Propositioner. Riktlinjer och Stadgar. Kongress 2011 Uppsala

Transkript

1 Propositioner Riktlinjer och Stadgar Kongress 11 Uppsala

2 Box Stockholm Telefon Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund och Broderskaps Förlag AB, 11 Kopierad upplaga 11, Socialdemokraternas Hus, Stockholm Broderskaps Förlag är en del av Sveriges Kristna Socialdemokrater, troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är lite rödare, lite grönare. Omslagsbild: Bertil Kaa Enberg 2

3 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för politik och verksamhet...4 Förbundsstyrelsens förslag till riktlinjer för politik och verksamhet...4 Inledning: vi glöder för solidaritet, jämlikhet och utveckling... 4 Ett rättfärdigt samhälle - en jämlik värld... 7 Organisation Stadgar Ändamålsparagraf Stadgar exklusive Ändamålsparagraf Förbundsstyrelsens förslag till ändring av medlemsavgift

4 1. Riktlinjer för politik och verksamhet Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att fastställa riktlinjer för politik och verksamhet enligt förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag till riktlinjer för politik och verksamhet Inledning: vi glöder för solidaritet, jämlikhet och utveckling Vår rörelses uppgift är att samla socialdemokrater som vill förena sin religiösa övertygelse och tro med sitt politiska engagemang, Vi ska finnas i brytningen mellan tro och politik, vara en integrerad del av arbetarrörelsen och det socialdemokratiska arbetarepartiet, men också rotad i den gränsöverskridande ekumeniska rörelsen. Broderskapsrörelsen bildades för 80 år av och för dem som var för radikala för församlingen och för religiösa för arbetarekommunen. I uppbyggandet av folkhemmet bidrog Broderskapsrörelsen till att vaccinera mot högerinflytande i svensk kristenhet. Vår historiska uppgift har varit att påverka kristenheten till ökat ansvarstagande i omvandlingen av samhället och att påverka arbetarrörelsen både i dess syn på troende och i våra viktiga politiska frågor som socialpolitik, miljöfrågor och internationell solidaritet är allt jämt högaktuell men måste nu breddas. Vår politiska idé är utopisk. Den utgår från Guds gränslösa nåd och därmed varje människas okränkbarhet. Varje människa, oavsett vad hon har utsatts för, oavsett vad hon själv har gjort sig skyldig till, har rätt till nåd och förlåtelse, till upprättelse och ett värdigt liv. Vår uppgift är att bidra till att skapa politiska förutsättningar för denna upprättelse. Vår ambition är att gå vidare och i varje ny tid identifiera de politiska åtgärder som behövs och ta strid för dem. 30 Tro och politik Suget efter etiska perspektiv på politik är starkt. Även religionens inflytande på politik, konflikter och politiska skeenden är betydande. När detta missbrukas kan religionen bli ett politiskt gift. Politiserad religiös fundamentalism delar upp en komplex värld i vi och dom, onda och goda och gör tillvaron mer svart-vit. Därigenom legitimerar den ibland till och med våld och maktpolitik. Det blir tydligast när politiska ledare säger sig företräda en syn där gudomlig rätt, i deras egen tolkning, anses stå över demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter. Vi ser skräckexempel från i princip alla religioner i dagens värld. 4

5 Men vi ser också motsatsen. När religionen lyfter fram grundläggande värdefrågor, som fred, förståelse och rättvisa samt öppnar för förståelse också av andra trosriktningar, blir den ett viktigt och fördjupande komplement till politiken i en komplex värld. Skillnaden mellan en konstruktiv och destruktiv roll för religionen i relation till samhället handlar om två olika sätt att förhålla sig till sanning. Antingen ser vi sanningen som något exklusivt som vi själva erövrat och ängsligt vill skydda mot alla utmaningar. Det ger den typ av fundamentalism som utmärker den kristna högern. För den kristna högern, och dess motsvarigheter bland fundamentalistiska tolkningar i andra religioner, blir dialog och det annorlunda ett hot. 30 Eller så ser vi sanningen som något bara Gud äger till fullo och att vår uppgift är att söka. Då blir dialog också med andra religioner och oliktänkande en tillgång. Detta nyfikna sanningssökande utmärker vår rörelse. Och det är här skiljelinjen går i frågan om religion och politik. Den går inte mellan människor av olika religioner, inte heller mellan sekulära och religiösa utan skiljelinjen går inom religioner och ideologier, till och med inom oss som individer, mellan det öppna sanningssökandet och det intoleranta sanningsförvaltandet, vare sig det är kristet, judiskt, muslimskt, sekulärt eller något annat. För oss är detta inte bara teoretiska frågor, utan ett solidaritetsarbete i vardagen. Vi ska gå i främsta ledet i kampen mot antisemitism och islamofobi, vi ska stå upp för att varje människa kan vara fullt accepterad med samma värde och rättigheter som alla andra, med sin tro eller otro, med sina förtjänster eller tillkortakommanden, oavsett kön, ras eller sexuell läggning. Vi är en progressiv politisk kraft som bejakar det positiva samspelet mellan religion och politik och som samtidigt förstår att på ett kvalificerat sätt bemöta det negativa. Det har sedan många år gjort att inte bara kristna, utan också människor av annan tro känner samhörighet med oss och vill engagera sig som socialdemokrater. I förbundet finns också agnostiker, ateister och andligt sökande, därför att rörelsen bär på de frågor man tycker är viktiga. Vår identitet handlar idag väldigt lite om den yttre gränsen för vilka som kan vara med eller ska stå utanför. Vår identitet utgår från ett tydligt centrum, format av vad vi står för i de avgörande politiska frågorna. Det styrs och får näring, men ska inte behöva låsas, av våra historiska rötter. I ett post-sekulärt samhällsklimat är våra möjligheter till påverkan och inflytande bättre än någonsin. Därför tar vi nu steget att tydliggöra vår rörelses omfattning och uppgift genom att byta namn på förbundet. Vi är en rörelse där alla, oavsett religiös tro, är välkomna att påverka och delta i samhällsbygget.

6 Solidaritet Vi strävar efter en värld utan över- och underordning, utan klasskillnader, etniska och religiösa klyftor, ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning, där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och värde. Vi vill ha en värld byggd på solidaritet. Vi ska bära varandras bördor men också dela varandras glädje och framgångar. Vi utgår från den gyllene regeln, den etiska princip som återfinns i de flesta religioner; Allt det ni vill att människorna ska göra er, det ska ni också göra dem, Det som är dig själv förhatligt, ska du inte göra mot din nästa, Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv, Plåga inte andra med det som pinar dig själv 1. Solidariteten är gränslös. Däri ligger såväl vårt starka internationella engagemang för fred och frihet som vår vilja att slåss mot orättvisorna i vårt eget närsamhälle. När vi agerar lokalt, är det också mot globala orättvisor vi slåss. När vi sluter oss samman inter-nationellt, är det även för att de nära problemen kräver samarbete. Förbundsstyrelsen ska utveckla former för vår verksamhet som tillförsäkrar alla oavsett religiös tro möjligheter till deltagande, makt och plats, så att fler känner sig välkomna, sedda och ges utlopp för sitt socialdemokratiska engagemang för ett rättvist samhälle och en rättvis värld, utveckla former för möten över religiösa och kulturella gränser och söka nya sätt att arbeta politiskt tillsammans, vidareutveckla opinionsbildningen kring betydelsen av det positiva samspelet mellan tro och politik, vara en kraftfull röst för det öppna sanningssökandet. Distrikten bör: Stimulera verksamhetsutveckling i distriktet så att fler väljer att engagera sig i vår rörelse, särskilt stimulera politisk verksamhet som välkomnar nya grupper och underlättar engagemanget i rörelsen oavsett religiös hemvist. Grupperna bör: Bedöma och bestämma hur gruppens verksamhet och inriktning ska påverkas av förbundets beslut om nytt namn och identitet för förbundet Exemplen är hämtade från kristendomen, judendomen, islam och buddismen 6

7 Ett rättfärdigt samhälle - en jämlik värld 30 3 Alla folks frihet hela världens fred Vi socialdemokrater för tro och solidaritet vill bidra till att i en globaliserad värld förverkliga arbetarrörelsens värderingar om frihet, jämlikhet och broderskap. Vi söker vägar att göra detta på bästa sätt. Globaliseringen av ekonomier och marknader och den ökade rörlighet av människor, varor, tjänster och marknader suddar alltmer ut gränsen mellan inrikespolitik och utrikespolitik. Dagens politiska utmaningar gör inte halt vid nationsgränsen. Nationalstaternas suveränitet kan aldrig vara en förevändning för att inte agera mot förtryck och brott mot mänskliga rättigheter. En utrikespolitik baserad på frihet, jämlikhet och solidaritet ställer alltid människan i centrum. Det svenska enprocentmålet för bistånd måste ligga fast och odelat användas till fattigdomsbekämpning. Dessutom bör svensk utrikespolitik tillämpa FN:s barnkonvention. Folkrätten är det viktigaste verktyget för att garantera global säkerhet och stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna. En stark folkrätt minskar risken för militär våldsanvändning och är ett stöd för utsatta människor i händelse av krig eller konflikt. Alla människor är födda fria och denna frihet värnas bäst av en stark folkrätt. Därför måste vi entydigt ta avstånd från saker som den USA-ledda koalitionens folkrättsstridiga krig i Irak och Afghanistan, Israels olagliga bosättningar och murbygge på palestinsk mark, Hamas terrorattacker, Marockos ockupation av Västsahara och förtrycket av den politiska oppositionen där det finns, i länder som Kina, Burma, Iran eller Zimbabwe. FN-stadgan är en grundbult inom folkrätten och beslut i FN:s säkerhetsråd är den enda legala grunden för fredsframtvingande insatser. Det är viktigt att FN:s legitimitet inte undergrävs, utan att FN-systemet utvecklas på ett sådant sätt att dess auktoritet stärks och en vetofri kultur utvecklas i säkerhetsrådet. Dödsstraffet är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och måste bekämpas, oavsett om det tillämpas i USA, i Kina eller i Iran. Sveriges militära alliansfrihet har en stark folklig förankring och möjliggör för Sverige att spela en självständig roll inom till exempel nedrustningspolitiken och i olika solidaritetsfrågor. Det är viktigt att Sverige utnyttjar denna handlingsfrihet till att både driva på EU:s agerande att självständigt ta ställning och agera i frågor där humanitära värden och solidaritetsvärden står på spel. Vi vill se en aktivare svensk närvaro för medling, konfliktförebyggande och humanitära insatser. EU-medlemskapet kompletterar, men kan aldrig ersätta, en solidaritetsbaserad svensk utrikespolitik. Det är viktigt att den blocköverskridande uppgörelsen om Afghanistan fullföljs på ett sätt som innebär att svensk militär trupp verkligen har lämnat landet senast 14. FN måste spela en mer framträdande roll under den korta tid som det internationella samfundet har en fortsatt militär närvaro i landet. 7

8 Ett demokratikriterium bör införas i den svenska vapenexportpolitiken, och gällande regelverk bör tillämpas betydligt mera strikt än vad som nu är fallet. Vårt långsiktiga mål är att svensk vapenexport upphör. Sverige bör driva på för internationell nedrustning, inte minst med avseende på kärnvapen, och fredliga kärnsprängningar bör begränsas. Sveriges Riksdag beslutade att Sverige ska verka för ett politiskt erkännande av folkmordet mot Armenier och andra kristna 19. Det skedde efter det att vår rörelse framgångsrikt drivit frågan på den socialdemokratiska partikongressen. Nu är det angeläget att det svenska arbetet inriktas på att föra frågan vidare, så att ett historiskt faktum kan erkännas av Turkiet och världssamfundet. Dagens turkar är inte ansvariga för övergrepp som begick för snart 0 år sedan i det osmanska rikets sönderfall, men en förnekelse försvårar en nödvändig försoningsprocess och en god utveckling vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter idag. Demokrati och folkrätt utgångspunkter för en ny MENA-politik Händelserna i Nordafrika och Mellanöstern (MENA) som inleddes med den Tunisiska jasminrevolutionen, fortsatte med hibiskusrevolutionen i Egypten, revolten i Libyen och protester i ett flertal stater, där medborgarna reste sig i kamp mot hårdföra och repressiva diktaturer, har givit nytt hopp åt demokratisträvandena i hela regionen. En progressiv svensk MENA-politik behövs för att vi ska kunna ge stöd åt och bidra till demokratisträvandena i regionen. Utgångspunkten är att friheten blir större om den delas av fler. När folken i Mellanöstern och Nordafrika reser sig och ställer krav på frihet och demokrati, bidrar vi till att också vår frihet och demokrati stärks när vi ger dem stöd. Utgångspunkterna för fortsatt utveckling i MENA-regionen har genom revolutionerna och demokratiseringsarbetet blivit annorlunda. Förbundsstyrelsen ska därför utarbeta ett program för förbundets arbete gentemot MENA-regionen. 30 Dialog före isolering Arbetarrörelsen och Broderskapsrörelsen har varit engagerade i Israel & Palestina-frågan sedan flera decennier. Under Israels första decennier var det många inom vårt parti som tog ställning för den judiska staten som ett hem för ett förföljt folk, och som i dess kibbutzer såg början på uppfyllelsen av en socialistisk utopi. Staten Israel upprättades 1948 med mandat från FN och den har rätt till säkra och erkända gränser. Men efter sexdagarskriget 1967 och Israels ockupation av bland annat Västbanken och Gaza svängde opinionen även inom socialdemokratin. Israel har inte rätt att ockupera palestinskt land. Och Israel har inte rätt att diskriminera palestinska araber i Israel. Efter kriget 1967 har allt fler tagit parti för att också det palestinska folket är en självklart legitim part i konflikten och kravet på en tvåstatslösning har vunnit allt starkare stöd, något som även vi 8

9 stödjer. Vi menar att Staten Israels är den starkare parten i konflikten och att vi därför måste ställa större krav på dem. Israel är självständig stat och måste följa folkrättens krav på stater. Vi tror att fredsansträngningarna i Mellanöstern behöver starka röster för att folkrätten respekteras av alla parter och att isoleringen av palestiniernas valda företrädare bryts. Vi tror också på dialog framför isolering i fråga om samarbete och handel med Israel, självklart ska Israel inte tillåtas handla med produkter som framställts på ockuperade områden, men generella handels- och köpbojkotter är för oss inte vägen framåt. Konsumenters möjligheter att kunna ta ansvar i detta förutsätter en pålitlig ursprungsmärkning, vilket Israel är skyldigt till enligt handelsavtalet med EU. Palestina måste få en kraftfull uppbyggnad av allmän infrastruktur, bostäder skolor och sjukhus. Dialog förutsätter frihet och demokrati. Därför är det angeläget att förbundet i sin internationella biståndsverksamhet fortsätter arbetet för att stärka demokratisträvandena i Palestina, genom det projekt som genomförs i samarbete med den Palestinska organisationen CIVITAS. 30 Rättvis handel En stark utveckling för rättvis handel, rättvisa villkor för upphandlingar och uppföljningsbara etiska regler är en viktig förutsättning för att inte människor och miljö ska förstöras. Människors arbetsvillkor, utbildningsmöjligheter och deras förutsättningar till ett socialt och kulturellt rikt liv bildar grunden till ett gott liv. Internationella handelsavtal måste utvecklas och få en tydlig inriktning där människorna ställs före marknaden. Global rovdrift på miljön hänger ofta ihop med osunda och osäkra förhållanden för anställda och invånare. Internationella samarbetsorgan måste ställa krav på företag att ta ett starkare miljöansvar och ansvar för dem som utsätts för hälsofara i miljöfarliga verksamheter i världen. Sociala villkor måste bli en grundläggande komponent i såväl internationella som nationella handels- och upphandlingsregler. EU:s jordbruks- och handelspolitik måste förändras drastiskt för att ge rimliga villkor för de mest utsatta. Men vi har också som enskilda människor och konsumenter en moralisk skyldighet att ta ansvar genom vårt eget handlande. Konsumentmakten är vår egen marknadskraft för att påverka globala storföretag. Konsumentpolitiken bör värnas i landets kommuner. Vi vill ta ansvar för effekterna av det samhälle vi lever i och lämnar inte över det ansvaret till världens fattiga eller till framtida generationer. Broderskapsrörelsen är medlemmar i föreningen för Rättvisemärkt. Genom att driva krav på bättre kommunala upphandlingsregler, informera kamrater och grannar om möjligheten att påverka genom sina egna inköp och genom att driva på kommuner i att certifiera sig som Fair 9

10 Trade Cities kan vi bidra till en rättvisare värld. Genom föreningen finns goda möjligheter för grupper och distrikt att genomföra aktiviteter och arrangemang för att stödja rättvis handel. Vi som politiskt aktiva i kommuner och landsting har ett viktigt uppdrag i att ställa krav på etiska riktlinjer i upphandlingssystemet vid offentlig upphandling. Möjligheterna att ställa krav är ofta betydligt större än vad man tror. Förbundsstyrelsen ska: genom opinionsbildning driva förbundets politiska linje i utrikes- och biståndspolitiken med utgångspunkt från dessa riktlinjer, utse en arbetsgrupp bestående av minst en person från förbundsstyrelsen och representanter från distrikten som arbetar enligt förbundets riktlinjer avseende Alla folks frihet hela världens fred, uppdra åt arbetsgruppen att utarbeta förslag till ett politiskt program för MENA-regionen utveckla förbundets verksamhet till stöd för rättvis handel, fortsätta och vidareutveckla projektarbetet i Palestina/Gaza tillsammans med CIVITAS för att stödja demokratiseringsarbetet. Distrikten och grupperna bör prioritera bland frågorna i riktlinjerna vilka som är viktigast för just dem och hur man bäst driver dessa frågor på lokal nivå (om det exempelvis är att arbeta för att kommunen certifieras som Fair Trade City, sprida information till lokala politiker om möjligheterna för rättvisa upphandlingar, till exempel genom den guide som finns att hämta via exempelvis eller bilda opinion för och vidareutveckla förbundets politiska linje i utrikespolitiska frågor ), hålla kontakten med arbetsgruppen för Alla folks frihet hela världens fred.

11 Mänsklig värdighet Människovärdet är okränkbart, vi har också samma värde, lika rättigheter och skyldigheter. Vi sluter oss till utifrån vår religiösa tro att vi tillsammans har ett ansvar för varandra. Särskilt när vi är som svagast eller om vi hamnar i utsatta lägen behöver vi människor varandra. Oavsett vad varje människa gått igenom, oavsett vad hon själv gjort sig skyldig till, har hon rätt till ständigt nya chanser och till ett värdigt liv. Vår uppgift är att ta ansvar för att skapa politiska och samhälleliga förutsättningar för denna upprättelse. Ett samhälle för alla Socialdemokratins idé bygger på visionen om människans frihet. Fria och jämlika människor i ett demokratiskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Det är därför en utgångspunkt att alla är lika inför lagen och har rätt till skydd mot diskriminering av något slag. Mänskliga rättigheter, som de definieras av världssamfundet, är alltså en nödvändig förutsättning för den demokratiska socialismen. Men en rättighetspolitik kan aldrig användas för att undertrycka behovet av solidaritet och jämlikhet för att skapa ett fritt samhälle med fria människor. Varje utgångspunkt för de mänskliga rättigheterna måste alltid ställas mot andras rättigheter. Därför får aldrig heller varken samhället eller enskilda använda de mänskliga rättigheterna som försvar för att förtrycka någons rätt att vara sig själv. Alla har rätt till sina mänskliga rättigheter men ingen får använda dem på ett sätt som kränker en annan människas rättigheter. 30 Ett samhälle byggs av individer med olika etniska, religiösa och kulturella utgångspunkter och består samtidigt av sociala och ekonomiska strukturer. Såväl etnicitet, religion och kultur som ekonomi och sociala förhållanden har använts och används för att förtrycka och underordna människor. Perspektiven kan användas såväl för att minska som för att öka och befästa orättvisor. Den demokratiska socialismens mål är människans frigörelse. I vårt samhälle är murarna rivna och vägarna öppna till friheten för alla människor. För sammanhållning mot hemlöshet Vi behöver formulera en politik för social och ekonomisk rättvisa och ansträngningarna måste öka för att värna sammanhållningen i samhället. Det handlar både om att minska klassklyftorna och att bekämpa den utfrysning, diskriminering och i slutänden även våld som riktas mot människor på grund av kön, livsstil, trostradition, samliv och många andra orsaker. I detta är mäns våld mot kvinnor ett särskilt allvarligt problem för individer och för samhället i stort i och med att jämställdheten hämmas. 11

12 På kort sikt drabbar avsaknaden av ett hållbart samhälle de individer som är socioekonomiskt resurssvaga oavsett hud- och hårfärg, oavsett om de är födda i eller utanför Sverige, oavsett är kvinnor eller män. På längre sikt kommer det att drabba många fler, även de etablerade och välbärgade. Alla förlorar på att vissa slås ut, alla är förlorare i ett samhälle som präglas av klyftor och segregation. Vi måste uppnå nolltolerans när det gäller hemlöshet. Arbetet mot hemlöshet handlar om två olika perspektiv, dels att se till att de som idag är hemlösa kan få ett människovärdigt boende, dels att förhindra att fler hamnar i hemlöshet; det förebyggande arbetet kan inte nog betonas som stöd vid risk för vräkning och boendestöd. 30 I takt med samhällsutvecklingen ser vi också ett alltmer föränderligt arbetsliv. Vi anser att samhället måste möta de behov som föräldrar har för att få vardagen att gå ihop med arbete och barn. Frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid såväl kvällar, nätter och helger är för oss inom broderskapsrörelsen en viktig samhällsfråga. Kamp mot alkohol- och drogrelaterade skador Alkohol- och narkotikamissbruk kostar mycket pengar och mänskligt lidande. Inriktningen på det alkohol- och narkotikapolitiska arbetet bör omfatta en tydlig narkotikalagstiftning och en restriktiv alkoholpolitik. Broderskapsrörelsen vill se tydliga förebyggande insatserna som inkluderar behandling, brottsbekämpning och forskning. Vi ser med ökande oro på utvecklingen, där näringspolitiska överväganden allt mer konsekvent ställs före sociala perspektiv när utskänkningsregler beslutas. Gränshandeln med alkohol visar tydligt på behovet av en restriktivare alkoholpolitik för hela Europa. Oroande är också förslagen om att tillåta så kallad gårdsförsäljning av alkohol. För oss är det självklart att människovärdet måste ställas främst vid varje alkoholpolitiskt ställningstagande. Det svenska detaljhandelsmonopolet via Systembolaget har visat sig vara en utmärkt metod för att minska tillgången till alkohol och få en fungerande reglering av försäljningen. Asylpolitik för allas lika värde Vi hävdar en solidarisk och humanistiskt inriktad asylpolitik som syftar till att den asylsökande ska kunna tillförsäkras ett värdigt liv. Svenskt bistånd får inte används för att finansiera mottagande av flyktingar i Sverige och att Sverige behöver arbeta för att EU ska ha en gemensam kvot för flyktingar. Svensk utlänningslagstiftning gör idag en tolkning av intern väpnad konflikt som inte överensstämmer med folkrätten. Broderskapsrörelsen anser att bedömningen om vad som är väpnad konflikt måste avgöras av instans som har kompetens för en sådan bedömning. 12

13 Idag finns också stora brister i till exempel hur barns rättigheter tas tillvara i asylutredningarna, vi anser att barn också måste ha rätt att slippa traumatiska och svåra förhörssituationer. I förbundets asylpolitiska program, som förbundsstyrelsen på kongressens uppdrag fastställt, ges mer specifika riktlinjer för förbundets arbete. Förbundsstyrelsen ska: utse en arbetsgrupp bestående av minst en person från förbundsstyrelsen och representanter från distrikten som arbetar enligt förbundets riktlinjer om Mänsklig värdighet, driva och vidareutveckla kravet på nolltollerans mot hemlöshet, delta i Socialdemokraternas arbete för att utrota barnfattigdomen i Sverige, bilda opinion för en restriktiv alkoholpolitik, där människovärdet och inte marknaden alltid är utgångspunkten för ställningstaganden, driva och vidareutveckla förbundets linje i frågan om mänskliga rättigheter och människovärdet. Distrikten och grupperna bör prioritera bland frågorna i riktlinjerna om mänsklig värdighet och välja de som är viktigast för just dem och hur man bäst driver dessa frågor på lokal nivå, hålla kontakten med arbetsgruppen för Mänsklig värdighet. 13

14 Ekonomi, bildning och miljö Full sysselsättning har alltid varit och kommer alltid att vara arbetarrörelsens viktigaste mål. Ett tryggt och givande arbete skapar personlig frihet, utveckling och gemenskap. Att ha ett eget jobb innebär möjlighet till försörjning och ger samtidigt möjlighet till att få göra nytta, att få bidra och att vara behövd. Full sysselsättning är därför det viktigaste målet för att bygga det goda samhället som innebär en rättvis och jämlik välfärd åt alla. Målet om full sysselsättning förutsätter utbildning och livslångt lärande i toppklass. Vi vill lägga till en viktig dimension genom att särskilt fokusera på bildningsperspektivet. En historiskt viktig hållning i arbetarrörelsen som förpliktar. Vi vill också lyfta kulturens roll för att utveckla det goda samhället. Kulturen ska beröra, utveckla och vidga tanken, men också provocera och utmana. Kulturperspektivet är därför på ett naturligt sätt relaterat till frågor om utbildning och arbete. Kulturens roll är viktig i den pågående samhällsomvandlingen. Kulturen är en inkluderande process där alla bidrar på sina språk och med sin kultur. 30 Vi måste visa respekt för skapelsen. Vår uppgift är att lämna över en jord med rent vatten och ren luft för kommande generationer. Mat med mindre gifter och produktionssystem där råvaror används i bättre samklang med jordens villkor. Våra gemensamma resurser är ändliga, miljöförstöringen och den globala uppvärmningen är i första hand den industrialiserade världens ansvar att lösa. Miljön, både i Sverige och globalt, är allvarligt hotad av de skadliga aktiviteter människan valt att genomföra. Sveriges investeringar på området och vår globala utvecklingspolitik är viktigare än någonsin. Sverige kan och bör vara med att leda miljöarbete i världen och Europa. Utbildning som öppnar dörrar Vi strävar efter varje människas frihet att ta makten över sitt eget liv. Kultur, och livslångt lärande gör människor starka att möta samhällsförändringar. Det ger människor nödvändiga redskap för att förstå sig själva och sitt samhälle. Vi är övertygade om att god utbildning och en god utbildningspolitik är en nödvändig komponent för det jämlika samhället, i synnerhet i globaliseringens kunskapssamhälle. En skola för alla ger mest till dem som har tuffast förutsättningar och ger alla möjlighet att utvecklas maximalt efter sin förmåga. Lärande i globaliseringens tid måste ha en annan läroplan än under industrialiseringen. Skolan bör inte styra eller omforma den mångfald vi har i Sverige utan ska istället ge redskap till alla sina invånare att delta i samhället. Vi vill ha en skola som verkar för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. 14

15 Inom all utbildning ska verksamheten arbeta för att minska klyftorna i samhället som beror på klass, kön och etnicitet. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och social utveckling. Ett livslångt lärande öppnar dörrar och möjligheter och ger chanser att komma tillbaka och pröva nya vägar. Kultur och bildning Vi vill arbeta för en modern och framåtsyftande politik inom kultur och bildning, vilka inte kan separeras från utbildningspolitiken utan de hänger naturligt samman. Vikten av en god och stark folkbildning ska särskilt uppmärksammas. Följande citat från den tidigare socialdemokratiska regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra beskriver på ett träffande sätt folkbildningens viktiga roll. Regeringens utgångspunkter var: Demokrati, livslångt lärande och personlig utveckling. Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället och har växt fram ur människors och gruppers egna behov av bildning. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om att folkbildningen kan bidra till att minska kunskapsklyftorna. 30 Kulturen i Sverige förändras hela tiden. Människor och influenser från andra länder utvecklar vår kultur. Ett kreativt kulturliv kan stimuleras genom ett levande samtal mellan konstnärer, politiker, religiösa ledare och nya svenskar. Folkbildning kan vara en motor i det kreativa kulturlivet, men det kräver en del nya grepp och perspektiv. Det goda arbetet Socialdemokratisk politik handlar om att skapa frihet för människor att forma sina egna liv, uppmuntra utveckling och se möjligheter. För att förverkliga denna höga ambition krävs att vi håller fast vid vårt mål om arbete åt alla full sysselsättning. En stark arbetslinje är livsnerven i den socialdemokratiska välfärdsmodell som skapar hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Arbetslinjen bidrar också till ökad jämlikhet, motverkar fattigdom och ger människor möjlighet att utvecklas. Vårt förbunds arbets- och näringspolitik utgår från följande för en starkare arbetslinje: 1. en politik för att de nya jobben ska skapas idéer för entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet 2. ett inkluderande arbetsliv idéer för kreativitet, inflytande och utveckling på våra arbetsplatser 3. utveckling och förändring på arbetsmarknaden idéer för utveckling av kunnande och kompetens för dem av oss som jobbar och för dem av oss som förlorar jobbet 4. trygghet för förändring idéer för att utveckla en väl fungerande inkomsttrygghet som uppmuntrar utveckling för enskilda personer och för Sverige som land

16 Jorden vi ärvde Miljö, klimat och energi Om det gröna folkhemmet ska kunna byggas krävs det en omställning av vår livsstil och en omställning av transportsystem med allt ifrån flera tågvägar till bättre post- distribution. Sverige ska vara ett land med ren luft, rent vatten och friska marker och med ett levande jordbruk. Stormar, översvämningar, torka och smältande isar klimathotet skrämmer. Den pågående globala uppvärmningen kan bara förhindras om användningen av fossila bränslen minskar. Europa, Sverige och vi i Broderskapsrörelsen måste dra vårt strå till stacken. Den miljöpolitik som socialdemokratin la grunden till och som broderskapsrörelsen varit starkt pådrivande av, har gett Sverige en ledande position i världen. För att behålla den och samtidigt kunna ta ansvar för landet krävs en grundlig genomarbetning och radikalisering av den del som gäller klimatfrågorna. Mänskligheten står inför sin kanske största utmaning någonsin att förhindra en klimatkatastrof. Inom en mycket snar framtid måste utsläppen av växthusgaser minska radikalt, samtidigt som samhällen världen över måste anpassas till det redan förändrade klimatet. Kraven på kraftigt minskade utsläpp av koldioxid ska vara en utgångspunkt för all samhällsplanering och utan dröjsmål börja omsättas i praktisk politik. Vi vill också driva att det utvecklas ett index för att följa vilka länder betalat till det så kallade klimatkontot. Effekterna av ett förändrat klimat kommer att hårdast drabba dem som har minst ansvar för dess uppkomst. Dessa insikter utmanar vår livsstil och måste prägla världens rika länders politik. Sveriges investeringar på området och vår globala utvecklingspolitik är viktigare än någonsin. Tillsammans kan vi också få våra ledare att prioritera rätt här hemma och i världen. Sveriges beroende av olja ska brytas till. Ett brett investeringsprogram som syftar till att bryta oljeberoendet, höja energieffektiviteten och öka produktionen av förnybar energi bör införas. 30 Vi vill att Sverige ska gå i täten för en ekologiskt hållbar ekonomi, precis som vi gjorde för femtio år sedan med ett socialt hållbart samhälle. Det är dags för nästa språng av kunskap, kreativitet och vi anser att vårt sätt att använda energi inte är hållbart. Kol, olja och naturgas är fortfarande bland de allra mest använda energikällorna världen över. Trots att Sverige har låga utsläpp av koldioxid i produktion av el- och värme finns det fortfarande en hel del kvar att göra. Vi måste lära oss att bruka utan att förbruka. Säker tillgång till energi - el, värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser är en viktig förutsättning för näringslivets konkurrenskraft och hushållens ekonomi. Med ett energisystem som grundas på rena, förnybara energikällor och en effektiv energianvändning kan framtida elförsörjning tryggas. 16

17 Förbundet ska vara pådrivande i arbetet för utbyggnaden av både vindkraft och andra förnyelsebara energislag. Vi ska även uppmuntra multilaterala och trans- regionala samarbetsprojekt till exempel utnyttjande av solenergi i Nordafrikanska ökenområden. Kärnkraften måste avvecklas på sikt på grund av de risker som idag finns vad gäller kärnkraftsdrift, konsekvenser för människor och miljö vid uranbrytning och avfallet vi nu lämnar till kommande generationer att hantera i tusentals år. Förbundsstyrelsen ska utse en arbetsgrupp bestående av minst en person från förbundsstyrelsen och representanter från distrikten som arbetar enligt förbundets riktlinjer inom området bildning, miljö och ekonomi, Uppdra åt arbetsgruppen att utarbeta ett miljöpolitiskt program för förbundet Driva förbundets politiska linje i utbildningspolitiska frågor, Ställa krav på en fortsatt utveckling av näringspolitiken som ger utrymme för nya företag och nya ekonomiska sektorer. Distrikten och grupperna bör prioritera bland frågorna i riktlinjerna om ekonomi, bildning och miljö samt välja de som är viktigast för just dem och hur man bäst driver dessa frågor på lokal nivå, hålla kontakten med arbetsgruppen för Ekonomi, bildning och miljö. 17

18 Ett Europeiskt perspektiv EU måste ta ansvar för att bygga ett starkt och rättvist Europa, ett Europa som tar socialt ansvar. Vi vill att EU ska föra en rättvis arbetsmarknadspolitik för alla löntagare oavsett var de bor eller verkar i EU. Vi vill också se en progressiv politik där alla människor ses som resurser och där den europeiska arbetsmarknaden utvecklas till att bli mer kunskapsintensiv. EU:s politik ska användas för att ge oss ett rättvisare Europa och för att nå dit krävs till exempel gemensamma miniregler i hela EU för att arbetstagare inte ska utnyttjas, stora satsningar på utbildning och forskning, möjligheter till kompetensutveckling också som vuxen, stärkt arbete för bildningen och det livslånga lärandet. Förbundsstyrelsen ska Driva och utveckla EU-politiken inför valet till EU-parlamentet, särskilt frågorna om en restriktivare alkoholpolitik, bättre villkor för den gemensamma arbetsmarknaden, en progressiv sammanhållen migrationspolitik och miljöpolitik. 18

19 Organisation Medlemsvärvning Grunden för en stark organisation är dess medlemmar. Därför är en fortsatt satsning på medlemsvärvning den viktigaste uppgiften för alla delar av vår organisation. Medlemsantalet har slutat falla, och förutsättningarna för ett framgångsrikt värvningsarbete allt större. Inte minst bör förbundets namnbyte ge möjlighet att värva bland nya grupper med större trovärdighet och tydlighet. En radikal socialdemokratisk organisation på religiös grund har flera olika målgrupper, när syftet är att stärka organisationen och vässa politiken. Vägarna till oss kan enkelt uttryckt sägas komma från två olika håll; det politiska och det religiösa. Våra huvudmålgrupper är: Progressiva och troende oavsett religions- eller samfundstillhörighet, Aktiva socialdemokrater med internationellt och socialt engagemang, Privatreligiösa, en växande grupp i samhället som är andligt sökande men inte medlemmar i något samfund. Förbundsstyrelsen ska Tillhandahålla material för medlemsvärvning i form av broschyrer, knappar och annat material att användas av grupper och distrikt, Via förbundets webbplats och genom ett aktivt arbete i sociala medier på internet (Facebook och liknande) synliggöra förbundet för presumtiva medlemmar, Undersöka möjligheten att genomföra samlingar för nya medlemmar, Genomföra nationella kampanjer till stöd för det lokala och regionala medlemsvärvningsarbetet. Distrikten bör Bestämma ett mål för hur många nya medlemmar som ska värvas för varje år och formulera en enkel strategi för att nå målet, Genomföra medlemsvärvningsinsatser minst en gång per år, Erbjuda nya medlemmar någon form av introduktionsaktivitet varje år. 19

20 Grupperna bör Bestämma ett mål för hur många nya medlemmar som ska värvas för varje år och formulera en enkel strategi för att nå målet, Ha minst en utåtriktad aktivitet i form av flygbladsutdelning, insamling till Broderskapsfonden, torgmöte eller liknande per år, Gentemot arbetarrörelsen genomföra en medlemsvärvningsaktivitet minst en gång per år. Lokal och regional utveckling En grundläggande utgångspunkt för en levande folkrörelse är att den finns organiserad lokalt och nära människorna. Därför ska arbetet med att nybilda grupper i kommuner där vi för närvarande inte finns organiserade prioriteras. Genom lokal organisering ges fler möjligheter att ta aktiv del i förbundets verksamhet. Att organisera sig lokalt får inte innebära att de formella kraven kväver engagemang och verksamhetslust. Men det är heller inte nödvändigt, om kraven på verksamheten ställs på rätt sätt. En lokal och decentraliserad organisation behöver dock också regionala och nationella strukturer till stöd för sin utveckling och som noder för utveckling av både politiken och verksamheten. Därför är en viktig uppgift också att söka skapa distriktsorganisationer i de delar av landet där rörelsen för närvarande inte har sådan organisation. Förbundsstyrelsen ska Utveckla organisationen så att vi bättre kan möta alla nya medlemsgrupper som kommer till förbundet med anledning av vårt namnbyte, Fortsätta betala nybildningsstöd när nya grupper bildas, eller också nystartas efter flerårig avsaknad av verksamhet, Initiera och hjälpa distrikten i organiseringen av nya grupper, Initiera bildandet av distriktsorganisationer i de delar av landet där vi för närvarande saknar sådana. Distrikten bör Ta initiativ till bildandet av nya grupper i kommuner där Broderskapsrörelsen för närvarande inte är representerad,

21 Aktivt stödja initiativ från enskilda och arbetarekommuner som vill nybilda Broderskapsgrupper. Grupperna bör Söka nya verksamhetsformer och samverkansparter. Förbundets arbetsgrupper Det är angeläget att arbetet med att utveckla politiken bygger på det lokala engagemanget. Därför ska förbundsstyrelsens politiska arbete fortsätta struktureras i arbetsgrupper, där distrikten har möjlighet att representeras. Förbundets resurser är knappa. Ska vi nå framgång i arbetet med att utveckla politiken krävs därför en noggrann prioritering av vilka områden vi ska arbeta med. Förbundsstyrelsen har ett ansvar för förbundets hela politikutveckling, och måste finna former att konkretisera och driva politiken också inom de områden där särskilda arbetsgrupper inte inrättas. Utgångspunkten för de arbetsgrupper som inrättas ska vara att de arbetar med områden där förbundet har störst möjligheter att tillföra kompetens och utvecklingsmöjligheter. Strukturen för dessa arbetsgrupper är att en person ur förbundsstyrelsen finns representerad i varje grupp, och att distrikten har rätt att nominera personer till var och en av arbetsgrupperna, gruppen utser inom sig en sammankallande och styrelseledamoten ansvarar för att rapportera till styrelsen. Förbundsstyrelsen ska Inrätta följande arbetsgrupper: 1. Alla folks frihet hela världens fred 2. Mänsklig värdighet 3. Ekonomi, bildning och miljö Erbjuda i första hand distrikten och nätverken och i andra hand grupperna möjlighet att nominera ledamöter till arbetsgrupperna. Distrikten bör Nominera ledamöter till de arbetsgrupper förbundsstyrelsen ska inrätta, Hålla kontakt med sina representanter i arbetsgrupperna och följa upp arbetsgruppernas arbete. 30 Grupperna bör Till distrikten föreslå personer att nominera till förbundsstyrelsens arbetsgrupper. 21

22 Nätverket för ung troende vänster Vid distriktsledarsamlingen 08 lanserades ett nätverk för förbundsmedlemmar i åldern 18-3 år. Av våra medlemmar är det bara några få procent som är i den åldersgruppen, utspridda över distrikten i landet. Målet med nätverket har varit att stärka dessa unga medlemmar och att yngre lättare ska kunna hitta sin plats i rörelsen. Nätverket ska samarbeta med SSU för att bland annat visa på alternativet för troende att gå vidare till förbundet efter sitt engagemang i SSU och för att hjälpa SSU att rekrytera troende medlemmar och ge troende medlemmar i SSU en möjlighet att få stöd i att hitta sin väg att kombinera tro och politik. Inom ramen för nätverket har nu två SSU-klubbar bildats; SSU Ung Kristen Vänster och SSU Unga Muslimer. Genom organiserandet ges nu unga troende möjligheter till gemenskap och engagemang inom arbetarrörelsen och vårt förbund. Genom nätverket har ett flertal yngre känt det intressant att ansluta sig till vårt förbund. Förbundsstyrelsen ska fortsätta att stötta ungdomsnätverket i form av medlemsvärvning och organisatorisk hjälp från kansliet. Nya sociala medier Förbundet har en grupp på Facebook, där evenemang annonseras. Vi har också ett Twitterkonto, där vi har möjlighet att delta i nätdiskussionerna inom aktuella politiska ämnen, och dessutom driva förbundets politiska linje. 22

23 Tidningen Tro & Politik Tidningen Broderskap har kommit ut sedan 1928, och är alltså äldre än förbundet, som bildades Under hela förbundets tid har tidningen varit ett viktigt kitt i verksamheten och ett sätt att kunna delta i den offentliga debatten. Antalet prenumeranter har dock under många år sjunkit successivt, och är nu farligt nära den nedersta gränsen för att få presstöd. Utan presstöd finns ingen möjlighet att fortsätta ge ut tidningen. Tidningen är förbundets viktigaste kanal för att nå våra mål, att värva nya medlemmar, påverka socialdemokraterna och bidra till en socialdemokratiskt ledd i riksdagsvalen. Förbundsstyrelsen har på uppdrag av föregående förbundskongress beslutat om en handlingsplan för att öka tidningens upplaga. Det första steget som togs var att tidningen fick namnet Tro & Politik, och tydligt fick i uppdrag att vara en multireligiös nyhetstidning, som ska spegla samtiden. Vidare har ett arbete för att öka antalet prenumeranter inletts. Vid ingången av 11 var upplagan omkring 1 exemplar. Det direkta målet för 11 är nå en upplaga på 160 helårsprenumeranter för att säkra en fortsatt utgivning. Det mer långsiktiga målet är att nå en upplaga på 00 helårsprenumeranter till valet 14, för att på så vis nå nästa nivå för presstödet och med hjälp av detta höja kvalitén på tidningen. Vid sidan av vår hemsida och egna utskick strävar vi efter att få ut så mycket som möjligt av förbundets verksamhet genom tidningen. Ett mål är att all information som går ut från oss ska även komma tidningen till del. Lokala och nationella evenemang ska i största möjliga mån skickas in till tidningen, även på andra sätt har förbundsstyrelsen i uppgift att verka för att förbundets medlemmar stöttar tidningens chefredaktör med material, idéer och information om och från rörelsen, i synnerhet i form av insändare, debattartiklar och tips. Förbundsstyrelsen ska Fullfölja projektet om prenumerationsvärvning, med målet att tidningens upplaga under valåret 14 ska vara mer än exemplar, Kontinuerligt utarbeta material för gruppernas och distriktens tidningsombud som stöd i det lokala och regionala prenumerationsvärvningsarbetet, Ansvara för att tidningens politiska linje hålls aktuell

24 Distrikten och grupperna bör Utse tidningsombud, distriktens tidningsombud ansvarar för att samordna de gruppernas tidningsombuds verksamhet och tar initiativ till att distriktet vid lämpliga tillfällen marknadsför tidningen Broderskap, Gruppens tidningsombud ansvarar för gruppens arbete med att värva prenumeranter till tidningen, Rapportera om sina aktiviteter till tidningen, Uppmuntra medlemmar att skriva debattartiklar och insändare till tidningen. 24

25 2. Stadgar Ändamålsparagraf Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att förbundets namn ska vara Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, 2 att kongressen beslutar att anta bifogat förslag till ändamålsparagraf för förbundet samt 30 3 att kongressen konstaterar att beslut också måste fattas på ytterligare förbundskongress/förbundsårsmöte för att ändringen ska bli gällande. Skälen för förbundsstyrelsens förslag: Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund bildades för drygt 80 år sedan i ett land där arbetarrörelsen just inlett en lång period av regeringsansvar och där religiositet mer eller mindre uteslutande likställdes med kristendom. Förbundet skapade en plats och gemenskap för dem som var för radikala för sin kyrka och för fromma för arbetarekommunen. Som förbund har vi kommit att vara en del av arbetarrörelsen som tydligt och klart står upp för och slåss för värderingarna om rättvisa, solidaritet, frihet och jämlikhet. Vi hämtar vårt samhällsengagemang såväl från vår religiösa tro som från vår politiska övertygelse. Som Kristna Socialdemokrater har vi stått och står fortfarande djupt förankrade såväl i våra samfund som i vårt parti. Den unga arbetarerörelsen var i stor utsträckning inspirerad av marxism och av arbetarerörelsen i Tyskland, och den traditionen innebar ett relativt starkt avståndstagande från kyrkan, och därigenom från religion. Det kan jämföras med den engelska arbetarerörelsen, som tidigt fann knytningar till kyrkan. För oss kristna socialdemokrater är kopplingen mellan vår tro och vårt politiska engagemang självklart. Utgångspunkten att människovärdet är okränkbart och heligt vägleder oss såväl religiöst som politiskt. Sedan förbundets bildande har Sverige förändrats. Från att vara ett i det närmaste monoreligiöst samhälle kan vi nu konstatera att Sverige är mångreligiöst. Med ökande migration, såväl frivillig arbetskraftsinvandring som flyktinginvandringen har berikat Sverige med fler religiöst troende och fler religioner. Som engagerade i samhället och politiken har vi och vårt förbund sedan länge haft förmågan att skilja på den personliga tron och behovet av gemensam organisering. Tidigare innebar det att vi samlades i samma politiska organisation, men var engagerade i olika kyrkor. Nu innebär det i ökande utsträckning att vi fortfarande samlas i samma politiska organisation, men är engagerade i samfund med olika religiös tro. Denna förändring av samhället måste också återspeglas i vårt förbunds namn, för att vår identitet som en rörelse för troende socialdemokrater ska kunna bibehållas. Tidigare var det mer

26 30 3 eller mindre självklart att man var kristen om man var troende. Så är det inte idag. Idag finns stora grupper som bekänner sig till flera andra religioner. Framförallt har antalet praktiserande muslimer vuxit, men Sverige har också berikats med ett ökat antal Bhuddister, Sikher, Hinduer m.m. och dessutom finns sedan länge judiska grupper. Ska vi fortsätta vara en organisation för troende socialdemokrater kan vi inte längre heta Kristna Socialdemokrater. Det namnet exkluderar stora och självklara medlemsgrupper i en organisation som samlar troende socialdemokrater. Redan innan förbundet bildades startades vår tidning, som under mer än 80 år hade namnet Broderskap. Som förbundsmedlemmar har vi varit starkt förknippade med vår tidning, och har därför kommit att benämnas Broderskapare. Att stadgereglera det namnet kom långt efter det att vi allmänt kallades så. Begreppet Broderskap har en lång historia och tradition. Det kan bland annat härledas från franska revolutionen, och där enkelt uttryckt beteckna solidaritet, trygghet, rättfärdighet och likvärdighet. Begreppet kan också härledas från Bibeln, där det kan sägas uttrycka ungefär samma perspektiv. Från början hade begreppet inget genderperspektiv, utan utgick från ett könlöst perspektiv. Med tiden har dock allt fler kommit att förknippa Broderskapsrörelsen med helt andra utgångspunkter. En ökande andel kvinnor upplever broderskap som ett uttryck för en förtryckande och manschauvinistisk världsordning. Alldeles för ofta misstas vår organisation för något helt annat, genom begreppet Broderskap. Det innebär inte att utgångspunkterna eller de perspektiv som vi utgår från när vi kallar oss Broderskapare har förändrats. Däremot har språkförståelsen uppenbart förskjutits. Mot den bakgrunden bör enligt förbundsstyrelsen ett nytt namn för vår organisation inte innehålla tillnamnet Broderskapsrörelsen. Solidaritet är dessutom ett ord som allt oftare används som svensk översättning från franskans fraternité i begreppet Liberté, egalité, fraternité, som historiskt ju översatts med broderskap. Vårt historiska namn är Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund, samtidigt har vårt tilltalsnamn kommit att bli Broderskapsrörelsen. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att det också fortsättningsvis kommer att behövas ett tillnamn. Till detta avser förbundsstyrelsen återkomma. I det remissförslag till stadgar som sänts ut till grupper och distrikt föreslogs att förbundets nya namn skulle vara Sveriges Troende Socialdemokrater. Under remisstiden har synpunkter framförts på begreppet Troende som namn för vårt socialdemokratiska förbund. Invändningarna har varit flera, men mest framträdande har varit att begreppet Troende upplevs som onödigt exkluderande. Namnet på vårt förbund skulle kunna vara Religiösa Socialdemokrater. Det är dock förbundsstyrelsens uppfattning att ett sådant namn inte medverkar till att för den svenska betraktaren beskriva oss på ett ur betraktarens ögon rimligt sätt. Religiös är ett ord som på 26

27 svenska alltför ofta används om personer som inte tänker efter själva utan oreflekterat inrättar sig i en orättvis världsordning. Samtidigt konstaterar förbundsstyrelsen att Religious Social Democrats of Sweden fungerar väl som engelskt tilltalsnamn för vårt förbund. Ett annat alternativ kan vara Ekumeniska socialdemokrater. Det förs också fram av Örebro läns kristna socialdemokrater i deras remissyttrande. Förbundsstyrelsen har dock den meningen att även om ekumenisk (som kommer av grekiskans oikoumene dvs. "hela den bebodda världen ) är ett ord och begrepp som i sin egentliga mening relativt väl beskriver vårt perspektiv, inte är helt korrekt som namn på vårt förbund. Detta eftersom ekumenisk i sin vanligaste förståelse på svenska betyder om att sträva efter Kristi kyrkas synliga enhet och stärka de kristnas inbördes gemenskap i ord och handling (Sveriges Kristna Råds definition), och således i första hand beskriver en kristen gemenskap snarare än en religionsövergripande sådan. Det är dessutom ett ord som inte är förstått av en särskilt bred svensk allmänhet. Risken är stor att vi skulle misstas för Ekonomiska Socialdemokrater. Ett annat förslag som förts fram är att förbundets namn ska vara Socialdemokratiska Förbundet Tro och politik. Ett sådant namn skulle markera vårt intresseområde väl. Just skärningspunkten i religion/tro och politik är ju en grundläggande utgångspunkt för våra ställningstaganden. Vidare skulle namnet knyta an till vår förbundstidnings nya namn. Förbundsstyrelsen menar dock att Tro & Politik är ett utmärkt namn på en nyhetstidning, men att det finns invändningar mot begreppet som namn på förbundet. Det är angeläget att namnet innefattar en tydlig riktningsvisare till våra politiska visioner och mål. Att bestämma ett namn på förbundet innebär sammantaget att ett flertal avvägningar måste göras. Från remissvaren kan förbundsstyrelsen dra slutsatsen att flera distrikt har invändningar mot förslaget Troende Socialdemokrater, men att de alternativa förslag som lämnas är flera. Förbundsstyrelsens samlade bedömning är av de förslag som diskuterats under remissen har förbundsstyrelsen fastnat för att ett namn som samtidigt skulle vara tydligt, enkelt och kunna vinna en bred majoritet är Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Med namnet fångas enligt förbundsstyrelsen vår inriktning väl. Vi är socialdemokrater som utifrån vår tro vill arbeta för ett solidariskt och rättvist samhälle. 27

28 Förslag till ändamålsparagraf 1 Ändamål Socialdemokrater för Tro och Solidaritet är ett förbund av grupper och enskilda vilkas övertygelse är att alla människor är en del av Guds skapelse och äger samma mänskliga rättigheter, att den enskildes och samhällets utveckling till frihet och rättvisa främjas när människan med respekt för sin egen och andras andlighet och tro deltar i politiken och samhällsbygget; människans kritiska tänkande liksom hennes skaparkraft är gåvor till mänskligheten, att samhället och världen blir en bättre plats för alla, när det råder demokrati, social rättvisa, jämlikhet, nyfikenhet på olika kulturer, religionsfrihet, jämställdhet och frihet från alla former av diskriminering, ett miljöansvar som får genomslag inom alla politikområden samt en utrikespolitik som bekämpar fattigdom och stödjer folkrätt. Socialdemokrater för Tro och Solidaritet vill utifrån maktlösas och nedtystades perspektiv skapa en praktisk politik som samlar folkflertalet för människans befrielse och delaktighet, verka för utjämning mellan rika och fattiga och ett välstånd grundat på hållbar utveckling, verka för fredlig konfliktlösning, forma ett rättvist samhälle som visar omsorg om och tar vara på varje människas inneboende möjligheter, främja folkhälsa samt minska bruket av alkohol och andra droger, och i samarbete med Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti och tillsammans med likasinnade världen över verka för dessa grundsatser och målsättningar. 28

29 3. Stadgar exklusive Ändamålsparagraf Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att kongressen beslutar att anta bifogat förslag till stadgar för förbundet, normalstadgar för distrikt och normalstadgar för grupper samt 30 2 att kongressen konstaterar att de nya stadgarna träder i kraft omedelbart. Skälen för förbundsstyrelsens förslag: Förbundets stadgar genomgick en större revision för omkring år sedan. Därefter har vissa mindre justeringar gjorts. Förbundskongressen 09 i Malmö beslutade att återremittera ett förslag till vissa justeringar av stadgarna till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har under kongressperioden utsett en särskild stadgegrupp, med representanter från olika distrikt, vilka har gått igenom gällande stadgar och lämnat förslag till helt nya stadgar för förbundet. I slutfasen av stadgegruppens arbete, i november, inhämtades synpunkter från distriktsledarsamlingen på ett utkast. Förbundsstyrelsen lämnar också i en särskild proposition förslag till såväl nytt namn på förbundet som vissa justeringar av texten i ändamålsparagrafen. I detta förslag används förslaget till nytt namn på förbundet genomgående, men beslut om förbundets namn fattas i särskild ordning under kongressen, varvid dessa stadgar ska konsekvensjusteras med avseende på det beslutet. Skälet till att stadgarna är helt nya, är att de nu gällande stadgarna antogs för närmare år sedan. Det finns på ett flertal områden anledning att modernisera stadgarnas uppbyggnad och struktur. Ett genomgående tema har varit att försöka förenkla regelverket för vår organisation, och ge större utrymme för lokala variationer. Vidare förekommer i nu gällande stadgar inkonsekventa regler i förhållande till partiets stadgar, inte minst gällande beslut om medlemsavgiften. En annan central fråga har varit att söka former för förbundets formella möten som innebär kostnadsminskningar jämfört med dagens situation. Med kongresser vartannat år och däremellan distriktsledarsamlingar har förbundet och inte minst samtidigt grupper och distrikt höga kostnader inte minst under kongressåren. En förbundskongress som vi hittills genomfört kostar mellan och kronor att genomföra. Förslaget till nya stadgar innebär istället att förbundet genomför årliga förbundsårsmöten. Dessa bedöms i normalfallet kunna genomföras i Stockholm i anslutning till förbundsexpeditionen på Sveavägen 68. Ett förbundsårsmöte bedöms också kunna genomföras under en helg (lördag-söndag) istället för som en förbundskongress som genomförs under flera dagar. Uppsala läns Kristna Socialdemokrater invänder i sitt remissvar på stadgeförslaget mot att införa årliga förbundsårsmöten, och vill 29

30 30 3 istället fortsätta ha kongresser vartannat år, eller om ekonomin tvingar till det, en kongress vart tredje år. Förbundsstyrelsen har dock den uppfattningen att det finns anledning att reglera förbundsverksamheten så att ett beslutande organ årligen har möjlighet att ta ställning till den ekonomiska verksamheten i förbundet. Vidare är det förbundsstyrelsens bedömning att årliga förbundsårsmöten ger en lägre kostnad för interna möten, och därigenom större möjligheter för både grupper, distrikt och förbund att genomföra utåtriktade aktiviteter. Samtidigt vill förbundsstyrelsen uppmärksamma att det finns alla möjligheter att inom ramen för stadgeförslaget vid särskilda tillfällen, exempelvis inför en valrörelse, att ha längre förbundsårsmöten, som ger möjlighet till mer av seminarieverksamhet och vitamininjektioner. Vidare vill förbundsstyrelsen också påpeka att det genom att ha lägre kostnader för förbundsårsmöten ges större möjligheter för förbundet att genomföra sammankomster, seminarier och andra förbundsaktiviteter vid sidan om förbundsårsmötet. Genom att förlägga förbundsårsmötena i Stockholm, där kringkostnaderna för sammanträdeslokaler och annat kan hållas låga, finns det möjlighet att hålla kostnaderna nere för såväl grupper och distrikt som för förbundet. Det fördes också fram som förslag från Norrbottensdistriktet, i en motion till föregående förbundskongress. Förbundsstyrelsens uppfattning är att frågan om plats för förbundsårsmöten inte ska regleras i stadgarna, för att ge möjlighet till flexibilitet, utan att det sätter hinder i vägen för att årsmötena som regel genomförs just i Stockholm. När det gäller ombudstilldelningen föreslås i de nya stadgarna att samma principer ska gälla som i övriga arbetarrörelsen, alltså att det är distriktsnivån som är beräkningsgrund för ombudstilldelningen. Förslaget till stadgar innebär dock att respektive distrikt får stor frihet att själva bestämma hur förbundsårsmötesombuden ska utses, och det finns således alla möjligheter att i realiteten låta grupperna utse ombud. I en motion från Västerås KSG föreslås att de nya stadgarna reglerar yttrande- och förslagsrätten vid förbundsårsmötena på ett sätt som mer stämmer överens med övriga arbetarrörelsen. Det innebär att endast styrelse och ombud har yttrande- och förslagsrätt under överläggningarna i sakbehandlingen på förbundsårsmötena. Samma synpunkt förs också fram från Uppsala läns Kristna Socialdemokrater i remissynpunkterna. Frågan om vilka som har yttrande- och förslagsrätt på förbundskongresser/förbundsårsmöten har övervägts noggrant av förbundsstyrelsen. Å ena sidan har förbundet historiskt givit möjlighet till alla medlemmar att yttra sig och lämna förslag vid kongresserna, om de anmält sin närvaro, vilket kan ses som ett viktigt demokrativärde. Den direkta möjligheten till påverkan av besluten ger bra förutsättningar att viktiga argument ska kunna finnas med hela vägen i beslutskedjan. Å andra sidan innebär inte en rätt i stadgarna för alla medlemmar att delta i debatten på kongressen, att en särskilt stor andel av medlemskåren har en faktisk möjlighet att göra det. Förbundets medlemmar bor i hela landet, och kongressen genomförs alltid i någon del av landet, alltid långt borta för betydande 30

31 delar av medlemmarna. Det finns en risk att rätten att delta endast kan utnyttjas av en del medlemmar, medan andra av ekonomiska och praktiska skäl helt enkelt har möjlighet till det. Den representativa demokratin, där vi gemensamt står för kostnaderna för ombud från grupper och distrikt, är den metod arbetarrörelsen och huvuddelen av folkrörelsesverige valt för att på bästa sätt se till att de beslut som fattas, bygger på så väl avvägda grunder som möjligt. Med den representativa demokratin väljs våra företrädare, som har att försvara gruppens/distriktets uppfattningar på kongressen/förbundsårsmötet. Förbundsstyrelsens samlade bedömning är att den nuvarande regleringens fördelar överväger, och föreslår därför att förslaget från Västerås avslås. Med ett årligt förbundsårsmöte finns möjlighet att välja förbundsstyrelse på ett sätt som befrämjar såväl förnyelse som erfarenhet, genom att halva styrelsen väljs vid ett förbundsårsmöte och den andra halvan vid det andra förbundsårsmötet. Förslaget till stadgar innebär att antalet personer i förbundsstyrelsen utökas med en, samtidigt som antalet ledamöter minskas. Vidare innebär förslaget att förbundets verkställande utskott får färre ledamöter. Utgångspunkterna för detta är att dels förbundsstyrelsens ställning stärks i förhållande till verkställande utskottet, dels att möjligheterna att få beslutsmässighet i förbundsstyrelsen förbättras genom att ersättare utses. Idag har förbundsstyrelsen femton ledamöter och verkställande utskottet fem ledamöter och två ersättare. Förslaget innebär att förbundsstyrelsen har elva ledamöter och fem ersättare, samt att verkställande utskottet har tre ledamöter och två ersättare. En nyhet i såväl förbunds- som distriktsstadgarna är att det införs en möjlighet att framställa Aktuell fråga. Därigenom skapas bättre förutsättningar för ombud att väcka aktuella frågor vid årsmötena Förslaget till normalstadgar för distrikt följer väl den tradition för stadgar som socialdemokratin har. I förhållande till nu gällande stadgar innebär de nya stadgarna större möjligheter till lokala variationer. Exempelvis finns det distrikt som vill kunna genomföra sina årsmöten senare än före mars månads utgång, vilket möjliggörs med de nya stadgarna. Likaså öppnas möjligheten för att lokalt bestämma mer över distriktsstyrelsens sammansättning. Jönköpings Kristna Socialdemokrater har i sitt remissyttrande över stadgeförslaget haft synpunkten att det av stadgarna bör framgå att det i distriktet ska utses en vice ordförande. Förbundsstyrelsen delar Jönköpingsdistriktets uppfattning, och har också justerat det här föreliggande förslaget så att vice ordförande ska utses. Förbundsstyrelsen vill samtidigt peka på att stadgeförslaget inte hindrar distrikt från att på distriktsårsmötet utse andra funktioner inom distriktsstyrelsen än de som uttryckligen nämns i stadgarna. Normalstadgar för grupp innebär också att förbundet väl följer den stadgetradition som finns i socialdemokratin. Förslaget innebär, liksom på distriktsnivå, en större grad av frihet för grupper 31

32 att själva bestämma storlek på styrelsen, och innebär också i övrigt mindre grad av detaljreglering än tidigare stadgar. Örebro läns Kristna Socialdemokrater för i sitt remissvar fram synpunkten att gruppårsmötet ska bestämmas som gruppens högsta beslutande organ, för att därmed också vara parallellt till distrikts- och förbundsnivån. Örebrodistriktet menar att detta innebär en mindre risk för kupper på medlemsmöten när det gäller gruppens verksamhetsinriktning och andra principiella frågor, utan att gruppens alla medlemmar i realiteten haft möjlighet att förstå att sådant ska beslutas på ett medlemsmöte. Stadgar kan dock aldrig användas utan sunt förnuft. Och det finns dessvärre inga möjligheter att i stadgarna reglera bort osunt agerande. Förbundsstyrelsen delar dock Örebrodistriktets uppfattning att det bör vara så likartade regleringar som möjligt i alla organisationsled, och har därför formulerat stadgeförslaget så att gruppårsmötet är det högsta beslutande organet. Vidare innebär förslaget till stadgar att medlems rättigheter i förbundet och partiet tydliggörs. Förslaget till normalstadgar innebär för samtliga till förbundet anslutna distrikt och grupper att nu gällande stadgar för dem upphävs genom kongressens beslut om dessa nya normalstadgar. Till skillnad från tidigare stadgar kan ändringar i dessa normalstadgar inte göras av grupper och distrikt. Däremot ges möjlighet för grupper och distrikt att genom tilläggsstadgar införa regleringar som inte framgår av normalstadgarna. Det är lämpligt att de nya stadgarna anmäls vid nästkommande ordinarie årsmöte, så det av protokollet framgår att gruppen/distriktet har nya stadgar. Förbundsstyrelsen vill avslutningsvis återigen göra kongressen uppmärksam på att frågan om förbundets namn, vilket behandlas i en annan proposition, måste få följdeffekter i detta förslag till stadgar. Namnfrågan bör behandlas i sitt sammanhang, och i detta förslag finns referenser till förbundsstyrelsens proposition i den frågan. Beslut om dessa stadgar ska dock enligt förbundsstyrelsens mening tas utan att det påverkar kongressens beslut om namn för förbundet. 32

33 Förslag till stadgar 1 Ändamål Förslaget finns i särskild proposition om ändamålsparagrafen! 2 Organisation moment 1 Grupperna är Socialdemokrater för Tro och Solidaritets grundorganisationer. Grupperna sammansluter sig i distrikt, vilka är förbundets regionala huvudorganisationer. Distriktsindelningen beslutas av förbundsårsmötet. Förbundsårsmötet är högsta beslutande organ. Förbundet leds av en av förbundsårsmötet vald styrelse. moment 2 Förbundsstyrelsen består av ordförande, vice ordförande, förbundssekreterare samt ytterligare åtta ledamöter och fem ersättare. Ordförande, vice ordförande och förbundssekreterare utgör förbundets verkställande utskott tillsammans med två av styrelsens ledamöter som av förbundsårsmötet väljs till ersättare i utskottet. Ersättare i förbundsstyrelsen respektive i verkställande utskottet har närvaro-, förslags- och yttranderätt, och de träder i tjänst i den ordning de blivit valda. Mandattiden för ledamöter i förbundsstyrelsen är två år och för ersättare i förbundsstyrelsen och verkställande utskottet ett år. På förbundsårsmöte väljs vartannat år fyra ordinarie ledamöter samt vice förbundsordförande och vartannat år fyra ordinarie ledamöter samt förbundsordförande och förbundssekreterare. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig när minst sex tjänstgörande ledamöter är närvarande. Verkställande utskottet är beslutsmässigt när tre tjänstgörande ledamöter är närvarande. moment 3 Förbundsårsmötet väljer två revisorer samt två revisorsersättare för ett år. 3 Förbundsårsmöte moment 1 Ordinarie förbundsårsmöte genomförs varje år före den juli. 30 Extra förbundsårsmöte sammankallas vid behov av förbundsstyrelsen eller när minst en tredjedel av distrikten så begär. 33

34 moment 2 Förbundsstyrelsen beslutar om tid och plats för förbundsårsmötet. Kallelse till ordinarie förbundsårsmöte tillställs distriktens styrelser senast fem månader före mötet. Förbundsstyrelsen fastställer tider för extra förbundsårsmöte. Kallelse till extra förbundsårsmöte tillställes distriktens styrelser senast två månader före mötet. moment 3 Vid förbundsårsmötet äger varje distrikt rätt att låta sig representeras av ett ombud samt därutöver ett ombud per påbörjat 40-tal medlemmar vid närmaste föregående årsskifte. Ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen kan inte väljas till ombud. Vid förbundsårsmötet har endast ombud rösträtt. Förbundsårsmötets presidium, förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare, revisorer och valberedning har yttrande- och förslagsrätt. Övriga till förbundsårsmötet anmälda medlemmar har yttranderätt. moment 4 Val och omröstning sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om någon så begär. Vid lika röstetal är tjänstgörande ordförandes röst utslagsgivande utom vid personval, då lottning ska genomföras. moment Nomineringar för val av förbundsstyrelse och revisorer ska ske senast två månader före förbundsårsmötet till av föregående förbundsårsmöte vald valberedning. Valberedningen består av fem ledamöter och fem ersättare. moment 6 Motion till förbundsårsmötet kan väckas av enskild medlem, grupp, distriktsårsmöte och distriktsstyrelse. Grupp- och/eller distriktsårsmöte har att avgöra om motion ska upptas som egen eller insändas som enskild. Förbundsstyrelsen kan också lämna egna förslag till förbundsårsmötet. Motion till förbundsårsmötet ska vara förbundsexpeditionen tillhanda senast tre månader före förbundsårsmötet. 30 moment 7 Ombud kan ställa Aktuell fråga till förbundsstyrelsen. Aktuell fråga inlämnas senast en vecka före förbundsårsmötets öppnande. moment 8 Förbundsstyrelsen ska senast fyra veckor före förbundsårsmötet sända ut de förslag som ska behandlas till ombud, distrikt och grupper. 34

35 moment 9 Förbundsårsmötet fastställer inriktningen på förbundets verksamhet för kommande verksamhetsår. Förbundsstyrelsen avger verksamhetsberättelse till förbundsårsmötet. Revisorerna avger berättelse över sin granskning av förbundets räkenskaper, förvaltning och verksamhet från den 1 januari det år de valts på förbundsårsmötet. Mötet tar efter förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. 4 Avgift Förbundsårsmötet fastställer medlemsavgift till förbundet för nästkommande kalenderår. Förbundsstyrelsen och verkställande utskottet moment 1 Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet i överensstämmelse med förbundsårsmötets beslut och förbundets stadgar. Förbundsstyrelsen är förbundets högsta beslutande organ när förbundsårsmötet inte är samlat. Förbundsstyrelsen ska fastställa budget för nästkommande kalenderår. moment 2 Verkställande utskottet är planerings- och beredningsorgan för förbundsstyrelsen. Utskottet handhar med ansvar inför förbundsstyrelsen den operativa ledningen av förbundets verksamhet. Förbundssekreteraren förestår förbundsexpeditionen samt leder arbetet i enlighet med beslut av verkställande utskottet. 6 Ändring av stadgar Förbundsårsmötet beslutar om stadgar för förbundet samt grundstadgar för distrikt och grupper. Ändring träder omedelbart i kraft om ej annat beslutas. För ändring av ändamålsparagraf fordras beslut av två på varandra följande ordinarie förbundsårsmöten. 3

36 Normalstadgar för distrikt 1 Ändamål Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i distrikt har till uppgift att med utgångspunkt i förbundets ändamål samordna och utveckla den verksamhet som bedrivs av förbundets grupper inom distriktet och verka för att nya grupper bildas. Distriktet ska särskilt uppmärksamma önskemål om medlemmars skolning för det politiska engagemanget. 2 Organisation Distriktets område ska utgöras av samma område som ett eller flera partidistrikts område/n. Alla grupper inom distriktets geografiska område ska tillhöra distriktet. Distriktet organiserar distriktsgrupp för medlemmar som inte är med i en lokal grupp. Distriktsgrupp ansluts till en arbetarekommun i distriktets verksamhetsområde. Distriktsårsmötet är distriktets högsta beslutande organ. Distriktet leds av den på distriktsårsmötet valda styrelsen. Distriktsstyrelsen består av ordförande, vice ordförande, kassör och ytterligare minst två ledamöter. Antalet ledamöter i styrelsen ska vara ett ojämnt tal. Distriktsstyrelsen är beslutsför när mer än halva antalet ledamöter är närvarande. Distriktsårsmötet väljer två revisorer samt två revisorsersättare. 3 Distriktsårsmöte moment 1 Ordinarie distriktsårsmöte genomförs årligen före första maj. Kallelse till ordinarie distriktsårsmöte utgår senast fyra veckor före mötet. Extra distriktsårsmöte sammankallas vid behov av distriktsstyrelsen eller när minst en tredjedel av distriktets grupper begär det. Kallelse till extra distriktsårsmöte utgår senast tre veckor före mötet. 36

37 moment 2 Grupp tilldelas minst ett ombud. Representationen i övrigt beslutas av föregående distriktsårsmöte. Ombuden ska därvid fördelas proportionellt mellan distriktets grupper i förhållande till medlemsantalet vid närmast kommande årsskifte. Vid distriktsårsmötet har ombud rösträtt. Varje medlem i någon av distriktets grupper har yttrande- och förslagsrätt vid distriktsårsmötet. Val och omröstning sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om någon så begär. Vid lika röstetal är tjänstgörande ordförandes röst utslagsgivande utom vid personval, då lottning ska genomföras. moment 3 Tid för nomineringar för val av distriktsstyrelse och revisorer samt ombud till förbundsårsmötet ska beslutas av distriktsstyrelsen. Valberedningen består av minst tre ledamöter och väljs av distriktsårsmötet. moment 4 Distriktsårsmötet utser distriktets ombud till förbundsårsmötet. Distriktsårsmötet kan uppdra till distriktsstyrelsen att utse ombud. moment Motion till distriktsårsmöte kan väckas av enskild medlem eller grupp. Motion ska vara distriktet tillhanda senast en månad före mötets öppnande. moment 6 Ombud kan ställa Aktuell fråga till distriktsstyrelsen. moment 7 Distriktsårsmötet fastställer inriktningen på distriktets verksamhet. Distriktsstyrelsen avger verksamhetsberättelse till distriktsårsmötet. Revisorerna avger berättelse över sin granskning av distriktets räkenskaper, förvaltning och verksamhet från den 1 januari det år de valts på distriktsårsmötet. Mötet tar efter förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen

38 4 Avgift Distriktsårsmötet fastställer medlemsavgiften till distriktet för nästkommande kalenderår på ordinarie eller extra distriktsårsmöte senast den november. Beslutad avgift för kommande verksamhetsår ska senast före november månads utgång anmälas till samtliga i distriktet ingående grupper. Distriktet ska senast den februari redovisa förbundsavgiften för föregående kalenderår till förbundet. Distriktsstyrelse Distriktsstyrelsen är distriktets högsta beslutande organ då distriktsårsmötet ej är samlat. Distriktsstyrelsen leder distriktets verksamhet i överensstämmelse med förbundsårsmötets och distriktsårsmötets beslut samt förbundets och distriktets stadgar. 6 Övriga bestämmelser Tillägg till dessa stadgar kan antas av distriktsårsmöte. Tillägg får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa normalstadgar. Om distrikt ansöker om upplösning ska förbundsstyrelsen besluta om till vilka andra distrikt verksamhetsområdet ska föras. Tillgångar övergår till Socialdemokrater för Tro och Solidaritets förbund. 38

39 Normalstadgar för grupper 1 Ändamål Gruppens namn är / exempelvis / Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i / Troende / Kristna / Muslimska / Judiska / Socialdemokraters grupp/. Gruppen är genom distriktet ansluten till Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Gruppen är genom arbetarekommun ansluten till Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Gruppen har till uppgift att organisera och samla medlemmar som erkänner förbundets ändamål. Gruppen ska lägga sig vinn om att i en utåtriktad dialog lägga grunden för förbundets politiska program. 2 Medlem Medlem är den som erkänner förbundets ändamål, följer dess stadgar samt betalar medlemsavgift. Medlem är också medlem i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Medlem som verkar i strid mot förbundets ändamål och stadgar kan uteslutas av förbundsstyrelsen. 3 Organisation Grupp består av enskilt anslutna medlemmar. Gruppen ingår i arbetarekommunen, i enlighet med stadgar för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Enskilda medlemmar kan anslutas till distriktsgrupp. Grupp leds av vid gruppårsmötet vald styrelse. Styrelsen ska bestå av ordförande, kassör och ytterligare minst en ledamot. Antalet ledamöter i styrelsen ska vara ett ojämnt tal. Årsmötet väljer två revisorer samt revisorsersättare. 39

40 4 Medlems rättigheter Medlemskap i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet ger medlemmen rätt till att delta i gruppers och arbetarekommuners mötes och studieverksamhet att rösta vid Sveriges Socialdemokratiska Arbetarepartis medlemsmöten, partikongressval och allmänna omröstningar att kunna väljas till förtroendeuppdrag inom förbundet, partiet, politiska församlingar samt andra uppdrag till vilka partiet/förbundet nominerar kandidater att få information om förbundets och partiets ställningstaganden i politiska och organisatoriska frågor att ställa förslag vid möten i grupper och arbetarekommuner att motionera till förbundsårsmöten, partikongresser, distriktsårsmöten och årsmöten att delta i rådslag anordnade av förbundet och partiet, partidistrikt eller arbetarekommun. Möten och verksamhet Gruppens högsta beslutande organ är gruppårsmötet. Därutöver genomförs medlemsmöten. Gruppårsmöte genomförs före februari månads utgång. Kallelse till gruppårsmöte ska tillställas samtliga medlemmar senast två veckor före mötet. Kallelse till medlemsmöte, med angivande av samtliga på mötet förekommande beslutsfrågor, ska tillställas samtliga medlemmar minst två veckor före mötet. Gruppstyrelsen avger verksamhetsberättelse till gruppårsmötet. Revisorerna avger berättelse över sin granskning av gruppens räkenskaper, förvaltning och verksamhet från den 1 januari det år de valts på gruppårsmötet. Mötet tar efter förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för gruppstyrelsen. Val och omröstning sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om någon så begär. Vid lika röstetal är tjänstgörande ordförandes röst utslagsgivande utom vid personval, då lottning ska genomföras. 40

41 6 Avgift Ny medlem betalar avgift för det år under vilket inträdet sker. Medlemsavgiften till grupp fastställs av medlemsmöte före november månads utgång. Medlem ska förutom gruppavgift enbart betala avgift till partiet/förbundet en gång. Grupp redovisar senast den 1 februari avgiften från föregående verksamhetsår till distriktet vari ingår avgift till förbundet. Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för gruppen utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. 7 Styrelse Styrelsen leder gruppens verksamhet i överensstämmelse med förbundsårsmötets, distriktsårsmötets och gruppårsmötets beslut samt förbundets, distriktets och gruppens stadgar. Det är styrelsens uppgift att planera och lägga fram förslag till medlemsmötet samt tillse att medlemsmötets beslut verkställs. 8 Övriga bestämmelser Grupp ska om fråga om upplösning väcks i första hand tillsammans med medlemmarna och i samverkan med distriktet se över möjligheterna att finna nya verksamhetsformer. I andra hand ska fråga om samgående med annan grupp prövas. Vid samgående tar gruppen med sig samtliga sina tillgångar. Grupp upplöses om minst ¾ av medlemmarna fattar beslut därom. Medlemmarna överförs därvid till distriktsgrupp. Nedlagd grupps tillgångar tillfaller distriktet. Medlem som inte längre önskar vara medlem hos Socialdemokrater för Tro och Solidaritet begär sitt utträde. Medlem, som trots skriftlig påminnelse resterar med avgift under längre tid än tolv månader, ska uteslutas ur gruppen. Innan sådan uteslutning sker ska den arbetarekommun som medlemmen tillhör underrättas skriftligen. Tillägg till dessa stadgar kan antas av gruppårsmötet. Tillägg får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa normalstadgar. 41

42 4. Förbundsstyrelsens förslag till ändring av medlemsavgift Förbundsstyrelsen föreslår att från 12 den del av medlemsavgiften som går till förbundet ändras från dagens 70 kronor per medlem till 80 kronor per medlem. Skälen för förbundsstyrelsens förslag: Partikongressen har tidigare beslutat om att i årliga steg höja avgiften till partistyrelsen till 0 kronor. Genom den föreslagna förändringen för medlemsavgiften till vårt förbund är avsikten at vi ska följa partistyrelsens höjningsmodell, och förbundsstyrelsen har för avsikt att återkomma till förbundsårsmötet med ytterligare höjningar vid kommande förbundsårsmöten så att avgiften till förbundet blir 0 kronor, och alltså är lika hög som till partistyrelsen. Socialdemokraterna har genom kongressbeslut bestämt att den som är s.k. huvudmedlem i någon sidoorganisations grundorganisation (i vårt fall en grupp) utgår 0 kronor i medlemsavgift till partistyrelse respektive partidistrikt. Det innebär att en medlem i Broderskapsrörelsen ska betala medlemsavgift till gruppen, arbetarekommunen, broderskapsdistriktet och förbundet. Tidigare betalade man avgift till partidistrikt och partistyrelse liksom till broderskapsdistrikt och förbund. 42

43 43

44 Internationalen Upp trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt uppå. Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav stig upp för att slå dig fri. Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli. Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär. Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär. Arbetare, i stad på landet, en gång skall Jorden bliva vår. När fast vi knyta brodersbandet, då lättingen ej råda får. Många rovdjur på vårt blod sig mätta men när vi nu till vårt försvar, en dag en gräns för dessa sätta, skall solen stråla mera klar. Upp till kamp... 44