Östgöta Kräftprojekt
|
|
- Karl Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Östgöta Kräftprojekt Information, januari 2005!#"%$& '( *)+ #,.-/ (0 1 23# 4 65, 7 809;:=< >?@A B C#DEGF HIKJ'L M#JON P Q R&S#T0S U V0WX YZ\[.] ^`_a bcd e f=gh;i j;gg=k.lm0n\o.p f`q4g=r/st u sgviws6h h=k.x=yzm{ } ~ + 1ƒ` # # ŵ & K Š Œ#Ž# ŒŠ 1
2 Information från Östgöta Kräftprojekt Först av allt vill jag önska alla Ett Riktigt Gott Nytt År! Jag vill också tacka alla som bidragit med kunnande, med intressanta frågor, och besvarat årets enkät. Det är idag en bit över 200 personer som får dessa utskick. Och många hör också av sig direkt till mig har varit ett mycket bra år för kräftorna och kräftfisket, samt för mig och kräftprojektet. Allt tack vare er. I år, 2005, fortsätter projektet med samma intensitet och budget till och med augusti. Därefter återstår ett så kallat utfasningsår, när budget och aktivitet lägger sig på en betydligt lägre nivå än idag. Enkätsvaren I år har vi fått betydligt fler svar än förra året på enkäten över årets fiske. Det är jag mycket tacksam för. Då vi kan jämföra årets enkätsvar med förra årets, blir det en mycket intressant läsning: Kräftfisket 1 är mycket dåligt, 2 dåligt, 3 lagom eller normalt, 4 bra, och 5 mycket bra Svaren nedan anger genomsnittsvärden. Fråga Svar 2004 Svar 2003 Antal enkätsvar 61 st 32 st Hur tycker du fisket varit i år? 3,6 2,6 Ungefär hur många % fick du i år, 93 % 70 % jämfört med ett normalår? Hur har det gått att sälja kräftorna 3,8 3,7 i år? Har priserna ökat eller minskat i år? 2,9 3,1 Ungefär hur mycket kräftor fiskar 19,9 ton sammanlagt 14,8 ton sammanlagt du upp ett normalår? Vilket pris, exklusive moms, fick du ut i år? 407 kg medelvärde 509 kg medelvärde 133,90 kr/kg 134,10 kr/kg Vi har i år fått nästan dubbelt så många enkätsvar. Så många svar gör sammantaget att vi kan utläsa en hel del intressant ur materialet. Denna enkät med sina svar utgör den största enkäten, och den bästa sammanställningen som finns idag i Sverige. Det visar både på hur duktiga ni är att svara, och vilket fint material ni då bidrar till. Men det visar också hur dåligt man i övriga Sverige, och från det allmännas sida, bryr sig om en så viktig näring som kräftor. Fisket var betydligt bättre 2004 än Nästan en hel betygsenhet har det ökat, vilket får anses mycket var å andra sidan ett dåligt år, sämre än på länge. För många vatten har det alltså återgått till mer normala värden jämfört med hur det var Endast ett fåtal vatten hade sämre fiske 2004 än Sju stycken hade 2004 ett fiske som man ansåg var 50 % eller sämre än normalt. Å andra sidan uppger 13 stycken att det var högre än normalt. Det är några sjöar som även i år har haft ett mycket bra kräftfiske. Jag avstår avsiktligt att š œ œ žÿ œ!ÿœ# % & ' œ*ª+œ Ÿ#«. / 0 1 # 4 6 «œ0±;²=³ «š µ ³ +Ǵ ¹ ' # Oœ «+ º& 0 # 2»#¼œ \½. ¾À #Á/  µ ¾= Ã;² ³* «. #±\½. ¾\ =Á/  µ \²w 6à Ã=«.š=žz 'œwä 1Å\¼# # ¼ Ä / «wº&º¹º ÄƼ# # ¼Ä /Ç
3 namnge dessa. De rapporter jag fått från några andra län ger vid handen att det på många håll varit sämre fiske 2004 än Det har gått ungefär lika bra att sälja 2004 som Betyget är 3,8, vilket jag tolkar som att det i genomsnitt har varit lätt att sälja kräftorna. Priserna ligger omkring medel. Man anser att betyget på priserna har sjunkit marginellt från 3,1 till 2,9. Det avspeglas också på att det genomsnittliga priset har sjunkit två tioöringar. Medelpriset är alltså ungefär 134 kr. De uppgivna priserna varierar från 100 kr upp till 210 kr. Spridningen på priserna har inget samband med om man fiskar mycket eller lite. Vilka får bäst betalt då? Om vi delar upp vattnen i en sydlig grupp, en mellanlänsgrupp, och en nordlig grupp, och struntar i Vättern, får vi ett visst mönster. Den sydliga gruppen har då ett snittpris på 129,40 kr, den mellersta gruppen obetydligt högre, nämligen 130,50 kr, under det att den nordligaste gruppen får så mycket som 148,90 kr för sina kräftor i genomsnitt. Det är precis som jag misstänker; det är lägre priser mot smålandsgränsen, och närmare storstadsmarknaden i norr stiger priserna ganska mycket. Volymmässigt har det rapporterats in närmare 20 ton kräftor i år. Det är tio stycken som har fiskat ett ton eller mer. En handfull har inte uppgivit någon volym, eller så har man inte fiskat något. Ett flertal är alltså att betrakta som storfiskare. Ett ton kräftor, har alltså ett primärt värde på mellan och kr. Det utgör en viktig intäkt, med tämligen små omkostnader om man fiskar själv. Kräftbete Många har frågat mig om kräftbete, och vilket som är bäst. Vad är då naturligare än att jag frågar er? Det dominerande svaret är inte oväntat vitfisk. Man preciserar i vissa fall med mört, braxen, sutare, ruda eller småfisk. Därtill uppges övrig vanlig fisk, såsom gädda och abborre. Enstaka noteringar finns i form av siklöja, pellets, rå lax, och laxskallar. I kommentarerna kan man läsa att det ska vara stora beten, i form av stora bitar fisk. Ganska många använder stora bitar av braxen, som man sågar och delar när de fortfarande är frusna, vilket gör det lättare. Braxen är ganska sega, och huvudena äts inte upp så lätt, varför de fiskar länge. Övriga kommentarer är att det mesta går bra, att det ska vara färskt och att man lägger betet i betesboxar i några fall. Några har påpekat att abborre har visat sig mindre bra. Det är en intressant observation, som även andra uppgifter styrker. Jag har hört flera som nämnt att abborrskinn från filéade abborrar inte är bra. Akvarieförsök har dessutom visat att kräftorna kan känna på smaken på vattnet om det finns abborre i närheten, utan att abborrarna syns. Man har hällt vatten från ett akvarium med abborrar, i ett akvarium med kräftor, och då observerat att kräftorna genast blivit mindre aktiva, vilket man får tolka som att de blivit försiktigare för att det luktar fara. Ett tips är alltså att om man kan välja annat bete än abborrar, bör man göra det. È É Ê Ë Ì ÍÎÏ ÐÏ ÑÒË ÐÓÔÕÊÖ ÎÉ Ì É Ê Ë ÌØ Ï ÎÖ Ù!ÒÏ#Ú%Û&Ê'ÙÜ Ê Ï*Ý+Ï É Ð Ò#Þ.ß/Ë Ü0Ê1Ö àáõ#ë 4Ë Ð6â Þ ã Ï0ä;å=æ çþøí è æ é+çgê ëû¹ê'ùü#êoï Þ+Ø ì&ù0ó#ùð 3 í#îïðù\ï.ê ðàñé#ò/çó è ð=éô;å æ*é é Þ.ßË#ä\ï.ê ð\ñé=ò/çó è çé\åwç6ô ô=þ.í=ñzëö Ì Ö ÐÚ'Ïwõ 1ö\î#É#áî õ á/ù Þwì&ì¹ì õæî#é#áîõ áù/
4 Kräftburar Jag ställde även frågan i år om vilka kräftburar man använder. Det visade sig att spridningen var stor över många olika kräftburar. Det visade sig också något förvånande att ganska många inte visste vad sina kräftburar heter. Den vanligaste kräftburen visade sig vara mjärdar av LiNi-typ, följd av August- och Trappyliknande mjärdar. Därutöver finns ett antal mer udda eller ovanligare mjärdar, i den mån jag har förstått vad de är för några. Man nämner Jula, Pirat, Skåne, Kisaburen med trätrattar, PZ, därefter diverse som jag inte alls förstår vad som menas, samt mörtstugor. Uppköpare Jag frågade också om vilka man säljer kräftorna till. Men där har jag inte fått speciellt många svar. KK Några lokala uppköpare nämns, samt några grossister, i övrigt säljer man privat. Och dom flesta av er tycks vara ganska nöjda med sina kunder och kundrelationer. Det är bra. Storleken på årets kräftor Under säsongen rapporterade många att en ovanligt stor andel av kräftorna var stora, och att det inte alls fångades mycket små. Vissa tyckte det var oroande, andra anser att det är en återgång till mer normala förhållanden, efter alla år med ökad andel småkräftor. Några visar att detta inte alls är första gången det var underskott på småkräftor. Alla har faktiskt mer eller mindre tillstyrk mitt påstående att det var få små, endast några anser att det var normalt. Om detta är något som är positivt eller negativt får framtiden utvisa. Först nästa säsong kan vi se om det finns några små, eller om det finns ett problem. Dock, Fiskeriverket anser att det är ett problem. De gick ut före jul, 21 december, med ett pressmeddelande på sin hemsida där man säger att man inte får några signalkräftor, att de är stora problem, att de kanske håller på att dö ut, då allt fler vattendrag är tomma på signalkräftor. Orsaken skulle vara att även signalkräftorna får pest. Jag vill bestämt hävda att detta inte är den bild som vi har från Östergötland, och många andra vatten som varit i kontakt med mig. Det framgår med all önskvärt tydlighet av vår enkät. Så vitt jag vet har inte Fiskeriverket gjort några som helst undersökningar eller ens enkäter, liknande de som finns från Östergötland. Flera av er har också reagerat på Fiskeriverkets påståenden, med förvåning och skepsis. Den konspirationsteori många som jobbar med kräftor har är att Fiskeriverket vill svartmåla allt vad signalkräftor heter, till stöd för de allra sista kvarvarande flodkräftorna. Men då ska man minnas att det var Fiskeriverket, eller dåvarande Fiskeristyrelsen, som helt avsiktligt tog in signalkräftan till Sverige, och sen med kampanjer och tusentals utplanteringstillstånd spred signalkräftorna i Sverige. Om man nu har ändrat inställning, bör man också ta ansvar för sina tidigare handlingar. Och, oberoende vilka kräftor man gillar bäst, och hur man vill ø ù ú û ü ýþÿ ÿ û ú þù ü ù ú û ü ÿ þ ÿ&ú ú ÿ+ÿ ù /û!0ú" #$% #û4û '& ( ÿ*),+.-!/ý 0-213/54!6 ¹ú#úOÿ23!78* 4 9:ÿ <; 4 =?>1@A/ B 0 =.1C, û)<; 4 =<>1.@A/ B 0 / 1<+D/'C2C..ý. zû ü 'ÿde "F<:#ù$ : E $A D787G7HEI:#ù$:E $%AJ%
5 vrida klockan tillbaks, så måste Fiskeriverket även se att signalkräftorna utgör ett mycket viktigt biologiskt och ekonomiskt inslag i Sverige idag. Vad jag menar är, att anser man att signalkräftorna har problem, bör all energi läggas på att ta reda på vad problemet är, och komma med lösningar. Olika fiskarkategorier Jag har försökt att kategorisera er lite efter hur ni har svarat. 40 stycken anser sig vara hobbyfiskare med viss försäljning. Det tycker jag för många är en mycket anspråkslös bedömning. Flera fiskar över ett ton kräftor årligen inom denna grupp. Sex stycket beskriver sig som industrifiskare. Fyra stycken upplåter kräftor på långtidskontrakt. Nio stycken är turistfiskeupplåtare med kringservice. Detta tror jag är en verksamhet som kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Tre stycken arrenderar sitt kräftfiske. 37 stycken planerar att fortsätta verksamheten i likartad omfattning som nu, och åtta avser att öka. Ingen vill minska. Några kommer att förändra sin verksamhet mot mer turism, utarrendering, och att koka kräftorna. Detta låter positivt, och visar att intresset för kräftor och kräftors möjligheter är stora, och växande. Fisket i Vättern Så vitt jag kan bedöma har kräftfisket i Vättern varit bra i år också. Mycket kräftor har fångats, och mycket kräftor har varit stora. Det tycks ha varit mindre bråk mellan fisket på allmänt och enskilt vatten i år, även om en hel del burar beslagtagits ute på allmänt vatten. Fiskeriverket arbetar på ett nytt förslag för fisket i Vättern, där man vill inskränka allmänhetens kräftfiske på allmänt vatten. Orsaken lär vara att skydda rödingen. För mig är det dock en mycket långsökt metod. För kräftfisket i alla andra vatten är det av godo, av konkurrensskäl, att man minskar allmänhetens kräftfiske i Vättern. Men ägare av enskilt fiske bör noga följa denna debatt, så att inte kräftfisket inne på de enskilda vattnen i Vättern åker med på samma tåg, såsom skedde när man införde minimimått på kräftor i Vättern, som ju även gäller inne på enskilt vatten. Vad betyder vintern för kräftorna? Hur blir kräftfisket 2005? Ja, det är alltid mycket svårt att sia, speciellt om framtiden, brukar jag säga. Två saker kan komma att få betydelse. Det ena är hur mycket småkräftor det faktiskt finns från 2003 och 2004 som kommer att rekryteras till de fångstbara kräftorna. En viss oro finns det, men det är ännu för tidigt att bedöma effekterna. Det andra är hur vintern blir. Det har oroat mig att vi i de flesta små och medelstora vatten fick en fin isläggning i början på december, men som sedan har blåste upp igen. På vissa håll kan det ha blåst upp två gånger vid det här laget. Det har tidigare år funnits ganska tydliga tecken på att just det att isen blåser L!M NPO Q2RS%T UT V Ẅ O U Ẍ YZN[ SM Q \M!NPO Q] T2S[ ^ \Ẅ T_`8N^a2NPTb3T2M U\Wc dao!a*n"[ ef%zo\go U'h c i2t*j,k.l!mc]r n l2o3m5p!q `GN^aNrT2c3]!s8^*X^U 5 tutu ^<v p w?xoyam z n w.o{,k2lo o2c d%oj<v p w<xo.yam z n m o<kdm'{2{.c R.V O[ Q [ U_TD} \"~<umf u } fa^ cds8sgsh}iumfu} f%^a%\
6 upp på vintern kan skada kräftorna, och stressa dom så att de får akuta pestutbrott. Orsakerna kan vara att de är köldstela, och har svårt att ta skydd om vattnet plötsligt blir skvalpigt igen. De kanske skavs mot omgivningen? Men det kan också vara så att hård vind tillsammans med sträng kyla kyler av vattnet så att mikroskopiska iskristaller bildas och blandas ner i vattnet, vilket kan sätta sig på gälarna, och där kväva eller skada mekaniskt. Kylan i sig är dock inga problem. Att vattnen inte är isbelagda så lång tid denna vinter, då vi ju nu haft avbrott, är dock positivt. Risken är då mindre för syrgasbrist i näringsrika vatten under isen. Grundvattenflödena är också ganska höga, vilket leder till viss genomströmning i vattnen och goda syreförhållanden. Årsmötessäsongen Nu närmar sig årsmötessäsongen i fiskevårdsområdesföreningarna. Då kräftor utgör en viktig fråga är det en sak man bör noga förbereda till årsmötet. För en förening bör man först titta i stadgarna om kräftor över huvudtaget ingår. Om kräftorna ingår i föreningens verksamhet, står det ofta i paragraf 2 Allt fiske ingår. Då gäller det även kräftorna. Ann ars står det oftast kräftor undant a- get. Min bestämda uppfattning är att man inte behöver besluta om några regler i fvo kring kräftor, även om stadgarna ger en möjlighet. Finns det ett fiskbart bestånd, ska kräftorna fiskas, inte sparas. Föreningen får aldrig i fördelningssyfte reglera hur mycket olika delägare får fiska. Detta kan möjligen göras i byalaget, men är varken föreningens skyldighet eller rättighet. Det finns mycket att säga om detta, kontakta mig gärna om ni har frågor. Jag har möjlighet att mot ingen eller låg ersättning delta på ett mindre antal årsmöten under våren i Östergötland. Hör i så fall av er i god tid. Om ni har frågor av mer generellt intresse, hör av er, så ska vi se om jag mer utförligt kan belysa dessa för alla i kommande utskick. Gammalt material Tidigare utskick från projektet, och en del annat material finns att hämta på Kräftor i natur, bur och kultur har blivit pop ulär att tanka hem. %M UQ7HQJHOLQ Structor Miljöteknik AB Bettorpsgatan 10 SE Örebro Tel: (+46) Fax: Mobil: Bjorn.tengelin@structor.se Pƒ 2 % ˆ Š ƒ ˆ Œ Ž! Pƒ 2 Ž Š 8 2 P 3 2 ˆ Š Aƒ! * "Ž % ƒ gƒ ˆ'š 2 *œ,.ž!ÿ ž2 3Ÿ5! G r 2 3! 8 * ˆ 6 ˆ <? ªAŸ «., 2ž 2 %ƒœ< <.ªAŸ «Ÿ < DŸ' 2.. ƒž Ž ˆ D " < A D 8 G H I % A %
Östgöta Kräftprojekt
2004-10-11 Östgöta Kräftprojekt Information, oktober 2004!#"%$& '( *)+ #,.-/ (0 1 23# 4 65,.7 #8*9 :#?@BA CDFE'G H#EJI K L M&N#O0N P Q0RS TUWV.X Y[Z\ ]^_ ` acbdfe gfbbch.ij0kwl.m a[n4bco/pq r
Läs mer`
1 2 3 4 2 5 2 6 7 8 9 : ; < 8 9 ; 7 9 : = < 8 > 8 9 7? 8 @ A 7 B : ; < B = C D E F G H I J K L G M M E I H E N O G J E H I P I K L Q R L H E I S P R H L P H E P T F L D U S L J V W X C D Y I J J I Z I
Läs merInformation juni 2004
2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför
Läs merMedins Biologi Kemi Miljö
! " # $ % & Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö! "! # $ % " &! % " & ' ( ) *+!, ' -. / -, ' # 1 # 2 3 4 5 * 4 4 6 4 7 8 3 3 4 5 * 6 6 8 5 9 2 : ', ;: < : *=! "! # ; 8 4 7 4 4 / " " >?
Läs merÖstgöta Kräftprojekt
2003-04-04 Östgöta Kräftprojekt Information 1, april 2003 Rural Economy and Agr icultur al Society of Örebro County, Fabriksgatan 8, Box 271, SE-701 Information från Östgöta Kräftprojekt Här kommer nu
Läs merUppföljning Vård- och omsorgsnämnden
j j! 1 23 4 5 6 7 8 4 9: ; < = = >? @ > A B C D B A A E
Läs merTjänsteutlåtande Till Fastighetsnämnden Diarienummer 5948/13
Tjänsteutlåtande Till Fastighetsnämnden 272 Diarienummer 5948 Exploateringsavdelningen Emma Holm Telefon 8 8 Epost: emmaholm@fastighetgoteborgse Yttrande över förslag till detaljplan för förskola vid Kullegatan,
Läs merÖstgöta Kräftprojekt
2006-01-29 Östgöta Kräftprojekt Information, januari 2006 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Nu är säsongen för att prata kräftor. En del är missnöjda, oförstående och förundrade över säsongen som
Läs merfile:///c:/users/engström/downloads/resultat.html
M 6 0 M F Ö R S Ö K 1 2 0 1 2-0 1-2 1 1 J a n W o c a l e w s k i 9 3 H u d d i n g e A I S 7. 0 9 A F 2 O s c a r J o h a n s s o n 9 2 S p å r v ä g e n s F K 7. 2 1 A F 3 V i c t o r K å r e l i d 8
Läs merUppföljning Vård- och omsorgsnämnden
s! 1 2 3 4 5 6 7 8 4 9 : ; < = = >? @ = = A B < @ C > = D A E < @ D < @! = < F C < G H < I J B K L M! K! N O 5 2 P 4 3 Q : O R S T U V W X S Y Z & ' + % [ # ) * $ % ' \ ] ^ _ ` [ & ) ( Z a & ) ) b c d
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merDel av Rossö 2:130 m fl (Norra Rossö) Planprogram
STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 28 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 69 Ks 99 Au 108 KS/2014 0232 Del av Rossö 2:130 m fl (Norra Rossö) Planprogram Kommunstyrelsens förslag
Läs merRämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson
Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna
Läs merKräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
Läs merFiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter
Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll
Läs merPROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Läs merKORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Läs merFebruari Fiske & Vatten
Februari 2009 Fiske & Vatten Vi har vinter, riktig vinter! Det är något som jag gillar. Här i södra Bergslagen finns det några decimeter snö nu. Det har blivit långfärdsskridskor, och en hel del skidor
Läs merÁÒØÖÓ ÙØ ÓÒ ËÎ ÈÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Ï Ä Ò Ò ÓÖÑ Ø ÕÙ Ë Ø Ò Î Ö Ð Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ¾ ÒÓÚ Ñ Ö ¾¼¼
ÁÒØÖÓ ÙØ ÓÒ ËÎ Ä Ò Ò ÓÖÑ Ø ÕÙ Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ¾ ÒÓÚ Ñ Ö ¾¼¼ Ç Ø Ð Ò ½½ ½ ¾ ÓÒÒ ØÖ Ð ÔÖ Ò Ô ËÎ ÓÒÒ ØÖ Ð ØÖÙØÙÖ ³ÙÒ Ö Ú ÓÒÒ ØÖ Ð ÙÖ Ë ÚÓ Ö Ö ÖÓÙÔ Ö ÙÒ
Läs mer$1)1-.!?$ÄiÂÄ ÜG aý* J_5=1%
:!"#$!!$ %& '$& & &: (7G (%"# I! "!"7':!#"!! *"! :TR--! [$`Q QQ([$ 0, $!, A$!4#!,'$! $!"! D #$!!$8!$ -!"!8!$0! $% H # # < O @ ': < \ -(4 \4(^# 7 Z 9 N #D? U! ':,c*",c ': 9T9 &*Nc9@R'9@W@CE '9 'L 9J!0&:9I^;&*
Läs mer5B1134 Matematik och modeller
$ KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2 oktober 26 5 Femte veckan Integraler med tillämpningar Veckans begrepp Primitiva funktioner, integraler, area Trapetsmetoden för numerisk integration Partiell
Läs merNy inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Läs merÅrsredovisning för. Brf Excelsior Räkenskapsåret Innehållsförteckning:
Årsredovisning för Brf Excelsior Räkenskapsåret 2018-01-01-2018-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Noter 8-11 Underskrifter 12 Brf Excelsior
Läs merFiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde
Fiskeregler för fiskevårdsområde Fastställda vid föreningens ordinarie årsstämma år 2010. I tillämpliga delar gäller Fiskelagstiftningen. Reviderade vid föreningens ordinarie årsstämma 2011, 2012, 2013,
Läs merLOU inom avfallssektorn -är det något fel med konkurrens? Upphandling av behandlingstjänster för hushållsavfall. Jonas Yngner
LOU inom avfallssektorn -är det något fel med konkurrens? Upphandling av behandlingstjänster för hushållsavfall Jonas Yngner [» ª ²² ²¹ ²¼ ² Í «¼»² µ º ßÞ Þ± ëëðïô ïïì èë Í ±½µ ± ³ \²¹» ± ³ ¹ ² íô îïì
Läs merSPORTFISKET OCH FISKETURISMEN
SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan
Läs merUpplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)
Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs mer5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merMinskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-7-31 Minskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige Den svenska konsumtionen av sötvattenskräftor kommer huvudsakligen från import av frysta
Läs merFiske & Vatten. Motorvägen nya E 18. Projekten
December 2008 Fiske & Vatten Hösten gick fort. Ömsom regn, blött och grått, men också lite sol, klara dagar, krispig kyla och iskristallglittrande morgnar. Jag bor ju på landet i Bergslagen, och då följer
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merÐ ÓÖ Ø Ñ Ö ÙÖ Ä Ò ½ Å ËË ¹ ÁÒØÖÓ ÙØ ÓÒ ÔÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Â Î Ë Ø Ò Î Ö Ð Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ¾ Ñ Ö ¾¼¼
Ä Ò ½ Å ËË ¹ ÁÒØÖÓ ÙØ ÓÒ ÔÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Â Î Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ¾ Ñ Ö ¾¼¼ Ç Ø Ð Ò Ö Ö ÙÒ Ð ÓÖ Ø Ñ Ö ÙÖ Ú ÙÒ ÙÐ Ø Ø Ø Ð Ö Ð Ð Ò ÒØÖ Ô Ö Ö ÙÖÖ Ò Ø Ð ÓÖ Ø Ñ
Läs merSvararkod:
FISKFÖRÄDLING ÅR 2015 Webbress: http://stat.luke.fi/fiskforling Svararkod: Med fiskförädling avses här såväl - mekanisk behandling (filering, skivning...) - kemisk och fysikalisk behandling (insaltning,
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merAktieägaravtal för Kommunassurans Syd Försäkrings AB
@ A B B C D E F G H I J E I D 2 1 7 2 9 7 2 8 < = " >, 2 1? K L M N O P @ A B B C D E F G H I J E I D E Q R H E J S T F U J J V A B B C D Q C J J B W V F U T I @ A B B C D Q C J J B W V F U T I T A X V
Läs merÖstgöta Kräftprojekt
2005-06-29 Östgöta Kräftprojekt Information, juni 2005 Rural Economy and Agr icultural Society of Örebro County, Fabriksgatan 8, Box 271, SE-701 45 Örebro, S weden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt
Läs merFlodkräftfiskevård i praktiken!
Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det
Läs merAKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER
L A N T M Ä T E R I E T 1 (10) Minienkät nr 24 2000-11-21 AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER - Minienkätundersökning hösten 2000 - Resultatsammanställning
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merPLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter. Elevens namn: Datum för prov
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 HÄLLEBERGSSKOLAN Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:2
Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merBRUKARENKÄT: TONÅRINGAR
BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
Läs merMassor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708 290923 tomas@kraftmannen.se
Läs merFredag 9-18, Lördag & Söndag nyströms bilar! Varmt välkommen!
- J - - - Ö U H -!! J %! Y!!!!! - U Ö Ö Ö Ö HU H YÖ UH U UH Ö J UU Ö U H H % U U U! HJU U YH U U HJU U U U H HJU U UH - - - - U -- H % -- % % % % - Ö - - - - Ö HU H YÖ Ö UJÖ UH U U- HY Ö UJÖ -HJU Ö U -
Läs merRapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark
2013-11-29 Till Miljömålsberedningen som underlag för det fortsatta utredningsarbetet Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merÁÒÒ ÐÐ ½ ÁÒØÖÓ Ù Ø ÓÒ ½ ½º½ ÝÒ Ñ Ð Ø Ð Ò Ö Ò Ú ÔØ Ú È ¹Ð Ö º º º º º º º ½ ½º¾ ÃÓÖØ ÓÑ ØÓÖ ÑÙÐ Ö Ò Ö º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º ¾ ¾ Ø Ð Ö
ÝÒ Ñ Ð Ø Ð Ò Ö Ò Ö ÔØ Ú È ¹Ð Ö Ö ØÓ Ö Ê ÑÕÙ Ø Ê Ö Ò Ö Ê Ö Ä ÓÒ Ö Ø Ò Ä Æ Ð ÓÒ Ò Ö Ë ÖÐÙÒ Ù Ø Ú Ì ÒÓ ½¾ Ñ ¾¼¼ ÁÒÒ ÐÐ ½ ÁÒØÖÓ Ù Ø ÓÒ ½ ½º½ ÝÒ Ñ Ð Ø Ð Ò Ö Ò Ú ÔØ Ú È ¹Ð Ö º º º º º º º ½ ½º¾ ÃÓÖØ ÓÑ ØÓÖ ÑÙÐ
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs merFunktionsbeskrivning
Funktionsbeskrivning RB03 Städning av otillåtna tecken 2014-06-16 Ändringshistorik Datum Av Kommentar Godkännare 2012-12-18 Erik Wallenberg Nytt dokument - 2014-06-16 Thom Jönsson Bilaga för otillåtna
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merMiens fiskevårdsområdesförening har till uppgift att verka för fiskets främjande och handla frågor kring fiske i Mien och tillhörande vatten.
Miens Fiskevårdsområde Miens fiskevårdsområde, Miens FVO, bildades den 27/4 1989. Fiskevårdsområdet är organiserat som en ideell förening. Antalet innehavare av fiskerätt är ca. 100 personer dessutom finns
Läs merTN 2015/ Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
TN 2015/0208-1 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november 2014 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts. Syftet
Läs merSammanställning av enkätundersökning inom överförmyndarförvaltningen
2018-01-08 Sammanställning av enkätundersökning inom överförmyndarförvaltningen 1 Inledning Under januari 2014 sände överförmyndarförvaltningen ut en enkät till samtliga ställföreträdare, det vill säga
Läs merTentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Beräkningsvetenskap Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, 2016-03-16 Del A 1. (a) Beräkna lösningen Ù vid Ø = 03 till differentialekvationen
Läs merHållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern
Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern 2013-11-28 Anton Halldén Länsfiskekonsulent F län Mål med fiskeriförvaltning Vättern - Att sköta om fiskbestånden och fisket så att det ger en god avkastning
Läs merSveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG
Sveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG RÖGLE DAMMAR, LUND 20-21 augusti 2005 Arrangör SFK Spinnaren
Läs merValda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB
Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,
Läs merFishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1201 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2011. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Läs merFlik 4. Förvaltningsformer av fiske. Eget fiskevatten
Flik 4 Förvaltningsformer av fiske Alla naturresurser måste förvaltas på ett eller annat sätt för att de ska kunna bestå och ge nyttigheter över tid. För fiskets del handlar det om att ge de fiskande den
Läs merFishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Läs merFishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1801 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2017 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2017. Preliminary data I korta drag Gös och kräfta sötvattensfiskets mest
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merRapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24
Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare
Läs merÂ Ú ËÖ ÔØ ÇŠغ ÈÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Ï Ä Ò Ò ÓÖÑ Ø ÕÙ Ë Ø Ò Î Ö Ð Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ½ ÓØÓ Ö ¾¼¼
Â Ú ËÖ ÔØ Øº Ä Ò Ò ÓÖÑ Ø ÕÙ Ú Ö ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓ ½ ÓØÓ Ö ¾¼¼ Ç Ø Ò ½ ¾ ÓÒÒ ØÖ ÔÖ Ò Ô Ù Ë ÚÓ Ö Ò Ú Ù Ö Ò Ë ÚÓ Ö ÑÓ Ö Ë ÚÓ Ö ÑÓ Ö ÙÒ ØÝ ³ÙÒ Ñ ÒØ Ù Ë ÚÓ Ö ÓÖ Ö ÙÒ
Läs merUtveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Läs merAviseringsfil Filformat
Aviseringsfil 2016 Filformat Dokumentbeskrivning Filformat för aviseringsfiler till Bring Citymail Sweden AB Version 2016 Datum 2016-04-14 Filtyp XML Teckenuppsättning ANSI (Cp 1252) Innehåll Aviseringsinformation
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merFritidsfisket i Vättern 2015
Fritidsfisket i Vättern 215 Resultat från enkätundersökning och fältobservationer Rapport 13 från Vätternvårdsförbundet Fritidsfisket i Vättern 215 Rapport 13 Referens Linderfalk. R, Halldén. A och Berndt.
Läs merMedlemsenkät i Svensk Seniorgolf, hösten 2018
December 2018 Resultat från: Medlemsenkät i Svensk Seniorgolf, hösten 2018 - om arrangemangen av de nationella OM-tävlingarna samt om olika avgifter Svensk Seniorgolfs styrelse beslutade vid strategidiskussion
Läs merKosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.
Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.
Läs merSTRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Sjörestaurering Från grön sörja till vad? Praktiska erfarenheter av projektledning Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012 1 Vad vi ska prata om Sjörestaurering, vad är det? Mål
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor 2011-02-18 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merSicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström
Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta? Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller
Läs merVad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Läs merTENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp
TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp Tid: Torsdag 9 december 03, kl. 8.00-.00 Plats: Magistern Ansvarig lärare: Hans Norlander, tel. 08-473070. Tillåtna hjälpmedel: Kursboken (Glad-Ljung), miniräknare, Laplace-tabell
Läs merVILDMARKSPAKET VILDMARKSKONFERENS KRÄFTFISKAREN SKOGSHUGGAREN VILDMARKSCAMP BOKA PÅ KOSTA LODGE KOSTA BODA ART HOTEL KOSTA
VILDMARKSPAKET Mitt i djupaste Småland med närhet till anläggningar som Kosta Lodge, Kosta Boda Art Hotel och Kosta Glasbruk vill vi göra er upplevelse total. Kosta Vildmarkscamp är ett perfekt avbrott
Läs merVILDMARKSPAKET KRÄFTFISKAREN VILDMARKSKONFERENS SKOGSHUGGAREN BOKA PÅ KOSTA LODGE KOSTA BODA ART HOTEL
VILDMARKSPAKET Mitt i djupaste Småland med närhet till anläggningar som Kosta Lodge, Kosta Boda Art Hotel och Kosta Glasbruk vill vi göra er upplevelse total. Kosta Vildmarkscamp är ett perfekt avbrott
Läs merSignalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske
Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen
Läs merByggvarubedömningens anvisningar och informationskrav för bedömning av produkter, Version Reviderad
Byggvarubedömningens anvisningar och informationskrav för bedömning av produkter, Version 2016-1. Dessa anvisningar ges för att beskriva vilken information som Byggvarubedömningen efterfrågar för bedömning
Läs merAtt integrera vattenfrågor i rådgivningstjänster för jordbrukare En idéhandbok för myndigheter
Att integrera vattenfrågor i rådgivningstjänster för jordbrukare En idéhandbok för myndigheter April 2010 Utarbetad av Berglund, M.; Dworak, T. (Ecologic Institute) d Föreslagen hänvisning Berglund, M.;
Läs merBestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Läs mer³ «±³ ±² ±¾± ² <¹¹² ²¹ ò Ó µl ÚÓÍó ² <¹¹² ²¹ ïí ª;² ²¹ ò
ÛÓÑ îðïí Ô< ³» ¼ èóîì Ê< ¾» *µ ²< ر ² ¹»²±³º* ¼»»µ²± ±¹ ¼ ¹ Ô< ³» ¼ íë ÒÎ ë îðïíñ ÜÛÔï ÍÊÛÎ ÙÛÍ ÔÛÜßÒÜÛ ÚßÝÕÌ ÜÒ ÒÙ ÚJÎ ÓßÍÕ Òó ÊÛÎÕÌÇÙó Ó\ÌÌÛÕÒ Õò ÕÑÒÌÎÑÔÔÛÎßÜ ËÐÐÔßÙß îð ððð ÛÈò ïííîóð ³»¼ ² ó ±½ ó³±¼»»
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merHSB BRF KÅPAN NR 272 ÅRSREDOVISNING
HSB BRF KÅPAN NR 272 ÅRSREDOVISNING 2018 Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? I HSB bor du till självkostnadspris. Det är ingen annan som tjänar pengar på ditt boende. Årsavgiften (= månadsavgiften,
Läs merFiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket
Fiske i Sverige Finansierat av Naturvårdsverket Fiske i Sverige Fiske är en rolig och spännande fritidssysselsättning som du kan ägna dig åt året om. När du vistas i naturen i Sverige har du många rättigheter
Läs mer