Trollbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trollbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med förskolans personal Vår vision JAG kan DU kan, TILLSAMMANS kan vi mer! Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet En del barn har deltagit genom intervjuer i kartläggningarna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har inte gjorts delaktiga i arbetet med att upprätta planen. Personalens delaktighet All personal har varit delaktig i arbetet med att upprätta planen. Varje arbetslag har tillsammans diskuterat och formulerat hur man arbetar främjande med likabehandling. Varje arbetslag har genomfört rumsobservationer och eller intervjuer med barnen på avdelningarna och utifrån det kartlagt och formulerat mål/ åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förankring av planen Planen levandegörs och är en del i det vardagliga arbetet med barnen. Vi diskuterar, agerar och tillsammans gör vi barnen medvetna om planens syfte och innehåll. Planen ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete och vi lyfter innehåll på planeringar, arbetsplatsträffar och andra forum. Vårdnadshavare får information på förskolans hemsida, via månadsbrev, på föräldramöten, i hallen på förskolan samt vid utvecklingssamtal.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personal och förskolechef har gått igenom och diskuterat kring hur man har arbetat med de främjande åtgärder man angett utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Likaså har vi gått igenom och diskuterat vilka risker man såg i kartläggningarna och om mål och åtgärder följts upp och utvärderats som man bestämt. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal och förskolechef Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Pedagogers närvaro och delaktighet bland barnen ger större möjligheter till bra samspel mellan barnen och samtidigt medvetandegörs man som pedagog oftare på situationer där risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan uppstå. Att som pedagog vara lyhörd för barnens behov och utifrån det ha föränderliga miljöer och material tycker vi gör att vi lockar både pojkar och flickor i leken i de olika rummen vi har. Att som pedagog ge möjligheter till möten där barn och pedagoger tillsammans reflekterar över situationer som uppstått/kan uppstå och kontinuerligt arbeta med att uppmärksammas på/ avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På liknande sätt som i år Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef

4 Främjande insatser Namn Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Pedagogerna på förskolan arbetar för att ha en förskola fri från kränkningar. Barnen ska ha kännedom om situationer som kan vara/ uppfattas som kränkande och få lära sig hur de kan göra när man själv eller en kamrat blir utsatt för kränkande behandling. Insats Alla anställda genom sitt agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas regelbundet lyfta frågan om bemötande och respekt för varandra i arbetslaget/enheten. Som pedagog vara observant på barnens reaktioner och vid behov hitta alternativa sätt vid gruppindelningar, val aktiviteter, förflyttning utanför förskolan mm. (t.ex. valkort) Vara medvetna om hur vi pedagoger fördelar oss i barngruppen (kvar i barnens aktiviteter samt löpare som tar hand om situationer som uppstår (t.ex. välkomna barn som kommer för dagen, toalettbesök/blöjbyte). Arbeta med olika uttrycksformer såsom drama, litteratur och symbol figurer (tex handdockor) för att utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap att lösa konflikter. Tillsammans med barnen diskutera olika situationer som kan uppfattas som kränkande för barn och vuxna och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsatts för kränkningar. Arbeta med dilemmadiskussioner kontinuerligt på förskolan (barn och pedagoger har möten tillsammans). Stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och stärka barnens självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Att våga säga NEJ när det inte känns ok är mycket viktigt! (stopptecken). Inbjudningar till kalas och dylikt delas inte ut på förskolan.

5 Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling av flickor och pojkar Områden som berörs av insatsen Kön Både flickor och pojkar ska bli bemötta på ett likvärdigt sätt och vi arbetar för att förebygga traditionella könsnormer. Insats Använda oss av metoder som fördelar talutrymmet för barnen. Tänka att vi har barn, inte pojkar och flickor på vår förskola Använda oss av valkort med aktiviteter som motverkar traditionella könsmönster för att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Som pedagog inte kommentera barns agerande och utseende utifrån traditionella könsnormer (t.ex. söt tjej, tuff kille). Som pedagog ha en jämlik syn på barnen i omsorgssituationer (t.ex. vid på- och avklädning i tamburen). Ansvarig

6 Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Alla på vår förskola ska bli bemötta på ett likvärdigt sätt med hänsyn och respekt. Insats Det finns varierat utklädningsmaterial som är tillgängligt och tillåtande för alla. Som pedagog ha ett könsneutralt förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen. Som pedagog inte kommentera barns agerande och utseende utifrån traditionella könsnormer (t.ex. söt tjej, tuff kille). Att verka för att alla, barn och vuxna, bemöts med hänsyn och respekt. Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling oavsett etnicitet Områden som berörs av insatsen

7 Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna stolthet över sitt ursprung och etnicitet. Insats Uppmärksamma andra kulturers högtider. Använda oss av ramsor och sånger på de språk som förekommer på förskolan och eller i familjer. Använda oss av litteratur som speglar kultur i andra länder. Bilder som visar andra kulturer uppsatta på förskolan. Material, spegla olika etniciteter (dockor och duplo). Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling oavsett religion eller trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla på vår förskola ska känna stolthet i sin religion. Insats Vid inskolning inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad det gäller deras religion eller annan trosuppfattning. Fortlöpande dialog med föräldrar kring aktiviteter och traditioner som kan ha betydelse utifrån

8 deras trosuppfattning. (t.ex. högtider, födelsedagar). Uppmärksamma högtider och traditioner från de trosuppfattningar som finns representerade på förskolan. Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla barn ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Insats Anpassa gruppstorlek efter aktivitet och deltagare. Anpassa aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar. Föra en öppen dialog kring t.ex. allergier och kost. Anpassa lärmiljöerna efter barngruppens förutsättningar. Vid behov samarbeta med t.ex. handikapporganisationer och barnhabiliteringen. Använda oss av litteratur och lekmaterial som speglar olika typer av funktionsnedsättning. Vid behov använda verktyg och hjälpmedel i hela barngruppen (t.ex tecken som stöd).

9 Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla har rätt att bli accepterade som de är. Insats Använda oss av litteratur som speglar olika familjekonstellationer, varifrån man kommer (t.ex. adoption, insemination), sexuella läggningar. Förskolan använder lekmaterial som speglar olika familjekonstellationer. Som pedagog inte värdera det barnen uttrycker (t.ex. när barnen säger vem de ska gifta sig med oavsett kön). Presentationen på förskolan av barnens familjekonstellationer speglar de faktiska förhållandena. Ha en öppen dialog med föräldrar och vårdnadshavare. Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17 Namn Främja likabehandling oavsett ålder. Områden som berörs av insatsen

10 Ålder Vi bemöter barnen utifrån mognad och intresse. Insats Miljön organiseras utifrån tillgänglighet (t.ex. materials placering). Som pedagog styras av barns individuella förutsättningar och intressen oavsett ålder vid planering av aktiviteter och vid val av material. Inte jämställa ålder med förutsättningar (t.ex. du som är så stor ska väl inte ). Ansvarig Alla som arbetar på Trollbergets förskola Kontinuerligt arbete som utvärderas löpande dock senast 31 jan-17

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Rumsobservationer samt enskilda intervjuer med barn 4-5 år. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn- genom enskilda intervjuer och genom att ha blivit observerade Föräldrar har inte involverats Hur personalen har involverats i kartläggningen Intervjuer, deltagare i leken, samtal och diskussioner på reflektionstid och arbetsplatsträffar. Resultat och analys Avdelning Draken 1-3: Resultatet av rumsobservationerna visade att barnen höll till lika mycket i de båda miljöerna. Utifrån diskrimineringsgrunderna har vi inte kunnat se någon skillnad på vilka miljöer pojkar/flickor använder. Vi har medvetet arbetat med att miljöerna ska inspirera alla barn, oavsett kön, till olika typer av lekar istället för att begränsa. Avdelning Älvan3-4: Efter två veckors observation såg vi tydligt att flickor och pojkar var uppdelade samt att få flickor använde sig utav byggmaterialet. Vi uppmärksammade även att bokrummet/läsrummet inte var en självklar plats att vara på för något barn samt svårigheter för oss pedagoger att sitta och läsa då vi hamnar "undangömda". Vi uppmärksammade också att vi behöver se över vad vi erbjuder för böcker. Avdelning Trollet 4-5: I barnintervjuer fick vi höra att många barn upplevde att det fanns för mycket material i bygghörna. Många uttryckte att det blev svårt att städa och detta hindrade leken. Man valde helt enkelt inte att vara där på grund av att efterarbetet blev för tråkigt. En del barn upplevde att de fick ta större ansvar för städningen än andra och att detta ibland ledde till konflikter/ kränkningar.

12 Förebyggande åtgärder Namn Föränderliga miljöer- Draken 1-3 år Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att vi som pedagoger medvetet analyserar och utvärderar nya miljöer utefter diskrimineringsgrunderna. Åtgärd Genomför kartläggning genom rumsobservationer i nyskapade miljöer. Motivera åtgärd Genom den formen av kartläggning får vi förhoppningsvis syn på om någon av diskrimineringsgrunderna berörs. Ansvarig Pedagerna på avdelning Draken Ständigt pågående vid skapande av nya miljöer Namn Bygg och konstruktion för alla flickor och pojkar oavsett ålder- Älvan 3-4 år Områden som berörs av åtgärden Kön och Ålder Att alla flickor och pojkar ska mötas och integreras med bygg och konstruktionsmaterial. Materialet ska vara tillgängligt och tillåtande för alla oavsett ålder och/eller kön. Åtgärd Möblera om så att bygg och konstruktion finns tillgängligt på en plats där man kan göra rum i rummet så att byggmaterialet kan delas upp efter intresse hos barnen samt där pedagogerna är mer lättillgängliga. Även se över vilket material vi har i byggrummet.

13 Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning är vi pedagoger mestadels tillgängliga i det stora rummet. Därför flyttas bygg och konstruktion dit men uppdelat duplo och byggklossar var för sig. Då kan fler barn vara aktiva samtidigt och vi pedagoger har översikt över vilka som leker samt vad som pågår. Ansvarig Pedagogerna på avdelning Älvan Namn Berikande bokläsning i tillgänglig miljö- Älvan 3-4 år Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska uppleva att bokläsning är en inbjudande aktivitet som alla kan och får vara med på oavsett ålder och kön. Böckerna ska vara noga utvalda och belysa olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna ovan. Åtgärd Ommöblering av läshörnan samt att vi ser över vårt bokbestånd och ser till att vi har böcker som berör olikheter utifrån ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Motivera åtgärd Utifrån att i princip inga barn tyckte att bokrummet var en självklar plats att vara på fick det oss att fundera över både miljö och material. För att bokläsning ska bli en inbjudande aktivitet för alla där ingen hindras krävs att vi dels gör platsen till en självklar plats att vara på och dels att vi tillför böcker av olika slag. Ansvarig Pedagogerna på avdelning Älvan

14 Namn En stimulerande miljö fri från kränkningar- Trollet 4-5 år Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Bygg och konstruktion ska vara en inspirerande lärmiljö där tillgängligt material lockar till kreativ lek fri från kränkningar och där alla tar ansvar för att hålla iordning. Åtgärd Med olika strategier främja ett gott klimat i lärmiljön även under iordningställandet. En strategi kan t.ex. vara att ge barnen olika ansvarsområden för hur "städningen" ska gå till. En annan vilka regler som gäller i lärmiljön. Vi tänker även att vi tillsammans med barnen behöver begränsa, sortera och förändra materialet i bygg och konstruktion. Motivera åtgärd Barnen uttrycker att lärmiljön hindrar dem i leken och att kränkningar sker då det finns otydligheter i vad som gäller. Vissa barn upplever t.ex. att de får ta större ansvar än andra. Därför ska vi tillsammans med barnen se över både rutiner/regler och material. Ansvarig Pedagoger på avdelning Trollet

15 Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling råder på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har goda inarbetade rutiner i vårt arbete för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. All personal i vår verksamhet ansvarar och arbetar för att aktivt och medvetet arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande arbete för att planen är ett levande verktyg under hela året. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavarna kan vända sig till all personal på förskolan de väljer själva vem de har bäst förstroende för. Som ytterst ansvarig kontaktperson är det förskolechef Åsa Anshem vårdnadshavarna kan vända sig till. asa.anshem@halmstad.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När personal på förskolan får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling agerar de direkt oavsett om informationen kommer från andra barn eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn. Personalen anmäler detta direkt till förskolechefen och som i sin tur för informationen vidare till huvudmannen. En utredning påbörjas och ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och då även omfatta samtal med barnens föräldrar. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolan objektivt bedöma situationen. Ansvar för utredningen är berörd personal och förskolechef. Förskolan åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkningar riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Vi överväger även om våra insatser förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå ( Observationer). Vid behov tar vi kontakt med psykolog vid Kärnhuset. Ansvarig för åtgärderna är berörd personal och förskolechef. Uppföljning görs efter en månad och kontinuerligt. Utvärdering görs vid terminens slut. Ansvarar gör personal och förskolechef. Händelsen dokumenteras på det sätt som förskolan har rutin på dvs bufs utredningsblankett. Detta ansvarar förskolechefen för.

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal på förskolan får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en personal agerar de direkt oavsett om informationen kommer från andra barn eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn. Personalen anmäler detta direkt till förskolechefen och som i sin tur för informationen vidare till huvudmannen. En utredning påbörjas och ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och den personal som kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och då även omfatta samtal med barnens föräldrar. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolechefen objektivt bedöma situationen. Ansvar för utredningen är förskolechefen. Viktigt att agera som förskolechef och rutinen att anmäla till huvudman sker på Bufs utredningsblankett. Ansvarig förskolechef gör det. Förskolan åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkningar riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Vi överväger även om våra insatser förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Ansvarig för åtgärderna är berörd personal och förskolechef. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning Omplacering Uppsägning Avsked Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder vidtas ska den anställdes fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd erbjuds han/henne stödsamtal. Händelsen dokumenteras på det sätt som förskolan har rutin på dvs bufs utredningsblankett. Rutiner för uppföljning Uppföljning görs efter en månad och kontinuerligt.utvärdering görs vid terminens slut. Ansvarar för uppföljning och utvärdering gör pedagoger och förskolechef. Rutiner för dokumentation Pedagogerna och förskolechef dokumenterar allt från nuläge, utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering.

17 Vi använder BUF anmälnings blankett. Ansvarsförhållande All berörd personal och förskolechef ansvarar för åtgärdande arbete.

18 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

19 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

20 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

21 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

22 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]