KONSEKVENSBEDÖMNING Landskapsstyrelsen

Transkript

1 KONSEKVENSBEDÖMNING Landskapsstyrelsen

2 ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPP 2 FÖRNYELSEBARA ENERGIFORMER OCH DERAS PLACERING I ÖSTERBOTTEN KONSEKVENSBEDÖMNING Utkast

3 Innehållsförteckning: Etapplandskapsplanens konsekvenser 1. Bedömning av planens innehåll och planprocessen Beaktande av innehållskraven i markanvändnings och bygglagen (MBL) och markanvändningsoch byggförordningen (MBF) Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändning Beaktande av målen i landskapsöversikten Beaktande av övriga mål och strategier Samordning med grannlandskapens planer och den kommunala planläggningen Planens förhållande till helhetslandskapsplanen Allmän bedömning av planeringsprocessen Beskrivning och jämförelse av alternativ alternativet, dvs. helhetslandskapsplanen Alternativ 1, dvs. utkastet till etapplandskapsplanen Jämförelse av alternativ Konsekvensbedömning Konsekvenser för region och samhällsstrukturen Konsekvenser för samhällsekonomin och näringarna Konsekvenser för energiförsörjningen Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för naturmiljön Konsekvenser för grannlandskap Särskilda konsekvenser Kumulativa effekter av vindkraftsetableringar Beteckningarnas konsekvenser Sammandrag Konsekvenser för region och samhällsstrukturen Konsekvenser för samhällsekonomin och näringarna Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för naturmiljön Kumulativa effekter vindkraftsetableringar

4 Etapplandskapsplanens konsekvenser Utgångspunkterna för konsekvensbedömningen Denna konsekvensbedömning utgör en fast del av uppgörandet av den etapplandskapsplan som behandlar förnybara energiformer och deras placering. Syftet med konsekvensbedömningen är att för planerare, beslutsfattare och andra berörda parter ta fram fakta om konsekvenserna av planens genomförande och om möjligheterna att lindra de negativa konsekvenserna. Konsekvensbedömningen har gjorts i samarbete med Österbottens MKB grupp. I gruppen har ingått representanter från ELYcentralen i Södra Österbotten, ELY centralen i Österbotten, Museiverket, Österbottens museum, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (RFV) och Österbottens förbund. Konsekvensbedömningen baserar sig på markanvändnings och bygglagen (MBL) och markanvändningsoch byggförordningen (MBF) och de mål, principer och krav som i dessa ställs för landskapsplanen. Enligt markanvändnings och bygglagen bör en landskapsplan grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas bör i tillräckligt stor utsträckning klarläggas vilka konsekvenser genomförandet av planen och granskade alternativ har på miljön, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser. Utredningarna bör omfatta hela det område där planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. Vid bedömningen av planens konsekvenser bör beaktas planens syfte och mål, tidigare planer och utredningar samt faktorer som inverkar på utredningarna. Utredningarna bör innehålla tillräcklig information för att det ska vara möjligt att bedöma vilka avsevärda, medelbara och omedelbara konsekvenser genomförandet av planen har för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, jord och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, region och samhällsstrukturen, samhälls och energiekonomin och trafiken samt stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Information som berör konsekvenserna produceras och utnyttjas under hela planprocessen. Konsekvenserna av planen utvärderas således i utkast och förslagsskedet. Bedömningen av konsekvenserna stöder sig på befintligt kunskapsunderlag om planläggningen, utredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten som har utarbetats som källmaterial till etapplanen, material som har utarbetats i samband med MKB förfarande för vindkraftsprojekt och särskilda utredningar som utarbetas för konsekvensbedömningen, som t.ex. havsörnsutredningen, utredningen om viktiga flyttstråk för fåglar och utredningen om konsekvenser för den submarina naturen. 3

5 Målåret för etapplandskapsplanen är I konsekvensbedömningen speglas konsekvenserna av genomförandet av etapplanen i första hand mot Österbottens landskapsplan som är fastställd , men också mot nuvarande markanvändning. 1. Bedömning av planens innehåll och planprocessen 1.1 Beaktande av innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen (MBL) och markanvändnings- och byggförordningen (MBF). Enligt 25 i markanvändnings och bygglagen anges i landskapsplanen principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Vid planering på landskapsnivå beaktas de riksomfattande målen, vilka samordnas med landskapsmässiga och lokala mål för områdesanvändningen. I kapitel 1.2. framgår hur de riksomfattande målen har beaktats i beredningen av etapplandskapsplanen. I kapitel 1.3 och 1.4 behandlas hur övriga mål och strategier har beaktats. Etapplandskapsplanen utgår från särskilda behov i landskapet. I mån av möjlighet har man i landskapsplanläggningen beaktat också grannlandskapens planläggningar, speciellt på de områden som gränsar till planeringsområdet. Områdesreserveringar i etapplandskapsplanen har angetts med den noggrannhet som krävs med tanke på de riksomfattande målen och landskapets mål för områdesanvändning. Vid beredningen av etapplandskapsplanen har i enlighet med MBL särskild uppmärksamhet fästs vid att landskapets region och samhällsstruktur blir ändamålsenlig att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas. Planbeskrivningen uppfyller till sitt innehåll de krav som ställs i markanvändnings och byggförordningen och anger en utredning om förhållandena i området, utgångspunkterna, målen och de aktuella alternativen för planeringen, ett sammandrag av utredningar som har gjorts för att bedöma konsekvenserna av planen, en bedömning av konsekvenserna av planen, en utredning om planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen, landskapsöversikten och de regionala utvecklingsprogrammen (enligt den nya lagen om regionutveckling, landskapsprogrammet) 4

6 planeringens olika skeden samt förfaranden för deltagande och växelverkan samt ett sammandrag av åsikter som framförts i olika skeden av planläggningen, det centrala innehållet i den planlösning som valts och grunderna för valet, en utredning om hur resultaten av konsekvensutredningarna och olika åsikter har beaktats, tidsplaneringen och uppföljningen av planen samt ett sammandrag av det centrala innehållet i beskrivningen Vid beredningen av landskapsplanen bör enligt MBL säkerställas att markägare eller annan rättsinnehavare inte orsakas oskälig olägenhet. I skälighetsprövningen har beaktats de övergripande konsekvenserna för områdesreserveringarna. Det är svårt att uppnå fullständig jämlikhet, men etapplandskapsplanen orsakar inte oskälig olägenhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att etapplandskapsplanen uppfyller såväl syftet med landskapsplanen som de innehållskrav som ställs i markanvändnings och bygglagen och i markanvändnings och byggförordningen. 1.2 Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändning Landskapsplanen bör uppfylla de riksomfattande målen för områdesanvändning, vilka kan indelas i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Specialfrågor i Helsingforsregionen (berör inte denna plan) Helheter av särskild betydelse som natur och kulturmiljöer (landhöjningskusten) De riksomfattande målen för områdesanvändning uppdelas i allmänna mål (VAT Y) och särskilda mål (VAT E) Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändning stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. (VAT Y) Regionstrukturen utvecklas som en polycentrisk och nätverkande enhet som bygger på goda trafikförbindelser. (VAT Y) 5

7 Med områdesanvändningen främjas växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. I synnerhet i glest bebyggda landsbygdsområden vinnlägger man sig i samband med områdesanvändningen om att ta tillvara de befintliga strukturerna och få till stånd en mångsidigare näringsverksamhet och övrig verksamhetsbas. (VAT Y) Genom lösningen i etapplandskapsplanen kan man minska landskapets beroende av icke förnybara energikällor och öka landskapets användning av egna förnybara energikällor. Målet är att landskapet Österbotten ska vara självförsörjande vad gäller energin år Österbottens långa kustlinje (cirka km) och goda vindförhållanden skapar ypperliga förutsättningar för vindkraftsbyggande såväl på land som till havs längs med hela landskapet, och planlösningen stöder en jämlik och balanserad utveckling av landskapet. Planlösningen grundar sig på optimalt utnyttjande av befintlig infrastruktur. De goda trafikförbindelserna, det närbelägna statliga elnätet och de stora hamnarna längs kusten skapar utmärkta förutsättningar för etablering av storskaliga vindkraftsparker. Riksväg 8 fungerar som en förenande led i regionen, och löper längs med kusten från söder till norr. Vindkraftsområden har i planlösningen anvisats på båda sidor av riksvägen, på området mellan riskvägen och strandlinjen och i havsområdet. I planlösningen anvisas enligt arealen hälften av vindkraftverken på land och hälften till havs. Vindkraftsområden är främst anvisade söder om Vasa, från Malax till landskapsgränsen. Genomförande av etapplandskapsplanen stärker näringslivets konkurrenskraft, speciellt för de företag som hör till koncentrationen av kunnande inom energiteknologi i Vasaregionen. Vindkraftsproduktion gör även regionens näringsliv mera mångsidigt. Med planlösningen försämras inte möjligheterna att bedriva jord och skogsbruk och inte heller möjligheterna till rekreation på landsbygden eller till havs. Fungerande vindkraftverk förhindrar inte att området används för olika rekreationsändamål (friluftsliv, bärplockning, fiske, jakt), trots att kraftverkens ljud eller synlighet kan upplevas som en störande faktor. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala, och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. (VAT Y) Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken och gång och cykeltrafiken. (VAT Y) Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen. (VAT Y) 6

8 I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. (VAT Y) Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. (VAT Y) Sådana aktiviteter som har en menlig inverkan på hälsan eller medför risk för olyckor placeras på tillräckligt långt avstånd från verksamheter som är känsliga för konsekvenserna. (VAT E) Inom områdesanvändningen ska olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter ska om möjligt minimeras. Nya bostadsområden eller andra verksamheter som är bullerkänsliga ska inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. (VAT E) Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. (VAT E) Lösningen i etapplandskapsplanen förbättrar förutsättningarna att ta i bruk förnybara energitillgångar, främst vindkraftverk. Vindkraft som produceras på området ökar landskapets energisjälvförsörjning och säkerställer en trygg energiförsörjning. Även utvidgningarna av energiöverföringsnät i anslutning till vindkraftverken främjar en mera energieffektiv och ekologiskt och ekonomiskt hållbar områdes och samhällsstruktur. Genom planlösningen försämras inte heller verksamhetsbetingelserna för nuvarande näringsgrenar, eftersom fortfarande t.ex. skogsnäring kan idkas på områdena. Nätverken av underhållsvägar med anknytning till vindkraftsetableringarna kan också utnyttjas i skogsbruket. Vindkraftsparkerna orsakar konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten under byggskedet, medan konsekvenserna under driftskedet är ringa. Ljud och blinkande ljus och skugga från vindkraftverken kan orsaka olägenhet för användningen av närbelägna bostäder. De vindkraftsområden som har tagits med i planen är emellertid huvudsakligen avgränsade så att en tillräckligt bred skyddszon mellan vindkraftverken och bosättningen reserveras. Vid vissa väderförhållanden vintertid kan snö och is som lossnar från kraftverken förorsaka en liten risk för personer som rör sig i närheten av vindkraftverken. Vindkraftsområdenas placering på obebodda skogsområden som endast i liten utsträckning används för rekreation gör emellertid att risken för olycksfall för människor är ytterst liten. 7

9 El som produceras med vindkraft orsakar i driftskedet inga utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget. Följaktligen kan man genom att realisera vindkraftsområdena stävja klimatförändringen till den del som man med vindkraft kan ersätta energikällor som ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. (VAT Y) Med hjälp av områdesanvändning främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. (VAT Y) Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Man arbetar för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden ska nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. (VAT Y) Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. (VAT Y) Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. (VAT Y) I samband med områdesanvändningen ska säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. De riksomfattande inventeringar som myndigheterna har genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I landskapsplaneringen skall anges kulturmiljöer och landskap av riksintresse. I dessa områden ska områdesanvändningen anpassas till deras historiska utveckling. (VAT E) I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt västas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreation i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. (VAT E) Vid landskapsplaneringen ska beaktas skyddet av vatten och strandnaturen eller vattendrag som med tanke på rekreationen i det fria kräver särskilt skydd. (VAT E) 8

10 Vid planläggningen på landskapsnivå ska skapas förutsättningar att för områdesanvändningens del bilda överkommunalt betydande rutter och nätverk för rekreationsbruk. (VAT E) De vindkraftsområden på land som anvisas i utkastet till etapplandskapsplanen är belägna utanför områden som beträffande vindkraftsproduktion är känsliga och har motstridiga markanvändningsformer. Alla områden är belägna utanför områden som är nationellt eller landskapsmässigt värdefulla beträffande värnande om kulturmiljö eller landskap och utanför skyddade öppna myrar. Kulturlandskapen i Österbotten är huvudsakligen öppna odlingsområden i älvdalarna, där vindkraftverken när de uppförs syns på långt. Man har strävat efter att minska landskapspåverkan i älvdalarna genom att begränsa de vindkraftsområden som anvisas i planen till älvdalens ena sida. De mest betydande landskapskonsekvenserna riktas till Lappfjärds ådal, eftersom vindkraftsområdena i planutkastet har anvisats på båda sidor av älvdalen. I samband med vindkraftsetableringarna förändras en del av naturmiljöerna till byggda miljöer. Inne i områdena förorsakar också kraftledningar och nätverk av underhållsvägar att livsmiljöer splittras. Av de ekologiska konsekvenserna kan de mest betydande vara de konsekvenser under byggandet och driftskedet som förorsakas hotade naturtyper och arter och flygande fåglar. Alla vindkraftsområden i planutkastet bedöms vara på tillräckligt stort avstånd från skyddsområden för att direkt påverkan av vägar och kraftledningar ska kunna förebyggas. I Österbotten och Kvarken styrs fåglarnas flyttstråk av Bottniska vikens strandlinje, längs med vilken årligen betydande mängder fåglar flyttar. Fåglarna flyttar huvudsakligen längs låglänta marker med särskild betoning på vattendrag, älvdalar och åkerområden i syd nordlig riktning. De mest betydande konsekvenserna för fåglar är kollisioner. Kollisionsrisken ökar då vindkraftsområdena är belägna på fåglarnas flyttstråk. Tilläggsutredningen för planen innehåller en fågelbeståndsutredning, där bland annat betydande flyttstråk och rastplatser för fåglar samt revir, bon och födoplatser för havsörn och fiskgjuse utreds. Vid vindkraftsetableringar bevaras den huvudsakliga markanvändningen på området (jord och skogsbruksområde, vattenområde). Områdena kan fortfarande användas för rekreation (friluftsliv, naturobservationer, jakt, fiske, bär och svampplockning). Vindkraftverk i drift hindrar inte dessa aktiviteter, men åsynen eller ljudet av kraftverken kan upplevas som störande vid rekreationsbruk. På de vindkraftsområden som har tagits med i planen finns enligt den fastställda landskapsplanen inga rekreationsobjekt eller rekreationsleder, förutom vid Rajavuori i Laihela. Rajavuori är en del av ett frilufts och rekreationsområde, vars kärna utgörs av Levaneva skyddsområde. Den cirka 50 km långa vandringsleden Kurjen kierros (Tranrutten) börjar i Rajavuori. Vindkraftsetableringen skulle förändra områdets karaktär som friluftsled. För vissa vindkraftsområden kan i det inledande skedet av genomförandet av etapplandskapsplanen också uppstå vindkraftsturism. Vindkraftsbyggandet kan speciellt vid byggande till havs orsaka konsekvenser för den submarina naturen. Fiskarna kan söka sig bort från området temporärt eller, på grund av förändrade submarina 9

11 livsbetingelser, permanent. Å andra sidan kan reveffekten locka mera fisk och nya fiskarter till området. Tilläggsutredningen för planen innehåller en utredning av submarina konsekvenser. De vindkraftsområden som anges i planutkastet är så stora till arealen att det är möjligt att minska dem, om det vid planprocessens framskridande eller den detaljerade planeringen framkommer naturvärden med anknytning till området. De stora vindkraftsområdena i planlösningen ger också goda möjligheter till olika placeringslösningar för vindkraftverken. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjning på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. (VAT Y) I samband med områdesanvändningen ska kontinuiteten i och möjligheterna att bygga ut befintliga banor, vägar och vattenleder av riksintresse tryggas, likaså möjligheterna att utveckla hamnar och flygplatser av riksintresse samt gränsövergångsställen. Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder, samt de begränsningar som flygbullret ger upphov till. (VAT E) I landskapsplanen ska anges och i den övriga planeringen av områdesanvändningen beaktas dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse för den riksomfattande energiförsörjningen, så att genomförandemöjligheterna kvarstår. Vid planeringen ska beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. (VAT E) Vid områdesanvändningen ska man förbereda sig på områdesbehoven hos energiverk som använder förnybart och avfallsbaserat bränsle och dessa energiverks logistiska lösningar som en del av områdets energiförsörjning och avfallshantering. (VAT E) I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. (VAT E) I samband med områdesanvändningen och planeringen av områdesanvändningen som gäller förbindelse och energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvänd ingen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas; i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. (VAT E) 10

12 Etapplandskapsplanen svarar för sin del mot målen i statsrådets klimat och energistrategi år 2008, eftersom planen möjliggör vindkraftsetableringar i landskapet. Vindkraft är en del av ett hållbart energisystem och ersätter andra former av energiproduktion på elmarknaden. I Finland är målsättningen att vindkraftsproduktionen ska uppgå till MW år I landskapet Österbotten är målet att vara självförsörjande i fråga om energiproduktion år I målstatus produceras hälften av energin med vindkraft, vilket betyder att MW vindkraft produceras i landskapet. Det här förutsätter cirka 250 km 2 vindkraftsområden. I etapplanen har anvisats ungefär den dubbla ytan, dvs. cirka 500 km 2 vindkraftsområden på land, för att ge tillräckligt med spelrum för olika alternativ och osäkerhetsfaktorer. Dessutom har vindkraftsområden till havs anvisats i samma utsträckning. I planutkastet har anvisats de land och havsområden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft. Vindkraftsområdena är stora till arealen, vilket möjliggör genomförande av omfattande vindkraftsparker. Ett valkriterium för de vindkraftsområden på land som har tagits med i planutkastet har varit vindkraftsområdenas avstånd till stamnätet. I planlösningen har beaktats både befintliga och planerade kraftledningslinjer. Vid placeringen av kraftledningslinjerna har man strävat efter att utnyttja befintliga korridorer, och platser för nya kraftledningslinjer har inte anvisats t.ex. tvärs över älvdalar som är nationellt värdefulla. Dessutom har vindkraftsområdena granskats som helhet, vilket möjliggör optimala lösningar beträffande både placeringen av nya elcentraler och anslutningar till stamnätet. Anslutningen av havsbaserade vindkraftsområden till det rikstäckande nätet har anvisats med beteckning för förbindelsebehov. Vindkraftverken kan med sina höga konstruktioner vara ett flyghinder och äventyra flygsäkerheten eller störa flygtrafikens smidighet. De begränsningar som flygtrafiken förorsakar vindkraftsbyggandet har beaktats genom att man har utarbetat höjdgränser för flyghinder längs hela kustzonen genom geografisk modellering. I den tilläggsutredning som utarbetas för planen ingår Finavias definition på områden och nivåer för flyghinder. I etapplandskapsplanen har Stormossens område angivits som överkommunalt energiverk som använder avfallsbaserat bränsle. Helheter av särskild betydelse som natur och kulturmiljöer (landhöjningskusten) Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet som en särskilt betydelsefull områdeshelhet med hänsyn till dess natur och kulturvärde. Samtidigt förvissar man sig om att förutsättningarna för bosättning och idkande av näring bibehålls. (VAT Y) De karakteristiska dragen för områdena identifieras och områdesanvändningen jämkas samman så balanserat som möjligt så att möjligheterna att bevara de exceptionella naturförhållandena, naturens toleransförmåga och kulturvärdena kan tryggas. Samtidigt stöder man att sådana särpräglade byoch kulturmiljöer som är anpassade till naturförhållandena bevaras som helheter. (VAT Y) 11

13 Vid landhöjningskusten uppmärksammas de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av landhöjningen i samband med att den befintliga strukturen förnyas och den nya planeras. Vid åmynningarna beaktas särskilt särprägeln i landskapet och naturhushållningen. Byggandet styrs så att de regionala dragen i den naturliga utvecklingsprocess som är karaktäristisk för landhöjningskusten finns representerad. Planlösningen äventyrar inte förutsättningarna att bo och idka näringar på landhöjningskusten. Vid avgränsningen av vindkraftsområdena har man beaktat i vilka riktningar byarna utvidgas. Etapplandskapsplanens lösning hindrar inte den naturliga successionen på landhöjningskusten. Sammanfattningsvis kan konstateras att de riksomfattande målen för områdesanvändning har beaktats omsorgsfullt i etapplandskapsplanen. 1.3 Beaktande av målen i landskapsöversikten Planeringen på landskapsnivå omfattar landskapsöversikten, landskapsplanen och det regionala utvecklingsprogrammet, dvs. landskapsprogrammet. I landskapsprogrammet anges landskapets utvecklingsmål. Mål som berör markanvändning, byggande och infrastruktur genomförs bl.a. med hjälp av landskapsplanen. Av denna anledning är landskapsöversikten en av de viktigaste utgångspunkterna vid utarbetandet av landskapsplanen. Österbottens landskapsöversikt 2040 Ny energi i Österbotten Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning omfattar fem strategiska riktlinjer: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas österbotten Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Landskapsöversikten är ett väldigt omfattande dokument som behandlar flera strategier för att uppnå visionen. Här följer en beskrivning av hur etapplandskapsplanen främjar detta. Indelningen grundar sig på samma principer som i landskapsöversikten och utgår från det centrala budskapet i de olika strategiska riktlinjerna. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Genomförandet av etapplandskapsplanen ökar energisjälvförsörjningen i Österbotten Genom att öka de förnybara energikällorna och med dem ersätta icke förnybara energikällor stävjas klimatförändringen 12

14 Genomförandet av etapplandskapsplanen ökar Vasaregionens och hela Österbottens välkändhet som kompetenskoncentration inom energiteknologi, vilket stärker regionens konkurrenskraft på såväl den nationella som den internationella marknaden. Österbotten profilerar sig som landskapet med förnybara energikällor, vilket inverkar positivt på imagen Etapplandskapsplanen skapar arbetsplatser för nya yrkesgrupper i energibranschen, bl.a. inom transport av vindkraftsteknologi och installations och servicearbete på vindkraftverk Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas österbotten Etapplandskapsplanen skapar förutsättningar för en ekoeffektiv region och samhällsstruktur Planlösningen skapar förutsättningar för en balanserad regionstruktur, eftersom vindkraftsområdena är jämnt fördelade över hela landskapet Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Med genomförandet av etapplandskapsplanen kan man stävja klimatförändringen, eftersom produktionen av vindel inte orsakar utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget. Etapplandskapsplanen skapar förutsättningar att ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor (vindkraft, bioenergi, avfall, solenergi, geometrisk värme osv.) Genomförandet av etapplandskapsplanen för Österbotten närmare ett koldioxidneutralt läge beträffande el och värmeproduktion Tack vare de energiproduktionssystem som genomförs i regionen, vilka använder förnybara energikällor, har Österbotten goda möjligheter att uppnå målen med stävjandet av klimatförändringen 1.4 Beaktande av övriga mål och strategier Klimatmål Enligt EU:s energi och klimatpaket år 2007 förbinder sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Om flera länder går in för att effektivare begränsa den globala uppvärmningen, höjer EU målet till 30 procent. År 2009 godkändes den nationella klimat och energipolitiska framtidsredogörelsen, som ska visa vägen mot ett utsläppssnålt Finland år I redogörelsen ställs som mål att Finland som en del av det internationella samarbetet fram till år 2050 ska minska sina klimatutsläpp med minst 80 procent jämfört med 1990 års nivå. Finlands klimat och energistrategi 13

15 Statsrådet godkände den 6 november 2008 Finlands klimat och energistrategi, som grundar sig på EU:s klimat och energipolitiska riktlinjer och förpliktelser. Finlands mål är att öka den förnybara energins andel av den totala slutförbrukningen till 38 procent år För vindkraftens del ställs i strategin som mål att öka den installerade totaleffekten till cirka MW fram till år 2020, varvid den årliga produktionen av vindel skulle uppgå till cirka 6 TWh. I slutet av år 2010 hade i Finland byggts 130 vindkraftverk, totalt cirka 200 MW. För att målet ska nås förutsätts en kraftig årlig tillbyggnad av vindkraft, nämligen MW/år. Det här motsvarar ibruktagandet av cirka stycken 3 MW vindkraftsenheter årligen. Målet är möjligt att nå eftersom den sammanlagda vindkraftskapaciteten för de vindkraftsprojekt som är på gång är flera gånger högre än det uppställda målet. Aktörernas intresse riktar sig speciellt till Österbotten. De projekt som är aktuella här utgör cirka 30 procent av samtliga projekt i Finland. Det här illustrerar förmodligen också förutsättningarna för vindkraftsproduktion i landskapet. Österbottens energistrategi Målet är att landskapet Österbotten år 2030 ska vara självförsörjande beträffande energiproduktion. Målet är att hälften av energin ska produceras med vindkraft, en tredjedel med bioenergi och resten med samhällsavfall, geometrisk värme, solenergi och andra förnybara energiformer. Etapplandskapsplanen skapar förutsättningarna för att Österbottens energistrategi ska förverkligas. Energiutredning I utredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten som gjordes för etapplandskapsplanen, presenteras hur man på landskapsnivå kan svara mot målen i statsrådets energipolitiska redogörelse. I redogörelsen har uppställts som mål att de förnybara energiformerna ska ökas med 20 procent fram till år Enligt redogörelsen uppnås energisjälvförsörjningen och övergången till förnybara energikällor i första hand med hjälp av vindkraftsproduktion. År 2030 produceras enligt målsättningarna MW vindkraft i landskapet. Detta förutsätter områden om cirka 240 km 2. I utredningen rekommenderas att man i utkastet till etapplandskapsplanen reserverar ungefär den dubbla ytan för vindkraftsområden på land, dvs. cirka 500 km 2, så att det finns utrymme för olika alternativ och osäkerhetsfaktorer. I utkastet till etapplandskapsplanen har inledningsvis tagits med de vindkraftsområden som anvisas i utredningen, vilka till arealen motsvarar rekommendationen. Områdena har under planprocessens gång preciserats eller utelämnats helt. Vindkraftsområden till havs har i utkastet till etapplandskapsplanen tagits med i ungefär lika stor utsträckning som vindkraftsområden på land. Områdena är utvalda ur den år 2004 färdigställda utredningen Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Västra Finlands miljöstrategi Västra Finlands miljöstrategi är en linjedragning för framtiden, och är gemensam för de tre landskapsförbunden i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten samt närings, 14

16 trafik och miljöcentralen. Vision 2030 är att vara en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling. Avsikten är att uppnå detta genom att: värna om vattnens tillstånd trygga mångfalden trygga den bebyggda miljöns livskraft iaktta miljöansvar i energiproduktionen och stävjandet av klimatförändringen främja miljömedvetenheten Genomförandet av etapplandskapsplanen främjar speciellt de mål som ingår i temat för miljöansvar i energiproduktionen och stävjandet av klimatförändringen. Utsläppen i luften från energiproduktionen kan minimeras då fossila bränslen kan ersättas med förnybara energikällor. Målet är att hälften av energin ska produceras med vindkraft, en tredjedel med bioenergi och resten med samhällsavfall, geometrisk värme, solenergi och andra förnybara energiformer. Produktionen av vindel orsakar inga utsläpp av växthusgaser i driftskedet. På så vis kan man med hjälp av genomförandet av etapplandskapsplanen stävja klimatförändringen. MELLERSTA ÖSTERBOTTEN KESKI POHJANMAA ÖSTERBOTTEN POHJANMAA SÖDRA ÖSTERBOTTEN ETELÄ POHJANMAA SATAKUNDA SATAKUNTA Figur 9: Landskapet Österbotten och dess grannlandskap 1.5 Samordning med grannlandskapens planer och den kommunala planläggningen Landskapet Österbotten gränsar till landskapen Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Satakunta. Mellersta Österbottens etapplandskapsplan 3 kompletterar de två tidigare etapplandskapsplanerna och tillsammans bildar dessa en helhetslandskapsplan. Mellersta Österbottens 15

17 landskapsfullmäktige godkände den 22 april 2010 etapplandskapsplan 3, som har skickats till miljöministeriet för fastställelse. Södra Österbottens landskapsplan fastställdes i miljöministeriet den 23 maj Satakuntas helhetslandskapsplan har fått landskapsfullmäktiges godkännande den 17 december 2009 och har skickats till miljöministeriet för fastställelse den 1 mars I Satakunta färdigställdes i början av år 2011 en utredning om fastlandsvindar (Mannertuuliselvitys), där de områden i landskapsplanen som är bäst lämpade som vindkraftsområden anvisas. I Satakunta har man startat etapplan 1 i Satakunta landskapsplan, i vilken vindkraft behandlas. Också i Södra Österbotten har en utredning om områden som är bäst lämpade för vindkraftsproduktion gjorts. I etapplandskapsplanen beaktas planläggningen i grannlandskapen. Konsekvenserna för grannlandskapen framkommer närmast som landskapspåverkan vid vindkraftsområden som är nära landskapsgränsen. Eftersom projekt i framtiden förmodligen i stor utsträckning lokaliseras till landskapets gränser, bör man för att minska konsekvenserna samordna projekt och bedöma gemensamma konsekvenser. Landskapsplanen har utarbetats i nära samarbete med kommunerna. 1.6 Planens förhållande till helhetslandskapsplanen Planlösningens förhållande till helhetslandskapsplanen framgår i kapitel 2, där de olika alternativa lösningarna jämförs sinsemellan. Helhetslandskapsplanen representerar i jämförelsen 0 alternativet. 1.7 Allmän bedömning av planeringsprocessen Den allmänna bedömningen av planeringsprocessen omfattar en bedömning av genomförandet av samarbetet, myndighetsverksamheten, det offentliga framläggandet, utlåtande och behandlingsprocessen samt av uppföljningen. Planeringsprocessen har framskridit i enlighet med markanvändnings och bygglagen samt markanvändnings och byggförordningen. Det första samrådet med myndigheter angående etapplandskapsplanen arrangerades den 27 oktober 2009 i enlighet med MBF 11. I samrådet deltog representanter från miljöministeriet, Västra Finlands miljöcentral, Vasa vägdistrikt, Museiverket, Österbottens museum, Österbottens handelskammare, Satakuntaliitto, Södra Österbottens förbund, geologiska forskningscentralen och Västra Finlands sjöbevakning. Landskapsplanens program för deltagande och bedömning var offentligt framlagt och i samband med det informerades såväl kommunerna som kommuninvånarna. Totalt inkom 106 åsikter från privatpersoner och 30 utlåtanden från kommuner och myndigheter angående deltagar och bedömningsplanen. Utredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten som utarbetades för planen färdigställdes i november Utredningen utarbetades i samarbete med kommunerna och närings, trafik och miljöcentralen. Utkastet till etapplandskapsplanen färdigställdes år 2011, och landskapsstyrelsen beslutade på sitt möte den 19 december 2011 att framlägga det offentligt. Utkastet 16

18 till landskapsplanen var i enlighet med MBF 12 offentligt framlagt x. 1 x Utlåtanden begärdes i enlighet med MBF 13. Växelverkan har genomförts genom offentliga framlägganden och informationsmöten. Under planeringsprocessen har möten med kommunerna hållits och allmänna informationsmöten i samrådsskedet arrangerats. Information har funnits tillgänglig på Österbottens förbunds webbplats och på byrån under hela processens gång. Dessutom har informella arbetsmöten dels med kommunerna och dels med närings, trafik och miljöcentralen och miljöministeriet arrangerats. Konsekvensbedömningen har gjorts i samarbete med MKB gruppen. Gruppen har bestått av bl.a. representanter från Österbottens förbund (enheten för regionutveckling och enheten för områdesplanering), närings, trafik och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten, Museiverket, Österbottens museum och Forststyrelsen. 2. Beskrivning och jämförelse av alternativ Under den egentliga planläggningsprocessen har inga alternativa planlösningar utarbetats. I den här jämförelsen grundar sig alternativ 1 på energiutredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten, där de 28 områden i landskapsplanen som är bäst lämpade som vindkraftsområden är anvisade. Dessa har preciserats genom en enkät riktad till kommunerna och de tre havsområden som anges i utredningen "Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion år Dessa beskrivs i kapitel 2.2. I denna jämförelse representerar helhetslandskapsplanen 0 alternativet alternativet, dvs. helhetslandskapsplanen I den fastställda helhetslandskapsplanen anges beträffande energiförsörjning följande beteckningar: Förbindelsebehov för kraftledning Förbindelsebehov för naturgasledning Område för energiförsörjning Kraftledning Vindkraftsområde I Österbottens landskapsplan som fastställdes den 21 december 2010 finns tre vindkraftsområden, varav två är vindkraftsområden till havs (utanför Sideby och Korsnäs) och ett vindkraftsområde på fastlandet (Bergö). Miljöministeriet fastställde inte vindkraftsområdet i Replot. 2.2 Alternativ 1, dvs. utkastet till etapplandskapsplanen Eftersom arbetsprocessen med Österbottens helhetslandskapsprogram är väldigt lång tidsmässigt, framkom redan under processen med helhetslandskapsplanen behovet att granska landskapsplanen beträffande energiförsörjningen. Österbottens landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen den 29 september Enligt fullmäktiges kläm har beslut tagits om att påbörja utarbetandet av en landskapsplan som berör hela landskapet men endast ett tema, dvs. energi. Genom uppgörandet av 17

19 etapplanen uppdateras Österbottens landskapsplan beträffande energiförsörjning och dess målår är Lösningen i etapplandskapsplanen baserar sig på utredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten som utarbetades för planen samt på den utarbetade tilläggsutredningen. I etapplandskapsplanen har 34 vindkraftsområden på land och sex vindkraftsområden till havs tagits med. Områdenas sammanlagda areal är 425 km Jämförelse av alternativ Jämfört med helhetslandskapsplanen, där två områden till havs och ett område på land anvisas, har i etapplandskapsplanen angivits tre gånger flera vindkraftsområden till havs och tiotals gånger flera vindkraftsområden på land än i den fastställda landskapsplanen. 3. Konsekvensbedömning Bedömning av en plans konsekvenser är en lagstadgad del av planläggningen. I 9 i markanvändningsoch bygglagen sägs att när en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen utredas i nödvändig omfattning. 3.1 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Konsekvenser för regionstrukturen Planlösningen skapar förutsättningar för en balanserad regionstruktur, eftersom vindkraftsområdena är jämnt fördelade över hela landskapet. Vindkraftsområdena påverkar inte samhällsstrukturens funktionalitet eftersom vindkraftsområdena är belägna utanför tätortsstrukturerna. Etableringarna har heller inga konsekvenser för bebyggelsestrukturen eftersom man vid avgränsningen av vindkraftsområdena har tagit hänsyn till tätorternas expansionsriktningar och lämnat en kilometer bred skyddszon mellan områdena och de närmast belägna tätorterna och byarna. Eftersom vindkraftsområdena är avgränsade så att man har lämnat en halv kilometer bred skyddszon mellan områdena och de rekreationsområden som är angivna i landskapsplanen, har vindkraftsparkerna inte heller någon inverkan på service, arbetsplats eller rekreationsområden. Eftersom trafikarrangemang i vindkraftsområdena inte förutsätter ändringar i huvudvägnätet har ordnandet av infartsförbindelser inte betydande inverkan på markanvändningen eller samhällsstrukturen Möjligheter att använda befintlig infrastruktur Vindkraftsområdena är belägna så att man vid etableringar i hög grad kan använda sig av befintliga vägoch elöverföringsnät. Under byggfasen kommer de huvudsakliga transportlederna att vara riksväg 8, som löper genom landskapet, samt riksvägar 3, 16 och 19. Särskilt i landskapets södra del, där 18

20 vindkraftsområdena främst är belägna, har riksväg 8 en viktig roll som transportled. I landskapets södra del kan man förutom riksväg 8 även utnyttja sjötransporter och djuphamnarna i Kaskö och Kristinestad, eftersom vindkraftsområden är anvisade utanför hamnarna. Det lägre vägnätet, som t.ex. det regionala vägnätet och skogsvägarna, kan utnyttjas som underhållsvägar, men detta kräver förmodligen att vägarna breddas och att bärigheten förbättras. Beträffande elöverföringen kan Ulvsby Toby Ventusneva 400 kv stamnät användas som huvudsakligt elöverföringsnät under byggskedet Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning Blinkeffekter, skuggor och buller från kraftverken är sådana negativa effekter som människan påverkas av och som begränsar möjligheterna att använda närområdena för permanent boende eller fritidsboende. När vindkraftsområden etableras kan man inte längre anvisa sådan markanvändning på områdena som stör vindkraftverkens funktion. Den befintliga bebyggelsen är emellertid huvudsakligen belägen utanför de vindkraftsområden som anvisas i utkastet till etapplandskapsplanen. I de flesta fall har avgränsningen av de vindkraftsområden som anges i planutkastet gjorts så att skyddszonen är en kilometer till tätorter och byar och en halv kilometer till enskilda bostadsbyggnader. (Under punkt 3.5 beskrivs bl.a. inverkan på trivsel och rekreation.) Vindkraftverken kan försämra trivseln vid rekreationsmål av väsentlig lokal betydelse. Sannolikheten för sådana konsekvenser ökas då kraftverken placeras på backar som höjer sig över omgivningen, vilka också kan ha ett landskapsmässigt rekreationsvärde. Särskilt kraftverk som är belägna nära bebyggelse kan begränsa former av områdesanvändning som är känsliga för kraftverk. De kan hindra bl.a. att bosättningen utvidgas i riktningar som i övrigt är gynnsamma. Betydande konsekvenser kan sannolikt förhindras genom att man vid placeringen av kraftverken beaktar kända markanvändningsbehov. Det torde också vara möjligt att justera den exakta placeringen av kraftverken så att inga betydande konsekvenser för bostadsfastigheter uppkommer Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Inverkan på trafiken och trafiksäkerheten är störst när vindkraftsparkerna byggs. Under byggfasen är det främst land och sjötransporterna av komponenter och byggutrustning som har konsekvenser för trafiken. Under byggnadsarbetet ökar trafikmängderna avsevärt på landskapets vägnät och speciellt på riksväg 8, som antagligen fungerar som huvudsaklig transportled. Det medför ett stort antal specialtransporter, som kan fördröja trafiken och inverka negativt på smidigheten och trafiksäkerheten. Under mera krävande transporter kan det till och med vara nödvändigt att tillfälligt stänga vägarna för övrig trafik. Vid byggandet av vindkraftsparker till havs kommer trafikmängderna att öka i hamnarna i Kristinestad, Kaskö, Vasa och Jakobstad. Den nuvarande trafiken i landskapet ökas av trafik i anslutning till arrangemang av vindkraftsparkernas trafik (byggande av nya anslutnings och underhållsvägar och förbättring av befintliga vägars bärighet). Efter byggfasen kan underhållsvägnätet användas för både serviceåtgärder på kraftverken och de lokala markägarnas behov. Under driftfasen medför underhållsbesök på vindkraftsområdet trafik, och det 19

21 kommer antagligen att behövas endast några sådana besök per vindkraftverk och år. De negativa effekterna av landsvägstrafik kan minskas genom att man väljer sådana rutter som ger minst olägenheter för den övriga trafiken och bosättningen. Beroende på vindkraftsområdenas läge kan trafiken till och från vindkraftverken under driftfasen inverka på trafiksäkerheten på väg, järnväg, till sjöss och i luften. I och med att vindkraftverken är höga konstruktioner kan de vara ett flyghinder och en fara för flygsäkerheten och hindra flygtrafiken från att löpa smidigt. I den tilläggsutredning som görs för etapplanen bedöms hur de begränsningar som flygtrafiken medför påverkar vindkraftsetableringarna. I bedömningen granskas bl.a. om de begränsningar (Finavias flygförbudsområden och flygförbudsnivåer) som flygplatserna (Vasa flygplats och Karleby Jakobstad flygplats) medför påverkar placeringen av vindkraftsområden och höjden på vindkraftverken. Trafikverket bereder just nu sin ståndpunkt beträffande tillräckligt säkerhetsavstånd mellan vindkraftverken och lands och järnvägar. Trafikverket utarbetar också utredningen Tuulivoima ja tieverkko om specialtransporter till vindkraftsområden och vägnätets begränsningar. Då områden för havsbaserad vindkraft planeras mera detaljerat än i landskapsplanen bör huvudlederna beaktas. Vindkraftverk bör inte placeras vid huvudlederna eller i deras närhet. 3.2 Konsekvenser för samhällsekonomin och näringarna Konsekvenser för arbetsplatserna och kommunekonomin En betydande del av energiteknologiindustrin i Finland och Norden har koncentrerats till Vasaregionen. I oktober 2011 överstiger antalet företag 120, och i företagen finns cirka arbetstagare, vilket är en fjärdedel av arbetskraften i Finlands hela energibransch. Vindkraftsetableringarna har såväl direkta som indirekta positiva konsekvenser speciellt i Vasaregionen där det finns en bred kompetens inom energiområdet och resurser att möta de utmaningar som branschen för förnybar energi står inför till exempel med vindkraften. Sysselsättningseffekterna under vindkraftsparkernas byggfas (byggande av anslutnings och underhållsvägar, byggande av fundament till vindkraftverk, byggande av elöverföringsnät och elcentraler) kan mycket väl vara lokala, varvid de positiva effekterna på näringsverksamheten skulle omfatta området för hela landskapet. EVEA (European Wind Energy Association) har beräknat att byggandet av en vindkraftspark i Europa i medeltal sysselsätter 15 personer (tillverkning av komponenter sysselsätter 12,5 personer, byggandet 1,2 personer och driftskedet 0,4 personer) per byggd MW. Enligt energiutredningen för etapplandskapsplanen skulle det i Österbotten år 2030 finnas MW vindkraft (cirka 500 vindkraftverk). Som utgångspunkt i etapplandskapsplanen har man emellertid använt ungefär dubbelt större dimensionering, dvs MW. Dessa tal visar att ett genomförande av etapplandskapsplanen har stora sysselsättningseffekter och positiv inverkan på näringslivet. Vindkraftsparkerna har direkta positiva konsekvenser för kommun och lokalekonomin i form av fastighetsskatter, byggnadsarbeten och arrendeinkomster. Fastighetsskatten för ett kraftverk uppgår till flera tusen euro per år. Vindkraftsetableringarna ger på så vis kommunerna fastighetsskatteinkomster 20