Insekter på Ekologihusets tak i Lund

Transkript

1 Insekter på Ekologihusets tak i Lund Markus Franzén & Mikael Molander Inledning Tätorter och tätortsnära miljöer anses vara artfattiga och hysa en trivial fauna. Kunskapen om vilka arter som förekommer i tätortsnära miljöer är dock relativt dålig. År 2000 påträffades en intressant nattflyart, gulpunkterat lundfly Hecatera dysodea (D.&S.) i en ljusfälla på Zoologiska museets tak i Köpenhamn (Stadel Nielsen & Vilhelmsen 2001). I och med detta väcktes tanken att även undersöka vilka insekter som kunde träffas på Ekologihusets tak i Lund, där MF arbetade. Så småningom övergick tanke i handling och under 2007 placerades en ljusfälla på Ekologihusets tak. Insamlingarna från 2007 var oväntat rika, och 2008 kompletterades ljusfällan med färgskålar som attraherar andra insektsgrupper, främst gaddsteklar och tvåvingar, men även skalbaggar. Målsättningen var att undersöka vilka arter som förekommer inne i en tätort, och i vilken utsträckning arter som inte reproducerar sig i staden dyker upp i fällorna. Material och metod Ekologihusets tak Ekologihusets tak ligger i nordöstra Lund, mellan Sölvegatan och Getingevägen (koordinater Rikets Nät: X , Y ) (Fig. 1). Lokalen är närmast omgiven av en blomrik gräsmark, med spridda träd och buskar, samt en anlagd bäck. På lite längre avstånd finns trädgårdar i nordväst, och några hundra meter åt öster ligger en park med några äldre träd. Bebyggelse, asfaltvägar och annan infrastruktur dominerar annars omgivningen i alla riktningar. Äldre alléer och träd saknas i takets omedelbara närhet; avståndet till närmaste hålträd är ca 280 meter. Själva taket är en plan, nästan steril yta av betong, men med lite mossa på ett par platser (Fig. 2). Fällorna En ljusfälla (betecknad L), med en 250 W kvicksilverlampa, placerades på taket under 2007 (cirka 8 meter över markhöjd). Fällan sattes ut den 10 maj och lyste sedan kontinuerligt under nästan två år, med avbrott under perioder med minusgrader. Den vittjades med två till fyra veckors mellanrum. Den 10 maj 2008 kompletterades ljusfällan med en vit (V), en blå (B), en gul (G) och fyra extra gula (XG) färgskålar för att attrahera andra insektsgrupper. De tre blomlådorna hade måtten 50x16x13 cm och de fyra extra gulskålarna 25x19x7 cm. Skålarna fylldes till hälften med en färglös blandning av vatten och propylenglykol med någon droppe diskmedel, och de stod ute till och med november Färgskålarna vittjades med cirka fyra veckors mellanrum, och insekterna sparades för senare sortering och bestämning. Under 2007 be-

2 22 FaZett 2009 att det var mycket hög aktivitet under några varma nätter i juli. Ett fåtal mycket vanliga arter, som allmänt bandfly Noctua pronuba (L.) och åkerjordfly Agrotis exclamationis (L.), var de dominerande arterna. Gulpunkterat lundfly Hecatera dysodea påträffades under båda åren, och arten förekommer uppenbarligen i Lund. Larven lever på taggsallat (Lactuca serricola). Samtliga påträffade arter presenteras nedan i Appendix. Fig. 1. Den inventerade lokalen, Ekologihusets Arterna kan översiktligt delas in i tre tak i norra Lund (pilen), med omgivningar. grupper: 1) arter som framförallt påträffas i närheten av bebyggelse, t.ex. lerfärgad stämdes enbart storfjärilar. Under 2008 rotfjäril Korscheltellus lupulina (L.) och bestämdes samtliga storfjärilar, vissa mott allmänt lövfly Paradrina clavipalpis (småfjärilar), gaddsteklar (getingar, solitära bin, humlor, grävsteklar, vägsteklar, värdväxter och som överallt är vanliga (Scop.), 2) arter som lever på en rad olika myrsteklar, spindelsteklar) och samtliga i Skåne, bl.a. poppelsvärmare Laothoe skalbaggar. Antalet nattfjärilar avrundades populi (L.), ögonfläckad fältmätare till närmsta tiotal för de arter som förekom Cosmorhoe ocellata (L.) och streckfly talrikt med fler än tio individer under Charanyca trigrammica (Hufn.), samt 3) en tömningsperiod. För skalbaggar och arter som har expanderat under senare år gaddsteklar räknades samtliga individer. och som kan förväntas vara mycket rörliga, Artlistorna (i systematisk ordning) t.ex. krönt malmätare Chloroclystis v-ata följer Karsholt & Razowski (1996) (Haw.), brungult nässelfly Abrostola triplasia (L.), ljusringat lövfly Hoplodrina för fjärilar (se Appendix), Erlandsson (1971) för gaddsteklar och Lundberg & ambigua (D.&S.) och rödbrunt bandfly Gustafsson (2006) för skalbaggar. Rödlistade arter följer Gärdenfors m.fl. (2005). Resultatet tyder på att ett flertal arter, Noctua interjecta (Hübn.). Rödlistekategori anges med förkortning både vanliga och ovanligare, reproducerar efter artnamn. sig inne i Lund, där parker och trädgårdar utgör deras huvudsakliga livsmiljöer. Resultat Men några av de påträffade arterna har sannolikt förflyttat sig tiotals kilometer Storfjärilar, Macrolepidoptera och attraherades till ljusfällan då de Totalt artbestämdes drygt storfjärilar migrerade från sina naturliga habitat tillhörande 173 arter. År 2007 noterades utanför Lund. Många av de arter som under 90 arter och arter. Den högre senare år expanderat har sannolikt mycket siffran under 2008 beror sannolikt på att god flygförmåga. Även de fjärilar som fällan sattes igång tidigt på våren samt dominerade fångsten, allmänt bandfly och

3 FaZett Fig. 2. Fälluppsättningen. En ljusfälla, en gulskål, en blåskål, en vitskål och fyra extra gula skålar. Foto. M. Molander. åkerjordfly, kan säkert flyga mycket långa sträckor även om de också reproducerar sig inne i städer. Om de ovanliga arter som påträffades förekommer med reproducerande populationer i Lund eller kommer långväga ifrån är svårt att uttala sig om (se nedan). Intressantare storfjärilar Blåfläckig träfjäril Zeuzera pyrina (L., 1761). En art vars larv lever i frukträd. Förekommer sannolikt i trädgårdar i Lund och flyger under juli-augusti. Ekgulhornspinnare Polyploca ridens (F., 1787). En tidig art som flyger i maj, lokal och relativt ovanlig. Larven lever på ek. Alaftonfly Acronicta alni (L., 1767). Ett lokalt och ovanligt nattfly. Arten flyger i juni och larven lever på olika lövträd. Allmänt lövfly Paradrina clavipalpis (Scop., 1763). Förekommer framförallt Fig. 3. Kungslavspinnare, Lithosia quadra, påträffades i ett exemplar på taket Arten uppträder ofta som migrant och noterades under året på flera udda platser i Skåne. Bilden visar en hona. Foto: M. Franzén. i tätortsnära miljöer och påträffas ofta i uthus och lador. Arten flyger under en stor del av säsongen, och larven lever på en rad olika växter samt torkat gräs. Ljusringat lövfly Hoplodrina ambigua (D. & S., 1775). En expanderande art som under senare år etablerat sig i Skåne. Flyger i två generationer huvudsakligen i juni och september. Larven lever på olika örter, främst av korgblommiga växter inom släktet Artemisia. Flenängsfly Apamea unanimis (Hübner, 1809). Ett lokalt och sällsynt nattfly som var oväntat att påträffa inne i Lund. Flyger i juni och larven lever på olika gräs. Främst attraheras fjärilen till bete. Gulpunkterat lundfly Hecatera dysodea (D.&S., 1775). En art främst knuten till stadsmiljöer. Larven lever på taggsallad och hittades för första gången i Sverige år 2000 (Palmqvist 2001). Arten är under

4 24 FaZett 2009 expansion och är hittills påträffad i Skåne och Blekinge. Fjärilen flyger i juni-juli. Vitpunkterat lundfly Sideridis albicolon (Hübner, 1813) (NT). Den enda rödlistade fjäril som påträffades. En lokal torrmarksart som var oväntad att påträffa inne i Lund. Fjärilen flyger i juni, och larven lever på diverse örter. Rödbrunt bandfly Noctua interjecta (Hübner, 1803). En expanderande art som är utbredd i Skåne. Fjärilen flyger i juli-augusti, och larven lever på diverse örter. Rödkantat jordfly Eugraphe sigma (D. & S., 1775). Det mest oväntade fyndet. Arten är sällan noterad i Skåne, och någon känd reproducerande population finns inte i där. Framförallt förekommer arten på Öland och längs ostkusten, upp till Östergötland. Fjärilen flyger i juli och attraheras främst till bete. Larven lever på diverse örter och gräs. Kungslavspinnare Lithosia quadra (Linnaeus, 1758). En fluktuerande art som ibland migrerar i stort antal (Fig. 3). Arten uppträdde under 2008 talrikt, långt ifrån tidigare kända lokaler. Arten flyger i juli, och larven lever på diverse lavar. Skalbaggar Coleoptera Sammanlagt insamlade de fem fälltyperna 298 skalbaggsindivider fördelade på 74 arter och 20 familjer. Flest arter påträffades i ljusfällan och i de fyra extra gulskålarna. Dessa två fälltyper gav också högst individantal (Tabell 1). De tre blomlådorna fångade ungefär lika många arter vardera, oavsett färg, och antalet individer var också tämligen jämt fördelat mellan dessa. Utifrån en så här liten studie är det omöjligt att säga om någon viss färg på skålarna attraherar fler skalbaggar än andra färger. Man ska komma ihåg att XG-skålarna bestod av fyra identiska fällor vilket gör att dessa får en större totalyta jämfört med de tre andra skålfällorna. Arterna kan med avseende på levnadssätt grovt delas in i sex huvudgrupper: Vattenlevande arter som framförallt lockats till ljusfällan, vedlevande arter, rovdjur (jordlöpare och nyckelpigor), allmänna växtlevande arter, skalbaggar som lever i organiskt material under nedbrytning, samt (åtminstone företrädesvis) synantropt levande arter. De skalbaggar som lever i organiskt material har lockats till fällorna av glykollösningens doft. Andersson (2009) visar att ängrar gärna dras till skålar och detta gäller även för denna studie, där två arter av ängrar Tabell 1. Art- och individfördelning av skalbaggar i de olika fällorna. Lampa Gulskål Blåskål Vitskål XG-skålar Σ arter Σ arter

5 FaZett 2009 påträffades (Anthrenus spp). Jordlöpare är en av de största skalbaggsfamiljerna i Sverige och sammanlagt tolv arter påträffades i fällorna. De sökte sig främst till ljusfällan, men några hamnade också i skålarna vilket var något förvånande. Möjligen har de lockats av glykollösningen. Samtliga arter är dock mycket allmänna. Andersson (2009) redovisar inga intressanta fynd av jordlöpare i gulskålar, och eftersom en stor del av familjens arter är rovlevande påträffas de förmodligen sällan i färgskålar. Flertalet påträffade skalbaggar är allmänna generalister som inte uppvisar någon specialisering mot ovanliga eller snäva ekologiska nischer. Genomgående lever de i vanligt förekommande miljöer som även finns företrädda inom Lunds stad. Så gott som alla påträffade skalbaggar har, till skillnad från många fjärilar, möjlighet att leva i Lunds stad. De intressanta arter-na är nästan uteslutande vedlevande, vilket heller inte är förvånande med tanke på att Lund sedan länge är känt för att härbärgera en rik vedfauna. Intressant är dock att färgskålarna på en säsong infångade två vedlevande arter som är på spridning och som tidigare inte rapporterats från Lund, nämligen Cossonus linearis (F.) och Anaspis maculata Geoff. Artlistan från taket rymmer endast en mindre andel av de skalbaggar som kan påträffas i urbana miljöer, men den indikerar att ovanliga och rödlistade skalbaggsarter som inte är vedlevande (t.ex. växtlevande arter) har svårt att överleva i urbana miljöer, ett förhållande som förmodligen gäller i de flesta städer. Däremot kan man misstänka att inslaget av intressanta vedlevande arter troligen 25 hade varit mindre om motsvarande studie gjorts i andra städer, eftersom Lund är synnerligen rikt på gamla alléer och parker. Påträffade skalbaggsarter Haliplidae: Haliplus ruficollis (DeG.) 1 L. Dytiscidae: Hydroporus angustatus Stu. 1 V; Ilybius ater (DeG.) 1 V; Ilybius aenescens Thoms. 3 L; Rhantus suturalis (Mac.) 2 L. Carabidae: Trechus quadristriatus (Schr.) 9 L, 1 G, 1 B, 6 XG; Bembidion quadrimaculatum (L.) 1 G; Agonum muelleri (Herb.) 1 B; Amara familiaris (Duft.) 1 B, 1 XG; Amara bifrons (Gyll.) 2 L; Amara apricaria (Payk.) 8 L; Amara majuscula Chaud. 5 L; Amara aulica (Panz.) 8 L; Ophonus rufibarbis (F.) 2 L; Harpalus rufipes (De G.) 2 L; Harpalus smaragdinus (Duft.) 3 L; Bradycellus harpalinus (Aud.-Ser.) 16 L. Hydrophilidae: Helophorus aequalis Thoms. 1 XG; Laccobius minutus (L.) 1 L; Cymbiodyta marginella (F.) 1 L; Hydrobius fuscipes (L.) 4 L; Cercyon marinus Thoms. 1 L. Silphidae: Necrodes littoralis (L.) 2 L; Nicrophorus investigator Zett. 1 L. Staphylinidae: Aleochara bipustulata (L.) 8 XG, 1 V, 1 G, 2 B; Oxypoda elongatula Aubé 1 L; Haploglossa villosula (Steph.) 1 B; Aloconota gregaria (Erich.) 2 G, 1 XG, 2 V; Philhygra elongatula (Grav.) 1 XG; Atheta graminicola (Grav.) 1 G; Dinaraea angustula (Gyll.) 1 XG; Amischa decipiens (Sharp) 1 B; Coprophilus striatulus (F.) 2 L; Anotylus rugosus (F.) 14 L, 8 XG, 1 G, 2 B, 1 V; Xantholinus linearis (Oliv.) 1 B; Quedius nitipennis (Steph.) 1 XG. Scarabaeidae: Serica brunnea (L.) 1 L; Amphimallon solstitiale (L.) 12 L; Oryctes nasicornis (L.) 1 L. Byrrhidae: Cytilus sericeus (Forst.) 1 B. Heteroceridae: Heterocerus fenestratus (Thunb.) 2 L. Elateridae: Melanotus villosus (Geoff.) 1 L; Adrastus pallens (F.) 1 L. Cantharidae: Cantharis livida L. 1 L; Rhagonycha fulva (Scop.) 1 L. Dermestidae: Dermestes peruvianus (Lap. de Cast.) 1 L;

6 26 FaZett 2009 Anthrenus verbasci (L.) 1 V, 1 G; Anthrenus hålträdslevande arter kan misstänkas ha museorum (L.) 1 G. Melyridae: Dasytes dålig spridningsförmåga (Ranius 2001), aeratus Steph. 1 L. Nitidulidae: Meligethes men svårigheterna att visa detta genom aeneus (F.) 3 V, 14 B, 2 G, 37 XG; Soronia praktiska studier gör dock att bevis för grisea (L.) 1 XG; Glischrochilus hortensis misstankarna är få. Alla hålträdslevande (Geoff.) 4 L, 1 V, 1 XG. Coccinellidae: Scymnus frontalis (F.) 1 XG; Anatis ocellata arter passar dessutom inte in på denna teori. (L.) 1 XG; Coccinella undecimpunctata L. Svart kamklobagge P. ater är troligtvis en 1 XG; Coccinella septempunctata L. 1 G, 2 sådan. Ett exemplar erhölls i ljusfällan och B, 27 XG; Adalia bipunctata bipunctata (L.) har under 2008 även påträffats på UV-ljus 1 L, 2 XG; Halyzia sedecimguttata (L.) 4 L, i Limhamns kalkbrott (flera hundra meter 2 G, 1 B. Tenebrionidae: Prionychus ater från närmaste hålträd), och den har också (F.) 1 L. Scraptiidae: Anaspis rufilabris fångats i en färgskål i Blekinge 2007 (Gyll.) 1 G; Anaspis maculata Geoff. 1 XG. (Molander 2009; Franzén opublicerat). Chrysomelidae: Phyllotreta vittula (Redt.) 1 Detta indikerar att P. ater är en frekvent G; Longitarsus melanocephalus (DeG.) 1 V, 1 B; Altica oleracea (L.) 1 L; Chaetocnema flygare som ofta lämnar hålträden där hortensis (Four.) 2 G. Apionidae: Apion den utvecklats. God spridningsförmåga trifolii (L.) 1 V, 3 XG; Curculionidae: Sitona och mindre snäva krav på sin livsmiljö lepidus Gyll. 3 XG; Mecinus pyraster (Herb.) kan således förklara varför denna art är 1 V; Mecinus pascuorum (Gyll.) 3 G, 1 V, 1 vanligare än många andra hålträdsbaggar. XG; Cossonus linearis (F.) 1 XG; Rhinoncus Sedan tidigare påträffad i tre av Lunds perpendicularis Rei. 1 XG; Rhinoncus parker (Sörensson 2004a; Malmqvist bruchoides (Herbst) 1 B; Ceutorhynchus 2004b). pallidactylus (Marsh.) 1 V, 1 XG; Hylesinus fraxini (Panz.) 1 V. Intressantare skalbaggar Dermestes peruvianus Lap. de Cast.. Synantropt levande änger som påträffats införd i Skåne, Västergötland, Södermanland och Uppland. Bland våra grannländer endast känd från Finland men har annars en världsomfattande utbredning, härstammande från Sydamerika (Lohse 1979). En individ fanns i ljusfällan då den tömdes den förste augusti Är detta första fyndet utomhus i Sverige? Prionychus ater (F.). En tidigare rödlistad kamklobagge som är relativt vanlig. Larverna lever i lös ved och mulm i ihåliga träd vilket som bekant är en miljö som minskat starkt. Många Anaspis maculata Geoff.. De två första skånska fynden av denna ristbagge har nyligen meddelats från Helsingborg (2004) och Övedskloster (Sörensson 2004b). Sedan dess har ytterligare två fynd gjorts vid Allerum N. om Helsingborg 2005 (A. Malmqvist, Artportalen). I övrigt funnen på en lokal i Halland och nyligen som ny för Blekinge (G. Isacsson muntl.). Utvecklas troligen i tunna kvistar och stammar av lövträd. På spridning. Cossonus linearis (F.) (DD). Den intressantaste skalbaggsarten i denna undersökning och tillika den enda rödlistade (Fig. 4). En vedlevande vivel som tidigare påträffats vid ca 5-6 tillfällen i landet, men flera av fynden är gjorda

7 FaZett 2009 Fig. 4. Den rödlistade [DD] viveln Cossonus linearis påträffades i en färgskål på ekologihusets tak den 16 juni Foto: M. Franzén. i drift på havsstränder. Tre fynd har rapporterats från naturliga miljöer: Bjärred på 1980-talet, Klagshamnsudden 2002 och Harlösa 2004 (Malmqvist 2004a; Molander 2007). Arten lever i murken ved som omger håligheter i lövträd, och sådana substrat finns det gott om i Lunds parker och alléer. Det ökande antalet fynd på 2000-talet samt att arten nu påträffades i Lund som är väl undersökt med avseende på vedlevande insekter (Andersson 1999; Sörensson 2004a, 2008) indikerar att arten ökar och är under spridning. Den påträffades den 16 juni i en av de extra gula skålar som utplacerats 7 maj. Gaddsteklar Hymenoptera: Aculeata Sju arter av gaddsteklar påträffades i enstaka exemplar och fördelade på en rovstekelart, fyra solitära biarter och tambiet (Apis mellifera). De påträffade arterna är generalister som är vanliga i Skåne. Anmärkningsvärt är att så få arter och individer påträffades, även om många gaddsteklar har särskilda krav på sina livsmiljöer - de behöver speciell föda till larverna och särskilda boplatser. Många arter kräver vegetationsfria ytor med blottad sand för att de skall kunna bygga bo, medan andra arter kan bo i håligheter i väggar och träd. Deras specifika krav 27 gör sannolikt att många arter inte alls förekommer inne i tätortsnära miljöer. Andrena nigroaenea och Lasioglossum morio samlar pollen från en rad olika växter och har sitt bo i marken, medan Halictus tumulorum bor i håligheter och samlar pollen på en rad olika växter. Runt ekologihuset finns en blomrik ängsmark, med förekomster av ett flertal solitära bin och humlor (M. Franzén pers. obs.). Inga humlor påträffades och bara någon enstaka geting. Detta tyder på att de flesta gaddsteklar är lokala och förflyttar sig nära marken. Påträffade gaddstekelarter Vespidae: Vespula vulgaris L. 1 XG. Sphecidae: Mellinus arvensis L. 1 XG. Colletidae: Hylaeus communis Nyl. 1 XG. Andrenidae: Andrena nigroaenea (Kirby) 1 XG. Halictidae: Lasioglossum morio (F.) 1 G; Halictus tumulorum (L.) 1 XG. Apidae: Apis mellifera L. 1 XG. Sammanfattning och slutord Under 2007 och 2008 studerades insektsfaunan på Ekologihusets tak i utkanten av Lund. År 2007 insamlades nattfjärilar med hjälp av en ljusfälla, och under 2008 kompletterades ljusfällan med skålfällor av olika färg. Nattfjärilar, skalbaggar och gaddsteklar artbestämdes. Totalt påträffades 173 storfjärilsarter, 74 arter skalbaggar och sju arter gaddsteklar. De intressantaste fjärilarna var gulpunkterat lundfly Hecatera dysodea vitpunkterat lundfly Sideridis albicolon, rödkantat jordfly Eugraphe sigma och kungslavspinnare Lithosia quadra. De mest anmärkningsvärda skalbaggarna var viveln Cossonus linearis, med endast några få tidigare svenska fynd, och

8 28 FaZett 2009 av gaddsteklar. Kursen Fältfaunistik vid Lunds Universitet vittjade fällan under juli ängern Dermestes peruvianus som lever synantropt men nu påträffades utomhus. Inga anmärkningsvärda gaddsteklar påträffades. Denna studie visar att det är fullt möjligt att göra spännande insektsfynd i urbana miljöer även om dessa miljöer kan förefalla ointressanta. Resultaten tyder på att fler ovanliga arter faktiskt överlever även i tätortsnära livsmiljöer, och att en del fjärilsarter är rörliga och attraheras till fällor i städer långt från sina naturliga livsmiljöer. Särskilt stor artrikedom noterades av nattfjärilar, en grupp som sannolikt är starkt rörelsebenägen då hela 15 % av de svenska arterna påträffades på taket. Vissa av de påträffade fjärilarna, även bland de ovanligare arterna, reproducerar sig säkerligen inom staden. För skalbaggarnas del kan så gott som alla arter anses leva i staden, och de är ej så rörliga som nattfjärilar, även om vissa uppenbarligen flugit en bit inom staden för att slutligen hamna i våra fällor. Det visade sig än en gång vilken värdefull lokal Lund är för vedlevande skalbaggar. Att placera fällorna på taket kan ha haft en positiv inverkan på fångstresultatet av fjärilar och skalbaggar, eftersom de kunnat ses på längre avstånd jämfört med om de ställts på marknivå. Däremot var de insamlade gaddsteklarna få och triviala vilket antagligen beror på att denna insektsgrupp har svårare att överleva i städer och att fällorna var placerade högt över marken där blommor och boplatser för steklar saknas. Tack Lars Norén hjälpte till med bestämningen Litteratur Andersson, B Udda biotop för nya baggar. Lucanus 14: Andersson, H Rödlistade eller sällsynta evertebrater knutna till ihåliga, murkna eller savande träd samt trädsvampar i Lunds stad. Ent. Tidskr. 120: Erlandsson, S Catalogus Insectorum Sueciae XIX. Hymenoptera: Aculeata. Entomologisk Tidskrift 92: Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Karsholt, O. & Razowski, J The Lepidoptera of Europe - a distributional checklist. Apollo books, Stenstrup. Lohse, G. A Dermestidae. I: Freude, H., Harde, K. W. & Lohse, G. A. Die Käfer Mitteleuropas, band 6. Goecke & Evers, Krefeld. Lundberg, S. & Gustafsson, B Catalogus Coleopterorum Sueciae. hämtad Version Malmqvist, A. 2004a. Skyddsvärda lövträdsmiljöer i Lunds kommun. Inventering och naturvärdesbestämning av utvalda lokaler med evighetsträd. Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. 39 pp. Malmqvist, A. 2004b. Lunds stadspark och S:t Larsparken. Naturvärdesbedömning och inventering av skyddsvärda arter knutna till gamla träd. Tekniska

9 FaZett 2009 förvaltningen, Lunds kommun. 13 pp. Molander, M Anteckningar om några intressanta fynd av skalbaggar. FaZett 20: Molander, M Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott Gatukontoret, Malmö stad. 72 pp. Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 122: Ranius, T Populationsekologi och habitatkrav för skalbaggar och klokrypare i ihåliga ekar. Ent. Tidskr. 122: Stadel Nielsen, P. & Vilhelmsen, F Noctuiden Hecatera dysodea D. & S. fastboende i Danmark. Lepidoptera 8: Sörensson, M. 2004a. Faunadepåer i Lund en preliminär uppföljning av insektfaunan. Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. 14 pp. Sörensson, M. 2004b. Insekter i södra Helsingborg. En inventering av fem områden i urban natur. Stadsbyggnadskontoret, Helsingborg. 38 pp. Sörensson, M AHA en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Ent. Tidskr. 129: Förf:s adress: MF: Lilla Mörshögsvägen 108, Bjuv. E-post: markus.franzen@zooekol.lu.se MM: Fältvägen 20, Sjöbo. E-post: mikael.molander.469@student.lu.se Appendix. Arter av nattfjärilar och antal individer påträffade under 2007 och 2008 i en ljusfälla på ekologihusets tak i Lund. Artlistan är uppställd i systematisk ordning. Art Svenskt namn Σ individer Ancylosis cinnamomella (Dupon.) cinnobermott Cataclysta lemnata (L.) andmatmott Acentria ephemerella (D&S) snövitt vattenmott Triodia sylvina (L.) kamsprötad rotfjäril Korscheltellus lupulina (L.) lerfärgad rotfjäril Zeuzera pyrina (L.) blåfläckig träfjäril Mimas tiliae (L.) lindsvärmare Laothoe populi (L.) poppelsvärmare Deilephila elpenor (L.) allmän snabelsvärmare Deilephila porcellus (L.) liten snabelsvärmare Habrosyne pyritoides (Hufn.) bandad hallonspinnare Tethea or (D&S) poppelblekmaskspinnare Polyploca ridens (F.) ekgulhornspinnare Lomaspilis marginata (L.) liten fläckmätare Macaria alternata (D&S) albågmätare 3-3 Macaria wauaria (L.) liten krusbärsmätare Opisthograptis luteolata (L.) citronmätare Ennomos autumnaria Wern. höstflikmätare Ennomos erosaria (D&S) ekflikmätare 1-1 Crocallis elinguaria (L.) ockragul rovmätare - 3 3

10 30 FaZett 2009 Ourapteryx sambucaria (L.) svansmätare Biston betularia (L.) stor björkmätare Agriopis aurantiaria (Hübn.) guldgul frostmätare 1-1 Peribatodes rhomboidaria (D&S) fruktträdslavmätare Peribatodes secundaria (D&S) granlavmätare 3-3 Alcis repandata (L.) vågbräddad lavmätare Lomographa bimaculata (F.) tvåfärgad atlasmätare Lomographa temerata (D&S) tvåbandad atlasmätare Campaea margaritata (L.) blekgrön halvmätare Geometra papilionaria (L.) dagfjärilsmätare Hemithea aestivaria (Hübn.) brunfläckig lundmätare Timandra comae A. Schm. gul syremätare Idaea aversata (L.) vinkelstreckad lövmätare Xanthorhoe designata (Hufn.) svartkantad fältmätare Xanthorhoe ferrugata (Clerck) roströd fältmätare Xanthorhoe quadrifasciata (Clerck) fyrbandad fältmätare 3-3 Xanthorhoe fluctuata (L.) svartbältad fältmätare Epirrhoe alternata (Müll.) förväxlad fältmätare Camptogramma bilineata (L.) gulvingad fältmätare Cosmorhoe ocellata (L.) ögonfläckad fältmätare Chloroclysta miata (L.) grön fältmätare Chloroclysta citrata (L.) vitfläckad fältmätare Cidaria fulvata (Forst.) citrongul fältmätare Plemyria rubiginata (D&S) tvåfärgad fältmätare Philereme transversata (Hufn.) svartbrun klaffmätare 2-2 Perizoma alchemillata (L.) dånfältmätare Eupithecia tenuiata (Hübn.) pilmalmätare Eupithecia exiguata (Hübn.) rönnmalmätare Eupithecia centaureata (D&S) klintmalmätare Eupithecia satyrata (Hübn.) tistelmalmätare Eupithecia absinthiata (Clerck) absintmalmätare 2-2 Eupithecia vulgata (Haw.) allmän malmätare Eupithecia subfuscata (Haw.) hallonmalmätare 3-3 Eupithecia succenturiata (L.) gråbomalmätare Eupithecia innotata (Hufn.) malörtsmalmätare Eupithecia dodoneata (Guen.) ekmalmätare Eupithecia pusillata (D&S) enmalmätare 1-1 Gymnoscelis rufifasciata (Haw.) tvåsporrad malmätare Chloroclystis v-ata (Haw.) krönt malmätare Rhinoprora rectangulata (L.) grön malmätare Rhinoprora chloerata Mab. slånmalmätare Hydrelia flammeolaria (Hufn.) ockragul älvmätare Trichopteryx carpinata (Bork.) asplobmätare Acasis viretata (Hübn.) mossgrön lobmätare Ptilophora plumigera (D&S) fjäderbärare 2-2 Acronicta alni (L.) alaftonfly Acronicta psi (L.) psiaftonfly Acronicta aceris (L.) lönnaftonfly Acronicta leporina (L.) vitt aftonfly 4-4 Acronicta megacephala (D&S) storhuvat aftonfly Craniophora ligustri (D&S) ligusterfly Zanclognatha tarsipennalis (Treit.) gulgrått tofsfly 2 1 3

11 FaZett 2009 Hypena proboscidalis (L.) brunstreckat näbbfly Rivula sericealis (Scop.) trådspinnarfly Diachrysia tutti Kostr. mittfältsdelat metallfly Autographa gamma (L.) gammafly Autographa buraetica Staud. brungrått metallfly Autographa jota (L.) violettrött metallfly 1-1 Abrostola tripartita (Hufn.) grönvitt nässelfly Abrostola triplasia (L.) brungult nässelfly Cucullia umbratica (L.) grått kapuschongfly Amphipyra pyramidea (L.) stort buskfly Amphipyra berbera Rungs afrikabuskfly 1-1 Amphipyra tragopoginis (Clerck) treprickigt buskfly 1-1 Pyrrhia umbra (Hufn.) guldfly Caradrina morpheus (Hufn.) brungult lövfly Paradrina clavipalpis (Scop.) allmänt lövfly Hoplodrina octogenaria (Goeze) gulaktigt lövfly Hoplodrina blanda (D&S) maskroslövfly Hoplodrina ambigua (D&S) ljusringat lövfly Charanyca trigrammica (Hufn.) streckfly Rusina ferruginea (Esper) mörkbrunt skuggfly Trachea atriplicis (L.) mållfly Euplexia lucipara (L.) lyktbärare Phlogophora meticulosa (L.) tandfly Actinotia polyodon (Clerck) tandat johannesörtfly Parastichtis ypsillon (D&S) tappfläckat augustifly Cosmia pyralina (D&S) brunrött rovfly Cosmia trapezina (L.) ockragult rovfly Eupsilia transversa (Hufn.) trefläckigt vågfly Blepharita satura (D&S) violettbrunt ängsfly 1-1 Apamea monoglypha (Hufn.) stort ängsfly Apamea lithoxylaea (D&S) träfärgat ängsfly Apamea crenata (Hufn.) allmänt ängsfly Apamea lateritia (Hufn.) tegelrött ängsfly Apamea remissa (Hübn.) föränderligt ängsfly Apamea unanimis (Hübn.) flenängsfly Apamea sordens (Hufn.) sädesängsfly Apamea ophiogramma (Esper) halvbrunt ängsfly 1-1 Oligia strigilis (L.) hundäxingsängsfly Oligia latruncula (D&S) rödskimrande ängsfly Mesoligia furuncula (D&S) tvåfärgat ängsfly Mesapamea secalis/didyma Amphipoea oculea (L.) fläckat stamfly 1-1 Amphipoea fucosa (Freyer) allmänt stamfly 1-1 Hydraecia micacea (Esper) potatisstamfly Celaena leucostigma (Hübn.) sumpfly 1-1 Discestra trifolii (Hufn.) klöverfly Lacanobia w-latinum (Hufn.) ginstfly Lacanobia oleracea (L.) grönsaksfly Lacanobia thalassina (Hufn.) brunt lundfly Lacanobia contigua (D&S) brokigt lundfly Lacanobia suasa (D&S) föränderligt lundfly Hecatera dysodea (D&S) gulpunkterat lundfly

12 32 FaZett 2009 Hadena perplexa (D&S) gulbrunt nejlikfly Sideridis albicolon (Hübn.) vitpunkterat lundfly Heliophobus reticulata (Goeze) vitribbat lundfly Melanchra persicariae (L.) vitfläckigt lundfly Melanchra pisi (L.) ärtfly Mamestra brassicae (L.) kålfly Polia bombycina (Hufn.) brungrått lundfly Mythimna conigera (D&S) vitfläckat gräsfly Mythimna ferrago (F.) tegelrött gräsfly Mythimna impura (Hübn.) brungult gräsfly Mythimna pallens (L.) halmgult gräsfly Mythimna comma (L.) kommatecknat gräsfly Orthosia incerta (Hufn.) föränderligt sälgfly Orthosia gothica (L.) allmänt sälgfly Orthosia cruda (D&S) litet sälgfly Orthosia cerasi (F.) oföränderligt sälgfly Orthosia gracilis (D&S) grått sälgfly Orthosia munda (D&S) svartprickigt sälgfly Panolis flammea (D&S) tallfly Axylia putris (L.) träfärgat jordfly Ochropleura plecta (L.) litet jordfly Diarsia rubi (View.) hallonjordfly Diarsia florida (Schm.) ljust hallonjordfly Noctua pronuba (L.) allmänt bandfly Noctua orbona Hufn. kantfläckat bandfly Noctua comes Hübn.. leverbrunt bandfly Noctua fimbriata Schr. bredbandat bandfly Noctua janthina D&S violettgrått bandfly Noctua janthe Bork. brunviolett bandfly Noctua interjecta Hübn. rödbrunt bandfly Rhyacia simulans (Hufn.) gulgrått jordfly 1-1 Spaelotis ravida (D&S) mörkt jordfly 2-2 Graphiphora augur (F.) spåmansjordfly Xestia c-nigrum (L.) c-tecknat jordfly Xestia triangulum (Hufn.) gråhalsat jordfly Xestia xanthographa (D&S) gulfläckigt jordfly Eugraphe sigma (D&S) rödkantat jordfly 1-1 Euxoa nigricans (L.) svartaktigt jordfly Agrotis ipsilon (Hufn.) kommajordfly 2-2 Agrotis exclamationis (L.) åkerjordfly Agrotis clavis (Hufn.) barkfärgat jordfly Agrotis segetum (D&S) sädesbroddfly Lymantria monacha (L.) nunna 1-1 Leucoma salicis (L.) videspinnare Nola cucullatella (L.) Gråpuckligt trågspinnarfly Bena bicolorana (Fuessl..) Stort båtspinnarfly Lithosia quadra (L.) Kungslavspinnare Phragmatobia fuliginosa (L.) Rostvinge Spilosoma lutea (Hufn.) Gul tigerspinnare Summa individer Summa arter