Övergripande information om stödinsatser. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med funktionsnedsättning

Transkript

1 Övergripande information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning

2 Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2011). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa (2010). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser (uppdaterad upplaga 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (omarbetad upplaga 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd (omarbetad upplaga 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning (2007, omarbetad upplaga hösten 2012). Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel e-bok, punktskrift eller lättläst. Titel: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser. Ansvarig på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Eva-Lotta Andersson Redaktör och text: Annika Wallin, Blira konsult AB upplagan Eva-Lotta Andersson, SPSM, har uppdaterat upplagan Grafisk form: Stockholm Södra Glory Reklambyrå AB. Illustration: Li Rosén Zobec, illli. Tryck: Danagårds Litho Tredje tryckningen Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats: eller beställas från: order@spsm.se ISBN: (tryckt), (pdf). Beställningsnummer: SPSM Övergripande information om stödinsatser

3 Förord Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, ungdomar och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Vi ger rådgivning i specialpedagogiska frågor till huvudmän inom skolväsendet för vuxna, som omfattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Frågorna kan handla om strategier, förhållningssätt och konsekvenser av funktionsnedsättning eller om kompetensutveckling. Vi erbjuder även kostnadsfria fortbildningar. I vår rådgivning ingår även frågor om läromedel. Och vi producerar läromedel inom områden där den kommersiella marknaden inte täcker behoven. Folkhögskolor, universitet och högskolor kan söka statsbidrag från oss för att göra utbildningarna tillgängliga för studerande med funktionsnedsättning. I de följande kapitlen presenteras olika stödinsatser, vem som har ansvar för dem och vilka tillgänglighetslösningar som kan öka möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att studera. Skriften berättar också om lagar och regler som styr funktionshinderspolitik och utbildningspolitik inom området utbildning för vuxna. Att ha kunskap om detta är viktigt för att kunna skapa en bra studiesituation. Skriften vänder sig främst till anordnare av utbildning för vuxna, politiker, skolledare, lärare och studievägledare. Skriften gavs ut första gången år 2007 och har omarbetats och uppdaterats två gånger sedan dess. Representanter från de myndigheter, organisationer och utbildningsanordnare som presenteras i skriften har granskat delar av texterna. Men lagar och regler kan ändras och myndigheter kan omorganiseras. Därför finns kontaktuppgifter så att läsaren kan höra av sig till berörd part för att kontrollera att det som står i skriften fortfarande är aktuellt. Annika Wallin, Blira Konsult AB, var skribent och redaktör för utgåvan Eva-Lotta Andersson, SPSM, har uppdaterat upplagan Specialpedagogiska skolmyndigheten april Leif Näfver Chef för Statsbidragsavdelningen SPSM Övergripande information om stödinsatser 3

4 Innehåll Förord...3 Innehåll...4 Utbildning är viktigt...5 Information och studievägledning...6 Vad är en funktionsnedsättning?...7 Funktionshinder och tillgänglighet...8 Olika stödinsatser ökar tillgängligheten...9 Utbildningspolitik och funktionshinderspolitik...13 Utbildning för vuxna...17 Studiefinansiering...20 Myndigheter och organisationer...23 Sammanfattningar...34 Referenser och lästips SPSM Övergripande information om stödinsatser

5 Utbildning är viktigt Genom studier och utbildning kan människor utvecklas, få nya kunskaper och stärka sin identitet i samspel med andra. Utbildning ger individen makt och frihet att göra sina egna livsval och ökar möjligheten att delta i demokratiska processer och samhällsliv. Utbildning är också en viktig förutsättning för att få arbete och lön. Personer med funktionsnedsättning ska vara fullt delaktiga och ha jämlika levnadsvillkor. Det innebär också tillgång till utbildning och arbete. Studier visar emellertid att personer med funktionsnedsättning generellt har lägre utbildningsnivå, lägre inkomst och sämre förankring på arbetsmarknaden än befolkningen i allmänhet. Det är därför en viktig uppgift för anordnare av vuxenutbildning att göra utbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och att förebygga och bekämpa diskriminering. Alla som arbetar med studier och utbildning för vuxna behöver kunskap om vilka stöd som finns och om de lagar och regler som gäller för att möjliggöra studierna för personer med funktionsnedsättning. Vuxenstudier för alla Vuxenstudier handlar ofta om att komplettera tidigare utbildning eller om att utbilda sig i ett nytt yrke, ta till vara begåvning och bygga vidare på intressen. Studierna kan vara en ny chans om utbildningsanordnaren erbjuder en tillgänglig studiesituation och individuella lösningar. Att studiesituationen görs tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning är viktigt inte enbart för den enskilde individen, det är också viktigt ur ett samhällsperspektiv. Genom att skapa utbildningsmiljöer som är tillgängliga för alla erbjuds samtliga studerande mångfald, erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Även arbetsmarknaden och samhället i stort gynnas av att fler får tillgång till utbildning. SPSM Övergripande information om stödinsatser 5

6 Information och studievägledning Att diskutera sitt studieval med någon som är insatt i hur utbildningen fungerar är viktigt för de flesta, men kan vara särskilt betydelsefullt för personer med funktionsnedsättning. Genom att gå igenom utbildningens olika moment, och få information om vilket stöd som finns att få, kan personen bedöma sina förutsättningar för att kunna genomföra studierna. Till exempel kan studie- och yrkesvägledaren, en lärare, rektor eller en kurator ge sådan information och hjälpa till med planering inför studiestarten. För en person med funktionsnedsättning kan det vara nödvändigt att starta planeringen för sina studier i god tid eftersom vissa former av stöd kräver förberedelser. Det kan till exempel ta tid att få studielitteratur som e-bok eller att hitta en lämplig handledare. En studieplan och individuellt stöd måste utformas i samråd med den studerande och utgå från hans eller hennes önskemål samt från de krav som finns för att nå målet för studierna. Samtal om studiesituationen kan behövas både Till dig som är utbildningsanordnare Kom ihåg att grundläggande information om era utbildningar ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Ta fram ett basmaterial som ni kan erbjuda inläst som e-bok med ljud, på punktskrift, på teckenspråk och som lättläst. Skapa rutiner för att även kunna ta fram annat material i alternativa format vid förfrågan. Gör er information på webben tillgänglig för alla. Läs mer på före och under studietiden eftersom förutsättningarna kan förändras. Alla yrkesgrupper som arbetar med utbildning för vuxna behöver ha kunskap om de lagar och regler som ska möjliggöra studier för personer med funktionsnedsättning. (Läs mer i kapitlet Utbildningspolitik och funktionshinderspolitik på sidan 13 ff). Samordnare på högskolor och universitet Det finns särskilda samordnare av pedagogiskt stöd på alla universitet och högskolor. Deras uppgift är att samordna pedagogiskt stöd som ska undanröja hinder och göra studiesituationen tillgänglig för studenter med funktionsnedsättning. uppgifter och mer information finns på: 6 SPSM Övergripande information om stödinsatser

7 Vad är en funktionsnedsättning? En funktionsnedsättning innebär att en person har en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Nedsättningen kan vara medfödd eller ha uppstått som följd av en sjukdom eller av en skada. Fysiska funktionsnedsättningar kan till exempel innebära nedsatt rörlighet i någon del av kroppen, nedsatt syn eller nedsatt hörsel. Psykiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar kan till exempel innebära att personen har nedsatt koncentration eller nedsatt minne. De flesta sådana funktionsnedsättningar är dolda och syns inte utanpå. Det är viktigt att komma ihåg att personer med funktionsnedsättning inte utgör en homogen grupp. Olika funktionsnedsättningar får olika konsekvenser. Graden av nedsättningen, och hur den tar sig uttryck, kan också variera stort mellan olika personer även om de har samma diagnos. Undvik ordet handikapp Enligt Socialstyrelsen bör termen handikapp undvikas då den kan upplevas stigmatiserande. Uttryckssättet en handikappad person kan ge intrycket att funktionsnedsättningen är den viktigaste egenskapen hos personen i fråga. SPSM Övergripande information om stödinsatser 7

8 Funktionshinder och tillgänglighet En person kan ha en funktionsnedsättning utan att vara funktionshindrad. Funktionshinder uppstår när omgivningen inte är tillgänglig. Miljön kan alltså vara hindrande. För att undvika att studerande möter hinder i sin studiesituation måste utbildningsanordnaren erbjuda en tillgänglig utbildning. Tillgänglighet gäller såväl de fysiska förhållandena som kommunikation, information, pedagogik och den studiesociala miljön. Fysisk tillgänglighet Alla inom- och utomhusmiljöer måste vara tillgängliga för personer med funktionsned sättning. För att alla studerande ska kunna ta sig fram till byggnaden och delta i studierna måste utformningen av rummen, inredningen och utrustningen var tillgängliga. Det innebär till exempel att det inte ska finnas några nivåskillnader som utestänger personer som använder rullstol och att det finns välplacerade skyltar med tydlig text så att personer med nedsatt syn kan hitta rätt i byggnaden. Tillgänglig kommunikation och information Studerande med funktionsnedsättning ska kunna ta del av information och kunna kommunicera med andra i studiesituationen. Kurslitteratur och studiematerial ska kunna göras tillgängliga i format som till exempel punktskrift, teckenspråk och som e-bok. Det är viktigt att det finns en beredskap för detta. Pedagogisk och studiesocial tillgänglighet Den studerande ska mötas med respekt så att han eller hon känner sig accepterad och delaktig. Varje studerande måste kunna delta i grupparbeten, undervisning och pedagogisk handledning. Lika viktigt är det att till exempel kunna vara med vid fikapauserna, att det finns en stödperson som kan svara på frågor och tillgång till vilorum för den som behöver det. För att omgivningen skolledning, lärare, stödpersoner, studie- och yrkesvägledare, studiekamrater, personal i matsalen, kaféet och vaktmästeriet ska kunna ge ett bra bemötande kan de behöva stöd och kunskap. Men givetvis är det den studerande själv som avgör vilka som ska få information, och vem som ska lämna information. Ofta är det inte nödvändigt att prata om själva diagnosen. Det är viktigare med information om vilka svårigheter som den studerande kan uppleva och vilka typer av pedagogiskt stöd som hon eller han behöver. Information Om den studerande är öppen med sin diagnos kan utbildningsanordnaren bjuda in en informatör från någon handikapporganisation. Informatören kan berätta om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. För mer information se Läs mer om tillgänglighet på: 8 SPSM Övergripande information om stödinsatser

9 Olika stödinsatser som ökar tillgängligheten För att skapa en bra studiesituation för vuxna med funktionsnedsättning kan olika stöd behövas. Syftet med stödet är att kompensera svårigheter som kan uppkomma i studie situationen på grund av funktionsnedsättning. Det är alltid utbildningsanordnaren som har ansvar för att studiesituationen blir tillgänglig. Generellt gäller ansvars- och finansieringsprincipen som innebär att varje sektor i samhället ska utforma sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare. Detta ska bekostas med verksamhetens egna medel. Vissa utbildningsanordnare kan söka bidrag för olika typer av insatser och tillgänglighetslösningar. Mer information finns i kapitlet Myndigheter och organisationer på sidan 23. Stödinsatser för att öka den fysiska tillgängligheten Den fysiska tillgängligheten handlar om att undervisningssalar, parkeringsplatser, toaletter, bibliotek och andra utrymmen ska vara åt- SPSM Övergripande information om stödinsatser 9

10 komliga, användbara och framkomliga för alla studerande. Stödinsatser kan i det här sammanhanget innebära hissar, ramper, dörröppnare, bra belysning, hörselteknisk utrustning, teleslinga, bullersanering, kontrastmarkering och informationsskyltar med punktskrift och piktogram. Det handlar också om att tänka igenom möbleringen i lokalerna. Studiematerial men även kaffeautomater måste placeras så att alla kan nå dem. Utbildningsanordnarens tekniska utrustning, som till exempel datorer och programvaror, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Allergiframkallande växter bör undvikas i inomhusmiljön eller i nära anslutning till luftintag och entréer. Vissa rengöringsmedel kan också orsaka besvär för allergiker. Stödinsatser för att öka den pedagogiska tillgängligheten Tillgänglig information, kommunikation och en tillgänglig studiesocial miljö är förut sättningar för att den studerande ska kunna ta del av utbildningen, kunna kommunicera med andra och vara delaktig i studiesituationen fullt ut. Här följer några exempel på stöd som kan öka tillgängligheten i den pedagogiska situationen. Studieteknik och organisering Många studerande kan behöva stöd för att förbättra sin studieteknik och för att organisera sina studier. Det kan handla om att avgränsa en uppgift, välja vad som ska göras och i vilken ordning, få stöd i att komma igång eller avsluta arbetet. En del studerande behöver språk- och skrivstöd. Lärarinsatser För en del personer med funktionsnedsättning kan studierna underlättas av att de får gå i en mindre grupp. Den studerande kan också behöva extra handledning eller få enskild undervisning. Stödperson eller mentor En stödperson är anställd av utbildningsanordnaren och kan ge stöd till en eller flera studerande i studiesituationen. En mentor kan till exempel vara en lärare, en studerande som kommit längre på utbildningen eller annan lämplig person. Mentorn kan hjälpa till att planera och strukturera studierna eller ge stöd vid vissa utbildningsmoment. En del studerande kan behöva ha med sig sin personliga assistent i studiesituationen. Se faktarutan på nästa sida. Teknisk utrustning Utvecklingen på teknikområdet har vidgat möjligheterna till digital och visuell kommunik ation. Denna utveckling har bidragit till ökad delaktighet för många studerande med funktionsnedsättning. Det finns sedan länge ett flertal olika programvaror för datorer som kan öka tillgängligheten. Det kan till exempel vara en punktskriftsdisplay, skanner, talsyntes som läser upp text eller ett kompletterande rättstavningsprogram. För smarta telefoner och pekplattor finns 10 SPSM Övergripande information om stödinsatser

11 Personlig assistans En del personer med funktionsnedsättning har rätt till personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den personliga assistenten ska ge ett personligt utformat stöd och är knuten till en viss bestämd person. Den enskilda studerande ansöker själv om personlig assistans. Det är hemkommunen som finansierar och beviljar assistans enligt LSS. För att vara berättigad till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde ska ingå i någon av lagens tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Den enskilde ska också behöva stöd för att klara sina grundläggande behov, som till exempel hygien, måltider och på- och avklädning. För att få personlig assistans måste man vara under 65 år. Om en person behöver personlig assistans med de grundläggande behoven i mer än 20 timmar per vecka kan Försäkringskassan bevilja ersättning i form av assistansersättning, 51 kap. socialförsäkringsbalken. numera också många applikationer som erbjuder kompensatoriskt stöd liknande de alternativa verktyg som finns för dator. Tillgängliga läromedel Utbildningsanordnaren ansvarar för att den studerande har tillgång till tillgängliga läromedel. Vid behov ska den studerande kunna få sådant material eller annan information i alternativa format som till exempel punktskrift, teckenspråk, olika typer av e-böcker eller lättläst. För bland annat personer med nedsatt hörsel kan det vara nödvändigt att få textning till filmer och utskrift av ljudband. Det går också att skanna in texter och få dem överförda till talsyntes. Kognitivt stöd En del studerande kan behöva stöd för att hålla reda på tiden, få påminnelser, planera sin dag, få struktur i studierna och kunna kommunicera med andra. Ett kognitivt stöd kan till exempel vara en handdator med särskild programvara, en klocka med minnesstöd, en vanlig mobiltelefon eller funktioner i en så kallad smart telefon eller i en pekplatta. SPSM Övergripande information om stödinsatser 11

12 Anteckningsstöd För en del studerande kan anteckningsstöd vid lektioner, föreläsningar eller seminarier vara ett stöd. Det underlättar om läraren kan tillhandahålla sina presentationer eller annat material. Annars kan till exempel en studiekamrat anlitas för att anteckna och få viss ersättning för detta. Andra lösningar kan vara att den studerande får möjlighet att spela in lektioner, föreläsningar eller seminarier på egen MP3-spelare, ett fickminne eller en mobiltelefon. Alternativa prov- och tentamensförhållanden Utbildningsanordnaren kan besluta om alternativa former för prov eller tentamen. Det kan till exempel vara förlängd provtid; att dela upp ett prov eller en tentamen på flera tillfällen; möjlighet att skriva svaren på dator; bearbeta text med hjälp av talsyntes eller att få en hemskrivning. Det kan också vara att få vissa instruktioner eller uppgifter upplästa; att få svara muntligt; förstorad text; kopior på färgat papper; punktskrift eller teckenspråks tolkning. En del studerande kan behöva sitta ensamma eller med ett fåtal andra i stället för att sitta tillsammans med många i en stor sal. Möjlighet till vila och förlängd studietid Vissa studerande kan behöva ha tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning. Om en person behöver studera i lugnare takt kan förlängd studietid vara nödvändig. Ibland kan det gå att göra om heltidsstudier till deltidsstudier. Det kan vara stora skillnader mellan olika utbildningar och program när det gäller möjligheten att kunna studera på deltid. Tolk för döva och personer med hörselskada, vuxendövhet eller dövblindhet I kontakter mellan till exempel hörande lärare och döva studenter eller studenter med hörselskada, dövblindhet eller vuxendövhet kan tolk behövas. Eftersom teckenspråket inte är internationellt kan studerande inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) behöva tolk som kan såväl svenska som teckenspråk på den studerandes modersmål. Hjälpmedel Närmare 10 procent av Sveriges befolkning använder hjälpmedel för att kompensera en funktionsnedsättning. Om man behöver hjälpmedel ska man i första hand vända sig till sin vårdcentral eller annan som har rätt att föreskriva hjälpmedel. Det kan till exempel vara en arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska eller logoped som gör en bedömning av behovet av hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas varierar beroende på var i landet man bor. Läs mer om hur studiesituationen kan bli tillgänglig för vuxna med olika funktionsnedsättningar i SPSM:s skriftserie, se sidan SPSM Övergripande information om stödinsatser

13 Utbildningspolitik och funktionshinderspolitik För att kunna erbjuda en tillgänglig studiesituation bör utbildningsanordnare ha kännedom om lagar, regler, konventioner och principer som styr utbildningspolitik och funktionshinderspolitik i Sverige. I Sverige garanteras de mänskliga rättigheterna framför allt genom grundlagarna. I regeringsformen, som är en grundlag om hur Sverige ska styras, finns föreskrifter om att det allmänna ska verka för att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna ska också motverka diskriminering bland annat på grund av funktionsnedsättning. Inom utbildningspolitiken uttrycks detta som att alla ska få möjlighet att utbilda sig. SPSM Övergripande information om stödinsatser 13

14 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en viktig utgångspunkt för den svenska funktionshinderspolitiken. Konventionen förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar personer med funktionsnedsättning och handlar om icke-diskriminering, lika möjligheter, tillgänglighet och jämställdhet. I konventionens artikel 24 behandlas rätten till utbildning för personer med funktionsned sättning. Där står bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet och får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan att diskrimineras. I detta syfte ska konventionsstaterna bland annat säkerställa att skälig anpassning och nödvändigt stöd erbjuds personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och är därmed bundet att följa dess innehåll. Funktionshinderspolitik för jämlikhet och delaktighet Funktionshinderspolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för delaktighet och tillgänglighet i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska också förebygga och bekämpa diskriminering och ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Grunden för den svenska funktionshinderspolitiken finns i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare och i den tredje uppföljningen av handlingsplanen (skr 2009/10:166). Den nationella handlingsplanen utgår från FN:s standardregler (se faktaruta sid 16). I handlingsplanen beskrivs funktionshinderspolitikens mål och inriktning. Där slås också ansvars- och finansieringsprincipen fast. En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvarsoch finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten. Källa: Regeringens proposition 1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, sidan 16. Funktionshinderspolitiken ska vara en del av alla politikområden och inte behandlas separat. Insatserna är därför sektorsövergripande och ansvaret vilar på respektive samhällssektor. Statliga myndigheter har dock ett särskilt ansvar för att driva och beakta de funktionshinderspolitiska målen när de utformar och utövar sina verksamheter. I handlingsplanen fick ett antal myndigheter sektorsansvar. Dessa har ett särskilt ansvar att driva igenom funktionshinderspolitiken inom sina respektive samhällsområden. Till exempel har Skolverket utsetts till sektorsmyndighet för 14 SPSM Övergripande information om stödinsatser

15 förverkligandet av de funktionshinderspolitiska målen inom skolsektorn. Socialdepartementet ansvarar för den övergripande samordningen. Regeringen presenterade 2011 en strategi för det funktionshinderspolitiska arbetet Strategin beskriver tre mål för utbildningspolitiken. Det första målet är att varje studerande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Det andra handlar om att förbättra tillgänglighet för studerande med funktionsnedsättning. Det tredje målet handlar om att förbättra kunskaperna om funktionsnedsättningar och om hur undervisningen kan utformas efter varje studerandes behov. Utbildning för vuxna Det övergripande målet för den samlade vuxenutbildningen är att ge alla vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning. Strategin för att åstadkomma detta innebär bland annat ändamålsenliga lärmiljöer samt att undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbets marknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. Från och med den 1 juli 2012 tillämpas skollagen på vuxenutbildningen inom skolväsendet. Enligt skollagen är målet för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. En hög grad av flexibilitet och tillgänglighet ska känneteckna verksamheten med utgångspunkt i den vuxnes livssituation. Förkortningarna komvux, särvux och sfi finns inte längre i lagtexten. Men förkortningarna kan fortfarande användas i andra sammanhang. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) byter namn till särskild utbildning för vuxna och svenskundervisning för invandrare (sfi) byter namn till utbildning i svenska för invandrare. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter utifrån sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringslagen innehåller förbud mot både direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt mot instruktioner att diskriminera. Lagen förbjuder diskriminering inom en rad samhällsområden, ett av dessa är utbildningsverksamhet. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av studenter, barn och elever i alla typer av utbildningsverksamhet. Utbildningsanordnare måste ha goda kunskaper SPSM Övergripande information om stödinsatser 15

16 om vilka skyldigheter lagen medför. Utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen, utbildning enligt högskolelagen eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina omfattas av krav på aktiva åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Enligt diskrimineringslagen är diskriminering i samband med funktionsnedsättning förbjuden. Graden av funktionsnedsättning har inte någon betydelse, diskrimineringslagen ger skydd även för mindre omfattande funktionsnedsättning Bristande tillgänglighet eller brister i stöd och anpassningsåtgärder utgör dock inte diskriminering enligt diskrimineringslagen. Den som har diskriminerats har rätt till diskrimineringsersättning. FN:s standardregler FN:s standardregler för personer med funktionsnedsättning antogs 1993 för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Standardreglerna är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. Till exempel säger standardregel nummer sex att medlemsländerna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning för personer med funktionsnedsättning som en integrerad del av den ordinarie utbildningen. Standardreglerna ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt samhälle. De är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att standardreglerna ändå ska påverka hur olika länder formar sin funktionshinderspolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Liten ordlista Föreskrifter är rättsregler som styr enskildas och myndigheters handlande. Föreskrifter som beslutas av riksdagen kallas lag. De som beslutas av regeringen kallas för förordning. Föreskrifter beslutade av en myndighet innehåller alltid ordet föreskrift. Grundlagen innehåller bestämmelser om riksdag och regering samt om enskildas fri- och rättigheter. En grundlag är svårare att ändra än en vanlig lag. Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras. En lag är en eller flera nedtecknade bestämmelser. Lagarna upprätthålls av staten i ett land. Konventioner är överenskommelser som oftast ingås mellan flera stater. För att visa ett lands vilja att bli bunden av en konvention undertecknar företrädare för regeringen konventionen. Genom att ratificera konventionen förklarar sig ett land juridiskt bundet av den. Standardregler är inte juridiskt bindande men moraliskt och politiskt förpliktigande för de länder som väljer att anta dem. Deklarationer är programförklaringar med mål och visioner. Princip är en etisk handlingsregel, men kan också betyda grundsats. 16 SPSM Övergripande information om stödinsatser

17 Utbildning för vuxna Utbildning för vuxna i Sverige idag omfattar: skolväsendet för vuxna med kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi) folkbildningen med kurser och studiecirklar vid folkhögskolor och studieförbund högskole- och universitetsutbildningar arbetsmarknadspolitiska program (arbetsmarknadsutbildning) utbildningar inom Yrkeshögskolan utbildningar som bedrivs i privat regi. Vuxenutbildning inom skolväsendet Elever inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux) ska ha en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskilde elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Komvux ska ge kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Särskild utbildning för vuxna (särvux) vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning och till personer med förvärvade hjärnskador. Utbildningen ska motsvara grundsärskolan eller gymnasie särskolan. De som fått minst utbildning ska prioriteras. SPSM Övergripande information om stödinsatser 17

18 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska ge grundläggande kunskaper i det svenska språket. Kursplanen får anpassas för personer som är döva och personer med hörselnedsättning eller utvecklingsstörning. Folkhögskola Folkhögskolestudier är ofta ämnesövergripande och bedrivs i projektform med utgångspunkt i deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och profil. I Sverige finns 150 folkhögskolor. Av dessa drivs 107 av folkrörelser, organisationer och stödföreningar, 43 drivs av regioner och landsting. För mer information se Folkhögskolekatalogen och Högskola Utbildning på högskola och universitet innebär högre eftergymnasiala studier. Sammanlagt finns det drygt 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället, till exempel genom att samarbeta med företag och myndigheter. En stor del av den statligt finansierade forskningen sker vid universiteten och högskolorna. Folkbildning Den gemensamma värdegrunden om alla människors lika värde och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett särskilt motiv för statens stöd till folkbildningen, enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen (1991:977). Till folkbildningen räknas folkhögskolor och studieförbund. Studieförbund Studieförbundens verksamheter utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och för kunskaper. Utöver studiecirklar bedriver studieförbunden även en betydande kultur verksamhet, bland annat i de över 250 kommuner som saknar statliga kultur institutioner. I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kortare yrkesinriktade utbildningar som ska vara tydligt relaterade till efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen upphandlar kurserna från till exempel utbildningsföretag eller högskolan. 18 SPSM Övergripande information om stödinsatser

19 Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan består av två eftergymnasiala utbildningsformer: Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning) och Kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning). Från 2013 kommer alla utbildningar inom yrkeshögskolan att vara Yh-utbildningar. Utbildningarna inrättas utifrån arbetsmarknadens behov. Privata utbildningar Det finns även eftergymnasiala utbildningar som bedrivs i privat regi av till exempel utbildningsföretag eller stiftelser. Flera av dem finansieras genom att den studerande betalar en avgift. Även privata utbildningar omfattas av ansvars- och finansieringsprincipen samt av förbudet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Uppdragsutbildning Det är vanligt att utbildningsanordnare åtar sig utbildningsuppdrag för kommuner, arbetsförmedlingar, företag och myndigheter med flera. Den som beställer utbildningen ska se till att den studerande får det stöd som behövs. Beställaren har alltså ansvar för att utbildningen görs tillgänglig genom exempelvis kurslitteratur i alternativa format och har kostnadsansvar för pedagogiskt stöd som mentor, extra handledning med mera. SPSM Övergripande information om stödinsatser 19

20 Studiefinansiering Centrala studiestödsnämnden, CSN, är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd till studerande på studiestödsberättigade utbildningar. Regeringens övergripande mål för studiestödet är att det ska göra det möjligt för människor att studera utan att begränsas av ekonomiska resurser eller funktionsnedsättning. Nedan finns upplysningar som kan vara av särskild relevans för studerande med funktionsnedsättning. Studiestöd kan bestå av studiehjälp eller studiemedel Studiehjälp Om man är år och studerar på heltid på gymnasiet, komvux eller folkhögskola kan man få studiehjälp. Studiehjälp kan bestå av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Studiebidrag får man automatiskt från och med kvartalet efter det att man har fyllt 16 år och till och med vårterminen det år man fyller 20. Extra tillägg kan man ansöka om. Det är den studerandes/familjens ekonomi som bestämmer om man får extra tillägg. Den som bor och studerar på annan ort än sin hemort kan ansöka om inackorderingstillägg. OBS! Det finns några situationer då man kan få studiehjälp trots att man inte studerar på heltid. Det gäller om man: är sjuk eller har en funktionsnedsättning och därför inte kan studera på heltid. går ett reducerat eller individuellt program på gymnasiet eller hoppar över en kurs som man redan har fått godkänt i. Studerande med utvecklingsstörning kan inte få studiehjälp. Elever som är inskrivna på gymnasiesärskolan får i stället ansöka om förlängt barnbidrag från Försäkringskassan. Studiemedel Den som studerar på högskola, universitet och vissa andra eftergymnasiala utbildningar kan söka studiemedel. Från och med hösten det år man fyller 20 år kan även den som studerar på folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller annan grundskole- och gymnasieutbildning söka studiemedel. Studiemedel består av bidrag och lån. Den studerande väljer själv om han eller hon vill ansöka om enbart bidrag eller om både bidrag och lån. Läs mer på 20 SPSM Övergripande information om stödinsatser

21 Deltidsstudier Man kan få studiemedel för heltidsstudier eller för deltidsstudier på 75 eller 50 procent. Är studietakten lägre än 50 procent kan man inte få studiemedel. Studierna räknas då som fritidsstudier. Studier i långsammare takt Det finns möjligheter att ansöka om fullt studiemedel även om man bara studerar på deltid det vill säga 75 eller 50 procent. Fullt studiemedel kan beviljas till studenter som lägger ned en arbetsinsats som motsvarar 100 procent men som på grund av funktionsnedsättning inte hinner ta poäng i full studietakt. CSN gör sin bedömning efter prövning i varje enskilt fall. Att få studiemedel för till exempel heltid fast man studerar på deltid gör att man får högre studieskulder. CSN kan skriva av den del av studieskulden som orsakas av förlängd studietid på grund av funktionsnedsättning, men även det sker efter prövning i varje enskilt fall. Längsta tid med studiemedel Om det finns synnerliga skäl, till exempel en funktionsnedsättning som utgör ett studiehinder, kan CSN bevilja studiemedel för längre tid än vanligt. I undantagsfall kan CSN avskriva de skulder som orsakats av förlängd studietid på grund av funktionsnedsättning. Merkostnadslån Studerande som inte bor på studieorten kan få merkostnadslån från CSN för resor mellan hemmet och studieorten. Detta gäller bland annat om den studerande har styrkta medicinska skäl för resor med egen bil. Aktivitetsersättning Den som är 19 till 29 år och på grund av funktionsnedsättning behöver förlängd skolgång på grundskolenivå eller gymnasienivå (alltså om man studerar på grundskola eller gymnasieskola, gymnasienivå på kommunal vuxenutbildning eller gymnasienivå på folkhögskola) kan få aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Aktivitetsersättningen kan som tidigast betalas ut från juli det året personen fyller 19 år. Om en person har aktivitetsersättning och vill börja studera bör han eller hon ta kontakt med Försäkringskassan. Försäkringskassan får sedan ta ställning till om personen får behålla aktivitetsersättningen under studietiden. Det är studiernas omfattning som avgör om den studerande får behålla aktivitetsersättningen vid sidan om studierna. Det kan i vissa situationer vara möjligt att låta aktivitetsersättningen vara vilande under studietiden. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Den som blivit anvisad att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program av Arbetsförmedlingen kan få aktivitetsstöd. Det kan vara program som till exempel: arbetsmarknadsutbildning, jobb- och utvecklingsgaranti, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, förberedande insatser eller arbetslivsintroduktion. Den som är under 25 år och deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få antingen aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Den som inte uppfyller villkoren för a-kassa får utvecklingsersättning. SPSM Övergripande information om stödinsatser 21

22 Bidrag vid resor För att kunna studera måste det vara möjligt att ta sig till och från den plats där studierna ska äga rum. För den som inte kan använda allmänna kommunikationer kan färdtjänst eller egen bil vara nödvändigt. Bidrag till resor mellan hemmet och studieorten Färdtjänst och riksfärdtjänst kan beviljas till den som inte kan använda sig av de allmänna kommunikationerna. Tjänsten handläggs av hemkommunen. Bilstöd Den som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att förflytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer kan ha rätt till bilstöd. Bilstödet består av (1) grundbidrag och anskaffningsbidrag för att köpa bil (2) ett anpassningsbidrag för att ändra en bil och (3) bidrag till körkortsutbildning för att ta körkort. Bilstödet beviljas av Försäkringskassan. Handikappersättning Den som inte kan använda allmänna kommunikationer för resor till och från studier och arbete och därför får extra kostnader kan ha rätt till handikappersättning. Handikappersättning beviljas av Försäkringskassan. Parkeringstillstånd En person med nedsatt gångförmåga kan beviljas parkeringstillstånd. Det är den enskilde som söker tillståndet hos sin hemkommun. 22 SPSM Övergripande information om stödinsatser

23 Myndigheter och organisationer I detta kapitel presenteras myndigheter och organisationer som på olika sätt har åtaganden inom området utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Några handlägger bidrag av skilda slag medan andra arbetar på annat sätt för att minska diskriminering och öka tillgängligheten i utbildning och samhälle. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att sammanföra de som behöver anställa med de som behöver arbete. Arbetsförmedlingen har sektorsansvar och ska driva frågor som berör funktionsnedsättning inom arbetsmarknadspolitiken. Det innebär att Arbetsförmedlingen också ska påtala behov och ge stöd inom andra områden som är viktiga för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få arbete. En person som är arbetssökande kan få möjlighet att gå ett arbetsmarknadspolitiskt program genom Arbetsförmedlingen. Det kan till exempel innebära att man går en arbetsmarknadsutbildning, en kort yrkesinriktad utbildning med tydlig inriktning mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden. Utbildningstiden är individuell och beror på personens bakgrund och utbildningens art. Arbetsmarkandsutbildning upphandlas av olika utbildningsanordnare, till exempel utbildningsföretag, högskolan eller kommunala uppdragsverksamheten. Upphandlade arbetsmarknadsutbildningar ska ha en generell tillgänglighet för arbetssökande med funktionsnedsättning. Vissa arbetssökande kan även behöva stöd i form av individuella anpassningar. Sådant pedagogiskt stöd kan till exempel vara extra lärarinsatser, teckenspråkstolkning eller hjälpmedel i studiesituationen. Arbetsförmedlingen kan också lämna stöd för kostnader för att ta fram studiematerial som ljudbok eller i form av punktskrift om en person med synnedsättning behöver det för att kunna delta i en arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen har även möjlighet att ge förberedande utbildning till den som behöver detta innan han eller hon börjar en arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingens huvudkontor Hälsingegatan Stockholm tel: e-post: registrator@arbetsformedlingen.se webb: SPSM Övergripande information om stödinsatser 23

24 Centrala Studiestödsnämnden (CSN) Centrala studiestödsnämnden administrerar och betalar ut studiestöd till studerande på studiestödsberättigade utbildningar. Studiestödet ska göra det möjligt för människor att studera utan att begränsas av ekonomiska resurser eller funktionsnedsättning. CSN kan bevilja studiestöd utifrån särskilda regler för studerande med funktionsned sättning. Läs mer om studiefinansiering på sidan 20. tel: e-post: (använd e-postformuläret under fliken kontakta oss ) webb: Centrum för lättläst Centrum för lättläst är en statlig stiftelse. På uppdrag av regeringen och riksdagen arbetar stiftelsen med att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Inom Centrum för lättläst finns: nyhetstidningen 8 SIDOR med artiklar skrivna på ett lättläst språk, LL-förlaget som gör lättlästa böcker för unga och vuxna, Lättlästtjänsten som på uppdrag gör lättlästa bearbetningar av olika slags information och utbildar personer i att skriva lättläst samt Läsombud som är ett organiserat samarbete med framförallt Vuxenskolan för att inspirera äldre och personer med funktionsnedsättning till läsning. Centrum för lättläst Box 9145 Långholmsgatan Stockholm tel: e-post: info@lattlast.se webb: Diskrimineringsombudsmannen (DO) Diskrimineringsombudsmannen arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöver skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. DO ska se till att diskrimineringslagen följs och tar emot och utreder anmälningar om diskriminering, ger råd om hur till exempel skolor kan arbeta förebyggande mot diskriminering, granskar utbildningsanordnares aktiva åtgärder mot diskriminering och informerar om skyddet mot diskriminering. DO driver även fall av diskriminering i domstol. Den som blivit diskriminerad i studiesituationen kan alltså vända sig till DO med sin anmälan. Annan kränkande behandling som inte omfattas av diskrimineringslagen, bland annat mobbning, kan anmälas till Barn- och elevombudet på Skolinspektionen. Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm tel: e-post: do@do.se webb: 24 SPSM Övergripande information om stödinsatser

25 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell organisation som fördelar statliga bidrag till folkbildningen. Till folkbildningen räknas landets 150 folkhögskolor och tio studieförbund. Bidragen ska bland annat gå till verksamheter som stärker och utvecklar demokratin, gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen, höja bildningsnivån och öka delaktighet i kulturlivet. Folkbildningen har som ett av sina uppdrag att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Därför öronmärker Folkbildningsrådet cirka tio procent av de statliga bidragen till insatser för detta syfte. Folkhögskolor kan få bidrag om de har merkostnader för pedagogiskt stöd i form av ökade lärarinsatser och ökade insatser för kurator och psykolog. Studieförbund får ett förstärkningsbidrag för att täcka merkostnader för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i verksamheten på lika villkor som andra. Merkostnaderna ska vara direkt relaterade till verksamheten. Bidraget kan avse stöd vid genomförandet av verksamheten som till exempel extra ledare eller tolk för döva, för personer med hörselnedsättning, vuxendövhet eller dövblindhet. Folkbildningsrådet Rosenlundsgatan 50 Box Stockholm tel: e-post: fbr@folkbildning.se webb: Försäkringskassan Försäkringskassan ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen. Det handlar om socialförsäkringar och andra förmåner och ersättningar till bland annat barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten har sektorsansvar för funktionshindersfrågor inom sitt verksamhetsområde. Försäkringskassan arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska få ökade förutsättningar till sysselsättning. En person som är blind (saknar ledsyn) eller är gravt hörselskadad har rätt till handikappersättning från Försäkringskassan. Även personer vars funktionsnedsättning orsakar merkostnader eller gör att personen behöver stöd för att kunna arbeta eller studera kan få handikappersättning. Handikappersättning kan tidigast utbetalas från juli det året personen fyller 19 år. Försäkringskassan kan också betala ut aktivitetsersättning, aktivitetsstöd och utvecklingsersättning (läs mer på sidan 21). Det är Försäkringskassan som handlägger assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) (läs mer på sidan 11) och bilstöd (läs mer på sidan 22). tel: e-post: kundcenter@forsakringskassan.se webb: SPSM Övergripande information om stödinsatser 25

26 Handisam Myndigheten för handikappolitisk samordning Handisam har som uppdrag att vara samordnande och pådrivande i funktionshinderspolitiken. Målet är att påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta på ett jämlikt sätt oavsett funktionsförmåga. Handisam har tagit fram skriften Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren, som ger handfasta råd om hur verksamhet, information och kommunikation och lokaler kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Handisam Arenavägen Johanneshov tel: e-post: info@handisam.se webb: Hjälpmedelsinstitutet (Hi) Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet. Hi arbetar med analyser, utredningar och utvärderingar och stimulerar till utveckling genom att pröva nya metoder och ny teknik i samarbete med andra. Hi sprider kunskap om hjälpmedel och tillgänglighet genom kommunikation och utbildningar. Under senare år har Hi bland annat arbetat med frågor som rör övergången från skola till arbetsliv. Tanken är att fler ska få tillgång till hjälpmedel i skolan och att övergången mellan skola och arbetsliv ska underlättas för elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Hi har även ett specialbibliotek med litteratur om funktionsnedsättning, hjälpmedel och tillgänglighet. På finns information om hjälpmedel, produkter, förslag på anpassningar och tillämpningar samt information om lagar och regler. Hjälpmedelsinstitutet finns i Sundbyberg och Göteborg. Huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedelsinstitutet Box Sundbyberg Besöksadress i Sundbyberg: Sturegatan 3 Besöksadress i Göteborg: Esperantoplatsen 5 tel: e-post: registrator@hi.se webb: Kommunerna Det finns 290 kommuner i Sverige. Kommunerna ska bland annat se till att det finns förskola och grundskola, gymnasieutbildning samt anordna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Kommunen ansvarar också för till exempel stöd och service för personer med funktionsnedsättning och ekonomiskt bistånd. Kommunen kan bevilja stöd till personer med funktionsnedsättning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller enligt socialtjänstlagen. Stödet kan till exempel vara ledsagning eller personlig assistans. Det är den enskilde personen som söker sådant stöd och kommunen avgör sedan om personen behöver till exempel personlig assistans för att kunna genomföra sina studier (läs mer om personlig assistans på sidan 11). 26 SPSM Övergripande information om stödinsatser