ATT SKYDDA SIN UPPFINNING Möjliga immaterialrättsliga skyddsmetoder och Patentkostnadsmodellen

Transkript

1 ATT SKYDDA SIN UPPFINNING Möjliga immaterialrättsliga skyddsmetoder och Patentkostnadsmodellen Idé Företagshemlighet? Bild: Petra Schatter En guide för enskilda uppfinnare info[at]guf.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Syfte & Mål 4 DEL 1: Vad är värt att skydda? 5 IP-Strategi? 6 En strategi viktigt från första början, Fördelar med IP, Begränsningar med IP, Kostnader för IP Olika skyddsformer 8 Patent, Design, Varumärke, Domännamn, Upphovsrätt, Företagshemligheter, Firmanamn Vilka är mina tillgångar? Sammanfattning DEL 1 14 DEL 2: Vilka skyddsalternativ finns? Vad kostar de olika skydden? 15 Patent, Affärsmodell, Hur söker jag själv? Ansökningsprocess & Avgifter, Olika steg & Tidslinje 24 Patentkostnadsmodellen, Kostnad för olika ansökningsalternativ 25 Licensieringsmodellen, Värdet av ett patent i andra sammanhang 26 Patent i Sverige eller utomlands? Årsavgift - Patent 27 Diagram Årsavgifter Patent 28 Vem kan söka patent? Efter att ansökan är skickad, Vem äger patentet? 29 Samskapande 30 Arbetstagare 31 Tips så kan du minska dina patentkostnader 32 Designskydd (Mönsterskydd) Några tips före designregistrering 36 Registrera din design, Ungefärliga kostnader i SEK 37 Varumärkesskydd 40 Skydd för dina kännetecken hur syns du utåt? Vad kan man registrera som ett varumärke? Hur väljer man namnet? 41 Tips & Trix före varumärkesregistreringen 42 I vilka länder bör man registrera? I vilka klasser vill du registrera? Vilka registrerade varumärken finns? Ungefärliga kostnader Diagram, Företagsnamn 43 Domännamn, Kombination av olika skydd skapar starkast identitet 44 Upphovsrätt Skyddar konstnärliga skapandet 45 Företagshemligheter 46 Några tips om hur du håller på sekretessen 47 Sammanfattning DEL 2 48 DEL 3: Vad kan du som enskild uppfinnare göra om det blir intrång? 49 Åtgärder vid patentintrång Samla in bevismaterial, Vidta åtgärder, Skicka varningsbrev, Övriga åtgärder Sammanfattning DEL 3, Avslutning 52 2

3 Att skydda sin uppfinning kan vara lite av en djungel och beroende på vilka val man gör så resulterar det i olika kostnader. Kostnader som man kanske inte var medveten om från början och som i slutändan därför inte är motiverade. Framförallt när det gäller kostnaden för ett patent. Att söka patent är ett kommersiellt beslut och skall användas för att vinna kommersiella fördelar. Ett patent kan därför vara ett instrument för att förbättra sin marknadsposition och sin lönsamhet. Det kan också vara ett sätt att definiera sina rättigheter i samband med samarbeten. Ett patent kan också vara något man planerar att sälja. En sådan försäljning kan ske vid olika tidpunkter efter inlämning. När det i så fall skall göras får avgöras från fall till fall: Direkt efter inlämning Inom ett år efter inlämning Eller vid en senare tidpunkt Om man skall söka patent på sin uppfinning beror helt på vilken situation man själv är i som sökande och vilket syfte man har med sin ansökan. Oavsett vilket är det mycket lämpligt att innan man lämnar in sin patentansökan göra klart för sig själv vilket syfte man har med sitt patent. Beroende på vilket syfte man har med sin patentansökan så påverkar detta i hög grad hur patentansökan skall skrivas och hur den skall lämnas in och hur den inlämnade ansökan skall hanteras. FÖRORD Som sagts tidigare så är det ett kommersiellt beslut att söka patent och det skall användas för att vinna kommersiella fördelar. Det blir meningsfullt först om ett patent minst drar in sin kostnad och helst flera gånger. För att avgöra om detta går så kan man se på några olika alternativ hur patentet är avsett att användas. En uppfinning inom en viss bransch eller ett visst segment kanske kräver ett patent för att en kommersialisering ska vara möjlig. Då är kostnaden oundviklig. För en annan uppfinning kanske det är tillräckligt med varumärkes- och designskydd. För en tredje kanske man till och med bör ha med en kombination av flera skydd på olika nivåer. Vilka alternativ finns? Finns det någon strategi? Ska uppfinningen skyddas enbart i Sverige, i Europa eller kanske över hela världen? Vad händer efter att ditt/dina eventuella skydd av uppfinningen har trätt i kraft har du möjlighet att också kontrollera, följa upp och vidta åtgärder om någon gör intrång? Det är en hel del viktiga frågor att fundera över. Målet med denna skrift är att ge dig en vägledning och övergripande bild av vilka olika möjligheter till immaterialrättsliga skydd som finns, vilket skyddsomfånget är, hur man går tillväga, för- och nackdelar samt resurser och kostnader i både tid och pengar även över tid. Genom att presentera ATT SKYDDA SIN UPPFINNING Möjliga immaterialrättsliga skyddsmetoder och Patentkostnadsmodellen - En guideskrift och vägledning för enskilda uppfinnare Detta innefattar hela processen från Tidplan Skrivning Inlämning Handläggning med mera vill vi bidra till möjligheten att inta ett kritiskt förhållningssätt när det kommer till val av skydd. Du som enskild uppfinnare ska lättare kunna avgöra om kostnaderna för att skaffa ett patent är motiverat och ekonomiskt försvarbart- eller om du i slutändan ska välja ett annat skydd för just din uppfinning. Vi riktar ett stort Tack till Romanusfonden som har bidragit ekonomiskt till vårt skapande av den här guideskriften, Bengt Forshult samt uppfinnarna Kenneth Palmestål, Ninni Petersson, Luc Antelme, Pia Sternberg och Rikard Bergsten för deras medverkan. 3 Vi som arbetat med och tagit fram guiden Att skydda sin uppfinning med stöd från Romanusfonden är Sven Hellestam, Lena Nyström, Pavel Kopylov och Petra Schatter. Vi är medlemmar i Göteborgs Uppfinnareförening (GUF). Använd gärna innehållet i texten men ange källan (Januari 2017). Copyright. Bilderna kan vara upphovsrättsskyddade.

4 SYFTE & MÅL Del 1: Vad är värt att skydda? Del 2: Vilka skyddsalternativ finns? Vad kostar de olika skydden? Del 3: Vad kan du som enskild uppfinnare göra om det blir intrång? 4

5 ? SoundRacer Kenneth Palmestål??? TrygghetsVakten Rikard Bergsten Del 1: Vad är värt att skydda??? Broddplattan Pia Sternberg? Flocazur Ninni Petersson & Luc Antelme?? 5

6 IP-STRATEGI? En strategi viktigt från första början Att få maximal kontroll och skörda framgång med sin uppfinning är något varje enskild uppfinnare önskar och strävar efter. För att skapa bästa möjliga förutsättningar att uppnå just detta är det mycket viktigt att redan från början tänka på och utforma en skyddsstrategi för sin uppfinning, för att skydda den ifrån kopiering och intrång. Det finns flera skyddsalternativ att välja bland och varje immaterialrättsligt skydd har sina fördelar men också sina begränsningar. Det starkaste skyddet uppnår du därför genom att kombinera de olika skyddsformerna utefter det som täcker just din uppfinning. Fördelar med IP Har du ett starkt skydd för uppfinningen är du bättre rustad för kommersialisering av din vara eller tjänst. Immaterialrättsligt skydd (eller så kallat IP Intellectual Property) ger dig ett rättsligt monopol över uppfinningen. Exklusivitet innebär bland annat att du kan blockera konkurrenter eller tillåta andra att använda din teknologi samt få tillgång till andras IP genom olika samarbeten. IP-skydd öppnar därför vägen för nya affärsmöjligheter, förstärker din förhandlingsposition och ger eventuella investerare en bra försäkring av marknadspositionen. Sist men inte minst, så stärker du ditt personliga varumärke som uppfinnare. Begränsningar med IP Immaterialrättsligt skydd ger dig en stark position gentemot konkurrenterna men det är dock inte någon mirakelmedicin. Ett patent till exempel, innebär inte automatiskt en garanti för att dina tänkbara kunder kommer att vilja ändra i sina tillverkningsprocesser för att implementera just din teknologi. Bara för att du har registrerat designen på exempelvis en specifik möbel, betyder det inte per automatik att en större aktör självmant kommer att kontakta dig innan de lanserar en ny möbelserie där vissa föremål är relativt lika några av dina egna produktidéer. En annan viktig aspekt att fundera över är om du inom en femårsperiod (efter att du ansökt om ett eventuellt patent) kommer att ha tillräckligt med resurser för att stämma ett stort bolag för ett eventuellt patentintrång om så skulle ske? Kostnader för IP Det är dessutom viktigt att vara medveten om och ta hänsyn till de kostnader som tillkommer för varje typ av skydd du väljer. Både löpande kostnader och engångskostnader. Det gäller alltså inte bara själva ansökningsavgifterna för patent eller varumärke. De flesta kostnaderna är indirekta så som till exempel ombudsavgifter, avgifter för att upprätthålla ett patent eller de antal timmar du lägger på att svara på förelägganden. För att undvika att du blir tagen på sängen med diverse oförutsedda IP-relaterade kostnader, är det alltså att rekommendera att så tidigt som möjligt i processen, tänka igenom och sätta upp just din IP-strategi. 6

7 Här är ett exempel för att du ska få en övergripande bild av vad de olika immaterialrätterna kostar. Exempel: Du har en uppfinning för bilar (se bilden). Uppfinningen uppfyller en teknisk funktion och har ett ganska distinkt utseende. En viktig del av uppfinningen är den mjukvara som styr omvandlingen av mekaniska signaler till elektroniska. Dessutom har den också ett väldigt särskiljande och beskrivande namn. Den här kombinationen ger bra förutsättningar för att etablera ett säljande namn, som ska användas i marknadsföringssyfte. Även om produkten tagit många år av gediget arbete att utveckla, testa och anpassa, så kan det vara relativt lätt för teknisk kunniga konkurrenter eller tillverkare att göra en billigare kopia. Du vill inte missa affärsmöjligheten och behöver således det starkast möjligaste immaterialrättsliga skyddet du kan få. Då kommer prisbilden se ut ungefär som nedan. (SoundRacer får vilken bil som helst att låta som den vassaste sportbilen genom bilens ljudanläggning.) Prototypen har visats för några betrodda återförsäljare. De tyckte att den var bra och är övertygade om att de kommer att kunna sälja många om du ser till att rätt antal tillverkas. Domännamn Pris: <1 000 SEK SoundRacer Uppfinning av Kenneth Palmestål 7

8 Olika skyddsformer Patent ( SEK) Patent ansågs ofta förr, som en de av starkaste skyddsformerna. Det är också en av de dyraste typerna av IP. Patent skyddar tekniken. Har du ett patent på din uppfinning, får ingen utan din tillåtelse tillverka, sälja, importera, licensera eller dela med sig av samma teknologi i ett land (länder) där du har ett patent. Medan formella administrativa kostnader för själva patentansökan inte är så höga i teorin, kräver ett patent rätt teknisk kunskap och bra förståelse för patenteringsprocessen. I praktiken behöver man avsätta en stor budget för ombudskostnader och konsulter för att ta fram ett patent så att det/de skyddar rätt affär och blir ett starkt patent som går att försvara juridiskt. Det går inte att säga exakt hur mycket ett patent kostar eftersom det finns många faktorer som kan påverka priset. Vi kommer att ta upp dessa olika faktorer lite längre fram i del 2. Designskydd ( SEK) Designskyddet skyddar själva varans utseende. En registrerad design ger dig rätt att förbjuda dina konkurrenter att sälja de varor (som ser likadana ut som dina) till sina kunder. Designskydd skyddar inte teknisk funktion. Designskydd är ett smalare skydd i jämförelse med patent. Å andra sidan kostar designskyddet betydligt mindre och väntetiden för att få skyddet för design, är betydlig kortare. Varumärkesskydd ( SEK) Varumärkesskydd skyddar din produkts identitet samt skyddar även ditt företags identitet. Ett registrerat varumärke bygger ett långsiktigt värde för dina affärer och hindrar konkurrenter från att sälja varor eller tjänster med märket som är identiskt eller likt ditt. Gäller i 70 år efter upphovspersonens död. Kopiering och spridning får inte förekomma utan medgivande. Ett (1) ex för eget bruk är alltid tillåtet. Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande såsom texter och fotografier men även datorprogram, brukskonst, databaser med mera. Upphovsrätten uppstår automatisk och kostar i princip ingenting. Nackdelen är att skyddet är väldigt smalt. Det kan också vara svårt att försvara upphovsrätt. Företagshemligheter Företagshemligheter skyddar allt som inte går att skydda med andra former av immateriella rättigheter. I praktiken är det svårt att uppskatta betydelsen av hemligheter för uppfinningen. Till exempel; din teknik kan vara känd och inte patentbar, algoritmer som du använder är allt för allmänna för att nå verkshöjd. Men din kundlista eller ditt personliga nätverk däremot, de går inte att skydda på något annat sätt än att just hålla den sortens information hemlig för utomstående. Firmanamn Ger skydd för namnet på företaget och söks hos Bolagsverket. Hos Bolagsverket registrerar du ditt företag och kan få skydd för ditt företagsnamn antingen genom registrering eller genom inarbetning. Ensamrätten innebär att den som registrerat eller inarbetat ett företagsnamn har rätt att hindra andra från att använda liknande företagsnamn och varumärken inom samma verksamhetsområde. (källa: Domännamn (<1 000 SEK) Domännamn och även firmanamn kan vara kompletterande till varumärkesskyddet. Varumärken i kombination med domännamn leder till bättre igenkännande för dina produkter. Upphovsrätt/Copyright Copyright är upphovsrätt och ensamrätt till ett verk som är skapat och som har en viss verkshöjd. Ingen registrering behövs utan uppstår samtidigt som verket är skapat. Kunskap om tillverkningsprocess, kunder, marknaden, et cetra: Företagshemligheter, NDA (non disclosure agreement/sekretessavtal) Exempel på IP-skydd som kan komma att bli aktuella. 8

9 En annan faktor man bör tänka på är att många beslut som rör IP- skyddet inte är omvändbara. Till exempel går det inte att återkalla en patentansökan, utan att den tappar nyhetsvärde (källa: Konsekvensen kan bli att du kanske tar ett förhastat beslut att patentera något, som sen inom några år inte är kopplat till din affärsmodell. Det är därför av stor vikt att du redan från början har en klar bild av vad som är viktigast att skyddautifrån just din affärsmodell. Givetvis kan planen komma att justeras och ändras en hel del under projektets gång, men att ha en grundläggande förståelse är mycket värt och sparar dig tid, pengar och resurser. Det viktigaste steget i strategin är alltså att identifiera de mest värdefulla delarna i din uppfinning. Du kan göra det genom att titta på din uppfinning från ett fågelperspektiv. Det vill säga du zoomar ut och ser på uppfinningen i sin helhet. Tekniken är grundläggande för de flesta uppfinningar om man bortser från sociala innovationer (källa: /wp-content/uploads/2015/10/ps_socialainnovationer.pdf) och tjänsteinnovationer (källa: pdf). Som uppfinnare kanske du tycker att alla tekniska nyanser och aspekter i en uppfinning är lika viktiga och därför är värda att skyddas. Tittar man dock lite närmare så kan man upptäcka att det finns andra tillgångar, så som relationerna med tillverkarna, en databas som dokumenterar tekniska parametrar eller simuleringar. En tillgång blir värdefull när den kan vara fördelaktig för dina konkurrenter eller kunder att ha den. På nästa sida får du förslag på frågor att ställa till dig själv för att närma dig svaret på vilka som är just dina tillgångar. Tillgång Relevans Skydd Nätverk och kontakter Personliga relationer med kunderna, leverantörer, ombud et cetera, som ger dig tillgång till förmånliga priser, nya marknader eller teknologier och så vidare. Företagshemlighet, kontrakt Data / Databaser Algoritmer och datorprogram Visualiseringar och instruktioner Strukturerad information som möjliggör uppfinningen. Om konkurrenterna får tillgång till informationen, skulle de kunna hitta på något som ligger nära uppfinningen. Kan uppfylla nyckelfunktion i uppfinningen. Står inte på patentansökan men produkten är svår att använda utan att ha tillgång till algoritmen. Förklarar uppfinningen. Det blir lätt för fackmän att kopiera uppfinningen om de får tillgång till dessa. Upphovsrätt / företagshemligheter Företagshemlighet, upphovsrätt Upphovsrätt / företagshemligheter Några exempel på tillgångar som kan vara kopplade till uppfinningen samt information om hur dessa tillgångar kan skyddas. 9

10 VILKA ÄR MINA TILLGÅNGAR? Varje uppfinning, oavsett hur tekniskt avancerad den är, innehåller många viktiga komponenter som är värdefulla - något som man kanske inte alltid tänker på. När man pratar om vad som är värdefullt i uppfinningen syftar man till det som utmärker just din uppfinning i jämförelse med eventuella konkurrenters. Det är vad som gör just din uppfinning unik. Innan du tar fram din IP-strategi, behöver du alltså i första hand ta reda på vad som är värt att skydda - även på lång sikt. För att kunna utvärdera alla tänkbara tillgångar behöver du fundera och ställa följande frågor till dig själv: Vad möjliggör dessa fördelar? Jag har bra kunskap på det tekniska området, jag använder avancerad teknik, jag har tillgång till vissa nätverk och så vidare. Vad har jag för affärsmodell? Vad kommer jag att sälja? Till exempel en vara, teknologi, tjänster, metoder. Vad är det som mina konkurrenter lätt kan kopiera? Om mina kunder skulle få tillgång till min algoritm, databas eller mitt nätverk- skulle de då inte längre behöva mig? Vad gör mig/min produkt unik jämfört med konkurrenternas? Vilka är mina fördelar? 10 Bild: Emoijicons

11 För att underlätta för dig att hitta det som du och din uppfinning har som är värdefullt, har vi satt ihop ytterligare några frågeställningar som du behöver reflektera över. Vi har här delat upp dem utifrån vilka tillgångar din uppfinning har kontra vilka tillgångar du som person besitter. Vad är det som min uppfinning har? Har den någon teknisk funktion? Har den något särpräglat utseende? Exempel: TrygghetsVakten Rikard Bergsten Har den något/några specifika kännetecken? Vad är det som jag, som enskild uppfinnare, har? Besitter jag någon unik kunskap* eller några speciella färdigheter ( Know-how )? Har jag några värdefulla relationer*? Hur ser mitt nätverk ut? *Kunskap Det kan till exempel handla om tekniken bakom uppfinningen. Även om du kanske inte är medveten om det själv, kan det finnas en väldigt speciell kunskap som är kopplad till din specifika uppfinning. Kunskap om hur utformningen av teknologin kan ha betydelse för att ge bästa resultat. Det kan också vara kunskap om vad som behövs för att kunna tillverka varan, vilka material som ger bäst resultat och så vidare. *Relationer Även relationer, är en viktig tillgång. Till exempel relationer med underleverantörer, tillverkare, potentiella kunder eller experter. Bryter man ner sin uppfinning i dess beståndsdelar, finns det alltså olika möjligheter för att även skydda de separata delarna. 11 Bild: Emoijicons

12 Exempel på värdefulla element som kan finnas i din uppfinning: Teknisk lösning Visualiseringar Mjukvara Instruktioner Simuleringar Prototyp Testresultat Kunddatabas Data Kravspecifikationer Algoritmer 12 Bild: Petra Schatter

13 Vad är det som jag har? Företagshemligheter Patent Upphovsrätt Domän Kännetecken En uppfinning blir till Databasskydd Designskydd Nätverk Firmanamn Varumärken Bild: Petra Schatter 13

14 SAMMANFATTNING DEL 1 I del 1 har vi nu gått igenom frågeställningen Vad är värt att skydda?. Som enskild uppfinnare har du sällan tillräckligt med pengar och resurser för att skydda allt som rör uppfinningen. Därför är det av stor vikt att ha en IP-strategi just för att välja och prioritera det eller de (eventuellt i kombination) immaterialrättsliga skydd som bäst lämpar sig för din uppfinning. På så sätt kan du minimera riskerna för felaktiga beslut och onödiga kostnader. Vi har även gett en övergripande bild av de olika skydd som finns, vad de skyddar samt ett exempel på prisbild. Vidare har vi även tagit upp tips och olika frågeställningar som du bör ställa dig själv för att få fram vilka tillgångar både du- och din uppfinning besitter. Vad som också är värt att ha med sig, är huruvida det eller de skydd du skaffar är ekonomiskt försvarbara eller inte även över lång tid. Ett patent till exempel är inte automatiskt lika med en guldbiljett till framgång. Här behöver du fundera över om du kan tjäna pengar på patentet längre fram samtidigt som du ska överleva ekonomiskt på vägen. Har du tillräckligt med resurser för att hävda och försvara ditt patent vid ett eventuellt intrång, utan att bli överkörd av andra med större ekonomiska muskler än du? Bild: Petra Schatter Resurser i tid och pengar flyger lätt iväg Det här är oerhört viktiga frågor att lyfta och vi kommer därför även i kommande delar att återkomma till dem. I nästa del kommer vi på ett mer specifikt och detaljerat sätt lyfta fram olika typer av skydd (som vi tidigare kort nämnt), eventuella kostnader samt tips på hur du kan minimera dessa. 14

15 Företagshemligheter Varumärkesskydd Designskydd Del 2: Vilka skyddsalternativ finns? Vad kostar de olika skydden? Upphovsrätt Patent Domännamn 15 Bild: Petra Schatter

16 Efter att du grundligt har gått igenom och inventerat din uppfinning samt tagit reda på vilka delar som är mest värdefulla är det dags för dig att vidta praktiska åtgärder så att du inte missar möjligheterna att erhålla det starkaste skyddet. Vi kommer i det kommande kapitlet gå igenom de olika skyddsalternativen, kostnaderna för dessa samt tips på hur du kan spara på dina resurser både i tid och pengar. Först ut av skydden är patent. Patent skyddar tekniken Ett patent ger dig ett 20-årigt monopol över den tekniska funktionen. I utbyte måste Patent- och registreringsverket offentliggöra din uppfinning för samhället så att alla andra kan få tillgång till din kunskap för att i sin tur utveckla sina egna idéer. En patentansökan är ett avgörande steg och det går inte att backa i efterhand. Därför bör du vara försiktigt med vad du behöver avslöja i din eventuella ansökan. Olika sätt att använda patent PATENT Alternativ 2: Som andra alternativ kan vi se på om ett patent skall användas i samband med ett planerat samarbete. Patent skall då vara ett sätt att definiera de rättigheter man har innan man går in i detta samarbete. Det ställs i det här fallet liknande krav på patentet som när man använder det i egen verksamhet. Patentet måste skydda uppfinningen Patentet måste vara inlämnat i tid Man måste vara beredd att upprätthålla patentet så länge samarbetet pågår Man måste ha ett visst geografiskt skydd Alternativ 3: Tredje alternativet är att man avser att sälja sitt patent och då är det viktigt att ha en uppfattning om när en sådan avyttring är lämplig. Olika tidpunkter för detta kan då vara Alternativ 1: Som första alternativ kan vi se på att använda patentet i den egna verksamheten. Det mesta av det som beskrivs nedan är relevant även om man planerar att licensiera ut sitt patent. Om man tänker använda sitt patent som ett instrument för att förbättra sin marknadsposition och sin lönsamhet så ställs följande krav på patentet och på den egna förmågan att utnyttja detta. Patentet måste vara korrekt skrivet Patentet måste skydda det som man vill tillverka eller marknadsföra Patentet måste vara giltigt i de länder där man säljer eller tillverkar Man måste vara beredd att försvara sitt patent mot angrepp såsom invändning eller ogiltighetstalan. Man måste vara beredd att beivra intrång från andra aktörer på marknaden. Direkt efter inlämning Inom ett år efter inlämning Senare och i så fall när Det är nästan alltid lämpligt att avyttra ett patent senast inom 2 år från ansökan. Vid planerad avyttring ställs det liknande krav på patentet som när jag använder det i egen verksamhet eller använder det i samarbeten. Patentet måste skydda min uppfinning Beroende på tidpunkt ställer det eventuellt lägre krav på formalia Patentet måste vara attraktivt för en köpare Beroende på tidplanen så måste man välja svensk ansökan eller PCT och även vara beredd att behålla den en tid En köpare vill ofta ha möjlighet att komplettera ansökan och gå vidare 16i fler länder.

17 A Börja med att fundera på detta: Vilka tekniska funktioner är fördelaktiga för mina kunder? Vad är egentligen värt att patentera? Svaret är oftast inte så enkelt som man kanske tror från början. Låt oss ge dig en något förenklad bild av olika utmaningar du kan stöta på när du ska försöka skapa nytta av din uppfinning. Säg att du uppfann en unik effektiv miljövänlig separations- transformationsteknik som kan effektivisera vattenseparation i flera industrier. Du har utvecklat själva reaktorn och även en teknisk process. Innan du börjar prata med eventuella kunder, experter eller konkurrenter vill du skydda tekniken med ett patent för processen, eftersom du vill täcka in denna i din IP-portfölj. Å ena sidan, tekniken fungerar och det finns intresse. Å andra sidan, sitter du som uppfinnare mitt i de långa förhandlingsprocesserna och ingen av kunderna har ännu inte i detta läge betalat något. Därför måste du som uppfinnare tyvärr fortfarande stå för patentkostnaderna, FoU (Forskning och Utveckling), resor, material och så vidare. Dessutom letar företagen parallellt efter liknande lösningar- samtidigt som de förhandlar med dig. När patentansökan är inskickad, börjar du kontakta kunder och erbjuder dem en uppfinning som gör att deras kunder kan ta mer marknadsandelar inom sina redan befintliga marknadssegment och/eller expandera till fler nya marknadssegment genom en teknik * som både är miljövänligare, effektivare samt mer lönsam. En kund (en stor tillverkare av industriella reningsanläggningar) tycker att uppfinningen är bra, men de behöver ha bevis på att den fungerar. Eftersom de använder specialutrustning vill de utföra några tester i sina egna tillverkningsanläggningar. Samtidigt har du blivit kontaktad av en annan kund (som jobbar inom livsmedelsbranschen) och som eventuellt använder liknande teknik i sina processer. De är kanske intresserade att köpa uppfinningen (metoden enbart) rakt av. *Flocazur 17

18 För ett patent som från början täcker en separationsteknik för flera industrier, men med specifika krav i olika branscher, behövs det väsentlig kunskap om hur man applicerar din metod i diverse olika typer av anläggningar. I kundens ögon, blir det inte det ursprungliga patentet som är viktigt, utan snarare hur de kan använda din teknik. Det kan leda till att du utvecklar kunskap som anpassar din teknik för tillverkning av drycker, till exempel. Du kanske också vill skydda den kunskapen genom patent, eller genom att hålla informationen hemlig eller med hjälp av sekretessavtal. Då får du bättre chanser att göra dig unik och lyckas med att genomföra en affär. Det kan vara svårt att från början veta exakt hur uppfinningen kommer att användas av kunderna och vilka delar av uppfinningen som blir relevanta för skyddet. Vad du kan göra, är att från början redovisa för dig själv vilken affärsmodell som lämpar sig bäst för dig och hur din patentportfölj då måste se ut. Här följer några frågor att reflektera över: Vill du sälja grundteknologin till en större aktör? Då borde du ha en portfölj som täcker den tekniska grunden och även teknologin som kopplar ihop den med kundens processer. Dessutom blir det viktigt för kunden att allt fungerar utan din närvaro. Vill du tillverka och sälja egna varor? Då måste du se till att du skyddar åtminstone det som konkurrenterna lätt kan kopiera. Vill du vara en konsult åt dessa större kunder? Då kan du genom ett patent bevisa att du kan teknikområdetmen den specifika kunskapen kan du hålla hemlig. Vill du bli anställd av en kund? Då kan du använda patentet i marknadsföringssyfte. Det finns många varianter, men en grundläggande aspekt är att tänka på kunderna och deras behov samt vad som kommer att säljas. Ett patent kan både säljas och köpas. Dessutom är patentet ett bevis på att du har ett monopol. Du behöver anpassa ditt patent till de viktigaste tekniska aspekterna som är relevanta för just dina tänkbara kunder. 18

19 B Går det att patentera de tekniska funktioner som är fördelaktiga för dina kunder (A)? För att kunna patentera behöver din uppfinning uppfylla följande krav: Nyhetsvärde: Uppfinningen får inte vara känd sedan tidigare Uppfinningshöjd: Med uppfinningshöjd menas att uppfinningen ska skilja sig väsentligt från allt som är känt sedan tidigare. Lösningen får inte ligga nära till hands för den som är kunnig inom uppfinningens teknikområde. Det innebär att nya sätt att kombinera kända metoder eller föremål inte nödvändigtvis är patenterbara. Industriellt tillämpbar: En uppfinning måste, för att vara patenterbar, kunna tillgodogöras industriellt. Med detta menas att uppfinningen ska kunna tillverkas eller utföras inom "industri" i ordets vidaste bemärkelse. Nyhetskrav Det finns mera som du behöver göra för att se till att nyhetskraven uppfylls. Det enklaste är att hålla din uppfinning hemlig så länge det går så att du inte själv förstör nyhetsvärdet. Det är klart att man behöver prata med eventuella kunder, kollegor och specialister på området och så vidare, men med försiktighet. Har man svarat på fråga A, då vet man vad värdet i uppfinningen är och vilka funktioner den uppfyller för kunderna. För att kunna tala om värdet som uppfinningen medför, behöver du inte avslöja tekniken. Ett annat sätt att skydda dig är genom att skriva sekretessavtal (eller så kallat Non Disclosure Agreement, NDA). Prior art -sökning Det är ganska sannolikt att någon annan, någon annanstans i världen kommit på en teknisk idé som liknar din. I de flesta av fallen finns det redan teknologier som ligger nära din uppfinning, hur avancerad den än är. Därför är det mycket värt för dig, som enskild uppfinnare, att göra en egen gedigen sökning på vilken teknik som redan finns tillgänglig. Därigenom slår du två flugor i en smäll. Å ena sidan, utbildar du dig på teknikområdet och kartlägger konkurrenter. Dessutom kan du få nya idéer om hur uppfinningen kan förbättras eller appliceras. Å andra sidan, förbereder du underlaget till en eventuell patentansökan, och sparar på så sätt patentombudstimmar. Här finns mycket vägledning att få via men också från ett flertal uppfinnareföreningar 19 i landet till exempel

20 Hur söker jag själv? Informationen om uppfinningar eller teknologier finns i patentdatabaser, så väl som i icke-patent litteratur (till exempel tidskrifter, vetenskapliga rapporter, dagstidningar et cetera). Även all annan publicerad litteratur är information som kan utgöra hinder. Alla patent- och patentansökningar offentliggörs. Det finns flera internationella databaser som är bra och som inte kostar något att använda. Till exempel: (EPO) eller (WIPO) De har i sin tur tillgång till många nationella patentdatabaser. Som ett komplement till det, kan du använda nationella patentdatabaser såsom till exempel USPTO (USA) eller PRV (Sverige). När du gör sökningen är det flera aspekter att titta på: Bild: Petra Schatter Generera nyckelord och söksträngar Du kanske tror att du har en vattenreningsteknik, men i patenten kan det stå fluidpurification, process of isolating microorganisms et cetera. Sökorden skrivs alltid på engelska. Dokumentera därför alla möjliga benämningar och termer som används i dokumenten. Materialet kan sedan användas som hjälpmedel för dig eller ditt patentombud när ni skriver patentansökan. Identifiera nyckelaktörer, dina eventuella konkurrenter eller samarbetspartner Vilka patentdokument hittar du inom ditt område? Kan till exempel vara giltiga patent, ansökningar, icke-godkända ansökningar eller utgångna patent det vill säga för gamla (mer än 20 år) eller där man ej betalat årsavgiften. Det du hittar indikerar också vilka länder som är viktiga för patentet. Hitta relevanta patentklasser En uppfinning kan tillämpas på flera tekniska områden samtidigt. Skaffa bättre förståelse för teknikområdet och möjliga förbättringar för din teknologi. Dokumentera alltid sökningen! Det kan vara svårt att komma åt relevant information i efterhand. Det är möjligt att du får olika resultat beroende på när du utför sökningen. 20

21 Genom att själv göra sökningen får du en bättre och övergripande förståelse för tekniken och marknaden. Förutom att du sparar pengar (som skulle annars gått till ett patentombud), får du kunskap som är värdefull för din affärsstrategi. Till exempel: Om du ser att några patent för vattenreningsmetoder ägs av ett känt stort industribolag, kan du anta att det bolaget har in-house utveckling av liknande teknologier. Med andra ord - de skulle kunna vara intresserade av att köpa din uppfinning eller ha dig som en konsult för att hjälpa dem utveckla sina produkter. Om du däremot har identifierat en partner (som skulle kunna vara intresserad), men som inte har någon IP inom området, så kan det betyda att de köper färdiga lösningar från leverantörer. Då kan du sträva efter att bli deras leverantör eller sälja teknologin till redan etablerade leverantörer. C Skriva ansökningen själv eller anlita ett patentombud? En patentansökan är ett väldigt standardiserat dokument med diverse specifika krav. Uppfyllelse av dessa formella krav, kan vara avgörande för godkännande av ett patent i olika länder. Det kräver gedigen förståelse av teknikområdet och även juridiska aspekter kring patent. Den generella rekommendationen, är att man anlitar ett patentombud som är kunnig inom ditt teknikområde. Om ombudet tar betalt per timme, har du en möjlighet att minska kostnaden genom att göra egna förberedelser i form av sökningar, bra nyckelord och patentklasser, skissa på ansökningen samt förbereda ritningar. Vi knyter an till exemplet ovan: Du vill patentera en effektiv miljövänlig separations- transformationsteknik som inbegriper en metod som behövs för att utföra processen. Samtidigt ser patentgranskaren att du har kommit fram med en förbättring för vattenreningsteknologi, som redan finns i flera tidigare patent eller andra publikationer (så kallad prior art ). Kartläggning av existerande prior art hjälper dig och ombudet vad det är som gör din uppfinning unik. När du skriver en ansökan behöver du tänka på att det finns olika sätt att se på en ansökan. Ur uppfinnarens perspektiv vill man ha den bredaste täckningen. Ur patentverkets perspektiv ses din ansökan snarare som teknikutveckling i jämförelse med befintliga teknologier. 21

22 Bild: Petra Schatter Ett sätt att göra det på, är att göra en tabell som jämför din uppfinning med andras patent. För att kunna arbeta med tabellen behöver du bryta ner den uppfinning som du vill patentera, till dess beståndsdelar, som i exemplet nedan. Exempel: Kulspetspenna Bläckbehållare Kulspets Fjäder Lockmekanism Fickhållare Min uppfinning - en kulspetspenna x x x X x Patent US x x X Patent CN x x Det är viktigt att se till, att det framtida patentet skyddar just det du kan komma att behöva för dina affärer. Därför bör du ha järnkoll på aspekterna (som vi tidigare diskuterade) och kommunicera din affärsstrategi med ombudet. 22

23 D Skicka in din patentansökan PCT-ansökan Avgifter Nu vet du vad som kommer att stå i patentansökan. Du har redan listat ut hur du kommer att använda uppfinningen kommersiellt; det vill säga vilka behov kunderna har, hur din teknik skulle kunna möta dessa, vad det är för typ av kunder och var de befinner sig i världen. Utifrån den förståelsen kartlägger du sen din patentstrategi och en tidsplan. Om du anser att Sverige inte är den enda geografiska marknaden för din uppfinning, då kan du börja med en PCT-ansökan (Patent Cooperation Treaty). En av fördelarna med en PCT-ansökan, är att du kan säkra patenteringsmöjligheter medan du har tid på dig (upp till 30 mån) för att bestämma vilka länder som du ska ha patent i. När du lämnar in en PCT-ansökan anses den vara ingiven i samtliga PCT:s medlemsländer, fler än 140 stycken, den dagen. En PCTansökan leder i sig inte till något patent utan till en nyhetsgranskning och en preliminär bedömning av nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet. Förutom ombudskostnader, finns det flera administrativa avgifter som gäller. Dessa avgifter förfaller beroende på var i ansökningsprocessen du befinner dig i. Även andra aspekter spelar in, till exempel ansökans längd, om du ansöker elektroniskt eller på papper, förseningsavgifter et cetera. När man kommer till den nationella fasen, har nationella myndigheter olika administrativa avgifter. I många länder behöver man beställa översättningen till det nationella språket. Vi skulle även rekommendera att anlita lokala patentombud, om inte ditt eget ombud ombesörjer detta. Mer detaljerad information om hur ansökningsprocessen går till finns på PRVs websida och även på WIPOs websida. I skrivande stund är EU-patent inte klart. En PCT process börjar med en internationell fas (internationell ansökan) följd av en nationell fas. Då handläggs patentansökningarna i respektive länder. Under tiden, när PCT ansökan hanteras i den första internationella fasen, kan du arbeta med produktutveckling som möjligtvis leder till ett starkare patent. Patentansökan offentliggörs först 18 månader efter ansökningsdagen. Under den tiden (när ansökningen handläggs) kan du markera uppfinningen med patent pending för att förmedla till investerare, kunder eller konkurrenter att du planerar skydda din uppfinning. På nästa sida ger vi en överblick på själva ansökningsprocessen för patent, avgifter, de olika stegen samt en tidslinje. 23

24 Patent Pris: Minst SEK Pris: Minst SEK Pris: Minst SEK Internationell ansökan Vidarebefordring Nyhetsgranskning Lokala ombud Översättningar Patenterbarhetsprövning Förelägganden US DE SE CN Patent Nationell Prioritet PCTansökan PCT-ansökan publiceras Nationell fas Nationella patent Cirka månader (Antal månader) Kommentar: Tänk på att resultatet av en sökning speglar det dagsaktuella läget men att patentdokumentationen fylls på med tals patentdokument varje vecka 24

25 Patentkostnadsmodellen En ungefärlig kostnadskurva för en patentansökan som söks i olika antal länder framgår ur nedanstående diagram. Av den framgår följande Om man söker i många länder blir kostnaden för den första patentansökan (first filing) i stort sett försumbar jämfört med totalkostnaden Kostnaden för år 1-3 är ungefär 30 % av totalen Kostnaden för år 1-7 är ungefär 60 % av totalen Det är således viktigt att göra det grundläggande arbetet ordentligt eftersom kvalitén på patentansökan bestäms här. Låt oss anta att vår produkt eller de produkter som skyddas av patentet har en årlig omsättning av tkr (10 miljoner kronor). Omsättning 1 utan patent Omsättning 2 med patent Vinstmarginal 1 utan patent Vinstmarginal 2 med patent tkr tkr 30% = tkr 33% = tkr Om produkten lever i 5 år ger patentet en extra marginal på 630 x 5 = tkr som blir lika med värdet av patentet. Kostnaden för patentet bör vara max 1/3 av värdet = ca tkr Kostnad för olika ansökningsalternativ 25

26 Licensieringsmodellen Ett annat sätt att uppskatta värdet av ett patent är möjliga licensintäkter. För att uppskatta detta bör man ha kunskap om: 1) Vad skulle en eventuell licenstagare vara beredd att betala? 2) Hur många potentiella licenstagare finns det? 3) Under hur lång tid är patentet relevant? Låt oss anta att vi har två licenstagare en sammanlagd omsättning tkr licensavgiften är 1,5% licenstid 5 år Värdet av patentet blir då x 5 x 1,5% = tkr Kostnaden för patentet bör vara max 1/3 av värdet= ca 500 tkr Bild: Petra Schatter Värdet av ett patent i andra sammanhang Att uppskatta värdet av ett patent i andra sammanhang kan vara svårt. Om ett patent skall användas i samarbeten är det svårt att uppskatta det direkta värdet men ett eller flera patent kan vara en förutsättning för att få lov att gå in i ett samarbete. Patent Kostnad Om ett patent kan säljas så är värdet det som en köpare är beredd att betala. Värdet av patent versus kostnad 26

27 Patent - i Sverige eller utomlands? Årsavgift - Patent Det finns olika vägar att gå när du vill skydda din uppfinning med ett patent. Är uppfinningen främst avsedd för den svenska marknaden, kan det räcka med ett svenskt patent. Var då medveten om att vem som helst får rätt att tillverka, sälja eller använda din uppfinning utomlands. Vid en patentansökan till ett annat land kan det bli många steg. Till exempel: I. anlita ett patentombud -> II. III. IV. patentombudet skickar patentet till ett patentombud i varje berört land-> det nationella patentombudet skickar patentet vidare för översättning till korrekt språk -> nationella patentbyrån får tillbaka översatt patent -> V. dessa lämnar in den till rätt instans i det landet. Det är många steg som vart och ett har sitt vinstpåslag, vilket gör att processen kan bli väldigt dyr. När sedan patentet är godkänt i varje land så krävs det att en årsavgift betalas i varje land för att få behålla patentet. Denna avgift är stegrande från år 1 till år 20. Att dessutom inte betala i tid kan ytterst innebära att patentets giltighet upphör. Betala årsavgiften För att upprätthålla din ensamrätt måste du varje år betala en avgift, årsavgift. Den ska betalas i förskott och ha kommit in till PRV senast på förfallodagen som är den sista dagen i den månad då din patentansökan lämnades in. När ska årsavgift betalas Det första betalningstillfället inträffar när din ansökan ska fylla två år. Då ska du betala årsavgifterna för de första tre åren samtidigt. Detta gäller även om din ansökan är under behandling och patent inte har hunnit meddelas. Därefter ska avgiften betalas årligen. Rätt belopp Årsavgifternas belopp stiger successivt under patenttiden. För att vara säker på att du betalar rätt belopp bör du kontrollera årsavgiftens storlek på den här webbplatsen: De flesta patentombud kan också ombesörja bevakning och betalning av patentavgifter. Ombudet aviserar i god tid om kommande årsavgifter, avvaktar betalningsorder, varefter betalning utförs och bekräftelse med faktura sänds ut till patentinnehavaren. Ingen faktura Du måste själv komma ihåg att betala avgiften vid rätt tid och med rätt belopp eftersom PRV inte skickar dig någon faktura. 20% högre avgift Om du inte betalar årsavgiften senast på förfallodagen har du möjlighet att betala med 20% förhöjning av belopp inom sex månader. Om den förhöjda avgiften inte är betald inom den tiden avförs patentet och du har förlorat din ensamrätt. 27

28 Här nedan ser du årsavgiften för patent både ordinarie avgifter och de förhöjda som vi nämnde på föregående sida: Årsavgifter för patentansökningar och patent i kronor (SEK) 1:a avgiftsåret (förfaller tillsammans med 3:e avgiftsåret) 2:a avgiftsåret (förfaller tillsammans med 3:e avgiftsåret) Om betalning av årsavgifter för validerade europeiska patent Fakta prv.se Ordinarie avgift Förhöjd avgift :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret :e avgiftsåret Totalt:

29 Det är uppfinnaren som har rätt att söka patent på sin uppfinning. Rätten att söka patent går dock att överlåta till en annan person - fysisk eller juridisk. Den så kallade sökanden i en patentansökan kan alltså vara en eller flera personer eller företag. Rätten att bli omnämnd som uppfinnare kan däremot aldrig överlåtas. För den som är anställd och gör en uppfinning som faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde finns vissa begränsningar i rätten att söka patent. Begränsningarna är beroende av hur nära sambandet är mellan den anställdes arbetsuppgifter och uppfinningen. Är du anställd i ett företag och gör en uppfinning bör du därför ta reda på vad som gäller för just din uppfinning innan du själv lämnar in en patentansökan. Mer om det på kommande sidor. Rätten till arbetstagares uppfinningar, lag (1949:345) (Källa: Patent och registreringsverket) Vem kan söka patent? Efter att ansökan är inskickad En patentansökan är oftast ett förhandlingsspel mellan den sökande och patentmyndigheten och eventuella konkurrenter. Som enskild uppfinnare, vill du få bredast möjliga skydd. Patentverket kan anföra redan godkända patent som leder till att dina patentkrav kan begränsas. Patentverket kan behöva smalna ner dina patentkrav, för att du försöker täcka upp ett för stort område. När patentansökan publiceras kan även konkurrenterna invända mot den. Möjliga invändningar kan vara: Att uppfinningen inte är ny Att uppfinningen är för uppenbar för en fackman Att det inte går att tillämpa uppfinningen industriellt Att det är otydliga beskrivningar och felaktigheter i ansökan För att kunna svara på förelägganden (från PRV innan ett patent är godkänt) eller invändningar (från till exempel en konkurrent efter publiceringen) mot din ansökan, behöver man rätt teknisk- och juridisk kompetens, som inte alltid finns hos en uppfinnare. Här kan ytterligare kostnader uppstå och du kan bli tvungen att söka andra alternativ till skydd än patent. Vem äger patentet? Patentlagen är tydlig med att det är den som har gjort en uppfinning som får ensamrätten. I verkligheten däremot, finns det flera aspekter gällande patentets ägande som du bör ha koll på. Har du inte ägandet kartlagt, riskerar du: Att få försämrade möjligheter till finansiering. Att du blir betraktad som oseriös i affärsrelationer. Att patentet kan ogiltigförklaras. 29

30 Efter att ansökan är inskickad Samskapande Har du kommit på uppfinningen helt själv? Har du använt till exempel en konsult som hjälpt till med att integrera uppfinningen i befintliga system? Har du fått hjälp av en tekniker som gjort en 3D prototyp? Utgångspunkten i samskapandet, är att alla som har varit med och bidragit till uppfinningen, kan ha rättsliga anspråk på den. Lagen ger ganska lite vägledning till hur avgörande någons bidrag måste vara för att kunna räknas som en av uppfinnarna. Alla som bidrar ska räknas som uppfinnare. Det spelar med andra ord ingen roll hur stor del någon har bidragit med. Det är svårt för en person att ha all kompetens. Om du tycker att du behöver en extern kompetens- se till att det finns ett kontrakt mellan dig och uppdragstagare. Det är viktigt att det i avtalet tydligt framgår att uppdragstagaren avskriver sig alla möjliga rättsliga anspråk på uppfinningen. Samskapandet och betydelsen för en uppfinning 30 Bild: Petra Schatter Händer: Emoijicons

31 Arbetstagare Har du kommit på uppfinningen hemma i garaget på din fritid? Har du kanske använt verktyg (så som datorer eller utrustning), eller information (till exempel tekniska krav eller parametrar) från din nuvarande arbetsgivare? Har du använt kunskap som du fick under tiden som du var anställd? Du kan tycka att arbetsgivaren har ganska lite med uppfinningen att göra. Till exempel om din uppfinning ligger utanför företagets teknikområde eller du har inte fått betalt för en uppfinning av arbetsgivaren eller om du sysslade med uppfinningen efter arbetstid. Då kan arbetsgivaren ändå ha rätt till uppfinningen. Se vidare om A-, B- och C uppfinningar på: avtal-lagar/arbetsratt/uppfinningar/a--b-- och-c-uppfinningar/ Det gäller uppfinningar som skapats som resultat av dina arbetsuppgifter, eller om du använder arbetsgivarens kunskap eller utrustning. Som incitament till uppfinnaren säger lagen att du har rätt till en skälig ersättning för din uppfinning. För att undvika potentiella konflikter, behöver du se till att inte använda arbetsgivarens infrastruktur, resurser eller kunskap så långt det går. Se över ditt anställningsavtal och även kollektivavtal (om det finns) och notera vem som får äganderätten till uppfinningarna. Rent praktiskt kan det vara väldigt svårt att avgränsa vad du gör i arbetet respektive på din fritid. Det bästa är alltså att kartlägga möjliga risker och ha förståelse för hur dessa kan hanteras. Försummar du osäkerhet kring ägandet finns det en risk för oväntade anspråk. De i sin tur kan skada din uppfinning, affärer och företag. Dessutom går det inte att förutse hur mycket dessa krav kan komma att kosta. Vem äger mig - egentligen? 31 Bild: Petra Schatter

32 Bild: Petra Schatter Tips - Så kan du minska dina patentkostnader Veta vad du vill patentera och varför Du måste veta vad du kommer att sälja, till vilka kunder och vad som är viktigt för dem. Gör nyhetsgranskningen själv så långt som möjligt Beskrivning Patentera bara det som är relevant för din affärsmodell, exempelvis: Kommer du att tillverka egna produkter? Kommer du att vara en konsult? Kommer du att sälja teknologi? Identifiera konkurrenter och marknaden Förbered underlaget för patentansökan Få nya idéer om möjliga förbättringar i uppfinningen Hur mycket du kan spara En nyhetssökning kan kosta mellan SEK beroende på tekniken. Skriva patentansökan själv Inte att rekommendera. Finns större risker för förelägganden, som måste besvaras av ett kvalificerat patentombud Du kan dock förbereda ombudets arbete genom sökningar, ritningar, beskrivningar och så vidare. En timme av patentombudets arbete kan kosta mellan SEK. Med ett bra förarbete, kan du spara många timmars arbete för ombudet och därmed kostnader för dig själv. Med eget förarbete kan du spara pengar 32

33 Hur patent kan se ut i olika länder Sydafrika Kina Sverige USA Patent Flocazur Ninni Petersson & Luc Antelme 33

34 DESIGNSKYDD I Sverige även kallat Mönsterskydd Designskydd - täcker utseendet Det är ingen tvekan om, att (ur kundernas perspektiv) det finns många varor som man köper eftersom man gillar utseendet. Det finns tusentals teknologier och härav patent i en telefon som vi inte behöver veta om när vi handlar. Oftast tänker vi på hur varan ser ut, hur den känns och om den är lätt att använda. Designskydd är till för att skydda utseendet, eller särskiljande drag som gör din uppfinning unik jämfört med konkurrenternas. Till exempel: Du har en uppfinning, det ultimata allt-i-ett verktyget som underlättar all broddning av häst. Glöm gängtapp, skiftnyckel, fast nyckel, skruvmejsel, renstapp, broddlåda och borttappade broddar. Broddplattan är det enda verktyg som behövs för att klara jobbet. Ett allt-i-ett verktyg för broddning med fasta nycklar för de vanligaste broddstorlekarna, renstapp för att få ur smutsen ur broddhålen och en gängtapp för att fixa slitna och smutsiga gängor. Dessutom kan man förvara åtta broddar på plattan. Hästhoven behöver aldrig sättas ner, hela broddningen sker säkert och effektivt. Söker man på tillgängliga verktyg som används för broddning av hästar, hittar man flera sorter av broddar och tillbehör. Rent pragmatiskt, uppfyller alla verktyg samma tekniska funktion - de fäster broddar på hästskon. Ett av de största hindren till patentering av uppfinningen, är att broddplattan är för uppenbar, det vill säga den uppfyller ej kravet på uppfinningshöjd. Broddplattan Pia Sternberg Man använder standardstorlekar eftersom man vill att plattan ska passa till alla befintliga typer av broddar. Dessutom, ur ett nyhetsgransknings perspektiv, tillför broddplattan samma resultat som en person skulle få om vederbörande istället använde en skiftnyckel. Det är dock möjligt att man hittar på ett annat tekniskt problem som uppfinningen löser och kanske lyckas att patentera det, men skyddsomfånget blir ganska smalt i det fallet. Dessutom blir patentet tidskrävande och dyrt. 34

35 Designskydd ger dig ensamrätt på varans utseende. Har du skyddat din design får inte konkurrenterna sälja, exportera/importera, marknadsföra, tillverka eller lagerhålla varor som ser likadana ut till sina kunder. Dessutom kan de inte registrera design som liknar din. Registrerad design ger rättsligt monopol i max 25 år, medan oregistrerad design gäller i 3 år. För att vara behörig till designskyddet behöver din design uppfylla två kriterier: Designen måste vara ny. Det vill säga att när du skickar en registreringsansökan får ingen annat identisk design finnas tillgängligt. Mönstret måste vara av särpräglad karaktär. Det betyder att intrycket som designen gör på en konsument, måste skilja sig från alla andra designer. Det räcker till exempel inte, om du designar en svart skruv som skiljer sig från vanliga skruvar enbart genom färgen. Man kan inte heller skydda delar, som är utformade så - enbart för att kunna passa ihop med existerande produkter (till exempel en USB utgång). Bild: Petra Schatter 35

36 Några tips före designregistrering: En viktig sak att tänka på, är att designrätt skyddar utseendet och inte en teknisk funktion. Det betyder att det kan bli relativt enkelt för dina konkurrenter, att komma på en design som använder samma idé eller koncept- utan att göra intrång på din registrering. Därför är det viktigt att tänka på alla möjliga utformningar på din vara innan du skickar in en ansökan. Några idéer för varans utformning: Hur viktig är färgen för din vara? Skyddar du mönstret färgat som en zebra, kan konkurrenterna använda andra färger, så länge det allmänna uttrycket inte är detsamma. Proportioner och dimensioner av din vara Gör man en uppblåsbar kopia av din designade fåtölj kommer det inte att göra samma allmänna uttryck på kunden eftersom plast ser annorlunda ut än trä. Osynliga delar Designskyddet omfattar inte delar av en vara som är osynliga. Finns det osynliga delar som möjliggör att ditt designade paraply öppnas på några sekunder, är ett patent mest lämpligt som skyddsform. Design Design kan skyddas i olika klasser. Designar du varor som används i tandvården, behöver du täcka relevanta tandvårds - klasser. Men tänk på, att som ett komplement till själva varan, skulle du kanske sälja smycken till dina kunder som är utformade som din ursprungliga vara. Då behöver du skydda din design i fler klasser. Konkurrenter Det är även värdefullt att ha koll på vilka klasser som dina konkurrenter registrerar i, när du gör sökning på existerande design. Kombinera olika skydd Det går att kombinera designskyddet med andra typer av skydd. Du kan till exempel ha ditt varumärke ingraverat på varan eller som en del av varans design. Då kanske dina konkurrenter kan undvika designskyddsintrång men varumärkesskyddet kan de inte kringgå. Varumärkesskydd Patent Designskydd 36

37 Registrera din design Man kan få designskyddet genom registrering eller utan registrering. Fördelen med registrering är att det medför betydligt längre skyddstid och fungerar som bevis på att du verkligen har ensamrätten och att mönstret är nytt och särpräglat. Ett designskydd gäller i 5 år och kan förnyas i 5-års perioder upp till max 25 år. Som med ett patent, behöver man utforska vilka design som redan finns registrerade i olika tillgängliga databaser. Några resurser man kan använda sig av är: WIPOs databas ( EU IPOs databaser ( PRVs designdatabas ( Eftersom designskyddet heter design patent i många länder (som till exempel i USA eller Kina), går det att använda patentdatabaser för att göra sökningar på dessa marknader. Man kan ansöka om ett svenskt designskydd samt skydd i andra länder där man planerar att sälja eller tillverka varan. Planerar man sälja/tillverka varan inom EU, finns det även ett europeisk designskydd, som täcker alla EUs medlemsstater på en gång. Beroende på hur komplex designen är och hur många liknande varor som existerar på marknaden, kan man anlita ett ombud eller registrera mönstret själv. Designregistrering handläggs ganska fort (i jämförelse med patentansökningar) och kan ta upp till några veckor. Ungefärliga kostnader i SEK Sverige (detaljerad information finns här) December 2016 EU designskydd (detaljerad information finns här) Ansökningsavgift + registrering i 5 år Samregistreringsavgift för varje ny design i samma ansökan Tilläggsavgift för varje klass utöver den första Förlängningsavgift (5 år) 2500 (stigande per 5 år)

38 Så här kan designregistrering se ut Designskydd: Broddplattan Pia Sternberg 38

39 VARUMÄRKESSKYDD Trade Mark Skydd för dina kännetecken hur syns du utåt? För de flesta entreprenörer och företag är relationer med kunder, leverantörer och partners de absolut viktigaste tillgångarna. Tittar man på de mest framgångsrika uppfinnarna, är det dessa relationer som man investerar sin tid i. Resultatet blir att du stegvis etablerar ditt handelsnamn eller ett så kallat brand (engelska). Det betyder att det byggs en särskild identitet kring dig och dina varor eller tjänster. Kunder känner igen identiteten och är mer benägna att köpa just dina produkter. Det kan vara flera aspekter som särskiljer dina produkter från konkurrenternas, till exempel (se nedan): Man kan skydda sin handelsidentitet med ett varumärke som ger ett långsiktigt värde. Till skillnad från patent, designrätt eller upphovsrätt löper varumärkets skyddsperiod aldrig ut. Förutsättningen är dock att årsavgifterna är betalda. Ett registrerat varumärke ger dig ensamrätt för märket du har registrerat i de produktklasser och länder du har valt vid registreringen. Det innebär att det är ingen annan än du som får sälja, lagra eller marknadsföra varor eller tjänster med identiska eller liknande tecken. Som varumärkesinnehavare, har du till och med rätt att förbjuda import eller export av varor med identiska tecken liksom användning av dessa tecken i förhandlingar eller reklam. Grafisk identitet - som till exempel gröna och gula färger som Bring Express använder. Diverse logotyper och symboler - så som Swoosh symbolen som används på Nike produkter. Slogan - Exempelvis Vår affärsidé: Sveriges billigaste matkasse Ljud till exempel ljudet av Hemglass bilar Färg så som Löfbergs Lila Vad kan man registrera som ett varumärke? För att kunna registreras, behöver ditt märke kunna återges grafiskt och vara unikt. Det finns flera grafiska former av tecken som kan registreras. Till exempel ord, bokstäver, siffror, bilder och logotyper. Med ett unikt varumärke, menas att dina kunder kan skilja dina varor från konkurrenternas. 39

40 Hur väljer man namnet? Man kan använda sig av olika strategier för att välja namn, som både har för- och nackdelar. När man till exempel vill nå existerande marknad, vill man oftast döpa sin vara eller tjänst så att det innehåller beskrivning av vad man säljer, till exempel Super Möbler. Å ena sidan (sett ur ett affärsperspektiv), underlättar det en del i kommunikation och marknadsföring, eftersom kunder och partners omgående kommer att förstå att du säljer möbler. Å andra sidan, saknar Super Möbler (som ett ordmärke) särskiljningsförmåga. Det betyder att man inte skulle kunna registrera märket i form av kombination av ord. Om man skulle kunna genomföra en sådan registrering, skulle man få ett rättslig monopol över hela möbelmarknaden. Trots det, är det fortfarande möjligt att registrera det grafiska tecknet som en logotyp. Skyddet blir dock smalt eftersom det täcker själva bilden. Ett annat alternativ, är att hitta på ett namn som inte alls är så beskrivande (såsom till exempel Tahta ). Då blir det relativt lätt att registrera det som ett ord och komplettera det med en logotyp. Däremot skulle man behöva betydligt fler resurser för att kommunicera till kunderna att Tahta står för en möbelaffär. Ser man det däremot långsiktigt (om man lyckas med sina affärer), skapar det en starkare identitet för dig och dina kunder. Att döpa en dator till Apple i slutet av 1960-talet var jättekonstigt, men idag representerar det en av världens dyraste varumärken. Man kan naturligtvis göra något mittemellan och hitta på ett namn som varken är beskrivande eller för ovanligt. Till exempel en uppfinning, som skapades av en medlem i Göteborgs Uppfinnareförening, som heter TrygghetsVakten. Själva produkten, är en avfuktare som skyddar huset från mögel, lukt, fukt och radon. I namnet finns indikation på att produkten skyddar och även medför en känsla av trygghet. TrygghetsVakten Rikard Bergsten I logotypen finns dessutom det grafiska element som kan framkomma även på produkter och som underlättar igenkännande för kunderna. 40

41 Tips & Trix före varumärkesregistreringen 1. I vilka länder bör man registrera? Varumärken ger långvarigt skydd i vissa geografiska regioner som du väljer vid registreringen. Tänk på vilka geografiska marknader som är relevanta för din uppfinning. Planerar du sälja eller marknadsföra produkter i säg Kina eller Norge? Då kan du skydda märket även i dessa länder. För att kunna registreras behöver inte varumärket vara nytt, det vill säga att det finns inga lagliga begränsningar för din tillverkningspartner att få exklusiva rättigheter för ditt Svenska märke i Kina, om du har själv registrerat enbart i Sverige eller EU. 2. I vilka klasser vill du registrera? Ensamrätten täcker bara de produktklasser som står i ansökan. Om du tillverkar en produkt inom bygg och vill utföra installationstjänster eller övriga byggtjänster, behöver du skydda märket även där. Annars kan konkurrenterna eller installatörer ta över din identitet. Det blir svårt för kunden att förstå om det är produkten som inte fungerar rätt, eller om ett eventuellt fel har orsakas på grund av en dålig installation. 3. Vilka registrerade varumärken finns? Innan du skickar in en ansökan behöver du veta vilka varumärken som redan finns. Du gör detta för att se till att märket är unikt ur myndigheternas perspektiv, samtidigt får man en uppfattning om vilka konkurrenter som redan finns på marknaden. Sökdatabaser finns på PRVs websida (svenska varumärken), EU IPOs webbsida (EU varumärken), och även WIPOs webbsida (internationella märken). I ett långsiktigt perspektiv ger varumärket det starkaste skyddet för dina affärer. Man kan behålla varumärket så länge man vill och skapa identitet genom åren. Många märken har blivit en del av vår vardag. Vi googlar, swishar och använder termos, utan att tänka att alla dessa ord är varumärken från början. Därför är märken viktiga - även för den enskilda uppfinnaren som inte ser direkt nytta av ett märke i början, men det blir allt mer betydande när andra börjar att kunna känna igen dina produkter och dig. En annan tilltalande aspekt är att identiteten kan skapa ytterligare affärsmöjligheter utöver området för din uppfinning. Till exempel, en uppfinning SoundRacer finns som en ljudsimulator till bilar. Samtidigt finns det en mobillapp som simulerar motorljudet på en telefon och har samma namn SoundRacer. De som aldrig skulle kunna köpa en verklig simulator, kan upptäcka att det finns tillgängligt att ladda ner som mobillapp. På så sätt utökar man sina potentiella kundkretsar och etablerar sig på andra marknader. Eftersom märket redan finns etablerat, är det större chans att kunderna kommer att vilja köpa tjänster eller varor från en redan känd tillverkare. 41

42 Så här kan varumärkesregistreringar se ut Sverige Japan USA USA 42 Varumärkesregistreringar SoundRacer Kenneth Palmestål

43 Ungefärliga kostnader Januari 2017 PRV (Sverige enbart) Internationell registrering enligt Madrid Protocol (genom PRV). Mer info finns på WIPOs webbplats EU varumärken (detaljerad information finns här) Ansökningsavgift för registrering i en klass, SEK Att lägga till en klass till registrering (SEK/ per ytterligare klass) 1800 (gäller 10 år) 2300 (bas) + avgift i varje land där du vill skydda märket (bas) + avgift i varje land där du vill skydda märket Förnyelseavgift, SEK (bas) + avgift i varje land där du vill skydda märket Förnyelseavgift, SEK/ytterligare klass (bas) + avgift i varje land där du vill skydda märket 8300 (gäller 10 år) Företagsnamn Varumärket är inte det enda skyddsalternativet för att skydda hur ditt företag ser ut. Man kan också få skydd i Sverige genom ett registrerat företagsnamn. Kraven för ett företagsnamn är inte lika höga som för ett varumärke. Dessutom ställer skattelagstiftningen ändå krav på registrering av näringsverksamhet. Därför kan man tänka strategiskt när man registrerar sitt bolag hos Bolagsverket. Bolagsnamn ger ensamrätt inom den verksamhet som bolaget bedriver. Det betyder att ingen annan får använda samma eller liknande namn som du har- i just den branschen. Därtill, får man inte registrera ett varumärke som sammanfaller med ett registrerat bolagsnamn. Det gäller även om man vill registrera ett märke inom en bransch som är inte direkt konkurrerande till dig. Namnet på ditt bolag och ditt varumärke behöver inte vara samma. Om du säljer en särskild vara eller tjänst, då rationaliserar du marknadsföring och kommunikation om du använder samma namn. Men om du erbjuder flera varor/tjänster samtidigt, behöver du tänka till vilka namn som måste synas för vilka kundgrupper. Detsamma gäller om du till exempel lanserar en obeprövad produkt som får dålig rykte hos kunderna, då vill du helst inte ha samma namn för nya produkter. Man betalar registreringsavgift för registrering hos Bolagsverket som startar från 900 SEK för enskilda näringsidkare och 1900 SEK för AB. Mer information finns på Bolagsverkets webbsida. 43

44 Domännamn Att vara synlig och sökbar på internet har blivit ett måste för många oavsett bransch, om man driver näringsverksamhet, sysslar med välgörenhet eller vill skapa allmännytta. Den goda nyheten, å ena sidan är att till skillnad från varumärke eller företagsnamn, finns det ingen myndighet som kontrollerar enbart hur domännamn registreras eller används. På så sätt blir registrering av domännamnet ganska enkelt. Å andra sidan är registreringar och informationen tillgängliga för alla. Om du till exempel registrerar ditt bolagsnamn (exempelvis Bolagsnamn AB) eller ett varumärke med samma lydelse, blir informationen om det tillgängligt för alla. Då kan man någonstans i världen få den informationen och registrera eller i alla tänkbara variationer. När du sedan skulle vilja registrera ett domännamn, finns det inga relevanta webbadresser tillgängliga. Man måste till och med vara beredd på att de vanligaste namnen (som till exempel zebra.com eller bygg.se eller dylikt) redan är tagna i alla möjliga domäner, även om dessa sidor inte är publicerade. Det är bra om man tänker ut domännamnet innan man betalar registreringsavgift för varumärken eller bolagsnamn. Förutom grundläggande sökbarhet på nätet behöver man ta ställning till vilka geografiska marknader som blir relevanta för dina kunder. Se till att reservera det relevanta namnet först, annars finns risken att någon annan gör det. Det enda tekniska kravet för att registrera domännamnet, är att det är unikt för en webbplats. Det vill säga om dittnamn.com redan finns registrerat, kan man fortfarande registrera dittnamn.se förutsatt att det är inte taget. Det är värt att nämna att registrering av ett domännamn som redan är ett varumärke, är lagligt. Men om man skulle använda det domännamnet i kommunikation eller marknadsföring då kan man lätt själv råka ut för varumärkesintrång. Kombination av olika skydd skapar starkast identitet Om du är konsekvent och använder samma namn och symboler i din marknadsföring, skapar du starkare identitet för din uppfinning i stort. På sikt leder det till bättre igenkännande för dina produkter. Säg att en kund har två liknande produkter att välja ifrån. En av dessa kommer från en ökänd tillverkare i Kina medan en annan kommer från dig. Kunden är mer benägen att köpa från dig, eftersom hen redan har träffat dig personligen, sett att du finns på internet, har googlat eller fått testa produkten och så vidare. Om produkten är bra, då kommer de att rekommendera den och köpa igen. Ur juridiskt perspektiv, är det viktigt att se till att du får så mycket kontroll som möjligt över dina kännetecken. Bilder: TrygghetsVakten - logotyp 44

45 Bild: Petra Schatter UPPHOVSRÄTT - skyddar konstnärliga skapandet Upphovsrätten ger ensamrätt till skaparen och gäller i 70 år efter upphovspersonens död. Upphovsrätten kostar ingenting att få. Man får ensamrätt per automatik. På engelska heter den typen av IP för Copyright. Copyright betyder bokstavligen att upphovsrättsinnehavaren är skyddad mot kopiering av sina skapelser. Det vill säga enbart skaparen kan använda sina verk eller tillåta andra använda upphovsrättsligt material. Det kan till exempel vara bilder på uppfinningen som du har tagit och lagt upp på hemsidan, din musik, textbeskrivningar, ritningar eller till och med en källkod till programmet. Listan över vad som kan skyddas är ganska bred och inkluderar text, musik, brukskonst, fotografier, teaterföreställningar, ritningar, även datorprogram och databaser. För att kunna skyddas behöver ett verk vara original, det vill säga inte vara en kopia på något annat. Upphovsrätten skyddar konkreta utformningar av idé eller fakta, men inte idéer som sådana. Om man har utvecklat en källkod, då skyddas enbart koden. Någon annan kan läsa din kod och skriva en egen som kan vara ganska nära utan att vara en direkt kopia. Man gör inget intrång om man inspireras av din mjukvara, även om själva koden i princip har identisk funktionalitet. Det är alltså en viktig begränsning på upphovsrättens skyddsomfång. Det är värt att nämna vem som äger upphovsrätten. Den grundläggande principen är att skaparen får ensamrätten. Det finns särskilda bestämmelser i upphovsrättslagen angående upphovsrätt till ett datorprogram. Enligt dessa (i arbetsförhållanden) får arbetsgivaren upphovsrätten till program som skapas av anställda. Upphovsrätt överlåts inte automatiskt. Som en enskild uppfinnare brukar man anlita konsulter för att göra ritningar, skriva programkod, ta professionella bilder, marknadsföringsmaterial eller skriva rapporter. I avtalet som ni signerar, är det viktigt att se till, att det tydligt och klart står vem som äger rättigheterna, till vilka skapelser, och vad får man göra med dessa. Text, musik, brukskonst, teaterföreställningar är exempel på sådant som skyddas av upphovsrätten. 45

46 FÖRETAGSHEMLIGHETER Företagshemligheter används oftast som alternativ till patentskyddet. Fördelen med företagshemligheter är att ett patent blir offentligt och löper ut efter 20 år. Otillåten användning av hemlig information skyddas enligt Svensk lag så länge informationen förblir hemlig. Den som olagligt använder hemlig information, kan vara skyldig att betala skadestånd, böter och riskerar till och med fängelsestraff. En utmaning med hemligheter, är att hantera de som hemliga i förhållande till investerare, kunder, partners och egna anställda. Företagshemlighet är egentligen all information som man håller hemlig. Du måste kunna bevisa att du har vidtagit åtgärder för att hålla informationen hemlig och att det skulle skada din verksamhet om konkurrenterna får informationen. Exempel på vad som kan vara hemligheter: Kundlistor Ritningar eller modeller som visar hur uppfinningen fungerar Utkast på framtida patentansökningar Dokumenterad information om förhandlingar Skriftliga förklaringar eller bruksanvisningar till anställda som hanterar en särskild maskin eller använder en hemlig algoritm. Vill man skapa nytta med sin uppfinning, måste man kommunicera med andra. Det kan vara frestande att berätta allt om uppfinningen till en kund eller slänga ut ett par viktiga namn till investerare. Det första man bör tänka på är vem mottagaren är och hur mycket mottagaren behöver veta för att kunna dra sina slutsatser.??? Du klarar dig, om du till exempel berättar för en investerare om att din uppfinning fungerar tack vare en hemlig algoritm som ingen annan har tillgång till. Man behöver inte förklara i detalj hur algoritmen fungerar och vilka principer man använder. Det gör dessutom ett bra intryck när man visar att man är medveten om sekretess och förstår vilken information som behöver skyddas. Vad kan jag säga och vad kan jag inte säga? 46 Bild: Emoijicon

47 Några tips om hur du håller på sekretessen 1. Kartlägg din uppfinning och utvärdera dess beståndsdelar. Du behöver till exempel ha koll på: Vad som är patenterbart och vad som måste finnas med på patentansökan. Vad som ännu inte går att patentera men som är värt att utveckla vidare. Vilka tekniska detaljer som mina leverantörer inte behöver veta. Vilken information om uppfinningen gör mina kunder beroende av mig (även om de får använda tekniken). Om mina anställda går till en konkurrent, vad är det för information som kan vara fördelaktig för konkurrenten att få med? Kartläggning bör göras i skriftlig form. Du kan börja med att skriva ner all information som kan tänkas vara känslig. Dela in informationen i kategorier utifrån hur viktigt det är att hålla på sekretessen. Markera sedan vem eller vilka som behöver tillgång till den informationen. 2. Om du anser att informationen behöver vara hemlig - vidta åtgärder så att den förblir så. Markera alltid informationen som HEMLIG. Stämpla HEMLIG på pappersdokument. Märk modeller och prototyper tydligt med mera. Begränsa tillgång till informationen mellan anställda eller konsulter. Ge dem bara dessa delar som de behöver veta för att kunna utföra sina uppgifter. 3. Vidta tekniska åtgärder för att inte läcka informationen. Jobbar du på ett statligt sjukhus, har en dator som tillhör Västra Götalandsregionen och sparar där information som rör din uppfinning? Då kan du ha problem med sekretess och offentlighetsprincipen. Använder du molntjänster med foldrar som andra har tillgång till? Dubbelkolla i användaravtalet med din molntjänstleverantör vem som äger information och hur de garanterar sekretess. 4. Skriv NDA (Non Disclosure Agreement) med alla som får sekretessbelagd information. Ett avtal om sekretess kan vara ett bra bevis på att personen har fått informationen och även vilken information man fick ta del av. I praktiken måste man dock vara beredd på att inte många vill eller kan signera ett sekretessavtal. En av de vanligaste anledningarna till att inte signera en NDA, är att dessa villkor kan begränsa andra parts verksamhet. Ett exempel: Du vill förhandla om en uppfinning som förbättrar tillverkningsprocesser i bilindustrin. Då får du kontakt med säg en avdelningschef på ett stort bolag. Du erbjuder den personen att signera ett sekretessavtal. Avtalet gäller den andra personens förpliktelse att hålla all din information hemlig. I praktiken betyder det för mottagaren, att hen i princip inte får använda informationen i sitt arbete enligt sekretessavtalet. Det vill säga, att även om du endast presenterar en idé och mottagaren skulle prata om den idén i sin anställning, så bryter hen mot sekretessavtalet. 47

48 SAMMANFATTNING DEL 2 I del 2 har vi nu gått igenom frågeställningarna Vilka skyddsalternativ finns? och Vad kostar de olika skydden? Vi har till att börja med tagit upp patent och här lyft olika aspekter och frågeställningar att ta i beaktning och reflektera över. Vi har också pratat om vad som krävs för att kunna ta ett patent, hur du själv kan söka i olika databaser samt berört frågeställningen om huruvida du ska skriva din ansökan själv eller anlita ett patentombud. Vidare har vi även gått igenom områden som PCT-ansökan, ansökningsprocessen, olika avgifter samt tidslinje för detta och vad du som enskild uppfinnare bör tänka på vad gäller om du planerar att skaffa patent enbart i Sverige eller utomlands. Vem kan söka patent? Vem äger patentet? Möjliga invändningar samt samskapande av en uppfinning är andra områden vi gått in på liksom olika aspekter vad du bör tänka på när det gäller dig som arbetstagare och uppfinnare. Patentkostnadsmodellen, Licensieringsmodellen har vi presenterat samt olika tips på hur du kan minska dina patentkostnader. Utöver detta har vi även tagit upp designskydd och vad det skyddet täcker. Vi har här knutit an till en uppfinning, Broddplattan (av Pia Sternberg), vilka kriterier din design behöver uppfylla för att kunna få ett sådant skydd samt tips före du går vidare med din eventuella designregistrering. Även här har vi med hur du går tillväga för att registrera din design, ungefärliga kostnader samt visat hur varumärkesregistreringar kan se ut (även utomlands) samt designskydd. Vi har dessutom gått igenom varumärkesskydd och hur du kan skydda dina kännetecken samt vad som särskiljer dina produkter ifrån konkurrenternas och vad du kan registrera som varumärke vad gäller till exempel ljud, färg, symboler och så vidare. Vi har gett tips på vad du bör tänka på när det kommer till att välja namn, olika aspekter att fundera kring före en eventuell varumärkesregistrering samt ungefärliga kostnader som är förknippat med detta. Företagsnamn och domännamn är andra områden vi berört liksom upphovsrätt och vad som skyddas där. Företagshemligheter är ytterligare ett gebit som är viktigt att känna till och här har vi gett olika infallsvinklar på vad som kan räknas som hemligheter samt tips på hur du som enskild uppfinnare kan hålla på sekretessen. I tredje och sista delen kommer vi gå igenom vad du som enskild uppfinnare kan göra om det trots allt blir intrång på din uppfinning samt vilka åtgärder du kan vidta. TrygghetsVakten Rikard Bergsten Broddplattan Pia Sternberg SoundRacer Kenneth Palmestål 48 Flocazur Ninni Petersson & Luc Antelme

49 ORIGINAL? KOPIA? Del 3: Vad kan du som enskild uppfinnare göra om det blir intrång? KOPIA? ORIGINAL? 49 Bild: Petra Schatter

50 Immaterialrätt, eller så kallat Intellectual Property (IP), är en form av egendom - något som man kan äga. Om någon bryter sig in i ditt hus eller stjäl din bil så kan du ringa till polisen och försäkringsbolaget direkt och anmäla det. När det gäller immaterialrättsliga intrång blir det mycket svårare att spåra eller motverka. Patent- och registreringsverket tar hand om registrering av IP och uppfyller en administrativ funktion. Men PRV agerar inte som polis i immaterialrättsliga intrång. För att kunna agera mot intrång behöver man oftast köpa in extern kompetens. Men det finns en del man kan göra på egen hand. Åtgärder vid patentintrång Att få reda på att din dator har blivit stulen är ganska lätt. Men för att kunna veta när ett patent blir stulet behöver man ha järnkoll på konkurrerande produkter. Förutom att kunna de tekniska detaljerna i alla produkter som är tillgängliga, behöver man ha koll på konkurrenterna: Testerna visade inte några lovande resultat och de ville inte ha din teknologi. Efter två år upptäcker du att din gamla kund erbjuder produkter som använder din unika teknologi. Hur går man tillväga för att motverka intrånget då? Nedan följer några viktiga steg: Vilka varor/tjänster erbjuder konkurrenterna på marknaden? Vilka varor/tjänster utvecklar de nu? Vilka som arbetar med utveckling och försäljning (kanske din förre detta anställd)? Använder konkurrenter samma leverantörer som även har tillgång till en del av din kunskap? Genom erfarenhet kan en enskild uppfinnare få hyfsat bra koll på marknaden lokalt. Men övervakning internationellt kräver mängder av resurser. Kan du till exempel vara säker på att din leverantör i Kina inte kör ett fjärde skift på deras fabriker där de tillverkar billigare kopior av din produkt? Detta problem är aktuellt även för stora bolag som regelbundet övervakar produkter som ställs ut på mässor eller marknadsförs. Övervakning är det första steget. Det andra steget är att kunna bevisa intrång. Säg att du har varit med i förhandlingar med en kund som ville köpa din patenterade teknik. Ni kom överens om att du ska testa teknologin på deras anläggningar med deras anställda medverkande. 1. Samla in bevismaterialet Man kan köpa konkurrenternas produkt och utforska hur den fungerar och vilka dess beståndsdelar är. Kontakta de personer som var med under testkörningarna och som har deltagit i produktutvecklingen för den nya produkten. Kolla på företagets IP portfölj. De kanske redan har ett giltigt patent som ligger nära och som du själv kan göra intrång på. Vem är det egentligen som kan vara skyldig för intrång? Till exempel kan en leverantör vara skyldig till intrång om den säljer kopior av din vara till grossist. Grossisten kan också vara skyldig om den säljer icke-licenserade varor, lika väl som en köpare som inkorporerar den i sina produkter. Det kan bli en ganska lång kedja och intrång i varje ärende hanteras separat. Därför måste du kunna säga exakt vem som är misstänkt för intrånget. 50

51 2. Vidta åtgärder Det finns inte mycket åtgärder du får göra som enskild uppfinnare. Man får inte själv undersöka anläggningar där konkurrentens vara tillverkas, inte heller kräva förklaringar från vittnen eller kräva att få läsa sekretessbelagd information. För att kunna göra det, behöver man ett domstolsbeslut som väcks i intrångsärenden. Formellt kan bara domstol avgöra om intrånget ägde rum, i vilken omfattning, om man kan få skadestånd och i så fall hur mycket. Man kan anlita en jurist som kan ta ärendet vidare till Patent- och marknadsdomstolen. Det är ett av de dyraste alternativen. Priset varierar betydligt beroende på specifika teknikområden, intrångens omfattning och eventuellt skadestånd. Oftast behöver man betala i förväg och bör ha en tydlig plan och budget för tvisten. Man kan dock inte garantera att tvisten avgörs så som man tänkt sig från början. Ett av de vanligaste domslut vid patenttvist är att domstolen konstaterar att patentet är ogiltigt och inget intrång kan föreligga. Man måste också vara beredd på att det kan ta några år innan domstolsprocessen är avgjord. 3. Skicka ett varningsbrev! En uppfinnare kan skicka ett varningsbrev. Fördelen med ett varningsbrev är att det kan leda till att intrånget stoppas. Det är också möjligt att det väcker en värdefull diskussion som kan leda till exempel till en lösning med licens. Nackdelen är att man kan ta till motåtgärder. Till exempel väcka ogiltighetstalan i en domstol. Trots samma innehåll kan uttrycket från varningsbrevet variera starkt beroende på om det kommer från uppfinnaren själv eller från en jurist. Tänk på mottagaren först och vad det är du vill säga. Handlar det om en liten marknad med några leverantörer som känner varandra och som är lika stora, kan det vara värt att agera som en vänlig kollega. Varningsbrevet kan då påpeka att de kanske behöver ha en licens ifrån dig. Dessvärre kan det vara en David och Goliat situation där ett stort bolag är skyldig till patentintrång. I detta fall vore det bättre att börja diskussionen på samma nivå och anlita en specialist för att skriva och skicka varningsbrevet. I ett varningsbrev behöver du beskriva din IP position i relation till intrånget (vilket patent det gäller, om det är giltigt och varför du anser att intrånget äger rum). För mottagaren är det också viktigt att veta vad du vill uppnå med brevet. Regler för hur man motverkar patentintrång varierar väsentligt mellan länderna, även inom EU. Om du misstänker och har bevis på att någon kopierar din patenterade teknologi utomlands behöver du höra med lokala specialister inom området. 4. Övriga åtgärder Det är patentinnehavarens eget ansvar att bevaka eventuella intrång på din immaterialrätt och man brukar använda sig av några av de åtgärder som vi beskrev ovan. Det är dock värt att nämna att förutom direkt skada för själva rättsinnehavaren, medför immaterialrättsliga intrång skada för samhället i stort. Därför kan immaterialrättsliga intrång anses som brott. Det innebär att man har rätt att tipsa om intrång till framförallt tullverket som måste se till att dessa brott omedelbart stoppas. För att kunna anmäla upphovsrättsligt intrång (förfalskningar) till tullen måste man vara rättsinnehavaren. Man måste också kunna bevisa att immaterialrättsligt intrång äger rum och bifoga bevismaterial, så som bilder på originalvaran och kopior, informationen som hjälper att identifiera falska varor. Tullverket kan kvarhålla misstänkta varor och vidta åtgärder för att motverka intrång om sådant har skett. Kom ihåg dock att rättsinnehavaren står för tullverkets kostnader, såsom kostnader för lagring och förstöring av falska varor. Man kan senare kräva det från lagöverträdaren i en separat process. Man kan använda EUs verktyg för att kommunicera med tullen och anmäla intrång: 51

52 Bild: Petra Schatter SAMMANFATTNING DEL 3 Vi har i den här tredje och sista delen av vår guide diskuterat kring frågan Vad kan du som enskild uppfinnare göra om det blir intrång? Vi har här lyft fram olika tips på vad du som enskild uppfinnare bör tänka på och vad du kan göra om du råkar ut för någon form av intrång. Övervaka marknaden, samla in bevis, vidta åtgärder, skicka varningsbrev samt övriga åtgärder är några konkreta förslag. Man kan även anlita extern hjälp som till exempel en jurist men den kostnaden är oftast relativ hög och skiljer sig, precis som de olika intrångsreglerna, från land till land. Sist men inte minst är det du som enskild uppfinnare som själv måste bevaka eventuella intrång samt vidta passande åtgärder. AVSLUTNING En övergripande bild Att skydda sin uppfinning Avslutningsvis hoppas vi att den här guideskriften har varit till nytta för dig som enskild uppfinnare. Att du har fått en vägledning och en övergripande bild av vilka olika typer av immaterialrättsliga skydd som finns, vikten av en väl genomtänkt och utformad IPstrategi, skyddsomfång, ansökningsprocesser, tillgångar som både du själv och din uppfinning besitter, vem som kan söka skyddet, för- och nackdelar, skydd utomlands och mycket, mycket mer. Vi hoppas också att vi härigenom har gett dig möjligheten att inta ett kritiskt förhållningssätt vad gäller att välja skydd till din uppfinning och att du fått en uppfattning om därmed förenliga kostnader och resurser i både tid och pengar även över tid. Målet och syftet är att hjälpa dig att lyfta blicken, ge dig möjligheten att få ett helhetsperspektiv och därigenom lättare kunna avgöra om kostnaderna för att skaffa ett patent är motiverat och ekonomiskt försvarbart eller som vi skrev inledningsvis - om du i slutändan ska välja ett annat skydd för just din uppfinning. Göteborg, Januari 2017 Copyright - Lena Nyström, Sven Hellestam, Pavel Kopylov, Petra Schatter 52