Förvaltningens verksamhetsplan Kommunstyrelse

Transkript

1 Förvaltningens verksamhetsplan Kommunstyrelse

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunchefen har ordet Läsanvisning Förutsättningar Ekonomisk uppföljning och analys av Ekonomiska förutsättningar Förvaltningens antagande om kostnadsförändringar Investering för balans Analys Omvärldsanalys Önskat läge Ekonomisk analys Analys av personalsiffror Personalförsörjning Förvaltningens strategival Förvaltningsstruktur och processer Styrning Portföljstyrning Verksamhetsuppföljning Internkontroll Riskanalys av resultatmål Förvaltningens åtagande Resultatmål med handlingsplaner Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Ökad integration och minskat utanförskap Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Öka andelen hållbara resor Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Planerade verksamhetsvolymer Verksamhet Åtgärder för att komma i ram Investeringar Exploatering Ekonomiska sammanställningar Driftplan Investeringsplan Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

4 1 Inledning 1.1 Kommunchefen har ordet Årsplanen definierar de yttre ramarna som förvaltningen har att jobba utifrån. Det pekar också ut var förvaltningen skall vara 2019 med avseende på mål och tillhörande kvalitet. För att genomföra detta har förvaltningen fått en mängd resurser att använda för att genomföra detta arbetet. Förvaltningens verksamhetsplan (Förvaltningsplanen) är ett dokument som skall definiera nästa nivå av ramar och resurstilldelning för att styra sektorerna och staben så att de kan göra sina planer för att bidra till att hela förvaltningen når de uppsatta målen. Det är av yttersta vikt att de olika delarna i organisationen utgår från detta dokumentet under de kommande åren så att vi arbetet som en förvaltning och på så sätt hjälper varandra genom att dra åt samma håll. De planer som olika delarna i förvaltningen gör skall kännas igenom från detta dokument i att mål, ramar och volymer skall hämtas från Förvaltningsplanen. Detta dokumentet kommer också att vara ramen för uppföljning de närmaste åren. Eventuella avvikelser skall uppmärksammas skyndsamt och hanteras så långt ut i organisation som möjligt. Kan ej exempelvis en enhet hantera en avvikelse skall den eskaleras till den nivån som har resurser och mandat att hantera uppkommen situation. Detta dokumentet definierar också vilka volymer som förvaltningen har åtagit sig de närmaste åren. Utfallet gällande volymer kan både öka och minska i förhållande till planen. Avvikelser inom detta skall också hanteras av förvaltningen som helhet. Det kommer med största säkerhet innebära ändringar av ramar de kommande åren. Ramarna per sektorer kan komma att både öka och minska. Dock har förvaltningen att förhålla sig till den yttre ramen som är beslutat i Årsplanen Läsanvisning Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till årsplan som sedan i dialog med den politiska majoriteten diskuterats, balanserats och slutligen fastställs av kommunstyrelsen. Detta dokument, Förvaltningens verksamhetsplan , beskriver detaljerna i överenskommelsen mellan kommunstyrelsen och förvaltning. Årsplanen och förvaltningens verksamhetsplan utgår från förutsättningarna i kommunfullmäktiges rambudgetbeslut med strategiska mål och förutsättningar, kommunstyrelsens budgetdirektiv med förslag på resultatmål samt de volymberäkningar som förvaltningen tar fram. Nytt är att planeringsperioden utökas från ett år till tre år. Förvaltningens verksamhetsplan är indelad i sex kapitel: Första kapitlet innehåller denna läsanvisning samt kommunchefens reflektioner över planens innehåll. Andra kapitlet redovisar de förutsättningar som är utgångspunkter för beräkningar och antaganden, så som bokslut 2015 och prognos De ekonomiska förutsättningarna som är givna i rambudget är fördelade på planeringsperiodens tre uppföljningsår. Här redovisas också prognostiserad volymutveckling över perioden. I tredje kapitlet gör förvaltningen en analys över viktiga förutsättningar, parametrar politiska direktiv och andra ingångsvärden. Här redovisas de strategival som förvaltningsledningen har identifierat med hänsyn till analysen. Fjärde kapitlet beskriver den styrning som ger förutsättningar för årsplanen och verksamhetsplanens förverkligande. I femte kapitlet redovisas förvaltningens åtaganden gentemot kommunstyrelsen. Här synliggörs förvaltningens svar på kommunstyrelsen resultatmål med tolkning och indikatorer. Här redovisas också vad och hur förvaltningen kommer att arbeta med mål och politiska uppdrag i form av Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

5 övergripande handlingsplaner och aktiviteter. Framräknade verksamhetsvolymer och ekonomiska konsekvenser balanseras mot politiska mål, reformer och uppdrag. Övergripande förutsättningar för drift, investeringar och exploateringar redovisas för planperioden. Åtagandet blir en viktig utgångspunkt för hur förvaltningen arbetar vidare med att omsätta verksamhetsplanen till handling för effekt i kungälvssamhället. Innehållet i kapitel fem är det som följs upp i tertialrapporter och bokslut och redovisas till kommunstyrelsen i form av avvikelserapportering. Kapitel sex sammanfattar förvaltningens verksamhetsplan i ekonomiska termer i form av tabellsammanställningar för drift, investering och exploatering. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

6 2 Förutsättningar 2.1 Ekonomisk uppföljning och analys av 2016 Prognosen efter tertial 2 är att resultatet vid årets slut uppgår till + 22,4 Mkr. Budgetavvikelsen prognostiseras till 22,6 Mkr och består av: Skatteintäkter och generella statsbidrag, + 1,2 Mkr Finansnetto, + 14,1 Mkr Driftbudgeten, - 37,9 Mkr Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 251,9 Mkr mot 2 124,6 Mkr Nettokostnadsökningen mellan åren är 127,3 Mkr eller 6,0 procent. Huvuddelen av nettokostnadsökningen är budgeterad och uppgår till 4,2 procent från bokslut 2015 till Årsplan Därutöver innehåller prognosen ytterligare 1,8 procent som kan specificeras: Volymökningar utöver Årsplan 21,8 Mkr. I Årsplanen har förvaltningen åtagit sig volymökning om 57,5 Mkr Kostnader som ej budgeterats i Årsplan, totalt 26,1 Mkr o Socioekonomiska investeringar 3,9 Mkr o Verksamhetsförändringar och budgetavvikelser netto 13,7 Mkr o Finansiering, nedskrivning Thorildskolan 8,5 Mkr Prognostiserad reavinst 10,0 Mkr Belopp i Mkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter 682,3 717,3 35,0 627,5 562,8 Personalkostnader , ,8-18, , ,0 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader -992, ,4-42,6-943,4-929, , ,2-60, , ,2 Avskrivningar -105,0-117,0-12,0-110,4-97,4 Verksamhetens nettokostnad , ,9-37, , ,7 Skatteintäkter 2 103, ,0-10, , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 185,2 197,2 11,9 182,4 196,8 Finansiella intäkter 17,2 19,6 2,4 18,6 23,8 Finansiella kostnader -47,2-35,5 11,7-39,3-34,4 Förändring av eget kapital 45,0 22,4-22,6 26,9 49,6 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

7 Prognos Budget Belopp i Mkr Kommunfullmäktige & kommunstyrelsen 0,7 16,0 Kultur och samhällsservice -0,6 86,2 Kommunledningssektorn -21,3 180,6 Skola -0, ,2 Arbetsliv och stöd -0,8 404,6 Vård -och äldreomsorg -12,2 472,2 Samhällsbyggnad 5,0 108,4 Servicesektorn 0,3 0,0 Summa -29, ,2 Finansiering -18,3-53,2 Exploatering 0,0-20,0 Reavinst 10,0 0,0 Total avvikelse mot budget -37, ,0 2.2 Ekonomiska förutsättningar Mkr Verksamhetens nettokostnader enligt prognos, tertial Driftramar enligt kommunstyrelsens förslag till resultaträkning Årlig ramökning i förhållande till prognos, tertial Antagande om kostnadsökning Budgeterad intäktsökning 18 Budgeterad kostnadsminskning Kommentar Denna bruttokalkyl förutsätter att intäktsposter från bland annat exploatering i Årsplan 2016 och 2017, uppkommer även 2018 och Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

8 2.3 Förvaltningens antagande om kostnadsförändringar Antaganden, Mkr Personalkostnadsökning 46 47,5 49,5 Volymökning 47 52,5 45 Driftkostnadskonsekvenser ,5 Varav internränta Komponentavskrivning Inflation Ökade pensionskostnader Investering för balans (reformer) Kommentarer Personalkostnadsökning 2,75 procent per år Volymökning utifrån befolkningsprognos Driftkostnadskonsekvenser utifrån investeringsplan Övergång till komponentavskrivning påverkar driftkostnaderna så att underhållsåtgärder delvis kommer att redovisas som investeringsutgifter Inflation, eller generell kostnadsökning, budgeteras med 1,5 procent räknat på övriga kostnader Ökade pensionskostnader enligt prognos från KPA 2.4 Investering för balans Specifikation av investering för balans (reformer) Mkr Ökat stöd till Kungälvs föreningsliv 1 Fritidskort (i någon form) för unga på högstadiet och gymnasieskolan 2,5 5,8 Bättre kvalitet och utbildning inom vård- och äldreomsorg 1,5 Jobbsatsning med ökat stöd till turism, uteserveringar med målet fler sommarjobb 1,5 0,5 Minska barngruppernas storlek i förskolan 5,6 5,6 bättre fritidsförutsättningar för funktionshindrade 0,5 Kungälvs arena enligt SAM budgetdirektiv 10 Summa 12,6 11, ,5 Majoriteten har i sina ramar pekat ut några områden där det satsas nya medel. Dessa definieras i tabellen ovan. Dessa reformera är planerade att genomföras med olika nivåer under de kommande tre åren. Den totala summan blir över alla de tre åren 34,5 miljoner kronor. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

9 3 Analys Befolkning 3.1 Omvärldsanalys Befolkningen i världen ökar. I och med att rörligheten, på grund av krig samt viljan och möjligheten att förbättra egna levnadsförhållanden, också ökar växer storstäder och tillväxtregioner mycket snabbt. Europas och Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som födelsetalen sjunker. Invandringen i form av arbetskraftsinvandring och att ta emot flyktingar uppfattas vara en nödvändighet för att upprätthålla välfärden. Kungälvs befolkningsprognos baseras på en hög ambition om att kraftigt öka antalet bostäder under perioden Under prognosperioden beräknas befolkningen i Kungälv öka med drygt personer, från runt invånare i slutet av 2014 till cirka i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 800 personer per år. Utblicken pekar därefter på en fortsatt ökning till drygt personer Byggandet av bostäder är av avgörande betydelse genom att möta behov i många målgrupper. Ett ökat bostadsbyggande kan stärka såväl regionens som kommunens konkurrenskraft. Social hållbarhet Hälsa, utbildning och sociala skyddsnät är de viktigaste bidragen för att stärka ekonomin. Den avgörande faktorn för samhällets välstånd är dess invånare. Att investera i deras hälsa är ett klokt val i goda tider. I svåra tider är det absolut nödvändigt. Det finns ett tydligt samband mellan hälsa och sysselsättning. Arbetslöshet och rädslan för att bli av med jobbet tillhör de viktigaste orsakerna som försämra hälsan. En aktiv arbetsmarknadspolitik leder till besparingar i arbetslöshetsersättning, men är framförallt en motor för ekonomisk tillväxt. För att ge människor i utsatta områden en chans till förbättrade levnadsförhållande krävs specifikt platsbundna och identifierade insatser. Utsatta bostadsområden måste prioriteras framför mindre utsatta i syfte att motverka att ojämlika socioekonomiska förhållanden permanentas. Ekologisk hållbarhet Den globala miljösituationen innebär ett ansvar att hantera för lokala aktörer. De globala miljö- och hållbarhetsmålen förutsätter ökad takt i miljöarbetet över hela klotet för att kunna uppnås. Sverige (och Kungälv) ger stora ekologiska fotavtryck. Vi förbrukar mycket resurser som genererar stor klimatpåverkan. Kungälvs kommun har tre olika möjligheter att påverka miljöutvecklingen positivt: Vi kan skydda genom att ta hänsyn till miljön i beslut inom våra olika verksamheter, och genom att värna värdefull natur och åkermark i planering och tillstånd. Vi kan åtgärda genom att genomföra konkreta insatser för att förbättra livsmiljöerna för djur och växter och för att minska utsläpp till vatten och luft. Här innefattas även miljöhänsyn i kommunens egna inköp, resande och byggnation. Vi kan inspirera och påverka invånare, elever, företag, exploatörer och organisationer till mer hållbara vanor via undervisning, information, dialog, tillsyn och i samband med markexploatering. Ekonomisk hållbarhet Kungälv är en del av arbetsmarknadsregionen Göteborg och påverkas direkt och indirekt av hur Göteborgsregionens större branscher och storföretag mår. Flera företagare i Kungälv är underleverantörer till storföretagen och flera boende i Kungälv arbetar vid något av storföretagen. Kungälv har ett mycket brett och mångfacetterat näringsliv där i princip alla näringsgrenar finns Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

10 representerade. Dock är det tunt inom företagstjänster och andra tjänster av akademisk karaktär. Utbildningsnivån i Kungälv ligger på en lägre nivå än generellt i Göteborgsregionen och således även lägre än riket i stort. Detta kan på sikt bli ett problem då mängden arbetstillfällen som inte kräver minst gymnasial utbildning minskar för varje år. De större företagen i Göteborg är kunskapsintensiva och ställer högre och högre krav på utbildningsnivå. Många av dessa företags arbetstillfällen kräver redan idag högskoleexamen eller liknande. I Kungälv har antalet anställda ökat de senaste åren inom alla näringsgrenar förutom inom tillverkning, handel och utbildning. Inom såväl vård och omsorg som inom bygg finns ett stort rekryteringsbehov redan idag och detta rekryteringsbehov förväntas öka de närmaste åren. Den positiva befolkningsutvecklingen innebär behov av mer offentlig service i form av skolor, vård, omsorg och infrastruktur. Samtidigt ökar krav och förväntningar på högre kvalitet i den kommunala verksamheten. Ett attraktivt kultur- och fritidsutbud ökar förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle. Kommunerna generellt behöver mer pengar för att klara ökade behov i välfärden. Skatteintäkterna ökar inte i samma takt som befolkningen. På sikt behövs skattehöjningar i staten och kommunerna för att klara det kommunala uppdraget. En viktig tillväxtfaktor för en kommun är att den uppfattas som en plats med gott näringslivsklimat och en plats där det är lätt att vara företagare. Alla Sveriges kommuner arbetar idag aktivt med att förbättra det lokala näringslivsklimatet. Kungälv ser en mycket positiv befolkningstillväxt de närmaste åren och det stämmer bra med prognosen och trenden som finns i regionen. Det finns ett stort intresse för åldersgrupperna år att lämna Göteborg för ett attraktivt boende i regionen, till exempel i Kungälv. Planlagt i nuläget är en större mängd attraktiva lägenhetskvarter som skapar möjlighet att leva storstadsliv i småstaden en trend som växer enligt Fastighetsägarna. Nästa steg för Kungälv blir att skapa fler attraktiva möjligheter för de som söker nybyggda radhus, parhus, villa eller liknande. E-utveckling/Digitalisering Med e-utveckling menas verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Den nya tekniken ger ökade möjligheter till effektiviseringar och rationaliseringar i de olika offentliga myndigheterna. Frigjorda resurser kan användas i respektive organisations kärnverksamhet, till exempel vård, skola och omsorg. E-utveckling eller e-förvaltning är (oftast) inget eget avgränsat område som hanteras av endast en kommunal verksamhet eller egen nämnd. Istället kan området beskrivas som ett fokusområde som berör flera olika verksamheter (nämnder, förvaltningar etc. beroende på kommunens organisation). Den pågående digitaliseringen i samhället ändrar på ett påtagligt sätt förutsättningarna för privatliv, näringsliv och offentlig sektor. Privatpersoners och företagares förväntningar ökar i takt med att samhället digitaliseras. Digitaliseringen har också blivit ett av de viktigaste verktygen för fortsatt effektivisering och förnyelse av den offentliga sektorn. Digitaliserade välfärdstjänster ska utgöra en naturlig del i förvaltningens erbjudande till privatpersoner och företag. Nyttan som den offentliga förvaltningen kan erbjuda kan öka avsevärt om många rutinärenden, enklare frågeställningar samt nödvändig myndighetssamverkan kan skötas digitalt. Digitala tjänster ger en snabbare och mer tillgänglig service, och frigjord arbetstid i handläggningen kan till exempel läggas på personliga möten och ärenden av mer komplex art där ett ökat stöd behövs. En förutsättning för dessa vinster ska kunna uppnås är att alla aktörer inom offentlig sektor också genomför sina satsningar på ett sätt som möjliggör samverkan i praktiken. Gemensamma förutsättningar för ledning och styrning, principer och regelverk, arkitektur, standarder och en gemensam infrastruktur leder tillsammans fram till en stabil bas för utveckling av effektiva välfärdstjänster. SKL arbetar nu fram en handlingsplan för som tar sin utgångspunkt från regeringens Digitala Agenda. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

11 Under 2018 träder det nya datasäkerhetsdirektivet i kraft och ersätter därmed Personuppgiftslagen. Det är enligt datainspektionen viktigt att redan nu påbörja arbetet. Till exempel kan kommunen behöva införa nya rutiner för att tillmötesgå dataskyddsförordningens utökade krav på öppenhet och de registrerades rättigheter. I större organisationer kan detta få stor påverkan i frågor om budget, ITsystem, personal, styrning och kommunikation. De nya kraven kan komma att medföra stora förändringar i verksamheten. För att hinna anpassa verksamheten på ett effektivt och kostnadsbesparande sätt, är det är därför viktigt att redan nu börjar fundera över vilka konsekvenser förordningen kommer att få för kommunen För att möta digitaliseringens utmaningar och möjligheter bör en central utvecklingsfunktion med fokus på e-utveckling tillskapas i förvaltningen. Kulturen och samhället Kommunens invånare förväntar sig och ställer krav på en likvärdig service och en utveckling av utbudet i kommunens serviceorter. Detta gäller både kultur- bibliotek och fritidsverksamhet. I en modern stad som växer förväntar sig både invånare och de som funderar på att etablera sig i kommunen att det finns ett varierat och attraktivt utbud inom kultur-, bibliotek- och fritidsverksamhet. Kungälv har ett mycket rikt och aktivt föreningsliv. I vissa föreningar växer verksamheten kraftigt. Man förväntar sig då att kommunen ska möta tillväxten och behoven genom bland annat ökat antal tillgängliga tider i idrottshallar. Ett exempel är ishockey och konståkning som sedan länge har vuxit ur sin anläggning. Som en följd av detta tvingas man idag hyra in sig i andra kommuners anläggningar till betydligt högre avgifter. Inom ramen för målet att minska utanförskapet och barnfattigdomen ökar behoven av en tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet som är öppen för alla och kostnadsfri. 3.2 Önskat läge Förändrat arbetssätt, digitalisering och organisation E- förvaltning. Vi har tagit stora steg vad gäller vår digitala förvaltning, en gemensam digital agenda för Kungälvs kommun har tagits fram och är vägledande för arbetet. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en adekvat digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Exempel på insatserna handlar om digital kompetens bland personal samt likvärdig tillgång till digitala verktyg. Samarbetet mellan sektorer, myndigheter, organisationer och civilsamhälle utvecklas. Vi är bra på styrning, uppföljning, internkontroll och processarbete. Vi kartlägger och identifierar. Vi följer upp resultat, inte aktiviteter. Vi har anpassat organisationen bättre för att arbeta som en förvaltning och det märks. Alla ser sig som en del av helheten. Det finns en röd tråd genom hela förvaltningen och för våra barn, elever och brukare. Det riktigt nya är att ansvar och roller är tydliga och alla står upp för fattade beslut. Vi är bra på att fokusera och har en ekonomi i balans. Vi har effektiva enheter och samarbetar över sektorer och kommuner, men även med näringslivet. Vi arbetar utifrån social hållbarhet och detta präglar vår planering. Ett förändrat arbetssätt innebär färre möten med synkroniserade och strukturerad möteskultur. Det är mer fokus på övergripande frågor som är gemensamma för alla. Medborgardialog och inflytande Vi utvecklar på kommunikationen med medborgare och brukare. Vi samarbetar och samverkar i hela samhället genom att samla alla goda krafter. Vi arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån ett medborgarperspektiv. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

12 Medborgaren ser kommunen som en engagerad organisation. Det finns förtroende och hög tillit. De är trygga i förvissningen om att de får valuta för skattepengarna. Man säger jag vill aldrig flytta från Kungälv, här finns det som är viktigt för mig. Medborgaren är nöjd och rekommenderar gärna sin kommun som en positiv plats för att bo, verka och vistas i. Attraktiv arbetsgivare, ledning och styrning För att nå god kompetensförsörjning lyfter vi fram våra unika värden och är överens om grunden så här gör vi i Kungälv. Nya sätt att arbeta med rekrytering i förvaltningen har implementerats. Personalkulturen stärker att vi är en förvaltning och arbetar långsiktigt. Vi är en lärande organisation med en stimulerande miljö som präglas av utveckling och mod. Medarbetare upplever arbetstillfredsställelse och vet hur man gör rätt sak vid rätt tillfälle. Vi har frihet att utveckla verksamheten inom ram. Vi har höga mål och vi hittar effektiva arbetssätt med hjälp av teknik. Vi har ett synligt och engagerat ledarskap som synliggör och lever våra mål, som ser helheten viktigare än delarna. Ledarskapet fokuserar på uppdraget och allas bidrag till resultat. Vi har ett ledarskap som både visar vägen och samlar flocken. Ledarskapet präglas av tydlighet och hållbarhet. Det finns ett utvecklat mod och tillit till den egna förmågan. Styrkedjan och EN förvaltning är kända och förbättras kontinuerligt genom utveckling av våra arbetsprocesser. Tillväxt och social hållbarhet Kommunen har låg arbetslöshet och vi samarbetar med fler privata utförare. Det råder balans mellan tillgång och efterfrågan vad gäller personalförsörjning. Kungälvs kommun finns i en tillväxtregion med storstaden Göteborg och det är en spännande utveckling. Vi stärker det regionala samarbetet. GR ska vara en attraktiv region att arbeta i. Vi är i en stark tillväxt och många nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden. Vi behöver få pengarna att räcka till för att skapa förutsättningar för våra nya medborgare att bli en del av Kungälv. Vi arbetar ständigt med förbättringar genom att tillvarata medarbetarnas kompetens. Vi förväntar oss inte mer pengar eller resurser. Vi har lyckats effektivisera vårt arbete och nått de mål som finns uppsatta. Tillväxten fortsätter, men det finns en bra balans. Ekonomiska utmaningar tvingar oss att prioritera där behoven är som störst, men vi gör det bättre då vi arbetar mer långsiktigt och förbättrar våra processer. För att klara av detta behöver prioriteringen handla om Need to have och Nice to have. I samhällsutvecklingen ser vi att många asylsökande har fått uppehållstillstånd, men många saknar fortfarande arbete. I Kungälvsamhället får de nyanlända en god introduktion och är anställningsbara. Vi har fortfarande stora utmaningar att lyckas med integrationen. Samverkan inom det sociala området mellan samhällets olika aktörer har kommit en bra bit på väg. Vi arbetar med flera samverkanspartners och har samhällskontrakt där civilsamhälle och näringsliv medverkar i utveckling. Vi ser oss som en viktig del i samhällets utveckling. Vi har utvecklat verksamheten genom att utveckla struktur, kultur och ledarskap. Våra interna resurser är på plats. Vi har riggat organisationen, men verkligheten och människornas livssituation är fortfarande utmaningar. Vi behöver hålla i för att permanenta våra framgångar och fortsätta lärandet. Vi har fortfarande utmaningar vad gäller snabba omställningar och behovet av flexibilitet. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

13 3.3 Ekonomisk analys Hela kommunen Kostnads- och intäktsutveckling Vid en jämförelse mellan direkta (summa sektorer) verksamhetskostnader och skatteintäkter ser vi de senaste åren att kostnaderna ökat mer än intäkterna, dock att prognosen för 2016 indikerar en större intäktsökning. Analys av utbudet bör genomföras som en del i analysen av kostnaderna i Kungälv. Då produktionskostnaderna är i nivå med vad skatteutjämningssystemen reglerar kan det antas att utbudet är högre än jämförbara kommuner Prognos 2016 Nettokostnad, summa sektorer (Mkr) Kostnadsökning 0,5% 4,7% 5,3% 5,5% 4,5% Skatteint och generella statsbidrag (Mkr) Intäktsökning 2,8% 3,7% 4,3% 3,4% 5,4% Standardkostnadsjämförelse Kungälvs kommun har, från 2011 till 2014/2015 sänkt den relativa kostnadsnivån så att den nu ligger mycket nära förväntad standardkostnad. Nedbrutet på verksamhetsnivå är bilden splittrad. Framförallt redovisar vi relativt höga kostnader för äldreomsorg, funktionshinderverksamhet och gymnasieskola. Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel (%) Ale 7,5 8,2 4,9 4,3 5,6 Alingsås 3,0 4,3 4,0 3,2 2,2 Alla kommuner (ovägt medel) 3,3 3,8 2,1 2,0 2,0 Härryda -5,1-0,8-2,0-2,7-2,8 Kungsbacka 5,0 5,4 5,0 3,3 3,7 Kungälv 4,1 3,7 1,0 0,9 0,9 Lerum 3,4 3,6 2,8 2,3 1,0 Stenungsund 2,6 1,0 0,2-0,9 1,8 Produktionskostnader Äldreomsorg Vi fördjupar analysen genom att göra direkta kostnadsjämförelser med våra grannkommuner inom de verksamhetsområden där vi konstaterat relativt höga kostnader Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Alingsås Härryda Kungälv Lerum Stenungsund Ökade kostnader inom hemtjänsten beror till viss del av lönesatsningar inom kommunals avtalsområde. Den största delen är dock volymökningar, det vill säga flera ärenden med många Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

14 beviljade hemtjänsttimmar. Värt att notera är att ökningen är 3 % från 2015 fram till september Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Alingsås Härryda Kungälv Lerum Stenungsund Ökningen består av ökade kostnader för löner då det gjorts lönesatsningar inom kommunals avtalsområde. Funktionshinder Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, kr/inv 0-64 år Alingsås Härryda Kungälv Lerum Stenungsund Kungälv har en något högre andel personer med insatser enligt LSS, än jämförande kommuner, och också mer omfattande insatser. Bristen på boendeplatser i kommunen medför också en ökning av kostnader för externa boenden, vilket bidragit till kostnadsökningen mellan 2014 och Gymnasieskola Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Alingsås Härryda Kungälv Lerum Stenungsund Gymnasieskolans relativt höga kostnader beror på höga lokalkostnader kombinerat med dålig effektivitet i klassorganisationen. Varje klass som inte fylls till bredden innebär en ekonomisk ineffektivitet vilket varit fallet de senaste åren då befolkningen bestått av relativt få antal ungdomar i åldrarna år. Förvaltningen har bett politiken om ett uppdrag att utreda gymnasieskolans organisation. Den ska ge svar på vilka program skolan bör avveckla för att uppnå högre effektivitet. Här spelar både programmets attraktivitet och lokalkostnaderna för det specifika programmet roll. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

15 Anställda 3.4 Analys av personalsiffror 1/ / Förändring Antal anställda Antal årsarbetare Kommentar Antalet anställda har ökat med 169 personer i förhållande till 2014, samtidigt har en volymökning skett i verksamheterna. Noterbart är att antalet årsarbetare samtidigt har ökat med 167, vilket visar de nyanställda har höga sysselsättningsgrader med många heltidsanställda. Av tabellen nedan framgår att det är inom yrkesgrupperna "vård och omsorg" och "socialt och kurativt" arbete som volymökningen varit störst. Antal personer inom SKL:s indelning i yrkesområden Yrkesområden År 2015 År 2014 Avvikelse Avvikelse i procent Ledning ,59 Administration ,85 Vård och omsorg ,32 Socialt och kurativt ,55 Skola och förskola ,12 Kultur och fritid ,35 Teknik och hantverk ,27 Kök och städ ,61 Summa ,69 Kommentar Siffrorna visar på en volymökning mellan 2014 och 2015 främst inom de tre stora sektorerna antalsmässigt inom Vård och Omsorg. Antal arbetade timmar januari - december Per 31/ Per 31/ Förändring Månadsavlönade Timavlönade Mer/övertid Summa Kommentarer Antalet utförda timmar har ökat utifrån verksamheternas volymökning. Siffrorna visar också på en ökning av övertidstimmar i förhållande till 2014 vilket kan bero på svårigheter att rekrytera medarbetare inom flera verksamheter. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

16 Sjukfrånvaro januari - december Per 31/ Per 31/ Förändring % enheter Förändring i % Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 7,1 6,2 0,9 14,52 Kön - Kvinnor 7,8 7,0 0,8 11,43 - Män 4,0 3,0 1,0 33,33 Ålder <= 29 år 4,1 3,4 0,7 20, år 7,1 6,0 1,1 18,33 >= 50 år 8,1 7,3 0,8 10,96 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro på 60 dagar eller mer 45,9 51,3-5,4-10,53 För andel sjukfrånvaro som avser frånvaro på 60 dagar eller mer har beräkningen gjorts på timmar 2015 och på dagar 2014, vilket förklarar differensen. I fortsättningen kommer beräkningen ske på timmar. Sjuklönekostnad 31/ / Förändring Förändring i % Sjuklönekostnad Kr ,99 Beräknat PO Kr ,99 Summa ,99 Kommentar sjukfrånvaro och sjuklönekostnad Sjukfrånvaron ökar snabbt och är i nivå med 2007 års sjukskrivningstal. Trenden är den samma i hela landet. Från att ha haft den lägsta sjukfrånvaron i regionen ligger Kungälv 2015 som genomsnittet. Ett annat sätt att mäta hälsa och ohälsa är att se på frisknärvaron. Drygt 51% av alla tillsvidareanställda hade ingen sjukfrånvaro eller max 4 sjukdagar under året. 3.5 Personalförsörjning Man kan enkelt konstatera att kompetens- och personalförsörjning kommer att vara en utmaning under lång tid framöver. Inom flera av de yrken som finns representerade i vår kommun märks tydligt bristen på utbildad personal. Exempelvis är det olika vårdyrken, vissa lärarkategorier samt inom den sociala verksamheten detta syns mest. Samma trend återfinns dessutom i vår omvärld vilket ytterligare minskar rekryteringsmöjligheterna. Pensions-avgångar, generationsväxling, brist på både erfarna och nyutexaminerade samt en god arbetsmarknad i storstäderna, och faktiskt också i grannländerna, påverkar också rekryteringsmöjligheterna. Satsningar behöver därför göras för att öka attraktiviteten till att söka samt stanna kvar i arbete i Kungälvs kommun. För att locka till oss nya men också behålla medarbetare behöver Kungälvs kommun dels synas i sammanhang där både arbetssökande och studenter finns, dels utveckla den interna kulturen så att arbetstillfredsställelsen förblir hög. Chefer och ledare är viktiga kulturbärare och i deras uppdrag ingår bland annat att motivera och ange riktning. För att stödja och stärka måste speciellt riktade insatser för att utveckla ledarskapet tas fram samtidigt som ett systematiskt stöd till kompetensutveckling för medarbetare generellt prioriteras. Kulturen är det som både utmanar medarbetare, skapar trygghet och som ger utrymme för medbestämmande och kreativitet. Framtiden kommer med allra största sannolikhet ställa krav på ökad flexibilitet och förmåga att ställa om till nya förändrade arbetssätt samtidigt som resurserna Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

17 inte blir fler utan ska användas så effektivt som möjligt. Vi behöver därför bli bättre på att fokusera det som ska uppnås och prioritera efter det. 3.6 Förvaltningens strategival För att minska förvaltningens kostnader krävs generella effektiviseringar, att större verksamheter läggs ner eller ifrågasätts eller att intäkterna ökar, både engångsintäkter såsom försäljningar eller till exempel taxor. Inte minst krävs minskad suboptimering i förvaltningen samt sänkt kvalitet och utbud. Prioriterat är att så långt möjligt undvika neddragningar av personella resurser då tillväxtnivån fortsatt är hög och därmed behoven i förvaltningen. Istället föreslås primärt fokus på att minska suboptimering för att öka förvaltningens effektivitet på sikt. Dessa effektiviseringar är svårbedömda och behöver utredas. Hypotesen är att om verksamheter samlas i färre sektorer ökar sannolikheten att förändrade arbetssätt medför effektivisering på sikt. Olika organisatoriska landskap krävs för olika perioder i en kommuns livscykel. Den organisering som var adekvat och relevant vid ett läge då tillväxt inte var prioriterat är inte adekvat och relevant i ett läge då den politiska viljan riktar in sig mot snabb tillväxt. Framgång i en organisation är starkt kopplat till möjligheten att tillmötesgå kundens behov och förväntningar. Samtidigt ställer ekonomiska förutsättningar allt högre krav på effektivitet. Omvärldens och medborgarens krav förändras ständigt och allt snabbare, vilket skapar behov av ett mer effektivt och utvecklande arbetssätt. Förvaltningen identifierar strategier i flera dimensioner Höjda intäkter - i form av avyttring av fast egendom Ökad effektivitet Begränsa verksamhetsutbud och kvalitet Social hållbarhet och riktad prevention Kommunstruktur, prioritering gällande var och hur kommunen skall växa. Tillväxtens finansiering med fokus på hur mycket exploateringsöverskott per år som skall genereras. Förvaltningsstruktur Personalresursplanering En avgörande förutsättning för långsiktighet är politisk stabilitet i grundläggande frågor. Stora strategiska ändringar minskar produktiviteten och minskar tillväxten. Motiv för långsiktighet Kommunens verksamhet är långsiktig och berör människor. Vi bör ha generationsperspektiv på både verksamhet och verksamhetsförändring- Kommunen står i stor utsträckning för kontinuitet i både samhälle och människors liv 3.7 Förvaltningsstruktur och processer Olika organisatoriska landskap krävs för olika perioder i en kommuns livscykel. Den organisering som var adekvat och relevant vid ett läge då tillväxt inte var prioriterat är inte adekvat och relevant i ett läge då den politiska viljan riktar in sig mot snabb tillväxt. Inom ramen för en samlad förvaltning i Kungälvs kommun ryms avgränsade ansvarsområden. Dessa organiseras i sektorer och portföljer för att skapa förutsättningar för professionell verksamhet och bedömning. Sektorer leds av sektorchefer och portföljerna leds av portföljägare. Områden som inte har en tydlig avgränsning utan spänner över hela förvaltningen kan organiseras inom en sektor där sektorchef får ett utökat helhetsansvar. Prioritering sker utifrån medborgarens behov, givna förutsättningar och ramar. Ytterst ansvarar kommunchefen tillsammans med förvaltningsledningen för helheten Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

18 Kravet från majoriteten, definierat i budgetdirektivet skapar ett behov att fortsätta utveckla vårt arbetssätt. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, klara av volymökningar och reformer med en årlig effektivisering om ca 3 procent kräver en effektivt organiserad förvaltning som arbetar i tvärprocesser, vågar tänka utanför invanda mönster och åstadkommer leverans. Förvaltningen i Kungälv skall kännetecknas av: Helhetstänk Decentraliserat beslutsfattande Arbetsglädje och Mod För att fortsätta resan vi är på krävs det ett förhållningssätt som bygger på: 1) mod att vilja se något annat 2) tid och kapacitet att se det nya 3) mod att handla En del i detta är att skapa en ny organisering. Organiseringen är dock bara en liten del i arbetet där kultur och de mjuka värdena kommer att vara direkt avgörande Från och med 2017 kommer Kungälvs kommun att vara organiserad i tre sektorer. Att samla förvaltningens verksamhet i tre sektorer istället för sju förändrar ansvarsområden och möjliggör att funktioner kan samlas på nya sätt, där känslan av sammanhang är som störst. Efter förändringen kvarstår inte tre av de tidigare sektorerna. Istället har tre nya sektorer bildats med nya ansvarsområden, nya utmaningar och behov av nya kompetenser för att möta framtiden på det sätt som ger mest nytta för medborgaren och samhället. Frågor om intern gränsdragning skall minimeras för att istället sätta fokus på utveckling och tillväxt i enlighet med politikens önskemål. Färre antal sektorer kommer att ge kortare beslutsvägar och ställer krav på en förvaltningsledning med tydliga och väl definierade roller och mandat. Sektorernas ledningsgrupper behöver ta ett större ansvar i förvaltningens utvecklingsarbete. De nya sektorerna har ansvarsområden där organiseringen skall öppna upp för professionell verksamhet och bedömning. Samtliga anställda ansvarar för att helhetssyn står i fokus vid beslutsfattande. Organiseringen skall göra det lättare att få överblick och finna samordningsvinster. Utmaningar kommer liksom tidigare bli att värna om mindre men viktiga verksamheter, så att de inte försvinner i mängden eller prioriteras bort. Sektorerna blir stora vilket ställer ökade krav på sektorchefer, verksamhetschefer och ledningsgrupper. Portföljer Förutom organisering i sektorer kommer portföljstyrning att tillämpas. Portföljprocessen är en styroch ledningsprocess som skall säkerställa prioritering av rätt utvecklingsinitiativ så att förvaltningens strategiska mål och förändringsbehov kan realiseras. Det ska säkerställa att rätt projekt genomförs samt att vi genomför uppdrag, projekt och program på ett effektivt sätt. Under 2017 kommer två portföljer att inrättas. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

19 4 Styrning Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation. Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel: Kungälvs kommun följer en treårsplanering, årshjul för planering och uppföljningen. Detta ger förutsättningen för olika instanser att bidra med sin del i styrkedjan. Årshjulet är en levande process som är under ständig utveckling. Kommunfullmäktige anger i RAMBUDGET strategiska mål och ekonomiska villkor för kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen. Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till ÅRSPLAN, förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen som nu sträcker sig över tre år. Kommunfullmäktige fastställer resultatmålen. Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till kommunfullmäktige vid tre tillfällen. Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet inte inom de ekonomiska ramarna. 4.1 Portföljstyrning Kommun genomför ett stort antal projekt. Urval och prioritering av vilka projekt och program som skall initieras bereds av förvaltningen utifrån den strategiska inriktning och de mål som beslutats och fastställs av politiken. För att säkerställa en helhetssyn över pågående projekt och för att möjliggöra prioriteringar och avvägningar mellan projekt har nedanstående portföljstyrningsmodell tagits fram. Syftet är att skapa transparens och förutsägbarhet kring pågående och planerade uppdrag, projekt och program samt möjlighet till prioritering för såväl politik som ledning. Portföljstyrningsprocessen är indelad i fem faser som genomförs med olika frekvens. På fyraårsbasis slås en övergripande inriktning och strategi fast, årligen görs en prioritering och planering kring vilka initiativ som ska startas och löpande under året följs uppdrag, projekt och program upp för att tydliggöra eventuella behov av omprioriteringar för att nå de uppsatta målen samt vilka konsekvenser sådana omprioriteringar får. På årlig basis sker också en mer omfattande utvärdering av vilka effekter och nyttor som realiseras genom de genomförda och pågående initiativen. Portföljen omfattar såväl projekt, program som uppdrag, då alla dessa åtminstone resurser som måste prioriteras och koordineras. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

20 4.2 Verksamhetsuppföljning Avgörande för att förvaltningens åtagande ska lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare, volymförändringar och ekonomi. Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under Ekonomiska styrprinciper: Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. Detta hanteras så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument Ansvaret att vidta åtgärder åligger i första hand enhet, därefter sektor och sedan förvaltning Parallellt hanteras portföljerna enligt samma princip; Projekt, program, portfölj och sedan förvaltningsledning. Om inte förvaltningen kan hantera avvikelsen skall Kommunchefen rapportera till Kommunstyrelsen som då avgör om det blir en avvikelse som kräver nya politiska beslut. 4.3 Internkontroll Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll ska bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheterna, med medborgarens bästa för ögonen, bedrivs effektivt och säkert. Därmed är målet med vår interna kontroll att kommunens verksamheter ska uppnå Att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs Att den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten är tillförlitlig Att eliminera och upptäcka allvarliga fel och brister Att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt Förvaltningen ser över och skärper rutiner och kontroll. Arbetet med att uppdatera och utveckla styrdokument för intern kontroll pågår. Intern kontroll omfattar ett bredare perspektiv än ekonomistyrning. Vi ser att en modell för hur Kungälvs kommun ska arbeta med intern kontroll omfattar hela förvaltningen. Sedan får sektorerna vid behov skapa ytterligare förhållningssätt utifrån de lagar och förordningar som påverkar deras specifika verksamhet. Inom intern kontroll behöver vi även hantera frågeställningar om mutor, jäv och bestickning. Det mest grundläggande är organisationens kultur. För att leva upp till syftet med den interna kontrollen är det värderingar och värdeord som tillit, tillåtande klimat, öppenhet och lärande som ska råda. Att påtala brister, att uppmärksamma misstag ska välkomnas och absolut inte, i något avseende, bestraffas eller klandras. Riskanalys Riskbedömningar görs i förebyggande syfte för att kunna vidta åtgärder innan något inträffar som kan medföra att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar, föreskrifter och beslut. Riskbedömning görs utifrån sannolikheten för att en händelse ska inträffa och allvarlighetsgraden om händelsen inträffar. I förhållande till kommunstyrelsens resultatmål ställs tre frågor: Vilka är de främsta möjligheterna som hjälper oss att nå målet? Vilka risker eller hot finns att målet inte uppnås? Hur stor är sannolikheten att risken uppkommer (liten, medel, stor)? Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

21 En åtgärd är en tidsbestämd insats som syftar till att förbättra kvaliteten i verksamheten. Det finns olika typer av åtgärder för att säkerställa kvalitet. Åtgärder kan behöva genomföras vid avvikelser, vid synpunkter eller klagomål vid egenkontroll eller riskbedömning. Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Med hjälp av egenkontroll skapas en systematik i kvalitetsarbetet som möjliggör förbättringar Riskanalys av resultatmål Genom att riskanalysera kommunstyrelsens resultatmål ges underlag att identifiera rätt aktiviteter(åtgärder) och indikatorer (egenkontroll) med syfte att uppnå målen. Aktiviteter och indikatorer redovisas under avsnitt 5.1. Resultatmål Budgetdirektiv Tolkning Vilka är de främsta möjligheterna som hjälper oss att nå målet Vilka risker (hot) finns att målet inte uppnås Hur stor är sannolikheten att risken uppkommer? (liten, medel, stor) Kungälvs Kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt och ett attraktivt varumärke bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, feriejobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. En förvaltning, Kompetensen, Vilja och engagemang finns. Vårt geografiska läge, Nära till storstaden, Nära till havet, Bra kommunikationer. Vi har mark som kan förädlas. Vi har en bra verksamhet som är attraktiv; för brukare, medborgare och näringsliv så väl som medarbetare. Det finns goda förutsättningar för integration. Frågan är aktualiserad genom Social översiktsplan samt Näringslivsplanen. Vi har redan en låg arbetslöshet och det blir svårare att få en lägre arbetslöshet. Vi lyckas inte med integration av nyanlända vilket ökar arbetslösheten. Vi får inte tillväxt där vi vill ha den och blir inte tillräckligt attraktiva för de som är potentiella inflyttare. Tidsaspekten det ska gå så fort så vi hinner inte med. Medel Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Kommunen ska ha ett attraktivt boende. Kommunen är Attraktiv som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling. Boendet är bostaden, en trygg boendemiljö, tillgången till varierat utbud av service, en dynamisk stadskärna, bra skolor, god omsorg, närhet till havet och natur samt ett rikt kultur- och föreningsliv. God tillgång till infrastruktur. Målgrupperna är de som redan finns här och i den målgruppen även de som har särskilda behov samt gruppen som behöver flytta in för att öka befolkningen. Genom samordning för hela miljöer är vi aktiva. Kommunens erbjuder ett varierat utbud utifrån efterfrågan av bostäder för att kunna skapa flyttkedjor. Vi marknadsför Kungälvs kommun som ett attraktiv boende och fortsätter arbetet med hållbar Kungälv är en attraktiv kommun i ett bra läge i regionen. Samordning av den interna kompetensen. Bra intern struktur kombinationen av social hållbarhet och samhällsutvecklingen Brist på arbetskraft. Konjunkturavmattning. Dålig intern samordning. Olika kulturer i förvaltningen. Bemötandet av investerare är otillräckligt. Otydliga lokala (politiska mål) investeringsförutsätt ningar. Medel Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

22 Resultatmål Budgetdirektiv Tolkning samhällsutveckling där den sociala dimensionen under kommande år har ett särskilt fokus. Styrningen av framtidens boende i kommunen behöver en betydligt längre tid än en treårsbudget för att kunna genomföras. De lagstiftade processerna kompletterat med genomförandet i en högkonjunktur med brist på entreprenörer ger negativa tidseffekter men förutsättningar för tillräcklig kvalitet övertid. Eftersom genomförandet av nybyggnation delvis också påverkas av konjunktur behöver ett perspektiv om åtminstone 15 år läggas på frågan. Det är realistiskt med en befolkningstillväxt i Kungälvs kommun om ca 1,5-2,0 procent utslaget som ett genomsnitt i ett minst 15-årigt perspektiv ( ). Under perioden åtar sig förvaltningen volymmålet att ca 400 bostäder per år färdigställs. Förvaltningens samtliga resurser ligger då på genomförande under den närmast femårsperioden. Vilka är de främsta möjligheterna som hjälper oss att nå målet Vilka risker (hot) finns att målet inte uppnås Hur stor är sannolikheten att risken uppkommer? (liten, medel, stor) Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Energianvändning och utsläpp av koldioxid ska minimeras. Energieffektivisering och utbyte till förnybara bränslen ska genomföras successivt både internt i kommunförvaltningen och externt i den geografiska kommunen. När det gäller utsläpp till vattenmiljö bör påverkan från dag- och spillvatten samt ytavrinning minska. ÖPs tydliga fokus på att bygga i tätorter, inifrån och ut, samt att välja kollektivtrafiknära lägen. ÖP följs inte och ny bebyggelse blir alltför utspridd. Hård konkurrens om investeringsmedel för att möta ett växande Kungälv och därigenom uppstår konkurrens om vilka mål som är mest prioriterade. Utbyggnaden av VA försenas och/eller fördyras på grund av brist på externa resurser vilket innebär att enskilda avlopp inte byggs bort i önskad takt. Mellan Öka andelen hållbara resor Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, går, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Fokus på målet, välja rätt aktiviteter. Det finns inga quick fix. Det tar mycket lång tid att planera om och bygga om fysiska strukturer inom samhället. Politiken prioriterar inte alltid denna fråga utan gör andra avvägningar vilket leder till bostäder utanför stråken Beteende- Liten Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

23 Resultatmål Budgetdirektiv Tolkning Vilka är de främsta möjligheterna som hjälper oss att nå målet Vilka risker (hot) finns att målet inte uppnås förändring, kan vara svårt att hitta rätt aktiviteter som verkligen får människor att välja hållbara resor. Hur stor är sannolikheten att risken uppkommer? (liten, medel, stor) Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst Budgetmedel finns, bra strukturer i förvaltningen, projektstyrning, engagerad politik och regional nivå Startar vi rätt investeringar? Långsiktigt arbete kräver uthållighet, politisk oenighet, tungrott, styrningsproblematik, svårt mäta Medel Ökad integration och minskat utanförskap Integration och minskat utanförskap är ett stort mål i den sociala översiktsplanen. Övergripande målet är att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Politiskt engagemang, programstyrningen, bred förankring i civilsamhället, koppling samhällsutvecklingsfrågor Blir för stort, styrningen blir komplex, organisationens uthållighet, interna samordningsproble m, väldigt långsiktigt arbete, många aktörer, många viljor, politisk oenighet, oenighet inom förvaltningen Stor Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolans kompensatoriska uppdrag är strategiskt viktigt för att uppnå målsättningarna i Social översiktsplan. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Kompetenta pedagoger och skolledare. Bra förutsättningar för elever att göra välunderbyggda val vid skolvalet Att resursfördelningsmodel len riktar resurser till där behoven är störst. Kompetensen att nå alla elever i klassrummet finns inte. Eleverna har inte tillgång till information vid skolvalet. Eleverna får inte plats på den skola de väljer eftersom närhetsprincipen går först. De riktade resurserna är för lite. De riktade resurserna används inte för vad de är avsedda för. Medel, liten, stor, kan ej bedöma, kan ej bedöma Mindre barngrupper för kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till Strategiska skolledare, kompetenta pedagoger Brist på behörig personal Stor Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

24 Resultatmål Budgetdirektiv Tolkning barnens olika förutsättningar och behov. Vilka är de främsta möjligheterna som hjälper oss att nå målet Vilka risker (hot) finns att målet inte uppnås Hur stor är sannolikheten att risken uppkommer? (liten, medel, stor) Kunskaperna hos elever och studerande skall öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Strategiska skolledare, kompetenta pedagoger Brist på behörig personal Stor Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. Mångfald och delaktighet ska stimuleras. Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning av verksamheten. Bred samverkan inom förvaltningen. Hög kompetens inom förvaltningen. Stort och rikt föreningsliv. Långsiktiga kvalitetsvinster kan vara svåra att mäta. Risken kan vara att prioriteringar som ger stora effekter på lång sikt missas i det kortsiktiga perspektivet. Stor Samordning av resurser för effekt i Kungälvssamhället Målet är effekt och medlet är samordning. För att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället ska förvaltningens resurser samordnas och nyttjas så effektivt som möjligt. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Gemensam vision Förstärk medborgarperspektivet! Dialog Fokus på årshjulet: Uppföljning, analys och utvärdering (minst lika mycket som planering ) Tydliga mål, fokus på effekt och resultat! Bristande helhetssyn som leder till suboptimering (Medel) Verksamhetsfokus mer än medborgarfokus, fokus på medel mer än på mål (Stor) Otydliga beslut, otydlig prioritering (Medel) Konflikt mellan ekonomi, kvalitet och behov (Stor) Inte överens om definitioner av tillräcklig kvalitet (Stor) Medel till stor Attraktiv Arbetsgivare Kungälv är en kommun dit många medarbetare söker sig, där man vill vara med att utveckla kommunen och vara goda ambassadörer både under och efter anställningen. Vi har ett politiskt fastställt långsiktigt Personalpolitiskt program. Vi har också hög kompetens och många engagerade medarbetare i organisationen. Chefer, medarbetare och politiker har redan startat omställningsarbetet. Brist på prioriterade områden samt otydliga önskemål från politiken. Det finns en outvecklad gemensam syn på samarbete och kultur inom organisationen. Risken finns att personalomsättning en, speciellt inom vissa kompetenser är för hög - att vi inte lyckas attrahera rätt personal att börja hos oss samt att stanna kvar. Medel till stor Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

25 Resultatmål Budgetdirektiv Tolkning Vilka är de främsta möjligheterna som hjälper oss att nå målet Vilka risker (hot) finns att målet inte uppnås Hur stor är sannolikheten att risken uppkommer? (liten, medel, stor) Öka kvaliteten inom vårdoch omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamhet en och utveckling av välfärdsteknologin För att öka kvalitén och kvalitetssäkra verksamheten krävs att sektor vård och äldreomsorg arbetar systematiskt med personalförsörjning samt har fokus på att följa utvecklingen av välfärdsteknologi samt implementera system som effektiviserar processerna. Flera projekt kopplat till välfärdsteknologi är redan uppstartade i sektorn. Kompetens att driva frågan finns inom sektorn. Utveckling av välfärdsteknologi är ett arbetssätt som generar verktyg som kvalitetssäkrar verksamheten. Medborgarna ges fler kontaktvägar till förvaltningen. Brukare/patienter kan genom välfärdsteknik uppleva större delaktighet. Processer kan effektiviseras inom sektorn. Införande av välfärdsteknologi och välfärdsteknik kan initialt vara kostnadsdrivande. Implementering i verksamheten kräver utbildningsinsatser till medarbetare något som kräver stora resurser från verksamheten. Marknaden kan inte leverera e- hälsotjänster enligt våra behov. Risk finns att inte tillräckligt med personal finns i verksamheten. Medel till stor Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

26 5 Förvaltningens åtagande Tolkning 5.1 Resultatmål med handlingsplaner Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Målet är effekt och medlet är samordning. För att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället ska förvaltningens resurser samordnas och nyttjas så effektivt som möjligt. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Målbedömningen blir en uppföljning och sammanfattande analys av övriga resultatmål. Förutom indikatorerna. Aktiviteter på förvaltningsnivå. Handlingsplan I Kungälvs kommun har vi organiserat oss och utvecklat vår styrmodell utifrån den grundläggande tron/värderingen att samordning är kostnads- och kvalitetseffektivt. Genom samordning vill vi nå effekter såsom: Attraktivitet Bra skola, vård och omsorg Bra fritid och kultur Tillväxt Indikator Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) Måluppfyllnad övriga resultatmål visar minst 50 procent grönt Hur väl följer utfall nettokostnad den budgeterade planen för kommunstyrelsen 100% 100% 100% I kommunstyrelsens tertialrapportering redovisas 36 volymtal från förvaltningens olika verksamheter. Volymtalen följer upp hur väl planerade volymer överensstämmer med verkligt utfall. Avvikelser indikerar att de behov planen bygger på inte stämmer med verkligheten. 100% 100% 100% Tidningen Fokus rankar Sveriges alla 290 kommuner. Med hjälp av fem underkategorier och 45 variabler har allt, från huspriser och arbetslöshet till bredbandstillgång och antalet sportanläggningar, granskats Vi mäter mot Årsplanens/åtagandets värden (måluppfyllelse resultatmål) 50% 50% 50% Aktivitet Extern granskning av Kungälvs kommun Utvecklad kvalitetsstyrning "Extern granskning Kommunkompassen (uppdraget Utvecklad styrning, måluppfyllelse och uppföljning) Utvecklad kvalitetsstyrning Kvalitetsgarantier (uppdraget En modern kommunal verksamhet ) Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

27 Aktivitet Förstärka årshjulet med omvärldsanalys Inleda ett systematiskt kvalitetsoch miljöarbete med hjälp av SKLs Kommun-Kompassen- Miljö. Förstudie diariet på nätet samt koppling e-arkiv Framtagande av digital agenda Utreda förutsättningarna för bildande av ett parkeringsbolag. Förbättrad upphandling och inköpsprocess Förstärka årshjulet med omvärldsanalys Hur utvecklas samhället utanför Kungälv? Hur utvecklas Kungälvssamhället? Hur förändras medborgarnas behov och efterfrågan av kommunens tjänster? Genomförs under 3-årsperioden. Uppdrag: Utvecklad styrning, måluppfyllelse och uppföljning: Förvaltningen får i uppdrag att inleda ett systematiskt kvalitets- och miljöarbete med hjälp av SKLs Kommun-Kompassen-Miljö. Under 2017 planeras en förstudie. Om införandeprojekt blir aktuellt sker det under Uppdrag: En modern kommunal verksamhet: I syfte att öka öppenheten och effektiviseringen ska bland annat förvaltningen öppna diariet och spegla arkiv på kommunens hemsida för allmänhet Långsiktig digital agenda för Kungälvs kommun ska tas fram med IT-strateg eller motsvarande som ansvarig. Uppdrag: Digitaliseringens möjligheter Utredningen skall klarlägga vilka lämpliga driftsformer som finns för parkeringsverksamheten i en växande och förtätad stad, samt fördelar och nackdelar med att föra över driften av parkeringsverksamheten i ett bolag. Antalet beställare skall minska drastiskt och lyftas mot ledningsnivå på varje sektor. Inköpsprocess, beställarkompetens och systemutveckling skall utvecklas. Kontrollen ska förstärkas med medföljande justeringar i delegationsordning och beloppsnivåer. Den politiska uppföljningen skall öka. Koppla till målet Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället.1 Inventering och konsekvensanalys av förändrat arbetssätt under Genomförandefas Förvaltningen bistår ekonomiberedningen i arbetet att utreda möjligheter till en effektiv koncernbildning. Genomlysning och analys av funktionshinderverksamhetens volymökningar. Behovsprövning av konsulttjänster Uppdrag: Ekonomiberedningen har för avsikt att arbeta med de långsiktiga frågorna kring koncernbildning och principer för bolagsbildning. Förvaltningen stödjer ekonomiberedningen genom att förmedla externt stöd i form av utredningsresurser och genom samordning med övriga uppdrag och aktiviteter inom bolagsområdet. (Näringslivsbolag och parkeringsbolag) Genomlysning och analys av funktionshinderverksamhetens volymökningar. Var har ökningarna skett, vad i består kostnaderna. Hur är våra produktionskostnader jämfört med GR-kommunerna samt de mest effektiva i övriga Sverige? Färre konsulttjänster kan ge en lägre kostnad. Tillväxtmålen är prioriterat, för att klara tillväxtutmaningarna behövs fler köpta tjänster, dock bör det göras en behovsanalys inom vissa områden som exempelvis administrativa konsulter och specialtjänster, där möjligheten att lösa uppgifter internt utreds först. Förvaltningen har redan idag en prövning av varje tjänst. Uppföljning bör ske för att se utfall. Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation I dagsläget prioriteras tillväxtmålet före detta uppdrag. För att kunna arbeta med målet på ett bra sätt behövs en projektledare som kan leda arbetet med att ta fram en ett styrdokument och involvera fler aktörer såsom AF, försäkringskassa. För att kunna genomföra uppdraget behövs en annan prioritering eller nya resurser. Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv. Enligt EUkommissionens handledning Socialt ansvarsfull upphandling en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010) handlar social hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter": Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

28 Aktivitet Lika möjligheter Tillgänglighet för alla Beaktande av hållbarhetskriterier Frågor om etiskt handel och CSR Utarbeta Principer för hur kommunen skall ställa krav om sociala hänsyn i upphandlingar, föreslå organisering och starta upp pilotprojekt Vidta åtgärder för att öka den administrativa självfinansieringsgraden inom upphandlingsområdet Utreda ytterligare samarbetsområden med SOLTAK Principiellt är det viktigt att den administrativa självfinansieringsgraden inom upphandlingsområdet fortsatt ökar. Utvärdering av steg 1 som genomförts 2016 bör ske innan nya åtgärder SOLTAK AB är inne i en expansiv fas men ytterligare samarbetsområden skall värderas för ökad kommunal hushållning, ökad kvalitet och minskad chefsbelastning så som central fakturahantering konteringar etc, Kundfakturor samt bilpark. Tolkning Attraktiv arbetsgivare Koppla till målet Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Fortsatt utveckling av ekonomisystemet som sjösätts 1/ Under 2017 utreds möjligheterna till att införa "från beställning till betalning" i det nya ekonomisystemet. Gemensamt arbete med övriga kommuner. Implementeras tidigast 1/ under förutsättning att investeringsresurser avsätts. Ger ökade kostnader kort siktigt men effektivare processer och fortsatt utveckling av de ekonomiadministrativa processerna. Kräver en genomlysning och konsekvensanalys av nuvarande arbetsprocesser inom förvaltningen. Kungälv är en kommun dit många medarbetare söker sig, där man vill vara med att utveckla kommunen och vara goda ambassadörer både under och efter anställningen. Indikator Sjuktal Sysselsättningsgraden för kvinnor Andel timanställda Nöjd medarbetarindex Vi vill följa sjuktalens utveckling över tid. t är 2013 års siffra. 7% 6,5% 6% Vi vill mäta utvecklingen av sysselsättningsgraden för kvinnor och män och vi vill mäta över tid. Målet är att sysselsättningsgraden för kvinnor ska öka och motsvara männens nivå. 95% 96% 97% Tid som utförs av timanställda i förhållande till totalt arbetad tid. Målsättningen är att andelen utifrån 2013 års nivå ska minska. 11% 10% 8% Index På kommunstyrelsenivå rapporteras totalindex för hela förvaltningen. På sektorsnivå rapporteras totalindex för sektorn Personalomsättning Följa personalomsättningen över tid 10% 9% 8% Aktivitet Personalresursplan Framtagande av personalresursplan och handlingsplan Uppdrag: Personalresursplan Fokus i en del av Personalresursplanen kommer att vara nyckeltal, mätetal, statistik samt liknande som sedan ska ligga till grund för analys och beslut som hanteras i den andra delen av planen. Redovisning av planen sker vid varje tertial. Implementering av planen sker senast tertial Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

29 Aktivitet Genomför aktiviteter enligt Personalpolitiskt program Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Handlingsplan enligt PPP Klart för utvärdering Uppdrag: Personalpolitiskt program Aktiviteterna som har koppling till det personalpolitiska programmet har direkt koppling till målet om Attraktiv arbetsgivare. Fokus initialt kommer att vara på ledarskap, samverkan/delaktighet samt arbetsmiljö. klart för utvärdering Uppdrag: Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro. Arbetet kring dokumentet Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för ökad frisknärvaro har startats upp under Olika aktiviteter kommer att genomföras under de kommande åren inklusive ett pilotprojekt på ett äldreboende, utbildning i arbetsmiljö samt utvecklingsinsatser kring ledarskap. Tolkning Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin För att öka kvalitén och kvalitetssäkra verksamheten krävs att sektor vård och äldreomsorg arbetar systematiskt med personalförsörjning samt har fokus på att följa utvecklingen av välfärdsteknologi samt implementera system som effektiviserar processerna. Att arbeta med välfärdsteknologi i en ökande omfattning innebär att nya arbetssätt införs där digitalisering och användandet av välfärdsteknik är en naturlig del av kärnverksamheten. En ökad grad av digitalisering och användande av välfärdsteknik skall också leda till en ökad mängd indata som genom analys kan användas till att kvalitetssäkra verksamheten. Dessutom skall administrativa processer digitaliseras för att möjliggöra att allmänheten får tillgång till verktyg för självbetjäning så att andelen administration som utförs personal successivt minskar. Mobila arbetssätt som leder till flexibla och effektivare processer skall prioriteras. Digitaliseringen skall också öka den enskildes möjligheter till delaktighet i sin planering av insatser i linje med Socialtjänstlagens krav. Politisk satsning ska ge ökad kvalitet och kompetens genom fler utbildade personer via köpta platser på vuxenutbildningen. Handlingsplan Personalförsörjningsfrågan ska utvecklas i samarbete med HR enheten och vuxenutbildningen genom fler utbildningsplatser under Införande av välfärdsteknologi: Stegvist införande av olika tjänster kopplat till ökad kvalité i verksamheten. Redan uppstartade projekt ska slutföras och effekterna ska utvärderas. Nya projekt ska ha ett tydligt effektmål. Utvecklande av e-tjänster genomförs i samråd med KLS. Delmål, några av projekten ska vara implementerade Övriga projekt Plan för implementering av e-tjänster ska vara klart Indikator Kostnad särskilt boende enligt KPB, egen regi, kr/dygn bättre än medelkommunen Kostnad särskilt boende enligt KPB, egen regi, kr/dygn (U23004) Kostnad per dygn inom särskilt boende enligt Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

30 Indikator SoL/HSL. Egen regi. Boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) ingår ej. Samtliga brukare 0-w år. Beräkning enligt metoden kostnad per brukare (KPB). Källa: Egen uppgift från kommunen. Kostnad hemtjänst enligt KPB, egen regi, kr/beviljad timme Kostnad hemtjänst enligt KPB, egen regi, kr/beviljad timme (U21003) Kostnad per beviljad hemtjänsttimme. Egen regi. Anhörigstöd ingår. Boendestöd ingår ej. Samtliga brukare 0-w år. Beräkning enligt metoden kostnad per brukare (KPB). Källa: Egen uppgift från kommunen bättre än medelvärdet i Sverige Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal (N21803) Två stycken e-tjänster som är riktade till medborgarna ska vara införda 2019 Antal köpta utbildningsplatser på vuxenutbildning, vård och omsorg bättre än medelvärdet i Sverige Utvecklande av e-tjänster genomförs i samråd med KLS." Politisk satsning 1,5 mkr ska ge ökad kvalitet och kompetens genom fler utbildade personer via köpta platser på vuxenutbildningen Aktivitet Utredning av Landskronamodellen Genomlysning och analys av Äldreomsorgens volymökningar. Fler utbildade personer inom sektor vård- och äldreomsorg Uppdrag: Utredning av Landskronamodellen Sektor vård och äldreomsorg sammanställer material från studiebesöket i Landskrona. Gör jämförelser av kvalité och kostnader med Kungälvs kommun samt en fördjupad analys av för- och nackdelar med att införa Landskronamodellen. Sammanställningen presenteras första kvartalet Genomlysning och analys av äldreomsorgens volymökningar. Var har ökningarna skett, vad i består kostnaderna. Hur är våra produktionskostnader jämfört med GR-kommunerna, samt de mest effektiva kommunerna i övriga Sverige? Politisk satsning ska ge ökad kvalitet och kompetens genom fler utbildade personer via köpta platser på vuxenutbildningen. Tolkning Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt och ett attraktivt varumärke bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, feriejobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Hela förvaltningen arbetar med målet men i första hand KLS, AoS, Skola och Samhällsbyggnad Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

31 Handlingsplan Näringslivsplanen ligger till grund för handlingsplanen. Näringslivsplanen avser Förvaltningen arbetar med befintliga/minskade resurser. Förvaltningen åtagande görs på samma nivå som Indikator Arbetslösheten i Kungälv Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år. sätt med ambitionen att arbetslösheten ska minska. Arbetslösheten i Kungälv är idag låg. De som är långt från arbetsmarknaden idag är svårare att få ut i arbete års målvärde är 1,9. 1,9% 1,9% 1,8% Antal feriejobb Antal sommarjobb mäts i Tertialrapport 2. Målålder är år, det förekommer jobb upp till 21 års ålder. Enligt årsplan 2016: Sommarjobb åt alla unga behöver utarbetas tillsammans med externa aktörer. För att alla ska erbjudas arbete krävs en ökning med 300 jobb, från 400 till 700. Det beräknas öka kostnaden för kommunen med 2 mkr, från 3 mkr till 5 mkr. I budgetriktlinjer för : Kungälvs attraktivitet och sociala hållbarhet hänger ihop. Samhället ska tillsammans, redan från unga år, fånga upp varje individ, oavsett bakgrund eller livsvillkor. Utifrån arbetet med feriearbete och social översiktsplan samt genom lokala samhällskontrakt mellan näringsliv, bostadsaktörer, föreningsliv och samtliga offentliga aktörer skall utanförskapet minska och människorna växa. Därför avsätts nya och ökande resurser i årsplan för riktade insatser för fler unga i feriejobb. 0,5 mkr 2017 och 0,5 mkr Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktabasen om företagsklimat som finns tillgänglig på Enkätundersökningen genomförs i samtliga 290 kommuner under perioden september till december av ScandInfo på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än 1200 arbetsställen och färre än invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än arbetsställen eller invånare, till 600 företagare i Malmö och Göteborg samt 1200 företagare i Stockholm. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av Det Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

32 Indikator sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på medarbetare med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/ I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Vi har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB och UC AB. Varje statistisk faktor ges också en artondels vikt i rankingen. Insikt, förbättra Kungälvs kommuns index Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Resultatet redovisas i form av ett index Insikt utgörs av en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) Arbetslöshet i Kungälv, Ungdomar Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan som med examen inom tre år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan. 68% 70% 72% Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år. sätt med ambitionen att arbetslösheten ska minska. 3% 2,9% 2,9% Aktivitet Genomför aktiviteter enligt näringslivsplan Huvudansvarig för programmet ska utses, delansvariga per fokusområde ska utses. Därefter tas relevanta aktiviteter och indikatorer fram i verksamhetsplan. Uppdrag: Näringslivsplan för ökad tillväxt och fler i arbete Utreda förutsättningarna för bildande av ett näringslivsbolag för Kungälv och Marstrand Jobbsatsning med ökat stöd till besöksnäring Uppdrag: Förvaltningen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för bildande av ett näringslivsbolag för Kungälv och Marstrand. Kungälv ska vara den ledande kommunen i Bohuslän inom besöksnäringen. Med särskilt fokus på Marstrand och Bohus fästning som de två främsta besöksanledningarna. Fler jobb, ökad lönsamhet och förlängd säsong. Ingår i reformen: Jobbsatsning med ökat stöd till turism, uteserveringar med målet fler sommarjobb 1,5 miljoner kr Sänkt taxa avseende upplåtelse av allmän platsmark Förvaltning får i uppdrag att sänka taxan avseende upplåtelse av allmän platsmark i syfte att öka sin attraktivitet i Kungälv och Marstrand. Sänkt taxa ska leda till växande besöksnäring, stärkt handel- och restaurangnäring. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

33 Aktivitet Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation I dagsläget prioriteras tillväxtmålet före detta uppdrag. För att kunna arbeta med målet på ett bra sätt behövs en projektledare som kan leda arbetet med att ta fram en ett styrdokument och involvera fler aktörer såsom AF, försäkringskassa. För att kunna genomföra uppdraget behövs en annan prioritering eller nya resurser. Tolkning Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv. Enligt EUkommissionens handledning Socialt ansvarsfull upphandling en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010) handlar social hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter": Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration Lika möjligheter Tillgänglighet för alla Beaktande av hållbarhetskriterier Frågor om etiskt handel och CSR Utarbeta Principer för hur kommunen skall ställa krav om sociala hänsyn i upphandlingar, föreslå organisering och starta upp pilotprojekt Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Kommunen ska ha ett attraktivt boende. Kommunen är Attraktiv som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling. Boendet är bostaden, en trygg boendemiljö, tillgången till varierat utbud av service, en dynamisk stadskärna, bra skolor, god omsorg, närhet till havet och natur samt ett rikt kultur- och föreningsliv. God tillgång till infrastruktur och till kollektivtrafik. Målgrupperna är de som redan finns här och i den målgruppen även de som har särskilda behov samt gruppen som behöver flytta in för att öka befolkningen. Genom samordning för hela miljöer är vi aktiva. Kommunens erbjuder ett varierat utbud utifrån efterfrågan av bostäder för att kunna skapa flyttkedjor. Vi marknadsför Kungälvs kommun som ett attraktiv boende och fortsätter arbetet med hållbar samhällsutveckling där den sociala dimensionen under kommande år har ett särskilt fokus. Styrningen av framtidens boende i kommunen behöver en betydligt längre tid än en treårsbudget för att kunna genomföras. De lagstiftade processerna kompletterat med genomförandet i en högkonjunktur med brist på entreprenörer ger negativa tidseffekter men förutsättningar för tillräcklig kvalitet över tid. Eftersom genomförandet av nybyggnation delvis också påverkas av konjunktur behöver ett perspektiv om åtminstone 15 år läggas på frågan. Det är realistiskt med en befolkningstillväxt i Kungälvs kommun om ca 1,5-2,0 procent utslaget som ett genomsnitt i ett minst 15-årigt perspektiv ( ). Under perioden åtar sig förvaltningen volymmålet att ca 400 bostäder per år färdigställs. Förvaltningens samhällsutvecklande resurser ligger då på genomförande under den närmast femårsperioden. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

34 Handlingsplan Implementera portföljstyrningen utifrån årsplanens tillväxtinriktning och skapa en handlingsplan som balanserar pågående aktiviteter/projekt med politiska uppdragets inriktning och behov under kommande 4+4år. Samordna portföljerna, tillväxt och social hållbarhet, för att säkerställa behov och effektiviseringar för kommuninvånare med särskilda behov. Marknadsföra kommunen som en god plats att investera och bo på för att hjälpa till med befolkningstillväxten. Indikator Antalet lägenheter vid vårdoch omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Antalet lägenheter vid LSSboende Bygglov ranking i servicemätningen insikt Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i Antal anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare Antalet bostäder i beviljade bygglov Antal lägenheter i egen regi och privat regi som finns i verksamheten vård och omsorgsboende, exklusive eventuellt korttidsplatser. Måltal är framlagt behov i lokalresursplanens (lokalresursanalys), dvs befintliga platser samt det behov som är beskrivet i lokalresursplanen. Måltalet är reviderat av sektor vård och äldreomsorg inför årsplan Avser totalt antal lägenheter i trygghetsboende i Kungälvs kommun LSS lägenheter för särskild service, personlig assistans samt lägenheter inom socialpsykiatri (både SoL och LSS-beslut) ska medräknas Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat SCB:s medborgarundersökning Statistiken över skadegörelse kan ses som en temperaturmätare. Indikatorn är ett mått vi följer och ett målvärde som kommunen aktivt försöker påverka via samverkan med polis och i det brottsförebyggande arbetet samt kan även kopplas till skolans arbete med normer och värderingar. I brottskategorin brott om skadegörelse ingår skadegörelse, grov skadegörelse, åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse samt mordbrand, grov mordbrand. Indikatorn antalet anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare i Kungälvs kommun var 9,1, vilket innebär en minskning mellan tidsperioderna och (SKL & MSB, 2014) Ambitionen bör vara att vi skall minska skadegörelsen och utifrån statistiken i Kolada ligger vi i dagsläget, nationellt sett lågt. För 2014 ligger vi på 88:e plats i Sverige. 7,8 7,6 7,4 Summan av småhus, lägenheter i flerfamiljshus och olika former av kommunala omsorgsboenden. Målet är 400 per år. Varje månad beräknas 33 nya bygglov Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

35 Indikator Antalet bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Enligt lagstiftning får man inte ta bostad i drift (flytta in) innan slutbesked erhållits. Varje månad adderas målvärdet med 33 nya (400/12) Mäts månadsvis. Varje månad adderas måltalet med 33 nya (400/12) bostäder varje månad istället för 41 (500/12) då 500 var målvärdet innan Aktivitet Kommunen sammanställer och implementerar en kvalitetspolicy gällande utbud, service och bemötande Tillväxten skall bära sig själv Uppdrag: En modern kommunal verksamhet: Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en service- och kvalitetspolicy som tydliggör tjänstegarantier för kommunens enklaste bastjänster, bemötande, service, kommunikation och tillgänglighet. Uppdrag: Tillväxten skall bära sig själv Tolkning Ekonomiberedningen har för avsikt att arbeta med de långsiktiga frågorna kring tillväxt och exploatering. Förvaltningen ska bistå ekonomiberedningen genom att belysa och utreda möjligheter till och effekter av: Exploateringsintäkter/vinster, fastighetsutveckling inom förvaltningen och fastighetsutveckling inom bolagen, enligt givna direktiv. Bolaget skall bedriva markexploatering och därtill hörande markförvaltning i kommunen. Bolaget skall som exploateringsbolag bidra till kommunens långsiktiga utveckling genom att förvalta/förädla, förvärva, uppföra och avyttra fastigheter, företrädesvis mark för utveckling och exploatering. Bolaget skall aktivt driva exploatering och etablering i kommunen och verka som ett utvecklingsbolag. I arbetet ingår att: Identifiera och utvärdera nu gällande styrdokument för exploatering och fastighetsstrategi Ökad integration och minskat utanförskap Integration och minskat utanförskap är ett stort mål i den sociala översiktsplanen. Övergripande målet är att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Handlingsplan Avser hela förvaltningen, portföljstyrning via Social Hållbar utveckling. genomförs framförallt genom aktiviteter SÖP steg 3. Indikator Andel ensamkommande i studier/arbete efter avslutat boendeärende Andel nyanlända i arbete eller studier efter avslutad etableringstid på 2 år Sektor Arbetsliv och Stöd avser att ha alla ensamkommande barn i studier eller arbete, även efter avslutat ärende. 100% 100% 100% Arbetsförmedlingen är ansvarig för flyktingar under etableringstiden (2 år). Detta innebär att det är de som har kontroll över vilka som kommer ut i arbete. Ett intensifierat samarbete med arbetsförmedlingen behövs för att få kunskap om, och tillgång till de uppgifter som behövs för denna indikator. 100% 100% 100% Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

36 Indikator Fram till och med 2016 redovisas antal, ej andel. Studerande på SFI kurs 3D som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor Kostnader försörjningsstöd ska minska Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) Antal aktuella missbruksärenden Antal aktuella ärenden barn och ungdom Antal aktuella insatser barn och ungdom Genomsnittligt tid i antal veckor mellan första kursstart och kursslut för kursdeltagare som slutfört kursen under året. Kursstart från tidigare år ingår också i beräkningen. Elever som sluttestats direkt ingår inte. Kalenderår Kostnader för försörjningsstöd (kan vara indikator för fler mål). Mäts vid tertialrapporterna och skall visa en minskande trend på årsbasis Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Källa: SCB och Skolverket. 85% 87% 90% Missbruk är en riskfaktor för utanförskap och ett tecken på ohälsa. Barn och ungdomar som växer upp i familjer med missbruk riskerar fortsatt utanförskap. Analys utifrån olika bostadsområden sker dock inom social översiktsplan Antal aktuella ärenden inom barn och unga inkluderar alla pågående ärenden inom barn och unga 0-20 år, dvs handläggning, utredning, beslut, och uppföljning. Att behöva stöd av socialtjänsten är en av många indikatorer som är relevanta i Social översiktsplan och kan vara ett tecken på utanförskap. Analys utifrån olika bostadsområden sker dock inom ramen för analys av social översiktsplan Antalet aktuella insatser under perioden för barn och unga Aktivitet Genomför handlingsplan enligt Social översiktsplan steg 3. Enligt planen skall status på planerade och genomförda aktiviteter rapporteras. Steg tre Social Översiktsplan innefattar en konkretisering av analys och ramar där olika åtgärder konkretiseras utifrån teman. -Se bifogat dokument. uppdrag: Genomförandet av Sociala Översiktsplanen: Strategi för tillväxt utifrån ökat flyktingmottagande Dnr KS2016/ Flyktingmottagandet är en del av Kungälvs tillväxt och innebär att den planerade utbyggnaden ökar. De politiska mål, strategier och prioriteringar som Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen beslutat ska vara en fullt integrerad del av Årsplan 2017 och utvecklas i verksamhetsplan Social hållbarhet Minskad segregation Tidiga insatser Arbete och sysselsättning Trygghet Hälsa Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

37 Tolkning Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolans kompensatoriska uppdrag är strategiskt viktigt för att uppnå målsättningarna i Social översiktsplan. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Indikator Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde, lägeskommun Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) Visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för andel elever som uppnått kunskapskraven har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön. 3 % 5 % 7 % Indikatorn visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för genomsnittligt meritvärde har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan som med examen inom tre år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan. 68% 70% 72% Tolkning Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Handlingsplan Avser hela förvaltningen, portföljstyrning via Social Hållbar utveckling. Genomförs framförallt genom aktiviteter SÖP steg 3 Indikator Antalet barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd Avser åldrarna 0-18 år (enligt SCB definition). Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen: någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

38 Indikator Antal familjer med försörjningsstöd som har barn socialbidrag); eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar Följ upp de som haft försörjningsstöd längre än 6 månader (långvarigt) Tolkning Öka andelen hållbara resor Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, går, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Handlingsplan Fokus ligger på att utarbeta styrdokument, handlingsplaner och arbeta utefter dem. Utifrån till exempel energiplanen och miljöpolitiskt program styrs arbetet för att öka andelen hållbara resor. Arbete med en trafikstrategi ska också komma att bli en övergripande handlingsplan i syfte att uppnå målet. Indikator Totalt antal resande med kollektivtrafik i Kungälvs kommun Antal körda mil per invånare med bil Enkät andelen hållbara resor till och från skolan Indikator från K2020 med start Målet är att öka antalet resenärer med 3% varje år till Mäter hela sträckan. I vissa fall finns det anledning att titta på enskilda linjer. Framförallt föreslår sektorn i så fall en uppföljning av Marstrandsexpressen och 422 Diseröd eftersom detta är områden som kommer att utvecklas de kommande åren vilket möjliggör för fler att åka kollektivt. Dessutom följs Diseröd och Marstrand upp i en resandeenkät Hur långt invånarna kör med bil per invånare Andelen elever som tar sig till och från skolan på ett hållbart sätt, d.v.s med gång, cykel eller buss. 10% ökning från 2017 års mätning till Aktivitet Utredning angående om Kungälvs Kommun kan bli pilotkommun för personliga zoner. Samordning av samhällsbetalda resor i en organisation Aktiviteten är ett uppdrag i budgetdirektivet. Uppdrag Utvecklingsarbetet kring kollektivtrafiken: Förvaltningen får i uppdrag att utreda om Kungälvs Kommun kan bli pilotkommun för personliga zoner. Förvaltningen Anmäler intresse till VGR/Västtrafik och utreda vad som krävs för vara pilotkommun Utredning är genomförs. Förslag om ny organisering presenteras i höst och genomförs 1/1, Uppdrag: Samordning av samhällsbetalda resor i en organisation Resvaneundersökning En resvaneundersökning ska göras. Undersökningen syftar till att ta fram resvanor för cykel, kollektivtrafik, elbilsresor och bilresor, samt nöjdhet angående gång, cykel och kollektivtrafik. Nollmätning görs så snart som möjligt därefter kommer målvärde att kunna sättas. Genomförs vart 4e år. Kommunen beställer en resvaneundersökning som genomförs av extern aktör. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

39 Aktivitet Införande av fritidskort för unga Under 2017 införs av fritidskort (del av år) för unga motsvarande 2.5 Mkr i kostnad. Under 2018 utökas fritidskortsreformen för unga med ytterligare 5.8 Mkr. Tolkning Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Energianvändning och utsläpp av koldioxid ska minimeras. Energieffektivisering och utbyte till förnybara bränslen ska genomföras successivt både internt i kommunförvaltningen och externt i den geografiska kommunen. När det gäller utsläpp till vattenmiljö bör påverkan från dag- och spillvatten samt ytavrinning minska. Handlingsplan Utifrån miljöpolitiska programmet utarbetas resultatmål och indikatorer för respektive programområde (KS+ Förvaltning). Därefter tar förvaltningen fram aktiviteter som leder till att målen uppfylls. Indikator Miljöranking i tidningen Aktuell hållbarhet Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon Lokal förnybar elproduktion i Kungälvs kommun Antal befintliga fastigheter som kopplas på det kommunala vatten och avloppsnätet Det som mäts i enkäten kan variera men områden som brukar vara med är exempelvis om kommunen har mål för minskade utsläpp av CO2,policy att bara köpa miljöbilar, miljöledningssystem, politiskt mål om att öka andelen solvärme/solel på egna fastigheter mm. Enkäten ger dock inte en total bild av verkligheten Utsläpp av koldioxid från förvaltningens användning av fossila bränslen. Enhet: ton/år Avser hela kommunen, från lokaler samt fordon. Fossila koldioxidutsläpp från trafik, arbetsmaskiner samt uppvärmning, ton per invånare. 2,6 2,8 2,7 Andel lokalt producerad förnybar el i Kungälv i förhållande till total användning av el. (Enhet: Procent). 8,4% 8% 12,8% Inom kommunalt verksamhetsområde. En ny modell för att schablonberäkna effekten av antalet befintliga fastigheter som kopplas på det kommunala vatten och avloppsnätet har tagits fram. Miljöeffekten kan redovisas i kommentaren, med hänsyn till fosfor, kväve och BOD Tolkning Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

40 känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Indikator Genomsnittligt antal barn per avdelning Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning i kommunens förskolor. 17, Antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. 5,6 5,3 5,3 Tolkning Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Handlingsplan Öka förutsättningarna för pedagogernas huvuduppdrag genom att utveckla huvudmannens stödprocesser. Insatser för att utveckla samtliga pedagogers förmåga att leda alla barn och elevers lärande. Indikator Andelen elever i årskurs 3 som klarat samtliga delprov på nationella proven i SV, Sv2 och MA Nationella prov åk 6 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Andel (%) elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor. 63% 65% 67% Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

41 Indikator Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan med examen inom tre år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan, inkl. IM Antal elever som började på yrkesprogram på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan med examen inom tre år dividerat med antal elever som började på yrkesprogram på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan. 75% 77% 80% Antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan med examen inom tre år dividerat med antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan. 70% 72% 75% Aktivitet Översyn stödprocesser inom förvaltningen Sveriges största satsning på kompetensutveckling för lärare Öka förutsättningarna för pedagogernas huvuduppdrag genom att utveckla huvudmannens stödprocesser. Vi har ett pågående 3 årsavtal med GR:s pedagogiska centrum. GR leder arbetet med lärare och rektorer inom grundskolan. Insatser för att utveckla samtliga pedagogers förmåga att leda alla barn och elevers lärande. Kompetensutvecklingen genomförs i huvudsak i lärgrupper och syftar till att utveckla lärares bedömningsförmåga. Tolkning Uppdrag: Sveriges största satsning på kompetensutveckling för lärare Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. Mångfald och delaktighet ska stimuleras. Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning av verksamheten. Kultur- och Samhällsservice, Samhällsbyggnad, Skola, Arbetsliv och Stöd arbetar med målet. Genom att fortsätta arbetet med breddning av utbud och ökad delaktighet. Samverkan med och stöd till civilsamhället är en viktig del. Men också att kommunens olika verksamheter tillsammans arbetar för att öka måluppfyllelsen Handlingsplan Kulturskolans verksamhet utökas genom fler aktiviteter, breddning av utbud och samverkan med andra aktörer. Biblioteksverksamheten bidrar genom ett ökat fokus på barn och unga. Föreningslivet ska givas goda förutsättningar för sina verksamheter och aktiviteter för barn och unga. Samverkan mellan skola, socialtjänst, fritid och kultur ger ökade möjligheter till deltagande. Målet uppfylls när indikatorerna visar på stadig ökning år från år. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

42 Indikator Antal elever i kulturskola Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Delaktighetsmått ska öka (Keks) Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal elever i kulturskolan ska öka. Ny verksamhet och nya former bidrar till ökningen Anger totalt antal lån inklusive e-media blir ett första mätår och utfallet kommer att ge underlag för ett målvärde framöver. Verksamheten inom trygga ungdomsmiljöer använder idag en metod för att följa upp och mäta upplevd delaktighet bland sina brukare. Denna metod ska som en pilot under 2017 tillämpas på andra kultur och fritidsverksamheter i kommunen. Antal aktiviteter mäts genom systemet APN Aktivitet Utveckla former för hur kommunens verksamheter gemensamt kan öka deltagande och delaktighet bland barn och unga. Kommunens verksamheter ska arbeta mer tillsammans kring frågor som rör barn och ungas fritid och deltagande i aktiviteter. Delaktighet är ett centralt begrepp. För att uppnå detta mål behöver vi lära av varandra och även av andra aktörer. Ungdomarnas hela livssituation och behov ska ligga till grund för hur vi utvecklar våra verksamheter. Utveckling av Mimers kulturhus är ett exempel på aktivitet som går mot målet och som är på KS nivå. Detta involverar kultur, fritid, skola samt arbetsliv och stöd. Under 2016 skall översyn ske med ambition att LOK-stödet skall räknas upp med volymökningarna, för de godkända aktiviteter som genomförts. Ambitionen är även att budgeten för Kulturskolan räknas upp årligen, utöver övriga kostnadsökningar och löneökningar, med snittkostnaden per elev x antalet barn och ungdomar mellan 7-20 år som utgör befolkningsökningen. 5.2 Planerade verksamhetsvolymer I årsplanen redovisas utveckling och plan för ett antal väsentliga volymtal. Volymtalen hämtas från sektorernas verksamhetsplaner. Tabellen ger en bild över viktiga volymer som förvaltningen har använt vid beräkning av budgetens fördelning. Volymtalen är en viktig del i uppföljningen under verksamhetsåret för att förstå och hantera avvikelser i budget, kvalitet och/eller volym. Verksamhet Verksamhet Volymgrupper Volymtal Plan helår 2019 Plan helår 2018 Plan helår 2017 Prognos helår T Utfall 2015 Utfall 2014 Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd +Gemensam mottagning Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar egna familjehem 0-20 år Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

43 Volymgrupper Vuxenenhet Volymtal Plan helår 2019 Plan helår 2018 Plan helår 2017 Prognos helår T Utfall 2015 Utfall 2014 Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Bostad med särskild service enligt LSS, antal brukare Egna boenden, vuxna Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Arbetslivscentrum Mottagning nyanlända och ensamkommande Måltidsservice Kommunala fastigheter Antal brukare daglig verksamhet Antal mottagna enligt bosättningslagstiftning (vuxna/familjer) Antal nyanlända enligt lagen om eget boende (vuxna/familjer) 40 Antal barn i mängden mottagna enligt bosättningslagstiftning och lagen om eget boende Antal mottagna ensamkommande barn Antal serverade måltider totalt Elförbrukning (MWh) Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Förskola Antal helårsplatser Pedagogisk omsorg Antal barn Förskoleklass Antal elever Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever Fritidshem Antal barn Grundsärskola Antal elever ,5 31 Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever Mimers Hus/ Gymnasiesär Antal elever Fristående förskolor Antal barn Fristående förskoleklass Antal elever Fristående grundskola Antal elever Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

44 Volymgrupper Volymtal Plan helår 2019 Plan helår 2018 Plan helår 2017 Prognos helår T Utfall 2015 Utfall 2014 Fristående fritidshem Antal barn Fristående gymnasieskola Antal elever Lägenheter och platser Köpta platser Brukare i hemtjänsten Totalt antal lägenheter i särskilt boende och korttidsplatser, i egen regi Varav: Demenslägenheter/Psykog eriatriska lägenheter Varav: Omsorgslägenheter Köpta årsplatser (korttidsplats) ,7 0,9 Brukare med hemtjänst Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten Åtgärder för att komma i ram De nya ekonomiska ramarna innebär stora anpassningar för verksamheterna. Förutom att helt ta bort vissa verksamheter, krävs att allt arbete inom förvaltningen ses över så att arbetsprocesser kan effektiviseras. För att de tre åren skall ekonomiskt kunna hanteras kommer åtgärder definierade i tabellen nedan att genomföras. Vissa av dessa aktiviteter kan hanteras med förvaltningsbeslut och några behöver politiska beslut. Skulle vissa av aktiviteterna ej beslutas att genomföras behöver nya aktiviteter med motsvarande ekonomisk effekt beslutas. Det är av yttersta vikt att den ekonomiska effekten uppnås för att de tre följande åren skall kunna hålla de av Kommunfullmäktige satta ekonomiska ramarna. Aktiviteterna nedan är definierade och planerade i den befintliga organisationen (2016). Efter skall dessa aktiviteter flyttas över till den nya sektorsorganisationen. Arbetet med detta kommer att ske under våren Åtgärder för budget i balans (Mkr) Effektiv -isering Utbud Kvalitet Intäkt Summ a rad Arbetsliv och stöd Arbetsmarknadsenheten / Försörjningsstöd Transporter till och från Daglig verksamhet Minska kostnad vuxna/ Genom arbetet inom "arbetslinjen" minskas den totala kostnaderna AME. Samlokalisering mellan DV och AME ger också förutsättning för personalsynergier i verksamheterna. 8,1 8,4 7,5 19,3 4,7 24,0 1,0 1,0 2,0 4,0 4,0 Genomförd 2,6 2,6 2,6 Tillgång till eget missbruksboende och implementering av nya riktlinjer 1,5 1,0 1,5 3,0 3,0 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

45 Åtgärder för budget i balans (Mkr) missbruk och köpt boende IFO Minska viten Lokalkostnad, Västra Gatan Minskning personalkostn ad, LSSboende Utförarenheten Minska KPB (kostnad per brukare) för Daglig verksamhet Minska tillgänglighete n på vissa lagstadgade tjänster Minska kostnader inom Bostöd Kvarnkullen Bibliotek Kundcenter Minska inköp Höj taxor inom fritid Kultur och samhällsservice Fritidsanläggningar Kommunledningssektorn Tillsätt ej vakant tjänst Neddragning centrala medel kring rätt till bistånd gällande boende Genom utbyggnad av LSSboenden kan viten undvikas Arbete med optimerad bemanning ger förutsättning för minskade personalkostnader Satsning på förebyggande och tidigare insatser inom SÖP:en ger förutsättning för personalminskning inom utförarenheten Samlokalisering av Daglig verksamhet och AME, optimerad bemanning och stärkt ledningsorganisation Längre väntetider för olika tjänster inom sektorn Minskad kringtid och ökad brukatid Höjda taxor samt minskad service. Ökat användande - sektor vård och äldreomsorg. Neddragningar av utbudet inom fritidsanläggningar - kartläggingar och politisk prioritering krävs Minska bemanning och öppettider Minska bemanning och öppettider Effektiv -isering Utbud Kvalitet Intäkt Summ a rad 1,5 1,5 3,0 3,0 0,5 1,0 1,5 2,0 1,0 3,0 0,2 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 2,0 1,0 3,0 1,0 1,0 2,0 2,0 1,2 1,00 0,2 1,2 0,8 1,5 4,0 4,3 1,4 0,6 6,3 0,8 0,6 0,2 0,8 3,8 3,8 3,8 0,2 0,3 0,25 0,25 0,5 0,5 0,25 0,25 0,5 Minska inköp 0,1 0,2 0,3 0,3 Taxorna för kommunens fritidsanläggningar höjs 0,2 0,2 0,4 0,4 4,2 0,9 6,6 8,1 2,6 1,0 0 11,7 Näringslivschef 0,8 0,8 0,8 Kompetensutveckling 0,4 0,4 0,4 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

46 Åtgärder för budget i balans (Mkr) Effektiv -isering Utbud Kvalitet Intäkt Summ a rad Samarbete med universum avslutas Minskad budget evenemang Beroende på utfallet med Södra Bohusläns turism AB 0,2 0,2 0,2 0,8 0,8 0,8 2,4 2,4 Kommunikation Minskad budget 1,0 0,5 0,5 1,0 25-årsfirande 0,1 0,1 0,1 Tillsätt ej vakant tjänst Översyn stödprocesser Samhällsbygg nads-sektorn Kollektivtrafik, skollinjetrafiken Minska personal Höja intäkterna Minska administrativa kostnader, IT och medlemsavgifter Servicesektorn Minskad servicenivå för samlastningen Marstrands Hamnverksamhet. Sektor skola Ta bort pedagogiska måltider högstadiet Avsluta samarbete Universeum Minska servicenivån verksamhetsservice gymnasiet Minskade IT-kostnader enhetschef UPU/sektorchef KLS 1,0 1,0 1,0 Översyn inköpsprocess, administrativa processer och bemanning Avbryt tillköp av kollektivtrafik, marknadsföra skollinjetrafiken Inom framförallt skattefinansierad verksamhet (plan, miljö, kart, TGP) Översyn och uppsägning av licenser och medlems-avgifter 5,8 5,8 5,8 3,5 1,8 5,5 2,3 3,0 4,0 1,50 10,8 3,0 3,0 3,0 1,0 5,0 2,0 4,0 4,0 0,3 0,3 3,0 Parkering 0,5 0,5 0,5 1,5 1,5 Minskad servicenivågrad för samlastningen i antal turer Lärare i åk 7-9 ges inte längre möjligheten till subventionerad lunch tillsammans med elever. Ersätts med rastvakter Avtal avslutas inför läsåret 2017/18. Undervisningen koncentreras till hemmaplan I SLA 2017 minskas servicenivån på gymnasiet och vux Alternativ till traditionell dator som IT-verktyg 0,30 0,00 0,00 0,30 0,00 0,00 0,00 0,3 0,30 0,30 0,3 15,4 10,5 5 10,0 27,6 8,35 35,95 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,5 0,5 1,0 1,0 1,0 0,6 0,6 0,6 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

47 Åtgärder för budget i balans (Mkr) Effektiv -isering Utbud Kvalitet Intäkt Summ a rad Minskad snittkostnad per barn i förskola Översyn av resursfördelning. Effektiviseringar av t ex övergripande insatser. 2,0 2,0 2,0 6,0 6,0 Minskad snittkostnad per elev i grundskola/frit idshem inkl sär Minskad snittkostnad per elev i gymnasiet inkl sär Personaltäthet stödenheten Sektor Vård och äldreomsorg Översyn av resursfördelning. Översyn av skolornas organisation för att öka förutsättningar för kvalitet och ekonomisk effektivitet. Effektiviseringar avseende lokaler och övergripande insatser. Effektiviseringar avseende lokaler och övergripande insatser. Översyn av skolornas organisation för att öka förutsättningar för kvalitet och ekonomisk effektivitet kan leda till minskning av programutbud och avveckling undervisning i A- huset. Modersmålsundervisning ges under max 7 år istället för dagens max 9+3 år Brytpunkten 180 tim/brukare och månad Ta bort jämkning för dubbelboende Teknisk utveckling för matlev. Till hemtjänst 5,0 5,0 5,0 15,0 15, ,0 0,3 0,3 0,6 0,6 22,4 24,6 28,0 41,4 26,6 7,0 75,0 5,0 5,0 5,0 15,0 15,0 0,2 0,2 0,2 0,6 0,6 0,3 0,3 0,3 0,9 0,9 Halvera utbildningsmedel 1,6 1,6 1,6 4,8 4,8 Ersättning till hemtjänstutförare 2017 är samma som 2016 Arbeta bort överlappningstider inom vård och omsorgsboenden genom ändrade arbetstider alt införa deltider. Sänka antalet timmar i hemtjänsten med 5% 3,8 3,8 3,8 2,5 5,5 8,5 16,5 16,5 4,0 7,0 7,0 18,0 18,0 Sänka sjukfrånvaron 3,0 3,0 3,0 9,0 9,0 Höjda taxor och avgifter 2,0 2,0 2,4 6,4 6,4 55,60 47,95 58,70 100,77 16,88 37,00 8,60 162,25 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

48 5.4 Investeringar Tillväxtens inriktning under Utifrån Kommunfullmäktiges strategiska mål och Kommunstyrelsens resultatmål samt budgetdirektivet har förvaltningen arbetat fram förslag till investeringsbudget och -plan med prioriteringsgrunder. Parallellt pågår ett intensivt kvalitetsutvecklingsarbete inom förvaltningen för att möjliggöra önskade effekter. Det samlade resultatet förväntas successivt förbättras ytterligare under treårsperiodens genomförande. Den av kommunstyrelsen föreslagna geografiska prioriteringen till Kungälv, Ytterby och Marstrand ser förvaltningen nödvändig att i huvudsak hålla i under hela perioden inklusive kommande utblick för att de relativt långa planeringsprocesserna ska ges förutsättningar att leverera resultat i enlighet med de Strategiska målen och resultatmålen med sina tolkningar. Resurserna som finansierar tillväxtarbetet har i huvudsak fyra ursprung. Kommunala skattemedel, avgifter i kommunala avgiftskollektiv, avtal som tecknas med privata exploatörer som önskar bidra till tillväxten samt olika former av statliga och regionala bidrag. Det finns ett femte där kommunen är inte tillräckligt uppdaterad ännu och det är medel ur EU-fonderna. Förtida beslut För att klara behov som uppfattas som extra angelägna föreslår förvaltningen att tre objekt under perioden beslutas redan nu och att Kommunstyrelsen ges delegation att genomföra projekten. För följande objekt behövs ett förtida beslut för investeringsperioden: Objekt Investering (Mkr) Solhaga äldreboende 61 Fridhems förskola 51 Ombyggnad Kärna skola 20 Sammanfattningsvis äskar förvaltningen att 132mkr låses i förtida beslut under perioden. Geografisk styrning Enligt översiktsplanen ska tillväxten ske såväl inom tätortsområdet Kungälv, Ytterby och Kareby som i serviceorterna samt möjliggöra boendeutveckling inom vissa utpekade s.k. A-områden i Kustzonen. Till det förväntas byggnationen av småhus på landsbygden fortsätta. För att balansera driftsekonomin och tillväxtekonomin har kommunstyrelsen beslutat att tillväxten framförallt ska ske i Kungälv, Ytterby och Marstrand. Förvaltningen menar att det är viktigt att den inriktningen behöver bestå under tillräcklig tid för att ge förutsättningar för leverans av de effekter som de strategiska målen förväntar. Därför är det rimlig att inriktningen behöver bestå i mer än 5 år. Det ger de demokratiska processerna samt marknadskrafterna förutsättningar att samverka för leveransen. Prioriteringsgrunder för tillväxtens projekt Under 2016 har förvaltningen successivt arbetat med att samla pågående projekt som påverkar tillväxten i en produktionsplan. Kvaliteten har successivt ökat. Vid ingången av kommande treårsperiod menar förvaltningen att vi i huvudsak är resurssatt så att inriktningen i tillväxtarbetet kan levereras. Dock ska nämnas att konkurrensen om resurser för att planera och genomföra inriktningen är väldigt hög både vad gäller möjligheten till rekrytering och möjligheten till inhyrning av kompetenta konsulter. I denna årsplan lägger förvaltningen förslag till prioriteringsgrunder som styr förvaltningens produktionsplan. Dessa grunder blir avgörande för hur förvaltningen ska föreslå kommunstyrelsen framdrift av projekt och uppdrag som samlat ska leverera det politiska uppdraget. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

49 Prioriteringsgrunder skall baseras på strategisk värdering, värdering av effekter och nyttor samt bedömd genomförbarhet. Strategisk värdering Fastställer i vilken grad idéerna/projekten följer strategiska mål/resultatmål/politiska direktiv Värdering av effekter och nyttor: Fastställer vilken grad av ekonomiska o kvalitativa effekter o nyttor som uppdraget/projektet skapar Bedömd genomförbarhet: Uppdragens/projektens förväntade möjlighet att genomföras framgångsrikt och förmåga att åstadkomma nyttor i verksamheten För att säkerställa rätt leverans krävs även systematisk uppföljning av pågående projekt och uppdrag inom tillväxtarbete för att säkerställa att pågående uppdrag och projekt har rätt förutsättningar för att nå rätt leverans. Prioritering av projekt och uppdrag För att säkerställa att rätt uppdrag och projekt startas krävs en systematisk urvalsprocess. Urvalsprocessen går ut på att jämföra värdet av de förväntade nyttorna och de potentiella riskerna med den förväntade intäkten/kostnaden för att nå slutresultatet. Prioritering bland möjliga projekt och uppdrag skall baseras på strategisk värdering, värdering av effekter och nyttor samt bedömd genomförbarhet. För bedömning av strategiskt värde görs en indelning i två nivåer baserat på planerad leverans: Mycket prioriterat uppdrag/projekt/ investeringar Kommunal service för lagstadgad kommunal service eller politiskt prioriterad service Övergripande strategiskt viktig infrastruktur Betydande ekonomisk avkastning av kommunal mark Bostäder och verksamheter: 1. Strategiskt betydelsefull bostads- eller näringslivsetablering 2. Belägna i Kungälv, Ytterby och Marstrand 3. Med liten påverkan på brukningsvärd jordbruksmark 4. Förtätning i kollektivtrafiknära lägen Prioriterat uppdrag/projekt Bostäder och verksamheter: 1. I serviceorter eller kustzon (i fas med utbyggnad av överföringsledningar) 2. Med liten påverkan på brukningsvärd jordbruksmark 3. Förtätning i kollektivtrafiknära lägen Medborgarens behov För att möta medborgares behov av privata detaljplaner prioriteras dessa i en egen kvot. Det gäller privata detaljplaner som inte medför behov av kommunal investering förutom redan beslutad VAutbyggnad. Ytterligare förutsättningar för denna kategori är att planen kan genomföras med standardförfarande, har litet allmänintresse och inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Tillväxtområden och avvikelser Förvaltningen har valt att organisera tillväxtarbetet i en samlad Portfölj. Här finns strategierna, resurserna, samordningen, uppdragen, analysen och uppföljningen samlad. Inom portföljen har förvaltningen valt att bryta ner helheten i geografiska program. Förvaltningen har program för utvecklingen i Stadskärnan, i Ytterby och i Marstrand. Det sammanfaller med Kommunstyrelsens prioritering av det geografiska tillväxtarbetet. Parallellt med de geografiska programmen finns generella investeringspotter och några separat utpekade utvecklingar. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

50 Stadskärnan Kungälv Motorn i kommunens tillväxtarbete! Stadskärnan ska växa och utvecklas till Göteborgsregionen mest dynamiska plats för kulturella, administrativa, sociala och kommersiella möten av kranskommunerna. Boende, arbetsplatser, handel, kultur, idrott, nöjen och upplevelser ska ligga tätt, då skapas den attraktivitet, rörelse och dynamik som eftersträvas i Stadskärnan. Antalet boende och besökande i stadskärnan ska fördubblas fram till år En hög täthet ska eftersträvas och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform. Antalet arbetsplatser i stadskärnan ska öka genom en satsning på kontor i attraktiva lägen. Tillskottet av dagbefolkningen stärker även handel och andra verksamheter, samt bidrar till ökad användning av kollektivtrafiken. När det möjliggörs för ett ökat utbud och kvalitet inom kultur, idrott, nöjen, föreningsliv och upplevelser bidrar det till en ökad attraktivitet för kommunen som helhet och stadskärnan. Ett attraktivt boende är mer än bara bostaden, det är hela den livskvalitet som boendet på platsen erbjuder och på så viss stöttar en attraktiv stadskärna även attraktionen hos de övriga kommundelarna. Besöksnäringen och handeln ska i samverkan stärka destinationen. Målbilden är att binda samman staden. Handelsstråket, som idag börjar i Västra gatan/strandgatan och Ytterbyvägen, ska förlängas via Uddevallavägen, där Nytorget och det nyutvecklade gamla Busstorget aktivt binder samman den gamla och nya delarna av staden, till Vita Fläcken och genom Kongahälla, förbi Resecentrum och fram till entrén till Komarken. På längre sikt kommer även området bakom Mimers Hus sk Mimerstaden att rymma nya bostäder och bidra till ett aktivt stadsliv. Kungälvs Sjukhus utvecklas till ett större regionsjukhus och Marstrandsvägen binder samman mot Åseberget och Ytterby. Upprustningen av stadsmiljön är central för att få goda mötesplatser och stråk. Kungälv blir en plats som Kungälvsborna blir goda ambassadörer för, vilket ger ett stärkt varumärke och ökad kännedom om Kungälvs kommun på helheten. Hållbar stadsutveckling ska vara ett av ledorden. Det kan vara t.ex. goda boendemiljöer som utvecklas och att det ska vara en jämställd stad med lika möjligheter för alla att utvecklas och leva ett gott liv. I arbetet med att utveckla stadskärnan eftersträvas en hög täthet mellan olika stadsdelar samt närhet inom staden så att staden byggs ihop till en helhet. Strandgatan och Västra gatan får nya bostäder och byggs samman till en hel struktur och befintliga fastigheter runt Västra tullen utvecklas och kompletterar Stadshuset, området Liljedal utvecklas till en mer sammanhållen stadsdel. Västra tullen utvecklas till stadens mötesplats och torg, samt knyts tydligt samman med Ytterbyvägens handel och utbud. Investeringar planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. esplanaden eller promenaden förbi Västra parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Arbetet med att utveckla Uddevallavägen, Busstorget och Nytorget och hur området kopplar ihop och håller samman staden från Västra Tullen till Kongahälla startar upp under Här ska nya bostäder, kontor och handel och andra verksamheter växa fram efter öppnandet av det nya Resecentrum vid årsskiftet 2017/2018, utvecklas till en ny stadsdel kallad Nytorgsstaden. Utvecklingen av Mimersstaden har påbörjats och en förstudie kommer att inleda perioden som visar tid och riktning för utvecklingen av platsen. E6 byggs delvis bort genom Resecentrum, som färdigställs under perioden och nya bostäder väster om E6 i Komarken tillkommer senare, samt en ökad täthet i Komarken bidrar till en ökad trygghet och berikar området med fler bostadsformer och upplåtelseformer. I direkt anslutning till Resecentrum sker också en stor om- och tillbyggnad av Thorildskolan som är en av kommunens tre högstadieskolor. Kopplingen till älven och närheten till rekreationsområdena runt stadskärnan ska vidareutvecklas ytterligare. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken, utveckling av Strandparken och promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden. Stråken ska ge medborgare och besökare möjlighet till varierade upplevelser, från rofyllt till aktivt och också skapa platser för evenemang. Skarpe nords utveckling och idrottens plats i staden och vid älven utvecklas ytterligare Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

51 under perioden. Centrumstråket i Kungälv. Det gröna stråket i parker och gatumiljöer från Västra gatan till Nordmannatorget med kringliggande ytor. Det här stråket möter uppdraget om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket och utformas för att ge både energi åt gatuliv och gröna lungor. Fler platser är tydliga välkomst- och målpunkter för besökare. Stråket ska också fungera som vägvisande genom att binda ihop olika centrala platser. Stråkprojektet har tillkommit för att vara flexibelt i förhållande till andra projekt och är därför inte strikt definierat inför varje år. Utvecklingen av stråket kan exempelvis följa genomföranden av detaljplaner och större projekt som Resecentrum eller Västra Tullen utan att helhetstankar går förlorade och för att bidra till en jämnare leveranstakt. Marstrand på längre sikt - år 2035 Marstrand och Koön är ett välmående, hållbart året-runt samhälle med runt 3000 året-runt invånare. Centrumutveckling har främst skett på Koön med fullgod kommunal service och solid infrastruktur som på ett effektivt och hållbart sätt kopplar till Marstrandsön, grannbyar, Kungälv centrum och Göteborg. Marstrand är Södra Bohusläns största besöksdestination med kultur, matupplevelser, naturupplevelser och båtlivet i centrum. Marstrand är nu en internationell seglar arena av världsklass. Marstrands näringsliv är mångsidigt och konkurrenskraftigt och står för ett stort antal arbetstillfällen särskilt inom turism, kultur, restaurang och hotellbranschen, samt marin verksamhet Inriktningen i Marstrand följer översiktsplanen och kopplar även till de 10 punkter för utveckling av Marstrand som tidigare beslutats av Kommunstyrelsen. Visionen och dess målsättningar och aktiviteter detaljeras och genomförs genom Program Marstrand ( ). Visionen nås i två etapper: Satsning på näringsliv och besöksnäring. Tillskapande av rätta förutsättningar för ett växande året-runt samhälle. Etapp 1 ( ) Under denna period görs framför allt satsningar på näringsliv med verksamhetsmarkutveckling (Eriksberg), detaljplanering gällande olika verksamheter såsom hotell och SPA men även att ytterligare utveckla Marstrand som seglardestination. Detaljplanen för Båtellet på Marstrandsön beräknas antas tredje kvartalet Förutsättningar skall tillskapas för att göra Marstrand till ett året-runt samhälle både gällande boenden och besöksnäringen. Säsongerna förlängs och turismen förstärks. Satsningar på väg 168 och utbyggnation av gång- och cykelbana sker, bland annat förbi Tjuvkil i och med att detaljplanen för Tjuvkil vunnit laga kraft. Inflyttning i bostadsområdet Hareslätt har skett och utgör ett värdefullt inslag i samhällsutvecklingen på Koön. Genomförandet av översiktsplanen innehåller även betydande bostadstillskott i Tjuvkil och på Instön. Detaljplaneringen av bostäder på Norra Instön påbörjas under kopplad till utbyggnad av VA. Ytterligare bostadsområden studeras/ planeras under perioden med trolig utbyggnation under kommande utblick. Detaljplanering av förskola/skola på Koön påbörjas under perioden. Dialog sker med relevanta myndigheter och i översiktsplanen understryks behovet av utökat boendeunderlag för ett levande året-runt samhälle där människor lever, bor och verkar. Under planperioden kommer Marstrands vattenverk rustas upp för att säkerställa vattenkvaliteten och för att höja dess kapacitet. Genomförande av bostadsutveckling i Marstrand med fokus på tillskapande av nya bostäder på Koön. Fortsatt genomförande av satsningen på näringsliv, besöksnäring, infrastruktur och kommunal service. Etapp 2 ( ) Koön blir alltmer centrum för den kommunala servicen. Det gör att under planperioden och inom utblicken fram till 2035 kommer att etableras skola, förskola och olika former av omsorgsboende/trygghetsboende på Koön. Ett centrum för de kommunala servicefunktionerna på t Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

52 ex Hedvigsholmen är eftersträvansvärt då det skulle medverka till att förstärka centrumområdet och ge ytterligare underlag för annan kommersiell service. Kommunstyrelsens inriktningsbeslut i augusti 2016 fastslog lämplig lokalisering av förskola/skola samt möjlig, framtida parkeringsanläggning. Förvaltningen kommer också att påbörja ett arbete med att införa parkeringsledningssystem för att effektivisera och samordna parkeringsplatser och parkeringssökning. Parkeringsstrategin med samordning och parkeringsledningssystem effektiviserar och moderniserar dagens parkeringsanläggningar och möjliggör utveckling av Marstrand både som boendeort och besöksdestination. Under denna period höjs standarden på vårt sekundära stråk väg 168 som är en viktig länk i både ett kommunalt och regionalt perspektiv och som är en förutsättning för hållbart resande och större underlag och tätare bussturer mellan Marstrand och Ytterby, Kungälv och Göteborg. Bostadsutvecklingen för att nå 3000 året-runt invånare sker främst under denna period med flera nya områden bebyggda. Ytterby Utblick 2035: Ytterby har blivit ett av Västsveriges mest attraktiva och hållbara stationssamhällen. Ett samhälle som läks samman och där centrum och stationen högprioriterats. Ytterby är en attraktiv boende- och arbetsort för alla åldrar men framför allt för den yngre generationen som bor i goda bostäder i centrala Ytterby och pendlar in till t.ex. Göteborg för sina jobb eller studier. Ytterby är också idealiskt för barnfamiljer med närhet till kommunal service, tät kollektivtrafik, närströvområden, fritidsaktiviteter och handel. Satsningen på näringsliv och handel har lockat nya företag och branscher till Ytterby som stärker platsmärket Ytterby och Rollsbo. Social integration, framför allt genom aktiviteter inom steg 3 Sociala översiktsplanen, och satsningen på att stärka föreningslivet ekonomiskt och strategiskt skapar trygghet, större utkastning på de fördelar som ett mångkulturellt samhälle ger samt en starkare företagsamhet och handlingskraft. Ytterby 2020 En betydande del av kommunens tillväxt kommer ske i Ytterby under perioden. Med en stor tillväxt följer behov både på strukturell nivå och på genomförandenivån. Utbyggnadstakten behöver hållas hög samtidigt som uppdraget att genomföra en fördjupning av översiktsplanen genomförs. Kommunstyrelsen tog beslut om en fördjupad översiktsplan som kommer att stärka konceptet med förtätning av Ytterby med huvudprincipen inifrån och utåt. På strategisk nivå påbörjas arbete med förutsättningar för en framtida utbyggnad av centrum väster om järnvägen I Ytterby färdigställs planerade delar av centrum samtidigt som flera nya bostadsområden tillkommer i väster. Ridskolans flytt under perioden ger ytterligare tillväxtmöjligheter både under perioden och i utblicken. Sparråsvägens förlängning som förbinder Torsbyvägen och Marstrandsvägen byggs inom perioden och utgör en av de viktigare strategiska åtgärderna även från perspektivet att förstärka hållbart resande. Förutom de 100 bostäder som precis färdigställts i Ytterby centrum planeras ytterligare drygt 500 bostäder bli klara för inflyttning inom perioden. Detta innefattar delar av Nordtag men även förtätningar i andra områden i Ytterby. Stora investeringar i samtliga kärnverksamheter runt om i delområdet ligger med i planperioden och ytterligare behov finns i utblicken, dessa avser både tillbyggnader och helt nya anläggningar. Några av dessa är Sparråsskolan som är en ny F-3-skola i Ytterby, tre LSS-boende i västra Ytterby samt en förskola i området Nordtag. Utöver detta färdigställs nya äldreboendeplatser på Ytterbyhemmet. Det satsas även på fritidsanläggningar inom området. Under perioden planeras en modern kommunal ridanläggning på Trankärr och ridskolan i Ytterby flyttar dit. Det planeras även för att det under senare delen av perioden bygga en multiarena på Ytternområdet. Vid ingången till perioden är finansieringen inte helt löst. Utanför geografisk styrning Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

53 Det kommer att pågår utvecklingsverksamhet som redan är startad eller som är helt nödvändig att genomför på några ställen i kommunen. Kungälvs Vattenverk fattades beslut om att bygga ett nytt vattenverk och dess placering i Dösebacka. Kapaciteten på vattenverket ska klara utvecklingen i kommunen med ökad befolkning, VA i kustzon samt omfatta leverans av vatten till kommunerna Ale, Stenungssund och Tjörn. Vattenverket beräknas vara i drift i under sommaren Detta år är kritiskt då man beräknar att kapacitetsbehovet från befolkningsmängden tangerar vattenproduktionen. Byggnationen pågår. VA i kustzon. Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Studier för överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Ambitionen är att några områden, däribland Aröd har startat utbyggnationen av kommunalt vatten och avlopp inom treårsperioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiktsplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Diseröd Tryggt, nära och lantligt! Vision 2025: Diseröd är en trygg och lugn boendemiljö med möjlighet att uppleva vacker natur på gångavstånd. Ett nytt centrum byggs i Diseröd. Det ska innehålla vidareutveckling av förskole- och skolfunktionen för att både höja kvaliteten och erbjuda nya invånare plats i de kommunala verksamheterna. Ett nytt allaktivitetshus med idrottshall kompletterar centrum. Biblioteket flyttas från skolan till allaktivitetshuset för att förstärka centrumfunktionen. Bostäder ska byggas i och i anslutning till centrum för att öka antalet boende. Ambitionen är att en ny närbutik ska etableras. Befintlig bussterminal flyttas från nuvarande läge till centrumtomten och kombineras med pendelparkeringsplatser. Inriktningen är att stärka kollektivtrafikstråket till och från Kungälv. På nuvarande bussterminal byggs bostäder med vacker utsikt över delar av Romelanda. Återvinningsstation och reningsverk behöver flyttas och förändras för att utvecklingen ska kunna ske. Samlat planerar kommunen för att Diseröd långsiktig ska ha minst 600 fler boende än idag. Diseröd Under perioden kommer ny förskola, infrastruktur och bostäder att färdigställas. Kommunstyrelsens geografiska prioritering gör att genomförandet tar längre tid än tidigare prognos. Detaljplanen för centrum har vunnit klaga kraft och projektet Disekulla går på granskning under hösten En markanvisningstävling för att starta genomförandet av Tyfter kommer att sättas ut. Genomförandet av kommunal infrastruktur börjar under hösten Kärna Vision 2020: De korta avstånden är en av Kärnas styrkor liksom den lantliga karaktären. Utbyggnaden av VA innebär nya möjligheter för orten att utvecklas och stärka sin roll som serviceort i södra delen av kommunen. I ÖP ligger Kärna på ett framtida sekundärstråk, det innebär att de större satsningarna på serviceorten ligger längre fram i tiden. Samtidigt utgör Kärna serviceort för ett betydande omland och bör bli föremål för en centrumsatsning likt den i Diseröd i utblicken bortanför investeringsplan I Kärna finns ett stort antal byggbara bostadstomter. Under senare år ser vi att tidigare detaljplanelagda områden nu genomförs. Ytterligare tillskott bedöms inte behövas under perioden. Kode Vision 2020: Kode har goda förutsättningar vad gäller kommunikation vilket medför stor potential att växa och stärka sin roll som serviceorten i norra delen av kommunen. I Kode finns goda förutsättningar för ett gott boende både genom sitt utmärkta läge i förhållande till havet och till de stora kommunikationsstråken genom kommunen. Stora strukturfrågor behöver hitta sin lösning. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

54 Passagen av Bohusbanan är en nyckelfråga, likaså är ytterligare tillgänglighet till trafiken på Bohusbanan viktig. Placering av centrum är en annan. Inom något år är VA-kapaciteten åtgärdad efter många år av begränsningar. Under perioden genomförs en förstudie för ny skola samt utbyggnation av äldreboende Solhaga. Medfinansiering av statlig infrastruktur Ett omfattande arbete pågår där kommunen förskotterar och medfinansierar infrastruktur. Flera av projekten ligger inom den prioriterade geografiska inriktningen men redovisas även här. En tydlig politisk styrning är att det även ska vara möjligt att bo och verka på Kungälvs landsbygd. Vi ska göra det på ett hållbart sätt. Samtidigt är kommunen i behov av att tillgängliggöra kommunen ur bl a ett besöksnärings och trafiksäkerhetsperspektiv. Kommunfullmäktige har därför en rad åtaganden i relation till Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Staten. - Gc-vägar utmed det statliga vägnätet - Förskottering och bidrag till Kungälvsmotet, Gro-Karebymotet och uppgraderingen av Tjuvkil. - Förlängning av perrongerna i Ytterby och Kode. Generella potter För att säkerställa och vidareutveckla det som förvaltar behövs generella investeringar i form för bland annat trafiksäkerhet, lekplatsprogram, park-och strövområden runt om i kommunen. Potterna innehåller även investeringar för lokalanpassningar och energisparåtgärder i kommunala byggnader samt inventarier för kommunala verksamheter. De bedöms som viktiga eftersom förvaltningen jobbar utifrån fyrstegsprincipen där potterna ska motverka överinvesteringar i nya anläggningar och boenden. Politiska prioriteringar i budgetdialogen Under budgetperioden ska omprioriteringar ske i investeringsbudgeten för att öppna meröppna bibliotek i Kode, Marstrand, Diseröd och Ytterby. Ett mål är att de ska samordnas med skolbiblioteken. Dessutom görs omprioriteringar i investeringsbudgeten för att bygga en Temalekplats och en Skatepark. Förtida beslut För att klara behov som uppfattas som extra angelägna föreslår förvaltningen att tre objekt under perioden beslutas redan nu och att Kommunstyrelsen ges delegation att genomföra projekten. För följande objekt behövs ett förtida beslut för investeringsperioden: Objekt Investering (Mkr) Solhaga äldreboende 61 Fridhems förskola 51 Ombyggnad Kärna skola 20 Sammanfattningsvis äskar förvaltningen att 132 mkr låses i förtida beslut under perioden. Sammanfattning Tillväxtportföljen innehåller en bedömd årlig befolkningsutveckling om 1,5 2,0% fram till Initialt något högre men inte riktigt i paritet med budgetdirektivet då resurstillgången inte säkerställs i detsamma. Det gör att förvaltningen åtar sig att leverera 400 bostäder per år under treårsperioden för att därefter fokusera på en årlig befolkningsökning vilken bedöms vara en bra förutsättning för långsiktigt ekonomisk planering av kommunen. 5.5 Exploatering 5.7 Exploatering Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

55 Verksamheten är, under perioden , fokuserad på tre större områden, Kongahälla, Diseröd och Västra Ytterby. Projekt Resecentrum pågår också under perioden, men huvuddelen finansieras av skattemedel varför det inte behandlas här. Exploateringen av Kongahälla innebär skapandet av en ny stadsdel. Stadsdelen skall innehålla 900 bostäder i elva bostadskvarter, samt verksamheter och handel som stämmer med kommunens handelsstrategi och utgör ett gott exempel på en attraktiv livsmiljö med stads- och boendekvaliteter. Utbyggnad av infrastruktur, i form av gator, belysning, parkering, parkområden etc. finansieras av både skattemedel (i form av investeringsplan) och exploateringsinkomster (i form av gatukostnadsersättning). Exploateringen i Diseröd är uppdelad i tre områden, Centrum, Disekulla och Tyfter. I Centrum byggs infrastrukturen ut i form av gator, belysning, pendelparkering, busstorg etc. Enligt gällande plan finansieras detta av skattemedel i form av investeringar med en prognostiserad totalutgift om 15,5 Mkr. Utöver detta finns även planer på utbyggd förskola, ny skola och allaktivitetshus via skattefinansiering till en utgift om drygt 100 Mkr. Disekulla och Tyfter innefattar utbyggnad av lokalgata, belysning och VA samt försäljning av bostäder. Det är ekonomin i dessa planer som är beaktat i detta avsnitt. Utvecklingen i Västra Ytterby pågår och under hela perioden. Tega ängars genomförande bedöms i huvudsak vara klart och Nordtags genomförande har med hög sannolikhet påbörjats. Utvecklingen i Västra Ytterby bedöms samlat bidra till det ekonomiska resultatet för kommunen år 2018 och Kassaflöde exploatering (Mkr) Utbetalningar Inbetalningar Netto Tabellen visar kassaflödet inom exploateringsverksamheten under perioden. Det är inte en prognos för det ekonomiska resultatet i verksamheten under perioden. Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

56 6 Ekonomiska sammanställningar 6.1 Driftplan 2017 Mkr T justerad för balans kvalitet Ny Ökade Antaganden Kostn- ads- Ökningar Investering Effektivitet organisation Intäkter Delsumma Budget på "rader" Förslag Skola 1 020,0 5,0 5,6-15,4-4, , ,0 Vård och äldreomsorg 484,0 3,0 1,5-22,4-2,6 463,5 463,5 Arbetsliv och stöd 415,0 2,5 0,5-8,1-1,9 408,0-18,0 390,0 Kultur och samhällsservice 87,0 0,5 1,5-0,8-0,3 87,9 87,9 Samhällsbyggnad 110,0 1,0 2,5-3,5-0,5 109,5-11,0 98,5 Servicesektorn 0,0 0,0 0,5-0,3 0,2 0,2 Kommunledningssektorn 195,0 1,0 0,5-4,2-0,5 191,8-70,5 121,3 Personalkostnadsökning 46,0 46,0 46,0 Driftkostnadskonsekvens av invest. 20,0 20,0 20,0 Underhåll, egna fastigheter -10,0-10,0 15,0 5,0 Underhåll, samhällsbyggnad 11,0 11,0 Försörjningsstöd 18,0 18,0 Räddningstjänstförbundet 1,5 1,5 40,0 41,5 Fästningsholmen -0,5-0,5 3,0 2,5 SOLTAK -1,0-1,0 6,0 5,0 Volym 47,0 47,0 47,0 Förvaltnings -ledningen 5,0 5,0 Stadskärnan o Marstrand/ Ytterby 2,0 2,0 1,5 3,5 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

57 2017 Mkr T justerad för balans kvalitet Ny Ökade Antaganden Kostn- ads- Ökningar Investering Effektivitet organisation Intäkter Delsumma Budget på "rader" Förslag Flykting, ensamkommande Social översiktsplan VAverksamhet Renhållning Politisk verksamhet 15,3 1,7 17,0 17,0 DEL- SUMMA 2 326,3 116,0 4,7 12,6-55,7-10, ,9 0, ,9 Finansiering -53,0 2,4 14,0-36,6-36,6 Reavinst/ Bolag -10,0-5,0-5,0-5,0 Exploatering -20,0-14,0-13,3-47,3-47,3 SUMMA 2 243,3 118,4 4,7 12,6-55,7-10,0-18, ,0 0, , Mkr 2017 Ram Antaganden Kostn adsökningar Investering för balans Effektivitet kvalitet Ökade int-äkter Budget på "rader" Ny organisation Delsumma Delsumma Skola 1 011,0 5,0 5,6-10,6-4, , ,8 Vård och äldreomsorg 463,5 3,0-24,6-2,6 439,3 439,3 Arbetsliv och stöd 390,0 2,5-8,4-1,9 382,2 382,2 Kultur och samhällsservice 87,9 1,0-1,5-0,3 87,1 87,1 Samhällsbyggnad 98,5 1,5 5,8-1,8-0,5 103,5 103,5 Servicesektorn 0,2 0,0 0,0 0,2 0,2 KC/ Kommunledningssektorn 121,3 1,0 0,5-0,9-0,5 121,4 121,4 Personalkostnadsökn ing 46,0 47,5 93,5 93,5 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

58 2018 Mkr 2017 Ram Antaganden Kostn adsökningar Investering för balans Effektivitet kvalitet Ökade int-äkter Budget på "rader" Ny organisation Delsumma Delsumma Driftkostnadskonsekvens av invest. 20,0 40,0 60,0 60,0 Underhåll, egna fastigheter 5,0 5,0 5,0 Underhåll, samhällsbyggnad 11,0 11,0 11,0 Försörjnings -stöd 18,0 18,0 18,0 Räddningstjänstförbundet 41,5 1,5 43,0 43,0 Fästningsholmen 2,5 2,5 2,5 SOLTAK 5,0-2,0 3,0 3,0 Volym 47,0 52,5 99,5 99,5 Förvaltnings -ledningen 5,0 5,0 5,0 Stadskärnan o Marstrand/ Ytterby 3,5 3,5 3,5 Flykting, ensamkommande Renhållning Politisk verksamhet 17,0 0,5 17,5 17,5 Social översiktsplan VAverksamhet DEL- SUMMA 2 393,9 154,0 2,0 11,9-49,8-10, ,0 0, ,0 0,0 Finansiering -36,6-3,1-39,7-39,7 Reavinst/ Bolag -5,0 0,0-5,0-5,0 Exploatering -47,3 0,0-47,3-47,3 SUMMA 2 305,0 150,9 2,0 11,9-49,8-10,0 0, ,0 0, ,0 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

59 2019 Mkr 2018 Ram Antaganden Kostn adsöknin gar Investering för balans Effektivitet kvalitet Ökade intäkter Budget på "rader" Ny organisation Delsumma Delsumma Skola 1 006,8 5,5-10,0-4,2 998,1 998,1 Vård och äldreomsorg 439,3 3,0-28,0-2,6 411,7 411,7 Arbetsliv och stöd 382,2 2,5-7,5-1,9 375,3 375,3 Kultur och samhällsservice 87,1 1,0 10,0-4,0-0,3 93,8 93,8 Samhällsbyggnad 103,5 1,5-5,5-0,5 99,0 99,0 Servicesektorn 0,2 0,0 0,0 0,2 0,2 KC/Kommun -ledningssektorn 121,4 1,5-6,6-0,5 115,8 115,8 Personalkostnadsökning 93,5 49,5 143,0 143,0 Driftkostnadskonsekvens av invest. 60,0 22,5 82,5 82,5 Underhåll, egna fastigheter 5,0 5,0 5,0 Underhåll, samhällsbyggnad 11,0 11,0 11,0 Försörjnings -stöd 18,0 18,0 18,0 Räddningstjänstförbundet 43,0 1,5 44,5 44,5 Fästningsholmen 2,5 2,5 2,5 SOLTAK 3,0-2,0 1,0 1,0 Volym 99,5 45,0 144,5 144,5 Förvaltnings -ledningen 5,0 5,0 5,0 Stadskärnan o Marstrand/ Ytterby 3,5 3,5 3,5 Flykting, ensamkommande 0,0 0,0 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

60 2019 Mkr 2018 Ram Antaganden Kostn adsöknin gar Investering för balans Effektivitet kvalitet Ökade intäkter Budget på "rader" Ny organisation Delsumma Delsumma Social översiktsplan -10,0-10,0-10,0 VAverksamhet Renhållning Politisk verksamhet 17,5 1,0 18,5 18,5 DELSUMMA 2 502,0 132,0 2,5 10,0-73,6-10, ,9 0, ,9 Finansiering -39,7 9,1-30,6-30,6 Reavinst/ Bolag -5,0-5,0-5,0 Exploatering -47,3-47,3-47,3 SUMMA 2 410,0 141,1 2,5 10,0-73,6-10,0 0, ,0 0, ,0 Kommentarer Utifrån mål om minskat utanförskap SÖP, görs ett förvaltningsövergripande åtagande med effekt 10 mkr gällande lägre/minskade kostnader för underhåll, direkta kostnader skadegörelse, räddningsinsatser, stödresurser skola, försörjningsstöd, insatser barn och unga ect. SOLTAK har åtagit sig att minska kommunens kostnader med 5% under perioden. 6.2 Investeringsplan Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)

61 Kommunstyrelse (KS), Förvaltningens verksamhetsplan (61)