En stenåldersboplats i Askim

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2000:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En stenåldersboplats i Askim Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127 Robert Hernek

2

3 UV VÄST RAPPORT 2000:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En stenåldersboplats i Askim Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127 Robert Hernek En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, Kungsbacka Tel Fax Bildredigering Anders Andersson och Lena Troedson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:45 ISSN En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127

5 Innehåll Inledning 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Tidigare uppgifter och fynd 7 Störningar inom fornlämningen 9 Förundersökningen 9 Fynden 9 Datering och tolkning 10 Administrativa uppgifter 11 Bilagor 12 Bilaga 1. Undersökta rutor 12 Bilaga 2. Fyndlista 13 Figurförteckning 14 En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127 5

6 Göteborg Askim Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Västra Götalands län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127

7 Inledning Med anledning av planerad villabebyggelse och avstyckning av fastigheten Lindås 1:42 i Askim socken utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst sommaren 1997 en förundersökning av en stenåldersboplats, RAÄ 127 i nämnda socken. Boplatsen begränsning i söder sammanfaller dels med länsgränsen till Halland dels med en annan stenåldersboplats, RAÄ 210 i Släp socken. För kostnaderna av undersökningen svarade fastighetsägaren Bertil Ståhlberg, Askim. Topografi och fornlämningsmiljö Området är beläget mellan Kullavik och Billdal i de sydvästra delarna av Göteborg. Landskapet karaktäriseras av dalgångar som begränsas av bergspartier. Stora delar består av förtätad villabebyggelse men i området närmast havet finns enbart kala klippor. Längs strandlinjen finns utskjutande uddar såväl som vikar. Boplatsen Askim 127 är beläget ca 500 meter öster om en av dessa vikar, Örsviken. Under stora delar av stenåldern har viken nått ända fram till boplatsen. Enligt den senaste fornminnesinventeringen 1989, anges boplatsens utsträckning vara ca m (NV SÖ). Boplatsen är belägen på en sandig sluttning och begränsas i NO av berg och i NV av en asfalterad väg, Nordreviksvägen. Väster om denna väg ligger ett antal villor. I söder begränsas boplatsen av en mindre gångväg och en bäck men ansluter också direkt till en annan (?) boplats, RAÄ 210 i Släp socken. Askim 127 ligger i slyig, delvis trädbeväxt, ängsmark. Sålunda finns ett 10-tal större tallar (i SV delen) och en cirka 15 år gammal granhäck som löper i öst-västlig riktning (i södra delen). Tomten har också fungerat som upplag för presenningar m.m. Under 1940-talet odlades potatis på den norra delen av boplatsen och området bör också ha varit uppodlat under 1800-talet. Boplatsen ligger mellan m ö.h. vilket innebär att leröverlagrade fynd knappast kan förväntas. I en nyligen grävd fåra för den lilla bäcken strax söder om boplatsen fanns lera under sanden. I den blå leran fanns en del snäckskal samt naturlig, obearbetad flinta. Överhuvudtaget påträffades ingen slagen flinta vid besiktningen av bäcken. Tidigare uppgifter och fynd Boplatsområdet ingår i Göteborgsinventeringen (Askim nr 96 och Släp nr 4). År 1917 samlade J. Ekström in 3 kärnor, 3 spån, 1 kniv och ett 50-tal flintskärvor. Några flintor uppges vara svallade. Dessutom påträffades ett oslipat fragment av en tjocknackig yxa (Göteborgs Arkeologiska Museum, GAM dagbok 96, inv.nr ). I maj månad 1943 insamlades ytterligare fynd, denna gång av fil. kand Åke Fredsjö, som senare kom att doktorera i ämnet västsvensk mesolitikum. Av Fredsjös tre fynd ingår två kärnor, varav en handtagskärna, och ett avslag (GAM inv.nr ). Nästa uppgift om boplatsen är ett PM från GAM av Johan Wigforss och Stina Andersson daterat till mars 1974 (Dnr.135/0924/74). Anledningen var uppgifter om pågående markarbeten inom fornlämningen. Vid detta tillfälle insamlades 1 en- En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127 7

8 Tomtningar Kokholmen Skola Nordre vik Vagnsdalen 83 Västra Lindås 84 Backstugan Örsvik Badplats Vardåsberg Spårhaga Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 7d, med undersökningsområdet och närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127

9 polig kärna, 2 flintknutor, 1 avslag med retusch, 49 avslag, 43 övrig flinta samt 1 pimpsten (GAM, inv.nr 48986) Störningar inom fornlämningen Under årens lopp har fornlämningen utsatts för flera ingrepp. Tämligen centralt på boplatsytan finns en brunn av cementrör och den urschaktade ytan för brunnen beräknas till cirka 15 m 2. Sydväst om brunnen har enligt markägaren en betydligt större yta schaktats ur för en reningsanläggning som dock aldrig tagits i bruk. Längst i söder finns en med byggavfall återfylld sandtäkt vars utbredning inte är helt klarlagd. Dessutom finns längs stigen i söder ett flertal gropar som vittnar om mindre sandtäkter. I det tidigare nämnda PM:et från GAM omnämns ytterligare en sandtäktsgrop som enligt markering på då bifogad karta ligger denna grop centralt i fornlämningen (troligen någonstans mellan rutorna 10 och 6, fig. 3). Gropen skall ha varit 10 m i diameter och cirka 1,5 m djup. Med grävskopa skall gropen ha återfyllts med jord från annat håll, utanför fornlämningsområdet. I den påförda jorden finns enligt samma uppgifter ingen flinta. Förundersökningen Undersökningen ägde rum under några dagar i slutat av juni månad Förutom undertecknad deltog även antikvarie Betty Ann Munkenberg. Grävningen utfördes manuellt med hjälp av spade, skyffel och grävsked. De grävda rutorna var cirka 0,4 0,6 m stora. Splitter tillvaratogs inte men generellt fanns största mängden flintsplitter i de rutor som i övrigt innehöll mycket fynd. Rutorna grävdes så att hela den berörda tomten täcktes in och syftet var i första hand att bestämma ålder, fyndfrekvens och stratigrafi. Inga försök gjordes att i detta läge lokalisera störningarna i området utan rutorna grävdes där marken föreföll vara ostörd. Det skall också påpekas att området strax sydväst om brunnen inte kunde undersökas då denna yta användes som upplag för presenningar. Över hela undersökningsytan fanns ett 0,15 0,35 m tjockt lager med matjord. Under detta flintförande matjordslager fanns i flertalet rutor ett 0,20 0,35 m tjockt lager av grå eller gråbrun sand (se bilaga). Inom vissa partier av området fanns rikligt med fynd i detta lager. Den fyndrikaste ytan var belägen centralt på boplatsen inom rutorna 3 och 13. Den sistnämnda rutan hade dessutom en stor andel brända flintor. Något längre mot väster, i rutorna 4, 6, 12 och 14, var jordmånen betydligt grusigare och stenigare. Mycket fynd fanns även i ruta 10, närmast Nordreviksvägen. Fynden låg huvudsakligen i ett ca 5 cm tjockt sandlager som mötte direkt under ploglagret. Detta visar att boplatsen säkerligen sträckt sig vidare upp i bergsgipen mot norr. Fynden I de 15 grävda rutorna tillvaratogs sammanlagt 921 flintor. Huvuddelen var avslag (524 st.) och övrig slagen flinta (358 st.). Redskapen (mikrospån ej inräknat) uppgår till cirka 1,2 % av hela flintmaterialet. Färgen på flintan varierar från ljust till mörkt grå. Mycket få flintor är vitpatinerade och de få En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127 9

10 11 Nordreviksvägen Brunn Berg Allmän plats GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN HALLANDS LÄN Fig. 3. Plan över undersökningsområdet med undersökta rutor markerade. Skala 1:4000. exemplar som finns är oftast svallade. Det övriga flintmaterialet är osvallat. I materialet ingår 1 tväreggad pilspets (från den nedre delen av sluttningen), 1 kniv, 1 avslagsskrapa och ytterligare 6 retuscherade flintor. Det enda spånet är ett dorstalfragment med små retuscher på brottytan. Av mikrospån finns 5 hela och 6 fragment. Mikrospånen är sannolikt tillverkade från handtagskärna. I annat material än flinta finns en mm stort och 13 mm tjockt fragment av en slipsten. Materialet är sandsten och slipytan sluttar in mot stenens centrum där den också är tunnast. Kärnorna är överlag små och några är av typen ensidig med en plattform. Inga spånkärnor hittades däremot finns ett fragment som med mycket stor sannolikhet härrör från en handtagskärna. Från det fyndrikaste partiet (ruta 13) hör även en, 63 mm lång och 26 mm bred, kölskrapa. I flera rutor fanns även pimpsten. Samtliga var rundade och ingen visar spår efter användning. Av tidsbesparande skäl har endast den brända flintan hos avslagen räknats. De brända avslagen utgör 8,5 % av samtliga avslag. Inte i någon ruta var andelen brända flintor påfallande stort men i matjorden i ruta 13 fanns mycket brända flintor bland den övrigt slagna flintan. Datering och tolkning Fynden från RAÄ 127 visar att boplatsen huvudsakligen är från senmesolitikum (lihultkultur). Daterande fynd i sammanhanget är ett fragment av en mikrospånkärna som troligen hör till en handtagskärna. Även mikrospånen, som i och för sig inte är många, härrör sannolikt handtagskärnor. I materialet 10 En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127

11 ingår även en kölskrapa. Också formen på ett fragment av en slipsten i bergart är karaktäristisk för perioden. För en senmesolitisk datering pekar även kärnorna såväl som flintteknologin i stort. Ett utmärkande drag för senmesolitikum är också, precis som vid Askim 127, en stor mängd flintor med en liten andel av redskap. I materialet ingår också enstaka vitpatinerade svallade flintor som troligen tillhör en äldre del av mesolitikum. Det finns emellertid inga spån som bekräftar att det funnits en äldre fas på platsen. På den sydvästra delen av fastigheten, där jordmånen var grusig, hittades en tväreggad pilspets och tre keramikskärvor av brons-/järnålderstyp. Spåren av äldre och yngre aktiviteter är dock marginellt och som helhet ger fynden ett homogent intryck av senmesolitisk karaktär. Det är dock troligt att fynden har ackumulerats under en mycket lång tidsperiod. Sammanfattningsvis är RAÄ 127 en fyndrik, och tidsmässigt sett tämligen avgränsad boplats. En stor del av fynden ligger dessutom i orörda lager (brun svagt sotinblandad sand) och möjligheterna att finna bevarade anläggningar bedöms som relativt stor. Inför en eventuell exploatering föreslås därför en slutundersökning. Vid en sådan bör koncentrera arbetet på att öppna upp ytor i syfte att finna anläggningar. Insamling av stora mängder flinta på denna platsen ger förmodligen begränsad information då fynden bör ha tillkommit under en lång tidsperiod. Den yta som föreslås bli undersökt vid en eventuell exploatering är följande: Granhäcken utgör undersökningsområdets (uo) begränsning i söder medan berget utgör en naturlig begränsning i öster. Uo begränsas i norr en brunn och från brunnen går uo i en linje till gaveln på huset som ligger väster om vägen (fig. 3). I väster begränsas uo av en stor björk som ligger strax väster om änden på granhäcken. Ytan mellan brunnen och vägen bör undersökas mer extensivt (avbaning) i syfte att enbart dokumentera eventuella anläggningar. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Tidsperiod: juni Personal: Robert Hernek och Betty-Ann Munkenberg. Belägenhet: Ekonomiska kartan, blad 6B 7d. Koordinatsystem: eget. Koordinater: x 1268,6 y6388,5. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: fynd med Fnr En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ

12 Bilagor Bilaga 1. Undersökta rutor Ruta 1. 0,9 0,6 m (summa 73 flintor) 1. matjord 0,3 m 2. sand 0,25 m 3. sand med steninblandning fyndtomt Ruta 2. 0,7 0,5 m (summa 22 flintor) 1. matjord 0,2 m fynd 2. gråbrun sand 0,2 m fyndförande 3. brun sand 0,4 m fyndtomt (stor sten 0,65 m under markytan) Ruta 3. 0,6 0,6 m (summa 314 flintor) 1. matjord 0,15 m fyndrikt 2. gråbrun sand med enstaka små stenar 0,35 m fyndrikt ner till 0,3 m 3. ljusare sand med steninblandning 0,15 m närmast fyndtomt 4. enbart sand minst 0,5 m efter geologspjut Ruta 4. 0,75 0,75 m (summa 45 flintor) 1. hårt packad matjord 0,25 m fyndförande 2. steninblandad sand 0,35 m fynd endast i övre 0,25 m Ruta 5. 0,5 0,35 m (summa 31 flintor) 1. matjord 0,15 m fyndförande 2. grå sand 0,10 m fyndförande 3. ljus sand med steninblandning (0,1 0,2 m stora) fyndtomt 4. ljus sand fyndtomt Ruta 6. 0,7 0,7 m (summa 48 flintor) 1. matjord, något grusig 0,3 m fynd: flinta och keramik 2. grusig humös sand med kol 0,2 m fyndförande 3. grusig sand med steninblandning med järnutfällningar minst 0,2 m, större stenar i botten Ruta 7. 0,5 0,5 m (vid schaktkant sandtäkten, summa 60 flintor) 1. matjord 0,15 m fyndförande, bl.a. 3 keramikbitar 2. grå sand 0,05 m fyndförande 3. rödbrun sand rikligt med järnutfällningar, minst 0,5 m fyndtomt Ruta 8. 0,5 0,4 m (summa 16 flintor) 1. matjord 0,2 m fyndförande 2. grå lucker sand (omrörd?) 0,1 m fyndförande 3. brun sand, minst 0,3 m fyndtomt Ruta 9. 0,5 0,5 m (summa 1 flinta) 1. matjord 0,35 m enstaka slagna flintor 2. sand, minst 1,15 m enstaka slagna flintor Ruta 10. 0,7 0,35 m (summa 89 flintor) 1. matjord 0,15 0,2 m fyndförande 2. gråbrun sand 0,05 m fyndförande 3. mörkbrun kolinblandad sand/grus med inblandning av frost/skörbränd sten 0,2 m fynd 4. brun, något grusinblandad, sand med enstaka stenar, minst 0,15 m fyndtomt Ruta 11. 0,7 0,35 m (summa 8 flintor) 1. matjord 0,15 m lite fynd 2. brun sand 0,3 m närmast fyndtomt Ruta 12. 0,7 0,35 m (summa 33 flintor) 1. matjord (grusinblandad sand) 0,15 m fyndförande 2. grå grusinblandad sand 0,15 m fyndförande 3. brun sand/grus och sten 0,15 m fyndtomt Ruta 13. 0,6 0,4 m (summa 165 flintor) 1. matjord 0,2 m fyndrikt 2. grå sand 0,05 m 3. brun sand 0,6 m endast övre 0,15 m är fyndförande Ruta 14. 0,6 0,35 m (summa 9 flintor) 1. matjord (hårt packad) 0,2 m lite fynd 2. steninblandad sand närmast fyndtomt Ruta 15. 0,7 0,35 m (summa 28 flintor) 1. matjord 0,25 m fyndförande 2. brun sand 0,3 m närmast fyndtomt 12 En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127

13 Bilaga 2. Fyndlista Fnr Ruta Lager Djup Redskap Kärna Spån M-spån Avsl. Avsl. br. Övr. sl. Ker. Övrigt 1 1 Matjord 0,3 m 1 fl. m. ret. 1 ens. enpol+2 övrig 2 1 Sand 0,25 m 1 avslagsskrapa 3 2 Matjord+ sand 4 3 Matjord 0,15 m 1 avslag m. ret. 5 3 Sand 0,2 m 1 avslag m. ret. 6 4 Matjord 0,25 m 1 fl m. ret (svallad) 1? pimpsten, 3 br. ben 0,85 m fr. av m- spånkärna 1 ens. enpol. +2 övrig 2 fr fr pimpsten 1 övrig 2 fr mkt svallade avslag 7 4 Stenig sand 0,35 m svallad 8 5 Matjord+ sand 0,60 m 1 avslag m. ret pimpsten 9 6 Matjord 0,3 m mynningsbit 10 6 Hum. Sand/grus 11 7 Matjord+ sand 12 7 Rödbrun sand 13 8 Matjord+ sand 14 9 Matjord+ grus/sand 0,2 m 1 tvärpilspets 0,2 m 1 fr. pfkärna+ 2 övrig fr ,4 m pimpsten 0,3 m pimpsten 0,4 m Matjord 0,2 m 1 övrig pimpsten Sand+sand /grus/sten 0,2 m 1 avslag m. ret. 1 fr kolprov En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ

14 Figurföteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Västra Götalands län, med platsen för undersökningen markerade. Skala 1: Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 7d, med undersökningsområdet och närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Fig. 3. Plan över undersökningsområdet med undersökta rutor markerade. Skala 1: En stenåldersboplats i Askim. Västergötland, Göteborgs kommun, Askim socken, Lindås 1:42 och 1:3, RAÄ 127

15 Denna rapport redogör för en arkeologisk förundersökning av en stenåldersboplats i Askim sydväst om Göteborg. Boplatsen har under stenåldern legat längst inne i en trång vik som varit omgiven av branta berg. Undersökningen visade att det fanns ett fyndförande mörkt sandlager under den tidigare upplöjda matjorden. Inom vissa ytor fanns mycket rikligt med slagen flinta. Fynd av bl.a. handtagskärnor och mikrospån visar att boplatsen varit bebodd under slutfasen av äldre stenålder. De stora fyndmängderna över en stor yta tyder på att boplatsen varit bebodd vid flera upprepade tillfällen. ISSN