Pressmeddelande Pristagarna utsedda till Göteborgspriset för hållbar utveckling 2013

Transkript

1 Pressmeddelande Pristagarna utsedda till Göteborgspriset för hållbar utveckling 2013 En miljon för arbete med naturens tjänster och sinnrika lösningar Naturens fantastiska förmåga att anpassa sig till och utveckla sinnrika lösningar och mänsklighetens möjligheter att lära av detta. Människan och samhället är helt beroende av naturens tillgångar och det är tjänster som naturen förser oss med men vars egentliga värden sällan lyfts fram. Det har varit utgångspunkterna vid valet av årets mottagare av Göteborgspriset för hållbar utveckling. Årets tema, Naturens tjänster och sinnrika lösningar, handlar om att förstå, värdesätta och låta sig inspireras av naturen. Prissumman är på en miljon kronor och delas lika mellan två personer som båda gjort betydande insatser inom detta område. De två pristagarna är: Janine Benyus, USA. Janine Benyus har genom sitt författarskap och företagande, med stor känsla och pedagogik, spridit kunskapen om hur vi människor kan lära och inspireras av naturens lösningar för att skapa hållbara innovationer, det som kallas biomimik. Hon har en unik förmåga att lyfta fokus från oro för miljöförstöringen, till att låta naturens skönhet uppmuntra till innovativt tänkande och handling. Med biomimik kompletterar hon det tekniska perspektiv som ofta dominerar hållbarhetsdebatten. Janines insatser och systematiska arbetsätt har skapat gränsöverskridande möten mellan biologer, tekniker och designers för att hitta smarta lösningar med inspiration från 3,8 miljarder års utveckling. Janine är en av grundarna till organisationen Biomimicry 3.8 och plattformen Ask Nature genom

2 vilka Janine och hennes kollegor visar hur exempelvis knölvalens stjärtfena har inspirerat utvecklingen av effektiva vindkraftverk eller hur termitstackar stått förebild för självkylande kontorskomplex i Zimbabwe samt hur naturen inspirerar till hela system för avloppsvattenhantering. Janine Benyus får Göteborgspriset för hållbar utveckling för att hon med stor känsla, kunskap och övertygelse visar hur naturen löser sina utmaningar utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer, och hur vi människor kan lära och inspireras av dessa 3,8 miljarder års utveckling. Pavan Sukhdev, Indien. Pavan Sukhdev har bland annat genom sin roll som ledare för den banbrytande studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity(TEEB), lyft de stora och svårfångade värden som världens ekosystem och den biologiska mångfalden representerar. Genom att vidga fokus från att enbart titta på ekosystemens monetära värden till att också visa dess mer svårfångade estetiska, andliga, kulturella och rekreativa värden, har många beslutsfattares intressen väckts. TEEB studien är exempelvis ett viktigt underlag i FNs arbete med att inkludera ekosystemtjänster i nationalräkenskaperna till år TEEBs perspektiv har också spelat stor roll i nationella sammanhang samt för enskilda organisationer och företag. Pavan Sukhdev har en stark position inom den internationella bankoch finanssektorn och en bred kunskap kring biologisk mångfald. Det har bidragit till det stora förtroende han har inom vitt olika sfärer, vilket har varit en viktig faktor för arbetets framgång. Genom sin ödmjukhet inför frågorna och sitt enorma engagemang har Pavan drivit frågorna kring värdering av våra ekosystem inom FN och EU och därmed lyft dem på den internationella agendan.

3 Pavan Sukhdev tilldelas Göteborgspriset för hållbar utveckling för sin roll som brobyggare och för sin förmåga att beskriva och ge fokus till detta viktiga område internationellt. Juryns ordförande John Holmberg säger i en kommentar: Under årmiljarder av evolution har naturen skapat livsviktiga funktioner som vi bara har börjat förstå värdet av samt sinnrika lösningar att inspireras av. Årets pristagare har framgångsrikt utvecklat användbara möjligheter att värdera naturens livsviktiga funktioner samt möjligheter att lära av naturens finurliga lösningar. Göteborgspriset instiftades 1999 av Göteborgs Stad tillsammans med ett flertal företag med syftet att stimulera till fortsatt utveckling och uppmärksamma strategiskt arbete för hållbar utveckling, nationellt och internationellt. Priset delas ut i samverkan mellan Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och följande 13 företag: Andra AP-fonden, Carl Bennet AB, Christan Berner Invest AB, Elanders AB, Eldan Recycling, Folksam, Handelsbanken, Kooperativa Förbundet, Nordea, PEAB, SEB, DB Schenker AB och SKF. Årets pris är det fjortonde i ordningen och kommer att delas ut vid en ceremoni i Göteborg den 21 november års pristagare en presentation: Janine Benyus från USA och utbildad biolog och har skrivit sex böcker, bland annat Biomimicry. Innovation Inspired by Nature I boken lyfter hon fram biomimik inom skilda områden som hur vi kan fånga energi, hur vi kan driva företag, skaffa mat och hela våra kroppar. Janines insatser och systematiska arbetsätt har skapat gränsöverskridande möten mellan biologer, tekniker och designers för att hitta smarta lösningar med inspiration från 3,8 miljarder års

4 utveckling. Janine är en av grundarna till organisationen Biomimicry 3.8 och plattformen Ask Nature genom vilka hon och hennes kolleger visar hur exempelvis knölvalens stjärtfena har inspirerat utvecklingen av effektiva vindkraftverk eller hur termitstackar stått förebild för självkylande kontorskomplex i Zimbabwe samt hur naturen inspirerar till hela system för avloppsvattenhantering Exempel på hur vi också genom biomimik lärt oss härma naturens material: TPA en produkt som består av ett protein som används för att motverka mineralisering i rör, hämtat från snäckskal. Snäckorna binder till sig kalciumkarbonater genom att utsöndra ett protein. När de ska stoppa tillväxten släpper de ett annat protein. PureBond technology - inspirerad av blåmusslans superstarka vidhäftningsförmåga har ett trälim utvecklats som är helt fritt från formaldehyd och som nu används inom trägolvsproduktion. Calera genom att imitera korallrevens byggande, gör Calera cement som binder CO 2 istället för vanlig cement som släpper ut ca 1 ton CO 2 per producerat ton cement. Nikwax Analogy genom att härma funktionen hos pälsdjur har man skapat outdoorkläder som både andas och är vattentäta men utan att använda flourkarboner. The cardboard to caviarproject, Yorkshire, Storbritannien. Det går ut på att omvandla kartong till kaviar genom en serie av enkla och kreativa processer. Problemet man utgick ifrån var avfall från restauranger. Kartonger från restauranger strimlas och ges till hästgårdar i närheten som använder det i spiltorna. När stallen städas ur läggs avfallet, med spillning, på en kompost som ger näring till kompostmask. Masken ges sedan till störarna i en tank. Fiskarna i sin tur producerar kaviar som kan levereras tillbaka till restaurangerna. Idag har projektet utvecklats och finns på flera platser i Yorkshire och kaviar från flera fiskarter produceras.

5 TX Active cement. Cement som bryter ner luftföroreningar. Cementen innehåller ett bindemedel innehållande partiklar av titandioxid. När cementen utsätts för UV-strålning (t.ex. solljus) katalyserar titandioxiden nedbrytningen av kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och olika andra oorganiska och organiska föroreningar. Lotusan paint är en målarfärg som gör att ytorna rengörs vid regn genom att imitera molekylstrukturen på lotusbladens yta. Detta är bara en av flera produkter som imiterar lotusens. Pavan Sukhdev från Indien som började sin karriär som internationella bankman men tog tjänstledigt för att leda två större miljöprojekt, det ena projektet var den banbrytande studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB). TEEB är en rapport där man försöker att fånga kostnader för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. TEEB studien är exempelvis ett viktigt underlag i FN:s arbete med att inkludera ekosystemtjänster i nationalräkenskaperna till år Den andra studien var UNEP:s The Green Economy Initiative. Pavan Sukhdev har en stark position inom den internationella bankoch finanssektorn och en bred kunskap kring biologisk mångfald. Det har bidragit till det stora förtroende han har inom vitt olika sfärer, vilket har varit en viktig faktor för arbetets framgång. Genom sin ödmjukhet inför frågorna och sitt enorma engagemang har Pavan drivit frågorna kring värdering av våra ekosystem inom FN och EU och därmed lyft dem på den internationella agendan. Värdet av ekosystemtjänster tydliggörs på tre olika nivåer: 1. Identifiera värden framförallt kulturella tjänster se och identifiera vilka andliga, religiösa, lärande och rekreativa värden som ekosystemen innebär. Dessa värden fångas sällan i monetära termer.

6 2. Visa värden innebär att tydliggöra och lyfta fram hur olika ekosystemtjänster flödar och innebär värden för olika aktörer. Dessa värden kan ofta kvantifieras, om än inte alltid i monetära termer, så kan man visa hur mycket närsalter som en våtmark kan rena, eller hur en skog buffrar vattenflöden. Detta gäller generellt ofta reglerande tjänster. 3. Fånga värden innebär att värdena uttrycks i monetära termer och också då inkorporeras i beslutsfattande. Detta gäller redan de försörjande tjänsterna (varor) men idag utvecklas också fler och fler marknader för att fånga reglerande tjänster, såsom CO2- inbindning. Juryn: Ordförande: John Holmberg, professor och vicerektor vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Övriga jurymedlemmar: Göran Carstedt, ordförande i Det Naturliga Steget och tidigare i ledande positioner inom Ikea och Volvo. Elin Eriksson, enhetschef på IVL Svenska Miljöinstitutet för enheten produkter, processer och organisationer för hållbar utveckling. Lotta Göthe, VD i företaget Ecoplan. Johanna Stål, chefredaktör för Camino, ett magasin som utforskar vägar mot en mer hållbar framtid. Johan Trouvé, VD för Västsvenska Handelskammaren.

7 Annika Åhnberg, tidigare riksdagsledamot och jordbruksminister. Tidigare pristagare: 2012: Dr Michael Biddle, USA, och Björn Söderberg, Sverige. För att Dr Biddle visat att det går att återvinna plast från blandade avfallsströmmar till högkvalitativ råvara. För att Björn Söderberg, grundare av Fair Enterprise Network, byggt upp och utvecklat ansvarsfulla företag i Nepal inom området hållbar avfallsåtervinning. 2011: FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan och Tigrayprojektet, ett från början lokalt initiativ riktat till småjordbrukare i norra Etiopen. För att de på olika sätt bidragit i arbetet i Afrika att låta hållbart jordbrukande bli motorn i samhällsutvecklingen. 2010: Ken Sherman, USA, och Randall Arauz, Costa Rica. För att de båda, på olika sätt, starkt bidragit till lösningar för en hållbar relation till havet. 2009: Anna Kajumulo Tibaijuka, Kenya, Enrique Penalosa, Colombia, Sören Hermansen, Danmark. För att de bidragit till lösningar för att skapa mer hållbara städer och regioner, miljömässigt och socialt. 2008: Theo Colborn, USA, Margot Wallström, Europa, Jan Ahlbom och Ulf Duus, Sverige. För att de gjort internationellt viktiga och uppmärksammade insatser för

8 att rensa i kemikalieträsket. 2007: Al Gore, USA. För sitt engagemang med att öka medvetenheten om den globala uppvärmningen och därigenom skapa förutsättningar att hejda klimatkrisen. 2006: Takeshi Uschiyamada, Takehisa Yaegashi och Yuichi Fujii, Japan. För sitt enastående, målmedvetna och avgörande bidrag till utvecklingen av Toyota Prius, världens första kommersiella hybridbil. 2005: Abahuzamugambi coffee cooperative, Rwanda. För arbetet med att producera kaffe på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och därigenom skapa förutsättningar för en positiv utveckling i ett av de fattigaste distrikten i Rwanda. 2004: Joan Bavaria, USA och Tessa Tennant, Storbritannien. För sitt arbete inom hållbara investeringar, där de genom opinionsbildning och etiska fonder har inspirerat företag till ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. 2003: Hans Eek, Sverige och Wolfgang Feist, Tyskland. För tekniken att bygga varma bostäder utan inbyggt värmesystem, s k passivhus. Människor och sol räcker för ett behagligt inomhusklimat, vilket leder till minskade

9 koldioxidutsläpp. 2002: Gro Harlem Brundtland, Norge. För sitt visionära och innovativa miljöarbete och lanseringen av konceptet hållbar utveckling. 2001: FSC(Forest Stewardship Council) och KRAV. För sitt arbete med miljöcertifiering och miljömärkning inom skogs- resp livsmedelsområdet. 2000: Geoffrey Ballard, Kanada För sitt engagemang och sina insatser för att säkerställa den fortsatta utvecklingen av bränslecellen. Mer information: John Holmberg, juryns ordförande, tel Anders Johansson, medieavdelningen Göteborg & Co, tel