Jernhusen AB och Klövern AB Riskutredning för detaljplan, Olaus Petri 3:234, 3:239, 3:119 m.fl. Örebro kommun
|
|
- Maj Jansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel Datum (50) Jernhusen AB och Klövern AB Riskutredning för detaljplan, Olaus Petri 3:234, 3:239, 3:119 m.fl. Örebro kommun ÅF-Infrastructure AB Risk Management Granskad Christina Nilsson Fredrik Zachrisson ÅF-Infrastructure AB Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
2 RAPPORT 2 (50) Innehåll 1 INLEDNING Syfte och bakgrund Metod Resurser Avgränsningar Styrande lagstiftning och riktlinjer 7 2 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET Beskrivning av planerad verksamhet Riskkällor Skyddsobjekt Persontäthet 15 3 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Godsstråket genom Bergslagen Transporter av farligt gods 17 4 RISKIDENTIFIERING Explosiva ämnen (klass 1) Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Brandfarlig vätska (klass 3) Brandfarligt fast ämne (klass 4) Oxiderande ämne (klass 5) Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Radioaktiva ämnen (klass 7) Frätande ämne (klass 8) Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) Mekanisk skada pga urspårning Sammanställning riskidentifiering 23 5 RISKBEDÖMNING Individrisk Samhällsrisk 24 6 RISKVÄRDERING Riskkriterier Värdering av risk för aktuellt område 28 7 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Effekten av riskreducerande åtgärder 31 8 KÄNSLIGHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS Känslighetsanalys Osäkerhetsanalys 33 9 SLUTSATS 34 REFERENSER 35 BILAGA A SANNOLIKHETSBERÄKNING FÖR FG-OLYCKA 36 BILAGA C VÄDERDATA 44 BILAGA D KONSEKVENSANALYS FARLIGT GODS 45
3 RAPPORT 3 (50) Sammanfattning ÅF Infrastructure AB har av Jernhusen AB och Klövern AB fått i uppdrag att genomföra en detaljerad riskbedömning för Olaus Petri 3:234, 3:239, 3:119 m.fl. i Örebro kommun. Riskbedömningen görs med anledning av förnyad detaljplan för i huvudsak nya kontorslokaler, mindre handel och parkering. Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla länsstyrelsen i Örebros läns krav på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill transportleder för farligt gods, vilken i detta fall utgörs av godsstråket genom Bergslagen. Målet med riskbedömningen är att utgöra beslutsundelag för bedömning av lämpligheten med planerad markanvändning. I arbetet ingår också att avgöra behov av och i så fall vilka riskreducerande åtgärder som krävs för att kunna genomföra föreslagen markanvändning. För att uppskatta risknivån har individrisken och samhällsrisken beräknats. Dessa bedömningar baseras på sannolikhetsberäkningar för att olika olyckshändelser skall inträffa på berörd del av Godsstråket genom Bergslagen samt på konsekvensbedömningar gällande de olika olyckshändelserna. Då många av de värden som ansätts som indata till beräkningarna baseras på antaganden har parametrar med hög osäkerhet valts att sättas till konservativa värden, detta för att få resultat på den säkra sidan. Beräknade samhällsrisknivåer visar att risknivån ej överskrider värderingskriterium, dock ligger den mellan den övre och den undre gränsen vilket innebär att risknivån bedöms vara acceptabel om rimliga åtgärder vidtas. Med rimlig menas att kostnaden för åtgärderna inte skall inte vara orimlig i förhållande till de effekter åtgärden ger. Beräknade individrisknivåer visar att riskreducrande åtgärder krävs inom 40 meter från järnvägen. De stora bidragen till risknivån är framförallt ovanliga händelser som BLEVE och utsläpp av giftig gas. Nedan listade riskreducerande åtgärder föreslås: Skyddsbarriär i form av vall eller plank mellan järnvägen och planområdet. Denna mur/plank bör utformas 2-3 m hög för att uppnå önskad effekt. Skyddet skall utformas så att det separerar planerad bebyggelse från järnvägen. Byggnader inom planområdet skall utföras med bärande betongkonstruktion och övriga byggnadsdelar i brandtåligt material som obrännbar fasad, obrännbar isolering m.m.
4 RAPPORT 4 (50) Ventilationssystem i kontorshusen skall utföras med mekanisk till- och frånluft. Friskluftsintag skall placeras så att de ej vetter mot järnvägen. Det skall vara möjligt att manuellt stänga av ventilationssystemet via en miljöbrytare. Entréer till samtliga byggnader inom planområdet skall i första and mynna bort från järnvägen.
5 RAPPORT 5 (50) 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund Jernhusen AB och Klövern AB har gett ÅF Infrastructure AB i uppdrag att utföra en riskutredning avseende farligt godstransporter inom ramen för detaljplanearbete för området Olaus Petri 3:234, 3:239, 3:119 m.fl. Örebro kommun. Tidigare under 2012 genomförde ÅF en översiktlig riskbedömning som påvisade ett behov av att genomföra en mer detaljerad riskutredning för att kvantifiera identifierade risker. Detta för att vissa skyddsavstånd för planerade verksamheter håller ett kortare avstånd än vad tillämpbara riktlinjer rekommenderar. Denna riskutredning är genomförd i syfte att kartlägga risknivån vid etablering av kontor med mindre handelsverksamhet, parkeringar och torgyta inom fastigheterna Olaus Petri 3:234, 3:239, 3:119 m.fl. Örebro kommun. Riskerna inom området, som utgör målen för riskanalysen, är transport av farligt gods på järnvägen som passerar planområdet (del av godsstråket genom Bergslagen). Endast risker för personskador på tredje man studeras. Det är av intresse att veta om det är acceptabelt att förlägga planerade verksamheter på det avstånd som redovisas i kapitel Metod Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Inledningsvis bestäms de mål och avgränsningar som gäller för den aktuella riskutredningen. Även principer för hur risken värderas skall fastställas [1]. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att komma fram till vilka risker som är specifika för den studerade processen. I riskanalysen bedöms konsekvensen av olika olyckor och med vilken frekvens de kan förväntas inträffa, för att erhålla en uppfattning om risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken skall värderas, för att komma fram till om risken är acceptabel eller ej. Slutsatser dras utifrån detta resultat om behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Processen åskådliggörs i figur 1 nedan.
6 RAPPORT 6 (50) Figur 1 Riskhanteringsprocessen Oberoende av resultatet från riskutredningen står det klart att det alltid är motiverat att genomföra åtgärder som till en låg kostnad och utan andra avsevärda olägenheter minskar risken väsentligt. 1.3 Resurser Riskanalysen har utförts med deltagande av följande personer: Fredrik Zachrisson Uppdragsansvarig & kvalitetsgranskning, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg Christina Nilsson Handläggare, Civilingenjör Riskhantering, ÅF-Infrastructure AB, Malmö
7 RAPPORT 7 (50) 1.4 Avgränsningar I denna riskutredning studeras bara risker för personskador till följd av identifierade risker. Med personsäkerhet avses här säkerheten för alla personer som inom det studerade området kan påverkas av olyckor med farligt gods på järnvägen genom Örebro. Riskanalysen omfattar endast aktuella kontorshus med inslag av mindre handel, Parkeringshus i ett plan samt ytparkering. Kontorsbyggnaderna benämns i rapporten som Hus A och Hus B. Klöverns befintliga byggnad, Postterminalen som återfinns inom detaljplaneområdet analyseras inte i denna riskutredning (se kapitel 2). 1.5 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det finns lagstiftning som föreskriver att riskanalys ska genomföras, bl.a. Planoch bygglag (2010:900) och Miljöbalken (1998:808). Det anges dock inte i detalj hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla. På senare tid har rekommendationer givits ut gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. I denna utredning har Länsstyrelsernas i Skåne, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen [2] beaktats. Dessa riktlinjer används också av Länstyrelsen i Örebro län. I lagstiftningen förekommer det inte några angivna skyddsavstånd från järnväg där farligt gods transporteras till bebyggelse. De skyddsavstånd som finns anges i rekommendationer och allmänna råd från kommuner, Länsstyrelser och myndigheter. Länsstyrelsen i Skåne Län har även givit ut Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen [3] som bygger vidare på ovan nämnda riktlinjer och utvecklar rekommendationerna.
8 Zon B Unr: Uppdragsnamn: Zon A RAPPORT 8 (50) Riskhanteringsavstånd 150 m Figur 2 Zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd [2]. Markanvändning inom riskhanteringsavståndet enligt Riskpolicy [2]: I området närmast farligt godsled föreslås följande som lämplig markanvändning: Ytparkering Trafik Odling Friluftsområde (t.ex. motionsspår) I området mellan Zon A och Zon C föreslås följande markanvändning: Handel (sällanköpshandel) Industri Bilservice Lager (utan betydande handel) Tekniska anläggningar Parkering (övrig parkering) Friluftsområde Kontor Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplatser)
9 Zon C RAPPORT 9 (50) I Zon C föreslås följande som lämplig markanvändning: Bostäder Handel (övrig handel) Vård Kontor Hotell och konferens Lager (även med betydande handel) Idrotts- och sportanläggningar (arena eller motsvarande) Centrum Kultur
10 RAPPORT 10 (50) 2 Beskrivning av planområdet Planområdet ligger vid resecentrum mellan Östra Bangatan och Järnvägen genom Örebro. Detaljplanens syfte är att möjliggöra kontorsbyggnader med inslag av mindre handelsverksamhet, parkeringshus och ytparkering vid korsningen Östra Bangatan och Östra Nobelgatan. Byggnaderna och tomten skall anpassas till resecentrums framtida behov. I samband med detaljplanen behöver ett antal utredningar genomföras. Del av godsstråket genom Bergslagen Planområde Figur 3 Karta över centrala Örebro Källa: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/ Beskrivning av planerad verksamhet Planerad bebyggelse med huvudsakligen följande verksamhet, se figur 5 för byggnadernas placering [17]: Hus A Entréplan Jernhusens nya kontorsbyggnad Huvudentré för kontor mot Östra Bangatan, ljusgård i mitten av byggnaden. Café mot korsning Östra Bangatan/Östra Nobelgatan, godsmottagning och vaktmästeri mot spårområdet. Övriga plan Kontorsarbetsplatser en mix av cellkontor och landskap, arbetsplatser per plan. Garageplan Infart mot nya torget, bilparkeringar (90 platser) och förråd.
11 RAPPORT 11 (50) Förväntat antal verksamma/besökare i hus A är personer. Avstånd till genomgående järnvägsspår: ca 56 m Hus B Entréplan Klöverns nya kontorsbyggnad Huvudentré för kontor mot Östra Bangatan alternativt in mot nya torget. Godsmottagning och vaktmästeri mot nya torget. Övriga plan Kontorsarbetsplatser en mix av cellkontor och landskap per plan. Inget garageplan. Förväntat antal verksamma/besökare i byggnad är personer. Avstånd till genomgående järnvägsspår: ca 78 m Genomgående järnvägsspår Ytparkering Hus A P-hus Hus B Figur 4 Planbeskrivning över området [16]
12 RAPPORT 12 (50) Klöverns befintliga byggnad (Postterminalen). Hus C, ingår ej i riskutredning. Klöverns nya kontorsbyggnad (Hus B) Järnvägen Jernhusens nya kontorsbyggnad (Hus A) Figur 5 Skiss över byggnader
13 RAPPORT 13 (50) 2.2 Riskkällor I denna riskutredning utgör järnvägen förbi Örebro riskkällan som studeras. Järnvägen genom Örebro är en del av flera stora godsstråk. Godsstråket genom Bergslagen sträcker sig från Storvik till Mjölby (se nedanstående figur). Banan är en av de mest trafikerade i landet. Banan är till största delen enkelspårig. Dubbelspår är det dock bl.a. på sträckan Hallsberg Frövi (genom Örebro). Mälarbanan (mellan Stockholm och Örebro), är en viktig transportled för gods från norra Sverige ner mot södra Sverige och kontinenten. Banans längd är 27,7 mil och transporterar både gods och persontåg. Banan har till största delen dubbelspår, men vissa sträckor har enkelspår [6]. Figur 6 Godsstråket genom Bergslagen [6]
14 RAPPORT 14 (50) 2.3 Skyddsobjekt I riskutredningen utgörs skyddsobjekten av de verksamheter som är tilltänkta att etablera i detaljplaneområdet. Det vill säga i huvudsak kontorsbyggnader med inslag av verksamheter med handelsändamål och parkering. Genomgående järnvägsspår Klöverns nya kontorsbyggnad Jernhusens nya kontorsbyggnad Figur 7 Skyddsobjekt [16]
15 RAPPORT 15 (50) 2.4 Persontäthet Då området bebyggs med kontor, parkering och torgyta vistas människor ej i området dygnet runt. Persontätheten har beräknats med hänsyn till personbelastning i kontorshus och utomhus. Då området närmst järnvägen utgörs av parkering och torgområde antas en lägre persontäthet 0-56 m från järnvägen m från järnvägen är persontätheten högre då området utgörs av kontor. Inom området m från järnvägen som innehåller kontorshus antas 75 % av det totala personantalet i kontorshusen vara inomhus dagtid och 25 personer utomhus. Nattetid antas inga personer befinna sig i området. I området 0-56 m från järnvägen antas 20 personer befinna sig dagtid (utomhus) Nattetid antas 2 personer utomhus. I tabell 1 presenteras persontätheterna för aktuellt område. Se även bilaga C för beräkning av persontäthet. Tabell 1 Fördelning av persontäthet Plats m från järnväg > 56 m från järnväg Area (m 2 ) Personantal Dagtid Nattetid Persontäthet (pers/m 2 ) och fördelning (del av dygnet) Dag (60 %) Natt/kväll (40 %) Sammanväg persontäthet ett dygn 4300 Utomhus ,0047 0, , Inomhus , ,0823 Utomhus , ,0012
16 RAPPORT 16 (50) 3 Transport av farligt gods Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg och järnväg delas in i nio olika klasser (ADR/RID) beroende av vilka egenskaper ämnet har 3.1 Godsstråket genom Bergslagen Trafikverket har gjort en prognos för år 2020 över antal tåg förbi Örebro. Prognosen redovisas i nedanstående tabell. Tabell 2 Tågtrafik prognos år 2020 (Uppgifter från Trafikverket) Tågtyp Antal tåg per dygn Tåglängd, medel (maxlängd) Hastighet, km/h Godståg (650) m 80 Persontåg (230) m 80 Prognosen visar på ca 80 godståg och ca 72 persontåg per dygn förbi Örebro. Det är utifrån dessa siffror svårt att säga något om antalet transporter med farligt gods på järnväg. Godset rangeras och lastas i en kombiterminal några hundra meter norr om järnvägsstationen. Enligt uppgift från Green Cargo transporteras i deras regi ca 10 vagnar per dag till Örebro Central, medan övriga passerar förbi. Ett fåtal av dessa bedöms innehålla farligt gods. Även andra godsföretag trafikerar sträckan. I höjd med Resecentrum går ett stickspår in österut som leder till underhållsverkstäder. Längre söderut går ett industrispår mot Aspholmens industriområde. I anslutning till Resecentrum finns några stickspår där det finns möjlighet att ställa upp godsvagnar, se karta i figur 3. De spår som är närmast planområdet i spårområdet är rangeringsspår med låg hastighetsbegränsning. Järnvägsspåret som löper öster om planområdet är ett enkelspår till underhållsverkstäderna längre ned österut. Nobelgatan är nedgrävd och går under spårområdet i en viadukt.
17 RAPPORT 17 (50) 3.2 Transporter av farligt gods Att få exakta mängder av transporterat farligt gods på aktuell sträcka är svårt. I denna utredning har transporterade mängder farligt gods tagits från Räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter under september månad 2006 [4]. I presenterade intervaller för mängden transporterat gods har det högsta värdet antagits, se tabell 3. Enligt SRV [4] transporterades totalt ca ton farligt gods under september månad SIKA har i sin prognos för person- och godstransporter [5] bedömt att godstransporter på järnväg (i miljard tonkilometer) kommer att öka med 18 % mellan 2001 till I denna utredning antas att transporter av farligt gods ökar i samma utsträckning som övriga godstransporter, dvs. ca 13 % mellan år 2006 och Varje farligt godsvagn antas transportera 45 ton farligt gods per vagn. Omräknat till antal farligt godsvagnar motsvarar det totalt ca godsvagnar som transporteras år 2020 på aktuell sträcka, enligt tabell 3. Antalet vagnar per tåg som kan förväntas innehålla farligt gods varierar kraftigt. I denna utredning görs antagandet att de tåg som transporterar farligt gods har i genomsnitt två vagnar som innehåller farligt gods. Det innebär att varje år transporteras 9372 st tåg med farligt gods förbi planområdet. Detta motsvarar ca 26 tåg/dygn med farligt gods. Av de 80 godstågen som varje dygn beräknas trafikera aktuell järnvägssträcka år 2020 förväntas således ca en tredjedel (32 %) transportera farligt gods.
18 RAPPORT 18 (50) Tabell 3 Farligt gods på järnvägen som passerar Örebro enligt SRV:s kartläggning [4]. Klass (ADR) Kategori Transporterad mängd en månad 2006 (ton)* Transporterad mängd under 2006 (ton) Fördelning Antal FaGovagnar år 2020** 1 Explosiva ämnen 0,062 0, Brandfarlig gas Icke giftig, icke brandfarlig gas 2.3 Giftig gas Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, Självreaktiva ämnen och Okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantända ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål TOTALT *Enligt kartläggning gjord under September månad 2006 **Baseras på antagandet att meddellasten är 45 ton/vagn samt att transporterad mäng ökar med 13 % mellan 2006 och 2020.
19 RAPPORT 19 (50) 4 Riskidentifiering På järnvägen som passerar planområdet fraktas regelbundet flera olika typer av farligt gods (RID). Riskidentifiering utförs i syfte att kartlägga alla relevanta förekommande risker på dessa transportleder. Därefter konstateras behovet av vidare analys för de olika typerna av förekommande risker. 4.1 Explosiva ämnen (klass 1) Inom kategorin explosiva ämnen/varor är det primärt underklass 1.1 som utgörs av massexplosiva ämnen som har ett skadeområde på människor större än ett 10-tal meter. Exempel på sådana varor är sprängämnen, krut mm. Risken för explosion föreligger vid en brand i närheten av dessa varor samt vid en kraftfull sammanstötning där varorna kastas omkull. Skadorna vid en explosion härrör dels till direkta tryckskador men även värmestrålning samt indirekta skador som följd av sammanstörtade byggnader är troliga. Skadorna vid påverkan på varor av klass 1.2 till 1.6 ger inte samma effekt utan rör sig mer om splitter eller dyl. som flyger iväg från olycksplatsen. Fasader utgör då visst skydd jämfört med en parkering i markplan. Ämnen i klass 1.1 delas i sin tur in i ytterligare underklasser, klass 1.1A och 1.1B, där klass 1.1A utgör de mest reaktiva ämnena, själva tändämnena. Klass 1.1A får endast transporteras i mängder om 6,25 kg till 18,75 kg varpå skadeområdet begränsas. För att få fram mer detaljerad information om transporter med explosiva ämnen på aktuell järnvägssträcka kontaktades Trafikverket. Järnvägsföretagen är skyldiga att rapportera tågsammansättningar innan tågets avgång. Detta sker i databasen Opera. Trafikverkets driftledningscentraler använder Opera i trafikledningssyfte för att veta hur långa och tunga tågen är och vilket gods det har i de fall farligt gods finns i någon vagn. Med hjälp av personal på Trafikverket så togs information om transporterade mängder farligt gods indelat efter UN-nr fram för järnvägen som passerar Örebro övre för perioden 1 januari 31 oktober Informationen visar att det är väldigt små mängder av farligt gods klass 1 som passerade Örebro under perioden 1 jan-31 okt Endast gods med UN-nr 276, 379 samt 503 i små mängder transporteras på aktuell sträcka. Dessa varor motsvarar följande: UN-nr 276: Aktivatorer, explosiva (patroner med drivspegel ) UN-nr 379: Patronhylsor tomma med tändhatt UN-nr 503: Gasgeneratorer för krockkuddar eller krockkuddemoduler eller bältesförstärkare Alla tre godstyperna tillhör klass 1.4, vilket innebär ämnen eller föremål med obetydlig risk vid antändning (ger endast lindrig verkan).
20 RAPPORT 20 (50) Man kan således konstatera att endast små mängder av klass 1 transporteras på aktuell sträcka. Dessutom är ämnena av sådan karaktär att konsekvenserna blir lindriga vid antändning. Sannolikheten att en olycka med explosiva ämnen klass 1 som ger allvarliga konsekvenser skall inträffa på aktuell järnvägssträcka bedöms därmed som obetydlig. Men hänsyn till den låga sannolikheten bedöms därmed scenariot inte behöva utredas vidare. 4.2 Kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Gasol (propan) är det vanligaste exemplet på kondenserad brandfarlig gas. En olycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) Jetbrand: En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och direkt antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken [7]. Gasmolnsbrand: Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning [7]. Gasmolnsexplosion: Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. Explosionen blir i de allra flesta fallen av typen deflagration. En gasmolnsexplosion kan både medföra skador av värmestrålning och skador av tryckvågen [7]. BLEVE: BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändningen bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse skall kunna inträffa krävs
21 RAPPORT 21 (50) att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank med brandfarlig gas eller vätska. Det bedöms som motiverat att ytterligare analysera dessa olyckstyper då brandfarlig gas transporteras i stor utsträckning på aktuell järnvägssträcka. 4.3 Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Läckage av kondenserad giftig gas kan medföra att ett moln av giftig gas driver mot planområdet och kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall. Det bedöms därför motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp. De tre mest frekvent transporterade gaserna är ammoniak, klorgas och svaveldioxid. Ammoniak: Generellt är ammoniak tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha ett riskområde på hundra meter upp till många kilometer beroende på mängden gas. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Ammoniak har ett IDLH (Immediatly Dangerous of Life or Health) på 300 ppm. Svaveldioxid Även svaveldioxid är en giftig tung gas som vid ett utsläpp kan ha ett riskområde om flera hundra meter. Gasen har ett IDLH på 100 ppm. Klor Klor utgör den giftigaste gasen som här ges som exempel på gaser som kan drabba skyddsområdet. Den kan sprida sig långt likt gaserna ovan och har ett IDLH på 10 ppm. 4.4 Brandfarlig vätska (klass 3) En möjlig olycka med brandfarlig vätska är ett spill som bildar en pöl som senare antänds. Sannolikheten för en brand i diesel bedöms vara avsevärt lägre än för bensin varför olyckan antas vara brand i bensin. Vid ett spill vid spåret vid den studerade sträckningen är det sannolikt att en del bränsle hamnar i ballasten (makadam) vid spåret. Studier [8] har visat på en dramatiskt minskad effektutveckling i pölbranden om denna sker i ett lager av makadam. En större pölbrand som antänds direkt har ett konsekvensområde på ca 30 m [3]. Då närmsta hus A och hus B är belägna 56 respektive 78 m från järnvägsspåret förväntas inte byggnaderna påverkas av värmestrålning från en pölbrand orsakad av läckage från en godsvagn.
22 RAPPORT 22 (50) Ca 20 m från järnvägen kommer ytparkering samt torgyta att anläggas. Persontätheten bedöms vara mycket låg inom 30 m från järnvägen. Väldigt få personer bedöms därför vistas så pass nära järnvägen att de kan utsättas för skadliga nivåer av värmestrålning. Av dessa anledningar studeras inte scenariot olycka med brandfarlig vätska vidare i en fördjupad analys. 4.5 Brandfarligt fast ämne (klass 4) Eftersom dessa ämnen transporteras i fast form sker ingen spridning i samband med en olycka. För att brandfarliga fasta ämnen (ferrokisel, vit fosfor m.fl.) skall leda till brandrisk krävs att det t.ex. att de vid olyckstillfället kommer i kontakt med vatten varvid brandfarlig gas kan bildas. Risken utgörs av strålningspåverkan i samband med antändning av brandfarlig gas. Eftersom en sådan brand begränsas till olycksplatsen och strålningsnivåerna endast är farliga för människor i närheten av branden, bedöms det inte motiverat att ytterligare analysera risken i samband med olyckor med dessa typer av farligt gods. Transporterade mängder av klass 4 är dessutom små enligt tabell 3 varför sannolikheten för en sådan olycka bedöms som liten. 4.6 Oxiderande ämne (klass 5) Flertalet oxiderande ämnen (väteperoxid, natriumklorat m.fl.) kan vid kontakt med vissa organiska ämnen orsaka en häftig brand. Vid kontakt med vissa metaller kan det sönderdelas snabbt och frigöra stora mängder syre som kan underhålla en eventuell brand. Det finns även risk för kraftiga explosioner där människor kan komma till skada. För att detta ska inträffa krävs emellertid att en serie av händelser skall inträffa vilket medför att sannolikheten bedöms vara mycket låg och en vidare analys är ej motiverad. 4.7 Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Arsenik, bly, kadmium, sjukhusavfall etc. är exempel på dessa ämnen. För att människor skall utsättas för risk i samband med dessa ämnen krävs att man kommer i fysisk kontakt med dem eller förtäring. Det bedöms därför inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp. 4.8 Radioaktiva ämnen (klass 7) Mängden radioaktiva ämnen som transporteras per väg bedöms vara försumbar, därför är det inte motiverat att ytterligare analysera risk för dessa transporter.
23 RAPPORT 23 (50) 4.9 Frätande ämne (klass 8) Olyckan med läckage av frätande ämnen (saltsyra, svavelsyra, NaCl m.fl.) ger endast påverkan lokalt vid olycksplatsen då skador endast uppkommer om personer får ämnet på huden. Det bedöms därför inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) Transporter med farligt gods inom denna kategori utgörs av exempelvis magnetiska material eller airbags. Konsekvenserna bedöms inte bli sådana att personer inom planområdet påverkas, eftersom en spridning inte förväntas. Det bedöms därför inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp Mekanisk skada pga urspårning Det är inte enbart en olycka med farligt gods inblandat som kan orsaka skadehändelse. En urspårning av persontåg eller godståg kan också orsaka direkt skada på planerad bebyggelse om tåget skulle lämna spårområdet vid urspårningen och ramma en byggnad. Planerad bebyggelse ligger på sådant avstånd att risk för skada vid urspårning ej föreligger Sammanställning riskidentifiering Riskidentifieringen visar att följande olycksrisker behöver studeras vidare i en fördjupad analys: Brandfarlig gas (klass 2.1) Giftig gas (klass 2.3) I bilaga A, B och C redogörs för sannolikhets- och konsekvensberäkningar för ovanstående scenarion.
24 RAPPORT 24 (50) 5 Riskbedömning 5.1 Individrisk Med individrisk avses sannolikheten (frekvensen) att enskilda individer ska omkomma inom eller i närheten av ett system, d.v.s. sannolikheten att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer eller skadas. Individrisken är platsspecifik, och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Individrisken beräknas enligt: IR IR x, y x, y, i n IRx, y, i i 1 formel 1a, b f * p i f, i Där f i är frekvensen för sluthändelsen i. P f,i är sannolikheten för studerad konsekvens. Den antas, enligt ovan, till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför effektzonen. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika platser inom ett område kan individriskkonturer plottas. 5.2 Samhällsrisk Vid användande av riskmåttet samhällsrisk beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Då beaktas befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Till skillnad från vid beräkning av individrisk tas även hänsyn till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken beräknas enligt formel 2 nedan. N i Px, y * p f, i x, y formel 2 N i står för antalet människor som utsätts för den studerade sluthändelsen i. P x,y är antalet personer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan. Samhällsrisken redovisas normalt i F/N-kurvor. F N F i för alla sluthändelser i för vilka Ni N formel 3 i F N står för frekvensen av sluthändelser som påverkar N eller fler människor. F i är frekvensen för sluthändelse i. N i definieras enligt ovan.
25 RAPPORT 25 (50) 6 Riskvärdering Värdering av risker tar sin grund i hur risker upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. 6.1 Riskkriterier I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Det Norske Veritas (DNV) tog, på uppdrag av Räddningsverket, fram förslag på riskkriterier [10] gällande individ- och samhällsrisk, som kan användas vid riskvärdering. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; tolerabla, tolerabla med restriktioner eller ej tolerabla, se Figur 8. Område med oacceptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbar eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 8 Princip för värdering av risk.
26 RAPPORT 26 (50) Följande förslag till tolkning rekommenderas: Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. För dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads nytto-analys. De risker som kategoriseras som små kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För att bidraget till risken i det studerade området i kvantifierbar form skall vara användbart som beslutsunderlag relateras detta till acceptanskriterier. I denna rapport relateras till de acceptanskriterier som föreslås av Räddningsverket i Värdering av risk [10] och som baseras på kriterier framtagna av Det Norske Veritas (DNV). Gemensamt för dessa är att risker då ett större antal personer drabbas väger tyngre och accepteras i mindre utsträckning än risker då enstaka individer drabbas. Observera att i denna rapport studeras bidraget till samhällsrisken och individrisken inom aktuellt planområde. Samhällsrisk Kriterierna för samhällsrisk enligt Räddningsverket beskrivs av ett intervall i ett logaritmiskt diagram med en övre gräns över vilken risker ej accepteras och en undre gräns under vilken risker är acceptabla. Mellan dessa gränser finns ett intervall som benämn ALARP enligt ovan. Gränserna ska dock inte uppfattas som ett svar på vad samhället faktiskt accepterar utan endast ett exempel på en metod att kvantifiera kriterierna.
27 RAPPORT 27 (50) För samhällsrisk föreslår DNV [10] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Kriterierna har anpassats med hänsyn till att den studerade sträckan är 250 m i stället för 1 km, vilket är utgångspunkten enligt rapporten från Räddningsverket. I figur 9 nedan presenteras acceptanskriterierna. Streckade linjer utgör de ordinarie acceptanskriterierna, heldragna linjer utgör acceptanskriterier som anpassats till sträckan 250 m. Figur 9 Acceptanskriterier för bidraget till samhällsrisken. Streckade linjer är ordinarie kriterier från DNV. Heldragna linjer utgör kriterier som anpassats för sträckan 250 m. Individrisk För individrisk föreslår DNV [10] följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som små: 10-7 per år
28 RAPPORT 28 (50) 6.2 Värdering av risk för aktuellt område Värderingen av risken utgör en jämförelse med kriterier för vad som är en acceptabel risk. I detta skede är det risken för området som det planeras utan några ytterligare riskreducerande åtgärder som värderas. I figur 10 nedan presenteras bidraget till samhällsrisken för planområdet. Observera att aversionskurvorna enligt DNV har korrigerats då planområdet är 250 m långt. Figur 10 Bidraget till samhällsrisken inom planområdet. Aversionskurvorna är korrigerade för att ta hänsyn till planområdets utsträckning. Det framräknade bidraget till samhällsrisken ligger inom ALARP-området, vilket innebär att risknivån bedöms vara acceptabel om rimliga åtgärder vidtas. Med rimlig menas att kostnaden för åtgärderna inte skall inte vara orimlig i förhållande till de effekter åtgärden ger.
29 RAPPORT 29 (50) Bidraget till individrisken presenteras i figur 11 nedan. Figur 11 Bidraget till individrisken inom planområdet. Bidraget till individrisken är allmänt lågt och ligger under aversionskurvan enligt DNV, förutom närmst järnvägen. Inom 40 m från järnvägen befinner sig individrisken i ALARP-området. Då endast få personer vistas i denna zon samt att risken är närmre den undre aversionslinjen än den övre, bedöms individrisken vara på en acceptabel nivå.
30 RAPPORT 30 (50) 7 Riskreducerande åtgärder Vid byggnation i närheten av transportleder för farligt gods bör man alltid sträva efter att sänka risknivån. Då riskkurvorna delvis ligger inom ALARPområdet skall det alltid strävas efter att minska risken med de medel som anses rimliga. I aktuellt fall bedöms sannolikheten för en olycka som relativt liten, dock riskerar flertalet personer att omkomma om en olycka inträffar. Separerande åtgärder En av de vanligaste riskreducerande åtgärderna är en skyddande barriär mellan farligt godsleden och aktuellt planområde. Gällande kontorshusen finns detta i form av parkeringar placerat mellan kontorshusen och järnvägen. Eventuellt kommer ett parkeringshus att uppföras mellan hus B och järnvägen. Detta minskar konsekvenser för hus B vid olyckor involverande BLEVE, jetflamma, gasmolnsexplosion och spridning av giftig gas. Annan skyddsbarriär som rekommenderas är en mur eller plank mellan järnvägen och planområdet. Denna åtgärd är mycket pålitlig säkerhetsmässigt och minskar exponeringen för strålning vid brandförlopp och utsläpp i luften avsevärt både för personer som vistas i och i anslutning till byggnaderna. Byggnadstekniska åtgärder Byggnaderna förutsätts vara utförda av bärande betongkonstruktion samt med övriga byggnadsdelar i brandtåligt material såsom obrännbar fasad, obrännbar isolering mm. Byggnaderna förväntas därmed stå emot viss påverkan från explosioner, värmestrålning etc. Detta gäller samtliga byggnader inom planområdet. Friskluftsintag till kontorshusen skall placeras så att de ej vetter mot järnvägen. Det skall även finnas möjlighet till att manuellt stänga av ventilationssystemet. Dessa åtgärder minskar risken för inträngning av giftig gas. Entréer till samtliga byggnader i planområdet ska i första hand mynna bort från järnvägen. Detta för att utrymning skall kunna ske i motsatt riktning från järnvägen i händelse av olycka.
31 RAPPORT 31 (50) 7.1 Effekten av riskreducerande åtgärder Då risknivån för aktuellt planområde inte överskrider de acceptanskriterier som gäller har inga beräkningar utförts för att visa hur risknivåerna påverkas av föreslagna riskreducerande åtgärder. Dessutom innebär alla kvantifieringar antaganden vilket bidrar till vissa osäkerheter gällande resultaten. Dock bidrar samtliga föreslagna åtgärder till att risknivåerna sänks vilket rekommenderas då risknivåerna till viss del ligger inom ALARP-området. Personer inom planområdet kommer till största delen att vistas inomhus. Detta bedöms i de flesta fall som en relativt säker miljö, personer som befinner sig utomhus är betydligt mindre skyddade. Det är därför viktigt att säkerställa att inomhusmiljön inte påverkas av en yttre händelse. Även utformningen av ventilationssystemet bedöms kunna ge relativt stora effekter gällande konsekvensen vid en olycka. Om t.ex. ett större gasutsläpp skulle inträffa och förhållandevis stark vind ligga i riktning mot husen kan tämligen stora områden påverkas, dock drabbas primärt de som kommer i kontakt med luften. Om åtgärder vidtas för att säkerställa att sådan luft i möjligaste mån inte tränger in i byggnaderna vistas personer inomhus i säkerhet. Åtgärden torde även vara enkel att genomföra. Mur/Plank minskar exponeringen för värmestrålning vid brand och utsläpp till luft för personer som vistas i byggnaderna eller i anslutning till densamma. Parkeringarnas funktion som en skyddande barriär mot kontorshusen minskar risken för personer som befinner sig utomhus markant.
32 RAPPORT 32 (50) 8 Känslighetsanalys och osäkerhetsanalys 8.1 Känslighetsanalys Syftet med känslighetsanalysen är att visa hur känsligt resultatet är för variationer i indata. Variationer studeras här avseende följande parametrar: Transportarbete Sannolikhet för olyckor Persontäthet Konsekvenser vid studerade scenarion Utifrån använda modeller kan det konstateras ett linjärt samband mellan resultatet och förändringar i såväl transportarbete som sannolikhet för olyckor. Detta innebär att en procentuell förändring av dessa parametrar ger motsvarande variation av resultatet. Exempelvis medför en ökning av transportarbetet med 10 % att den beräknade risken ökar med 10 %. Det kan konstateras att förändring i persontäthet inom det studerade planområdet har en påverkan på samhällsrisken men inte på individrisken. Det går emellertid inte att tydligt ange ett enkelt samband mellan variationer i personbelastning och samhällsriskens känslighet för dessa variationer. En allmän ökning av persontätheten ger motsvarande allmänna ökning av samhällsrisken men det förefaller som relevantare att analysera att persontätheten antar ett annat mönster än det som förutsatts i analysen. Då framstår det att resultatet är känsligt i större utsträckning för en relativ ökning av personantal vid de scenarion som omfattar ett större antal personer. Även om sambandet är linjärt i förhållandet mellan indata och samhällsriskens resultat så innebär det faktum att samhällsrisken ligger närmre gränsen för acceptabel risk vid scenarion som omfattar stora personantal att marginalen häremellan krymper snabbare vid motsvarande relativa ökning av personbelastning. Resultatets känslighet för variationer avseende konsekvenser vid studerade scenarion bedöms som relativt stor men endast möjlig att värdera kvalitativt. Anledningen till detta är att scenarioberoendet är avgörande för konsekvensberäkningen. Att konsekvensen vid ett utsläpp av giftig gas är starkt beroende på vindriktning är exempelvis uppenbart.
33 RAPPORT 33 (50) 8.2 Osäkerhetsanalys Syftet med osäkerhetsanalysen är att visa hur osäkert det underlag är som slutsatser är grundade på. Osäkerheten analyseras avseende följande parametrar: Transportarbete Sannolikhet för olyckor Personbelastning Konsekvenser vid studerade scenarion Statistikuppgifter ligger till grund för såväl transportarbetet som sannolikheten för olyckor. Därmed bedöms osäkerheten vara liten avseende beslutsunderlaget i detta avseende såväl avseende nutid som nära framtid eftersom data är relativt färsk och inte visar någon avvikande trend i förhållande till senare årtionden. Osäkerheten avser i dessa fall en osäkerhet när det gäller utvecklingen på medellång och lång sikt. Metoden för att hantera denna osäkerhet är att genomgående anta konservativa bedömningar. Exempelvis så har det högre värdet i valts för transporterade mängder farligt gods i de intervaller som finns i de statistiska underlagen från Räddningsverket 2006 [4]. Dessa värden har sedan räknats upp för att ta hänsyn till en årlig ökning av transporterade godsmängder, trots att tendensen i riket är att transporter av farligt gods minskar. Det verktyg som genomgående används för att möta effekten av osäkerheten i indata är tillämpande av bedömningar som ger resultat med säkerhetsmarginal. Därmed konstateras att det presenterade resultatet troligen visar en högre risk än vad som faktiskt gäller. Exempel på val som innebär en inbyggd säkerhetsmarginal i resultatet är: Det finns en säkerställd trend som visar minskande trafikolycksfrekvens med allvarliga konsekvenser. Detta har dock inte beaktats, i stället förutsätts den olycksfrekvens som gällde vid framtagande av använda modeller, en betydligt högre olycksfrekvens. I de statistiska intervall som anger mängder av transport av farligt gods har konsekvent den största mängden transporterat gods valts. Detta är självfallet inte överensstämmande med verkliga förutsättningar där ett rimligare antagande är medelvärdet i ett intervall. Teknikutveckling torde leda till minskad olycksfrekvens då modernare fordon kontinuerligt utrustas med teknik som ska minska risken för olyckor. Exempel på detta är instrument som motverkar risken att fordonet lämnar sitt spår etc. Sådana åtgärders inverkan på olycksfrekvensen har inte beaktats.
34 RAPPORT 34 (50) 9 Slutsats Planområdets närhet till järnvägen genererar en risknivå för individrisk och samhällsrisk som delvis överstiger den lägre aversionskurvan enligt DNV [14]. Detta innebär att rimliga riskreducerande åtgärder skall vidtas som skydd mot farligt godsolycka på aktuella transportleder. De stora bidragen till risknivån är framförallt ovanliga händelser som BLEVE och utsläpp av giftig gas. Med hänsyn till de osäkerheter som, trots de konservativa antagandena, råder så har förslag på rimliga riskreducerande åtgärder arbetats fram. Åtgärderna är fördelade på separationsåtgärder och byggnadstekniska åtgärder. Följande åtgärder föreslås: Skyddsbarriär i form av vall eller plank mellan järnvägen och planområdet. Denna vall/plank bör utformas 2-3 m hög för att uppnå önskad effekt. Denna vall/plank kan placeras på tomten då det i plangränsen är platsbrist. Byggnader inom planområdet skall utföras med bärande betongkonstruktion och övriga byggnadsdelar i brandtåligt material som obrännbar fasad, obrännbar isolering m.m. Ventilationssystem i kontorshusen skall utföras med mekanisk till- och frånluft. Friskluftsintag skall placeras så att de ej vetter mot järnvägen. Det skall vara möjligt att manuellt stänga av ventilationssystemet via en miljöbrytare. Entréer till samtliga byggnader inom planområdet skall i första and mynna bort från järnvägen. Effekten av åtgärderna på risknivån har inte värderats kvantitativt men de bedöms ha en avsevärd riskreducerande effekt på de tre större riskkällorna: gaspridning, jetflamma och BLEVE. Utifrån antagandet att föreslagna säkerhetshöjande åtgärder utförs bedöms risknivån för aktuellt planområde ligga inom acceptabla gränser.
35 RAPPORT 35 (50) Referenser [1] Kolluru, R. et al, Risk Assessment and Management Handbook for Environmental, Health and Safety Proffessionals, New York 1996 [2] Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, september 2006 [3] Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2007:06. [4] SRV, Kartläggning av farligt gods transporter, september 2006 [5] SIKA, (2000). Prognoser för person och godstransporter SIKA Rapport 2005:10. [6] Trafikverket, [7] Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, metoder för bedömning av risker, andra reviderade och utökade upplagan; Stellan Fischer et al., Försvarets Forskningsanstalt (FOA) 1998 [8] Lönnemark, A. et al, Fire suppression and structure protection for cargo train tunnels: Macadam and HotFoam, 3rd International Symposium on Safety and Security in Tunnels, , Stockholm, 2008 [9] Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Sven Fredén, Banverket Borlänge, 2001 [10] Värdering av Risk, Räddningsverket, Karlstad 1997, Beställningsnummer P21-182/97 [11] Purdy, G., Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elsivier Science Publishers B.V., Amsterdam, 1993 [12] Farligt gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket [13] Vindstatistik för Sverige Hans Alexandersson. Nr SMHI metrologi, [14] Yellow book (1997) van den Bosch, C.J.H & Weterings, R.A.P.M (1997) Methods for the calculations of physical effects, "Yellow Book" CPR 14E part 1 and 2, 3rd edition, Committee for the Prevention of Disasters, the Netherland [15] Faktainsamling CBRN, hämtad [16] Detaljplan för Olaus Petri 3:234, 3:239, 3:119 m.fl. Olaus Petri församling, Örebro kommun [17] Innehåll i respektive byggnad (E-post), Helena Everhed, Jernhusen AB
36 RAPPORT 36 (50) Bilaga A Sannolikhetsberäkning för FG-olycka Denna bilaga innehåller sannolikhetsberäkningar för de händelser som tidigare definierats och identifierats för godstrafik på järnvägen genom Örebro, en del av godsstråket genom Bergslagen och som kan leda till utsläpp av farligt gods som påverkar omgivningen. A1 Urspårning av vagn med farligt gods för respektive klass Frekvensen för en urspårning av ett tåg på aktuell sträcka beräknas genom Banverkets Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen [9]. Modellen bygger på verksamhetens art (W), vilken bestäms utifrån indata gällande undersökt sträcka, samt felintensiteter (ξ ) för de olika verksamheterna. Följande värden har ansatts som indata: Tabell A1 Indata till frekvensberäkningen av en olycka Parameter Indata studerad längd 0,25 km spårklass klass B antal godståg/år st antal FG-vagnar/år st andel FG-vagnar med 2 axlar 0,03 % andel FG-vagnar med 4 axlar 0,97 % vagnaxelkm FG-vagnar km tågkilometer 7300 km Förväntade antalet urspårningar beskrivs som: F(olycka)= W x ξ Tabell A2 Intensitetsfaktorer och frekvens/år för respektive olyckstyp Olyckstyp Beroendefaktor (W) Intensitetsfaktor Frekvens/år (ξ ) rälsbrott vagnaxelkm 1,00E E-06 solkurva spårkm 2,00E E-05 spårlägesfel vagnaxelkm 4,00E E-06 vagnfel vagnaxelkm 3,10E E-05 växel sliten, antal tågpassager med 5,00E E-05 trasig FaGo genom växel lastförskjutning vagnaxelkm 4,00E E-06 annan orsak tågkm 5,70E E-04* okänd orsak tågkm 1,40E E-04* 6,32E-04 * Tågkm har multiplicerats med omvandlingsfaktor (9372/29200) då detta är andelen godståg med farligt gods som transporteras på aktuell sträcka.
Riskbedömning Gustavsviksområdet, Örebro kommun
Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2013-05-17 1 (47) Örebroporten Fastigheter AB Riskbedömning Gustavsviksområdet, Örebro
PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS
PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER
Örebroporten Fastigheter AB. Riskbedömning Gustavsviksområdet, Örebro kommun
Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2013-11-08 1 (47) Örebroporten Fastigheter AB Riskbedömning Gustavsviksområdet, Örebro
RISKUTREDNING AVSEENDE FARLIGT GODS FÖR FASTIGHETEN HARSTENSLYCKE
UPPDRAGSNUMMER: 3840149000 RISKUTREDNING AVSEENDE FARLIGT GODS FÖR FASTIGHETEN HARSTENSLYCKE 1:17 SWECO ENVIRONMENT AB Handläggare: Martin Bjarke Linda Hallberg Uppdragsledare: Erik Mejer Sweco Innehållsförteckning
Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen)
Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) bilaga till Detaljplan för KLIPPAN 3:8, del av INDUSTRIOMRÅDE I KLIPPAN, vid
Rapport Riskbedömning med avseende på närhet till järnväg Missionen 1, Tranås kommun
Rapport Riskbedömning med avseende på närhet till järnväg Missionen 1, Tranås kommun Upprättad: 2017-12-22 Upprättad av: Sandra Sydbom, White arkitekter AB Martin Henriksson, Infrapartner AB Sammanfattning
PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18
PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 Uppdrag: 230078, Västra Svarte, Ystad Titel på rapport: PM Riskanalys - Västra Svarte, Ystad Status: PM Datum: 2012-09-18 Medverkande Beställare: Kontaktperson:
PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT
PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT 2018-04-06 UPPDRAG 281561, Miljökonsekvensbeskrivning för planprogram Hamnstaden Ystad Titel på rapport: PM Risk, del 1 Ystad Hamnstaden Status: Förhandskopia
Risk PM, Detaljplan för Mölndals innerstad, Söder om Brogatan
Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2014-04-28 1 (20) Risk PM, Detaljplan för Mölndals innerstad, Söder om Brogatan ÅF-Infrastructure
BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)
1 RISKANALYS INFÖR OMRÅDET SÖDRA CENTRUM, FALU KOMMUN BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 2 INLEDNING I denna bilaga beräknas frekvensen
KOMPLETTERING RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN
ÖSTERSUNDS KOMMUN Östersunds kommun, Riskutredning Ångbryggeriet UPPDRAGSNUMMER 13002950 RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ HELENA FUREMAN UPPDRAGSLEDARE DAVID RANSTRÖM
Riskanalys. MAF Arkitektkontor AB. DP Norska vägen. Slutrapport. Malmö
Riskanalys MAF Arkitektkontor AB DP Norska vägen Slutrapport Malmö 2018-03-13 DP Norska vägen Riskanalys Datum 2018-03-13 Uppdragsnummer 1320030728 Version Slutrapport Sandra Viklund Joakim Martikainen
BILAGA C RISKBERÄKNINGAR Väsby Entré Upplands Väsby kommun Datum
Dokumenttyp BILAGA C RISKBERÄKNINGAR Väsby Entré Upplands Väsby kommun Datum 2013 10 17 Status SLUTRAPPORT Handläggare Rosie Kvål & Erik Hall Midholm Tel: 08 588 188 00 E post: rosie.kval@brandskyddslaget.se
Detaljplan för Lina 3:1, Tallbacken
Riskanalys Boliden Mineral AB Detaljplan för Lina 3:1, Tallbacken Slutrapport 2018-06-26 Detaljplan för Lina 3:1, Tallbacken Riskanalys Datum 2018-06-26 Uppdragsnummer 1320032585 Version Slutrapport Emelie
Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr
Karlstad Kommun Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr Slutrapport Malmö 2018-06-14 Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr Datum 2018-06-14 Uppdragsnummer 1320035129 Utgåva/Status Slutrapport Olle
Riskutredning Ekhagen
Jönköpings Kommun Slutgiltig Malmö 2017-09-28 Datum 2017-09-28 Uppdragsnummer 1320030058 Version Slutgiltig Joakim Martikainen Björn Andersson Joakim Martikainen Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
PM RISK KOMPLETTERANDE UTREDNING URSPÅRNING
Projekt Projektnummer Lokstallet 6, Stockholm 106015 Handläggare Datum Erik Hall Midholm 2013-07-11 Internkontroll Datum Rosie Kvål 2013-07-11 PM RISK KOMPLETTERANDE UTREDNING URSPÅRNING Bakgrund och syfte
Kvalitativ riskutredning, Detaljplan för Mölndals Innerstad, Norr om Brogatan
Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2014-04-28 1 (22) Kvalitativ riskutredning, Detaljplan för Mölndals Innerstad, Norr
Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra)
1 (9) PM Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra) 2016-05-13 Kund Arkitektgruppen GKAK AB Dalsgatan 14, Norrköping Kontaktperson: Lena Josefsson Konsult WSP Brand & Risk
BILAGA C RISKBERÄKNINGAR. Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 1 (7) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
1 (7) Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 BILAGA C RISKBERÄKNINGAR 2 (7) C.1 BERÄKNING AV INDIVIDRISK För bebyggelse inom planområdet presenteras risken genom att beräkna den platsspecifika individrisken.
Ramböll Sverige AB Kävlinge 2014-06-02 Erik Hedman
Ramböll Sverige AB Kävlinge 2014-06-02 Erik Hedman Del av Fritiden 1 (Fritidsbadet) och del av Östra Förstaden 2:1, Ystad riskbedömning avseende transport och hantering av farligt gods i planområdets närhet
PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5
s.1 PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5 1 Inledning Denna PM upprättas på uppdrag av Fastighets AB Nävekvarn i samband med planarbete för detaljplan Nävekvarn 3:5 i Nyköpings kommun. Planförslaget
Dok.nr /10/01/pm_001 Utfärdare: Helena Norin
Påverkan på risknivån på Kongahällatomten om skyddsvall förkortas Inledning I Kungälv planeras en ny stadsdel i direkt anslutning till E6 på den så kallade Kongahälla-tomten. Den nya stadsdelen är tänkt
Kvantitativ riskbedömning för detaljplan. Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg Slutgiltig handling
Kvantitativ riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg 2012-08-13 1 (13) Dokumentinformation Process: Skede Uppdragsgivare: Fysisk planering
Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.
1 (10) Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m. Kristineberg, Stockholm BILAGA C RISKBERÄKNINGAR 2 (10) C.1 BERÄKNING
BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR Gästhamnen Kristinehamn Datum
Dokumenttyp BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR Gästhamnen Kristinehamn Datum 2015-02-20 Status Granskningshandling Handläggare Rosie Kvål Tel: 08-588 188 84 E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll
PM risk "Dallashuset"
Uppdragsnamn Kv Lagern, Dallashuset Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Fabege 109963 2017-02-01 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL 2017-02-01 LSS/EMM 2017-02-01 PM risk "Dallashuset"
Risk-PM, Detaljplan för Mölndals centrum, kontor öster om Nygatan (del av fastigheten Åby 1:84 m.fl.)
Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2013-12-16 1 (23) Risk-PM, Detaljplan för Mölndals centrum, kontor öster om Nygatan
BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR
UPPDRAGSNUMMER 1321526000 RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLANER FÖR INDUSTRI I HOVA, GULLSPÅNGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Martin Bjarke Granskad av Johan Nimmermark Sweco Innehållsförteckning
BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)
1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka
Bilaga riskanalys. Läggs in här. Riskanalys avseende farligt gods för planområde Focken, Umeå Rapport 2013-09-26
Detaljplan för Focken 5 inom Haga, Umeå kommun 20013-10-11 Bilaga riskanalys Läggs in här Riskanalys avseende farligt gods för planområde Focken, Umeå Rapport 2013-09-26 Uppdragsnummer: 249616 Uppdragsansvarig:
Omberäkning Riskanalys Ytterby centrum
Datum 2014-02-24 PM Omberäkning Riskanalys Ytterby centrum Magasinet 1-2 Äldreboende Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87
Riskutredning för planområde
Briab Brand & Riskingenjörerna AB Magnus Ladulåsgatan 65 118 27 Stockholm Org nr 556630-7657 0 av 13 Kungsängens Kyrkby 2:164, Upplands-Bro Briab Brand & Riskingenjörerna AB Magnus Ladulåsgatan 65 118
Riskbedömning transporter farligt gods
PM Riskbedömning transporter farligt gods Detaljplan för Moviken 3:1 m.fl., Mariestads kommun Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2018-11-06 Datum: 2018-11-06 Dnr: KS 2017/00375 Sida: 2 (10) Bakgrund Kommunstyrelsens
BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR
BILAGA C SIDA 1 (5) BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR De riskmått som används i denna riskbedömning är individrisk och samhällsrisk. Indata till beräkningar är bl.a. avståndet inom vilka personer antas omkomma,
Riskbedömning för Norrköpings resecentrum. Järnvägstrafik och transport av farligt gods på väg 2015-02-04
Riskbedömning för Norrköpings resecentrum Järnvägstrafik och transport av farligt gods på väg 2015-02-04 Uppdragsgivare Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret 601 81 Norrköping WSP kontaktperson Henrik
KV. GASVERKET 1, KRISTIANSTAD KOMMUN
Riskutredning avseende transport av farligt gods KV. GASVERKET 1, KRISTIANSTAD KOMMUN PROJEKTNUMMER: 262684 2015-06-26 Uppdrag: 262684, Riskhänsyn detaljplan Gasverket 1, Kristianstad Titel på rapport:
PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21
Skövde Slakteri Tillbyggnad vid farligt godsled Aspelundsvägen Skövde kommun PM Farligt gods 2015-01-21 FAST Engineering AB Civilingenjör 2 Dokumentinformation Uppdragsnummer (internt): 2015-044 Dokumenttitel:
Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg
UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,
Riskbedömning transporter farligt gods
PM Riskbedömning transporter farligt gods Detaljplan för Moviken 3:1 m.fl., Mariestads kommun Sektor samhällsbyggnad Planenheten reviderad 2019-05-07 Datum: 2019-05-07 Dnr: KS 2017/00375 Sida: 2 (10) Bakgrund
Riskberäknings-PM, Kvantifiering av risknivån i Mölndals innerstad
Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2014-04-28 1 (52) Riskberäknings-PM, Kvantifiering av risknivån i Mölndals innerstad
PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun
PM Risker med transport av farligt gods Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson
PM DETALJPLAN KUMLA 9:401 M.FL
Uppdragsnr: 1024 6975 1 (7) PM DETALJPLAN KUMLA 9:401 M.FL Kvalitativ riskbedömning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Kumla kommun att bedöma vad som är erforderliga riskreducerande åtgärder i samband
Riskutredning Kållered Köpstad, Mölndal
Mölndals stad, Stadsbyggnadskontoret Riskutredning Kållered Köpstad, Mölndal Malmö 2015-03-24 ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Uppdragsnummer 703487 ÅF-Infrastructure AB, Hallenborgs gata 4, Box 585
1 Inledning. Stationshusets ändamål var under samrådsskedet angivet till centrum, men har senare ändrats till handel.
PM TITEL PM Riskbedömning Sandared 1:613, 1:614 DATUM 24 maj 2013 PROJEKTNUMMER A041530 / 164892 VERSION 1.0 UTARBETAD Göran Davidsson GRANSKAD Magnus Karlsson GODKÄND Gert Swenson ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan
PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA
PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM- UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER,
Storumans kommun. Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman
Storumans kommun Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman 2016-10-24 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning och avgränsning...
Riskutredning för DP Alsike Nord Etapp 2
Riskutredning för DP Alsike Nord Etapp 2 avseende transporter av farligt gods på Ostkustbanan Stockholm 2018-01-08 Riskutredning för DP Alsike Nord Etapp 2 avseende transporter av farligt gods på Ostkustbanan
RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64
RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64 RISKUTREDNING UPPDRAGSNUMMER: 285746 2018-08-21 UPPDRAG 285746, Riskutredning detaljplan Björkfors, Hemavan Titel på rapport: Riskutredning Farligt Gods Björkfors
Riktlinjer. Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods
Riktlinjer Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen Norrbotten.
Lantmannen 7, Falköpings kommun. PM - Olycksrisker. Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251
Lantmannen 7, Falköpings kommun PM - Olycksrisker Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251 Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum 2014-12-19
Detaljerad riskbedömning för detaljplan. Lokstallet 1 m.fl. Sölvesborg 2013-03-20
Detaljerad riskbedömning för detaljplan Lokstallet 1 m.fl. Sölvesborg 2013-03-20 Uppdragsgivare Eskil Arnoldsson Solixx Utvecklings AB Ringaregatan 2 294 34 Sölvesborg WSP Kontaktperson Martin Sandberg
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Avseende transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Avseende transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan Gävle Söder 66:6, 66:7 och 66:8 Granskningshandling 2011-07-07 Upprättad av: Henrik Mistander
Skövde Slakteri SKÖVDE KOMMUN
Skövde Slakteri SKÖVDE KOMMUN RISKUTREDNING FARLIGT GODS Malmö 20120525 ÅFInfrastructure AB / Avd. Brand och Risk Borlänge Borås Göteborg Helsingborg Karlstad Malmö Stockholm Hallenborgs gata 1A, Box 585,
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Farligt gods på järnväg och Alvesta rangerbangård
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Farligt gods på järnväg och Alvesta rangerbangård Sjöparken, Alvesta 2011-09-20 Slutgiltig handling Upprättad av: Maria Cucas Kontrollerad av: Fredrik Larsson Godkänd
RAPPORT. Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER ÄLMHULTS KOMMUN
repo001.docx 2015-10-05 RAPPORT ÄLMHULTS KOMMUN Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER 13004559 Riskutredning av transporter med farligt gods på väg och järnväg
RISKBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN
2013-12-10 RISKBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN TIMOTEJEN 19 & 28, STOCKHOLM - BILAGA 1 - FREKVENSBERÄKNING Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan 60. 118 63 Stockholm. Telefon:
KVALITATIV RISKANALYS FÖR DETALJPLAN VIARED 8:40
KVALITATIV RISKANALYS FÖR DETALJPLAN VIARED 8:40 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se KVALITATIV RISKANALYS FÖR DETALJPLAN
Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av
UTLÅTANDE 2012-11-21 barbro.malmlof@jarfalla.se Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av Viksjö 3:11 m fl, Järfälla kommun Bakgrund
Riskanalys Barkabystaden 2 steg 2
Datum 2014-03-25 Internt granskad av: Stefan Nilsson David Winberg Riskanalys Barkabystaden 2 steg 2 1. Bakgrund En ny detaljplan håller på att arbetas fram för området Barkabystaden 2 i Järfälla kommun.
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN, STEG 2 Farligt gods på järnväg och Alvesta rangerbangård
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN, STEG 2 Farligt gods på järnväg och Alvesta rangerbangård Sjöparken, Alvesta 2012-03-20 Slutgiltig handling Upprättad av: Maria Cucas/Katarina Malmkvist Kontrollerad
RAPPORT. Fördjupad riskbedömning för översiktsplan Svartå Strand, Mjölby. 2012-06-21 Leverans. Upprättad av: Wilhelm Sunesson, Jan-Ove Ragnarsson
RAPPORT 2012-06-21 Leverans Upprättad av: Wilhelm Sunesson, Jan-Ove Ragnarsson RAPPORT Kund Mjölby Kommun Tekniska kontoret 595 80 Mjölby Konsult WSP Box 71 581 02 Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel:
PM - Svar på samrådsyttrande om riskutredning i kvarteret Tändstickan.
PM - Svar på samrådsyttrande om riskutredning i kvarteret Tändstickan. Uppdragsledare och ansvarig handläggare Anders Egilsson 010-505 73 82 anders.egilsson@afconsult.com Internkontroll Anders Norén 010-505
Förbigångsspår Stenkullen
JÄRNVÄGSPLAN Västra stambanan, Göteborg - Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Stenkullen Lerums kommun, Västra Götalands län Risk och säkerhet 2012-07-13 Objekt:TRV 2012/1996,
Riskutredning Stationsgatan, Lessebo kommun. Version Status. 1.1 Slutversion efter beställarens kommentarer
Uppdragsledare Joel Rödström Tel 072 221 65 74 E-post joel.rodstrom@afconsult.com Datum 2017-12-01 Projekt-ID 743129 Beställare Lessebo kommun Filip Månsson Lessebo kommun Uppdragsledare: Joel Rödström
KVALITATIV RISKUTREDNING, DELBANCO
KVALITATIV RISKUTREDNING, DELBANCO ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se KVALITATIV RISKUTREDNING, DELBANCO PROJEKTNR. A103808
1 (12) Skate- och aktivitetspark. Rättvik Rättviks kommun. Plannummer XXXX. Riskanalys. Samrådshandling
1 (12) Skate- och aktivitetspark Rättvik Rättviks kommun Riskanalys Plannummer XXXX Samrådshandling 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING.. OMRÅDEN... Vid Stationen.. Gamla tennisplanen.. På Helsingland...
Riskutredning Bergsrådet, Lessebo kommun. Version Status. 1.1 Slutversion efter beställarens kommentarer
Uppdragsledare Joel Rödström Tel 072 221 65 74 E-post joel.rodstrom@afconsult.com Datum 2017-12-01 Projekt-ID 743129 Beställare Lessebo kommun Filip Månsson Lessebo kommun Uppdragsledare: Joel Rödström
RAPPORT. Detaljerad riskbedömning för detaljplaner Ranten 1:8 och Tåstorp 7:7, Falköping 2013-02-28. Emelie Karlsson & Wilhelm Sunesson
RAPPORT er 2013-02-28 Upprättad av: Granskad av: Godkänd av: Emelie Karlsson & Wilhelm Sunesson Katarina Herrström Henrik Selin RAPPORT Kund Falköpings kommun Stadsbyggnadsavdelningen 521 81 Falköping
Riskutredning Vega och Tor, Lessebo kommun. Version Status. 1.1 Slutversion efter beställarens kommentarer
Uppdragsledare Joel Rödström Tel 072 221 65 74 E-post joel.rodstrom@afconsult.com Datum 2017-12-01 Projekt-ID 743129 Beställare Lessebo kommun Filip Månsson Lessebo kommun Uppdragsledare: Joel Rödström
RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM
repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment
för skolverksamhet. Mellan Glömstavägen och planområdet finns en höjdrygg som är cirka 25 meter hög.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS 24 augusti 20155 SBU 2015-001492 SIDA 1 (8) HANDLÄGGARE Susanna Udd 08 535 364 28 susanna.udd@huddinge.se RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING Rosenhill 1:12 m fl.,
BILAGA A FARLIGT GODS-KLASSER
BILAGA A SIDA 1 (6) BILAGA A FARLIGT GODS-KLASSER I bilaga A görs en övergripande beskrivning av möjliga konsekvenser för människa, miljö samt samhällsviktiga funktioner i händelse av olycka med olika
RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING
2015-04-23 RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING DEL AV LASYREN 1, SÖDERTÄLJE VERSION 2 Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Magnus Ladulåsgatan 65. 118 27 Stockholm. Telefon: 08-410 102 50 Uppsala:
även rekommenderade skyddsavstånd till bland annat järnväg, dessa redovisas i tabell 1.
Projekt Projektnummer Kv Pyramiden m fl 105727 Handläggare Datum Rosie Kvål 2012-10-01 rev 2012-11-30 Internkontroll Datum Lisa Åkesson 2012-09-28 PM RISK DP KV PYRAMIDEN M FL (SBN/2009:715) INOM ARENASTADEN
Utlåtande uppdatering av farligt godsutredning,
Handläggare Sohrab Nassiri Tel 010 505 32 42 Mobil 0722 42 88 97 E-post Sohrab.nassiri@afconsult.com Mottagare Lerums kommun Emelie Johansson Box 225 443 25 Lerum Datum 2016-03-03 Projekt-ID 719727 Granskad
PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18
Uppdragsnr: 10146483 1 (5) PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum Avseende transport av farligt gods på E18 Inledning Denna PM utgör en beskrivning av vilka effekter de riskreducerande åtgärderna skyddsavstånd,
PM - KVALITATIV RISKANALYS FÖR DETALJPLAN HÖGTRYCKET 2, KRISTINEHAMNS KOMMUN
PM - KVALITATIV RISKANALYS FÖR DETALJPLAN HÖGTRYCKET 2, KRISTINEHAMNS KOMMUN ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM- KVALITATIV
Riskanalys för ny bebyggelse av förskola intill järnväg
www.sakerhetspartner.se Riskanalys Riskanalys för ny bebyggelse av förskola intill järnväg Östertälje 1:15 Södertälje kommun Dokumentstatus: Riskanalys Version nummer: Datum aktuell version: Datum föregående
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DEL AV DETALJPLAN Farligt gods på järnväg och Borlänge rangerbangård. Kontorsbebyggelse i Stationsområdet, Borlänge
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DEL AV DETALJPLAN Farligt gods på järnväg och Borlänge rangerbangård Kontorsbebyggelse i Stationsområdet, Borlänge Slutgiltig handling - 2010-01-18, rev. 2010-11-10 Dokumentinformation
Riskutredning farligt gods på väg 263, Norra Sigtuna stad
Riskutredning farligt gods på väg 263, Norra Sigtuna stad Sigtuna kommun Stockholm 2014-11-12 ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Datum: Dokumentstatus/Version: 2014-11-04 Förhandskopia 2014-11-11 Utgåva
Teckomatorp 6:1, Svalövs kommun
Briab Brand & Riskingenjörerna AB United Spaces STUDIO, Nordenskiöldsgatan 24 211 19 Malmö Org nr 556630-7657 1 av 6 Svalövs kommun Samhällsbyggnadsnämnden Teckomatorp 6:1, Svalövs kommun Utlåtande gällande
Riskutredning Albyberg etapp 2
Riskutredning Albyberg etapp 2 PM Handläggare Niclas Grahn Tel +46 10 505 04 23 Datum 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 553 48 29 Albyberg etapp 2 E-post niclas.grahn@afconsult.com Riskutredning
RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER INTILL JÄRNVÄG (SÖDERÅSBANAN) I ÅSTORPS KOMMUN.
SKYTTAHUS I ÅSTORP AB Riskutredning Skyttahus Åstorp 113:137 UPPDRAGSNUMMER 13001604 RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER INTILL JÄRNVÄG (SÖDERÅSBANAN) I ÅSTORPS KOMMUN. SWECO ENVIRONMENT AB MALMÖ Martin Bjarke
Riskutredning för Hamre 2:45 m.fl., Åre kommun. Version Status Datum. 1.0 Interngranskad och justerad
Uppdragsansvarig Amanda Hult Tel 070-213 92 93 E-post amanda.hult@afconsult.com Datum 2018-08-31 Projekt-ID 755333 Beställare Åre kommun Peter Nilsson Riskutredning för Hamre 2:45 m.fl., Åre kommun Uppdragsansvarig:
PM RISK - DETALJPLAN HORNAFJORD 3, KISTA
s.1 PM RISK - DETALJPLAN HORNAFJORD 3, KISTA 1. Inledning Denna PM upprättas på uppdrag av Memory Hotel AB i samband med planarbete för Hornafjord 3 i Kista. Planområdet består av fastigheten Hornafjord
RISKBEDÖMNING UTIFRÅN TRANSPORTER MED FARLIGT GODS
VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning HUSVÄRDEN AB MÖLNDAL MED FARLIGT GODS Antal sidor: 26 Göteborg : Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Karin af Geijerstam Thomas Natanaelsson
ÅVS Helsingborg Risk: Nulägesanalys avseende vägtransport av farligt gods
Ramböll AB Att: Erik Hedman ÅVS Helsingborg Risk: Nulägesanalys avseende vägtransport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska
Kronetorp 1:1, Burlöv riskbedömning avseende transport av farligt gods på väg E22 och väg E6/E20
Ramböll Sverige AB Kävlinge 2014-05-08 Erik Hedman Kronetorp 1:1, Burlöv riskbedömning avseende transport av farligt gods på väg E22 och väg E6/E20 Detta dokument utgör en enkel riskbedömning för Kronetorp
Sto ckholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Östersund. Uppdragsnamn Blackeberg Centrum
Uppdragsnamn Blackeberg Centrum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Primula Byggnads AB 110108 2017-03 - 28 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL 2017-03 - 28 LSS 2017-03 - 28 Inom fastigheten
Fördjupad riskbedömning för bensinstation/farligt gods Brottkärr Närcentrum
Uppdragsnr: 10153637 1 (6) Fördjupad riskbedömning för bensinstation/farligt gods Brottkärr Närcentrum Bakgrund WSP Brand & Risk har tidigare gjort en kvalitativ riskbedömning (1) i samband med förstudie
ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING
Projekt Projektnummer Kv Vitsippan 104694 Handläggare Datum Rosie Kvål 2011-05-20 Internkontroll Datum Erik Midholm 2011-05-18 ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING Inledning Inom kv Vitsippan i Borås kommun planeras
PM RISKUTREDNING VÄXJÖ
-14 UPPDRAG Riskanalys UPPDRAGSNUMMER 11004878-001 UPPDRAGSLEDARE Johan Gustavsson UPPRÄTTAD AV Egzon Haliti DATUM Inledning Syftet med detta PM är att bedöma vilka risker som transporter av farligt gods
Nybyggnation av butik- och bostadshus Kyrktorget, Allum center PARTILLE KOMMUN
Nybyggnation av butik- och bostadshus, Allum center PARTILLE KOMMUN RISKUTREDNING Göteborg 2011-06-08 ÅF-Infrastruktur AB / Avd. Brand & Risk Borlänge Borås Gävle Göteborg Helsingborg Linköping Malmö Stockholm
PM: Olycksrisker detaljplan för del av Glödlampan 15, Nyköping
PM: Olycksrisker detaljplan för del av Glödlampan 15, Nyköping 1 Inledning Denna PM upprättas på uppdrag av Nyköpings kommun i samband med planarbete för Glödlampan 15 i Nyköping. Planområdet utgörs i
Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76 samt Ostkustbanan i höjd med Gävle Furuvik 14:2
Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76 samt Ostkustbanan i höjd med Gävle Furuvik 14:2 Gävle, den 2 januari 2013 Bill Håkansson 1 Sammanfattning Ägarna till fastigheten Gävle Furuvik
Riskanalys, godsmagasin samt lokstallar, Älmhult Rapport
1(22) Riskanalys, godsmagasin samt lokstallar, Älmhult Rapport 2014-06-18 Uppdragsnummer: 255413 Uppdragsansvarig: Cecilia Sandström Handläggare Kvalitetsgranskning Cecilia Sandström Emma Bengtsson 2(22)
Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:
Upprättad 2017-09-15 (rev. 2018-05-17), Riskanalys med avseende på transporter av farligt gods och närliggande industriverksamhet Preliminär handling Uppdragsnummer 17177 Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:
RISKUTREDNING FÖR PLANOMRÅDE
2016-01-07 RISKUTREDNING FÖR PLANOMRÅDE NORRBACKA 1:32-1:36, SIGTUNA VERSION 3 Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Magnus Ladulåsgatan 65. 118 27 Stockholm. Telefon: 08-410 102 50 Uppsala: Dragarbrunnsgatan
Riskutredning Stamgärde 2:88 i Undersåker, Åre kommun. Version Status Datum. 1.0 Interngranskad och justerad Slutversion
Handläggare Amanda Hult Tel 010 505 53 87 E-post amanda.hult@afconsult.com Datum 2018-04-10 Projekt-ID 747871 Beställare Åre kommun Gudrun Larsson Riskutredning Stamgärde 2:88 i Undersåker, Åre kommun