbändningen våldsam och direkt skadlig för själva boken. Reflexen att bända upp den måste motstås om boken ska förbli hel. Denna dubbla dragning som så fint manifesteras av boktinget finns även genomgående i diktsamlingen. Motstridiga uppmaningar som var rädd / var inte rädd förekommer kontinuerligt, liksom motstridiga rörelser som stiger du / i det hela tiden rasande ängeljag, varvat med motsägelser som ord är inte ord / sakrament är inte sakrament. Dikten är ett enda långt, fritt flöde och kanske är det delvis på grund av motsägelserna som allting verkar möjligt,
2 som om dikten producerar en ständigt pågående serie av ursprungliga skapelseögonblick: jag föds bara denna enda gång du ser mig bara denna enda gång en gång är jag ängelsgrön aldrig mer alltid aldrig ett ord bara läpparnas tårar droppar jag över din födelses röst i rummet frätt av änglar De må vara skapelseögonblick, men de framstår som delar av en oändlig fraktal. Man behöver bara titta närmre på nästan vilken del som helst i dikten för att förnimma samma figurer om och om igen, fast varje gång från en aningen ny vinkel. Raderna ovan återljuder exempelvis genom dödens längtan att leva / dig / som ängel, ingens födelse och ytterligare i ett annat parti genom detta svarta som lämnat / alla ord, röster av ängelsgröna / lämnade munnar. Diktens fraktaliska struktur speglar också i någon bemärkelse sakramenten ting och händelser knutna till de olika du som förekommer. De kan läsas som något cirkulärt eftersom de återkommer med jämna mellanrum, men eftersom de är gestaltade som enskilda steg i en progression från ett till tolv formulerar de samtidigt en framåtrörelse. Sakrament, vilket är en översättning av grekiskans μυστήριον, blir i dikten just de mysterier som åstadkommer en omöjlig verklighet eller kanske en overklig möjlighet genom att i den materiella texten på samma gång frambringa både minnet av de första 12 åren och de faktiska första 12 åren, verkligare än någonsin. Dikten är en representation av en förgången tid och samtidigt den tiden. Mitt eget minne av att gå in i tonåren är sammanvävt med en tilltagande känsla av sorg eller depression, vilket jag tror var ett resultat av att förstå Något, utan att förstå orsakerna eller kopplingarna. Jag Förstod på något sätt mänskliga villkor och liv, politiska och sociala omständigheter, jag förstod något om lidandet i världen, om orättvisor, oegentligheter utan att veta något om vilket som orsakade vad eller varför. Det var ett slags död, men också en födelse. När jag ser mina egna barn nu snart fem och åtta år gamla ser jag hur de steg för steg närmar sig en sorts fulländning av barnheten. Jag föreställer mig att barnen vet allt om att vara barn efter att ha fått hålla på i nära 12 år. Därefter händer något; döden, livet, födelsen allt dras in mot vartannat och synliggörs, men dras samtidigt bort ifrån varandra i förvirring över relationerna dem emellan. det alldeles nyss gröna tolvåriga fostret vem håller döden i famnen när det är ingenting annat än lämnad
3 Det är inte bara själva barndomen som angår Det ängelsgröna sakramentet, utan i kanske ännu högre grad den gräns som avslutar barndomen. Tolvårsåldern är möjligen en godtycklig gränsdragning, men dess signifikans i Det ängelsgröna sakramentet tycks trots allt inte ligga i det numeriska värdet, utan snarare peka på en avgränsning mot tonåren, det vill säga tiden före en specifik metamorfos som innebär förvandling till en varelse som potentiellt kan bli förälder, det vill säga potentiellt avla barn. Denna potentialitet vare sig den uppfattas som naturgiven eller socialt konstruerad innebär, inte minst, en annan perception av döden tonåringen kan potentiellt stå mellan en människa och döden, bli skyddsängel. Och därför ändras perceptionen av livet till och med formerna för hur någonting i livet kan förstås. Kanske försvinner inte änglarna, men de kan inte längre identifieras. Hur gör då dikten för att kunna sträcka sig tillbaka till barndomens ängelsgröna verklighet? Dikternas jag och du är skiftande och rörliga ibland tilltalas diktens jag av vad som verkar vara en ängel, ibland tycks däremot det du som tilltalas vara barnjaget, och emellanåt låter det som om rösten kommer från bortom barndomen, från barndomens andra sida den vuxna diktaren som utmanar sin horisont genom att luta sig över den oöverstigliga barriären och skicka ett meddelande över gränsen mellan ickebarndomen och barndomen. Raderna framstår bitvis som replikskiften, men ofta med oklar utsagoposition och adressat: nej säger du : jag är inte ängelsgröna du är ängelsgröna säger jag det är bilden som flyger och korsar ljuset det är då jag föds jag föds bara denna enda gång du ser mig bara denna enda gång Diktsamlingen animeras av en kristen tradition där inte bara sakramenten om än på ett alldeles eget sätt spelar en nyckelroll, utan även ängeln, framförallt som skyddsängel. Eller rättare sagt: det ängelsgröna. Färgen grön som en i dikten nödvändig del av ängelvarelsen kan förstås som ett kännetecken på änglarnas särskilda skyddsroll: Sådana som beskyddar och vägleder under tillväxt/uppväxt. Det märkvärdiga med dikten, det som gör den till något utöver en gestaltning av mystiska metamorfoser, eller rentav sakrament, är den ständiga rörelsen, skiftningarna i utsagoposition när diktraderna rör sig från en kropp till en annan, från ett subjekt till ett annat. Men mer än så: Diktraderna, bokstäverna, rösterna rör sig från en art till en annan, från ett slags väsen till ett annat, mellan människor, änglar och själar. Och genom att göra det skriver de fram en sorts galenskap som finns i all form av kommunikation, all form av tal och vittnesbörd, åtminstone i den mån varje språkakt är en gränsöverskridelse. I det här fallet gränsöverskridelsen att gestalta barndomen från en punkt långt
4 bortom den, det vill säga att begära närvaron av det som behöver gestaltas, när det i utgångspunkten är en omöjlighet. Den kristna föreställningen om själens och kroppens ömsesidiga relation är starkt präglad av Platons och Sokrates idéer om människan och hennes själ som i grunden sammanbundna men av olika väsen. För Sokrates möjliggör dikotomin människosjälens reinkarnation, men också att den, i tidsperioden mellan två förkroppsliganden, lever ett liv bland gudarna. På så sätt beskrivs själen exempelvis i dialogen Faidros som inte helt olik en ängel, till och med i den yttre beskrivningen: Ett andeväsen med vingar. I gudarnas domän, i den så kallade idévärlden, kan själen hålla jämnare steg med gudarna, hänga med och betrakta rättvisa, godhet och andra rena begrepp sådana de verkligen är. När själen till slut, efter många tusen år, störtar ner till jorden och hamnar i en kropp, finns fortfarande ett vagt minne av de fantastiska begrepp som den har förnummit i himmelriket. När en människa ställs inför något vackert påminns själen om de sanna formerna, menar Sokrates. Och själens änglaväsen framträder: I mötet med det vackra börjar vingarna att växa tillbaka och liksom dra uppåt mot himlen, där den gudomliga härligheten finns. Men eftersom själen har blivit bunden vid en kropp, blivit en del av en människa, kommer den inte att lyfta och därmed inte se, utan bara minnas. Denna slitning denna galenskap, att vilja och inte kunna, att dras vertikalt, men bara kunna röra sig horisontellt, att veta vad som finns men inte kunna se det är rätt och slätt kärleken, det vill säga effekten av att den gudomliga och odödliga delen av en människa, med hela sitt väsen, längtar tillbaka till gudarnas sfär, där den hör hemma, utan att kunna komma dit. Själen längtar med hela sitt väsen efter sitt änglaväsen. Sokrates argument för själens odödlighet hävdas i strid mot den för hans tid allmänna föreställningen om själen, nämligen att den förstörs i samband med att kroppen dör, men Sokrates syn på själen blir en central del av kristendomen. Kanske är det för att reinkarnation är en problematisk aktivitet i kristendomen, till dikotomin läggs hursomhelst en tredje del, som ofta förbises: Anden. I en kristen tankevärld utgör kropp, själ och ande människan. I ljuset av en sådan läsning sammanfaller Eva Kristina Olssons ängel som budbärare, som beskyddare, som gudomligt väsen med den odödliga människosjälen. Genom att gestalternas repliker liksom vandrar från ängeln till själen och tillbaka klarnar dikten i en alldeles egen galenskap, en klyvning och sammanlänkning. Om ängel och själ är samma väsen för Sokrates, så är det kanske i den kristna trikotomin rimligt att förstå anden, som den absolut gudomliga aspekten. Och kanske kan den här dikten och dess språklighet förstås på det sättet: Som en manifestation kanske rentav ett sakrament av anden, i form av ängelsgröna, på en och samma gång ängelsjäl och ängelkropp, människosjäl och människokropp. Dikten gestaltar, om man så vill, alla de varelser som gör barn och barndomen möjlig, utan att själv vara barn.
5 Lyrik Eva Kristina Olsson Det ängelsgröna sakramentet Albert Bonniers förlag, 2017 Författarfoto: Ulf I Eriksson
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden
Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan
Men jag hoppas att psalmerna och sången kommer att ta er över förståelsens gräns till det heliga!
1 Predikan Heliga Trefaldighets dag Missionsdagen, 2 och 3 årg, Centrumka 2017 Ps 113:1-6, 1 Mos 18:1-8, Matteus 28:18-20 Psalm: 6, 323, 89, 866 O Guds lamm, 199:1-3. Sång: Till din blomstrande äng, Tomas
Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181125 Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren Paulus uppmanar gång på gång i sitt brev till Filipperna att de ska vara glada: Gläd er. Ibland kan man känna att det är så mycket som
Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):
TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna
JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG
ÄNGELN Ängeln Gabriel GABRIEL kommer KOMMER till Maria TILL MARIA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG Tidsram: 20-25 minuter Kyrkan firar Herrens bebådelse jungfru Marie bebådelsedag normalt den 25 mars. Det är
Åldrandets glädje. Sophia Ivarsson. om äldres åldrande ur ett positivt betraktande. tillägnad alla jag möter med denna bok
Åldrandets glädje om äldres åldrande ur ett positivt betraktande tillägnad alla jag möter med denna bok Sophia Ivarsson Åldrandets glädje Bild, text och layout: Sophia Ivarsson Utgivare: Gloria Förlag
Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6
119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Jesus: förödmjukad och upphöjd
Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen
ISBN
Solanne 1 av Solanne Tillhandahålles genom föreningen Ny Livslust www.nylivslust.se info@nylivslust.se ISBN 978-91-639-1269-6 Tryckt i Sverige av Bäcklund Grafiska AB 2016 2 Gnistan 5 Lidande 9 Tolerans
Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden
Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden 090503 Det är en ganska märklig text vi snart ska läsa. Den är lite märklig och svår både i sitt innehåll, men också kanske för att den återger ett så speciellt tillfälle.
Herrens moder om inkarnationen. Fjärde Advent, 20 dec, 2015
Herrens moder om inkarnationen Fjärde Advent, 20 dec, 2015 Lukas 1:26 38 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som
Vad är en Mukti Deeksha?
Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin
1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra
1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 5 Det finns en port som öppnas tyst och stänges utan dån Alla vägar leder dit men ingen därifrån Alla frågor vart, varthän? men ingen
1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra
1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 6 Det finns inga ord för den saknad vi känner Att Du lämnat oss är svårt att förstå Våra innersta tankar till Dig vi sänder Du finns i
Egenartat. Egna och andras tankar. Miniessäer. Carl-Erik Wiberg
Egenartat Egna och andras tankar Miniessäer Carl-Erik Wiberg Om ord och språk Det har sagts, att Guds straff till människan för hennes måttlöshet var språkförbistringen. I Jorge Luis Borges novell Biblioteket
Om livet, Jesus och gemenskap
#Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till
Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.
Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan
Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu
1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva
Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs
Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs Filipperbrevet 3:7-11 7 Men allt det som förr var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja, jag räknar allt som förlust, för jag har funnit
vad som händer sedan och som Paulus försöker beskriva i dagens text.
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 170212 Septuagesima ep III Fil 3:7-14 Vi brukar ibland slänga oss med uppmaningar av olika slag. Carpe Diem, fånga dagen. Idag är första dagen av resten av ditt liv:
påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson
drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!
Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.
Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min
Nyårsdagen Lars B Stenström
080101 Nyårsdagen Lars B Stenström Den nya dagen kommer till oss och vi tar emot den på olika sätt med oro för allt ouppklarat med förväntan för det vi hoppas på med osäkerhet inför något nytt och främmande
Ge sitt liv för sina vänner
Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag
Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se
10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det
I ett letande efter mening tycks gränslösheten vara negativ, om meningen är att finna mening.
Dikter i E-moll Av Dexter Kvam Rymd. Jag längtar ut över gränslöst utrymme, hennes siluett är urskiljbar genom den dunkla röken. Väggarna, taket och golvet är inte synliga i mörkret, dess existens urskiljs
2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)
1559 2 november - Alla Själars Dag år B Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) Liksom Jesus har dött och uppstått, så skall också Gud genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. Och
Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36
Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda
Jordens hjärta Tänk om Liv
Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen
och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.
FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande
ni överlägger med varandra, på grund av att jag sa: 'Ett litet, och ni ser mig inte, och återigen ett litet, och ni kommer att erfara mig hos er' ;
Predikan, Centrumkyrkan 22/4 2018 Johannes 16:16 22 Peter Mänder Joh 16:16 22 (egen översättning) 16"Ett litet, och ni kommer inte längre se mig. Och återigen ett litet, så kommer ni att erfara mig hos
25 söndagen 'under året' - år B
Ingångsantifon 1281 25 söndagen 'under året' - år B Jag är folkets frälsning, säger Herren. Jag skall bönhöra dem och rädda dem, ur vilken fara de än ropar till mig, och jag skall vara deras Gud för evigt.
Moralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
GUDSTJÄNSTORDNING. Var ärliga och rättvisa. (5 Mosebok 16:18-20)
EKUMENISK GUDSTJÄNST Introduktion Denna gudstjänstordning understryker vikten av att röra sig från diskussion om enhet, rättvisa och barmhärtighet till handling och konkret förpliktelse till aktioner för
Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen
Hoppet Nr 9 i serien Kristusvägen 1 KÄRLEKEN ÄR STARKARE ÄN DÖDEN Kärleken övervinner allt! Det är påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Eftersom döden inte är det sista i Jesu historia, är inte
Vem är störst? Vilken galenskap, vilken dårskap, vilken tragedi!
Vem är störst? Matt 18:1 I samma stund kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?" 2 Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem 3 och sade: "Jag säger
Helena Casas Wenden SÅ SOM EN VÅG. Dikter AKFEO FÖRLAG
Så som en våg 2 Helena Casas Wenden SÅ SOM EN VÅG Dikter AKFEO FÖRLAG 3 4 ISBN 978-91-980588-6-4 Helena Casas Wenden 2015 Akfeo Förlag, Linköping Strandfoton på omslaget: Eva Wenden Tryckt i Szczecin,
4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare
4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.
Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett
Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah
Tunadalskyrkan, påskdagen Mark 16:1-14
1 Tunadalskyrkan, påskdagen 2013 03 31 Mark 16:1-14 Man brukar ibland säga att någonting är början till slutet, men i allt som händer runt påsken skulle jag vilja vända på det och säga; det är slutet till
Innehållsförteckning. En ny vän... 9 Andrés budskap... 13
Innehållsförteckning En ny vän... 9 Andrés budskap... 13 1 I de lägre sfärerna... 17 2 Clarêncio... 21 3 Den gemensamma bönen... 25 4 Den andlige läkaren... 31 5 Jag får hjälp... 35 6 Ett värdefullt meddelande...
Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter
Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ
Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera
Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium
1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare
Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.
Hinduismen Film Hinduismens rötter Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen har ingen grundare utan är istället resultatet av att många olika religioner
Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike
1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så
Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen
Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom
4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder
4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
UPPSTÅNDELSEN & LIVET
UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26
Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman
050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod
Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13
1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar
Livets slut. Begravning
Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut
Novena med den heliga Thérèse av Lisieux
Novena med den heliga Thérèse av Lisieux Dag 1 Upplyftningen till himlen Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig till himlen. Och han tog dem i famnen, lade händerna på
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet
1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket
Juldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6
127 Juldagen år B Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Ett gott mod är ett ständigt gästabud
Studiesinmystics Ett gott mod är ett ständigt gästabud (Ordspråksboken, 15:15). Om de gifta och den mystiska erfarenheten De gifta kristna lever i en särskild form av gemenskap som förenar dem som personer
Barnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet
BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla
Den som är född av Gud syndar inte
Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande
Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016
Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016 Bön - Vi lever i en tid i Sverige där det på de flesta platser inte bildas några stora köer av människor som vill omvända
26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren
Ingångsantifon 1589 26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren Himlens portar öppnades för den helige Stefanos, den förste bland martyrerna, och han gick in och mottog härlighetens segerkrans.
Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28
1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma
JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG
JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.
Den Gudomliga Kärleken på Jorden
Den Gudomliga Kärleken på Jorden Enya & Eva Twinflame Den Gudomliga Kärleken på Jorden Ystad, 2017 Bilderna på för- och eftersättsbladen: Bild nr 1: Skaparglädje. Av Enya Twinflame, akryl Bild nr 2: Universum.
FADERN OCH SONEN I JOHANNESEVANGELIET
FADERN OCH SONEN I JOHANNESEVANGELIET Man kan lätt konstatera att Kristus i Johannesevangeliet alltid eller nästan alltid kallar Gud fader eller min fader. Medan detta ord eller tilltal är begränsat till
S:t Stefanos kapell. Välkommen tillbaka!
S:t Stefanos kapell Välkommen tillbaka! Han gick in i din kamp på jorden. Gud tog plats i din egen gestalt. Han kände din puls. Han blev trött liksom du och han älskade dig överallt. Svensk psalm 358 vers
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Avsnitt 6: Vårt framtidshopp
Avsnitt 6: Vårt framtidshopp 02:16 02:48 03:15 03:45 05:31 06:12 07:52 07:55 1 Kor 15:19-22 Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda
SOPHIE ZETTERMARK INLAGD
SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.
Från boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Vittnesbörd om Jesus
Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade
Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Predikan 2 Advent, 1 årg. Centrumkyrkan Mika 4:1-4, Lukas 21:25-36, Guds rike är nära. Psalm: 111, 108, 254, 109, P&S 732/Sv Ps 490.
Predikan 2 Advent, 1 årg. Centrumkyrkan 2017. Mika 4:1-4, Lukas 21:25-36, Guds rike är nära. Psalm: 111, 108, 254, 109, P&S 732/Sv Ps 490. Idag målas skräckbilder upp om tidens slut. Det är ett sk apokalyptiskt
Sjunde Påsksöndagen - år A
685 Sjunde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte
En djupare bild av Gud
En djupare bild av Gud Av:Johannes Djerf - The Sounds Living in America Detta är en riktigt go låt med en klockren refräng som säger att vi lever inte i amerika, men vi är inte ledsna. När låten kom för
Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922
Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus Den Haag 4 November 1922 14KL3 + 5, december 2015 Sjuårsperioderna Människans liv indelat i sjuårsperioder Förvandlingen kring sjuårsåldern Det
Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen.
Domsöndagen, Kristi återkoms, Matt 13:47-50, att längta efter domen. Tanken på en dom är inte bekväm av två anledningar. Dels så tvivlar vi på att vi själva ska hålla inför domens krav och dels blir vi
Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter. Upp 11:15
År 2011 Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. Psalm 42: 2-3 Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och
Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf
Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf Under de senaste söndagarna i vinter så har jag pratat om Anden. Vi har talat om längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga på vår kristna
Om älskandets farliga nödvändighet
Om älskandets farliga nödvändighet LITTERATUR / 09 OKTOBER 2014 en intervju med författaren Josefine Klougart. Epitetet Nordens Virginia Woolf är ingenting hon tycker om sådana erkännanden kan man omöjligt
Inför det nyfödda Ljuset och Heligheten låt oss bekänna att vi är omslutna av syndens mörker.
135 Juldagen år C Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Joh 3:3 Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." Joh 3:4 Nikodemus sade: "Hur kan en människa
Joh 3:3 Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." Joh 3:4 Nikodemus sade: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in
Tröst till de plågade
Avsnitt 31: Tröst till de plågade 01:43-02:27 03:31-03:52 04:46-05:30 05:33-05:55 06:19-06:43 06:45-07:03 2 Tess 1:6-10 Gud är rättfärdig: han straffar med plågor dem som plågar er och låter er som plågas
Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo
1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så
Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING
Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast
081901Brida.ORIG.indd
i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och
Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40
1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det
tidningen säger att det aldrig går att rättfärdiga slumpmässigt dödande
clara olausson 1/10 människor är vulgära och veka de faller för allt jag hatar kvinnor som får en fräsch glow när de svettas jag hatar den naturliga skönheten jag inte blev tilldelad det känns som om mänskligheten
Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt med en annan man på nätet. De hade börjat spela spel
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte