Läs mer... Läs mer...

Transkript

1 Elsäkerhetsverkets nyhetsbrev. Ser nyhetsbrevet konstigt ut, klicka här. Teamwork och utmaningar på Elsäkerhetsverket Karl-Hugo Hult, avdelningschef för Produkter, gör sig redo att gå i pension och berättar om sin tid på Elsäkerhetsverket. Läs mer... Störsändare - farlig för samhället Störsändare har kommit mer och mer på tapeten då de används främst för att underlätta brott. De kan bland annat användas för att störa ut mobiltelefoni och GPS. Nu är det dags att titta närmare på hur vi kan få bort dessa från marknaden. Läs mer...

2 Whisky och vatten ger Carinas liv spänning! I vår artikelserie om kvinnor i elbranschen kommer vi denna gång att vända blicken åt ett lite udda och unikt håll. Denna gång får vi läsa om Carina Olsson, småskalig vattenkraftägare och elproducent i Årjäng i västra Värmland. Läs mer... Utredning med återförsäljare och kunder i fokus Under våren ska Elsäkerhetsverket utreda om det behövs nya regler om särskild information riktad till kunder i samband med försäljning av installationsmaterial för el. Läs mer... Vårens stora granskning - USBladdare I samband med kontroll av USB-laddare upptäcker Elsäkerhetsverket ofta allvarliga brister. Nu pågår en omfattande granskning av produkten där en SIFOundersökning visar konsumenters vanor kring USB-laddare. Läs mer...

3 Elsäkerhetsverket ställer ut på Elfack 2017 Varmt välkommen till vår monter C05:50 i C-hallen på Elfack 2017 på Svenska mässan i Göteborg den 9 12 maj. Mässans öppettider under veckan är tisdag torsdag och på fredagen Läs mer... Språket i fokus när nyanlända gör praktik Under har statliga myndigheter i särskilt uppdrag att anordna praktikplatser åt nyanlända. Elsäkerhetsverket har tagit emot tre personer som nu får tillämpa sina svenska språkkunskaper och lära sig hur en svensk myndighet fungerar. Läs mer... Elsäkerhetsverket föreläser om nya elsäkerhetslagen Elsäkerhetsverket fortsätter att informera kring den nya elsäkerhetslagen. Med start redan i mitten av mars kommer myndigheten att arrangera 16 informationsträffar fördelade på 8 platser runtom i landet. Läs mer...

4 På nya befattningar Nu tillsätter Elsäkerhetsverket nya avdelningschefer för avdelningarna Analys, Anläggningar och Produkter. Läs mer... Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera ELSÄKERHETSVERKET, Box 4, Kristinehamn, e-post:

5 TEAMWORK OCH UTMANINGAR PÅ ELSÄKERHETSVERKET Karl-Hugo Hult, avdelningschef för Produkter, gör sig redo att gå i pension och berättar om sin tid på Elsäkerhetsverket. Tiden går fort när man har roligt. Efter olika uppdrag inom kraft- och värmeproduktion och eldistribution blev det verkligen pricken över i med jobbet på Elsäkerhetsverket och Avdelningen för produkter. Jag visste en del om elektriska produkter men nu blev det fokus på elektriska prylar som folk i allmänhet köper och det var nytt för mig. Utvecklingen av både teknik och nya produkter på marknaden går i en rasande fart och det har passat mig bra att slippa sitta på bänken. Säkerhetsarbetet för produkter har känts meningsfullt och det är lätt att inspireras och vilja hjälpa till. Teamwork Jag har under sju år haft förmånen att lära känna och jobbat ihop med ett fantastiskt team på produktavdelningen. I min roll har jag fått vara en del av ett nätverk med stor kompetens som verkligen brinner för det här med elsäkerhet och EMC. Det gäller då inte bara i arbetet på myndigheten, utan också vid de kontakter jag regelbundet haft med andra myndigheter och i det nordiska samarbetet samt i de olika arbetsgrupperna inom EU. Prat och verkstad Arbetet har varit prat och verkstad och det har jag tyckt om. Ett exempel är det så kallade varupaketet som senare följdes av nya direktiv och sedan införlivandet av dessa. Detta digra arbete har pågått under hela min tid på myndigheten. Det har varit stimulerande att tillsammans med duktiga medarbetare och i samtal med marknadens aktörer och användare, ha fått vara en del av att utveckla de regler som styr säkerhet för produkter och sedan verka för att sprida kunskap på olika sätt.

6 Roliga minnen Jag minns med nöje första mötet i Bryssel när jag på knagglig engelska fick beskriva lysdiodrören som orsakat ett tillbud vid montering. Jag tänker också på när vi brottades med laddare eller elsäkerhetsproblem för produkter som används till eftermontering i bilar. Och tänk alla diskussioner om produkter som varit misstänkt farliga, kanske lockat barn, eller bara att få dyka ner i och försöka förstå om produkter kan ha risker för överslag eller brand. Allt det där minns jag som spännande och roligt. Tack för mig! Nu ligger nya utmaningar och väntar. Nya metoder för marknadskontroll kommer att prövas skarpt framöver men det lämnar jag med varm hand över till min efterträdare och till alla duktiga medarbetare. Istället väljer jag projektet pension som handlar om familj, resor med motorcykel och snickeri vid sommarhuset. Min egen kontroll av att visionen trygga och säkra produkter stannar i fortsättningen vid att kolla medierna till morgonkaffet om Elsäkerhetsverket gått igång på farliga produkter som smugit sig in på marknaden. Text: Karl-Hugo Hult Foto: Elsäkerhetsverket

7 STÖRSÄNDARE FARLIG FÖR SAMHÄLLET Störsändare har kommit mer och mer på tapeten då de används främst för att underlätta brott. De kan bland annat användas för att störa ut mobiltelefoni och GPS. Nu är det dags att titta närmare på hur vi kan få bort dessa från marknaden. En störsändare är en apparat som är skapad för att avsiktligt störa ut radiotrafik, dvs allt från mobiltelefoni, GPS till den radiosignal som hjälper dig att låsa bilen på parkeringen utanför mataffären. Eftersom det finns en potential för att störa samhällsviktig kommunikation anses störsändare så farliga att innehav är olagligt. Det är bara vissa myndigheter som får hantera störsändare, varav Elsäkerhetsverket är en. Nu drar vi igång ett gemensamt projekt tillsammans med Polisen och Post- och Telestyrelsen där vi kommer att ta reda på hur vi på ett effektivt sätt kan få stopp på försäljningen av dessa i Sverige. Projektet kommer att pågå under året. Faktaruta Innehav är olagligt för alla utom ett fåtal myndigheter. Olagliga att sälja. Gjord för att avsiktligen störa ut radio. Finns i varianter små som mobiltelefoner till större apparater. Text: Martin Gustafsson Foto: Mostphotos

8 WHISKY OCH VATTEN GER CARINAS LIV SPÄNNING! I vår artikelserie om kvinnor i elbranschen kommer vi denna gång att vända blicken åt ett lite udda och unikt håll. Denna gång får vi läsa om Carina Olsson, småskalig vattenkraftägare och elproducent i Årjäng i västra Värmland. Carina är idag 53 år och har på gamla dar flyttat tillbaka till det gamla föräldrahemmet efter att ha bott över trettio år i Karlstadtrakten. När hon fick möjlighet att ta över gården efter sina föräldrar, flyttade Carina hem igen med sin man Morgan och katten Gôbben under Gården kallas Villan, strax intill Lianeälven vid Holmedalssjön. Stället är oerhört stilla och vackert, riktigt lantligt och skönt, dit både strömstare och andra sällsynta djurarter har hittat en fristad. På ägorna finns, förutom skogsbruk även utarrenderat jordbruk, en gammal kraftstation som byggdes 1920 av Carinas farfar. Men historien är äldre än så. Redan på 1800-talet fanns det en så kallad allmänningskvarn och en tvättstuga som alla hade tillgång till. Men av dessa båda byggnader finns idag bara ruiner. Nu för tiden finns bara farfars gamla kraftstation kvar och den kraftstation som Carinas familj byggde 1991, 50 meter nedanför den gamla. Som så många andra små kraftverk ligger även Carinas kraftverk vid ett vattendrag som i hundratals år nyttjats av människan. Och så har vi vårt whiskydestilleri som håller på att byggas just nu, skrattar Carina som längtar till hösten. Då kör vi igång både produktion och öppnar vårt besökscenter. Många småskaliga vattenkraftverk Förr byggdes många småskaliga vattenkraftverk av små bruksägare på uppmaning av kungen och samhället. Detta för att säkerställa det ökade behovet av el lokalt i byarna och den närliggande industrin. Det var så att säga mest praktiskt så. Man tog

9 på den tiden inte särskilt stor hänsyn till miljön, då behovet av el var det som styrde. Och den el man inte använde, försvann i tomma intet. Idag finns knappt 1900 småskaliga vattenkraftverk i landet och flera har, precis som Carina, ursprungsgaranti för grön el, vilket visar att man tar hänsyn till miljön på ett helt annat sätt än förr. Den el som produceras, levereras till det elbolag som äger det närliggande nätet och i Carinas fall är det Fortum. All el kommer med andra ord till användning; av Carina själv, eller någon annan som nyttjar Fortums nät. Carinas kraftverk producerar ungefär lika mycket som 3-5 villor med el-värme förbrukar på ett år. Men jag tjänar inga pengar på att ha ett kraftverk. Det går plus-minus noll. Detta är mer en livsstil och ett aktivt val, säger Carina. Det låter som en otrolig idyll. Carina har utsikt mot en vackert belägen damm som ligger spegelblank och med ett rikt djurliv. När hon tänder lamporna hemma vet hon att elen är bland det renaste, grönaste man kan få och naturen mår bra, det ser hon ju. Den otroligt sällsynta strömstaren trivs gott. Minken och fisken likaså. Badplatsen en bit bort är välbesökt och mycket uppskattad på sommaren. Det finns vatten under bryggorna uppströms och bron nedströms svämmas inte över vid för mycket regn. Men det är en slitsam idyll. Carina och hennes familj sköter om denna kraftstation 365 dagar per år. Det tragiska är att jag kommer att få besvär att få behålla min kraftstation, suckar Carina. Ramdirektivet för vatten antogs år 2000 Det har med åren blivit oerhört mycket byråkrati kring att äga ett vattenkraftverk. För snart sjutton år sedan antogs ramdirektivet för vatten av EU. Direktivet säger i princip att vi ska ha världens bästa vatten i Europa, men det finns möjlighet till

10 undantag för vattenförekomster som är konstgjorda om det finns samhällsekonomiska behov för det. När direktivet infördes några år senare i den svenska miljöbalken, togs inte de undantag som nämns i direktivet med. Länsstyrelsen kontrollerar nu systematiskt över alla vattenflöden, vilket i praktiken kan innebära stora konsekvenser för många av våra småskaliga kraftverk. Och alla befintliga kraftverk måste nu ansöka om att få vara kvar och ansökan är formulerad så att man egentligen ansöker om att driva en ny verksamhet. Dammen och kraftverket finns där redan, men jag måste i praktiken ansöka om att få anlägga en ny damm och bygga ett nytt kraftverk. Just nu ligger Carinas fall hos miljödomstolen, så det är bara att hålla tummarna för att hon får behålla sitt kraftverk och fortsätta att producera grön el. En ansökan kostar runt kronor och om hon inte får den godkänd, måste hon återställa så som det såg ut innan vattnet togs i bruk. Det innebär att dammen ska bort, kraftverket rivas och miljön återställas så som det såg ut på 1500-talet. Jag har alltid varit en bonnunge som lärt mig att ta vara på miljön på bästa sätt. Slaktar vi en gris tar vi vara på allt från tryne till knorr. Jag kämpar på, för sitter jag på en guldgruva med helekologisk el som inte förstör någonting i naturen, så finns det inte något annat val i mina ögon, avslutar hon med något trotsigt i blicken! Och fyra snabba - vad väljer du: 1 Sommar eller vinter? Sommar 2 Kött eller fisk? Kött 3 Åka bil eller kollektivt? Bil (finns inget alternativ) 4 Popmusik eller klassiskt? Pop

11 Faktaruta: Stationen Fallhöjd Tublängd Generator effekt Turbineffekt ca Turbintyp PLC styr och reglersystem Årsproduktion ca ca 7 meter ca 100 m 47 kw 40 kw Kaplanturbin kwh Text: Maria Fallström Foto: Privata

12 ÅTERFÖRSÄLJARE OCH KUNDER I FOKUS NÄR ELSÄKERHETSVERKET UTREDER INFORMATIONSBEHOV Under våren ska Elsäkerhetsverket utreda om det behövs nya regler om särskild information riktad till kunder i samband med försäljning av installationsmaterial för el. Utredningen ska ge svar på om konsumenterna och elinstallatörer med begränsningar i sin behörighet, känner till att de ska avhålla sig från att köpa och själva installera visst installationsmaterial. Projektet är ett regeringsuppdrag och ska vara klart den 30 juni Information vid köp ska leda till färre olyckor Elsäkerhetsverket har tidigare haft kontakt med återförsäljare och diskuterat behovet av ökade informationsinsatser. Projektet ska genomföra flera undersökningar och kontakter med berörda branschorgan för att ge en bild av problemens omfattning. Har köparna exempelvis behov av mer information än den som ges idag? Får de, och andra köpare, den information de behöver för att förhindra obehörigt elinstallationsarbete? Utgångspunkten är att alla elinstallationsarbeten kräver behörighet. Eftersom det finns olika typer av behörigheter gäller det också att den som är elinstallatör ska känna till vilka typer av installationer denne får göra och inte. När det gäller konsumenter eller hemma-fixare ska de inte göra några elinstallationer alls.

13 De allra flesta vet att de inte får utföra elinstallationer utan behörighet. I en undersökning vi gjorde 2016 var det bara 7 procent av tillfrågade konsumenter som trodde att de själva fick byta ut ojordade uttag till jordade, Nu vill vi gå vidare och ta reda på vad dessa 7 procent gör när de kommer till en butik och vill köpa apparatdosor och installationskabel, säger Kim Reenaas, chef på Avdelningen för produkter på Elsäkerhetsverket. Branschen ges möjlighet att påverka Sammanställningen av undersökningar kommer att presenteras för återförsäljarna och andra berörda, så att myndigheten får en så bra genomlysning som möjligt av problembeskrivningen. När den bilden är klar, tittar projektet på vilka andra alternativ som finns, till att införa tvingande regler. Fokus för vårt arbete kommer vara att tillsammans med branschen hitta en lösning som hanterar problemet. Om inte regler visar sig vara en ändamålsenlig lösning, kommer vi inte att föreslå det, säger Kim Reenaas. Som jag ser det måste vi först och främst vara överens om vad problemet är och därefter komma överens om en lösning som fungerar på både kort och lång sikt! Elsäkerhetsverket kommer att ha särskild kontakt med Svensk Handel, SEK Svensk Elstandard, Elektriska nämnden och Installatörsföretagen. Alla som vill framföra synpunkter eller delta på annat sätt är välkomna att ta kontakt med Elsäkerhetsverket där Kim Reenaas är projektledare. Berörda företag och organisationer kommer att få en inbjudan till möte den 10 maj i Stockholm. Nya regler ger nya möjligheter Den 1 juli 2017 börjar den nya elsäkerhetslagen att gälla. De ändringar i det så kallade behörighetssystemet som görs, kommer att underlätta informationsgivningen för återförsäljare. Då ska alla som utför elinstallationer åt andra vara registrerade hos Elsäkerhetsverket. Företagen är också indelade i verksamhetstyper som begränsar vilka elinstallationer som får göras. Det innebär att både konsumenter och de som arbetar med el får lättare att kontrollera vilka arbeten som får utföras av vem. Text: Cia Edlund Foto: Mostphotos MER INFORMATION Den nya elsäkerhetslagen som börjar gälla 1 juli 2017 Elsäkerhetsverkets möte med butikskedjorna 2014 ANDRA WEBBPLATSER Elsäkerhetsverkets regleringsbrev 2017, hos Ekonomistyrningsverket

14 VÅRENS STORA GRANSKNING - USB- LADDARE I samband med kontroll av USB-laddare upptäcker Elsäkerhetsverket ofta allvarliga brister. Nu pågår en omfattande granskning av produkten där en SIFOundersökning visar konsumenters vanor kring USB-laddare. Elsäkerhetsverket har startat en omfattande granskning av USB-laddare. Syftet är att få en bild av hur stort problemet med farliga USB-laddare är och utreda hur olika tillverkare uppfyller säkerhets- och skyddskraven. Många nyheter om farliga laddare Elolyckor och incidenter med USB-laddare förekommer ofta i medierna. I de anmälningar om produkten som kommer in till Elsäkerhetsverket fördelar sig ungefär 50 procent på brand/brandtillbud, 20 procent på elchock och 30 procent på övriga orsaker. Vi sätter ofta försäljningsförbud på enstaka laddare men för att få en större effekt av vår marknadskontroll och öka kunskapen i samhället, ser vi att en djupare utredning är nödvändig, säger Mikael Carlson, projektledare och inspektör vid Elsäkerhetsverket. Projektet ska utreda om man med en riktad marknadskontroll i kombination med informationsinsatser, kan få en större effekt och ändrat beteende hos slutkonsument. SIFO-mätning Strax före årsskiftet genomförde Elsäkerhetsverket en SIFO-undersökning bland personer år. Den innehöll 17 frågor om köp och användning av USB-laddare. Resultatet visar bland annat att: En av tio i undersökningen är villiga att betala mer än 150 kronor för en laddare. Nästan hälften köper ibland eller alltid laddare av okända märken medan en av fyra alltid köper laddare av kända märken. Tre av fyra laddar ibland eller alltid på natten. Över hälften låter laddaren ibland eller alltid sitta kvar i uttaget då man inte laddar. Detta är vanligare bland unga än äldre.

15 Att nästan tre av fyra laddar medan de sover stämmer väl överens med en tidigare undersökning som Trygg Hansa gjorde 2015, säger Mikael Carlson.

16 Stora som små granskas Elsäkerhetsverket kontrollerar 60 laddare som köps från butiker och via internet. Såväl dyra som billiga laddare från både kända och okända varumärken testas. För att få mer kunskap om produkttypen sker parallella undersökningar hos såväl oberoende testlabb som Elsäkerhetsverket själva. Förra året kom nya EU-direktiv och nya föreskrifter som bland annat innebär att marknadsaktörer ska uppdatera sin EU-försäkran för sina produkter. EU-försäkran dokumenterar CE-märkningen och ska innehålla information om tillverkaren samt vilka krav som tillverkaren försäkrar att produkten uppfyller. Har produkten ingen EU-försäkran så får den inte säljas inom EU. En del av vår undersökning i år är att se hur väl marknaden har anpassat sig till de nya produktreglerna som kom 2016, säger Mikael Carlson. Vad tittar man på? För att få så säkra resultat som möjligt sker parallella undersökningar hos såväl oberoende testlabb som Elsäkerhetsverket själva, men EU-försäkran kontrolleras enbart av Elsäkerhetsverket. Vi tittar på tekniska egenskaper som strömstyrka och konstruktion och hur energieffektiva laddarna är. Vi undersöker också hur sannolikt det är att den kan ge elektriska störningar på andra system exempelvis radiokommunikation och elnät, samt undersöker om det finns korrekt dokumentation och märkning, säger Mikael Carlson. Bli en uppmärksam konsument! Vi hoppas att få upp ögonen på marknaden, inköpare och slutkonsumenter så att man blir mer uppmärksam på ansvaret när man säljer, förmedlar och köper USBladdare. Just denna produktkategori omfattas av en massa tveksamma produkter. Vi

17 ser redan nu att många aktörer inte följer lagen gällande CE-märkning och EUförsäkran och det är allvarligt, avslutar Mikael Carlson. Resultatet av hela undersökningen publiceras i en rapport under juni månad. Mikael Carlson, projektledare Projektet leds av Mikael Carlson och projektdeltagare är, Henrik Olsson från Avdelningen för anläggningar, Thomas Nilsson, Margareta Willbergh och Birgitta Andersson från Avdelningen för produkter och t.f verksjurist Karin Sjöberg. Tips om vad man bör tänka på gällande USB-laddare Köp endast CE-märkta produkter där det klart framgår vem som är importör/tillverkare och hur man kan komma i kontakt med importören/tillverkaren Använd laddaren när du har uppsikt, inte när du sover. Kassera en laddare som blir farligt varm eller inte förmår ladda ordentligt. Text: Cia Edlund Foto: Elsäkerhetsverket MER INFORMATION Anmäl en farlig eller störande elprodukt ANDRA WEBBPLATSER Utredning "Counterfeit Iphone Adapters", hos UL

18 ELSÄKERHETSVERKET STÄLLER UT PÅ ELFACK 2017 Varmt välkommen till vår monter C05:50 i C-hallen på Elfack 2017 på Svenska mässan i Göteborg den 9 12 maj. Mässans öppettider under veckan är tisdag torsdag och på fredagen I år kommer vi främst att lägga fokus på den nya elsäkerhetslagen som träder i kraft 1 juli Den nya lagstiftningen påverkar de flesta grupper i samhället; företag, elinstallatörer, yrkespersoner och privatpersoner. Bland annat ska ni företag som gör elarbete på andras anläggningar registrera er i vår e-tjänst på webbplatsen Under mässveckan på Elfack berättar vi mer om detta och du har även möjlighet att registrera ditt företag direkt i montern. Vi kommer även att hålla några korta seminarier på scenen Forum El. Tisdag 9 maj, 11:10-11:30 Vad har du för ansvar egentligen? Föreläsare: Kim Reenaas, chef för Avdelningen produkter Alla har ansvar, hela tiden. Vad innebär då detta? Elsäkerhetsverket kommer visa upp ansvarskartan och berätta om den viktiga skillnaden mellan ansvar och ansvarsutkrävande? Vi kommer också att misslyckas med att peka ut vem som har ansvaret för en viss situation. Tisdag 9 maj, 14:20-14:40 Energibranschen i förändring? Föreläsare: Elisabet Falemo, GD

19 Elisabet Falemo beskriver på ett personligt sätt hur vi förändrat vår energianvändning från fossil och farlig till förnybar och smart. Men vad är det för fossila strukturer som gör att många tror att man måste vara tekniknörd och man för att jobba med energi? Onsdag 10 maj, 9:55-10:15 Ny elsäkerhetslag stärker branschen! Föreläsare: Peter Lindberg, inspektör och projektledare Elinstallationsföretag ansvarar för utförandet och utövar egenkontroll över elinstallationsverksamheten Genom att kontrollera om företaget man vill anlita är registrerat i Elsäkerhetsverkets företagsregister bidrar detta till att det blir samma villkor för alla som är verksamma med elinstallationsarbete Elsäkerhetsverket får bättre möjligheter att genomföra tillsyn av och vidta åtgärder mot oseriösa aktörer. Torsdag 11 maj 09:55-10:55 Har du koll på egenkontrollprogrammet? Föreläsare: Johan Lidbaum, inspektör Elsäkerhetsverket tar upp de vanligaste frågorna om det egenkontrollprogram som samtliga elinstallationsföretag ska ha på plats den 1 juli Torsdag 11 maj 11:10 11:30 Se upp för nya kontakter i taket! Föreläsare: Katarina Olofsson, inspektör Den första april 2019 blir de nya DCL-kontakterna obligatoriska som lampkontakter även i Sverige. Det innebär att de svenska lamputtagen försvinner. Har ni börjat framtidssäkra era anläggningar? Fredag 12 maj 11:10-11:30 Försäljning av elektriska produkter hur ser informationskraven se ut? Föreläsare: Katarina Olofsson, inspektör Elsäkerhetsverket har fått ett särskilt regeringsuppdrag 2017 som innebär att myndigheten ska utreda om det bör införas krav på särskild information riktad till kunder i samband med försäljning av installationsmateriel för el. Elsäkerhetsverket kommer att berätta om en färsk undersökning gällande hur konsumenter tänker när de köper installationsmateriel och vad de sedan gör med det? Skriv ut ditt kostnadsfria entrékort här.

20 För mer information om Elfack 2017, vänligen besök Vi ses i Elsäkerhetsverkets monter C05:50! Text: Maria Fallström Foto: Elsäkerhetsverket

21 SPRÅKET I FOKUS NÄR NYANLÄNDA GÖR PRAKTIK Under har statliga myndigheter i särskilt uppdrag att anordna praktikplatser åt nyanlända. Elsäkerhetsverket har nu kommit igång med praktikverksamheten och har under våren tagit emot tre personer som nu får tillämpa sina svenska språkkunskaper och lära sig det mesta om hur en svensk myndighet fungerar. Amer Sawsow, Samer Al Jbawi och Mohamad Kasem kom till Sverige för cirka tre år sedan. De har olika bakgrund men när de hamnade i samma situation och med samma möjlighet att få erfarenhet från yrkeslivet i sitt nya hemland tackade de snabbt ja. Värdet i gemenskapen på en svensk arbetsplats Mohamad Kasem, Amer Sawsow och Samer Al Jbawi. I Sverige samarbetar anställda mer och det är mer datorarbete, säger Mohamad Kasem, som har en gedigen utbildning och erfarenhet som företagsekonom och elingenjör i Syrien. Han säger att något av det bästa med att praktisera hos Elsäkerhetsverket är möjligheten att öva på språket, och att lära sig fler yrkestermer.

22 Amer Sawsow instämmer och påpekar fler fördelar med den här praktikperioden. Att få se hur det är på en arbetsplats i Sverige är jätteviktig, särskilt inom rätt yrkesområde. Jag behöver också veta hur lagarna ser ut som styr arbetet här, säger han. Amer har en juristutbildning från universitetet i Damaskus och lång erfarenhet som advokat i egen firma. Mitt tidigare jobb i Syrien, att testa produkter så att de uppfyller fastställda krav, påminner mycket om det jag får göra här hos Elsäkerhetsverket, säger Samer Al Jbawi. En stor skillnad är att i Sverige jobbar de anställda mer fritt, utan ständiga direktiv från chefen, fortsätter han. Samer utbildade sig i maskinteknik och har bland annat jobbat för jordbruksverket i Syrien. Samer, liksom Amer och Mohamad, hoppas på att snabbt komma in på arbetsmarknaden, för att kunna använda sina yrkeskunskaper i sitt nya hemland. Praktik ett särskilt viktigt uppdrag Arbete är den främsta nyckeln till etablering i Sverige. Det konstaterar regeringen i beslutet som riktar sig till statliga myndigheter för att komma igång med arbetet att ta emot praktikanter. På en arbetsplats får man inte bara möjlighet att prata och skriva svenska, man får också lära känna hur en arbetsplats ser ut och fungerar och man skapar snabbt nya nätverk. Elsäkerhetsverket kan bara bekräfta att praktikplatser är ett bra sätt att verka för etablering. Vi tycker att det fungerar jättebra med praktikverksamheten och vi märker att det ger resultat. Språkutvecklingen har varit fantastisk hos alla våra praktikanter. Trots e-post och chatt-funktioner med mera så har vi ju fortfarande många möten på våra arbetsplatser, och det har vi haft stor nytta av i praktikverksamheten, säger Bosse Johansson som är en av fem handledare på Elsäkerhetsverket. Praktiken har utformats så att alla praktikanter får en handledare som ser till att praktikanten får en första introduktion till arbetsplatsen och verksamheten som bedrivs. Redan från början får den som gör praktik också delta i diverse möten och följa olika medarbetare för att se hur vi arbetar. Genom det och andra aktiviteter får man träna på språket så mycket det bara går. Tanken är också att det ska vara så enkelt som möjligt för den som gör praktik, men också för alla på myndigheten som är involverade. Vi tycker att det är viktigt att så många som möjligt får göra praktik och har hittat en metod där vi anpassar praktiken efter hur vi arbetar. Det gör att den som gör praktik får delta i väldigt hög grad, utan att vi behöver göra stora anpassningar i

23 verksamheten, säger Ingrid Öhlén, administrativ chef på Elsäkerhetsverket som samordnar praktikverksamheten. Viktigaste lärdomen det är bara att köra Elsäkerhetsverket kommer att utvärdera praktikverksamheten och se över om den metod som testats är tillräckligt bra för att fortsätta arbeta med. Man tar också med sig erfarenheterna från praktikverksamheten när det nu är dags att starta upp arbetet med moderna beredskapsjobb. Moderna beredskapsjobb och Praktik i staten riktar sig till viss del till samma målgrupper. En skillnad mellan de två åtgärderna är att Moderna beredskapsjobb inte en sorts praktik, utan istället en tidsbegränsad anställning på en statlig myndighet som subventioneras med särskilt anställningsstöd. Elsäkerhetsverket har i många år arrangerat olika typer av praktikplatser i myndigheten. Vad har då den viktigaste lärdomen varit? Det är bara att köra! Vi har genom åren lärt oss att inte låta det bästa stå i det godas väg, säger Ingrid Öhlén, och förklarar vidare. Det går inte att lösa alla detaljfrågor i förväg, vi måste våga sätta igång och ha tillit till att vissa detaljer löser vi på vägen. Text: Kim Reenaas/Malin Nergård Foto: Elsäkerhetsverket ANDRA WEBBPLATSER Praktik i staten Moderna beredskapsjobb

24 ELSÄKERHETSVERKET PÅ VÅRTURNÉ FÖRELÄSER OM NYA ELSÄKERHETSLAGEN Elsäkerhetsverket fortsätter att informera kring den nya elsäkerhetslagen. Med start redan i mitten av mars kommer myndigheten att arrangera 16 informationsträffar fördelade på 8 platser runtom i landet. Anledningen är den nya elsäkerhetslagen som träder i kraft den 1 juli i år. Den nya elsäkerhetslagen ställer helt nya krav på företag som utför elinstallationer. Det innefattar bland annat krav på egenkontrollprogram och även registrering hos Elsäkerhetsverket för de företag som utför elinstallationsarbete på annans anläggning, exempelvis hemma hos dig eller mig. Kostnadsfria seminarier Kommande informationsträffar är kostnadsfria och anordnas för att ge branschen information, stöd och vägledning när det gäller det nya regelverket. Elsäkerhetsverkets representanter kommer bland annat att berätta om innehåll i egenkontrollprogrammet och de andra kraven som ställs på elinstallationsföretag. Deltagarna kommer också ha chansen att ställa frågor kring den nya elsäkerhetslagen och hur den påverkar just dem. Handbok elinstallationer enligt elsäkerhetslagen Under seminarierna kommer det att hänvisas en del till den handbok som tagits fram av Elsäkerhetsverket. Den finns som hjälp för att tolka och kunna efterleva det nya regelverket. Denna handbok som än så länge finns som preliminär utgåva på Elsäkerhetsverkets webbplats, kommer under våren att uppdateras till Utgåva 1. Detta efter att den nya elsäkerhetsförordningen och de nya föreskrifterna är på plats.

25 Här kan du träffa oss anmäl dig redan idag! Anmälan till träffarna görs på Elsäkerhetsverkets hemsida. Observera att det är två stycken identiska föreläsningar vid samma ort och att man alltså kan välja att gå antingen förmiddag eller eftermiddag. Informationsträffarna äger rum på följande orter: Umeå Stockholm Malmö Linköping Karlstad Sundsvall Luleå Göteborg Vad händer mer kring den nya elsäkerhetslagen? E-tjänsten för företagsregistrering är öppen Sedan e-tjänsten för registrering av elinstallationsföretag öppnade den 16 januari så har nästan 3000 företag registrerats. Det är alltså företag och organisationer som utför elinstallationsarbete på annans anläggning, exempelvis hemma hos dig och mig, som ska registrera sin verksamhet hos Elsäkerhetsverket. Efter den 1 juli i år kommer registret att vara sökbart för allmänheten. Det innebär att konsumenter och professionella beställare kommer att kunna kolla upp att elinstallationsföretaget de planerar att anlita, har åtagit sig att följa de nya reglerna samt står under Elsäkerhetsverkets tillsyn. Denna tjänst heter Kolla elföretaget. Elsäkerhetsverket deltar på Elfack 2017 den 9-12 maj, Svenska mässan, Göteborg Elsäkerhetsverket hittar ni i monter C05:50 på nedre plan. Där kan ni ställa frågor om exempelvis den nya elsäkerhetslagen eller andra frågor om el. Läs mer på vår webbplats. Text: Camilla Arnäs-Nielsen

26

27 PÅ NYA BEFATTNINGAR Nu tillsätter Elsäkerhetsverket nya avdelningschefer för avdelningarna Analys, Anläggningar och Produkter. Under mars månad får Elsäkerhetsverket nya avdelningschefer i samband med att Bosse Johansson (chef för Avdelningen för anläggningar och regionchef Väst) och Karl-Hugo Hult (chef för Avdelningen för produkter) går i pension. Aktuellt har frågat Anders Richert, Kim Reenaas och Per Höjevik hur de ser på sina nya roller och vad som är fokus för avdelningarna den närmsta tiden. Avdelningen för anläggningar laddar för nya regler och nya rutiner Anders Richert tar över som chef för hela Avdelningen anläggningar och fortsätter även i sin roll som teknisk direktör för Elsäkerhetsverket. Det känns spännande att få leda utvecklingen tillsammans med alla på avdelningen. Samverkan och dialog såväl internt som externt har skapat goda förutsättningar. Detta tillsammans med de förbättrade processer och rutiner som vi nu sammanställer i en ny rutin, skapar en plattform för att öka effekterna av vårt arbete, säger Anders Richert. Behörighetsreformen är en central fråga för såväl Anläggningar som hela myndigheten och allt fler delar av reformprojektet går nu ut i linjen. Reformen ställer krav på utvecklingen av tillsynsmetodiken nu när vi får en ny part, men ger också möjlighet att fortsätta harmoniseringsarbetet i arbetssätt mellan inspektörer och regioner. Vi har en stark bas, vi har en pågående utveckling och det är vi tillsammans som formar framtiden, säger Anders Richert. Reformarbete och regeringsuppdrag för Analysavdelningen Elsäkerhetsverkets arbete med behörighetsreformen påverkar arbetet på Analysavdelningen till stor del. Mycket arbete har lagts ner och många förändringar är genomförda men en del är fortfarande kvar att hantera. Nu får Per Höjevik leda arbetet även framöver.

28 Jag har förvisso haft den stora äran att leda avdelningen i snart två år, men jag ser ändå detta lite som en nystart när mitt tidsbegränsade uppdrag nu övergår i en anställning. Det reformarbete som präglat mycket av vårt arbete de senaste åren håller på att sjösättas. Hittills har allt gått väldigt bra, det återstår dock en del arbete innan allt är på plats, säger Per Höjevik. Uppdraget och samarbetet med övriga avdelningar har utvecklats mycket sedan avdelningen nybildades för drygt två år sedan. Under 2017 har Analys exempelvis ansvaret för att se till att två viktiga regeringsuppdrag genomförs. Jag ser med tillförsikt fram emot de utmaningar som står framför oss. Jag känner att med den bemanning vi idag har, tillsammans med de personer som är på väg in och det kreativa samarbete vi fått till med övriga avdelningar, är Elsäkerhetsverket väl rustat för alla utmaningar som står framför oss, säger Per Höjevik. Moderniserade regler och rutiner skapar stabilitet och möjligheter på Produktavdelningen Avdelningen för produkter har arbetat länge med de nya regelverken och nu har också flera nya rutiner inom flera områden kommit på plats. I mars månad tillträder Kim Reenaas som ny chef för avdelningen. Kim har tidigare varit myndighetens verksjurist. Det är ett väldigt angenämt läge att komma in som ny avdelningschef. Många stora pusselbitar har kommit på plats de senaste åren och vi har samtidigt utvecklat vår samverkan med andra aktörer och konstant höjt ribban när det gäller kommunikationsarbetet. Nu ska vi landa i de nya rutinerna och det ska bli riktigt spännande att utvärdera effekterna längre fram, säger Kim Reenaas Kim berättar vidare att avdelningen under våren kommer att arbeta med interna frågor som hur vi arbetar inom de olika verksamhetsområdena och fördelar våra resurser mellan dessa samt om vi ser att det finns behov av att stärka vår närvaro inom något område. Hon ser också fram emot att se vilka resultat myndighetens kommunikationsarbete inom området kommer ge på lite längre sikt.

29 Jag hoppas att det ska bli lite av en nystart för avdelningen. Jag är väldigt mån om att vi i ett tidigt skede utvecklar en gemensam bild av hur vi på bästa sätt ska fullgöra det uppdrag vi har, säger Kim Reenaas förväntansfullt. Text: Cia Edlund Foto: Maria Obed