Redovisningens övergång från anskaffningsvärde till verkligt värde - en studie om förändring av värderingsprincips effekter på aktiemarknaden

Transkript

1 Redovisningens övergång från anskaffningsvärde till verkligt värde - en studie om förändring av värderingsprincips effekter på aktiemarknaden Civilekonomuppsats 30 hp 4FE11E Författare: Sara Palmberg Sofia Flodin Handledare: Ola Nilsson Examinator: Anna Stafsudd

2

3 Förord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ola Nilsson för alla goda råd och vägledning genom uppsatsens gång. Vi vill även tacka våra kurskamrater för givande kommentarer på opponeringstillfällen. Tack också till våra nära och kära som har stöttat oss genom uppsatsens gång. Tack! Växjö Sara Palmberg Sofia Flodin

4 Sammanfattning Civilekonomprogrammet Författare: Sara Palmberg & Sofia Flodin Handledare: Ola Nilsson Examinator: Anna Stafsudd Datum: Titel: Redovisningens övergång från anskaffningsvärde till verkligt värde - en studie om förändring av värderingsprincips effekter på aktiemarknaden Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Bakgrund: Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod. Utifrån agentteorin testas hur värdering av goodwill till verkligt värde påverkar aktiepris och utdelningsnivå på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid. Vidare delas jämförbara företag in i portföljer som jämförs med de hela urvalen för att eliminera risken för tidsaspekters påverkan. Resultat och slutsats: Studien finner inte stöd för antaganden om att värderingsförändringen som implementeringen av IFRS 3 innebär påverkar aktiepris positivt, vilket tidigare litteratur framfört. Stöd kan inte heller finnas för att värderingsförändringen har en negativ effekt på aktiepris, vilket annan tidigare litteratur också har påvisat. Studien påvisar inte heller att värderingsförändringen påverkar utdelningsnivå varken positivt eller negativt, vilket har framförts av tidigare litteratur. Värderingsförändringen av goodwill från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde förefaller inte har någon påvisad effekt.

5 Abstract Master Thesis in Business Administration Author: Sara Palmberg & Sofia Flodin Supervisor: Ola Nilsson Examiner: Anna Stafsudd Title: The accounting transition from Historical cost to Fair value a study of the change in valuation principle effects on the Stock market. Purpose: The study aims to identify the effect of the transition to IFRS 3 and its change from Historical cost to Fair value on Share price and Dividend rate for Swedish companies listed on NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Background: The purpose of accounting is to provide Stakeholders with useful information for decision making. The valuation of Goodwill is problematic due to absence of a distinct calculation method. The EU implemented IFRS 3 to improve the reporting of Goodwill through valuation at Fair value rather than valuation at a Historical cost. Fair value measurement includes subjective evaluations of Goodwill, which creates opportunities to influence the profit. This effect the Share price and the Dividend rate. Method: The study has a Deductive research approach and a Quantitative research method. Based on the Agency theory, the study examine how the valuation of Goodwill to Fair value affects the Stock prices and Dividend rate on NASDAQ OMX Nordic Stockholm. The effects on the Share price and Dividend rate was studied and compared over time. Comparable companies were divided into portfolios that were compared with the entire sample to eliminate risks due to changing economic conditions. Results and conclusion: The study shows no support for the assumption that the valuation change to IFRS 3 affect Share price positively, which previous literature demonstrated. Furthermore the study does not support that change in valuation has a negative effect on Share price, which previous literature also demonstrated. The study fails to detect that the valuation change has had a positive or negative effect on the Dividend rate, which previous literature has expressed. The change in valuation from Historical cost to Fair value does not appear to have any demonstrable effect.

6 Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Disposition... 7 Kapitel 2 Uppsatsens metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Källkritik Kapitel 3 Teori Redovisning som beslutsunderlag Big bath & earnings smoothings påverkan på redovisningskvalitet Hypoteshärledning Införandet av IFRS 3 påverkan på aktiepris och utdelningsnivå Goodwillnedskrivnings påverkan på aktiepris och utdelningsnivå tidsfaktorn Big bath och earnings smoothings effekt på aktiemarknaden Kapitel 4 Empirisk metod Undersökningsmetod Undersökningsdesign Metod för datainsamling Operationalisering Testvariabler (t-test) och beroende variabler (regression) Aktiepris Utdelningsnivå Oberoende variabler Kontrollvariabler Urval Bortfallsanalys Statistiska tester och analyser Univariat analys Bivariat analys Multivariat analys Multikollinearitet Reliabilitet och validitet Kapitel 5 Empiriskt resultat Hypotes

7 5.1.1 Normalfördelning Univariat analys Bivariat analys Korrelationsmatris T-test av medelvärden Multipel regressionsanalys Aktiepris Utdelning Hypotes 2 & Normalfördelning Univariat analys Bivariat analys Korrelationsmatris T-test av medelvärden Multipel regressionsanalys Aktiepris Utdelning Hypotes 4 & Normalfördelning Univariat analys Bivariat analys Korrelationsmatris T-test av medelvärden Multipel regressionsanalys Aktiepris Utdelningsnivå Kapitel 6 Analys Hypotes T-test för hela urvalet T-test för portföljer Regressioner Sammankoppling Hypotes 2 & T-test för hela urvalet T-test för portföljer Regressioner Sammankoppling... 75

8 6.3 Hypotes 4 & Big bath T-test Earnings smoothing T-test Regression för big bath och earnings smoothing Sammankoppling Avslutande diskussion Kapitel 7 Slutsats Slutsats Studiens bidrag Framtida forskning Kapitel 8 Källförteckning Kapitel 9 Appendix Appendix 1 Bortfall Appendix 2 - Histogram med normalfördelningskurva Appendix 3 Skewness- och Kurtosistest Figurförteckning Figur 1 Hypotesmodell för hypotes 1 samt hypotes Figur 2 Variabelsammanfattning Figur 3 Regressionsmodeller för hypotes Figur 4 Regressionsmodeller för hypotes 2 & Figur 5 Regressionsmodeller för hypotes 4 & Figur 6 Goodwillinnehav före IFRS Figur 7 Goodwillinnehav efter IFRS Figur 8 Aktieprisutveckling före och efter IFRS Figur 9 Utveckling i utdelningsnivå före och efter IFRS Figur 10 Goodwillnedskrivningar år Figur 11 Aktieprisutveckling på kort och lång sikt Figur 12 Utveckling i utdelningsnivå på kort och lång sikt Figur 13 Andel innehav av Big bath och Earnings smoothing Tabellförteckning Tabell 1 Deskriptiv data hypotes Tabell 2 Frekvenstabell hypotes Tabell 3 Pearsons r Aktiepris Före Tabell 4 Pearsons r Utdelningsnivå Före Tabell 5 Pearsons r Aktiepris Efter Tabell 6 Pearsons r Utdelningsnivå Efter Tabell 7 T-test för hela urvalet Tabell 8 T-test för portföljer... 49

9 Tabell 9 Regression Aktiepris Tabell 10 Komparativ regression Aktiepris Tabell 11 Regression Utdelning Tabell 12 Komparativ regression Utdelning Tabell 13 Deskriptiv data hypotes 2 & Tabell 14 Frekvenstabell hypotes 2 & Tabell 15 Pearsons r Aktiepris Kort sikt Tabell 16 Pearsons r Utdelningsnivå Kort sikt Tabell 17 Pearsons r Aktiepris Lång sikt Tabell 18 Pearsons r Utdelningsnivå Lång sikt Tabell 19 T-test för hela urvalet Tabell 20 T-test för portföljer Tabell 21 Regression Aktiepris Tabell 22 Komparativ regression Aktiepris Tabell 23 Regression Utdelning Tabell 24 Komparativ regression Utdelning Tabell 25 Deskriptiv data hypotes 4 & Tabell 26 Frekvenstabell hypotes 4 & Tabell 27 Pearsons r Aktiepris Tabell 28 Pearsons r Utdelningsnivå Tabell 29 T-test för hela urvalet Tabell 30 T-test för portföljer Tabell 31 Regression Aktiepris Tabell 32 Regression - Utdelningsnivå... 69

10 Kapitel 1 Inledning det första kapitlet tar vi upp att redovisningens syfte är att förse företagets intressenter I med information som är användbar för beslutfattande. Vi förklarar problematiken med värdering av goodwill då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företaget gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Det i sin tur påverkar aktiepris och utdelningsnivå. 1.1 Bakgrund Redovisning finns till för att tillgodose information till företags olika intressenter om företags finansiella position, dess prestation och förändringar som sker i dessa (IASB-F 12; Öhman 2004; Hail 2013). Det pågår en ständig debatt inom redovisning som handlar om hur olika tillgångar ska värderas ((EC) no. 1606/2002; Hitz 2007), i synnerhet diskuteras immateriella tillgångars värdering (Watts 2003a). Goodwill är en av de mest komplexa och kontroversiella immateriella tillgångarna som skapar ett svårlöst problem (Lhaopadchan 2010) då dess värdering länge har diskuterats i samhället (Chalmers, Godfrey & Webster 2011). År 2005 implementerade EU IFRS 3 Rörelseförvärv, som behandlar förekomsten av goodwill (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Förändringen genomfördes för att skapa en bättre bild av företagens ekonomiska värden (Chalmers, Godfrey & Webster 2011). Enligt IFRS 3.1 är syftet med införandet av IFRS 3 att företags redovisning ska bli mer värderelevant, jämförbar och tillförlitlig. Denna förändring kan antas minska informationsasymmetrin som fanns mellan företags aktieägare och företagsledning (Hitz 2007; Ahmed, Neel & Wang 2013) och därigenom förbättra informationsunderlaget för beslutstagande intressenter (Carroll, Linsmeier & Petroni 2003; Hitz 2007; Hail 2013; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Detta ämnades åstadkommas genom att värdera goodwill till verkligt värde, istället för den tidigare värdering baserad på historiskt anskaffningsvärde med avskrivning över en viss förutbestämd tid (Hitz 2007). Enligt Jerman och Manzin (2008) fick värdering till historiskt anskaffningsvärde kritik då goodwillposten beräknades med historisk kostnad som grund, medan informationen ämnades användas till intressenternas beslut som hade anknytning till framtiden. En viktig aspekt som drev värderingsövergången var övergången till kunskapsekonomi 1 som ledde till att 1 Kunskap är en viktig input i företag (Garicano & Rossi-Hansberg 2006). 1

11 företags goodwill ökade, vilket skapade ett större behov av ett mer relevant angreppssätt för beräkning av posten (Jerman & Manzin 2008). Implementeringen av IFRS 3 innebär att företag gör subjektiva bedömningar för goodwillnedskrivningar och att ett entydigt sätt för beräkning av goodwill saknas (Jerman & Manzin 2008). En metod som används i praktiken är att företags goodwill beräknas med hjälp av en diskonteringsränta vilken företaget självt bestämt (Carlin & Finch 2009). Om diskonteringsräntan som väljs är olämplig försämras kvaliteten på finansiella rapporter och redovisade resultat (Carlin & Finch 2009). En effekt av övergången är alltså att goodwill värderas subjektivt vilket innebär att det skapas större möjligheter för företag att påverka goodwillnedskrivningar än nedskrivningar av andra tillgångar (se även Beatty & Weber 2006). Vad är då goodwill och hur ska den värderas efter förändringen av princip? IAS definierar goodwill som en tillgång som speglar framtida ekonomiska fördelar. Goodwill bildas vid rörelseförvärv och kan varken identifieras eller redovisas separat (IAS 38.11). Goodwill kan till exempel bestå av ett gott rykte i ett varumärke eller i en produkt (Munteanu, Tinta, Elena & Ionel 2012). Enligt IFRS 3.32 värderas goodwill till differensen mellan ett köps förvärvskostnad och dess verkliga värde. Goodwill som är internt upparbetad redovisas inte som en tillgång, delvis då den inte är en identifierbar resurs som företag har kontroll över och dels då dess värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IAS 38.48; IAS 38.49). Vid samma tidpunkt varje år ska företag pröva om det finns behov för nedskrivning av goodwill enligt IAS Dessutom ska goodwill prövas om nedskrivningsbehov förekommer när det finns indikationer på att tillgången eventuellt behöver skrivas ned (IAS 36.88). Vid prövning om det finns behov av nedskrivning av goodwill jämförs återvinningsvärdet 2 med det redovisade värdet (IAS 36.C3). Enligt Carlin och Finch (2009) har goodwill under lång tid behandlats motsägelsefullt i normer, rekommendationer och lagar. Förvärvad goodwill kan dock inte ignoreras på företags balansräkning då den uppstår till följd av en ekonomisk transaktion (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Dagens samhälle är dessutom en kunskapsekonomi där goodwill är en allt viktigare tillgång i företag (Garicano & Rossi-Hansberg 2006; Jerman & Manzin 2008). 2 Enligt RR 17 består en tillgångs återvinningsvärde av det högsta av dess nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde. Nyttjandevärdet är nuvärdet av beräknade framtida betalningar som tillgången förväntas generera under dess nyttjandeperiod samt uppskattat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Nettoförsäljningsvärdet är vad tillgången är värd vid en försäljning mellan oberoende parter som båda är insatta och har vilja att genomföra transaktionen. Direkta försäljningskostnader ska räknas bort (RR 17). 2

12 Exempelvis hävdar Godfrey och Koh (2001) att investerare ser goodwill som en mer betydelsefull tillgång än andra poster på balansräkningen när de värderar företag. 1.2 Problemdiskussion Svenska företag har traditionellt präglats av en konservativ syn på redovisning av goodwill då de varit motsträviga till att anamma förändringar (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Innan år 2002 krävdes enligt Redovisningsrådets rekommendationer RR 1:96 och ÅRL 4:2-4 att företag skrev av goodwill under en femårsperiod, med undantag för de goodwilltillgångar som med rimlig säkerhet kunde uppskattas ha en längre nyttjandeperiod (Hamberg, Paananen & Novak 2011). År 2002 förlängde Redovisningsrådet avskrivningstiden till 20 år, men en majoritet av företag valde ändå att använda den traditionella avskrivningstiden på fem år. År 2005 implementerade EU IFRS 3 som gällande princip i Sverige vilket innebar en övergång från att göra avskrivning av goodwill och värdera till historiskt anskaffningsvärde till att göra nedskrivning av posten och värdera till verkligt värde (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Syftet med redovisning är att den ska tillgodose intressenterna med en rättvisande bild över företag, det vill säga användbar information att grunda beslut på (IASB-F 12; Öhman 2004; Hail 2013). Dock menar tidigare forskning att en korrekt bild av företag trotts införandet av IFRS 3 inte alltid redovisas eftersom nedskrivningsprövning enligt verkligt värde bygger på företagsledarnas subjektiva bedömning om vilken nedskrivning som är lämplig (Beatty & Weber 2006; Pajunen & Saastamoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Carlin & Finch 2009). Verkligt värde är summan till vilken en tillgång kan avyttras mellan två kunniga parter som båda är villiga att genomföra transaktionen och som inte har en för nära relation till varandra (Hitz 2007). Rättvisande bild skapas enligt årsredovisningslagens 2 kap 3 genom företags balansräkning, resultaträkning och tilläggsupplysning som tillsammans speglar företags ställning och resultat. Normalt ska företag anses uppvisa en rättvisande bild om de följer lagar och normer vid upprättandet av sin årsredovisning (ÅRL 2:3). Hamberg, Paananen och Novak (2011) påpekar att svenska företag hade möjligheten att göra övergången från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde redan år 2002 då Redovisningsrådet införde möjligheten. Denna värderingsförändring kan skapa effekter på marknadens aktiepris (Hamberg, Paananen & Novak 2011) och utdelning (Dutt & Humphery- Jenner 2013; Hamberg, Paananen & Novak 2011). Förändringen kan dels ge effekt på aktiepris och utdelningsnivå då företagens resultat ökar till följd av att det inte längre finns krav på att goodwill måste skrivas ner regelbundet (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Ökat resultat 3

13 innebär större utrymme för utdelning till aktieägare (Dutt & Humphery-Jenner 2013). Förändringar i aktiepris beror i sin tur på hur investerare uppfattar resultatförändringen (Klement 2011). Goodwillpostens sammanlagda värdeminskning har generellt avtagit i svenska företag efter övergången från goodwillavskrivning till nedskrivning av goodwill. Det har inneburit att svenska företag presenterar högre resultat sedan införandet av IFRS 3 (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Detta indikerar på att företag som får välja om de ska göra nedskrivningar kommer att undvika att göra dessa. Värderingsförändringen avskaffade de årliga avskrivningarna enligt plan vilket kan påverka investerare genom att företags beteende förändras (Watts 2003a). Det finns indikationer på att svenska företag efter lagförändringen har större utrymme att hantera goodwillposten vilket det genomsnittliga högre resultatet efter förändringen till IFRS 3 kan vara ett tecken på (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Detta stödjs av Leuz, Nanda och Wysocki (2003) samt Lang, Smith Raedy och Wilson (2006) som säger att resultathantering 3 förekommer oftare i Europa än i USA. Innebär då implementeringen av IFRS 3 att bättre informationsunderlag för intressenterna skapas? Trots lagförändringen kvarstår saknaden av ett korrekt värderingssätt för goodwill. Företag beräknar istället goodwill subjektivt (Jerman & Manzin 2008) med hjälp av egna bedömningar av lämplig diskonteringsränta (Pajunen & Saastimoinen 2013). Enligt Årsredovisningslagen 2 kap 3 ska företags finansiella rapporter tillsammans ge en rättvisande bild som visar företags ställning och resultat. Rättvisande bild infinner sig när lagar och normer följs (ÅRL 2:3). Dock förklarar Pajunen och Saastimoinen (2013) att företag som följer IFRS 3 redovisar goodwill till verkligt värde vilket innebär subjektiva prognoser om framtida kassaflöden. Det leder till att värderingen av goodwill i enlighet med IFRS 3 potentiellt ökar problemen med asymmetrisk information (Pajunen & Saastimoinen 2013). Att företag gör egna bedömningar av goodwill skapar enligt oss problem då företags finansiella ställning riskerar att ge en missvisande bild av verkligheten. Problemen med informationsasymmetri finns således kvar trots värderingsförändringen, vilket inte överensstämmer med standardsättarnas mål. IASB:s syfte med införandet av IFRS 3 var att den asymmetriska informationen skulle minska vilket borde öka beslutsnyttan av redovisningsinformation (IFRS 3.1). Här finns möjlighet att 3 Resultathantering är genom arbetet en översättning av den engelska termen earnings management. 4

14 testa de grundantaganden som finns i litteraturen och grundsyftet med implementeringen av IFRS 3. Nedskrivningsbeslut kan enligt Lhaopadchan (2010) tolkas av investerare som en signal om företags prestation. Studier har visat att det finns en koppling mellan nedskrivningar och utdelningsnivå till aktieägare (Strong & Meyer 1987; Elliott & Shaw 1988). Detta tyder enligt Lhaopadchan (2010) på att nedskrivning är värderelevant vilket innebär att den reflekteras i aktiepriset. Då goodwilltillgången representerar framtida ekonomiska fördelar (IFRS 3.A) kan en minskning av dessa antas uppfattas negativt av investerare (Klement 2011) varför det är troligt att efterfrågan på företagets aktier minskar, vilket kan resultera i en nedgång av aktiepris. Vidare har nedskrivning även en koppling till utdelningsnivå då nedskrivning minskar resultatet (Hamberg, Paananen & Novak 2011) och ett mindre resultat innebär att utrymmet för utdelning till investerare minskar (Dutt & Humphery-Jenner 2013). Värderelevans av nedskrivningar stödjs också av att analytiker sänkte sina förväntningar vid nedskrivning (Lhaopadchan 2010). Implementeringen av IFRS 3 kommer att ha olika inverkan på företag över tid då företag troligen kommer att redovisa en engångsökning av resultatet vid implementeringstillfället vilket kommer att påverka marknadens reaktioner (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Nedskrivningsprövning av goodwill har väckt diskussioner då beslut om nedskrivning både möjliggör och uppmuntrar företag att manipulera resultatet, detta kan till exempel göras genom att ledning med tillsvidareanställning i största möjliga mån undviker att göra nedskrivningar (Pajunen & Saastimoinen 2013; Beatty & Weber 2006; Hamberg, Paananen & Novak 2011; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011). Utifrån agentteorin är alla individer opportunistiska och handlar i egenintresse (Fama 1980). Styrelsen har i enlighet med detta intresse av att generera största möjliga företagsresultat då detta är gynnsamt för styrelsens rykte (Sinani, Stafsudd, Thomsen, Edling & Randoy 2008). Resultathantering kan också göras genom användande av big bath 4 vilket innebär att företag gör en stor nedskrivning under en period med låg lönsamhet eller efter byte av VD för att öka sannolikheten för större framtida vinster och bonus till ledningen (Pajunen & Saastimoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Jordan & Clark 2011). En annan strategi för att hantera resultatet med hjälp av goodwill är 4 Då det inte finns någon svensk översättning som fångar innebörden av big bath använder vi oss av det engelska begreppet. 5

15 earnings smoothing 5 vilket innebär att företaget gör nedskrivning av goodwill i perioder med högre resultat än förväntat för att jämna ut resultatet (Alves 2013). Enligt Graham, Harvey och Rajgopal (2005) har ekonomichefer uppfattningen att aktieägare i större utsträckning uppmärksammar företags resultat än dess kassaflöden. Goodwillnedskrivningar påverkar det redovisade resultatet men inte kassaflöden (Alves 2013) vilket i kombination med att goodwillpostens subjektiva värdering (se Beatty & Weber 2006; Pajunen & Saastamoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Carlin & Finch 2009; Jerman & Manzin 2008; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010) gör att det finns stort utrymme för resultathantering vid goodwillnedskrivning. Det är dessutom viktigt för ledningen att möta eller överträffa förväntningar från aktieägare, varför företagsledningen gör en avvägning mellan att generera goda resultat på kort sikt och att göra investeringar som på lång sikt skapar ett maximalt värde (Graham, Harvey & Rajgopal 2005). Detta indikerar på att det föreligger incitament för företag att manipulera resultatet med hjälp av goodwillnedskrivning. Sammanfattningsvis ville EU att implementeringen av IFRS 3 skulle minska informationsasymmetrin mellan företags aktieägare och företagsledning för att förbättra informationsunderlaget för beslutstagande intressenter. Detta genom att goodwillnedskrivningar skulle spegla postens verkliga värde istället för historiskt anskaffningsvärde som tidigare använts för avskrivning av goodwill. Värderingsförändringen har dock fått kritik då informationsasymmetrin mellan företag och marknad påstås inte ha minskat till följd av att den nya värderingen innehåller subjektiva bedömningar vid nedskrivning av goodwill. Studier visar på att resultathantering förekommer mer frekvent sedan förändringen. Då tidigare studier visar på att aktiemarknaden påverkas av övergången från anskaffningsvärde till verkligt värde, är det intressant att undersöka dess effekt på aktiepris och utdelningsnivå på den svenska aktiemarknaden. Införandet av IFRS 3 innebär högre resultat eftersom nedskrivningar inte görs i lika hög utsträckning som tidigare. De förbättrade resultaten påverkar troligen aktiepris och utdelningsnivå, varför dessa är intressanta att undersöka. Som en utgångspunkt för denna studie har vi den studie som Hamberg, Paananen och Novak (2011) genomförde och som inriktade sig på effekterna av implementeringen av IFRS 3 på den svenska aktiemarknaden vilket är samma kontext som vi avser att studera. Hamberg, Paananen 5 Då det inte finns någon svensk översättning som fångar innebörden av earnings smoothing använder vi oss av det engelska begreppet. 6

16 och Novak (2011) jämför skillnader mellan olika grupper av företag genom medelvärdestester. Vi har valt att ta komparationen till en ytterligare nivå genom att även jämföra grupperna i multivariata tester genom användning av interaktionsvariabler. Med problemdiskussionen som utgångspunkt har vi kommit fram till följande frågeställning: Vilken effekt har övergången till IFRS 3 haft på aktiemarknaden? 1.3 Syfte Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm (i fortsättningen kallad Stockholmsbörsen). Vi vill på så sätt testa de grundantaganden som finns i litteraturen och grundsyftet som finns för att implementera IFRS 3. Vår ambition är att bidra med ny kunskap om värderingsövergångens effekter på aktiepris och utdelningsnivå för att visa hur värdering till verkligt värde påverkar aktiemarknaden och om standardens syfte har uppfyllts. 1.4 Disposition Kapitel två - Uppsatsens metod I metodkapitlet presenteras studiens teoretiska utgångspunkt, vilken är agentteorin samt att studien har en forskningsansats som är av deduktiv karaktär. Detta på grund av att vi vill identifiera vilka effekter övergången till IFRS 3 har haft på den svenska aktiemarknaden. Vidare presenteras källkritiska aspekter. Kapitel tre - Teori Kapitlet förklarar att aktiemarknaden är effektiv när investerare har tillgång till bra beslutsunderlag. Studier presenteras som hävdar att verkligt värde främjar effektiv marknad medan andra påstår det motsatta. Vidare framgår det att aktiepris och utdelningsnivå påverkas av implementeringen till IFRS 3 då denna kan påverka resultatet positivt och möjliggör användning av resultathantering. 7

17 Kapitel fyra - Empirisk metod Studien har en kvantitativ undersökningsmetod och testar huruvida teori om goodwill är tillämpbar på Stockholmsbörsen. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid, varför vi har olika urval till hypoteserna. Genom att använda oss av index och två jämförelsebara grupper kan vi kontrollera bort konjunktureffekter. Kapitel fem - Empiriskt resultat I detta kapitel presenteras först studiens variabler var för sig. Därefter studeras samband mellan variabler genom korrelationsmatriser samt t-test som studerar skillnad i medelvärde. Samband mellan fler variabler undersöks i multivariata linjära regressioner och skillnader mellan regressioner studeras i komparativa regressioner. Hypotesernas statistiska tester resultat presenteras var för sig. Kapitel sex - Analys I kapitlet analyseras utfallet från det empiriska resultatet och kopplas samman med teori från kapitel tre. Detta görs för att kungöra hur implementeringen av IFRS 3 har påverkat aktiepris och utdelningsnivå. Hypoteserna analyseras var för sig. Kapitel sju - Slutsats Kapitlet sammanställer syfte, problem och teori. Studien identifierade att aktiepris påverkas negativt av goodwillnedskrivning på kort sikt och effekten avtar på lång sikt. Studien påvisar inte att värderingsförändringen påverkar aktiepris och utdelningsnivå varken positivt eller negativt. Värderingsförändringen av goodwill från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde förefaller inte har någon påvisad effekt. Avslutningsvis ges förslag på framtida forskning. 8

18 Kapitel 2 Uppsatsens metod metodkapitlet presenteras studiens teoretiska utgångspunkt, vilken är agentteorin samt I att studien har en forskningsansats som är av deduktiv karaktär. Detta på grund av att vi vill identifiera vilka effekter övergången till IFRS 3 har haft på den svenska aktiemarknaden. Vidare presenteras källkritiska aspekter. 2.1 Teoretisk utgångspunkt Den teoretiska utgångspunkten i studien är agentteorin. Agentteorin beskriver de problem som uppstår när företagsägare lämnar över kontrollen för styrning av företaget till företagsledningen (Alchain & Demsetz 1972; Fama 1980; Fama & Jensen 1983; Hillman & Dalziel 2003). Separationen leder till informationsasymmetri som innebär att företagsledningen har tillgång till mer information än aktieägarna (Fama 1980). Redovisning är det verktyg som ska ge aktieägarna insyn i företaget vilket ska leda till minskad informationsasymmetri och förbättrat beslutsunderlag (IASB-F 12; Öhman 2004; Hail 2013). Detta var motivet till implementeringen av IFRS 3, dock innebär värderingsförändringen användning av subjektiva bedömningar som kan användas opportunistiskt (Beatty & Weber 2006; Pajunen & Saastamoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Carlin & Finch 2009). En viktig utgångspunkt för agentteorin är antagandet att alla människor agerar i egenintresse och är opportunistiska (Fama 1980) varför det är troligt att företagsledningen utnyttjar subjektiva bedömningar vid värdering av goodwillnedskrivning på ett opportunt sätt. Det ligger i företagsstyrelsens intresse att generera ett gott resultat då detta enligt Sinani et al. (2008) har betydelse för styrelsens rykte. Goodwillvärderingens effekter på aktiemarknaden beror på hur investerare tolkar företagens resultatförändringar som sker till följd av nedskrivningar (Hamberg, Paananen & Novak 2011). 2.2 Forskningsansats Syftet med studien var att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi utgick därför från tidigare studier inom ämnet som vi bygger hypoteserna på vilket innebär att studien har en deduktiv karaktär (se Bryman & Bell 2005). Det innebär att vi byggde studien på bevisföring istället för att på egen hand göra upptäckter (se Patel & Davidson 2011). Därefter testade vi hypoteserna mot det empiriska underlaget och utfallet anknöts till teorin. Detta gjordes för att se ifall våra förväntningar motsvarar undersökningens resultat. Vi ville studera om det 9

19 förekommer samband mellan övergången till IFRS 3 och effekter på aktiemarknaden i Sverige genom att bekräfta hypoteser baserad på teori i enlighet med en deduktiv forskningsansats. Ett alternativt tillvägagångssätt till deduktiv forskningsansats är den induktiva forskningsansatsen vilken inte är ett optimalt tillvägagångssätt för oss. Detta då det innebär att vi först skulle samla in information om goodwill, aktiepris och utdelningsnivå, och sedan utifrån den informationen utforma teori (se Bryman & Bell 2005). Eftersom deduktiv forskning utgår från befintlig teori är det mindre komplicerat att vara objektiv genom studien (Patel & Davidson 2011). Vi vill med hjälp av hypoteser påvisa samband mellan övergången till IFRS 3 och värderingsprincipernas effekter på den svenska aktiemarknaden. 2.3 Källkritik I den teoretiska referensramen användes vetenskapliga artiklar som är granskade av forskare, så kallade peer reviewed. Eftersom dessa artiklar är godkända av forskare har de hög trovärdighet. Vi har ändå ett kritiskt förhållningssätt till artiklarna, då det alltid finns en risk att författarnas åsikter påverkar forskningen. Vi utgår också från lagar och standarder vilka är genomarbetade och utvecklade av experter vilket gör att det är en trovärdig källa. 10

20 Kapitel 3 Teori apitlet förklarar att aktiemarknaden är effektiv när investerare har tillgång till bra K beslutsunderlag. Studier presenteras som hävdar att verkligt värde främjar effektiv marknad medan andra påstår det motsatta. Vidare framgår det att aktiepris och utdelningsnivå påverkas av implementeringen till IFRS 3 då denna kan påverka resultatet positivt och möjliggör användning av resultathantering. 3.1 Redovisning som beslutsunderlag Enligt Fama (1970) är aktiemarknadens främsta roll att fördela aktiekapital genom ägande av aktier. En ideal marknad kännetecknas av priser som ger rättvisande signaler för resursfördelning det vill säga en marknad där investerare kan göra investeringsbeslut och förlita sig på att aktiepris på ett rättvisande sätt reflekterar all den tillgängliga informationen. Att en marknad är effektiv innebär att priserna alltid helt reflekterar den tillgängliga informationen (Fama 1970). För att kapitalmarknaden ska anses vara effektiv är det enligt Hail (2013) en förutsättning att redovisningsinformation som är tillgänglig för investerare är användbar för beslutsfattande. Det innebär att aktiekursen bör reflektera de underliggande ekonomiska prestationerna och företagets värde på ett lämpligt sätt för att kunna ta till vara på nyutkommen information. På det sättet kan aktiekurs användas som en måttstock för att bedöma hur relevanta redovisningssystemen är (Hail 2013). Hellman (2005) menar dock att investerare inte använder sig av all tillgänglig information när de fattar beslut om investeringar. Investerare utgår istället från ett begränsat antal investeringsalternativ som baseras på åsikter från externa rådgivare, så som finansanalytiker, och på kalkylmodeller som uppdateras kvartalsvis. Detta indikerar på att marknaden inte är effektiv. Enligt Hellman (2005) har tidigare forskning kommit fram till att information från företag har stor betydelse som informationskälla för investerare och analytiker. Viktigast är årsrapporter och informell information från olika typer av möten och kommunikation med företag (Hellman 2005). Det finns tidigare studier som indikerar på att övergången till verkligt värde främjar den effektiva marknaden. Carroll, Linsmeier och Petroni (2003) menar att fördelarna med verkligt värde är att de reflekterar marknadens bedömning av tillgångars inverkan på rådande ekonomiska förhållanden, medan historiskt anskaffningsvärde istället reflekterar förhållandet vid transaktionstillfället. Det verkliga värdet är mer värderelevant än anskaffningsvärdet då 11

21 verkligt värde ger uppdaterad information som är bättre underlag för beslut och prognoser (Carroll, Linsmeier & Petroni 2003; Hitz 2007). Hail (2013) menar att värdering till verkligt värde innebär att investerares perspektiv vid optimala förhållanden inkluderas i redovisningen. Verkligt värde har dock fått kritik för att dess värde är svårt att bibehålla vilket riskerar att göra redovisningssystemen instabila (Hail 2013). Hamberg, Paananen och Novak (2011) hävdar att IFRS 3 genererar förbättrat kortsiktigt resultat för företag med aktiverad goodwill, utan att dess kassaflöden ändras. Den kortsiktiga förändringen i resultatet uppstår som följd av att kostnader som beror på goodwillnedskrivningar är mindre än de årliga avskrivningskostnaderna var. Om investerare ser värdeförändringen som en indikation på förbättrade framtida kassaflöden, kommer aktiepriset att öka (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Dock påstår Beatty och Weber (2006) att goodwillnedskrivningar som sker till följd av förändring av värderingsprinciper uppfattas mindre negativa av investerare än nedskrivningar som sker till följd av att goodwillpostens värde har minskat. Hitz (2007) menar att värdering av goodwill till verkligt värde i större grad är relaterad till företags prestation än värdering till historiskt anskaffningsvärde, vilket innebär att företags investerare delges mer kvalitativ information. Detta indikerar på att aktiepriset kommer att justeras mer tidsenligt efter implementeringen av IFRS 3. Vidare är det viktigt att redovisningen är rättvisande då investerare använder befintlig information för att uppskatta framtida kassaflöden och aktiernas prissättning (Callen, Khan & Lu 2013; Hamberg, Paananen & Novak 2011). Hur effektivt finansiella rapporter informerar investerare om företags framtida kassaflöden definierar Callen, Khan och Lu (2013) som redovisningskvalitet. Redovisning som har dålig kvalitet skapar osäkerhet vid aktievärdering (Callen, Khan & Lu 2013; Öhman 2004; Hail 2013; Hitz 2007). Ahmed, Neel och Wang (2013) finner i sin studie stöd för att redovisningskvaliteten har minskat till följd av införandet av IFRS. Dock kan finansanalytikers tjänster minska asymmetrin mellan företagsledning och investerare, vilket skapar förbättrad redovisningskvalitet (Ford, Nguyen & Nguyen 2012). Oliviera, Rodrigues och Carig (2010) finner i sin studie gjord på den portugisiska marknaden att införandet av IFRS inte förefaller påverka värderelevansen av företags bokförda tillgångar som helhet men att goodwillpostens värderelevans påverkades positivt. Enligt Callen, Khan och Lu (2013) är det troligt att prissättningen av aktier kommer att justeras succesivt för att närma sig det rätta värdet. Justeringen beror på investerares beslut vilka förändras på grund av förnyad förståelse och lärande från andra investerare (Callen, Khan & Lu 2013). 12

22 Callen, Khan och Lu (2013) menar att de finansiella rapporterna är värderelevanta då tidigare litteratur har dokumenterat att investerare använder finansiella rapporter för att uppskatta företags framtida kassaflöde och för att bestämma rätt prissättning av aktier. Felaktiga förväntningar kan frambringa både positiva och negativa överraskningar i framtida företagsresultat. Det är också troligt att inkorrekta föregående förväntningar beror på låg redovisningskvalitet i tidigare finansiella rapporter (Callen, Khan & Lu 2013). Överraskningar i resultatet kan också uppstå på grund ökad osäkerhet vilket skapar lägre precision vid beräkning av framtida kassaflöden (Callen, Khan & Lu 2013). Investerare riskerar att fatta felaktiga beslut genom att lägga alltför stor vikt vid redan existerande information och anpassar sina handlingar när ny information blir tillgänglig. De riskerar också att agera likadant oberoende av beslutsunderlagets kvalitet (Callen, Khan & Lu 2013). Hirshleifer och Teoh (2003) menar att investerare i stor utsträckning använder sig av central information som kräver mindre kognitiv behandling vilket får effekt på aktiemarknaden. Implementeringen av IFRS 3 riskerar att försämra redovisningskvaliteten. Detta då majoriteten av företagscheferna enligt Hamberg, Paananen och Novak (2011) i största möjliga mån undviker att skriva ner goodwillposten. Mer än 80 procent av företagen i studien gjord av Hamberg, Paananen och Novak (2011) valde att enbart göra avskrivningar och inte nedskrivningar under övergångsåret till de nya redovisningsprinciperna. Standardsättarnas mål med förändring av värderingsprinciper är att redovisningsinformationen ska bli mer neutral (Hitz 2007) för att informationen ska kunna användas mer effektivt till investerares beslutsfattande (Öhman 2004; Hail 2013; Hitz 2007). Dock innebär värdering enligt verkligt värde subjektiva bedömningar (se Beatty & Weber 2006; Pajunen & Saastamoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Carlin & Finch 2009; Jerman & Manzin 2008; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Watts (2003a) tillhör en av de forskare som ifrågasätter den nya värderingsprincipen då han ser fördelar med den traditionella konservativa redovisningen. I sin artikel påstår Watts (2003a) att konservatism har en gynnsam roll i finansiella rapporter som tillgodoser investerare på kapitalmarknaden med information. Konservatism handlar enligt Watts (2003a) om skillnader i tidpunkter för att verifiera vinster och förluster vid fastställande. Basu (1997) menar att företag i större grad och mer tidsenligt redovisar negativa nyheter än positiva nyheter. Det innebär att företag traditionellt sett inte förutser vinster medan alla förluster förutses. Denna skillnad i 13

23 hantering av vinster och förluster leder till konstant undervärdering av nettotillgångars värden (Basu 1997; Watts 2003a; Watts 2003b) vilket kan leda till att resultat i framtiden redovisas för högt vilket därför har fått kritik från normgivare (Watts 2003a). Även Carroll, Linsmeier och Petroni (2003) hävdar att värdering av tillgångar till verkligt värde bättre reflekterar företags rådande förhållanden. Resultat som redovisas för högt kan påverka aktiepris (Callen, Khan & Lu 2013; Hamberg, Paananen & Novak 2011) och utdelning till aktieägare (Dutt & Humphery- Jenner 2013). Konservativ redovisning innebär att företag föredrar att skriva av tillgångsposter över korta perioder (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Detta innebär att företags resultat belastas av stora nedskrivningar under korta perioder, istället för mindre belastning över en längre tidsperiod, vilket i sin tur påverkar utdelning (Dutt & Humphery-Jenner 2013). 3.2 Big bath & earnings smoothings påverkan på redovisningskvalitet Redovisning utgör ett missvisande beslutsunderlag när företag använder resultathantering (Öhman 2004; Hail 2013; Hitz 2007). Två typer av strategier för resultathantering är big bath och earnings smoothing. Företagsledningen har incitament att använda resultathantering för att möta marknadens förväntningar, höja aktiepriset och uppvisa en god prestation för företagsägarna (Jordan & Clark 2011). Det innebär att företag genom resultathantering förefaller nå investerares förväntningar (Öhman 2004; Hail 2013; Hitz 2007). Big bath innebär att företag som genererar låga resultat ett visst år kan göra godtyckliga nedskrivningar som ytterligare försämrar periodens resultat (AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Jordan & Clark 2011; Elliott & Shaw 1988). Detta görs för att det sedan blir lättare att nå bättre resultat i framtiden (Jordan & Clark 2011). Företags resultat påverkar aktiepris (Hamberg, Paananen & Novak 2011) och utdelning (Dutt & Humphery-Jenner 2013) varför resultathantering är aktuellt. Företag och dess ledning förväntas inte bestraffas i högre grad för det ytterligare försämrade resultatet (Jordan & Clark 2011; Beatty & Weber 2006). Efter införandet av IFRS har företagsledningen större opportunistiska incitament att använda sig av big bath (Riedl 2004). Företag med negativa resultat eller ovanligt låga resultat jämfört med tidigare år är mer benägna att göra stora engångsnedskrivningar (Walsh, Craig & Clarke 1991; Rees, Gill & Gore 1996). Ahmed, Neel och Wang (2013) finner i sin studie att införandet av IFRS minskat punktligheten för erkännande av förluster i företag. Detta kan kopplas till studierna gjorda av Callen, Khan och Lu (2013), Hail (2013) och Hitz (2007) som hävdar att investerare efter värderingsförändringen riskerar att bli vilseledda av den försämrade kvaliteten, vilket påverkar investeringsbesluten och ger effekt på marknaden. 14

24 En annan strategi som kan användas för resultathantering är earnings smoothing som kan användas för att jämna ut företagsresultatet i perioder med högre resultat än förväntat (Alves 2013). Företag har enligt Graham, Harvey och Rajgopal (2005) incitament att hantera resultatet på ett sätt som gör det jämnare då denna typ av resultat föredras av investerare då de uppfattas som mindre riskabla. Privata företag är mer intresserade av ett jämt resultat för att behålla sin kreditranking än publika bolag (Graham, Harvey & Rajgopal 2005). Detta indikerar på att publika företag inte i lika stor utsträckning använder sig av earnings smoothing. Ahmed, Neel och Wang (2013) menar dock att införandet av IFRS har medfört att earnings smoothing har ökat. Enligt Bhattacharya, Daouk och Welker (2003) försämrar användandet av earnings smoothing redovisningskvaliteten. Det missvisande beslutsunderlaget medför att investerare fattar felaktiga beslut vilket innebär felaktiga justeringar i aktiepris. Det är också troligt att earnings smoothing minskar utdelningen eftersom resultatet justeras ner. 3.4 Hypoteshärledning Införandet av IFRS 3 påverkan på aktiepris och utdelningsnivå Övergången till IFRS 3 har som nämnts ovan antagits påverka aktiemarknaden då nedskrivningar av goodwill enligt värdering till verkligt värde ger ett högre resultat än de tidigare avskrivningarna enligt plan gav (Hamberg, Paananen & Novak 2011; Strong & Meyer 1987). Sambandet mellan värderingsförändringen och det ökade resultatet kan påvisas då resultatet har stigit till följd av företags preferens att undvika nedskrivning i största möjliga mån (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Det ökade resultatet påverkar utdelningsnivå till aktieägare (Dutt & Humphery-Jenner 2013) och aktiepris (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Aktiepris påverkas av goodwillnedskrivningar då dessa är nära relaterade till olika ekonomiska faktorer (Lhaopadchan 2010), som påverkar företagets ekonomiska ställning (Wyatt 2005). Detta kan antas gälla även utdelningsnivå då denna påverkas av företags ekonomiska ställning. Strong och Meyer (1987) hävdar att nedskrivningar inte påverkar utdelning i väsentlig grad medan Elliott och Shaw (1988) argumenterar för att det finns en koppling mellan nedskrivning och utdelningsnivå. Barlev och Haddad (2003) menar att det finns empiriska bevis för att värdering av tillgångar till verkligt värde i högre grad kan relateras till utdelning än historisk kostnad. Goodwillposten har ett tydligt samband till aktiepris (Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Aktiepris har påverkats av övergången från värdering enligt historiskt anskaffningsvärde till 15

25 värdering enligt verkligt värde (Barlev & Haddad 2003). Huruvida aktiepris påverkas positivt eller negativt beror på hur aktieägarna tolkar resultatförändringen (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Då det förekommer informationsasymmetri mellan företagsledning och aktieägare (Fama 1980; Hitz 2007; Ahmed, Neel & Wang 2013) är det möjligt att ägarna inte är införstådda i anledningen till det förbättrade resultatet. Det är därför troligt att om investerare tolkar resultatökningen, som skett till följd av införandet av IFRS 3, som ett tecken på ökade kassaflöden kommer aktiepriset att öka. Vidare kan det ökade resultatet antas skapa förväntningar om ökad utdelningsnivå vilket ökar efterfrågan på aktien och aktiepris ökar. Värderingsprincipen historiskt anskaffningsvärde som användes innan införandet av IFRS 3 ledde till att redovisningen blev konservativ eftersom företag skrev av tillgångar över en kort period (Watts 2003a; Basu 1997). Det innebar att förluster realiserades tidigare än vinster vilket ledde till minskat resultat och till mindre utdelning (Watts 2003b). Hamberg, Paananen och Novak (2011) påstår att företag troligtvis kommer att redovisa en engångsökning av resultatet vid implementeringen av IFRS 3 då de undviker att göra nedskrivning. Engångsökningen går att tolka som ett tecken på att den konservativa redovisningen upphör vid implementeringen av IFRS 3. Till följd av resultatökningen kommer företag som har goodwill i sin redovisning att kunna erbjuda sina aktieägare en högre utdelningsnivå än vad de gjorde vid värdering till anskaffningsvärde. Det är rimligt att engångsökningen i resultatet även kan ha liknande effekt på aktiepris då investerare ser ökningen som ett tecken på att det går bra för företaget och därför köper aktier, vilket leder till ökad efterfrågan samt ökat aktiepris. Utifrån det ovanstående resonemanget har vi utformat följande två hypoteser: Hypotes 1a: Företag med goodwill i sin redovisning har en bättre utveckling på aktiepris i relation till de företag som inte har redovisad goodwill sedan införandet av IFRS 3. Hypotes 1b: Företag med goodwill i sin redovisning har en bättre utveckling på utdelningsnivå i relation till de företag som inte har redovisad goodwill sedan införandet av IFRS Goodwillnedskrivnings påverkan på aktiepris och utdelningsnivå tidsfaktorn Enligt Li, Shroff, Venkataraman och Zhang (2011) tyder tidigare forskning på att goodwillnedskrivningar kan kopplas både till föregångna och framtida förändringar på aktiemarknaden. Tidigare undersökningar gällande samband mellan nyheter om nedskrivning och aktiepris har enligt Bartov, Lindahl och Ricks (1998) haft varierande resultat, dock finns 16

26 det stöd i tidigare forskning att företag som gör nedskrivningar genererar sämre resultat både före och efter nedskrivningen. Försämringarna i resultatet har inverkan på aktiepris (Hamberg, Paananen & Novak 2011) och utdelning (Dutt & Humphery-Jenner 2013). När företag offentliggör värderelevant information uppdaterar investerare sina tidigare förväntningar om framtida kassaflöden för att justera uppskattningar av aktiepris (Callen, Khan & Lu 2013; Hamberg, Paananen & Novak 2011). Callen, Khan och Lu (2013) menar att både nytillgänglig information om företag och sedan tidigare existerande information, däribland de senaste finansiella rapporterna, ligger till grund för uppdateringsprocessen som påverkar aktiepriset. Införandet av IFRS 3 och övergången till verkligt värde skapar värderelevant och tidsenligt beslutsunderlag för investerare (Carroll, Linsmeier & Petroni 2003; Hitz 2007; Hail 2013; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Övergången innebär dock samtidigt risk för låg redovisningskvalitet då värdering till verkligt värde har utrymme för subjektiva bedömningar (se Beatty & Weber 2006; Pajunen & Saastamoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Carlin & Finch 2009; Jerman & Manzin 2008; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Lågkvalitativ information i form av missvisande redovisning förser investerare med dåligt beslutsunderlag (Öhman 2004; Hail 2013; Hitz 2007) och leder till osäkerhet vid värdering av företag och fördröjd justering av aktiepris (Callen, Khan & Lu 2013). Vidare är det rimligt att anta att missvisande redovisning leder till felaktig utdelningsnivå då resultatet förefaller vara mindre än det egentligen är. Hail (2013) menar att balansräkningen speglar företags tillgångar och skulders verkliga värde vid periodens slut, vilket innebär att värdeförändringen inte uppdateras löpande under periodens gång. Fördröjningen till periodens slut skapar en asymmetri som riskerar leda till minskad relevans för resultaträkningen som underlag för värderingar (Hail 2013). Det finns indikation på att effekterna på aktiepris till följd av en nedskrivning av goodwill främst kommer att få betydelse i ett kort perspektiv. Jarva (2009) påstår att nedskrivningar av goodwill har möjlighet att förutsäga företags kassaflöden för både ett och två år. Kassaflödena i sin tur påverkar aktiepriset (Lhaopadchan 2010; Hamberg, Paananen & Novak 2011; Callen, Khan & Lu 2013; Riedl 2004; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Nedskrivningar har stor inverkan på aktiepriset då de ofta innebär betydande värdeminskning för företaget som signifikant påverkar företagets resultat (Bartov, Lindahl & Ricks 1998). 17

27 Om företag befinner sig på en effektiv marknad bör det bokförda värdet för eget kapital och företags marknadsvärde närma sig varandra och justera aktiepriset snabbt (Hail 2013). Ett av motiven till införandet av IFRS 3 är som sagt att minska informationsasymmetrin som finns mellan företag och investerare för att förbättra beslutsunderlaget (IASB-F 12; Öhman 2004; Hail 2013). Redovisning enligt verkligt värde skapar ett mer värderelevant och tidsenligt beslutsunderlag (Carroll, Linsmeier & Petroni 2003; Hitz 2007; Hail 2013; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Detta skapar en mer effektiv marknad och underlättar för en mer tidsenlig justering av aktiepriset. Kritiker till IFRS 3 menar dock att företags subjektiva bedömningar av goodwillnedskrivningar leder till att informationsasymmetrin kvarstår (se Hitz 2007; Ahmed, Neel & Wang 2013; Beatty & Weber 2006; Pajunen & Saastamoinen 2013; AbuGhazaleh, Al- Hares & Roberts 2011; Carlin & Finch 2009; Jerman & Manzin 2008; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Detta indikerar på att prisjustering inte sker tidsenligt. I upp till två år kan goodwillnedskrivningar förutspå kassaflöden (Jarva 2009) och kassaflöden påverkar i sin tur resultatet (Lhaopadchan 2010; Hamberg, Paananen & Novak 2011; Callen, Khan & Lu 2013; Riedl 2004; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Resultatet påverkar i sin tur utdelningen (Dutt & Humphery-Jenner 2013). Således bör även utdelningsnivån kunna förutsägas i upp till två år på samma sätt som resonemanget om aktiepris ovan. Det är därför rimligt att anta att ett försämrat kassaflöde leder till sämre redovisat resultat i framtiden, vilket gör att företags utdelningsnivå påverkas. Hamberg, Paananen och Novak (2011) menar att svenska företag trots förändringen av värderingsprincip fortfarande väljer att använda sig av konservativ redovisning. Detta innebär att kostnader aktiveras i redovisningen snabbare än vinster vilket påverkar resultatet positivt på lång sikt (Watts 2003a). Det är därför rimligt att företag trots värderingsförändringen kommer fortsätta välja att skriva ned på det traditionella sättet, med lika stora nedskrivningar varje år och realisera kostnader tidigare än vinster. Det är dock troligt att en del av företagen anpassar sig till de nya principerna vilket i sin helhet kommer att påverka aktiepriset och utdelningsnivån positivt då företag kan undvika nedskrivningen. Det finns som sagt tidigare studier som menar att aktiepriset kommer justeras över lång tid medan andra menar att aktiepriset kommer att justeras över kort tid. Studierna motsäger varandra vilket är motiv till att undersöka om goodwillnedskrivningar påverkar aktiepris på lång sikt. Vidare kommer de långsamma justeringarna av resultatet att påverka även 18

28 utdelningsnivån. Med stöd i tidigare forskning nämnd ovan hävdar vi att aktiepris och utdelningsnivå minskar efter införandet av IFRS 3 samt att effekten kvarstår i upp till två år. Då en nedskrivning oavsett värderingsprincip alltid innebär en kostnad kommer den att påverka resultatet. Nedskrivning enligt IFRS 3 innebär en mindre belastning på resultatet, jämfört med tidigare värdering enligt historiskt anskaffningsvärde, då marknadens totala nedskrivningar förmodas vara mindre än tidigare. Således påverkas aktiepris och utdelningsnivå mindre negativt av goodwillnedskrivningar enligt verkligt värde än av värdering till historiskt anskaffningsvärde. Observera att hypotesen går ut på att aktiepris och utdelningsnivå kommer att påverkas negativt av nedskrivningar enligt IFRS 3, dock mindre negativt än när tidigare värderingsprincip gällde. Baserat på tidigare forskning som nämns ovan finns det anledning att anta att aktiepris och utdelningsnivån kommer att påverkas av införandet av IFRS 3 i enlighet med hypoteserna: Hypotes 2a: Goodwillnedskrivning enligt IFRS 3 påverkar aktiepris negativt på kort sikt (upp till två år) Hypotes 2b: Goodwillnedskrivning enligt IFRS 3 påverkar utdelningsnivå negativt på kort sikt (upp till två år) Hypotes 3a: Den negativa effekten på aktiepris till följd av goodwillnedskrivning i enlighet med IFRS 3 avtar på lång sikt (efter två år) Hypotes 3b: Den negativa effekten på utdelningsnivå till följd av goodwillnedskrivning i enlighet med IFRS 3 avtar på lång sikt (efter två år) Big bath och earnings smoothings effekt på aktiemarknaden Som vi beskrivit ovan leder införandet av IFRS 3 till att företagsledningen får större friheter vilket ökar risken för det som inom litteraturen benämns resultathantering. Två strategier som får extra mycket utrymme är big bath och earnings smoothing, vilka båda potentiellt påverkar hur marknadens aktörer bedömer företag. Ledningen använder sig av big bath för att förbättra framtida resultat, något som medför höjt aktiepris (Jordan & Clark 2011). Vidare använder företagsledningen earnings smoothing för att jämna ut resultatet under perioder då resultatet är högre än investerarnas förväntningar (Alves 2013). Införandet av IFRS 3 har gett företag möjlighet att använda sig av resultathantering. Det finns flera exempel på studier som indirekt diskuterar dessa strategier genom att diskutera resultathanteringens effekter. Enligt Bartov, 19

29 Lindahl och Ricks (1998) försvårar resultathantering investerares bedömningar av företags prestation och värde, då dess finansiella rapporter blir missvisande när företag tar upp stora kostnader under en period. Detsamma sker enligt Bhattacharya, Daouk och Welker (2003) om resultathanteringen syftar till att jämna ut resultaten. Detta skapar lågkvalitativt beslutsunderlag för investerare (Öhman 2004; Hail 2013; Hitz 2007) vilket resulterar i att justeringen av aktiepris inte sker korrekt (Callen, Khan & Lu 2013). Företag använder big bath om de redan har dåligt resultat med motivet att förbättra det framtida resultatet (Jordan & Clark 2011), vilket påverkar aktiepris (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Att företag använder big bath när de redan har dåligt resultat innebär att företags utdelningsnivå inte påverkas av det ytterligare försämrade resultatet, då utdelning troligtvis uteblivit oavsett. Dock är det rimligt att det framtida förbättrade resultatet som skapas till följd av big bath påverkar framtida utdelningsnivå och aktiepris positivt. Big bath leder till att företag i framtiden har lättare att uppnå goda resultat eftersom de inte behöver göra nedskrivningar kommande år (Jordan & Clark 2011) vilket ökar sannolikheten att företag kan ge utdelning. Det är troligt att earnings smoothing påverkar utdelningsnivå och aktiepris negativt då resultatet hamnar på en nivå under den som annars skulle ha förekommit. Strong och Meyer (1987) menar att användning av big bath skickar positiva signaler till investerare om att företag har haft problem som de aktivt löst. Det är rimligt att anta att detta leder till en ökad efterfrågan på företags aktier då investerare ser möjligheter till framtida utdelning vilket ökar aktiepris. Vidare görs nedskrivning enligt big bath för att det i de kommande åren blir lättare att generera ett högre resultat (Jordan & Clark 2011; Pajunen & Saastimoinen 2013; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011) som sedan kan delas ut till aktieägarna (Dutt & Humphery-Jenner 2013; Watts 2003b). Eftersom earnings smoothing görs för att minska resultatet påverkar detta både aktiepris (Hamberg, Paananen & Novak 2011) och utdelning (Dutt & Humphery-Jenner 2013; Watts 2003b) då dessa nedskrivningar påverkar resultat. Earnings smoothing syftar till att jämna ut resultat så att en långsam resultatförbättring uppstår. Företagets resultat blir därför mindre än de annars hade blivit, vilket inte innebär att resultatet blir negativt. Earnings smoothing är vanligast i ägarkontrollerade företag (Graham, Harvey & Rajgopal 2005) vilket är en motivering till att det kan förekomma på den svenska marknaden då familjeföretag skapar en tredjedel av Sveriges BNP (Högfeldt 2005). Detta går dock emot litteraturen som hävdar att 20

30 svenska företag är konservativa och föredrar att göra linjära avskrivningar för att vara säkra på att goodwillposten inte är för högt värderad (Hamberg, Paananen & Novak 2011). Det innebär att företag med konservativ redovisning inte använder sig av big bath eller earnings smoothing för att generera ett resultat som matchar aktieägarnas förväntningar på utdelningsnivå. Dock menar Ahmed, Neel och Wang (2013) att earnings smoothing har ökat sedan IFRS 3 infördes. Det finns således delad uppfattning om huruvida företag kommer att använda earnings smoothing sedan införandet av IFRS 3. Dock hävdar Bhattacharya, Daouk och Welker (2003) att redovisningskvaliteten försämras när earnings smoothing används för att frisera resultatet. Observera att det som åsyftas i hypotes fem är att testa om pris och utdelningsnivå blir mer negativa än om earnings smoothing inte hade förekommit. Strategierna big bath och earnings smoothing påverkar enligt resonemanget ovan resultatet, vilket gör att det finns anledning att anta att aktiepris och utdelningsnivå kommer att påverkas av införandet av IFRS 3 i enlighet med hypoteserna: Hypotes 4a: Goodwillnedskrivning i form av big bath enligt IFRS 3 har ett positivt samband med aktiepris Hypotes 4b: Goodwillnedskrivning i form av big bath enligt IFRS 3 har ett positivt samband med utdelningsnivå Hypotes 5a: Goodwillnedskrivning i form av earnings smoothing enligt IFRS 3 har ett negativt samband med aktiepris Hypotes 5b: Goodwillnedskrivning i form av earnings smoothing enligt IFRS 3 har ett negativt samband med utdelningsnivå Figur 1 Hypotesmodell för hypotes 1 samt hypotes

31 Kapitel 4 Empirisk metod tudien har en kvantitativ undersökningsmetod och testar huruvida teori om goodwill är S tillämpbar på Stockholmsbörsen. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid, varför vi har olika urval till hypoteserna. Genom att använda oss av index och två jämförelsebara grupper kan vi kontrollera bort konjunktureffekter. 4.1 Undersökningsmetod Studiens syfte är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på Stockholmsbörsen vid datumet klockan Studien har en hypotetisk deduktiv ansats vilket används då vi strävar efter att kunna generalisera resultaten (se Bryman & Bell 2005). Eftersom vi ville kunna generalisera studiens resultat krävs ett stort urval, varför en kvantitativ undersökningsmetod är den mest lämpliga (se Bryman & Bell 2005). Vi utgår i likhet med Hamberg, Paananen och Novak (2011) från företagen noterade på Stockholmsbörsens samtliga listor. Utifrån dessa företag bildades två grupper med jämförelsebara företag vilka i studien kallas portföljer. Ett portföljpar bildades till hypotes ett, ett porföljpar bildades till hypotes två och tre och ett par skapades till hypotes fyra och fem. Portföljerna användes för att kunna kontrollera bort effekter på aktiepris och utdelningsnivå som kan uppstå vid studier över tid (för närmare förklaring se undersökningsdesignen). För att kontrollera bort tidsfaktorn i hypotes ett, två och tre i de multivariata regressionerna, då portföljer inte kunde användas i dessa på grund av för små urval, användes index. Index beräknas för varje period som genomsnittet av aktiepris vid årsslutet och genomsnittlig utdelning per aktie. Genom att dividera aktiepris och utdelning med index kontrolleras generella upp och nergångar på aktiemarknaden bort. Hamberg, Paananen och Novak (2011) valde att inte innefatta finansiella företag och fastighetsföretag i sin studie då dessa är reglerade på ett sätt som gör dem ojämförbara med övriga företag. Vi valde istället att ta med de finansiella företagen och fastighetsföretagen och använda dessa som kontrollvariabel i de multivariata regressionerna för att se om de påverkar de beroende variablerna aktiepris och utdelningsnivå. Istället för att göra en kvantitativ studie hade vi kunnat göra en kvalitativ studie vilken lämpar sig bäst om studiens syfte är att generera teori (se Bryman & Bell 2005). Då vårt mål inte är att generera teori, utan snarare att testa befintlig litteratur, är en kvantitativ undersökningsmetod mer förmånlig, då det skapar möjlighet att göra fler observationer än vid en kvalitativ metod 22

32 (se Jacobsen 2002). Vidare är det mindre komplicerat att bearbeta den kvantitativa metoden i ett datorprogram, än det är att bearbeta data som samlas in vid kvalitativ studie (Jacobsen 2002). Eftersom vi har skapat hypoteser som testas med hjälp av beräkningar i dataprogram var en kvantitativ metod att föredra. Kvantitativ studie var också att föredra då kvalitativ studie inte används för att besvara hypoteser eller för att generalisera svaren. Både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod har inneboende risker för att felaktigheter kan uppstå (Jacobsen 2002). Risk med kvantitativ metod är att informationsinsamlingen inte kan ändras vart efter om den visar sig vara irrelevant, vilket kan göras i en kvalitativ studie då intervjufrågor kan justeras under intervjuns gång (Jacobsen 2002). För vår studie innebar det att planering av vilken information som skulle samlas in för att svara på hypoteserna gjordes. Detta var av stor vikt då studien omfattar lång tid och hade en tidskrävande datagenerering. En risk med den kvalitativa forskningsmetoden är att forskaren kan påverka utfallet på grund av dennes nära kontakt under studiens gång (Bryman & Bell 2005). Denna risk uppstod inte i vår kvantitativa studie varför den kan anses ha en högre reliabilitet (se Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). 4.2 Undersökningsdesign Då studien behandlar jämförelse mellan olika perioder har den empiriska studien genomförts med en panelundersökning där data är uppdelad i tre perioder (se Bryman & Bell 2005). Hypotes ett är en eventstudie där de första perioderna ( och ) används för att studera en treårsperiod före och en treårsperiod efter implementeringen av IFRS 3. Data för varje variabel för dessa år slogs samman så att en uppsättning data skapades. Då vi hade 153 företag skapar sammanslagningen 459 observationer för varje variabel. Detta gjordes för att mer data skulle kunna genereras än om ett enstaka år studerats för varje period. På detta sätt ökar sannolikheten att samband hittas mellan goodwill och aktiepris eller utdelningsnivå. Observera att det i hypotes ett är irrelevant vilket år och vilket företag varje observation tillhör. Det viktiga är istället vilken period observationerna tillhör. Dock är det väsentligt att företagen i urvalet befann sig på aktiemarknaden under både perioden före och efter implementeringen av IFRS 3 då det är förändringen som studeras. Skillnader i aktiepris och utdelningsnivå studerades mellan de båda perioderna studerades. Den tredje perioden ( ) används för resterande hypoteser. Hypotes två studerar förändringar på kort sikt ( ) efter goodwillnedskrivning som skedde år Detta 23

33 gjordes genom att värdet för år 2008 subtraheras med värdet för Hypotes tre studerar förändringen på lång sikt ( ). Detta görs likt hypotes två genom att värdena från år 2010 subtraheras med värdena från Hypotes fyra och fem studerar förändringen mellan år 2007 och år 2010 genom att subtrahera data från 2010 med data från 2007 Portföljer skapades för att användas i studiens t-test för att på detta sätt kunna avgöra om andra faktorer än de oberoende variablerna påverkades aktiepris och utdelningsnivå. Resultaten från portföljernas tester jämfördes med de hela urvalen för att studera likheter och skillnader mellan dessa. Till hypotes ett skapas en uppsättning portföljer, till hypotes två och tre skapas en gemensam uppsättning portföljer och även till hypotes fyra och fem skapas en gemensam uppsättning portföljer. Två företag som var så lika varandra som möjligt gällande företagsstorlek och bransch, men skilde sig åt gällande den oberoende variabeln placerades i varsin portfölj. De bivariata testerna upprepades för samtliga företag i portföljerna, så att två jämförelsebara grupper skapades. Företagsstorlek för portföljerna i hypotes ett bestämdes av de totala tillgångarna under perioden före implementeringen till IFRS 3. Denna period användes då vi ville undvika risken att företagsstorlek skulle ha påverkats av implementeringen. Företagsstorlek för portföljerna i hypotes två till fem består av totala tillgångarna i slutet av år 2006, då nedskrivningarna genomfördes. Branschindelning genomfördes utifrån SIC-koder, på samma sätt som i de stora urvalen (se operationaliseringen). Portföljerna som Hamberg, Paananen och Novak (2011) använder liknar varandra avseende företagsstorlek och book-to-market men skiljs åt gällande goodwillintensitet. Det innebär att företag med mindre andel goodwilltillgångar utesluts ur deras portföljer. Vi väljer till skillnad från Hamberg, Paananen och Novak (2011) att ta med även de företag som har mindre goodwilltillgångar, då även dessa företag kan göra goodwillnedskrivningar vilka kan påverka aktiemarknaden. Vi beslutade dessutom till skillnad från Hamberg, Paananen och Novak (2011) att enbart skapa portföljer där företagen har samma bransch och så likvärdig företagsstorlek som möjligt. Vi valde alltså att inte använda book-to-market som indelning vid portföljerna eftersom vi ansåg att det var tillräckligt att matcha företagen efter företagsstorlek och bransch. I hypotes ett är skillnaden mellan de båda portföljerna att den ena portföljen innehåller företag som har bokförd goodwill och den andra portföljen består av företag som saknar bokförd goodwill. Hypotes två och tre har en gemensam uppsättning portföljer, där företagen i ena portföljen gör goodwillnedskrivningar år 2006 och företagen i den andra inte gör goodwillnedskrivningar år Hypotes fyra och fem har också en gemensam uppsättning portföljer, vilka skiljer sig från varandra då den ena portföljen innehåller företag som gör 24

34 nedskrivningar i form av big bath och earnings smoothing och den andra portföljen innehåller företag utan nedskrivningar. Vår undersökning studerar effekter på marknaden över tid, med hjälp av portföljer på samma sätt som Hamberg, Paananen och Novak (2011). Studien utgår alltså ifrån den nyss nämnda studien men utvecklar denna genom att använda multivariata regressionsanalyser för att studera fler variabler, till skillnad från Hamberg, Paananen och Novak (2011) som enbart använde sig av bivariata tester. För att med de multivariata testerna kunna studera påverkan som goodwill och goodwillnedskrivning har på aktiepris och utdelning är det väsentligt att vi kontrollerar bort effekter som den långa tidsperioden skulle kunna ha på studien. För att kunna urskilja effekterna på aktiepris och utdelningsnivå som skapas av de oberoende variablerna behöver den generella kursutvecklingen kontrolleras bort. Genom att dividera aktiepris vid årsslutet och utdelning per aktie med ett index kommer upp och nergångar på aktiemarknaden som inte beror på goodwill eller goodwillnedskrivningar att kontrolleras bort. Det index som används i beräkningen består av genomsnittet av hela urvalets aktiepris och utdelning. Aktiepris och utdelning dividerat med index används som beroende variabel för multivariata regressioner i hypotes ett, två och tre. Hypotes fyra och fem är inte utformade för att jämföra skillnader mellan de företag som genomför big bath och earnings smoothing och företag som inte genomför dessa typer av nedskrivningar varför dessa inte har beräknats med index. Vår studie grundar sig i studien gjord av Hamberg, Paananen och Novak (2011) då denna studerar effekter på den svenska aktiemarknaden till följd av IFRS 3. Hamberg, Paananen och Novak (2011) studerar skillnad i medelvärde genom användning av t-test. Vi utvecklar denna studie genom att använda oss av multivariata linjära regressionsanalyser där fler variabler studeras. Vår studie kontrollerar i enlighet med Hamberg, Paananen och Novak (2011) bort tidsaspekter vid t-testerna genom användande av jämförbara portföljer. När effekter studeras i de multivariata testerna används index för att justera bort eventuell tidspåverkan. Vidare använder sig Hamberg, Paananen och Novak (2011) enbart av goodwillintensiva företag, medan vi utökar urvalet till att även innefatta företag med låg goodwillintensitet. Detta för att vi anser att en mer rättvisande bild skapas då även företag med liten andel goodwill kan göra nedskrivningar som påverkar aktiepris och utdelning. Det är fördelaktigt att använda sig av paneldata i undersökningar vid mätning av effekter (Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Vi är dock medvetna om att det finns risk att paneldata 25

35 som används i studien är obalanserad till följd av att det i olika perioder fanns olika tillgång på data då företag som används vid senare perioder inte ännu var publika i de tidigare. Detta måste beaktas i den statistiska analysen och en noggrann bortfallsanalys av materialet som analyseras. Genom att göra en studie med en longitudinell undersökningsdesign kan vi skapa samband mellan våra olika variabler över tid (se Bryman & Bell 2005) vilket våra hypoteser syftar till att göra. 4.3 Metod för datainsamling Studiens data har hämtats från Orbis och Affärsdata. Orbis är en etablerad databas inom forskningen (se exempelvis Egger, Loretz, Pfaffermayr & Winner 2009; Leydesdorff & Zhou 2014). Databasen som är utvecklad av Bureau Van Dijk tillgodoser bland annat detaljerad finansiell information om publika och privata företag (Orbis 2014). Då det i vissa fall saknades uppgifter i Orbis kompletterar vi denna information med data från företagens årsredovisningar eller koncernredovisningar. I de fall företag tillhandahöll både årsredovisning och koncernredovisning användes koncernredovisning. Vidare valde vi att använda rådata, dvs. värden som behövdes för nyckeltal genereras istället för själva nyckeltalen, i så stor utsträckning som möjligt för att försäkra att variablerna beräknas på rätt sätt. På detta sätt undviks slumpmässiga fel i data som används vilket skapar god reliabilitet. Stickprov gjordes där vi jämförde data från Orbis med uppgifter från företags årsredovisningar eller koncernredovisningar för att kontrollera om korrekta värden presenterades. Samtliga stickprov visade på korrekt information från Orbis. Vid datainsamling för år 2001 används redovisningsperioden 2000/2001 för de företags årsredovisning som har brutet räkenskapsår. Övriga brutna räkenskapsår behandlades på samma sätt. I de fall annan valutakurs än den svenska kronan förekom i årsredovisningar eller koncernredovisningar har växelkurs vid årsslutet för respektive år använts för omräkning av valuta. Genom att samla in data från årsredovisningar, koncernredovisningar och Orbis undveks risken för att studien färgas av våra åsikter vilket enligt Bryman och Bell (2005) hade kunnat vara fallet vid intervju- och enkätundersökningar. Detta skapar reliabilitet då sannolikheten att generera samma resultat igen om undersökningen genomförs på nytt ökar. Då företagen vi undersökt kan anses vara en heterogen grupp då de är noterade på samma börs, är variationen mellan företagen liten vilket skapar ett behov av större urval (Bryman & Bell 2005) varför vi har valt att undersöka alla företag på Stockholmsbörsen. 26

36 Datainsamling från övergångsperioden för implementeringen av IFRS 3 ( ) undviks i vår studie då företag under denna period har en kombination av de gamla och de nya värderingsprinciperna. Övriga hypoteser behandlar effekter på marknaden som uppkommit av goodwillnedskrivningar i enlighet med IFRS 3. Tidigare studier visar på att goodwillnedskrivningarna minskade vid implementeringsåret 2005, vilket påvisas av den resultatökning som svenska företag genererade under året (Hamberg, Paananen & Novak 2011; Strong & Meyer 1987). Med detta som grund väljer vi att studera de nedskrivningar som sker 2006 för att kunna generera ett större urval. Hypoteser som behandlar effekter på marknaden till följd av big bath och earnings smoothing använder data från år 2007 till Operationalisering I den här delen presenteras våra variabler samt hur vi mätt dem. Studien hade två olika uppsättningar beroende variabler. Den första uppsättningen användes till de multivariata testerna i hypoteserna fyra och fem, samt i studiens univariata och bivariata tester vilka genomfördes i samtliga hypoteser. Den andra uppsättningen beroende variabler används till de multivariata testerna i hypotes ett, två och tre. De oberoende variablerna som används är samma för alla hypoteser medan kontrollvariablerna som presenteras enbart används i den multivariata regressionen. Anledningen till varför vi i studien behöver olika beroende variabler till hypoteserna beror på att tidsaspekterna som påverkar de beroende variablerna måste kontrolleras bort för att de oberoende variablernas påverkan på de beroende ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt. I studiens t-test elimineras tidsaspekten genom att hela urvalet jämfördes med portföljerna som skapats. Detta kunde dock inte genomföras på de multivariata testerna i hypotes ett, två och tre eftersom antalet jämförbara observationer i portföljerna inte var tillräckligt stort för att hamna över den kritiska gränsen som användes i de multivariata analyserna. I dessa hypoteser använde vi istället ett index (se undersökningsdesignen) för att kunna jämföra aktiepris och utdelning mellan olika grupper utan att marknadens generella upp och nedgångar påverkar. De oberoende variablerna som används för att se vad som påverkar aktiepris och utdelningsnivå är bokförd goodwill, goodwillnedskrivning, big bath och earnings smoothing. De oberoende variablerna användes sedan till att dela upp de företag som används i portföljerna i olika portföljpar. Vi har även använt oss av ett antal olika kontrollvariabler som presenteras i slutet 27

37 av avsnittet. Det har varit viktig för oss att noggrant beskriva hur variablerna mäts och var det går att finna dem vilket underlättar för andra forskare som vill replikera studien Testvariabler (t-test) och beroende variabler (regression) Studiens uppsättning testvariabler, vilka används till studiens univariata och bivariata tester samt de multivariata testerna i hypotes fyra och fem, är aktiepris och utdelningsnivå till aktieägare vid olika tidpunkter. Studiens beroende variablerna tillhör de multivariata testen för hypotes ett, två och tre. I denna uppsättning beräknades aktiepris och utdelning för respektive period genom att aktiepris dividerades med index och utdelning per aktie dividerat med index. (Se beskrivning av perioder och beräkning av index i undersökningsdesignen). Den första hypotesen jämför förändringar i aktiepris och utdelningsnivå före och efter införandet av IFRS 3. Hypotes två och tre studerar effekten av en nedskrivning på kort respektive lång sikt. Till sist studerar hypotes fyra och fem effekten av en nedskrivning i form av big bath och earnings smoothing över en fyraårsperiod efter implementeringen av IFRS 3. Dessa variabler är valda med utgångspunkt i tidigare studier som studerar hur redovisning påverkar aktiemarknad (Hamberg, Paananen & Novak 2011) Aktiepris Aktiepriset är en kvotvariabel vilken är angiven i valutan svenska kronor. Vi använder aktiepriset vid årsslutet. Mätning av aktiepris på lång sikt anses vara komplicerad varför det är viktigt att kontrollera bort olika aspekter som påverkar, utöver de oberoende variablerna. Vi har hanterat problem som uppstår vid jämförande studier över lång tid genom att använda portföljer till t-testen och index till regressionerna. Dessa förklaras närmare i undersökningsdesignen. Vi anser att vi genom användning av portföljer kan eliminera eventuella problem som kan skapas på grund av konjunkturförändringar då båda portföljerna i varje hypotes påverkas av dessa på samma sätt. Testvariablerna för aktiepris presenteras här. Variabeln aktiepris för perioden före implementeringen av IFRS 3 används i hypotes ett. Denna variabel består av sammanslagen pris per aktie från 1999 till Variabeln aktiepris för perioden efter implementeringen av IFRS användes i hypotes ett. Variabeln består av sammanslagen pris per aktie från 2006 till Variabeln aktiepris på kort sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes två. Variabeln består av förändringen i pris per aktie från 2007 till Variabeln aktiepris på lång sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes tre. Variabeln 28

38 består av förändringen i pris per aktie från 2009 till Variabeln aktiepris 2007 till 2010 används till hypotes fyra och fem. Variabeln består av förändringen från 2007 till Se undersökningsdesignen för mer detaljerad beskrivning av perioderna. De beroende variablerna för aktiepris presenteras här. Variabeln aktiepris för perioden före implementeringen av IFRS 3 används i hypotes ett. Denna variabel består av sammanslagen pris per aktie från 1999 till 2001 dividerat med index. Variabeln aktiepris för perioden efter implementeringen av IFRS användes i hypotes ett. Variabeln består av sammanslagen pris per aktie från 2006 till 2008 dividerat med index. Variabeln aktiepris på kort sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes två. Variabeln består av genomsnittligt aktiepris för 2007 och 2008 dividerat med index. Variabeln aktiepris på lång sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes tre. Variabeln består av genomsnittligt aktiepris för 2009 och 2010 dividerat med index. Se undersökningsdesignen för mer detaljerad beskrivning av perioderna och beräkning av index Utdelningsnivå För att mäta utdelningsnivå användes måttet direktavkastning 6 i enlighet med (McMillan & Wohar 2013; Brzeszczyński & McIntosh 2014; Fama & French 1988) vilket är utdelning per aktie dividerat med pris per aktie (McMillan & Wohar 2013). En hög direktavkastning bör enligt Cochrande (2008) tyda på högre framtida utdelning. Testvariablerna för utdelningsnivå presenteras här. Variabeln utdelningsnivå för perioden före implementeringen av IFRS 3 används i hypotes ett. Denna variabel består av sammanslagen utdelning per aktie från 1999 till Variabeln utdelningsnivå för perioden efter implementeringen av IFRS används också i hypotes ett. Variabeln består av sammanslagen utdelning per aktie från 2006 till Variabeln utdelningsnivå på kort sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes två. Variabeln består av förändringen i utdelning per aktie från 2007 till Variabeln utdelningsnivå på lång sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes tre. Variabeln består av förändringen i utdelning per aktie från 2009 till Variabeln utdelningsnivå 2007 till 2010, som används i hypotes fyra och fem, består av förändringen i utdelning per aktie från 2007 till Se undersökningsdesignen för mer detaljerad beskrivning om perioderna. 6 Direktavkastning är genom arbetet en översättning av den engelska benämningen dividend yield. 29

39 De beroende variablerna för utdelning presenteras här. Variabeln utdelning för perioden före implementeringen av IFRS 3 används i hypotes ett. Denna variabel består av sammanslagen utdelning per aktie från 1999 till 2001 dividerat med index. Variabeln utdelning för perioden efter implementeringen av IFRS används också i hypotes ett. Variabeln består av sammanslagen utdelning per aktie från 2006 till 2008 dividerat med index. Variabeln utdelning på kort sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes två. Variabeln består av genomsnittlig utdelning per aktie från 2007 till 2008 dividerat med index. Variabeln utdelning på lång sikt efter goodwillnedskrivning gjord år 2006 används i hypotes tre. Variabeln består av genomsnittlig utdelning per aktie för 2009 och 2010 dividerat med index. Se undersökningsdesignen för mer detaljerad beskrivning av perioderna och beräkning av index Oberoende variabler Studien har fyra oberoende variabler vilka är, aktiverad goodwill, goodwillnedskrivning, big bath och earnings smoothing. Variablerna har används både till hela urvalet och för att särskilja företag som placeras i vardera portföljpar. Portföljerna är oberoende variabler som inte används för det stora urvalet. Variablerna har sin utgångspunkt i tidigare studier som undersöker deras påverkan på aktiepris och utdelning (Jarva 2009; Hamberg, Paananen & Novak 2011; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Elliott & Shaw 1988; Jordan & Clark 2011; Strong & Meyer 1987; Ahmed, Neel & Wang 2013; Pajunen & Saastimoinen 2013). Aktiverad goodwill är en dikotom variabel som kodas 1 om företag har goodwill i sin redovisning och 0 om goodwill inte finns i redovisningen. Goodwillnedskrivning är en dikotom variabel som kodas 1 om goodwillnedskrivning gjordes år 2006 och 0 om ingen goodwillnedskrivning skedde 2006 i enlighet med Beatty och Weber (2006). Vi antar att goodwillnedskrivningarna genomfördes i samband med att årsredovisningarna upprättades. Detta för att nedskrivningar som sker tidigare under året kan påverka effekterna på marknaden redan under år 2006, medan studien mäter effekter som påbörjas året därpå. Big bath är en dikotom variabel som kodas med 1 för de företag som gjorde nedskrivningar i enlighet med big bath år 2006 och som kodas med 0 för de företag som inte gör dessa nedskrivningar år Vi definierar big bath i enlighet med AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011) samt Riedl (2004). I enlighet med dessa studier beräknar vi förändringen av företags resultat från år 2005 och år 2006 och dividerade denna förändring med de totala tillgångarna som företaget hade år Därefter skapade vi i enlighet med AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011) samt Riedl (2004) ett medianvärde 30

40 för de tal som blev negativa i den första delen av beräkningen. Därefter kodades de företag vars tal i den första delen av beräkningen är under medianvärdet till 1. De företag som har ett värde över medianen kodas 0. Earnings smoothing är en dikotom variabel som kodas med 1 för det företag som gör nedskrivningar i enlighet med earnings smoothing år De företag som inte gör nedskrivningar enligt earnings smoothing kodas med 0. Earnings smoothing definieras i enlighet med AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011) samt Riedl (2004). I enlighet med dessa definitioner beräknade vi förändringen av företags resultat från år 2005 och år 2006 och dividerade denna förändring med de totala tillgångarna som företaget hade år Därefter beräknade vi i enlighet med AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011) samt Riedl (2004) ett medianvärde för de tal som blev positiva i den första delen av beräkningen och kodade de företag vars tal i den första delen av beräkningen är över medianvärdet till 1. De företag som har ett värde under medianen kodas 0. En av de oberoende variablerna är portföljer som skapas i enlighet med Hamberg, Paananen och Novak (2011). Portföljerna används för att särskilja de två jämförbara grupperna från det stora urvalet. Studiens övriga oberoende variabler används för att dela in företagen i de olika portföljerna. Se undersökningsdesignen Kontrollvariabler Vi har i vår studie valt att använda oss av företagsstorlek, bransch, immateriella tillgångar, tillväxt, lönsamhet och resultatstabilitet som kontrollvariabler med stöd i tidigare litteratur. Vi övervägde att även använda byte av VD som kontrollvariabel då detta enligt Pajunen och Saastimoinen (2013), AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011) samt Jordan och Clark (2011) har samband med förekomsten av big bath. Då vi studerade förekomsten av big bath i vårt urval observerade vi att enbart ett av företagen som genomförde nedskrivningar i enlighet med big bath hade genomgått ett VD byte samma år. Av denna anledning valde vi att inte skapa en kontrollvariabel i form av byte av VD. Den första kontrollvariabeln vi använde var företagsstorlek vilken enligt Elliott och Shaw (1988), Beatty och Weber (2006), AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011), Fama och French (2002) samt Jarva (2009) kan ha direkt påverkan på aktiepris och utdelning. Fama och French (2002) menar att stora företag har mer stabila kassaflöden och högre genomsnittliga vinster vilket sannolikt påverkar både aktiepris och utdelningsnivå i stor grad. Enligt Elliott och Shaw (1988) kommer företags storlek att konkurrera ut andra faktorer som skapar skillnader mellan företag. Vidare är företag som gör nedskrivningar ofta större än de företag som inte gör nedskrivningar (Beatty & Weber 2006; AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011) vilket logiskt 31

41 sett bör påverka aktiepris och utdelningsnivå. Företags storlek kan även påverka graden av informationsasymmetri (Jarva 2009) vilket påverkar företags finansiella rapporter och på så sätt kan storleken påverka utdelningsnivå och aktiepris. Ett problem när man skall använda företagets storlek som kontrollvariabel är enligt Fama och French (2002) att urvalet sannolikt blir starkt snedfördelat. För att uppnå ett normalfördelat urval väljer de att använda den naturliga logaritmen vilket även vi gör. Detta innebär att företagsstorlek mäts genom den naturliga logaritmen av de totala bokförda tillgångarna vid slutet av år t. Vår andra kontrollvariabel är bransch eftersom vi i enlighet med Hamberg, Paananen och Novak (2011) inte vill låta fastighetsföretag och företag som tillhör den finansiella sektorn påverka studiens resultat. Detta eftersom dessa företag har processer för finansiell rapportering som har andra regler och därför inte är jämförbara med företag från andra branscher (AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts 2011; Oliviera, Rodrigues & Carig 2010). Vi använder oss av SIC koder i enlighet med Strong och Meyer (1987), Elliott och Shaw (1988) och Jarva (2009) för att dela in företag i finansiella och icke finansiella företag på en ensiffrig nivå. SIC-kod är en typ av branschklassificering som är tillgänglig via Orbis. Företag som tillhör fastighets- och finansbranschen har SIC-koden 6. Bransch är en dikotom variabel som kodas med 1 för finansiella företag och fastighetsföretag. Företag som tillhör andra branscher kodas med 0. Andra immateriella tillgångar än goodwill är vår tredje kontrollvariabel eftersom de enligt Oliviera, Rodrigues och Carig (2010) har hög koppling till aktiepris. Den finansiella marknaden värderar rapporterade immateriella tillgångar positivt (Choi, Kwon & Lobo 2000) vilket innebär att aktiepriset påverkas positivt. Att marknaden ser även andra immateriella tillgångar än goodwill som en positiv signal kan rimligtvis leda till att nya aktieägare lockas till företaget vilket i sin tur bör leda till förbättrat aktiepris och även till höjd utdelningsnivå då aktieägarna har högre förväntningar gällande utdelning. En ytterligare kontrollvariabel som vi använder oss av är tillväxt vilket mäts som utvecklingen av företags omsättning över tid i enlighet med Johnson (1966). Johnson (1966) beräknade dock tillväxt baserat på både företags omsättning och vinst men eftersom vi även kommer att skapa en kontrollvariabel för resultatstabilitet väljer vi att bara mäta tillväxt utifrån omsättning. Företags tillväxt har en tydlig koppling till dess värdering (Easton 2009). Värdering påverkar efterfrågan på aktierna vilket i sin tur leder till förändringar i aktiepris. 32

42 Vi har även kontrollerat bort effekten som lönsamhet skulle kunna ha på resultatet i enlighet med Hamberg, Paananen och Novak (2011). Lönsamma företag har enligt Fama och French (2002) en högre utdelningsnivå. Vidare kommer lönsamma företags aktiepris rimligen att öka då aktieägarna förväntar sig en högre utdelning och därför köper aktier i företagen. Lönsamhet (ROE) mäts som nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital i enlighet med Hamberg, Paananen och Novak (2011). För hypotes ett använder vi dock inte genomsnittligt eget kapital i beräkningen då observationerna i hypotesen utgår från sammanslagen data från hela perioden, vilket innebär att det inte finns något genomsnittligt eget kapital. Se undersökningsdesignen. Vår sista kontrollvariabel är resultatstabilitet då ett stabilt resultat bör leda till ökat aktiepris till följd av att investerare uppskattar denna typ av resultat då risken uppfattas sjunka (Klement 2011). Resultatstabilitet mäts i enlighet med Klement (2011) som volatiliteten av historiska nettoresultat. Även enligt Johnson (1966) är stabilitet en faktor som påverkar aktiepris. 33

43 Faktor Används i Mått Tidigare forskning Aktiepris Alla univariata och bivariata tester samt multivariat analys i hypotes fyra och fem. Börskurs vid årsslut. Kanungo (2013); Emanuel (1989) Aktiepris med index Utdelningsnivå Utdelning med index Aktiverad goodwill Goodwillnedskrivning Big bath Earnings smoothing Företagsstorlek Bransch De multipla regressionerna i hypotes ett, två och tre. Alla univariata och bivariata tester samt multivariat analys i hypotes fyra och fem. De multipla regressionerna i hypotes ett, två och tre. Alla tester i alla hypoteser. Alla tester i alla hypoteser. Alla tester i alla hypoteser. Alla tester i alla hypoteser. I samtliga tester utom t-tester i alla hypoteser. I samtliga tester utom t-tester i alla hypoteser. Pris per aktie dividerat med index. Direktavkastning. Utdelning per aktie dividerat med index. Förekomst av goodwill. Förekomst av goodwillnedskrivning år Förändringen i företags resultat före avskrivning från t-1 till t, dividerat med de totala tillgångarna vid slutet av t-1 om värdet av variabeln är under medianen och inte det samma som noll. I annat fall kodas värdet som noll. Förändringen i företags resultat före avskrivning från t-1 till t, dividerat med de totala tillgångarna vid slutet av t-1 om värdet av variabeln är över medianen och inte det samma som noll. I annat fall kodas värdet som noll. Den naturliga logaritmen av de totala bokförda tillgångarna vid slutet av t. Skiljer finansiella företag och fastighetsföretag från företag i övriga branscher med hjälp av Utvecklat från Kanungo (2013); Emanuel (1989) McMillan & Wohar (2013); Brzeszczyński & McIntosh (2014); Fama & French (1988); Cochrande (2008) Utvecklat från McMillan & Wohar (2013); Brzeszczyński & McIntosh (2014); Fama & French (1988); Cochrande (2008) Hamberg, Paananen & Novak (2011); Beatty & Weber (2006) Hamberg, Paananen & Novak (2011); Beatty & Weber (2006); Li et al. (2011) Riedl (2004); AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts (2011) Riedl (2004); Zucca & Campbell (1992); AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts (2011) Elliott & Shaw (1988); Beatty & Weber (2006); AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts (2011); Fama & French (2002); Jarva (2009) AbuGhazaleh, Al-Hares & Roberts (2011); Oliviera, Rodrigues & Carig (2010); Strong & Meyer (1987); 34

44 Andra immateriella tillgångar Tillväxt Lönsamhet Resultatstabilitet I samtliga tester utom t-tester i alla hypoteser. I samtliga tester utom t-tester i alla hypoteser. I samtliga tester utom t-tester i alla hypoteser. I samtliga tester utom t-tester i alla hypoteser. SIC kod på en ensiffrig nivå Värdet av andra immateriella tillgångar i balansräkningen Utvecklingen av företags nettoomsättning över tid (år) ROE (nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital) Volatilitet av historiska resultat Elliott, Shaw (1988); Jarva (2009) Oliviera, Rodrigues & Carig (2010) Johnson (1966); Easton (2009) Hamberg, Paananen & Novak (2011); Fama & French (2002) Klement (2011); Johnson (1966) Figur 2 Variabelsammanfattning 4.5 Urval Genom vår studie har vi haft två olika urval på grund av att vi studerade olika tidsperioder. När vi skulle samla in data utgick vi ifrån de företag som var noterade på Stockholmsbörsen Utifrån dessa bolag valde vi ut de företag som var noterade under , och I studien har vi även likt Hamberg, Paananen och Novak (2011) använt oss av portföljer då de menar att det är ett bra sätt att reducera effekten av exempelvis konjunkturer. Urvalet i portföljerna bestod av företag som liknade varandra gällande företagsstorlek och bransch, men skiljde sig åt beträffande förekomst av goodwill, goodwillnedskrivning, big bath och earnings smoothing (se portföljerna bland undersökningsdesign). Observera att det rimligtvis fanns företag som var noterade på Stockholmsbörsen under perioderna vi studerar, som dock inte var noterade Detta tog vi ingen hänsyn till i studien. Eftersom aktiemarknaden är föränderlig måste det också tas i beaktande att marknaden i framtiden troligen inte består av samma bolag som när den här studien genomfördes. För urvalet i hypotes ett prioriterades att inkludera så många företag som möjligt som genomgått värderingsförändringen. Av denna anledning inkluderades även företag som blev publika någon gång under den första perioden. Detta medförde att färre värden genererades i perioden innan IFRS 3 implementerades jämfört med perioden efter (i perioden efter var alla företag publika under hela perioden). Detta innebär att de företag som noterades någon gång mellan 2002 och inte heller är med i urvalet för perioden efter implementeringen. Vi prioriterar att studera så mycket information som möjligt framför att ha samma antal observationer för varje variabel. Det är därför inte heller intressant att särskilja åren i perioderna före samt efter implementeringen av IFRS 3 från varandra, eftersom det är förändringen för hela perioden som 35

45 vi studerar inte förändringen år för år. Portföljerna som vi använde oss av i hypotes ett bestod av ett urval på 60 företag som i största möjliga utsträckning liknade varandra gällande företagsstorlek och bransch, men skilde sig åt angående huruvida de hade redovisad goodwill eller inte. När vi skapade portföljerna matchades företag som liknade varandra under perioden före implementeringen av IFRS 3, eftersom syftet med portföljerna var att korrigera bort konjunkturpåverkningar som sker senare. Därför var det irrelevant huruvida portföljerna liknade varandra efter implementeringen av IFRS 3. Hypoteserna två till fem studerar goodwillnedskrivning som sker 2006 och effekter som uppstår till följd av dessa under perioden Urvalet för dessa perioder bestod av samma uppsättning företag. Det är viktigt att företagen i urvalet är noterade på Stockholmsbörsen under hela perioden för att effekter ska kunna uppstå. Hypotes två studerar effekter av goodwillnedskrivningar som skedde 2006, på kort sikt mellan år 2007 och Hypotes tre studerar samma effekter men på lång sikt, det vill säga mellan 2009 och Till hypotes två och tre skapades en gemensam portfölj där urvalet bestod av 50 företag som liknade varandra i största möjliga mån gällande företagsstorlek och bransch men skilde sig åt rörande förekomst av goodwillnedskrivning år Den storlek som beaktades vid urvalet var den som företaget hade året för nedskrivning, eftersom vi ville undvika risken att storlek påverkades av nedskrivningen. Motivet till varför vi valde att skapa gemensamma portföljer till hypotes två och tre var för att hypoteserna hänger ihop. Hypotes fyra och fem studerar effekter under hela perioden ( ) som uppstått till följd av nedskrivningar i form av big bath respektive earnings smoothing som skedde under Till hypotes fyra och fem skapades också en gemensam portfölj med ett urval på 34 företag. Portföljernas urval bestod av företag som i största möjliga mån liknade varandra gällande storlek vid nedskrivningsåret 2006 samt bransch. Urvalet i den ena portföljen bestod av företag som gjorde nedskrivningar i form av big bath och earnings smoothing 2006 och urvalet i den andra portföljen bestod av företag som inte gjorde någon goodwillnedskrivning. Motivet till att inte skapa separata portföljer till hypotes fyra och fem var för att urvalet hade blivit alltför litet då vi endast identifierat sex stycken big bath-nedskrivningar och elva stycken earnings smoothing-nedskrivningar. 36

46 4.6 Bortfallsanalys Vid datainsamlingen påträffades vissa problem då inte all data fanns att tillgå i Orbis. Störst svårigheter påträffades vid datainsamling för den första perioden ( ) i hypotes ett, då Orbis inte hade någon data tillgänglig för denna period. Data som inte fanns att tillgå via Orbis kompletterades med data från Affärsdata och årsredovisningar eller koncernredovisningar. För hypotes ett fanns bortfall gällande aktiepris för den första perioden då det var 18 stycken företag vi inte fann detta värde för (appendix 1). Det fanns också bortfall under den första perioden gällande utdelningsnivå då vi inte lyckades identifiera detta värde för 14 stycken företag (appendix 1). För den andra perioden i hypotes ett fanns det bortfall i aktiepris och utdelning för företaget Ortivus AB. För resterande hypoteser fanns inget bortfall. 4.7 Statistiska tester och analyser Univariat analys Vi började med att analysera variablerna genom univariata tester. Detta gjordes för att ta reda på om variablerna avvek från medelvärdet eller om de var normalfördelade. Ett normalfördelat urval är en förutsättning vid användande av regressionsanalyser (Løvås 2006) och t-test (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Vi använde oss utav histogram med normalfördelningskurva samt Skewness- och Kurtosistest för att granska variablernas normalfördelning. Enligt Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010) anses dessa tester vara normalfördelade om de har värdet noll. Om variablernas värden är positiva i Skewnesstest betyder det att värdena är snedfördelade åt höger, medan negativa värden betyder att värdena är snedfördelade åt vänster. Ju längre ifrån noll variabelns värde är desto större är dess snedfördelning. Kurtosistest visar hur mycket de extrema värdena avviker från normalfördelningen. Extremt höga positiva värden av variabelns fördelningskurva uppvisar en extrem koncentration, det vill säga är spetsig medan höga negativa värden uppvisar en extrem bredd, det vill säga platt kurva (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). De variabler som inte hade värden nära noll, det vill säga de som inte var normalfördelade, logaritmerade vi i de fall detta var möjligt. Då vi studerade förändring över tid hade vi många variabler med delvis negativa värden, vilka inte gick att logaritmera. För att få dessa variabler med normalfördelade använde vi boxplot för att identifiera extremvärden som kunde sorteras bort. 37

47 4.7.2 Bivariat analys Bivariata analyser genomförs för att studera sambandet mellan två variabler (Bryman & Bell 2005). Det intressanta var att studera de beroende variablernas relation till de oberoende- och kontrollvariablerna var för sig, vilket vi gjorde med Pearsons r. Enligt Bryman och Bell (2005) kan utifrån testet enbart utläsas om det finns korrelation mellan två variabler, det går inte att utläsa varför eller vilken relation som finns mellan variablerna. Koefficienten i Pearsons r får ett värde mellan noll och ett, där noll innebär att ingen korrelation förekommer medan värdet ett visar på en perfekt korrelation. Riktningen på korrelationen mellan variablerna förklaras av positiva eller negativa värden hos koefficienten (Bryman & Bell 2005). I enlighet med AbuGhazaleh, Al-Hares och Roberts (2011) och Klein (2002) använder vi Pearsons r för att presentera även de dikotoma variablerna. Vi skapade t-test (independent sample t-test) för att jämföra medelvärdena för aktiepris och utdelningsnivå mellan varje hypotes oberoende variabel. T-testen användes för att jämföra två olika gruppers medelvärden vilket var användbart för oss då våra hypoteser går ut på att göra jämförelser över tid. Vi testade om skillnader i medelvärde förekom mellan hela urvalet och portföljens urval. Om det fanns skillnader innebar det att effekterna i hypotesens stora urval påverkats av de långa tidsperioderna. Till alla hypoteser användes Levene s test för jämlikhet i varians som en del av t-testet. Testet är användbart för att undersöka variansen mellan två olika grupper vid jämförelse av medelvärde. Independent sample t-test tolkas enligt Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010) som att det finns en signifikant skillnad mellan grupperna om signifikansnivån är under eller lika med 0, Multivariat analys För att utveckla studien till att kunna analysera påverkan av fler variabler inom samma modell användes multivariat analys (se Bryman & Bell 2005). Då vi i vår studie använder oss av kontrollvariabler var multivariat analys lämplig att genomföra. Kontrollvariabler används för att försäkra sig om att de inte påverkar sambandet mellan den beroende och oberoende variabeln (Bryman & Bell 2005). Då hypotes ett till tre handlar om jämförelser över tid använde vi oss av interaktionsvariabler för att jämföra förändringen mellan en period och en annan. Först genomfördes regressioner för de båda tidsperioderna med en split som skilde perioderna åt. Därefter skapades flertalet interaktionsvariabler genom att den dikotoma variabeln som skiljer 38

48 tidsperioderna åt sammanfogades med oberoende- och kontrollvariabler. Därpå genomfördes ytterligare en regression med de ursprungliga variablerna och interaktionsvariablerna. Skillnaden mellan en variabels β-värde i de två första regressionerna är resultatet av interaktionsvariabelns β-värde i den slutliga regressionen vilket påvisar förändringen (UCLA: Statistical Consulting Group 2014a). Studien gjord av Hamberg, Paananen och Novak (2011) innehöll en jämförelse mellan grupper med hjälp av t-test. Genom att göra regressioner med interaktionsvariabler för att jämföra regressioner med varandra utvecklar vi studien ytterligare. Nedanför presenteras regressionsmodellerna. PRIS står för aktiepris dividerat med index, i alla hypoteser utom fyra och fem där pris står för aktiepris. UTDELNING står för utdelning per aktie dividerat med index för alla hypoteser utom fyra och fem där utdelning står för utdelningsnivå. GW står för goodwillinnehav, GW_NED står för goodwillnedskrivning gjord år 2006, BB för big bath-nedskrivning gjord år 2006, ES för earnings smoothing-nedskrivning. Vidare står STORLEK för företagsstorlek, BRANSCH står för branschindelning, IMMATERIELLA för andra immateriella tillgångar, TILLVÄXT står för årlig tillväxt, ROE för lönsamhet och STABILITET står för stabilitet över en period förklarar att det är perioden före implementeringen av IFRS 3 som studeras, är perioden efter IFRS 3 infördes, 2-1 mäter effekter av goodwillnedskrivning på kort sikt, 4-3 är på lång sikt och 4-1 mäter förändringar mellan åren till följd av en nedskrivning. Figur 3 Regressionsmodeller för hypotes 1 39

49 Figur 4 Regressionsmodeller för hypotes 2 & 3 Figur 5 Regressionsmodeller för hypotes 4 & Multikollinearitet I vår multipla linjära regressionsanalys kan förekomst av multikollinearitet mellan oberoendeoch kontrollvariablerna utläsas. Multikollinearitet betyder att resultatet för den beroende variabeln påverkas av relationen mellan ett par eller fler av de oberoende variablerna (Edling & Hedström 2003). Ett högt VIF-värde och ett lågt toleransvärde innebär att det finns multikollinearitet mellan variablerna. Det finns ingen vedertagen exakt gräns för vilka värden som anses innebära för hög multikollinearitet. En tumregel är dock att VIF-värdet inte bör överstiga tio och att toleransvärdet inte bör vara på under tio procent (UCLA: Statistical Consulting Group 2014b). I regressionsanalyserna framgick att flertalet av våra variabler hade VIF-värden som förefaller alltför höga och toleransvärden som förefaller låga. Dessa värden uppstår på grund av att regressionerna bygger på interaktionsvariabler varför värdena saknar betydelse i vår studie. Interaktionsvariablerna är konstruerade på så sätt att de bygger på en annan variabel, varför samma variabel förekommer i samma regression flera gånger. 4.8 Reliabilitet och validitet För att en studie ska ha god reliabilitet ska den vara möjlig att vara replikerbar (Bryman & Bell 2005; Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). I operationaliseringen har vi noga beskrivit hur variablerna mäts och var det går att finna dem vilket underlättar för andra forskare som vill replikera studien. Vidare har vi data från Orbis och företags årsredovisningar, varför det är enkelt att för andra forskare att generera samma data igen. Genom att använda denna typ av 40

50 data undviker vi också problem med att våra tolkningar kan påverka studiens data, vilket ökar sannolikheten att få samma resultat om undersökningen genomförs på nytt (Bryman & Bell 2005). Validitet är ett begrepp som belyser om vi verkligen mäter det som var avsikten med studien samt om undersökningens slutsatser hänger ihop eller ej (Bryman & Bell 2005; Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Testerna som används i studien är lämpliga då dessa också används i tidigare forskning inom ämnet vilket innebär att systematiska fel undviks. Variablerna i studien har således teoretisk grund vilket gör att studiens validitet ökar. 41

51 Kapitel 5 Empiriskt resultat detta kapitel presenteras först studiens variabler var för sig. Därefter studeras samband I mellan variabler genom korrelationsmatriser samt t-test som studerar skillnad i medelvärde. Samband mellan fler variabler undersöks i multipla linjära regressioner. Skillnad mellan tidsperioder studeras med komparativa regressioner. Hypotesernas statistiska testers resultat presenteras var för sig Hypotes Normalfördelning Vi började med att undersöka normalfördelning genom att skapa histogram med normalfördelningskurva (appendix 2) för varje variabel. Vi gjorde även Skewness- och Kurtosistest för variablerna. Normalfördelning förekommer vid värdet noll på dessa tester varför vi valde att justera de värden som i alltför hög grad avvek från noll. Variabeln företagsstorlek var sedan tidigare logaritmerad (se operationaliseringen). Vi logaritmerade pris och tillväxt. Andra immateriella tillgångar, stabilitet, utdelningsnivå och lönsamhet hade negativa värden och kunde således inte logaritmeras. Vi gjorde därefter en visuell granskning av variablerna via boxplot där vissa tydliga outliers visade sig. Dessa plockades bort från urvalet som ingick i analysen. Efter dessa justeringar genomfördes testen ovan på nytt och nya histogram skapades. Justeringarna resulterade i bättre normalfördelning vilket går att utläsa i appendix 2 och 3. Vi ansåg efter detta att vi hade ett material som på bästa sätt kunde matcha kriterierna för en regressionsanalys enligt minsta kvadratmetoden. Portföljerna för hypotesen behandlades på samma sätt som hela urvalet. Testerna visade att samtliga variabler förutom variabeln utdelning efter IFRS 3 behövde bli mer normalfördelade (appendix 2). Vi kunde även i portföljerna logaritmera aktiepris och tillväxt. Variabeln företagsstorlek hade från början logaritmerade värden (se operationaliseringen). Resterande variabler gjordes mer normalfördelade genom att extremvärdena identifierades med hjälp av boxplot varpå dessa sorterades bort. Variabeln aktiepris efter IFRS 3 visade sig vara mer normalfördelad innan den logaritmerades, varför den behöll sitt ursprungliga värde i studien. Variablernas normalfördelning före och efter åtgärder går att utläsa i appendix 2 och 3. 42

52 5.1.2 Univariat analys I figur 6 visas hur många observationer i urvalet som hade goodwillinnehav före implementeringen av IFRS 3. Urvalet för hypotes ett bestod av 459 observationer och utav dem var det 278 stycken observationer som hade redovisad goodwill under åren som studeras. Hypotes 1 före IFRS 3 38% 62% Figur 6 Goodwillinnehav före IFRS 3 I figur 7 visas hur många observationer i urvalet för hypotes ett som hade goodwillinnehav efter implementeringen av IFRS 3. Urvalet bestod av 459 observationer. Det var 353 stycken som hade goodwill i sin redovisning under åren efter att IFRS 3 införts. Hypotes 1 efter IFRS 3 43% 57% Figur 7 Goodwillinnehav efter IFRS Hypotes 1 Aktiepris med och utan goodwill, före & efter IFRS Aktiepris med goodwill före Aktiepris utan goodwill före Aktiepris med goodwill efter Aktiepris utan goodwill efter 0 År 1 År 2 År 3 Figur 8 Aktieprisutveckling före och efter IFRS 3 I figur 8 visas aktieprisets utveckling för observationerna i hypotes ett både före och efter implementeringen av IFRS 3. Värdena består av genomsnittligt aktiepris per år vilka visar en indikation på att det finns en åtskillnad mellan företag med och utan goodwill. 43

53 Hypotes 1 Utdelningsnivå med och utan goodwill, före & efter IFRS 3 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 År 1 År 2 År 3 Utdelning med goodwill före Utdelning med goodwill efter Utdelning utan goodwill före Utdelning utan goodwill efter Figur 9 Utveckling i utdelningsnivå före och efter IFRS 3 I figur 9 visas utveckling i utdelningsnivå för observationerna i hypotes ett både före och efter implementeringen av IFRS 3. Värdena består av genomsnittlig utdelningsnivå per år som studeras. Figuren visar att det finns en skillnad i utdelning mellan företag med och utan goodwill. 44

54 Hypotes 1 Aktiepris Utdelningsnivå Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Min. -0, , Före Max. 6,51 0, , Medelvärde 4,1524 0, , ,09 13,97 0, ,1 Std. Avvikelse 1, , , ,69 2,293 0, N Min. -0, , Efter Max. 10,15 0, , Medelvärde 3,9581 0, , ,38 14,46 0, Std. Avvikelse 1, , , ,4 2,148 0, Med goodwill Aktiepris Utdelningsnivå Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Portfölj Före Portfölj Efter Min. 2, , Max. 6,39 0, , Medelvärde 4,2414 0, , ,08 13,67 0, ,5 Std. Avvikelse 0, , , ,277 1,929 0, ,61 N Min , Max. 217,5 0, , Medelvärde 54,2529 0, , ,75 14,44 0, ,22 Portfölj Före Portfölj Efter Std. Avvikelse 56, , , ,533 2,006 0, ,98 Ej goodwill Aktiepris Utdelningsnivå Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet Tabell 1 Deskriptiv data hypotes 1 N Min. 0, , Max. 5,6 0, , Medelvärde 3,885 0, , ,15 12,67 0, ,62 Std. Avvikelse 1, , , ,645 2,085 0, ,2 N Min. 1, , Max , , Medelvärde 72,5322 0, , ,75 13,85 0, ,85 Std. Avvikelse 54, , , ,747 2,414 0, ,01 Deskriptiv data för hypotes ett visas i tabell 1 ovan. Den visar att aktiepris för perioden före implementeringen av IFRS 3 hade ett medelvärde på 4,15, ett minsta värde på -0,76 samt ett högsta värde på 6,51. Variabeln aktiepris för efterperioden hade ett medelvärde för 3,96, ett minsta värde på -0,97 och ett högsta värde på 10,15. I tabellen kan också utläsas att variabeln utdelningsnivå före implementeringen av IFRS 3 hade medelvärdet 0,03, det högsta värdet var 0,60 och det minsta var 0. Utdelningsnivå för perioden efter implementeringen av IFRS 3 hade enligt tabellen ovan ett medelvärde på 0,04, ett högsta värde på 0,79 och ett lägsta värde på 0. 45

55 Resterande variabler för hypotesen kan utläsas i tabell 1 ovan. I tabellenen kan även deskriptiv data om portföljerna utläsas. Data om de dikotoma variablerna finns i tabell 2 nedan. Hypotes 1 Goodwill före Goodwill efter Bransch Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent , , , , , ,6 Total H1 portföljer Med GW Goodwill före Goodwill efter Bransch Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent Total H1 portföljer Utan GW Goodwill före Goodwill efter Bransch Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent Total Tabell 2 Frekvenstabell hypotes Bivariat analys Korrelationsmatris H1 - Före Aktiepris 1 2. Goodwill -0, Storlek 0,09 0, Stabilitet -0,017 0,041 0,269 ** 1 5. Immateriella 0,033-0,064 0,105 * 0,115 * 1 6. Tillväxt 0,059 0,061 0,03 0,125 * 0, Lönsamhet 0,094-0,056 0,107 * 0,092 0,053 0, Bransch -0,003 0,034-0,02 0,041 0,006-0,007 0,024 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 3 Pearsons r Aktiepris Före I tabell 3 ovan visas korrelationen (Pearsons r) för variablerna som ingår i tabellen med den beroende variabeln aktiepris före implementeringen av IFRS 3. Det fanns positiv korrelation mellan variablerna företagsstorlek och stabilitet, företagsstorlek och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och lönsamhet, stabilitet och andra immateriella tillgångar samt stabilitet och tillväxt. 46

56 H1 - Före Utdelningsnivå 1 2. Goodwill 0, Storlek -0,063 0, Stabilitet 0,279 ** 0,041 0,269 ** 1 5. Immateriella 0,062-0,064 0,105 * 0,115 * 1 6. Tillväxt 0,053 0,061 0,03 0,125 * 0, Lönsamhet 0,08-0,056 0,107 * 0,092 0,053 0, Bransch 0,05 0,034-0,02 0,041 0,006-0,007 0,024 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 4 Pearsons r Utdelningsnivå Före I tabell 4 visas korrelationen (Persons r) för variablerna som ingår i tabellen med beroende variabeln utdelningsnivå före implementeringen av IFRS 3. I den visas att det fanns en positiv signifikant korrelation mellan utdelningsnivå och stabilitet, företagsstorlek och stabilitet, företagsstorlek och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och lönsamhet, stabilitet och andra immateriella tillgångar samt stabilitet och tillväxt. H1 - Efter Aktiepris 1 2. Goodwill 0, Storlek 0,188 ** -0, Stabilitet 0,069-0,033 0,600 ** 1 5. Immateriella 0,016 0,139 ** 0,105 * 0, Tillväxt 0,141 ** 0,063 0,815 ** 0,470 ** 0,114 * 1 7. Lönsamhet 0,024 0,029 0,194 ** 0,185 ** 0,166 ** 0,314 ** 1 8. Bransch 0,074-0,105 * 0,185 ** 0,027-0,07-0,105 * -0,005 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 5 Pearsons r Aktiepris Efter I tabell 5 ovanför visas korrelationen (Pearsons r) för variablerna som ingår i tabellen med aktiepris efter implementeringen av IFRS 3. Det fanns positiv korrelation mellan aktiepris och företagsstorlek, aktiepris och tillväxt, goodwill och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och stabilitet, företagsstorlek och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och tillväxt, företagsstorlek och lönsamhet, företagsstorlek och bransch, stabilitet och tillväxt, stabilitet och lönsamhet, andra immateriella tillgångar och tillväxt, andra immateriella tillgångar och lönsamhet, tillväxt och lönsamhet. Det fanns också negativa korrelation mellan goodwill och bransch samt tillväxt och bransch. 47

57 H1 - Efter Utdelningsnivå 1 2. Goodwill 0, Storlek -0,026-0, Stabilitet -0,016-0,033 0,600 ** 1 5. Immateriella -0,025 0,139 ** 0,105 * 0, Tillväxt -0,006 0,063 0,815 ** 0,470 ** 0,114 * 1 7. Lönsamhet 0,002 0,029 0,194 ** 0,185 ** 0,166 ** 0,314 ** 1 8. Bransch -0,019-0,105 * 0,185 ** 0,027-0,07-0,105 * -0,005 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 6 Pearsons r Utdelningsnivå Efter I tabell 6 visas korrelationen (Pearsons r) för variablerna som ingår i tabellen för utdelningsnivå efter implementeringen av IFRS 3. Den visar att det fanns positiv korrelation mellan goodwill och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och stabilitet, företagsstorlek och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och tillväxt, företagsstorlek och lönsamhet, företagsstorlek och bransch, stabilitet och tillväxt, stabilitet och lönsamhet, andra immateriella tillgångar och tillväxt, andra immateriella tillgångar och lönsamhet samt tillväxt och lönsamhet. Det fanns också negativ korrelation mellan goodwill och bransch samt tillväxt och bransch T-test av medelvärden Aktiepris Före Aktiepris Efter Utdelningsnivå Före Utdelningsnivå Efter Hypotes 1 N Medelvärde Skillnad i medelvärde Tabell 7 T-test för hela urvalet Goodwill 271 4,1349 Ej Goodwill 107 4,197 Goodwill 355 3,9833 Ej Goodwill 101 3,8751 Goodwill 261 0,03054 Ej Goodwill 105 0,02905 Goodwill 347 0,03692 Ej Goodwill 99 0,03397 Signifikans -0,0621 0,622 0, ,344 0, ,837 0, ,595 I tabell 7 ovan visas ett t-test som användes för att studera om det förekom skillnad i medelvärde mellan företag med och utan aktiverad goodwill. Det framgick via testet att skillnad i varians före implementeringen av IFRS 3 mellan de båda grupperna inte var signifikant skilda från varandra. Skillnaden i medelvärde för aktiepris mellan de företag som hade goodwill och de som inte hade goodwill för perioden före implementeringen av IFRS 3 var -0,0621, vilket inte var signifikant. Skillnad i medelvärde mellan de olika grupperna med och utan goodwill för aktiepris efter implementeringen av IFRS 3 var 0,1082 och signifikansnivån var 0,344. Det 48

58 fanns ingen signifikant skillnad för utdelningsnivå före implementeringen av IFRS 3 mellan de företag som hade och inte hade redovisad goodwill. Skillnad i medelvärde mellan grupperna var 0,0015, vilket inte var signifikant. Utdelningsnivå för perioden efter implementeringen av IFRS 3 finns även i tabellen. Där framgår att det inte fanns någon signifikant skillnad i varians mellan företag med och utan goodwill. Medelvärdet var 0,0030. Detta medelvärde var inte heller signifikant. Vi kunde inte finna stöd för några signifikanta skillnader i detta test vid något av de medelvärden som testades mot varandra. Hypotes 1 - Portföljer N Medelvärde Skillnad i medelvärde Aktiepris Före Aktiepris Efter Utdelningsnivå Före Utdelningsnivå Efter Tabell 8 T-test för portföljer Goodwill 30 4,2414 Ej Goodwill 30 3,885 Goodwill 39 56,8763 Ej Goodwill 21 75,494 Goodwill 29 0,02225 Ej Goodwill 29 0,02428 Goodwill 39 0,03393 Ej Goodwill 21 0,0362 Signifikans 0, ,182-18,6177 0,22-0, ,767-0, ,809 I tabell 8 ovan visas ett t-test som används för att studera om det förekommer skillnad i medelvärde mellan företag med och utan aktiverad goodwill i portföljerna för hypotes ett. Utifrån testet framgick det att grupperna med och utan goodwill inte var signifikant skilda från varandra vad gäller aktiepris före implementeringen. Skillnaden i medelvärde var 0,3564 vilket inte var signifikant. För aktiepris efter implementeringen av IFRS 3 var inte heller grupperna med och utan goodwill signifikant skilda i varians. Medelvärdet var -18,6177 vilket inte är signifikant. Medelvärdet för utdelningsnivå före implementeringen av IFRS 3 kan också utläsas i tabell 8 ovan. I testet antas lika varians och skillnad i medelvärde för utdelningsnivå mellan grupperna före implementeringen av IFRS 3 var 0,002, vilket inte var signifikant. Gällande utdelningsnivå för perioden efter implementeringen var de båda grupperna inte heller signifikant skilda åt. Medelvärdet var -0,0023. Det var inte heller signifikant. Vi kunde alltså inte finna stöd för några signifikanta skillnader i detta test vid något av de medelvärden som testades mot varandra. 49

59 5.1.4 Multipel regressionsanalys Aktiepris Hypotes 1 Aktiepris Före Efter Koefficient Standardfel signifikans Koefficient Standardfel signifikans Konstant 0,441 0,493 0,371-5,514 3,478 0,114 Goodwill -0,056 0,114 0,624 0,784 0,919 0,394 Storlek 0,041 0,025 0,107 0,234 0,407 0,565 Stabilitet -1,57E-08 0,000 0,712-2,07E-07 0,000 0,269 Bransch 0,042 0,131 0,75-0,776 1,135 0,494 Immateriella 9,75E-08 0,000 0,207 3,22E-07 0,000 0,228 Tillväxt 0,000 0,024 0,988 0,192 0,374 0,608 Lönsamhet 0,314 0,173 0,07-0,406 1,437 0,778 Justerat R² 0,007 0,000 Högsta VIF 1,134 4,955 Lägsta Tolerans 0,882 0,202 Tabell 9 Regression Aktiepris Hypotes 1 - Aktiepris Koefficient Standardfel signifikans Konstant 0,441 2,939 0,881 Tid -5,956 3,918 0,129 Goodwill -0,056 0,681 0,935 Inter Tid x Goodwill 0,84 0,966 0,385 Storlek 0,041 0,152 0,786 Inter Tid x Storlek 0,193 0,339 0,569 Stabilitet -1,57E-08 0,000 0,951 Inter Tid x Stabilitet -1,92E-07 0,000 0,507 Bransch 0,042 0,782 0,957 Inter Tid x Bransch -0,818 1,152 0,478 Immateriella 9,75E-08 0,000 0,832 Inter Tid x Immateriella 2,24E-07 0,000 0,654 Tillväxt 0,000 0,141 0,998 Inter Tid x Tillväxt 0,192 0,312 0,538 Lönsamhet 0,314 1,033 0,761 Inter Tid x Lönsamhet -0,72 1,487 0,628 Justerat R² -0,003 Tabell 10 Komparativ regression Aktiepris Tabell 9 visar regressionen för aktiepris för perioderna före och efter implementeringen av IFRS 3. Regressionen före hade en signifikansnivå på 0,243 och förklaringsgrad på 0,007 (adj R²). regressionen för perioden efter hade en signifikansnivå på 0,448 och en förklaringsgrad 0,000 (adj R²). I tabell 10 visas den komparativa regressionen vilken hade en signifikansnivå på 0,632 och en förklaringsgrad på -0,003 (adj R²). Dock visade variabeln lönsamhet upp signifikanta 50

60 värden i regressionen före vilket innebär att variabeln påverkade aktiepris. Vidare kunde ingen annan signifikans finnas i regressionerna Utdelning Hypotes 1 Utdelning Före Efter Koefficient Standardfel signifikans Koefficient Standardfel signifikans Konstant 0,044 0,06 0,459-0,016 0,022 0,471 Goodwill -0,014 0,014 0,314 0,011 0,006 0,063 Storlek 0,000 0,003 0,936 0,004 0,003 0,14 Stabilitet 2,42E-09 0,000 0,619-1,66E-09 0,000 0,168 Bransch -0,008 0,016 0,61 0,004 0,007 0,621 Immateriella 5,29E-10 0,000 0,955 1,37E-09 0,000 0,42 Tillväxt 0,000 0,003 0,906-0,001 0,002 0,693 Lönsamhet 0,031 0,021 0,146 0,003 0,009 0,717 Justerat R² -0,009 0,009 Högsta VIF 1,121 4,955 Lägsta Tolerans 0,892 0,202 Tabell 11 Regression Utdelning Hypotes 1 - Utdelning Koefficient Standardfel signifikans Konstant 0,044 0,044 0,319 Tid -0,06 0,059 0,308 Goodwill -0,014 0,01 0,175 Inter Tid x Goodwill 0,025 0,015 0,087 Storlek 0,000 0,002 0,914 Inter Tid x Storlek 0,004 0,005 0,479 Stabilitet 2,42E-09 0,000 0,503 Inter Tid x Stabilitet -4,07E-09 0,000 0,33 Bransch -0,008 0,012 0,491 Inter Tid x Bransch 0,012 0,017 0,5 Immateriella 5,29E-10 0,000 0,939 Inter Tid x Immateriella 8,44E-10 0,000 0,911 Tillväxt 0,000 0,002 0,873 Inter Tid x Tillväxt -0,001 0,005 0,897 Lönsamhet 0,031 0,016 0,05 Inter Tid x Lönsamhet -0,027 0,022 0,226 Justerat R² -0,005 Tabell 12 Komparativ regression Utdelning I tabell 11 visas regressionen för utdelningsnivå för både före och efter implementeringen av IFRS 3. Regressionen för perioden före hade en signifikansnivå på 0,764 och en förklaringsgrad 51

61 på -0,009 (adj R²). Regressionen för perioden efter hade en signifikansnivå på 0,163 och en förklaringsgrad på 0,009 (adj R²). I tabell 12 visas den komparativa regressionen för utdelningsnivå vilken hade en signifikansnivå på 0,749 och en förklaringsgrad på -0,005 (adj R²). 5.2 Hypotes 2 & Normalfördelning Vi började liksom vid hypotes ett med att undersöka om data till hypotes två och tre var normalfördelad genom att skapa histogram med normalfördelningskurva för varje variabel och gjorde därefter Skewness- och Kurtosistest. Normalfördelning förekommer vid värdet noll på dessa tester varför vi valde att justera de värden som avvek för mycket. Vi såg att inga av variablerna, förutom andra immateriella tillgångar, var normalfördelade. Eftersom vi i dessa hypoteser studerar förändringar mellan år, har samtliga variabler delvis negativa värden vilket innebär att de inte kan logaritmeras. Vi gjorde istället en visuell granskning av variablerna via boxplot där vissa tydliga outliers visade sig. Dessa plockades bort från urvalet som ingick i analysen. Därefter testades normalfördelningen igen med histogram, Skewness- och Kurtosistest. Vi såg att normalfördelningen förbättrades vilket påvisas i appendix 2 och 3. Normalfördelningen studerades för portföljerna för hypotes två och tre på samma sätt som hela urvalet. Variablerna företagsstorlek, lönsamhet och stabilitet på lång sikt var normalfördelade enligt Skewness- och Kurtosistestet. Övriga variabler behövde göras mer normalfördelade (se appendix 3) varför extremvärdena i dessa variabler sorterades bort med hjälp av visuell granskning av variablerna i en boxplot. Tydliga outliers sorterades bort från urvalet som ingick i analysen. Efter att extremvärdena gallrats bort testades normalfördelningen ytterligare en gång vilket visade på förbättrad normalfördelning (appendix 2 & 3). 52

62 5.2.2 Univariat analys I figur 10 visas hur många företag som gjorde goodwillnedskrivningar år 2006 för hypotes två och tre. Urvalet bestod av 145 observationer och utav dem var det 35 stycken som gjorde goodwillnedskrivningar år Hypotes 2 & 3 19% 81% Figur 10 Goodwillnedskrivningar år ,00 Aktieprisutveckling ,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Figur 11 Aktieprisutveckling på kort och lång sikt Figur 11 visar att aktiekursutvecklingen för alla företag i urvalet var negativt. Dock hade företagen som gjorde goodwillnedskrivningar (den blå linjen) år 2006 en mindre negativ aktieprisutveckling än de företag som inte gjorde goodwillnedskrivning (den grå linjen) år Vidare framgår det i figuren att den negativa effekter avtog på lång sikt. 53

63 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Utvckling av utdelningsnivå År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Figur 12 Utveckling i utdelningsnivå på kort och lång sikt Figur 12 visar att de företag som gjorde goodwillnedskrivning år 2006 (i figuren visad som den blå linjen) hade en negativ utvecklig i utdelningsnivå på kort sikt. Den negativa trenden avtar på lång sikt för samtliga företag i urvalet. Den grå linjen representerar de företag i urvalet som inte gjorde goodwillnedskrivningar år

64 Hypotes 2 & 3 Aktiepris Utdelningsnivå Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Min. -138,6-0, , Kort sikt Lång sikt Max. 25,69 0, , Medelvärde -38,0162 0, , ,7-0, Std. Avvikelse 32, , , ,5 0, ,4 N Min. -33,5-0, , Max. 69 0, , Medelvärde 15,669 0, ,67 553, ,61 0, ,4 Std. Avvikelse 22, , , ,92 0, ,3 Med nedskrivning Aktiepris Utdelningsnivå Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Portfölj Kort sikt Min. -388,5-0, , Max. -0,1 0, , Medelvärde -57,5548 0, , ,94-0, ,07 Portfölj Lång sikt Std. Avvikelse 96, , , , ,237 0, ,34 N Min. -17,8-0, , Max , , Medelvärde 18,8163 0, , , ,76 0, ,84 Std. Avvikelse 32, , , , ,096 0, ,5 Ej nedskrivning Aktiepris Utdelningsnivå Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Portfölj Kort sikt Min , , Max. -1,02 0, , Medelvärde -35,3375 0, , , ,02-0, ,26 Portfölj Lång sikt Std. Avvikelse 26,3229 0, , , ,176 0, ,884 N Min. -21,63-0, , Max. 64,4 0, , Medelvärde -35,3375 0, , , ,61-0, ,14 Std. Avvikelse 26,3229 0, , , ,461 0, Tabell 13 Deskriptiv data hypotes 2 & ,98 I tabell 13 ovan framgår att aktiepriset på kort sikt har ett medelvärde på -38,02, minsta värde på -138,6 och ett högsta värde på 25,69. Eftersom det var förändringen mellan 2007 och 2008 som studerades innebar ett negativt tal att värdet har minskat. Detta innebar att aktieprisets medelvärde och minsta värde har reducerats. Aktiepriset på lång sikt har i enlighet med tabellen ovan ett medelvärde på 15,67, lägsta värde på -33,5 och ett högsta värde på 69. De positiva värdena innebar att aktiepriset ökade mellan 2009 och

65 I tabell 13 framgår också att utdelningsnivå på kort sikt hade ett medelvärde på 0,0166, minsta värdet på -0,0588 och ett högsta värde på 0,0958. De positiva värdena innebar att utdelningsnivån har ökade från 2007 till Medelvärdet som var nära noll tyder på att en liten förändring har skett mellan åren. Utdelningsnivån på lång sikt hade enligt tabellen ovan ett medelvärde på 0,0304, ett minsta värde på -0,143 och ett högsta värde på 0,2524. Resterande variabler för hypotesen kan utläsas i tabellen ovan. I tabellen kan även deskriptiv data utläsas om portföljerna. De dikotoma variablerna finns i tabell 14 nedan. Hypotes 2 & 3 Goodwillnedskrivning Bransch Frekvens Procent Frekvens Procent , , Total H 2 & 3 Portföljer Med nedskrivning Goodwillnedskrivning Bransch Frekvens Procent Frekvens Procent Total H 2 & 3 Portföljer Ej nedskrivning Goodwillnedskrivning Bransch Frekvens Procent Frekvens Procent Total Tabell 14 Frekvenstabell hypotes 2 & Bivariat analys Korrelationsmatris H2 Kort sikt Aktiepris 1 2. Nedskrivning 0, Storlek -0,025 0, Stabilitet 0,191 * 0,004-0,219 * 1 5. Immateriella -0,14 0,188 * -0,179 * -0, Tillväxt -0,175 0,086 0,623 ** -0,086 0,256 ** 1 7. Lönsamhet 0,326 ** 0,036 0,039 0,454 ** 0,059 0,202 * 1 8. Bransch -0,139-0,008-0,095-0,115 0,052 0,072-0,058 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 15 Pearsons r Aktiepris Kort sikt 56

66 Tabell 15 visar korrelationen (Pearson r) för variablerna som ingår i tabellen med den beroende variabeln aktiepris på kort sikt. Den visar att det fanns positiv korrelation mellan aktiepris och stabilitet, aktiepris och lönsamhet, goodwillnedskrivning och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och tillväxt, stabilitet och lönsamhet, andra immateriella tillgångar och tillväxt samt tillväxt och lönsamhet. Den visar också att det fanns negativ korrelation mellan företagsstorlek och stabilitet samt företagsstorlek och andra immateriella tillgångar. H2 Kort sikt Utdelningsnivå 1 2. Nedskrivning -0, Storlek 0,143 0, Stabilitet -0,374 ** 0,004-0,219 * 1 5. Immateriella 0,052 0,188 * -0,179 * -0, Tillväxt 0,045 0,086 0,623 ** -0,086 0,256 ** 1 7. Lönsamhet -0,258 ** 0,036 0,039 0,454 ** 0,059 0,202 * 1 8. Bransch -0,009-0,008-0,095-0,115 0,052 0,072-0,058 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 16 Pearsons r Utdelningsnivå Kort sikt Tabell 16 visar korrelationen (Pearson r) för variablerna som ingår i tabellen med den beroende variabeln utdelningsnivå på kort sikt. I den framgår att det fanns positiv korrelation mellan goodwillnedskrivning och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och tillväxt, stabilitet och lönsamhet, andra immateriella tillgångar och tillväxt samt tillväxt och lönsamhet. I tabellen framgår också att det fanns negativ korrelation mellan utdelningsnivå och stabilitet, utdelningsnivå och lönsamhet, företagsstorlek och stabilitet samt företagsstorlek och andra immateriella tillgångar. 57

67 H3 Lång sikt Aktiepris 1 2. Nedskrivning -0, Storlek 0,198 * 0, Stabilitet 0,350 ** 0,078 0,257 ** 1 5. Bransch 0,083-0,008 0,222 ** 0, Immateriella -0,021 0,032 0,453 ** 0,125-0, Tillväxt 0,297 ** -0,184 * 0,400 ** -0,066 0,057-0, Lönsamhet 0,260 ** 0,16-0,005 0,242 ** -0,02 0,012-0,021 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 17 Pearsons r Aktiepris Lång sikt Tabell 17 visar korrelationen (Pearson r) för variablerna som ingår i tabellen med den beroende variabeln aktiepris på lång sikt. I den framgår det att det fanns positiv korrelation mellan aktiepris och företagsstorlek, aktiepris och stabilitet, aktiepris och tillväxt, aktiepris och lönsamhet, företagsstorlek och stabilitet, företagsstorlek och bransch, företagsstorlek och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och tillväxt samt stabilitet och lönsamhet. Det framgår också i tabellen att det fanns negativ korrelation mellan goodwillnedskrivning och tillväxt. H3 Lång sikt Utdelningsnivå 1 2. Nedskrivning -0, Storlek -0,119 0, Stabilitet 0,01 0,078 0,257 ** 1 5. Bransch 0,102-0,008 0,222 ** 0, Immateriella -0,216 * 0,032 0,453 ** 0,125-0, Tillväxt -0,005-0,184 * 0,400 ** -0,066 0,057-0, Lönsamhet -0,05 0,16-0,005 0,242 ** -0,02 0,012-0,021 1 * Korrelationen är signifikant på 5%-nivå ** Korrelationen är signifikant på 1%-nivå Tabell 18 Pearsons r Utdelningsnivå Lång sikt Tabell 18 visar korrelationen (Pearson r) för variablerna som ingår i tabellen med den beroende variabeln utdelningsnivå på lång sikt. Tabellen visar att det fanns positiv korrelation mellan företagsstorlek och stabilitet, företagsstorlek och bransch, företagsstorlek och andra immateriella tillgångar, företagsstorlek och tillväxt samt stabilitet och lönsamhet. Tabellen visar också att det fanns negativ korrelation mellan utdelningsnivå och andra immateriella tillgångar samt goodwillnedskrivning och tillväxt. 58

68 T-test av medelvärden Aktiepris Kort sikt Aktiepris Lång sikt Utdelningsnivå Kort sikt Utdelningsnivå Lång sikt Hypotes 2 & 3 N Medelvärde Skillnad i medelvärde Tabell 19 T-test för hela urvalet Nedskrivning 30-32,0679 Ej Nedskrivning ,7156 Nedskrivning 32 14,4422 Ej Nedskrivning ,0393 Nedskrivning 30 0,01459 Ej Nedskrivning 105 0, Nedskrivning 32 0, Ej Nedskrivning 102 0, Signifikans 7, ,259-1, ,723 0, ,699 0, ,955 I tabell 19 ovanför visas ett t-test som användes för att studera om det förekom skillnad i medelvärde mellan företag som gjorde och som inte gjorde goodwillnedskrivningar 2006 för hypotes två och tre. Skillnaden i varians för aktiepris på kort sikt var inte signifikant mellan de företag som gjorde goodwillnedskrivning och de som inte gjorde goodwillnedskrivning Skillnaden i medelvärde var 7,6477, detta värde hade en signifikansnivå på 0,259. Vidare kan i tabellen utläsas medelvärdet för aktiepris på lång sikt. Signifikansvärdet för varians var 0,413. Skillnad i medelvärde mellan de olika grupperna var -1,5972, detta värde hade en signifikansnivå på 0,723. Det finns ingen signifikant skillnad för utdelningsnivå på kort sikt. Skillnad i medelvärde mellan grupperna var -0,0025, detta värde hade en signifikansnivå på 0,699. Utdelningsnivå för perioden lång sikt var inte heller signifikant skilt mellan de företag som gjorde och de som inte gjorde nedskrivningar. I tabellen ovan framgår att skillnaden i medelvärde var -0,0007. Signifikansen låg på 0,955, vilket innebär att medelvärdet inte är signifikant skilt åt. Vi kunde alltså inte finna stöd för några signifikanta skillnader i detta test vid något av de medelvärden som testades mot varandra. 59

69 Hypotes 2 & 3 - Portföljer N Medelvärde Skillnad i medelvärde Aktiepris Kort sikt Aktiepris Lång sikt Utdelningsnivå Kort sikt Utdelningsnivå Lång sikt Tabell 20 T-test för portföljer Nedskrivning 23-57,5548 Ej Nedskrivning 23-35,3375 Nedskrivning 24 18,8163 Ej Nedskrivning 23 14,5007 Nedskrivning 21 0, Ej Nedskrivning 22 0, Nedskrivning 22 0, Ej Nedskrivning 22 0, Signifikans 22, ,299 4, ,585 0, ,761 0, ,118 I tabell 20 ovan visas ett t-test för att studera om det förekommer skillnad i medelvärde mellan företag som gör och inte gör goodwillnedskrivning för portföljerna i hypotes två och tre. För aktiepris på kort sikt var grupperna signifikant skilda från varandra och medelvärdet var - 22,2172. Värdet hade en signifikansnivå på 0,294. Varians gällande aktiepris på lång sikt var inte signifikant skilda åt mellan grupperna. Skillnad i medelvärde mellan de olika grupperna var 4,3155, vilket hade en signifikansnivå på 0,585. Medelvärdet för utdelningsnivå på kort sikt kan också utläsas i tabell 28 ovan. Mellan de företag som gör goodwillnedskrivningar och de som inte gör goodwillnedskrivningar fanns det ingen signifikant skillnad. Medelvärdet var - 0,0033 vilket hade en signifikansnivå på 0,761. Utdelningsnivå för lång sikt hade en skillnad i medelvärde mellan företag som gjorde goodwillnedskrivningar och som inte gjorde det 2006 var -0,0229. Signifikansnivån var 0,118, vilket innebär att medelvärdet inte är signifikant. Vi kunde alltså inte finna stöd för några signifikanta skillnader i detta test vid något av de medelvärden som testades mot varandra. 60

70 5.2.4 Multipel regressionsanalys Aktiepris Hypotes 2-3 Aktiepris Kort sikt Lång sikt Koefficient Standardfel signifikans Koefficient Standardfel signifikans Konstant 1,215 1,139 0,289 1,368 0,353 0,000 Goodwillnedskrivning 2,481 2,217 0,266 0,811 0,71 0,256 Storlek -5,96E-07 0,000 0,321 2,17E-07 0,000 0,539 Stabilitet -2,97E-06 0,000 0,188 2,24E-06 0,000 0,067 Bransch -3,369 4,159 0,42-1,431 1,37 0,299 Immateriella -1,65E-06 0,000 0,612 8,04E-07 0,000 0,799 Tillväxt 9,55E-07 0,000 0,385 1,44E-07 0,000 0,731 Lönsamhet -15,069 7,321 0,042-0,266 1,877 0,888 Justerat R² 0,06-0,006 Högsta VIF 2,719 1,592 Lägsta Tolerans 0,368 0,628 Tabell 21 Regression Aktiepris Hypotes Aktiepris Koefficient Standardfel signifikans Konstant 1,368 0,871 0,118 Tid -0,153 1,221 0,901 Goodwillnedskrivning 0,811 1,753 0,644 Inter Tid x Goodwillnedskrivning 1,67 2,418 0,491 Storlek 2,17E-07 0,000 0,803 Inter Tid x Storlek -8,12E-07 0,000 0,406 Stabilitet 2,24E-06 0,000 0,453 Inter Tid x Stabilitet -5,21E-06 0,000 0,129 Bransch -1,431 3,382 0,673 Inter Tid x Bransch -1,938 4,603 0,674 Immateriella 8,04E-07 0,000 0,918 Inter Tid x Immateriella -2,45E-06 0,000 0,764 Tillväxt 1,44E-07 0,000 0,889 Inter Tid x Tillväxt 8,11E-07 0,000 0,538 Lönsamhet -0,266 4,633 0,954 Inter Tid x Lönsamhet -14,804 7,188 0,041 Justerat R² 0,049 Tabell 22 Komparativ regression Aktiepris I tabell 21 visas regressionen för aktiepris för perioderna kort och lång sikt. På kort sikt var signifikansnivån 0,054 och förklaringsgraden var 0,06 (adj R²). I regressionen för lång sikt var signifikansnivån 0,507 och förklaringsgraden var -0,006 (adj R²). I tabell 22 visas den komparativa regressionen vilken hade en signifikansnivå på 0,04 och förklaringsgraden 0,049 (adj R²). Regressionen är således signifikant. 61

71 I regressionen på kort sikt var variabeln lönsamhet signifikant. På lång sikt var aktiepris signifikant. I den komparativa regressionen var interaktionsvariabeln för lönsamhet signifikant Utdelning Hypotes 2-3 Utdelning Kort sikt Lång sikt Koefficient Standardfel signifikans Koefficient Standardfel signifikans Konstant 0,028 0,017 0,097 0,041 0,006 0,000 Goodwillnedskrivning 0,057 0,032 0,078-0,002 0,012 0,871 Storlek 6,41E-10 0,000 0,941 3,15E-09 0,000 0,602 Stabilitet 7,87E-09 0,000 0,81 3,17E-10 0,000 0,988 Bransch -0,028 0,06 0,639 0,005 0,023 0,843 Immateriella -2,02E-08 0,000 0,668-1,06E-08 0,000 0,845 Tillväxt 3,35E-09 0,000 0,834 4,04E-09 0,000 0,572 Lönsamhet -0,186 0,106 0,083 0,029 0,032 0,365 Justerat R² 0,003-0,045 Högsta VIF 2,719 1,592 Lägsta Tolerans 0,368 0,628 Tabell 23 Regression Utdelning Hypotes Utdelning Koefficient Standardfel signifikans Konstant 0,041 0,013 0,002 Tid -0,013 0,018 0,458 Goodwillnedskrivning -0,002 0,026 0,939 Inter Tid x Goodwillnedskrivning 0,059 0,036 0,098 Storlek 3,15E-09 0,000 0,806 Inter Tid x Storlek -2,51E-09 0,000 0,862 Stabilitet 3,17E-10 0,000 0,994 Inter Tid x Stabilitet 7,55E-09 0,000 0,881 Bransch 0,005 0,05 0,926 Inter Tid x Bransch -0,033 0,068 0,626 Immateriella -1,06E-08 0,000 0,927 Inter Tid x Immateriella -9,65E-09 0,000 0,936 Tillväxt 4,04E-09 0,000 0,79 Inter Tid x Tillväxt -6,87E-10 0,000 0,972 Lönsamhet 0,029 0,068 0,669 Inter Tid x Lönsamhet -0,216 0,106 0,043 Justerat R² -0,008 Tabell 24 Komparativ regression Utdelning I tabell 23 visas regressionen för utdelningsnivå på kort och lång sikt. Regressionen på kort sikt hade en signifikansnivå på 0,397 och en förklaringsgrad på 0,003 (adj R²). Regressionen på lång sikt hade en signifikansnivå på 0,937 och en förklaringsgrad på -0,045 (adj R²). Den 62

72 komparativa regressionen visas i tabell 24. Regressionen hade signifikansnivån 0,584 och en förklaringsgrad på -0,008 (adj R²). Variabeln utdelning var signifikant på lång sikt. I den komparativa regressionen var utdelning och interaktionsvariabeln lönsamhet signifikant. 5.3 Hypotes 4 & Normalfördelning Liksom vid de tidigare hypoteserna undersöktes om variablerna i hypotes fyra och fem var normalfördelade genom att skapa histogram med normalfördelningskurva för varje variabel. Därefter gjordes Skewness- och Kurtosistest. Normalfördelning förekommer vid värdet noll på dessa tester varför vi valde att justera de värden som avvek för mycket. Vi såg att samtliga variabler var icke-normalfördelade därför skapades boxplot för att visuellt identifiera extremvärdena för variablerna. Eftersom vi, likt hypotes två och tre, studerar förändringar över tid, har samtliga variabler delvis negativa värden. Detta innebär att de inte kan logaritmeras. Efter att extremvärdena sorterats bort testades normalfördelningen återigen med histogram, Skewness- och Kurtosistest. Vi såg att normalfördelningen förbättrades vilket påvisas i appendix 2 och 3. För hypotes fyra och fem skapades gemensamma portföljer eftersom de har samma urval och kan mätas i samma tester. Normalfördelning för dessa studerades på samma sätt som det stora urvalet för hypotesen. Vid det första testet var det bara tillväxt som var normalfördelad. Resterande variabler gjordes mer normalfördelade genom att via boxplot visuellt identifiera de extremvärden som sedan sorterades bort. Efter detta genomfördes nya tester för normalfördelningen vilka visade på att samtliga värden blivit förbättrade i Skewnesstestet. Kurtosistestet påvisade dock lite sämre värden för företagsstorlek och stabilitet (appendix 2 & 3). 63

73 5.3.2 Univariat analys I figur 13 visas hur många företag som gjorde nedskrivningar i form av big bath respektive earnings smoothing. Urvalet för hypotes fyra och fem bestod av 145 observationer. Utav dem var det sex företag som gjorde big bath-nedskrivning och elva företag som gjorde earnings smoothing-nedskrivning. Hypotes 4 & 5 4% 7% 89% Figur 13 Andel innehav av Big bath och Earnings smoothing Hypotes 4 & 5 Aktiepris Utdelning Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Big bath & Earnings smoothing Min. -124,05-0, , Max , , Medelvärde -1,9476 0, , ,6-0, ,2 Portfölj Big bath & Earnings smoothing Portfölj Big bath & Earnings smoothing Std. Avvikelse 43,582 0, , ,3 0, Med BB & ES Aktiepris Utdelning Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Min. -121,3-0, , Max. 70 0, , Medelvärde Std. Avvikelse -10, , , , ,95 0, ,11 56, , , , ,4 0, ,98 Ej BB & ES Aktiepris Utdelning Storlek Immateriella Tillväxt Lönsamhet Stabilitet N Min , , Max. 82,5 0, , Medelvärde 3, , , , ,66-0, ,65 Std. Avvikelse 39, , , , ,18 0, ,17 Tabell 25 Deskriptiv data hypotes 4 & 5 I tabell 25 ovan framgår det att medelvärdet för aktiepris var -1,9476, det minsta värdet var och det största värdet var 127. Detta innebär att aktieprisets medelvärde har minskat från 2006 till Det innebär också att det minsta värdet för aktiepris har minskat markant och det högsta värdet för aktiepris har ökat i samma storleksgrad. Det framgår också att utdelningsnivån har ett medelvärde som var 0,0226, minsta värde på -0,4185 och ett högsta värde på 0,3218. Detta tyder på att det var väldigt små skillnader i utdelningsnivå från 2006 till Medelvärdet och det högsta värdet har dock ökat aningen, medan det lägsta värdet har 64