VARENDA PLATS I SVERIGE. Längs varje väg, bakom varenda tuva och. under varje sten. Varje brygga, varje tak,

Transkript

1 LANTMÄTERIET 2016

2 VARENDA PLATS I SVERIGE Längs varje väg, bakom varenda tuva och under varje sten. Varje brygga, varje tak, varenda stig och varje fält. Slottet, kojan och torpet. Parken, elljusspåret och hagen. Varje vändplan, varje avfart och varje landsväg. Sport arenan, skidbacken och fiket på hörnet. Varje tätort, förort och city kärna. Mötesplatsen, gömstället och smultronstället. Lantmäteriet är bekant med varenda plats i Sverige. Vi har koll på bredden, höjden, längden och tvären. Vi kartlägger verkligheten, sätter gränserna och håller reda på vem som äger vad.

3 INNEHÅLL GD HAR ORDET Nu ska vi i ännu högre grad bidra till samhällsutvecklingen 2 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN Ny digital ytmodell tar oss ovanför markytan 4 Årets upptäckt: ytterligare en fjälltopp över 2000 meter 6 Sverigekartan i Minecraft årets digitala projekt 8 Öppna geodata är en vinst för Sverige 11 Ny nationell geodatastrategi möter samhällets behov 12 VI SÄTTER GRÄNSERNA Minskad tid och kostnad för bredbandsförrättningar 14 Digitala fastighetsgränser kan bli verklighet 16 Kortare tid för förrättningar över hela landet 18 VI SÄKRAR ÄGANDET Digitala kontrakt vid fastighetsköp utvärderas 20 Effektivt med automatiserade beslut 21 SAMVERKAN Svensk geoprocess för enklare utbyte av geodata 22 Samverkan för geodata i 3D 24 INTERNATIONELLT FN-konferens för hållbar urbanisering 26 Lantmäteriet bidrar till global utveckling 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Forskarstudier utvecklar vår verksamhet 30 DIGITALISERING Lantmäteriet leder digitaliseringen av det offentliga Sverige 32 FAKTA Myndigheten med gott renommé söker medarbetare 34 Kortfakta om vår verksamhet/vår organisation 36 Direktion/Styrelsen 37 Ekonomiskt resultat 39 Viktiga händelser 40

4 LANTMÄTERIET 2016 GD HAR ORDET NU SKA VI I ÄNNU HÖGRE GRAD BIDRA TILL SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Under 2016 har vi slutfört arbetet med vår nya strategiska plan för åren Planen bygger på sex strategiska teman, som i huvudsak har externt fokus; att vara till nytta för medborgare och kunder. Dessa teman ringar in vad som är viktigt för oss att arbeta med under de kommande fyra åren. De sex temana är: En utvecklad statstjänstemannaroll, En synlig och viktig myndighet till nytta för samhällets utveckling, Tjänster och service för kunden, Högre effektivitet och större värde, En attraktiv arbetsgivare, Vi är ett Lantmäteri. Vår information geografiska data och fastighetsdata har grundläggande betydelse för samhällsbyggnadsprocessen, liksom vår fastighetsbildning. Vi är en viktig samhällsaktör när det gäller samhällsplanering, bostadsbyggande, regional utveckling, miljö- och klimatplanering, för att nämna några exempel. Vi registrerar ägande och rättigheter till fastigheter och lägger därmed grunden för ett tryggt ägande och en stor del av hela samhällsekonomin. Vi bidrar alltså i hög grad till samhällets utveckling, men vi ska bli synligare och tydligare för att underlätta och förenkla för alla som behöver tillgång till vår information och expertkunskap. Att vi har en viktig roll i samhällsutvecklingen bekräftades under året då regeringen utsåg oss till utvecklingsmyndighet för den digitala samhällsbyggnadsprocessen, med målet att underlätta bostadsbyggandet i Sverige. Man litar på vår kunskap och vår förmåga att samverka med andra, vilket vi har gjort väldigt länge, i många olika sammanhang. Och jag tycker att vi har blivit bra på det. Ett exempel på god samverkan är att vi tillsammans med Geodatarådets ledamöter under 2016 har tagit fram en nationell geodatastrategi som siktar mot utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata. Ett annat är Svensk geoprocess, ett samverkansprojekt med syftet att förenkla den offentliga användningen av geodata, som vi drivit tillsammans med kommunsektorn. Det har gått i mål under året och därmed lagt grunden för fortsatt samarbete för att vidareutveckla processerna för tillgängliga geodata. I vår egen utvecklingsverksamhet ligger fokus på att skapa enkla och säkra digitala lösningar. Det gäller exempelvis automatisering av beslut i inskrivningsärenden. Detta har lett till att vi har hållit hand- 2

5 GD HAR ORDET LANTMÄTERIET 2016 läggningstiderna, trots en stor ökning av ärenden under våren. Däremot har vi haft problem med handläggningstiderna i förrättningsverksamheten, vilket framför allt beror på stor personalomsättning bland lantmätarna. Vi konkurrerar med många andra om dessa resurser. Med hjälp av produktionsutjämning och teamarbete försöker vi lösa situationen. För att återknyta till våra strategiska teman: Under 2017 kommer vi att lägga tyngd punkten på två teman. Det ena är ett Lantmäteri kunderna ser oss som en samman hållen myndighet och det måste vi hantera internt för att kunna tillmötesgå dem på ett tydligt sätt. Det andra huvudtemat är statstjänstemannarollen, som är grundläggande för vår verksamhet. I rollen ingår att vara till för medborgarna. Vi ska stå för stabilitet och inge förtroende fört roendet för det gemensamma är mycket viktigt, annars fungerar inte samhället. Ett kvitto på att allmänheten har förtroende för oss fick vi genom TNS Sifos anseendeindex 2016, då vi för tredje året i rad hamnade i toppen på listan! Det måste vi förvalta på ett bra sätt. En trevlig avrundning på året var att vi i december fick IT-utmärkelsen Årets digitala projekt för satsningen på Sverigekartan i Minecraft. Bengt Kjellson, generaldirektör 3 FOTO: KATINKA IGELBERG

6 LANTMÄTERIET 2016 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN NY DIGITAL YTMODELL TAR OSS OVANFÖR MARKYTAN Lantmäteriet har lanserat en ny digital ytmodell som visar höjden på skog, byggnader och annat som finns på marken. Ytmodellen kan visas som en enkel form av 3D och bygger på vanliga flygbilder. Lantmäteriet har redan tidigare släppt en tredimensionell terrängmodell över Sverige, som bygger på höjddata från flygburen laserskanning. Terrängmodellen visar bara markytans form. För att se byggnader, träd och annat som finns ovanför marken behövs ett punktmoln, antingen från laserdata eller flygbilder. Vårt punktmoln från laserdata är den ögonblicksbild som vår terrängmodell baseras på. Nu finns även ett uppdaterat punktmoln från flygbilder, säger Birgitta Fyrberg, produktchef på Lantmäteriet. Många användningsområden Bildpunkterna i överlappande flygbilder matchas för att ta fram ytmodellen. Genom att jämföra den med terrängmodellen respektive laserdata kan man beräkna höjd på skog eller annat som är ovanför markytan. Vi tror att den nya ytmodellen kommer att få många användningsområden, inte minst där man vill kunna analysera eller visualisera förändringar i landskapet över tid, säger Birgitta Fyrberg. Ytmodell med infraröd 3D-vy över Högakustenbron och gruvan i Kiruna. Ytmodellen kommer att följa Lantmäteriets bildförsörjnings program och nya data fylls på årligen, allteftersom nya flygbilder blir tillgängliga, med cirka en tredjedel av Sverige varje år. På sikt kommer det att bli möjligt att beställa ytmodell från olika år över samma område. 4

7 5 FOTO: LANTMÄTERIET FOTO: LANTMÄTERIET

8 LANTMÄTERIET 2016 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN ÅRETS UPPTÄCKT: YTTERLIGARE EN FJÄLLTOPP ÖVER 2000 METER Med hjälp av laserskanningsteknik upptäckte Lantmäteriet under 2016 en topp på fjället Sielmatjåkka i Lappland som är sju meter högre än vad som tidigare beräknats. Sielmatjåkka är nu Sveriges nordligaste fjäll över meter, vilket innebär att det nu finns åtta fjäll i Sverige som når över den höjden. Upptäckten gjordes i samband med Lantmäteriets laserskanning av Sverige. Lantmäteriet håller sedan 2009 på att ta fram en detaljerad markterrängmodell över Sverige med hjälp av laserskanning från flygplan. Ända sedan höjdmätningarna påbörjades har meter varit en magisk gräns för fjällentusiaster. På så sätt är detta en sensationell upptäckt, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet som varit med i upptäckten av den nya fjälltoppen. De nya mätningarna visade att Sielmatjåkkå är meter. Chans att hitta fler nya höjder Mätningarna är exakta. Vi kan se ner på decimetern hur högt någonting är, vilket är en stor skillnad från förr då det kunde skilja flera meter. Några områden med fler intressanta toppar finns fortfarande kvar att skanna, bland annat inom Sarek Nationalpark, så det finns chans att hitta fler nya höjder, säger Björn Olander. Sielmatjåkka ligger tolv kilometer norr om före detta nordligaste toppen Kaskasatjåkka och femton kilometer norr om Kebnekaise. Fjället Sielmatjåkka. FOTO: BJÖRN OLANDER 6

9 FOTO: LANTMÄTERIET Sielmatjåkka topp, 2004 m.ö.h. 7

10 LANTMÄTERIET 2016 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN SVERIGEKARTAN I MINECRAFT ÅRETS DIGITALA PROJEKT I december 2015 släppte Lantmäteriet hela Sverigekartan i Minecraft. Lanseringen blev mycket uppmärksammad och redan de första dagarna gjordes tusentals nedladdningar. Men vad har hänt under året som gått? En spektakulär uppskattning visades i slutet av Den 19 december fick Lant mäteriets satsning på Minecraft IT-utmärkelsen CIOawards 2016 i kategorin Årets digitala projekt, vid vad som liknats vid IT-världens Oscarsgala. Juryns motivering var bland annat: Årets digitala projekt är ett gott exempel på hur en traditionell svenska aktör drar nytta av digital teknik på ett innovativt och inspirerande sätt och når ut till nya målgrupper i flera dimensioner. Intresset för Sverige i Minecraft har förvisso varit stort under 2016, inte bara bland spelande barn och skolungdomar utan allt fler kommuner har sett möjligheten att använda spelet för att skapa medborgardialog kring samhällsplanering och bostadsbyggande. Ett exempel på detta är Alingsås som under hösten lanserade Alingsås tätort uppbyggd i Minecraft, tillsammans med digitaliserad planinformation och en interaktiv webbkarta. Det är väldigt roligt att det som från början togs som en lite kul grej för ungdomar nu har blivit något som faktiskt används som ett verktyg i samhällsbyggnads processen på flera håll. Detta nämns ofta när man pratar om Lantmäteriet och jag tror att det har ökat intresset för oss som arbets plats, säger verksamhetsutvecklare Bobo Tideström. Mer detaljerade data till fyra områden Sommaren 2016 släppte Lantmäteriet ännu mer detaljerade geodata till Minecraft för områdena Kiruna, Östergötland, Gotland och Gävle. Kuberna i spelet får en meters upp lösning istället för åtta meter. De fyra områdena är på olika sätt intressanta ur samhällsbyggarperspektiv. I Kiruna pågår en omflyttning av stadskärnan. Minecraftspelet gör det möjligt för invånarna att bidra med förslag till och synpunkter på stadsomvandlingen. Östergötland är ett testområde för uppbyggnaden av en nationell 3D-karta. På Gotland vill Riksantikvarie ämbetet använda spel och spelteknik för att gestalta och förmedla kulturarvet i närmiljön på ett sätt som gör barn och ungdomar intresserade av sin historia. I Gävle finns ett kluster av aktörer inom geografiska informationssystem, GIS. Det är exempelvis Esri Sverige, Future position X, Gävle kommun, Högskolan i Gävle och Lantmäteriet. Dessutom har elever vid Polhemsskolan i Gävle som sommarjobb, både byggt själva och agerat handledare till yngre elever. Tillsammans har de återskapat byggnaderna i centrala Gävle precis så som de ser ut i verkligheten, säger Bobo Tideström. 8

11 Sverigekartan i minecraft. Varje dag görs mellan fem och tjugofem nedladdningar av Minecraft-kartor från lantmateriet.se/minecraft. Totalt har det gjorts cirka nedladdningar på sammanlagt mer än 12 tebibite (TiB). Gävle Konserthus. FOTO: LANTMÄTERIET FOTO: LANTMÄTERIET Almedalen i Visby. 9

12 LANTMÄTERIET 2016 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN Eftersom effekter av klimatförändring och miljöförhållande har en geografisk koppling är öppna geodata av central betydelse. Om behovet av öppna geodata. I skrivelsen Sverige behöver öppna geodata nämns flera exempel på samhällsnytta, ett av dem kommer från Jordbruksverket, som anser att öppna data från Lantmäteriet skulle kunna medföra en minskad användning av fosfor inom jordbruket. Enligt ett forskningsexempel skulle fälten med hjälp av geodata analyser kunna gödslas enbart där det behövs. Uppskattningsvis skulle omkring ton fosfor kunna sparas, vilket motsvarar 27,2 miljoner kronor. Effekten på miljön är också positiv. Lantmäteriet har redan öppnat en mindre mängd geodata - den översiktliga kart-, höjd- och positionerings informationen. Det gjordes i två steg, 1 juli 2015 och 1 januari

13 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN LANTMÄTERIET 2016 ÖPPNA GEODATA ÄR EN VINST FÖR SVERIGE Vilka positiva effekter kan uppstå i samhället om Lantmäteriet får möjlighet att släppa en stor del av sina geodata som öppna data? Många, visar det sig i en kartläggning av nyttor och kostnader som gjordes under Kartläggningen gjordes inom ramen för det uppdrag Lantmäteriet fått av regeringen som gäller dels de satsningar på öppna geodata som Lantmäteriet redan gjort, dels planerade satsningar inom budgetperioden Slutredovisningen av uppdraget ska ske senast den 31 maj En delrapport lämnades in till Näringsdepartementet och Finansdepartementet i slutet av september. Där framgår att de positiva effekterna troligtvis vida överstiger kostnaderna för avgiftsfria geodata. Öppna geodata skulle kunna bidra till stora vinster för samhället. Lantmäteriet har också tillsammans med Geodatarådet lämnat in skrivelsen Sverige behöver öppna geodata till Näringsdepartementet. Syftet med skrivelsen var att uppmärksamma regeringen på att många myndigheter och offentliga organisationer delar bedömningarna kring behovet av en ny finansieringsmodell för Lantmäteriets geodata. Forskningsstudie Tillsammans med Vinnova har Lantmäteriet även finansierat en forskningsstudie om de samhällsekonomiska effekterna av öppna geodata. Studien har genomförts på Handels högskolan i Stockholm och resultatet presenterades i november. Det visar att en reform som ger öppna geodata från offentlig sektor är samhälls ekonomiskt lönsam även vid en mycket försiktig bedömning beräknas överskottet bli omkring 200 miljoner kronor. Utgångs punkten är att statliga myndigheter och kommuner slutar att ta betalt för grund läggande geodata och att aktörer som byggherrar, entreprenörer och miljöutredare får fri tillgång till dessa. Effektiviseringar inom exempelvis samhällsbyggnadsprocessen och områden som transporter respektive miljöskydd blir då möjliga. Geodata är en viktig förutsättning för att förebygga olyckor samt att hantera insatserna. 11

14 LANTMÄTERIET 2016 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN NY NATIONELL GEODATASTRATEGI MÖTER SAMHÄLLETS BEHOV Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny nationell geo datastrategi för Den har tagits fram i samråd med de myndigheter och organisationer som ingår i Geodatarådet och överlämnades till regeringen i juni. Strategin fokuserar på fem samhällsutmaningar där geodata kan bidra till lösningar: Innovation och tillväxt. Digitalisering av offentlig förvaltning. En effektivare samhällsbyggnadsprocess. Klimatanpassning och miljöhot. Försvar, samhällsskydd och beredskap. Lantmäteriet stöds av de mycket engagerade myndigheter och organisationer som ingår i Geodatarådet. Vi kommer att utveckla vår samverkan kring hur geodata kan bidra till lösningar på viktiga samhällsutmaningar för Sverige. Exempel på detta är digitaliseringen av offentlig förvaltning och en effektiv samhällsbyggnadsprocess, säger Peter Nyhlén, som lett arbetet med att ta fram strategin. Han tillägger: Den nationella geodatastrategin är en fantastisk möjlighet för Lantmäteriet och andra offentliga organisationer som producerar geodata att på ett strukturerat sätt möta samhällets behov. Lantmäteriet och Geodatarådet har också tagit fram en handlingsplan för 2017, med dessa fyra övergripande mål som grund. 1 Geodata är öppna 3 2 Geodata är användbara 4 Geodata är tillgängliga Samverkan är välutvecklad 12

15 Geodatarådets medlemmar från och med hösten 2016: Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Värmland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Linköpings kommun, Sjöfartsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges kommuner och landsting, Skogsstyrelsen, SMHI, Trafikverket, Sveriges lantbruksuniversitet. 13 FOTO: MAX ÅBERG

16 LANTMÄTERIET 2016 VI SÄTTER GRÄNSERNA MINSKAD TID OCH KOSTNAD FÖR BREDBANDSFÖRRÄTTNINGAR Sverige har sedan 18 december en ny bredbandsstrategi som innebär ökade ambitioner i förhållande till tidigare uppsatta mål. Regeringens mål är numera att år 2025 ska alla ha möjlighet till snabbt bredband och 98 procent av befolkningen ska ha en hastighet om 1 Gbit/s. Lantmäterimyndigheterna har en viktig roll i den kraftiga utbyggnaden. FOTO: NATASJA KAMENJASEVIC FOTO: NATASJA KAMENJASEVIC FOTO: NATASJA KAMENJASEVIC FOTO: NATASJA KAMENJASEVIC 14

17 VI SÄTTER GRÄNSERNA LANTMÄTERIET 2016 Både luftburet och markbundet bredband kräver åtkomst till marken och det kan vara många fastigheter som berörs och markägare som ska involveras. Utan åtkomst till mark, inget bredband, säger verksamhetsutvecklare Björn Bodin, Lantmäteriet. En lagändring, till följd av ett nytt EUdirektiv, trädde i kraft 1 juli i Syftet med lagändringen är att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband genom att i större utsträckning använda befintlig infrastruktur. Dessutom har en fyra månaders tidsgräns införts för lednings rättsförrättningar som rör bredband. Inom den tiden ska myndigheten ha tagit beslut. För att klara lagkravet prioriteras och påbörjas bredbandsförrättningarna direkt, säger Björn Bodin. Han berättar att under hösten har branschen vid flera tillfällen fått information om hur lantmäterimyndig heterna jobbar med bredbandsfrågan enligt de nya förutsättningarna. De externa aktörerna undrar över vad vi gör för att underlätta utbyggnaden, de flesta känner till det nya lagkravet. Då kan vi berätta om den nya samordningen i team med ny process som numera finns inom Lantmäteriet. Arbete i bredbandsteam Under våren 2016 tog Lantmäteriet, i samarbete med de kommunala lantmäterimyndigheterna, fram en ny arbetsmodell för bredband. Björn Bodin var projektledare för bredbandssamordningen. Utgångspunkten har varit att skapa förutsättningar för att klara tidsgränsen på fyra månader och göra tydliga tolkningar av lagen. Arbetsmodellen bygger på team arbete, säger han och fortsätter: Vi testade framgångsrikt den nya arbetsmodellen med arbetsteam i ett projektet där 28 förstärkningsstationer, som ska förstärka signalerna i fiberkablarna, ska tryggas med ledningsrätt. Detta nät sträcker sig över flera län och går från Skåne upp till Stockholm. Idag finns tre bredbandsteam som består av teamledare, lantmätare, mätningsingenjör och förrättnings assistent. Teamen samarbetar för att arbetet ska bli enhetligt gentemot bredbandsbranschen och det har fungerat väldigt bra. Effektivare handläggning Arbetsmodellen har ett nationellt perspektiv på arbetet kring ledningsrätter för bredband och Lantmäteriet har tagit fram instruktioner för hur den ska användas. På sikt innebär detta en kostnadsbesparande, effektivare och enhetligare handläggning, säger Björn Bodin. En ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet att dra fram och behålla ledningen på berörd mark. Lednings - rätten fortsätter att gälla även om fastigheten byter ägare. Den här formen av förrättning är lämplig då ledningen ska ägas av en juridisk person som exempelvis en ekonomisk förening, en kommun eller ett företag. 15

18 LANTMÄTERIET 2016 VI SÄTTER GRÄNSERNA DIGITALA FASTIGHETSGRÄNSER KAN BLI VERKLIGHET Fastighetsgränsen är skiljelinjen mellan olika fastigheter. Gränserna är än så länge extremt analoga, de märks ut av gränsrör och ibland stenar. Koordinatbestämda gränser skulle betyda mycket för olika typer av fysisk planering och infrastrukturprojekt, men också för vanliga medborgare. Här finns potential att spara tid och pengar, säger Asko Annala, jurist på Lantmäteriet. Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att översiktligt utreda förutsättningarna för koordinatbestämda gränser. En rapport ska lämnas senast 31 mars I dagens system är det i första hand gränsmärkena i marken som avgör gränsens läge, men de får då inte ha rubbats sedan de tillkommit. Ett digitalt system skulle inte bara vara säkrare utan också förenkla regelverket och Lantmäteriets verksamhet, menar Asko Annala. Han tror att alla verksamheter som på något sätt använder fastighetsgränser skulle tjäna på att det finns säker digital information om gränserna. Utöver planerings- och byggverksamhet bland annat jord- och skogsbruk. Många utmaningar på vägen Tidsperspektivet för fullt digitaliserade gränser är dock långt. Utöver de rent tekniska utmaningarna krävs ett antal lagändringar för att koordinaterna ska gälla legalt före gränsmärkena. Jag tror inte vi ser ett nytt regelverk inom de närmaste fem åren. Och bara tanken att mäta in befintliga gränser svindlar. Det kan faktiskt handla om decennier, beroende på både tekniska möjlig heter och politiska ställningstaganden. Men Lantmäteriet menar att de investeringar som skulle krävas ändå kan motiveras av de betydande vinster som de skulle ge till samhället. I ett digitaliserat samhälle passar inte släggor och stenar in, säger Asko Annala. 16

19 FOTO: LANTMÄTERIET LANTMÄTERIET 2014 ÖVERGRIPANDE FOTO: KATINKA IGELBERG 17

20 LANTMÄTERIET 2016 VI SÄTTER GRÄNSERNA KORTARE TID FÖR FÖRRÄTTNINGAR ÖVER HELA LANDET Genomströmningen av förrättningsärenden ska snabbas på, med produktionsutjämning. Det innebär att ärenden handläggs där det finns bäst förutsättningar, vilket inte alltid är där berörda fastigheter är belägna. Genom ett samlat grepp över produktionen i hela landet så används resurserna på bästa sätt, säger Kristina Widborg Ahlstrand, nationell produktionssamordnare. Det har varit stora skillnader i ärendeinströmningen över landet. Detta har lett till att leveranstiderna har varierat, från några månader där ärendeinströmningen varit låg till flera år där ärendeinströmningen varit hög. Nu har dessa tider jämnats ut, leveranstiden blir då tyvärr längre på några platser men betydligt kortare på andra. Vi har arbetat hårt under hela året för att av sluta de äldsta ärendena och kommer på sikt att kunna få kortare leveranstider över hela landet, säger Kristina Widborg Ahlstrand och tillägger: En mer enhetlig hantering och hand läggning sker nu, vi tar hand om nya ärenden efter den ordning ansökan inkommit. Med vissa undantag när samhällsnyttiga projekt och ärenden med vissa ömmande skäl dyker upp. Fördelar ärenden centralt En central grupp ansvarar för att fördela ärenden. Gruppen prioriterar utifrån givna kriterier och helt oberoende av geografiska parametrar. Resultatet är att Lantmäteriet ger kunder och sakägare en likvärdig service i hela landet samtidigt som vi arbetar med att kapa kötiden innan ett ärende får en handläggare, säger Kristina Widborg Ahlstrand. Parallellt med produktionsutjämningen startas arbetsteam och pooler med målet att korta leveranstiderna. Poolerna inriktar sig på speciella steg i förrättningsprocessen. Ett exempel på detta är arkivforskning då en expert på detta utreder det som efterfrågas, vilket sparar tid. 18

21 19 FOTO: KATINKA IGELBERG

22 LANTMÄTERIET 2016 VI SÄKRAR ÄGANDET DIGITALA KONTRAKT VID FASTIGHETSKÖP UTVÄRDERAS Under våren 2016 har Lantmäteriet varit involverat i ett projekt tillsammans med företagen ChromaWay, Kairos Future och Telia med syftet att titta lite närmare på blockkedjetekniken. Vad kan den innebära om den används i processen för fastighetsöverlåtelser? Genom att tillämpa blockkedjetekniken i våra system möjliggörs säkra transaktioner med öppenhet för den fastighetsinformation som ska vara öppen, säger utvecklingschef Mats Snäll, som ansvarar för uppdraget digital utveckling på Lantmäteriet. Det finns en möjlighet att ersätta papper med digitala kontrakt, kontroll av personer genom e-id samt att ersätta vittnen och offentlig tillgänglighet till publika register genom att driva hela processen och dess dokumentation genom blockkedjan. Mats Snäll påpekar att även om nuvarande process kring ett fastighetsköp är säker och tydlig tar den tid och många transaktioner sker analogt. De involverade parterna i en fastighetsaffär: köpare, säljare, banker, mäklare och Lantmäteriet tar alla del i en tidskrävande och komplicerad process. Blockkedjetekniken skulle innebära att ledtider försvinner och att processen som idag kan ta månader att genomföra i princip FOTO: BARABILD kan ske vid sittande bord. Och just sättet att ha distribuerad informationslagring istället för centraliserad ligger till grund för ökad säkerhet samtidigt som det ger en ökad transparens. Stort intresse för tekniken Projektet tillsammans med ChromaWay, med flera, resulterade i en rapport som väckte uppmärksamhet. Allt från små företag till statliga myndig heter har hört av sig och ställt frågor till oss om tekniken och projektet, säger Mats Snäll och fortsätter: I dagsläget finns inte några beslut om att vi ska införa blockkedjetekniken inom Lantmäteriet. Det finns inte någon teknisk mognad för detta ännu. Men det skulle kanske vara möjligt inom en treårsperiod. Samarbetsprojektet har under hösten arbetat vidare i en andra fas. Det handlar om att ta fram en teknisk lösning som ska användas som testbädd för att verifiera att man får ett bra stöd i processen för överlåtelse av fastigheter. 20

23 FOTO: MAX ÅBERG EFFEKTIVT MED AUTOMATISERADE BESLUT Lantmäteriet har gjort stora investeringar inom verksamheten fastighets inskrivning de senaste åren för att ersätta gamla system och digitalisera ärende hanteringen. Det handlar bland annat om lag farter, inteckningar och andra inskrivningar. Andelen elektroniska ansökningar har ökat under 2016 var fjärde ansökan kommer nu in digitalt. Detta bidrar till kortare ledtider och mer effektiv handläggning. För merparten av inskrivningsärendena har flera delar av processen automatiserats. Exempelvis är närmare tio procent av besluten i inteckningsärenden nu automatbeslut. Automatiseringen har bidragit till att verksamheten kunnat leverera på förväntad handläggningstid, trots rekordstora mängder inkommande ärenden under Mina meddelanden Lantmäteriet har anslutit sig till Mina meddelanden vilket innebär att viss information går att få i digital form istället för som papperspost. Det kan vara information i samband med lantmäteriförrättningar, inskrivningsärenden och ärenden som rör samfällig hetsföreningar. Det kan också vara registrering om ägarförändring och underrättelse för beslut, för att nämna några exempel. 21

24 LANTMÄTERIET 2016 SAMVERKAN SVENSK GEOPROCESS FÖR ENKLARE UTBYTE AV GEODATA Sedan 2012 har Lantmäteriet tillsammans med Sveriges kommuner och Lands ting (SKL) arbetat i projektet Svensk geoprocess. Ett samverkansprojekt med det övergripande målet att förenkla den offentliga användningen av geodata för många av samhällets aktörer. Ett av målen med Svensk geoprocess var att i samverkan utarbeta enhetliga geodataspecifikationer för nio utvalda teman. Och att skapa effektivare arbetsprocesser mellan kommunerna och Lantmäteriet. Det har handlat om att möjliggöra enhetliga leveranser av geodata oavsett administrativa gränser. I arbetet har också ingått att för respektive utvalt tema beskriva hur samverkan kan effektiviseras vid insamling, lagring och tillhandahållande. Samverkansprojektet har även haft som uppdrag att påskynda införandet av de enhetliga nationella referenssystemen Sweref 99 och RH 2000 i Sveriges kommuner. Vad är det viktigaste som projektet Svensk geoprocess har åstadkommit? Karin Bergström, verksamhetsansvarig inom projektet: Enhetliga geodata underlättar för alla inblandade, exempelvis vid planarbete, fastighetsbildning och bygglovs hantering. Projektresultaten som har införts hos berörda parter innebär minskat dubbelarbete och har gjort det enklare att utbyta och använda geodata. Dessutom har projektet lagt grunden till ett fortsatt gott samarbete där vi Sveriges kommuner, SKL, Lantmäteriet och andra berörda myndigheter tillsammans vidareutvecklar geodata och formerna för samverkan. Arbetet fortsätter Projektet avslutades i juli 2016 och en slutrapport lämnades till regeringskansliet. Samverkansgruppen mellan SKL och Lantmäteriet är nu Svensk geoprocess styrgrupp, och en lång rad aktiviteter, möten och regionala träffar står på agendan framöver. Man är beredda att förvalta och vidareutveckla projektresultaten samt stödja och samordna olika införandeinitiativ runt om i landet, säger Karin Bergström och tillägger: Dessutom fullföljs arbetet med att stödja införandena av enhetliga referenssystem i Sveriges kommuner. 22

25 FOTO: NATASJA KAMENJASEVIC De nio geodatatemana är: flygbild/ortofoto, markanvändnig, laserdata/höjdmodell, adress, stompunkter, hydrografi, markdetaljer, väg/järnväg, byggnad. Under första halvåret 2016 genomförde projektet de två avslutande temauppdragen för byggnad och väg/järnväg. Geodataspecifikationer och samverkansprocesser är därmed framtagna för samtliga teman. 23

26 LANTMÄTERIET 2016 SAMVERKAN SAMVERKAN FÖR GEODATA I 3D 2015 startade Lantmäteriet en nationell samverkansgrupp för samarbete kring geodata i 3D. Syftet var bland annat att skapa förutsättningar för att producera och utbyta skalbara och kombinerbara geodata i 3D. Vi fick ett fortsatt regeringsuppdrag att utveckla denna samverkan under En särskild arbetsgrupp har arbetat fram en första version av ett ramverk för nationella geodata i 3D. Syftet med ramverket är att underlätta både för dem som producerar och tillhandahåller geodata och för dem som använder informationen. Ramverket ska bland annat ge ökad möjlighet att kombinera geodata i 3D från olika producenter. En förutsättning för att en väl fungerande infrastruktur för geodata i 3D ska kunna realiseras är att de offentliga aktörerna följer ramverkets principer, säger senior advisor vid Lantmäteriet Thomas Lithén och tillägger: Det skulle underlätta att alla offentliga geodataproducenters data är öppna. Samverkansgruppen har initialt bestått av Lantmäteriet, Trafikverket, SGU, Sjöfartsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs stad, Linköpings kommun och Falu kommun. Under året har Skogsstyrelsen anslutit sig till gruppen. FOTO: LANTMÄTERIET För visualisering av geodata i 3D har använts en testmiljö, kallad 3D-demonstrator, som har fungerat som stöd när ramverk och vägledningar har tagits fram. Demonstratorn finns tillgänglig för allmänheten på huvudkontoret i Gävle. Bilden föreställer inloppet till Norrköping och består av data från både kommun och myndigheter i 3D. 24

27 FOTO: BRITT-LOUISE MALM Andreas Berg visar Lantmäteriets 3D-demonstrator. 25

28 LANTMÄTERIET 2016 INTERNATIONELLT FN-KONFERENS FÖR HÅLLBAR URBANISERING Habitat III*, FN:s konferens om bostäder, byggande och hållbar stadsutveckling hölls i Quito, Ecuador, den oktober Där deltog Lantmäteriet på uppdrag av regeringen. Avsikten med Habitat III var att blåsa nytt liv i det globala engagemanget för bostäder och hållbar urbanisering och fokusera på genomförandet av New Urban Agenda. I samband med avslutningen av konferensen godkändes också en ny urban agenda, som ska vägleda arbetet för städers och samhällens utveckling de kommande 20 åren. Det är ett viktigt dokument som beskriver hur man ska arbeta framåt mot Man förväntar sig då att mängden av jordens befolkning som bor i tätorter kommer att öka från dagens 54,5 procent till cirka 60 procent år 2030, säger Peter Wasström, chef för Lantmäteriets enhet Tjänsteexport. Han var en av de svenska deltagarna på konferensen. Seminarium om jämställt markägande Inför Habitat III gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att förbereda, genomföra och följa upp insatser vid Sveriges deltagande vid konferensen, bland annat se till att en s vensk paviljong fanns på själva utställningen. Vi ska också redovisa en slutrapport som beskriver arbetet med uppdraget. Denna ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2017, säger Peter Wasström. Lantmäteriet ansvarade för ett seminarium med ett välfärds- och jämställdhetsperspektiv Land is a fundamental asset for smart, welfare, gender equality and gender space där bostads- och IT-minister Peter Eriksson inledningstalade och Lantmäteriet, Boverket samt Sida bidrog med föreläsningar. Seminariet var välbesökt, säger Peter Wasström och fortsätter: Även vår paviljong hade många besökare, uppskattningsvis 1000 per dag, det vill säga totalt omkring 5000 personer. I paviljongen berättade vi om hur Sverige arbetar för att nå de 17 globala målen för hållbar utveckling. *Habitat I hölls i Montreal 1976 och Habitat II i Istanbul

29 Om alla konferensdeltagare och besökare på den tillhörande mässan räknas in, så var cirka personer närvarande på Habitat III. SAMVERKAN LANTMÄTERIET 2015 FOTO: PETER WASSTRÖM FOTO: MAX ÅBERG FOTO: MARTIN HARVEY/GETTYIMAGES 27

30 LANTMÄTERIET 2016 INTERNATIONELLT LANTMÄTERIET BIDRAR TILL GLOBAL UTVECKLING Tjänsteexporten är Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling. Den koncentreras på insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk utveckling samt att stödja och framför allt stärka systerorganisationer i andra länder avseende: rättsenlig hantering av fast egendom, transparent och effektiv offentlig förvaltning, ökad service och inflytande för medborgarna, utbyggd teknisk infrastruktur. Vår tjänsteexport bedrivs framför allt som samarbetsprojekt med lantmäterimyndigheter i Sveriges biståndsländer, genom finansiering av Sida. Lantmäteriet bidrar med expertkunskap från samtliga av våra verksamhetsområden, säger enhetschef Peter Wasström. Vi medverkar också i andra typer av projekt via Swedesurvey AB. tidigare har Lantmäteriet motsvarande avtal med Lantmäteriverket i Finland. Under året har tjänsteexporten förberett en omfattande ITP-kurs (International Training Program) som ska starta under Denna kurs ska stärka lantmäteriorganisationernas hantering av markfrågor i östra Afrika (Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda och Zambia). Ytterligare fyra kurser kommer att genomföras inom ramen för programmet, fram till Tio länder under 2016 Lantmäteriet har drivit eller medverkat i projekt, samarbeten och förstudier i tio länder under 2016: Albanien, Bosnien- Hercegovina, Botswana, Georgien, Kosovo, Makedonien, Monte negro, Rwanda, Serbien, Vitryssland. Tjänsteexporten omsatte 35,8 miljoner kronor 2016, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Nordiskt nätverk Peter Wasström berättar att Lantmäteriet ingår i en nordisk nätverksgrupp om tjänsteexport tillsammans med systermyndigheterna i Danmark, Island, Finland och Norge. Syftet med denna är erfarenhetsutbyte samt att gemensamt stärka och koordinera insatserna när myndigheterna har uppdrag i samma länder Under 2016 skrev vi på ett formellt samarbetsavtal med Kartverket i Norge. Sedan Rationell markanvändning i Rwanda Ett femårigt projekt i Rwanda tillsammans med Lantmäteriets motsvarighet i landet, Natural Resources Authority, skrevs på i december. Projektet handlar bland annat om hållbar och rationell markanvändning och underhåll av det nationella fastighetsregistret. Arbetet ska pågå

31 N Nytt projekt i Vitryssland Lantmäteriet har skrivit avtal om ett nytt projekt i Vitryssland. Det är det sjätte projektet sedan Det närmast föregående projektet avslutades sommaren 2014 och redan då började en fortsättning förberedas. Den 6 juli undertecknades en överens kommelse om bidrag mellan Sida och Lantmäteriet. Det nya projektet heter Improving Land Management and Urban Development in the Republic of Belarus Using Contemporary Methods and Methodologies och ska som föregående projekt genomföras I samarbete med frivilligorganisationen NGO Land Reform. Lantmäteriet kommer även att samarbeta med Skatteverket i projektet. Det ska bland annat: förbättra metoderna för massregistrering och massvärdering av fastigheter för skatte mässiga ändamål, förbättra ordningen för beskattning av fastigheter, stärka de lokala aktörerna och medborgarnas roll i processen för stadsplanering och fysisk planering. FOTO: JOHNÉR 29

32 LANTMÄTERIET 2016 FORSKNING OCH UTVECKLING FORSKARSTUDIER UTVECKLAR VÅR VERKSAMHET Lantmäteriet har sedan ett par år tillbaka industridoktorander, medarbetare som utför forskarstudier som myndigheten finansierar. Ett par av doktoranderna är Linda Sabel och Martin Håkansson. Linda Sabel forskar om samhällets styrning av fastighetsindelningen och Martin studier handlar om noggrannare GNSS-mätningar. Vill ifrågasätta regelsystem Linda Sabel undersöker om reglerna som styr fastighetsindelningen är för restriktiva. När fastighetsindelningen ändras ställs krav på fastigheternas lämplighet från allmän synpunkt, utifrån det tilltänkta användningsområdet. Varför ska det vara upp till samhället att avgöra om en fastighet är lämpligt utformad om köpare och säljare är överens om en marktransaktion? De nuvarande bestämmelserna utarbetades för över 50 år sedan och då främst med jordbruks näringen i åtanke. Jag hoppas kunna bidra till att fördjupa kunskapen om dagens regelsystem och skapa förutsättningar för ifrågasättande som på sikt kan leda till förändringar som ökar effektiviteten i fastighetsbildningssystemet, säger Linda Sabel. Vill optimera positionering Martin Håkansson forskning är inriktad mot de felkällor som har inverkan vid noggrann GNSS-baserad positionering som exempelvis nätverks-rtk. Forskningen är speciellt inriktad mot de fördröjningar i signalhanteringen som finns i hårdvaran både på mottagarsidan och hos satelliterna. Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer vi att kunna positionera oss med hjälp av fyra GNSS-system med global täckning; gps, Glonass, Galileo och Beidou. Min forskning syftar till att optimera förutsättningarna för positionering med flera GNSS-system och flera GNSS-signaler, säger Martin Håkansson. 30

33 Martin Håkansson, industridoktorand. INTERNATIONELLT LANTMÄTERIET 2015 Lantmäteriet och Högskolan i Gävle startar forskningssamarbete Både Lantmäteriet och Högskolan i Gävle bedriver forskning inom geodataområdet, inkluderande fastighetsinformation och geodesi. Parterna har beslutat att inleda samarbete inom följande områden: Automatiserat beslutsfattande, utveckling av gränssnitt där medborgarna själva medverkar i handläggningen av fastighetsärenden, samt informations försörjning på geodataområdet (exempelvis förändringsdetektering, bildanalys och 3Dmodellering). FOTO: BRITT-LOUISE MALM FOTO: BRITT-LOUISE MALM Linda Sabel, industridoktorand. 31

34 LANTMÄTERIET 2016 DIGITALISERING LANTMÄTERIET LEDER DIGITALISERINGEN AV DET OFFENTLIGA SVERIGE Digitalt först är regeringens satsning på en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Det innebär bland annat att kontakten med myndigheter i framtiden i första hand ska ske digitalt. I februari 2016 beslutade regeringen att Lantmäteriet ska vara en utvecklingsmyndighet och i samarbete med berörda aktörer verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Uppdraget innebär att främja digital förnyelse genom att byggherrar, myndigheter och andra aktörer ska kunna dela information och samverka i en obruten digital process. En målsättning är att det ska bli snabbare, enklare och billigare att planera, för att sedan bygga bostäder. Lantmäteriet lämnade in en delrapport i augusti Den redovisade upp dragets första fas som handlade om att skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet. I den första fasen bjöds många olika aktörer, från det offentliga och från närings livet in för att ge sin syn på utmaningar och möjligheter i dagens byggprocess. Tilläggsuppdrag Lantmäteriet har under hösten 2016 fortsatt att förankra arbetet, organiserat omvärldsbevakning på området och planerat för uppdragets andra fas. Samverkan med andra är en fortsatt viktig del i fas två, som är själva utförandefasen. I slutet av 2016 fick Lantmäteriet ett tilläggsuppdrag av regeringen: Att under första halvåret 2017 fokusera på digitala detaljplaner. Syftet är att få djup insikt kring problem och hinder för att den informationen ska kunna flöda digitalt och obrutet, säger uppdragsledare Malin Klintborg, Lantmäteriet. Arbetet med digitalt först är en integrerad del av Lantmäteriets ordinarie verksamhet. Många medarbetare är involverade. Jag skulle säga att det är ett av Lantmäteriets absolut viktigaste uppdrag, säger Malin Klintborg. Regeringsuppdraget ska slutrapporteras i början av

35 33 FOTO: JOHNÉR

36 LANTMÄTERIET 2016 FAKTA MYNDIGHETEN MED GOTT RENOMMÉ SÖKER MEDARBETARE FOTO: MARIA BRANDER För tredje året i rad finns Lantmäteriet i toppen på listan över allmänhetens förtroende för myndigheter. Vi hamnade, tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, på andraplats i TNS Sifo:s anseendeindex. Endast Konsumentverket har högre anseende enligt årets undersökning, där det totalt ingick 31 myndigheter. Resultatet återspeglar ett kontinuerligt arbete med bemötande och tillgänglighet. Ett exempel: Vårt Kundcenter tar emot drygt samtal per dag och e-post och chattmeddelanden per dygn, de mäter regelbundet kundnöjdheten och procent av dem som tagit kontakt är ganska eller mycket nöjda med den service de fått. Julia Zhu, Awad El-Turki och Naim Al Munaizel tar steget in på den svenska arbetsmarknaden via Lantmäteriet. Alla tre har ett par månaders praktik bakom sig och önskar högst av allt att det ska leda till ett jobb. Rekryteringsarbete Arbetet med att stärka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärke har fortsatt under 2016, på framför allt sociala medier och intranätet. På Linkedin har en karriärsida utvecklats som beskriver vår kultur och lyfter fram medarbetare som berättar om sitt jobb. I dagsläget följer drygt personer Lantmäteriet på Linkedin. En bidragande orsak till att Lantmäteriet är en attraktiv arbetsplats för nyutexaminerade är ett aktivt rekryteringsarbete. Medarbetare från Lantmäteriet har medverkat vid drygt 170 arrangemang på grundskolor, gymnasier och högskolor. Brist på lantmätare En utmaning är däremot att behålla medarbetare. Det har särskilt märkts inom fastighetsbildningsverksamheten där bristen på lantmätare och det ökade behovet av lantmäterikompetens i samhället lett till att personalomsättningen i Lantmäteriet ökat. Detta har i sin tur orsakat längre handläggningstider i förrättningsverksamheten. Sedan halvårsskiftet 2016 har därför fokus för hela Lantmäteriet varit att öka ärendegenomströmningen inom fastighetsbildningen. Vissa arbetsuppgifter har omfördelats för att avlasta fastighets bildningens kärnverksamhet. Mångfaldspraktikanter 2016 var det första året i en tvåårig satsning på 34

37 FAKTA LANTMÄTERIET 2016 att utveckla Lantmäteriets arbete med mångfald och inkludering. Sammansättningen av vår personalstyrka ska spegla sam hällets. Regeringen har gett alla myndigheter i upp gift att ta emot praktikanter under perioden Satsningen riktar sig mot nyanlända samt personer med funktionsnedsättning och Lantmäteriet har under 2016 tagit emot ett tjugotal praktikanter. Chefsutveckling För Lantmäteriet är en viktig kompetens ett utvecklat ledarskap. Under året har vi deltagit i en pilotsatsning med dialog grupper tillsammans med andra myndigheter. Syftet har varit individuell utveckling kopplat till det egna ledarskapet. Pilotprojektet har fallit väl ut och övergår som en del i det ordinarie chefsutvecklingsutbudet. Medarbetardag I augusti bjöd Lantmäteriet in medarbetare från hela landet till en medarbetardag. Temat var den nya strategiska planen för perioden Det blev en dag med spännande och interaktiva pass om framtiden, med många tillfällen att resonera med kollegor från olika kontor. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger sedan flera år tillbaka på en låg nivå det gäller även 2016 då sjukfrånvaron är 4,3 procent av arbetad tid. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens. FOTO: MARIA BRANDER Introduktionsutbildning för nyanställda genomförs varje år för att de nya medarbetarna ska få en helhetssyn och ökad förståelse för Lantmäteriets verksamhet. 35

38 LANTMÄTERIET 2015 FAKTA KORTFAKTA OM VÅR VERKSAMHET Lantmäteriets omsättning under 2015 var miljoner kronor. 67 procent av intäkterna kommer från avgifter och andra ersättningar, resten är anslagsfinansierade. Vi har medarbetare på 50 orter. Tre divisioner ansvarar för fastighetsindelning, inskrivningsärenden respektive informationsförsörjning av geodata. Under året avslutade vi lantmäteriförrättningar. 11 förrättningsärenden har gällt 3D-fastigheter och 14 sådana fastigheter har också bildats. Vi har bildat 17 ägarlägenheter. Totalt finns 827 bildade 3D-fastigheter och ägarlägenheter i Sverige. Vi flygfotograferade cirka kvadratkilometer av Sveriges yta under 2016 vilket är omkring 33 procent av den totala ytan. Vi beslutade i inskrivnings ärenden, där lagfarter och inteckningar dominerar. Totalt inteckningsbelopp var 4,9 biljoner kronor. Det totala taxeringsvärdet för Sveriges fastigheter var 8 biljoner kronor. 98 procent av Sveriges yta har nu laserskannats för data till ny höjdmodell över landet. Utspridda områden i fjällen återstår. Antal parter i geodatasamverkan, för enklare tillgång till geodata, är nu samman lagt 279. Av dessa är 240 kommuner. Under året har vår tjänsteexport varit delaktig i projekt och förstudier i 10 länder. Verksamheten omsatte 35,8 miljoner kronor. Vi är miljöcertifierade sedan 2003 enligt ISO Vi har kartlagt Sverige sedan VÅR ORGANISATION Lantmäteriet har tre divisioner som ansvarar för olika verksamhetsområden. Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen, det vill säga fattar beslut om nya fastigheter eller om ändring av existerande gränser. Det kan också gälla beslut om samfälligheter, servitut och ledningsrätter. Fastighetsinskrivning granskar, beslutar om och registrerar lagfarter, inteckningar, tomträtter och andra rättigheter som läggs in i fastighetsregistret. Divisionen beslutar också om och tar in stämpelskatt och avgifter. Geodatadivisionen samlar in, lagrar och uppdaterar information om Sveriges geografi och fastigheter samt gör informationen tillgänglig för allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet. 36

39 FAKTA LANTMÄTERIET 2016 DIREKTION 2016 FOTO: KATINKA IGELBERG OCH MARIA BRANDER. BENGT KJELLSON generaldirektör ANNA ERIKSSON IT- och utvecklingsdirektör LENA LEED planeringsdirektör INGER LINDHE divisionschef Fastighetsinskrivning ANDERS LUNDQUIST divisionschef Fastighetsbildning ANDERS SANDIN divisionschef Geodatadivisionen HENRIK STRIDSMAN kommunikationsdirektör MARIE LYXELL STÅLNACKE HR-direktör CHRISTINA WALLSTRÖM gd-assistent Sedan 1 december är Ulrika Ekebjär tillförordnad divisionschef för Fastighetsbildning. Anders Lundquist har övergått till en tjänst som biträdande generaldirektör. STYRELSEN Lantmäteriets styrelse är kollektivt ansvarig för den totala verksamheten inför regeringen. Hans Sandebring, ordförande, före detta generaldirektör vid SMHI Bengt Kjellson, generaldirektör vid Lantmäteriet Stellan Lundström, professor vid KTH Helen Olausson, vice ordförande, vd Projektgaranti AB Barbro Holmberg, före detta landshövding, Gävleborgs län Susann Bard, stabschef, Boverket Allan Almqvist, före detta senior advisor, Malmö stad Personalföreträdare: Magnus Landgren, Lantmäteriakademikerna Gull-Britt Olander, ST Lantmäteri 37

40 LANTMÄTERIET 2016 FAKTA <25 ÅLDERSSTRUKTUR Kvinnor personer. Män 854 personer. Totalt personer. MEDELLÖN Kvinnor kr. Män kr. Totalt kr. KOMPETENSKATEGORI Kärnkompetens 1313 personer. Ledningskompetens 189 personer. Stödkompetens 495 personer ,26% PERSONALOMSÄTTNING EXTERN REKRYTERING TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal Medelålder Kvinnor ,9 Män 92 34,9 Totalt: ,9 AVSLUTADE TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal Medelålder Kvinnor ,1 Män 95 47,5 Totalt: , % % UTBILDNING 5% Förgymnasial utbildning 25% Gymnasial utbildning 14% Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 56% Eftergymnasial utbildning längre än 3 år 25% 14% > SJUKFRÅNVARO Kvinnor 3,47% 3,46% 3,92% 4,70% 4,13% 4,46% 5,54% Män 1,76% 1,91% 2,11% 2,79% 2,86% 2,45% 2,76% Totalt 2,64% 2,73% 3,10% 3,85% 3,56% 3,56% 4,31% 38

41 EKONOMISKT RESULTAT FAKTA LANTMÄTERIET 2016 I nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets intäkter och kostnader för respektive verksamhetsgren. RESULTAT PER VERKSAMHET, MNKR Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Intäkter av anslag 112,0 117,9 104,8 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 776,0 716,2 729,1 Intäkter av bidrag 1,1 2,1 3,6 Finansiella intäkter 0,5 0,3 0,5 Summa intäkter 889,6 836,5 838,0 Kostnader 855,2 872,3 877,5 RESULTAT 34,4-35,8-39,6 Informationsförsörjning Intäkter av anslag 275,2 276,7 279,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 375,2 406,9 393,7 Intäkter av bidrag 21,4 14,2 11,8 Finansiella intäkter 0,0 0,4 0,8 Summa intäkter 671,8 698,2 685,9 Kostnader 674,7 677,6 704,9 RESULTAT -2,9 20,6-19,0 Fastighetsinskrivningsverksamhet Intäkter av anslag 153,1 161,9 169,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,1 0,0 0,0 Intäkter av bidrag 0,2 0,4 0,3 Finansiella intäkter 0,1 0,3 0,4 Summa intäkter 153,5 162,6 169,7 Kostnader 153,5 162,6 169,7 RESULTAT 0,0 0,0 0,0 Tjänsteexport Intäkter av anslag 1,0 0,6 0,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 24,8 23,0 21,0 Intäkter av bidrag 0,0 1,8 14,2 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 25,8 25,4 35,8 Kostnader 25,7 24,6 33,8 RESULTAT 0,1 0,8 2,0 Myndighetsuppdrag Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 52,9 46,6 48,6 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0 Summa intäkter 53,0 46,7 48,6 Kostnader 52,0 48,5 48,8 RESULTAT 1,0-1,8-0,2 Totalt Intäkter av anslag 541,3 557,1 553,9 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 229, , ,4 Intäkter av bidrag 22,7 18,5 29,8 Finansiella intäkter 0,7 1,1 1,9 Summa intäkter 1 793, , ,0 Kostnader 1 761, , ,7 RESULTAT 32,6-16,2-56,7 39

42 LANTMÄTERIET 2016 FAKTA VIKTIGA HÄNDELSER Förtroendet i topp För tredje året i rad återfinns Lantmäteriet i toppen på listan över allmänhetens förtroende för myndigheter enligt 2016 års undersökning från TNS Sifo. Vi delar andraplatsen med Strålsäkerhetsmyndigheten. Ny strategisk plan Lantmäteriets lanserade sin nya strategiska plan för på en särskild medarbetardag för alla medarbetare i slutet av augusti. Planen bygger på sex strategiska teman som lyfter fram vad som är viktigt att arbeta med under de kommande fyra åren. Nationell geodatastrategi Lantmäteriet har också, tillsammans med ledamöterna i Geodatarådet, tagit fram en ny nationell geodatastrategi för Utvecklingsmyndighet I februari 2016 beslutade regeringen att Lantmäteriet ska vara en utvecklingsmyndighet och, i samarbete med berörda aktörer, verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Engagemang i Almedalen Vi bjöd in till två välbesökta, öppna seminarier under Almedalsveckan. Det första, Hur växer Sverige? tog upp frågan om användningen av Sveriges mark och hur landet ska växa framöver förhållandet mellan stad och land. Det andra seminariet, Hittar hjälpen fram till dig? riktade in sig på behovet av en gemensam karta för blåljusaktörer. Utmärkelse för Sverige i Minecraft Satsningen på Sverigekartan för Minecraft gav Lantmäteriet i slutet av året IT-utmärkelsen Årets digitala projekt