BILAGA B MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)

Transkript

1 FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB ASSIGNMENT FORS PROJECT SWECO BY: MATS LINDGREN, TOVE NORDLING Sweco

2 VER. Change notes DOC NUMBER DATE CHANGE CHECKED APPROVED 0 P APRIL FIRST ISSUE JARD GIDLUND XXX 12 APRIL FINAL ISSUE JARD GIDLUND MATTIAS BERNEMYR repo002.docx NT \\segotfs001\projekt\5630\ _smörjoljefabrik_projektledning\300_miljötillstånd\12 arbetsmaterial\ansökan slutversioner\bilaga b_mkb\bilaga b_mkb.docx

3 Sammanfattning FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB (fd Statoil Fuel & Retail Lubricants) ansöker om tillstånd för en nyetablering av en anläggning för tillverkning av smörjoljor i Haninge kommun. Denna miljökonsekvensbeskrivning är en bilaga till ansökan. Verksamheten omfattar blandning av basolja och olika tillsatser för att tillverka smörjmedel som bl.a. används industriellt men även i konsumentprodukter så som bilar, gräsklippare och motorsågar. Blandningen sker i slutna system. Smörjmedlen förpackas därefter i förpackningar eller lagras i cisterner. Flytande råvaror kommer förvaras i ett antal cisterner både utomhus och inomhus. Cisternvolymerna kommer att vara i storleksordningen kubikmeter och upp till 16 meter höga. Vid anläggningen kommer det finnas ett lager för färdiga produkter för både produkter producerade inom anläggningen och produkter som tillverkas utanför anläggningen. Cisterner, lager, produktionslokaler och lastplatser kommer vara försedda med invallning för omhändertagande av eventuellt spill och läckage. Invallningarna kommer även att rymma släckvatten och skum. I en omfattande lokaliseringsutredning konstaterades att fastigheterna Årsta 1:73 och Årsta 1:89 vid trafikplats Fors (väg 73) är bäst lämpade för verksamheten. På fastigheten har det bedrivits en bergtäkt. Vid anläggningen kommer drift av utrustning och uppvärmning av processer och lokaler ske med el. Dagvatten kommer behandlas på tomten i två dagvattendammar med efterföljande biofilter. Huvuddelen av det processvatten som uppkommer inom verksamheten kommer att omhändertas som avfall. Mindre mängder processvatten från invallningar utomhus kommer ledas till spillvattenätet efter kontroll och rening i oljeavskiljare. Spillvatten kommer att ledas till Fors reningsverk. Transporterna av gods till och från anläggningen kommer att ske via väg 73 och Nynäsvägen.

4 Den största potentiella miljöpåverkan av verksamheten skulle kunna uppstå om ett stort utsläpp av kemikalier eller släckvatten sker via dagvatten till Vitsån eller via spillvattennätet till Fors reningsverk i den omfattning att ekosystemen i Vitsån eller reningstekniken slås ut i reningsverket. Ett sådant scenario bedöms dock vara osannolikt då sådana skyddsåtgärder kommer vidtas som förhindrar att utsläpp sker via dagvattensystem respektive spillvattennätet. Förvaring av kemikalier och flytande farligt avfall kommer att ske invallat. Invallningar kommer att utformas för att omhänderta släckvatten samt kylvatten för cisterner i samband med brand både inomhus och utomhus. Vid brand eller större läckage av kemikalier eller flytande avfall kommer ventiler stängas för att förhindra att spridning sker utanför anläggningen via dagvatten- eller spillvattensystem. De planerade skyddsåtgärderna med cisterninvallningar, automatisk vattensprinkleranläggning, automatiskt brandlarm, inomhusbrandposter och brandpostnät kommer att minimera risken för uppkomst och spridning av brand, samt underlätta släckinsatser. Den övervägande delen av alla oljor och additiver som kommer att hanteras är inte klassade som brandfarliga. Verksamheten kommer att ge upphov till resursförbrukning genom råvaror, energi och transporter. För närvarande finns inte tillgång till råvaror av rätt kvalitet baserat på förnybara råvaror som kan säkerställa produkternas funktion. Valet av plats har gjorts för att begränsa transportbehovet för vägtransporter genom möjlighet till transport av bulkråvara via sjötransport och lokalisering nära större trafikled, väg 73. För att begränsa miljöpåverkan från energianvändning kommer inköp av grön el att eftersträvas. Lokal miljöpåerkan kommer att utgöras av buller och påverkan av tunga transporter från anläggningen längs Nynäsvägen till Fors trafikplats (väg 73). Bullerpåverkan från anläggningen kommer dock vara liten och innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för industri. Transporterna sker längs en kort sträcka av Nynäsvägen till Fors trafikplats, 150 meter för södergående trafik och 300 meter för norrgående trafik.

5 Innehållsförteckning Inledning Administrativa uppgifter Syfte och krav för MKB enligt miljöbalken Samråd 2 2 Bedömningsgrunder för utvärdering av miljökonsekvenser Aktuella miljömål Miljökvalitetsnormer MKN för luft MKN för vattenkvalitet 7 3 Beskrivning av verksamheten Nuvarande och tillståndsgiven verksamhet Ansökt verksamhet, nollalternativ och alternativ utformning av verksamheten Nollalternativ Alternativ utformning av ansökt verksamhet 12 4 Lokalisering och omgivningsbeskrivningar Nuvarande och tillståndsgiven lokalisering Ansökt lokalisering Alternativ lokalisering lokaliseringsutredning Planförhållanden 18 5 Miljöpåverkan under byggskedet Förslag till generella skyddsåtgärder 19 6 Transporter och infrastruktur Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet 23 7 Utsläpp till vatten Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet 27 8 Utsläpp till luft Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet 29 9 Användning av naturresurser 30

6 9.1 Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet Kemikaliehantering Skyddsåtgärder Konsekvenser vid ansökt verksamhet Avfall Skyddsåtgärder Konsekvenser vid ansökt verksamhet Risk för olyckor Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet Olyckor och brand Släckvatten Mark och grundvatten Markundersökning Utsläpp i samband med olyckor eller brand Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet Buller Skyddsåtgärder Konsekvenser av ansökt verksamhet Ansökt verksamhet jämförd med nollalternativet Lokal miljöpåverkan Regional/global miljöpåverkan Verksamheten jämfört med miljömål och miljökvalitetsnormer Miljömål Miljökvalitetsnormer Referenser 44

7 Bilagor Situationskarta Gällande detaljplan med planbeskrivning Detaljplaner omgivning Lokaliseringsutredning Dagvattenutredning MKN Vatten Riskutredning inklusive släckvattenutredning Riskutredning farligt gods Markundersökning Karta över utsläppspunkter till luft och vatten B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10

8

9 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Verksamhetens namn Organisationsnummer FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB Postadress Utdelningsadress Raffinaderivägen Nynäshamn Kontaktperson anläggningen Telefon Epostadress Ulrika Altsten VD Telefon Epostadress Jonas Palm Verksamhet Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka gas- eller vätskeformiga kemiska produkter (12 kap 45 1 Miljöprövningsförordnigen) Tillståndsplikt Verksamhetskod B Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet: Miljöprövningsdelegationen vid Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Länsstyrelsen i Stockholms län Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Koordinater (SWEREF 99) - Årsta 1:73 och Årsta 1: , Syfte och krav för MKB enligt miljöbalken I detta avsnitt sammanfattas översiktligt de bestämmelser om innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning som är relevanta för denna tillståndsansökan. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra en miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Avsikten är att en miljökonsekvensbeskrivning ska ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt från miljösynpunkt. Vidare ska den bidra till att en viss verksamhet, om den får komma till stånd, får så lite miljöpåverkan som möjligt. En miljökonsekvensbeskrivning ska, i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet med miljökonsekvensbeskrivningen. Den planerade verksamheten omfattas av verksamhetskoderna 12 kap B, i Miljöprövningsförordningen (2013:251). Koden finns inte upptagen i 3 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bland de verksamheter som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har bedömt att utifrån kriterierna i 1(44)

10 bilaga 2 avseende verksamhetens karaktäristiska egenskaper, lokalisering och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper att verksamheten inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har i sin bedömning särskilt framfört att ansökan och miljökonsekvensbeskrivning bör innehålla följande: Alternativa lokaliseringar och beskrivning av nollalternativ. Kartor eller ritningar över hur området kommer att disponeras Gällande planer för området och hur verksamheten förhåller sig till dessa. Redovisning av hur dagvatten från anläggningen kommer tas om hand samt reningseffekt och kostnader för alternativa reningsmetoder av dagvatten. Redogörelse för hur Fuchs säkerställer att den planerade verksamheten inte bidrar till risken att försämra ekologisk och kemisk status för berörda vattenförekomster, särskild vikt ska läggas på Vitsån. Särskilt ska beaktas mål C- 461/13 från 1 juli 2015 från EU-domstolen (Weserdomen). Redovisning med beräkningar av släckvattenbehovet (inklusive kylvattenbehovet) vid en totalskada och hur släckvatten tas om hand så att det inte når dag- och spillvattennät eller lämnar fastigheten utan rening. En redogörelse för om miljökvalitetsnormerna för luft överskrids eller riskerar att överskridas på den närmaste tillfartsvägen till den planerade anläggningen samt hur stor andel verksamhetens transporter kommer att utgöras av de totala transporterna på dessa vägar. Redogörelsen ska även täcka väg 73 till närmaste trafikplatser. Bullerutredning för den planerade verksamheten och tillfartsvägen. Bullerkartor som visar bullerutbredning för dag-, kväll- respektive helgtid vid maximalt utnyttjat tillstånd. Bullerutredningen bör även redovisa vilka möjliga skyddsåtgärder som kan vidtas för att minska eventuella bullerstörningar. Bedömning av lukt från verksamheten inklusive vindros. Vindrosen kan med fördel kompletteras med kartor över luktspridningen visad i luktenheter/kubikmeter (OUE/m 3 ). 1.3 Samråd Som en del av tillståndsprocessen har det hållits samråd i enlighet med 6 kap miljöbalken. Fuchs har genomfört samråd med berörda myndigheter, allmänheten och enskilda som kan antas bli berörda. Syftet med samrådet har varit att informera myndigheterna och boende/företag i närheten om den planerade anläggningen samt att samråda om utformning, avgränsning och innehåll för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. 2(44)

11 Komplett information om samrådsförfarandet finns i bilaga C, Samrådsredogörelse, till ansökan. Ett första samråd genomfördes med Länsstyrelsen i Stockholms län, Södertörns miljöoch hälsovårdsförbund samt Räddningstjänsten (Södertörns brandförsvarsförbund) den 21 december Inför mötet skickades samrådsunderlag ut till inbjudna myndigheter. Vid samrådet rekommenderades att samråd även skulle ske med Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap (MSB), vilket genomfördes skriftligen. Information om planerad tillståndsansökan publicerades i lokaltidningen Mitt i Haninge den 17 januari Kompletterande information till närboende och närliggande företag delades ut i det område som bestämdes på samrådsmötet i den mån de hade brevlådor, den 17 januari Samråd har även skett med ägarna till de två närmst liggande fastigheterna (Årsta 1:4 och Åby 1:1), Tele 2 som äger en mast nära Fuchs tomt, Vattenfall som har en kraftledning nära tomten, Skanska som äger mark söder om Vitsåvägen samt med ägaren av den golfanläggning (Fors Golf) som ligger på andra sidan väg 73. Ägaren till fastigheten Årsta 1:4 fick information om den planerade verksamheten och förfrågan om han ville ha samrådsunderlag skickat till sig. Han såg inget behov av det men önskade att vi informerade golfklubben på andra sidan väg 73 vilket alltså har gjorts. Övriga ovan nämnda fick inbjudan till samråd och samrådsunderlag skickat till sig. Efter att många frågor och synpunkter inkommit från närboende beslutades att ett informationsmöte skulle hållas. Inbjudan till mötet delades ut i brevlådor till de personer som fått informationsbladet tidigare. En inbjudan sattes även upp på en anslagstavla vid Fors Gård. Mötet hölls den 9 februari i Ribbyskolans Aula. Inkomna synpunkter, frågor och lämnade svar redovisas i samrådsredogörelsen (bilaga C). Samrådsredogörelsen skickades till länsstyrelsen 10 mars 2017, för beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet att verksamheten inte har betydande miljöpåverkan fastställdes 13 mars 2017av Länsstyrelsen (Bilaga D till ansökan). 3(44)

12 2 Bedömningsgrunder för utvärdering av miljökonsekvenser Miljökonsekvenserna av den ansökta verksamheten och nollalternativet bedöms utifrån hur verksamheten påverkar miljön lokalt, regionalt och globalt. Som utgångspunkt används de nationella miljökvalitetsmålen och föreskrivna och vedertagna riktlinjer för lokal miljöpåverkan. 2.1 Aktuella miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Ett Generationsmål är även preciserat. Det anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Det finns också utformade etappmål vilka är steg på vägen för att nå generationsmålet samt ett eller flera av miljökvalitetsmålen. Etappmålen visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Av de 16 miljökvalitetsmålen bedöms främst de nio nedan vara relevanta för Fuchs verksamhet. Miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv samt Säker strålmiljö tas inte upp i denna MKB eftersom inte Fuchs verksamhet bedöms beröra dessa. 4(44) Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmålet syftar till att halter av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. En av de så kallade växthusgaserna är koldioxid. Halterna växthusgaser i atmosfären har ökat sedan industrialismens början och de fortsätter att öka vilket innebär att klimatsystemet riskerar att påverkas på ett negativt sätt med temperaturhöjning som följd. Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till ca 80 % på förbränning av fossila bränslen inom industrin, transportsektorn och för el- och värmeproduktion. Etappmål: Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå.

13 Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer för ren utveckling (CDM). Frisk luft Luftföroreningar är orsak till många negativa effekter på hälsan och miljön. Miljökvalitetsmålet syftar till att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Giftfri miljö Miljökvalitetsmålet syftar till att förekomsten av ämnen i miljön som skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen ska vara nära bakgrundsnivåerna. Skyddande ozonskikt Miljökvalitetsmålet syftar till att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet syftar till att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inom målet preciseras att atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte ska leda till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmålet syftar till att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålet syftar till att ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. En precisering lyder att grundvattnet med få undantag ska vara av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet syftar till att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras 5(44)

14 och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 2.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes med miljöbalken 1999 med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor såsom trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnormerna är bindande nationella föreskrifter, vilka har tillståndet i miljön samt vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada, som fokus. Idag finns miljökvalitetsnormer framtagna för luft, vatten och omgivningsbuller. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Generellt kan sägas att ju större miljöpåverkan en verksamhet har desto högre krav kan tillsynsmyndigheten ställa på verksamhetsutövaren att redovisa möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna MKN för luft Regeringen har utfärdat en luftkvalitetsförordning (2010:477) med miljökvalitetsnormer (MKN). Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Miljökvalitetsnormer finns fastställda för olika parametrar i luften i Sverige; kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normvärden och begrepp i förordningen grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål, enligt befintligt vetenskapsunderlag. I Tabell 2-1 finns en översikt av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 6(44)

15 Tabell 2-1 Översikt av miljökvalitetsnormer för utomhusluft som syftar till att skydda människors hälsa. Källa: Naturvårdsverket Förorening NO 2 Medelvärdesperiod Timme Dygn År Timme Dygn MKN-värde 90 µg/m 3 60 µg/m 3 40 µg/m µg/m µg/m 3 Antal tillåtna överskridanden per kalenderår 175 h 1 7 dygn Tid för uppfyllelse 2006 (G) SO h (G) 7 dygn CO 8 timmar 10 µg/m (G) Bensen År 5 µg/m (G) Partiklar PM10 Dygn 50 µg/m 3 35 dygn 2005 (G) År 40 µg/m 3 Partiklar PM2,5 År 25 µg/m (M) 25 µg/m (G) Partiklar PM2,5 År % minskning 2020 (M) exponerings 20 µg/m (G) minskning Bens(a)pyren År 1 ng/m (M) Arsenik År 6 ng/m (M) Kadmium År 5 µg/m (M) Nickel År 20 µg/m (M) Bly År 0,5 µg/m (G) Ozon 8 timmar 120 µg/m (M) 1 Förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår 2 Förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 gånger per kalenderår MKN för vattenkvalitet Sedan 2009 finns miljökvalitetsnormer för vatten vilka uttrycks i ekologisk status (god eller hög) eller, för konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster, ekologisk potential (god eller maximal), samt kemisk status (god). De grundläggande kvalitetskraven inom vattenförvaltningen, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential. Normerna är rättsliga verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt, till exempel "god status 2018". Miljökvalitetsnormerna har sin grund i EU:s så kallade ramvattendirektiv som antogs i december Syftet med ramdirektivet för vatten är att göra arbetet för att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Arbetet för att skydda vattnet utgår ifrån avrinningsområden och Sverige har därför delats in i fem vattendistrikt. Västerhaninge ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Miljökvalitetsnormer finns även för fisk- och musselvatten, förordningens normer för fiskevatten gäller i utvalda sjöar och vattendrag i hela landet, bl.a. Mälaren. Miljökvalitetsnormerna avser dels värden som inte får överskridas eller underskridas 7(44)

16 annat än i viss angiven utsträckning, dels värden som ska eftersträvas. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. för temperatur, upplöst syre, ph, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning och nitrit. Gränsvärden finns t.ex. för restklor, zink och koppar. Miljökvalitetsnormer finns även för grundvattenförekomster där det under riskbedömning visat att mänsklig verksamhet kan påverka grundvattnet så att det orsakar skador på människa eller miljö. Normerna säkerställer att god grundvattenstatus uppnås eller upprätthålls. 8(44)

17 3 Beskrivning av verksamheten I den ansökta verksamheten tillverkas smörjolja genom endast fysikaliska processer. Produktionsprocessen kan schematiskt delas upp i följande steg, se Figur 3-1. Utgående transporter Figur 3-1 Schematisk bild över produktionsprocess vid ansökt verksamhet Råvaror och annat material kommer att transporteras till anläggningen med tank- eller lastbil. Lagring Basoljor och vissa additiv samt en del mellanprodukter kommer att lagras i cisterner utomhus i en invallad cisternpark. Mindre cisterner för flytande råvaror samt additiv i fat (208 liter) och IBC 1 -behållare, kommer att lagras i en del av huvudbyggnaden som är en egen invallning. Fasta additiv (i behållare eller i säck), förpackningsmaterial och färdiga produkter kommer att lagras i lagerdelen i huvudbyggnaden. Den sammanlagda cisternvolymen för lagring av inkommande råvaror och färdigvaror kommer vid ansökt verksamhet att vara m³ varav utomhuslagring m³ och inomhuslagring m³. Utav den totala lagrade volymen i cisterner är 1700 m 3 färdigvaror. Höjden på cisterner utomhus kommer att vara upp till 16 meter. Samtliga cisterner kommer att förses med automatisk tanknivåmätning med larmfunktion som larmar för hög och höghög nivå samt automatstängande ventiler vid inpumpning och läckagelarm om nivån sjunker trots att ingen utlastning sker. Fig 3-2.Lagringscisterner Invallningen kommer att vara tät och rymma den största cisternen plus 10 % av övriga cisterner vilket innebär att även uppskattade släckvattenvolymer vid en eventuell brand kommer att kunna uppsamlas. Blandning Vid anläggningen kommer basolja och additiv att pumpas från cisterner till blandningstankarna i huvudbyggnaden. Totalt kommer det att finnas ca 20 blandningstankar i varierande storlekar upp till 50 m 3. Dessutom kommer det att finnas ett så kallat miniblanderi som hanterar batchstorlekar upp till liter. 1 Intermediate bulk container som rymmer 1000 liter 9(44)

18 I blandningstankarna blandas de olika råvarorna med hjälp av omrörare. Vissa blandningar kommer att ske under uppvärmning genom värmeväxling med indirekt ånga. De färdiga smörjoljorna består till största del av ren basolja, vissa är 100 % basolja och andra är blandningar av olika basoljor och med tillsatser av additiv för att ge oljan dess specifika egenskap. Många av blandningstankarna kommer att används endast för samma produkt och behöver då inte rengöras mellan olika batcher. Andra blandningstankar kommer att användas för flera olika produkter och rengöring sker då med en basolja. Rengöringsoljan går att återanvända för tillverkning av exempelvis kedjeolja vilket innebär att det inte blir några egentliga utsläpp eller avfall från blandningen. Fyllning Efter provtagning och analys kommer den färdiga produkten att pumpas från blandningen till någon av anläggningens fyllningslinjer eller till lagringstank. I fyllningslinjerna fylls produkten i lämplig förpackningsstorlek, upp till liter i plast eller plåtemballage. Vissa produkter kan också levereras till kund i bulk med tankbil. Lagring färdiga produkter I huvudbyggnaden finns ett mellanlager för både råvaror och färdiga produkter. Lagret är totalt ca m 2 och består av ett pallställage i sju-åtta nivåer med plats för ca Euro-pallplatser vid ansökt verksamhet. Huvudbyggnaden är utformad som en egen invallning. Övriga verksamheter Laboratorium Vid anläggningen kommer det att finnas forsknings- och utvecklingslaboratorium såväl som kvalitetskontroll- och kundanalyslaboratorium. Forskning- och utvecklingslaboratoriet kommer att arbeta med att ta fram nya produkter samt modifiera befintliga vid behov. I kvalitetskontrollaboratoriet kommer prover analyseras på inkommande råvaror, färdigblandade produkter och i samband med fyllning på olika förpackningar. Kundanalyslaboratoriet kommer att hjälpa kunder med trendanalyser, kontrollera kvaliteten på smörjmedlen och att identifiera eventuella problem. Underhåll/verkstad Inom anläggningen kommer det även att finnas en underhållsavdelning som gör huvuddelen av det underhåll som behövs. För att planera och dokumentera underhållsarbetet kommer det att finnas ett datoriserat underhållssystem. Kopplat till underhållsverksamheten kommer det att finnas en mindre verkstad för enklare reparationsarbeten. För viss service och underhåll kommer man att anlita externa företag. 10(44)

19 Personalutrymmen I huvudbyggnaden kommer det även att finnas personalutrymmen såsom omklädningsrum samt en matsal och ett pentry där personalen kan värma mat. Interna transporter Inom verksamheten kommer det att finnas ett antal truckar som kommer att användas för interna transporter, främst lastning och lossning av produkter. Truckarna kommer att vara eldrivna. 3.1 Nuvarande och tillståndsgiven verksamhet Den befintliga verksamheten bedrivs med stöd av tillstånd meddelat av Länsstyrelsen i Stockholms län daterat (dnr ). Länsstyrelsen lämnar Svenska Statoil AB, Smörjmedel tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att på fastigheten Kalvö 1:13 i Nynäshamns kommun bedriva smörjmedelproduktion sammanlagt högst m 3 per år. Ett senare tillstånd, , har meddelats för verksamheten (dnr ) men det har inte tagits i anspråk. Länsstyrelsen i Stockholms Län lämnar Statoil Fuel & Retail Sverige AB, org.nr , tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, till produktion av maximalt m 3 smörjoljor per år tillverkade genom fysikaliska processer inom fastigheten Kalvö 1:24 i Nynäshamns kommun. 3.2 Ansökt verksamhet, nollalternativ och alternativ utformning av verksamheten Ansökan avser nyetablering av en anläggning för tillverkning av smörjoljor i Haninge kommun. Anläggningen kommer att ersätta den befintliga anläggning som finns i Nynäshamn men verksamheten kommer till stor del att vara densamma. Förutsättningarna för en effektiv produktion blir dock betydligt bättre när man får möjlighet att bygga en ny anläggning som är anpassad efter de krav och behov som föreligger. Det är även möjligt att minimera miljöpåverkan. Ansökan avser en produktion av maximalt m 3 smörjoljor per år. Ansökan avser även färdigvarulager som innehåller både egenproducerade produkter och externt producerade Nollalternativ Om inte den sökta verksamheten kommer till stånd kommer tillverkning av smörjoljor att ske vid någon av Fuchs befintliga anläggningar i Europa. Dessa något äldre anläggningar 11(44)

20 är för närvarande Stoke-on-Trent, Staffordshire (Storbritannien) samt Mannheim (Tyskland). Produkterna kommer att levereras med lastbil i förpackning och bulk från produktionsanläggningarna i Europa till ett centrallager i mellansverige (troligen kring Eskilstuna) och direkt till kund. Avståndet på väg till lager i Eskilstuna är från Mannheim km och från Stoke-on-Trent km. Bulkråvara samt varor från centrallager kommer levereras direkt ut till kund. Om Fuchs inte etablerar verksamhet på platsen så kan man förvänta sig att annan verksamhet kommer att etableras. De verksamheter som diskuterats för fastigheten är bensinmack, hotell, butiker eller annan industriell verksamhet Alternativ utformning av ansökt verksamhet Förutom transporter är energi en viktig aspekt i anläggningens miljöpåverkan. När det gäller transporter så är lastbilstransporter den enda möjliga lösningen för leverans av råvaror och utleverans av produkter. Transporternas miljöpåverkan styrs huvudsakligen av den tekniska utformningen av fordonsparken (lastbilar i detta fall). Energi och energieffektivitet är en viktig del i design och utformning av anläggningen. Nedan redovisas några åtgärder som studerats men som har bedömts som orimligt kostsamma i förhållande till miljönyttan. Viss del av ångproduktionen skulle rent teoretiskt kunna ersättas av fjärrvärme. Leverantör av FV önskar dock en betydligt större förbrukning än vad som i det här fallet skulle kunna läggas på ett sådant system. Viss utrustning behöver värmas till en temperatur som ligger nära den maximala temperatur som fjärrvärme kan antas hålla. Det skulle, med verkningsgrad i värmeväxlare innebära att överföringen skulle behöva vara nästan 100%. Det skulle i sin tur leda till ett orealistiskt stort flöde. (Pris installation av 5MW fjärrvärme: ca 5Mkr). Nyttjande av spillvärme från kylmaskiner har övervägts. Dock kommer inte värmen kunna nyttjas då det inte finns avsättning för lågtemperaturvärme under den årstid när det finns behov av kylning. Cisternventilation från alla tankar leds inte till filter då volymerna, och därmed kostnaderna, blir stora med låg miljönytta (eftersom halterna av kolväten i utgående luft kommer att vara mycket låga även utan rening). 12(44)

21 4 Lokalisering och omgivningsbeskrivningar 4.1 Nuvarande och tillståndsgiven lokalisering Fuchs befintliga anläggning är belägen i Nynäshamn i ett industriområde nordöst om centrum. Figur 4-1 Fuchs nuvarande lokalisering i Nynäshamn, Stockholms län När Fuchs köpte FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB (fd Statoil Fuel & Retail Lubricants) den 1 oktober 2015 köptes inte befintlig anläggning. Detta då den befintliga anläggningen inte är anpassad produktionsmässigt till de krav som Fuchs ställer på en modern produktionsanläggning. Nu hyr Fuchs istället befintlig anläggning under en femårsperiod och ska när hyreskontraktet gått ut ha byggt en ny modern anläggning dit produktionen kan förläggas. 4.2 Ansökt lokalisering Ansökt lokalisering ligger i Stockholms Län, Haninge kommun i direkt anslutning till väg 73, Nynäsvägen/Vitsåvägen, se Figur 3 och Figur 4-3. Fastighetsbeteckning är Årsta 1:73 och Årsta 1:89. 13(44)

22 Figur 4-2. Översiktlig orienteringskarta. Stockholms Län, Haninge kommun 14(44) Figur 4-3. Föreslagen lokalisering, Haninge kommun Avståndet från anläggningen till befintliga bostäder (samlad bebyggelse) är ca 300 meter och avstånd till närmaste bostad är ca 150 meter, se Figur 4-4. Översiktskarta över Fuchs tomt, de närmaste bostädern. Enligt Haninge kommuns översiktsplan 2030 med utblick

23 mot 2050 ska området sydväst om Fuchs tomt i framtiden ha gles stadsbebyggelse. Översiktsplanen antogs den 7 november En detaljplan finns antagen för området sydväst om tomten, Nedersta-Skarplöt. Ett bostadsområde kommer växa fram söder om väg 563. Enligt illustrationsplanen kommer en återvinningscentral upprättas i hörnet närmast Fuchs tomt och närmaste bostad i det nya området kommer byggas drygt 150 meter från Fuchs tomt. I Figur 4-4 nedan visas närmaste befintliga bostäder, detaljplaneområdet för Nedersta-Skarplöt del 2 samt var i detaljplaneområdet de bostäder som kommer ligga närmast Fuchs tomt kommer att byggas. För illustrationsplan för detaljområdet Nedersta-Skarplöt del 2 se bilaga B3. Figur 4-4. Översiktskarta över Fuchs tomt, de närmaste bostäderna, Nedersta-Skarplöts detaljplaneområde del 2 (blå skuggning) samt var de närmaste bostäderna i förhållande till Fuchs tomt kommer byggas (streckat). Platsen avgränsas av väg 73 i öst och väg 560 i syd. I övrigt omkringliggande skogsmark. En husvagnsförsäljningsverksamhet planeras starta upp på södra sidan av väg 560, söder om tomten och en deponiverksamhet finns på andra sidan väg 73. En golfverksamhet (Fors Golf) finns sydöst om tomten på andra sidan väg 73. Natur- och kulturintressen Inget riksintresse för natur, kultur eller friluftsliv finns i sådan närhet till anläggningen att det kan komma att påverkas på något sätt av betydelse, av den planerade verksamheten. 15(44)

24 Vattenskyddsområde Åby ligger knappt 1 km norr om platsen och närmaste naturreservat, Gullringskärret ca 1,5 km norr om platsen. I fastighetens nordostliga del fanns enligt tidigare klassning en fornlämning i form av en stensträng. Efter platsbesök av Länsstyrelsen 2011 klassades den om och enligt Länsstyrelsens kulturenhet behöver särskild hänsyn inte längre tas till lämningen. Inga övriga fornlämningar finns i anslutning till platsen. Närmaste vattendrag är Vitsån, ca 600 m från fastigheten, se Figur 4-5. Vitsån har en fastställd miljökvalitetsnorm och vattenkvalitén får inte försämras utan den ekologiska statusen ska förbättras till god senast år Vitsån har idag måttlig ekologisk status. Figur 4-5. Närmaste vattendrag Vitsån i förhållande till Fuchs tomt. 16(44)

25 4.3 Alternativ lokalisering lokaliseringsutredning Fuchs har inför etableringen av en ny anläggning utfört en omfattande lokaliseringsutredning för att hitta den bästa tänkbara platsen för den planerade verksamheten. I ett första steg undersöktes ett 70-tal platser i Stockholmsområdet. Sex av de platserna identifierades som möjliga platser för Fuchs anläggning och dessa undersöktes närmare gällande ett antal olika aspekter, bl.a. ur miljösynpunkt för att kunna avgöra vilken plats som skulle passa bäst. Utöver dessa sex platser utvärderades även en tomt utanför Strängnäs vilket tydliggjorde behovet av att lokalisera verksamheten inom orangemarkerat område i Figur 4-6. Detta för att det annars skulle bli svårt att behålla befintlig personal på grund av avståndet. Figur 4-6. Lokaliseringsalternativ för den nya anläggningen. Orangemarkerat område visar området för önskad ny lokalisering Alla alternativ som utreddes var ur miljösynpunkt bra alternativ. Den största miljöpåverkan utgörs av transporter och vald lokalisering ligger bra till ur transportsynpunkt. I Figur 4-6 visas inom vilka områden ny lokalisering söktes och i Figur 4-7 visas placering av nuvarande och vald lokalisering samt placering av övriga mer ingående utredda alternativ. Dokumentation från lokaliseringsutredningen bifogas i bilaga B4. I lokaliseringsutredningen redovisas de olika förutsättningar som gäller för respektive lokalisering och kriterier för det slutliga valet. 17(44)

26 18(44) Figur 4-7 Plats förnuvarande och vald lokalisering samt de övriga alternativen som utreddes närmare 4.4 Planförhållanden Fastigheterna Årsta 1:73 och 1:89 omfattas av detaljplan, antagen av kommunen den 13 februari Detaljplanen medger utökad exploatering för industri med icke störande verksamhet. 5 Miljöpåverkan under byggskedet Under byggskedet kommer arbetsmoment som kan medföra påverkan på hälsa och miljön utföras. Många arbetsmoment medför buller. Schaktarbeten kommer att utföras för att förbereda området för grundläggning. Vid schakt finns det risk för partikelspridning genom damning. Ökad trafik kommer förekomma under byggskedet vilket medför buller och luftutsläpp av bl.a. koldioxid, kvävedioxid och partiklar. Markarbeten i samband med byggnationen, framförallt för grundläggning och ledningsdragning medför att det i byggskedet kan skapas större och snabbare

27 infiltrationsvägar för såväl regnvatten som spill och läckage. Under byggnationen kommer man inte komma ner till grundvattennivån varför grundvattnet inte kommer att påverkas i annat fall än vid händelse av spill. 5.1 Förslag till generella skyddsåtgärder I byggskedet kommer miljökrav att ställas för att säkerställa minsta möjliga miljöpåverkan under byggprocessen. Inför byggskedet kommer en projektplan tas fram för hur dessa miljökrav ska uppfyllas. Förslag på skyddsåtgärder under byggprocessen listas nedan: Reningsåtgärderna, dagvattendamm, diken och oljeavskiljare bör byggas tidigt i anläggningsfasen för att komplettera reningsåtgärder som t.ex. försedimentering i containrar under byggskedet. Rena massor bör generellt omhändertas och återanvändas inom området, för att reducera antalet masstransporter. Naturvårdsverkets nationella riktvärden avseende buller under byggskedet får inte överskridas. Buller från maskinell utrustning ska så långt som möjligt minimeras genom att t.ex. fläktar, pumpar och kompressorer placeras inomhus i isolerade byggnader. I det fortsatta arbetet och i samband med upphandling av entreprenad m.m. ska miljöpåverkan vara en central faktor vid utvärderingen av olika alternativ och så liten miljöpåverkan som möjligt ska eftersträvas. Genom hela anläggningsbeskedet ska finnas hög uppmärksamhet och beredskap för upptäckt av oförutsedda föroreningar (bl.a. projektledning, rutiner, beredskapsplan). Alla markarbeten ska utföras så att spridning av föroreningar till mark och grundvatten begränsas. Vid damning ska åtgärder vidtas för att minska partikelspridning, exempelvis vattenbegjutning, användning av utsug eller luftrenare. Byggavfall ska återvinnas/återanvändas så långt som möjligt Information om byggarbetet, när och hur länge olika arbeten ska pågå bör kontinuerligt gå ut till de kringboende. Om arbetet väntas ge högre bullernivåer än ovan nämnda riktlinjer vid enstaka tillfällen bör information alltid gå ut. 6 Transporter och infrastruktur Transporter till och från anläggningen omfattar framför allt råvaror, förpackningsmaterial, utgående färdiga produkter, utgående avfall samt inkommande färdiga produkter som ska lagras på anläggningen. Fördelningen ingående/utgående transporter kommer vara ungefär 45/55. Transporterna till och från anläggningen bedöms bidra till den största miljöpåverkan från verksamheten. Personbilstransporter till och från anläggningen för 19(44)

28 personalen kommer också förekomma. Intern transport på anläggningen sker med eldrivna truckar. Vid uppstart år 2020 bedöms produktionsvolymen uppgå till m 3 smörjoljor. Antalet inkommande och utgående godstransporter kommer då uppgå till ca 100 st./vecka. Vid ansökt produktion kommer antalat transporter uppgå till ca 250 st/vecka. Godstransporter kommer köras på väg 73 och ta avfart till Vitsåvägen för att sedan svänga in på området, se Figur 6-1 nedan. Figur 6-1 Transportväg för godstransporter till anläggningen I Tabell 6-1 nedan finns trafikstatistik för vägarna kring Fuchs tomt. Väg 73 är hårt trafikerad och har mest aktuell statistik från år (44)

29 Tabell 6-1 Trafikstatistik Källa: Trafikverket Nr på bild Vägnr. Mätår Årsmedeldygnstrafik Varav lastbilar (se figur 9 nedan) (båda riktningar) Vitsåvägen Figur 6-2 Karta över mätplatser för årsmedeldygnstrafik runt Fuchs anläggning (Trafikverket, 2017) 21(44)

30 Partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, är de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i Stockholmsregionen idag i jämförelse med miljökvalitetsnormerna till skydd för människors hälsa. De normvärden som är svårast att klara är dygnsmedelvärden och avser kortidsexponering vid höga halter. På väg 73, Vitsåvägen och Nynäsvägen finns modellerade NO2- och PM10-halter för bedömning av risk för överskridanden (se figur 10 och 11). Figur 6-3 Beräknade halter av PM10 på väg 73, Viståvägen och Nynäsvägen. De högst beräknade halterna (På väg 73, norr om forskorset) ligger i intervallet µg/m 3 (Datakälla SLB analys). 22(44)

31 Figur 6-4 Beräknade halter av NO2 på väg 73, Vitsåvägen och Nynäsvägen. De högst beräknade halterna (På Nynäsvägen) ligger i intervallet µg/m 3 (Datakälla SLB analys). 6.1 Skyddsåtgärder Fuchs kommer att anvisa transportörerna att välja väg 73 för transporter. Detta för att det är den bäst utformade vägen för sådana typer av transporter samt för att inte störa de boende längs väg 563. In- och utfart till anläggningen kommer även att utformas så att väg 73 blir det enklaste alternativet. 6.2 Konsekvenser av ansökt verksamhet Vid maximalt utnyttjat ansökt tillstånd med produktion av m 3 smörjoljor kommer antalet inkommande och utgående godstransporter uppgå till ca 250 st/vecka (d.v.s. 500 fordonsrörelser). Transporterna kommer att ske mellan kl på vardagar. Det är ännu inte beslutat om huvuddelen av Fuchs transporter kommer att komma norrifrån eller söderifrån på väg 73 varför båda alternativen redovisas nedan. 23(44)

32 Tabell 6-2 Antal transportrörelser totalt på väg 73 norr och söder om Fors Trafikplats samt på Vitsåvägen. Antal godstransportpassager till följd av Fuchs verksamhet vid maximalt utnyttjat tillstånd och deras andel av det totala antalet passager på nämnda vägar. Väg Mätår Årsmedeldygnstrafik (båda riktningar) Väg 73 Norr om Fors Väg 560 Vitsåvägen* Väg 73 Söder om Fors Varav lastbilar Fuchs godstransportrörelser per dygn Fuchs andel av passager ca 0,6 % av totala ca 5,2 % av lastbilar ca 4,3 % av totala ca 52,6 % av lastbilar* ca 0,7 % av totala ca 7 % av totala *För tung trafik påverkas en sträcka om 300 meter (beroende av färdriktning på väg 73) längs Nynäsvägen/Vitsåvägen mellan anläggningen och Fors trafikplats vid väg 73. Längs denna del av vägen finns inga bostäder. Antalet passager som kommer ske till följd av Fuchs verksamhet är en liten del av det totala antalet fordon som passerar på vägarna kring Fuchs tomt. Normvärdena av halter av PM10 och NO2 riskerar idag inte att överskridas och Fuchs planerade verksamhet bedöms inte påverka risken för det. Personbilstransporter Vid ansökt produktion kommer personer arbeta vid anläggningen. Det är svårt att bedöma hur många som kommer att ta bilen till arbetet. Kollektivtrafiksförbindelserna till Fuchs tomt är goda så det finns möjligheter för de anställda att ta sig till arbetet med pendeltåg och buss. Vid anläggningen planeras 49 parkeringsplatser. Vid antagande om att alla (90 personer) anställda tar bilen dagligen och att personalen kommer åka söderifrån, från Nynäshamnsområdet bedöms personbilstransporterna inte innebära någon risk för överskridande av MKN. 24(44)

33 Tabell 6-3 Antaget antal personbilsrörelser till följd av Fuchs verksamhet vid ansökt verksamhet i förhållande till övrig trafik på Vitsåvägen och väg 73 söder om Fors trafikplats. Väg Mätår Årsmedeldygnst rafik (ÅDT) (båda riktningar) Väg 560 Vitsåvägen Väg 73 Söder om Fors Varav personbilar Personbilsrörelser till Fuchs per dygn Fuchs andel av passager ca 7,8 % av ÅDT ca 8,5 % av personbilar ca 1,2 % av ÅDT ca 1,4 % av personbilar 7 Utsläpp till vatten Utsläpp av vatten kommer att ske i form av processvatten, spillvatten samt dagvatten. I händelse av brand inom anläggningen uppkommer även släckvatten som behöver hanteras. Spillvatten och visst processvatten och kommer att ledas till det kommunala reningsverket. Dagvatten leds efter lokal rening, via diken, till Vitsån. Processvatten från anläggningen består av bland annat rengöringsvatten från rengöring av blandningstankar för vattenbaserade produkter, vatten från städmaskiner samt vatten från eventuella spill inom lokalerna. Detta processvatten kommer att hanteras som avfall. Som processvatten behandlas även regnvatten som samlas inom invallningarna i cisternparken. Detta processvatten kommer under normala förhållanden (inget läckageeller brandscenario) att vara i princip rent men det kan också förekomma mycket små mängder föroreningar från de lagrade råvarorna. Vattnet planeras att avledas till det kommunala reningsverket. Mängden processvatten från anläggningen som kan komma att avledas denna väg beräknas uppgå till i storleksordningen 1500 m 3 /år vid normal nederbörd. Eventuellt oljeförorenat vatten som uppstår inom invallningar i cisternparken avses ledas till spillvattennätet efter rening via oljeavskiljare Spillvatten från anläggningen består av sanitärt avloppsvatten från verksamheten, d.v.s. avloppsvatten från personalutrymmen, toaletter, omklädningsrum, matsal med ett pentry för värmning av mat samt diskvatten från laboratoriet. Det dagvatten som uppkommer vid anläggningen kommer att samlas upp och ledas till lokal rening. Reningen består av av dagvattendamm med efterföljande biofilter. Kraven enligt gällande detaljplan kommer att uppfyllas. I det sydöstra hörnet leds dagvattnet vidare utanför fastighetsgränsen omväxlande i ett befintligt öppet dike, befintliga trummor under väg 73 och till sist en befintlig översilningsyta. Därefter leds vattnet i ett befintligt rakt dike som efter ca 1 km når Vitsån, 25(44)

34 en utpekad vattenförekomst enligt den svenska implementeringen av vattendirektivet. Av de ämnen som är relevanta i denna utredning så finns bedömningsgrunder för fosfor, metaller och bens(a)pyren (en typ av PAH) i HVMFS (2013:19). Släckvatten och andra utsläpp kommer att förhindras att lämna anläggningen vid olycka eller brand. 7.1 Skyddsåtgärder Huvuddelen av det processvatten som uppkommer inom verksamheten kommer att omhändertas som avfall. För vattenbaserade produkter sker rengöring av blandningstankar och annan utrustning med vatten. Detta oljeförorenade rengöringsvatten samlas upp och skickas som avfall. Vatten från städmaskiner kommer att samlas upp och skickas som avfall. Eventuellt spill inom lokalerna kommer att samlas upp via golvbrunnar till ett slutet avloppsystem för att samlas upp i avsedda tankar och skickas som avfall. Lossning och lastning av bulktransporter kommer att ske på tät platta under tak. Eventuellt spill leds till uppsamlingstankar och skickas som avfall. Eventuellt oljeförorenat vatten som uppstår inom invallningar i cisternparken avses ledas till spillvattennätet efter rening via oljeavskiljare. Laboratorieutrustning som kommit i kontakt med kemikalier töms och får rinna av till dropptorrt innan de diskas. Dessa avrunna kemikalierester samt gamla oljeprover samlas upp och omhändertas som avfall. För att kunna ta om hand allt dagvatten som uppstår inom området kommer en planerad höjdsättning genomföras och öppna diken och ledningar/trummor anläggs under vägar. Höjdsättning är viktig då dagvattnet vid ett extremscenario (regn större än ett 10-årsregn) kommer att avrinna på markytan. Två dagvattendammar kommer att anläggas med efterföljande biofilter. Dammarna är avsedda att fördröja dagvatten och fungera som ett första reningssteg för sedimentering av partiklar och avskiljning av eventuellt oljespill. För att minimera att sediment transporteras vidare till utloppet kan vid behov en vall anläggas på dammens botten. I inloppet och utloppet till varje damm installeras brunnar. Utloppsledningen anläggs bottennära för att inte dra med sig eventuellt oljespill som ansamlas på vattenytan. Den utgående brunnen (i respektive damm) förses med ett dämme som reglerar det utgående flödet och den högsta möjliga vattenytan i dammen. I utloppsbrunnen från dagvattendammen anordnas också en avstängningsventil så att förorenat vatten kan fångas upp i dammen i händelse av olycka/brand inom området. Den oljeavskiljande funktionen kan vid behov förstärkas ytterligare genom att en tvärgående flytande oljeläns läggs över dammens vattenyta. 26(44)

35 I ett andra steg (efter respektive damms utloppsbrunn) kommer ett biofilter att anläggas som har till syfte att rena lösta föroreningar i dagvattnet. Detta sker genom fastläggning i den övre växtligheten och i underliggande filtermaterial. Avloppsbrunnar som leder till spillvattennätet finns bara i laboratoriet och kontorsdelen i byggnaden. Utsläpp av släckvatten och kemikalier i samband med brand och olyckor förhindras att nå det kommunala reningsverket genom stängning av ventil i spillvattenledningen. Övrigt släckvatten till följd av brand i byggnaden kommer att samlas i huvudbyggnadens invallning. Vid behov kommer de nedsänkta lastgårdarna nyttjas som extra volym för insamling av släckvatten. 7.2 Konsekvenser av ansökt verksamhet Vid beräkning av föroreningshalter i dagvatten har StormTac använts. Föroreningshalten i Vitsån är beräknat utifrån den totala mängd näringsämne och förorenande ämnen som släpps ut per år med dagvattnet (tabell 1) i förhållande till vattenomsättningen. I jämförelse med dagens situation visar beräkningarna att den ansökta verksamheten kommer att innebära ett litet tillskott av alla ämnen förutom kväve men att tillskottet är så litet att det aldrig kommer att kunna detekteras även med ett mycket omfattande kontrollprogram. Totalhalterna av förorenande ämnen ligger med marginal under gränsvärden i HVMFS 2013:19 (Tabell 1) vilket innebär att marginalerna för lösta respektive biotillgängliga fraktioner är ännu större. När det gäller fosfor är medelvärdet i Vitsån för totalfosfor 69 µg/l (n = 62; VISS) och det beräknade referensvärdet 39 µg/l (Ekologisk kvot = 0,56; referensvärde/uppmätt värde), vilket motsvarar God status. Fosfor är gränssättande parameter för statusbedömning. Årsmedelflödet i Vitsån är 450 l/s (Vattenweb) vilket ger 450 l/s x 3600 x 24 x 365 = 1,42 x10 10 liter/år För fosfor beräknas tillskottet bli 540 g P-tot/år / liter = 0,04 µg P-tot /l Det innebär (0,04+69)/69 = , dvs ett tillskott på ca 0,06 % av den nuvarande totalfosforhalten. Standardavvikelsen är 69 ± 23 µg P-tot /l. Sammanfattningsvis så riskerar utsläppen från anläggningen inte heller påverka möjligheterna för Vitsån att nå god ekologisk eller kemisk status. Vid beräkningarna har ingen hänsyn tagits till att vattnet utanför fastighetsgränsen går över en översilningsyta och genom ett en kilometer långt dike vilket kan antas medföra ytterligare upptag av näringsämnen och fastläggning av förorenande ämnen. 27(44)

36 Tabell 7-1 Sammanställning av gränsvärden enligt HVMFS 2013:19 för sötvatten vid någon övervakningsstation i jämförelse med totala mängden som släpps ut med dagvatten och den beräknade i halten i förhållande till vattenomsättningen. Gränsvärden för metaller gäller löst fraktion och för bly, koppar, nickel och zink även den biotillgängliga fraktionen. Parameter Gränsvärde (µg/l) Nuvarande mängd med dagvatten till Vitsån Mängd med dagvatten till Vitsån efter exploatering Nuvarande bidragande totalhalt i Vitsån Bidragande totalhalt i Vitsån efter exploatering ÅM 1 Max 2 (g/år) (g/år) (µg/l) (µg/l) Totalfosfor ,02 0,04 Totalkväve ,8 1,3 Arsenik 0,5 7, ,003 0,0008 Bly 1, ,1 13 0,0004 0,0009 Kadmium 0,09 4 0,6 4 0,6 1,2 0, ,0001 Kvicksilver 0,07 0,05 0,1 0, ,00001 Koppar 0, ,002 0,005 Krom 3,4 1,4 20 0,0001 0,001 Nickel ,0001 0,0008 Zink 5, ,001 0,009 Bens(a)pyren 0, ,27-0,03-0, Årsmedelvärde 2 Maximalt tillåten koncentration uppmätt vid ett enskilt tillfälle 3 Biotillgänglig fraktion 4 Beror av vattnets hårdhetsklass. För Vitsån gäller klass 3; mg CaCO3/l 8 Utsläpp till luft Utsläpp till luft förväntas i samband lagring av råvaror och produktion av smörjoljor. Vid produktionen sker enbart blandning av råvaror (inga kemiska processer). Utsläpp till luft består av diffusa utsläpp av kolväten i små mängder från processanläggningen och i samband med fyllning av cisterner. I produktionen kan det uppstå oljedimma vid framställning av vissa produkter. Där kommer det att installeras rening. De totala utsläppen av olja till luft bedöms uppgå till storleksordningen 100 kg/år. Genom verksamheten i laboratoriet kommer utsläpp av mindre mängder flyktiga organiska lösningsmedel och syror att ske till luft. Inga utsläpp av köldmedium kommer att ske till omgivningen under normala driftförhållanden. Läckage går dock inte att utesluta. 8.1 Skyddsåtgärder Ventilationen från blandare där det förväntas frigöras oljeånga, samlas upp och leds in till en oljedimmavskiljare. 28(44)

37 Rutiner och underhållsrutiner som syftar till att i första hand förhindra och i andra hand begränsa läckage av köldmedium kommer införas. Bl.a. kommer läckagekontroll att genomföras. 8.2 Konsekvenser av ansökt verksamhet Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas förväntas inga miljökonsekvenser av betydelse till följd av utsläppen till luft från den ansökta verksamheten. Inga luktande utsläpp kommer att ske från verksamheten vid normal drift då de insatsvaror som används i produktionen inte innehåller några komponenter som ger stark eller störande lukt. Dominerande vindriktningar är från närliggande bostadsbebyggelse. Nordliga, nordvästliga, västliga, sydvästliga och sydliga vindar dominerar ca 80% av tiden. Vind mot närliggande bebyggelse nordost till sydost utgör 20 % av tiden. I figuren nedan redovisas genomsnittliga vind- och temperaturförhållanden 2. Figur 8-1. Vindros och vindhastighetsfördelning i respektive vindriktning. Indirekta utsläpp till luft kommer att ske till följd av transporter till och från anläggningen. Påverkan av transporter på luftkvalitet i närområdet beskrivs i kapitel 6. 2 SMHI:s närmaste mätstation för vindobservationer, Berga Mo. 29(44)