FORM SYMPOSIUM ÄR ETT NYTT, OBEROENDE OCH TVÄRDISCIPLINÄRT KUNSKAPSFORUM SOM RIKTAR SIG TILL ARKITEKTER, DESIGNER OCH STADSPLANERARE.
|
|
- Bengt Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SYMPOSIUM FORM SYMPOSIUM ÄR ETT NYTT, OBEROENDE OCH TVÄRDISCIPLINÄRT KUNSKAPSFORUM SOM RIKTAR SIG TILL ARKITEKTER, DESIGNER OCH STADSPLANERARE. DET FÖRSTA SEMINARIETILLFÄLLET ÄGDE RUM 25 JANUARI I SVENSK FORMS BIBLIOTEK PÅ SKEPPSHOLMEN PÅ TEMAT ARKITEKTUR I KLIMATHOTETS TID: STRATEGIER FÖR HUNDRAÅRSREGN OCH ÖVERSVÄMNINGAR. FEM EXPERTER FÖRELÄSTE OM NYA RÖN I ÄMNET, GRÖNSTRUKTURER OCH STRATEGIER FÖR ÖKADE FLÖDEN. SEMINARIET SKEDDE MED STÖD FRÅN STIFTELSEN ARKUS, SOM FRÄMJAR VETENSKAPLIG FORSKNING OCH UTVECKLING AV BETYDELSE FÖR ARKITEKTUROMRÅDET. FORM SYMPOSIUM DRIVS AV DESIGN- OCH ARKITEKTURTIDSKRIFTEN FORMS REDAKTION. NORDIC MAGAZINE ON ARCHITECTURE AND DESIGN FOUNDED 1905 FORSKNING OCH UTVECKLING INOM ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
2 FORM SYMPOSIUM #1 tema: Dagvatten ARKITEKTUR I KLIMATHOTETS TID: STRATEGIER FÖR HUNDRAÅRSREGN OCH ÖVERSVÄMNINGAR SEMINARIELEDARE Emilia Engblad FORM-MEDARBETARE, DESIGNER OCH KONSTVETARE MODERATOR Salka Hallström Bornold BITR CHEFREDAKTÖR FORM HÄR KAN DU LÄSA VAD PRESSEN SKREV OM PREMIÄREN SAMT OM FÖRELÄSARNA NINA GUNNE, ARKITEKTEN: NYTT SYMPOSIUM SÄTTER FOKUS PÅ KLIMATANPASSNING. ( ) FOKUS: 20 JANUARI ( )
3 EVA MEYER KELLERS KOKANDE KATASTROFER Eva Meyer-Kellers arbeten utmärks av en noggrann uppmärksamhet och närvaro. Inte sällan används vardagliga föremål från den närmaste omgivningen, objekt och detaljer hon finner hemma, i snabbköpet eller i verkstaden. Detta ger verken ofta en intim, lite besatt och huslig estetik. Arbetssätten hon använder präglas av konstruktiv likgiltighet inför gränsen mellan bild- och scenkonst där hon befinner sig i gränslandet. Innan Eva Meyer-Keller tog examen från School for New Dance Development (SNDO) i Amsterdam studerade hon fotografi och konst i Berlin (HdK) och London (Central St. Martins and Kings College). Några av konstnärens mest uppmärksammade arbeten är performanceverken Death is Certain (2002) som har visats på fler än tvåhundra platser runt om i världen och Pulling Strings (2013) som visades på Kunsten Festival des Arts, Bryssel. Installationen Volksballons (2004) har ställts ut på Palast der Republik och på Centre Pompidou- Metz Videoverket Handmade (2007) har ingått i utställningar på NGBK Berlin, Bonniers Konsthall Stockholm och Palais de Tokyo Paris. Eva Meyer-Keller utvecklar konstprojekt både självständigt och i samarbeten med andra konstnärer såsom Uta Eisenreich, Sybille Müller and Kate McIntosh. Hon låter ibland sitt eget arbete gå i arv till andra konstnärer och gör även performance för andra konstnärer och koreografer. Meyer-Keller utför även arbeten som dramaturgisk rådgivare och mentor. Ett urval samarbeten är med Baktruppen, Jérôme Bel, Christine De Smedt/ les Ballets C de la B (9x9), Juan Dominguez, Kate McIntosh och Agnes Meyer-Brandis. Sedan 2010 har Meyer-Keller en rad pågående undervisningsuppdrag runtom i Europa. Hon ansvarar för masterkursen The Autonimous Actor på Dans- och Circushögskolan, Stockholm, samt undervisar på HZT/UdK i Berlin och ZHdk in Zürich. Under vintern 2013/14 var hon gästprofessor på University of Hildesheim. OM KONSTEN PÅ FORM SYMPOSIUM #1 Form Symposium är utöver att vara en plattform för att utveckla manualer att rädda världen också en självklar plats för konst. Premiären inleddes med videoverket Handmade (2007). I videon skildras tre simulerade scenarier i ett akvarium: En ihärdig snöstorm, snabbt smältande isberg, och en virvlande tornado som ökar i styrka. De tre simuleringarna av extremt väder är skapade med hushållsredskap och mat. Det roterande akvariet mörkläggs i tre sekvenser för att skilja händelseförloppen åt. Det monotona ljudet från skruvdragaren vilken roterar innehållet i akvariet ger filmen dess unika, psykadeliska soundtrack. Tillsammans med skymtande händer i glasets reflektioner synliggör ljudet arbetet bakom, och bryter det illusoriska rummet. Som förspel till våra experters föreläsningar om kommande framtida regn riktades filmen till en minglande publik som utan att vara helt säkra på vad de hade framför sig fick en atmosfärisk ingång till ämnet hundraårsregn och dagvattenplanering inom arkitekturen. Efter föreläsningarna serverades ytterligare ett arbete. Vi fick ta del av ett metoritnedslag ur Cooking Catastrophes (2011). Verket är både en performance, en matlagningshow och en reflektion kring vår framtid som erbjuder en upplevelse av både njutning och rädsla. Verket i sin helhet består av en rad ätbara scener vilka alla skildrar katastrofer: Natur och miljökatastrofer, krig och allvarliga olyckor, skogsbränder, översvämmade floder, oljeriggar som exploderar och crashade jumbojetplan. Första gången Cooking Catastrophes visades var i Stockholm 2011, då i samarbete med Mossutställningar. Idén till Cooking Catastrophes skapades i samarbete mellan konstnärerna Eva Meyer-Keller och Sybille Müller. Det är en fortsättning på verket Building After Catastrophes (2007).
4 Form Symposium #1 dokumenterat FOTO: JEAN BAPTISTE BÉRANGER
5 Lisa Daram ARKITEKT STIFTELSEN ARKUS Hans Bäckman EXPERT INOM KLIMAT, DAGVATTEN OCH VARÖRNÄT SVENSKT VATTEN Stefan Hultenius MARK-, VATTEN- OCH TRÄDGÅRDSINGENJÖR VEG TECH
6 Björn Embrén TRÄDSPECIALIST TRAFIKKONTORET STOCKHOLMS STAD
7 Staffan Sundström LANDSKAPSARKITEKT SWECO
8 Christina Wikberger ANSVARIG FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH KLIMATANPASSNING STOCKHOLMS STAD OCH C/O CITY
9 Samtal Salka Hallström Bornold MODERERAT AV BITR CHEFREDAKTÖR FORM
10 COOKING CATASTROPHES SKAPADES 2011 I ETT SAMARBETE MELLAN KONSTNÄRERNA EVA MEYER-KELLER OCH SYBILLE MÜLLER. VERKET ÄR BÅDE EN PERFORMANCE, EN MATLAGNINGSHOW OCH EN REFLEKTION KRING VÅR FRAMTID. FÖR FORM SYMPOSIUM HAR VERKET FORMATS OM I RELATION FÖRELÄSNINGARNA. VERKET I SIN HELHET BESTÅR AV EN RAD ÄTBARA SCENER VILKA ALLA SKILDRAR KATASTROFER VILKET ERBJUDER EN KOMBINERAD UPPLEVELSE AV NJUTNING OCH RÄDSLA.
11 FÖRELÄSARE FORM SYMPOSIUM #1 DAGVATTEN Hans Bäckman EXPERT INOM KLIMAT, DAGVATTEN OCH VA-RÖRNÄT SVENSKT VATTEN I nära fyra decennier har Hans Bäckmans arbete bidragit till att minimera översvämningsrisker och miljöpåverkan i våra samhällen. Sedan 1978 då han var en av de första att doktorera i sitt ämne har han utvecklat tekniker kring storskaliga lösningar för hantering av avloppsvatten, totalt har han förnyat va-ledningsnät i mer än 50 kommuner i landet. I sitt arbete fokuserar Hans Bäckman sedan 15 år tillbaka främst på hur våra samhällen inte bara ska kunna klara dagens skyfall och översvämningar utan också de kommande kraftiga 100-årsregn som förväntas bli vanligare i takt med att den globala uppvärmningen tilltar. På Svenskt Vatten har Bäckman bland annat varit delaktig i klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) som presenterades Han bär även ansvaret för Svenskt Vattens framtagning av en trilogi om hållbar dagvattenhantering. Sedan tio år tillbaka representerar han Sverige i Europa-standardiseringen, CEN inom avloppshantering. OM FÖRELÄSNINGEN: Bäckman gav i sin föreläsning handgripliga lösningar på de dagvatten-problematiker som berör samtidsarkitekturen. I föreläsningen gavs en initierad beskrivning av det som kallas för hållbar dagvattenhantering något som innebär att avrinningsförlopp på olika sätt trögas upp för att så långt det är möjligt likna de naturliga avrinningsförlopp som kan återfinnas i icke urbaniserade landskap. Hans Bäckman beskrev konsekvenserna av den utsatthet samhällen och dess arkitektur bär på till följd av global uppvärmning. Framtidens städer kläms från två håll, dels genom stigande vattennivåer i sjöar, vattendrag och hav vilket riskerar dränka bebodda landområden samtidigt som kraftigare skyfall skapar tillfälliga översvämningskatastrofer. Med praktiska exempel förklarade Hans Bäckman de mekanismer som styr hur utsatta olika bebyggelser är för översvämningar. Läs mer om Svenskt Vatten: ( )
12 FÖRELÄSARE FORM SYMPOSIUM #1 DAGVATTEN Björn Embrén TRÄDSPECIALIST TRAFIKKONTORET STOCKHOLMS STAD Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående strategiskt arbete för att gynna trädväxtlighet i Stockholm Stad. Embréns växtbäddar fylls med biokol vilket tillsammans med makadam fungerar som ersättning för jord. Konstruktionen bidrar till att minska mängden koldioxid i atmosfären och fungerar samtidigt som filter för att fånga näringsämnen i dagvatten vilket ger goda förutsättningar för friska träd. Embréns konstruktion har vidareutvecklats till att bli ett fullgott alternativ för dagvattenhantering i städer. Välmående träd kan motverka negativa effekter av klimatförändringar i urbana miljöer samt ge förutsättningar för ett lokalt omhändertagande av dagvatten vilket minimerar risken att förorena sjöar och hav. OM FÖRELÄSNINGEN: Björn Embrén gav oss inblick i hur vi bäst kan bygga för att ge träd goda förutsättningar att växa i staden. Han delgav kunskap från sina erfarenheter av att skapa rum för träd i urbana miljöer och berättade om kommande biokol-projekt. Han förklarade även hur arkitekter och stadsplanerare berörs av att Stockholms stad snart har en egen anläggning för att producera biokol av trädgårdsavfall. Läs mer om biokol i framtidens Stockholm: ( )
13 FÖRELÄSARE FORM SYMPOSIUM #1 DAGVATTEN Stefan Hultenius MARK-, VATTEN- OCH TRÄDGÅRDSINGENJÖR VEG TECH Tidigare var Stefan Hultenius projektledare för Omvärld Alnarp vid Sveriges lantbruksuniversitet. Där arbetade han med forskning och vidareutbildning samt innovation relaterad till den gröna sektorns möjligheter. Sedan två år tillbaka har Stefan Hultenius arbetat med dagvatten och vegetationslösningar kring byggnader, mark, och vatten på Veg Tech AB på deras kontor i Stockholm. OM FÖRELÄSNINGEN: I Hultenius föreläsning fick vi konkreta och utförda exempel på dagvattenlösningar i relation till arkitektur och stadsbebyggelse. Han förklarade i detalj hur arkitekter kan gå tillväga för att på bästa sätt skapa både ekonomiskt och miljömässigt optimala vegetationslösningar kring sina byggnader. Läs mer om Veg Tech: ( )
14 FÖRELÄSARE FORM SYMPOSIUM #1 DAGVATTEN Staffan Sundström LANDSKAPSARKITEKT MED BRED ERFARENHET AV OFFENTLIGA MILJÖER SWECO Landskapsarkitekten Staffan Sundström var drivande i framtagandet av rapporten Gestaltning av dagvatten Exempel och framgångsfaktorer, som var en del av ett Vinnovafinansierat projekt om innovativa dagvattenlösningar. Under hela sitt yrkesliv har han fokuserat på urbana miljöer. Arbetet omfattar skisser, programarbete och olika skeden av detaljprojektering. Han arbetar även återkommande med formgivning av möbler för offentliga miljöer. Sedan 2008 är Sundström anställd på Sweco Architects. Han är sedan flera år även ordinarie ledamot i FFNS Stiftelse för forskning, utveckling och utbildning. Sedan 2015 är han också talesperson för nätverket för landskapsarkitektur inom Sweco Architects. OM FÖRELÄSNINGEN: I den här föreläsningen fick vi ta del av slutsatserna i rapporten Gestaltning av dagvatten, som Staffan var en av huvudförfattarna till. Den beskriver relationen mellan teknik och gestaltning i dagvattenprojekt och olika framgångsfaktorer som identifierats. Utöver detta berättade Staffan om några aktuella dagvattenprojekt som Swecos landskapsarkitekter jobbar med just nu. Läs rapporten Gestaltning av dagvatten Exempel och framgångsfaktorer ( ) Läs mer om Sweco: ( )
15 FÖRELÄSARE FORM SYMPOSIUM #1 DAGVATTEN Christina Wikberger ANSVARIG FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH KLIMATANPASSNING STOCKHOLMS STAD OCH C/O CITY Christina Wikberger är systemekolog med lång erfarenhet som hållbarhetskonsult, hennes expertis berör särskilt ekosystemtjänster i stadsmiljöer. I dag är hon projektledare för utvecklingsprojektet C/O City om ekosystemtjänster i stadsmiljöer, på miljöförvaltningen i Stockholms stad. Wikberger deltar även i miljöprofileringen av Norra Djurgårdsstaden och är ordförande för arbetet om klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö. OM FÖRELÄSNINGEN: Wikbergers föreläsning fick vi en inblick i vad stadsplanring med ekosystemtjänster innebär i en vidare mening. Med utgångspunkt i utvecklingsprojektet. C/O City berättade hon mer om verktyg, metoder och värdering av ekosystemtjänster i stadsmiljöer. Genom att planera för samhällets största utmaningar framöver och tillskapa ekosystemtjänster kan vi minska de negativa effekterna av dessa i städerna och dess närhet. Grönska kan bidra till att fördröja dagvatten och utöver det sänka temperaturen, minska buller, öka pollinering och skapa trivsamma stadsmiljöer och gårdar med hög livskvalitet. Wikberger förklarade hur arkitektur och stadsplanering med ekosystemtjänster kan bidra till att tackla de problem som global uppvärmning, klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och urbanisering medför. Läs mer om C/O City:
16
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Stadens strategi och vägledning för dagvatten
Stadens strategi och vägledning för dagvatten Förvaltnings- och bolagsövergripande arbete Styrgrupp: Styrgruppen för god vattenstatus Arbetsgrupp: Stockholm Vatten och Avfall (projektledare) Miljöförvaltningen
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Klimatanpassning in i minsta detalj
Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Vi skall inte bygga nya problemområden!
Revidering av P90 Dimensionering av avloppssystem P90 blir P110 Rörnät och klimat 1 april, 2014 Slakthuset, Malmö Hans Bäckman Svenskt Vatten 08 506 00 200 hans.backman@svensktvatten.se Gilbert Svensson
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
VA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1
Bil 1 Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation Antagen av Trafiknämnden (2016XXXX) Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2016XXXX) Stadsbyggnadsnämnden (2016XXXX) Exploateringsnämnden(2016XXXX)
Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (6) 2017-11-28 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2017-12-14 Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
CAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Verksamhetsstrategi 2015 2019
Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2018-07-24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Stockholms stads dagvattenstrategi och vägledning Hur hanteras dagvatten i samband med exploateringar EVA VALL, STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL
Stockholms stads dagvattenstrategi och vägledning Hur hanteras dagvatten i samband med exploateringar EVA VALL, STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL Utmaningar för dagvattenhanteringen Staden växer i snabb takt
Konsekvensbeskrivning för förslag till riktlinjer för hållbar dagvattenhantering
1(6) 2018-06-04 TN 2018/0270 Handläggare, titel, telefon Maria Rothman, projektledare 011 15 33 36 Konsekvensbeskrivning för förslag till riktlinjer för hållbar dagvattenhantering Sammanfattning Norrköpings
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Hållbart Samhällsbyggande 17 november 2015 Eva Schelin, VD
IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Hållbart Samhällsbyggande 17 november 2015 Eva Schelin, VD Byggmaterial, installationer Samhällsbyggande är omfattande!
Klimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp
Nätverksträff Movium Partnerskap 15 november 2012 Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektet och dess utgångspunkter I ett gränsöverskridande
ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2018
Bilaga 10 Sida 1 (6) 2017-09-18 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden:
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
PM Översvämningsanalys
ASCAPE ARKITEKTUR PM Översvämningsanalys Ren 14:2, Bollnäs 2018-10-26 PM ÖVERSVÄMNINGSANALYS Ren 14:2, Bollnäs KUND Matts Ingman Ascape Arkitektur KONSULT WSP Samhällsbyggnad Bergmästaregatan 2 791 30
Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området
Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige
Dagvattenhantering problem och möjligheter
Dagvattenhantering problem och möjligheter Underrubrik Herman Andersson 151127 1 Agenda Norconsult vilka är vi? Definition av dagvatten Svenskt Vatten P104, P105, P110 Dagvattenlösningar Länsstyrelsen
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Dagvatten - Ansvar och roller
1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde
Konstens Kraft - ett gränsöverskridande projekt i Dalsland 2002-2004
Konstens Kraft - ett gränsöverskridande projekt i Dalsland 2002-2004 OM KONSTNÄRLIG KREATIVITET, ARKITEKTUR och PLATSENS IDENTITET Med stöd av Västra Götalandsregionen, kommunalförbundet Dalsland, Statens
NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN
NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN Industridoktorand: Pär Öhrn Sagrelius (Tyréns och LTU) Handledare: Lars Marklund (Tyréns) Maria Viklander (LTU) INNEHÅLL DRIZZLE Nyttor av hållbara dagvattensystem
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat
MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar
Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017
Ansökan. Bilaga 2 Sida 1 (7) 2017-04-13 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Intresseanmälan för konstnärlig gestaltning av Tegelbrukets utomhusmiljö. Thomas Liljenberg och Bo Samuelsson
Intresseanmälan för konstnärlig gestaltning av Tegelbrukets utomhusmiljö Thomas Liljenberg och Bo Samuelsson Innehåll Intresseanmälan Innehåll: Utgångspunkten för vår intresseanmälan är uppdragsbeskrivningens
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich
MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich Sveriges miljömål bidrar till de globala målen Sveriges Miljömål konkretiserar Sveriges genomförande av den
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation
Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation Antagen av Trafiknämnden (2016-11-10) Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2016-10-25) Stadsbyggnadsnämnden (2016-10-27) Exploateringsnämnden(2016-11-10)
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-
Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN. 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun
EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun HELENA JEPPSSON Nacka kommuns Strategiska landskapsarkitekt sedan vår 2018 Projektledare GYF
KULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER
NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER Introduktion Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och urbanisering är tre av samhällets stora utmaningar. Syftet med projektet C/O City
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
SnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland
Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland Hans Bäckman Svenskt Vatten Rörnät & klimat (dagvatten) VASS / Benchmarking Europastandardisering
Cementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning
Cementa AB Strategi för ansvarsfull markanvändning Mål och strategi för ansvarsfull markanvändning Inledning Detta är Cementas företagsövergripande strategi för ansvarsfull markanvändning. Strategin tar
Projekt vi arbetar med
Projekt vi arbetar med Följande projekt arbetar vi med inom ramen för kursen Agera för hållbar omställning. Som projekt är de dock långsiktigare än den 1-åriga kursen. Det varierar hur långt vi kommit
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Klimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU
Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden
Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
VÄX MED VEG TECH. Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet
VÄX MED VEG TECH Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet ETT FRÖ BÖRJADE GRO Under 30 års tid har vi på Veg Tech odlat, utvecklat och levererat olika system för att skapa gröna miljöer. När bolaget
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad
Norra Djurgårdsstaden Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN INDUSTRIMARK SKA BLI HÅLLBAR LEVANDE STADSDEL 2010 Gasverksområde Värtaverket Färje- och kryssningshamn Containerhamn
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE
INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017 Utmaning bostadsbristen Stort behov av att bygga bostäder Tidsperiod
Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.
Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ann Nedergård Projektledare Åland Vatten Ab
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA - VARFÖR ÄR JAG HÄR? - VARFÖR PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN? - HUR ARBETET MED ATT ANPASSA GRÖNYTEFAKTORN GICK TILL - VAD
Faktablad KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset. I Teliastaden, Farsta
Faktablad 2017-03-27 KKV och SITE bildar det gemensamma Konsthuset I Teliastaden, Farsta 1 Konsthuset - Framtida verksamhet Konsthuset (arbetsnamn) SITE och KKV har under flera år arbetat med en konstnärlig
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 23 (42) 2016-04-25 Kf Ks 113 9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/502-109 Vänsterpartiet har genom Leif Svensson (V) väckt en motion om en skyfallsplan. Vänsterpartiet
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
RAPPORT- GEOTEKNISKA ASPEKTER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING
RAPPORT- GEOTEKNISKA ASPEKTER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING DP SJÖGATAN, OXELÖSUND 2018-08-20 RAPPORT- GEOTEKNISKA ASPEKTER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING DP Sjögatan, Oxelösund KUND Oxelösunds Kommun Miljö-
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter