STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING

Transkript

1 STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING Praktiska tips vid inrättande av vittnesstödsverksamhet

2 STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING Praktiska tips vid inrättande av vittnesstödsverksamhet

3 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Storgatan 49, Box 470, UMEÅ Tel: , fax: BROTTSOFFERJOURERNAS RIKSFÖRBUND Bondegatan 40, Box , STOCKHOLM Tel: , fax: Produktion Grafisk design: Kombi Marketing AB Tryck: Åströms Tryckeri, Umeå, 2002 Brottsoffermyndigheten, Brottsofferjourernas Riksförbund

4 II Studievägledning för vittnesstödsutbildning 3 Innehåll 1. ALLMÄN DEL Inledning... 6 Bakgrund... 6 Utbildningen... 7 När vittnesstödsverksamhet planeras... 7 Rekrytering av deltagare... 8 Utbildningens genomförande... 9 Avslutning på utbildningen Verksamheten Samordning Vittnesstödsträffar och vidareutbildning Praktiska frågor UTBILDNINGENS INNEHÅLL Tillfälle 1 Introduktion till utbildningen och information om domstolens och arrangörens verksamheter Förslag på föreläsare Tillfälle 2 Reaktioner på brott del Förslag på föreläsare Tillfälle 3 Reaktioner på brott del Förslag på föreläsare Tillfälle 4 Rättegång Tillfälle 5 Rättsprocessen del 1, förundersökning och åtal Förslag på föreläsare Förslag på studiebesök Tillfälle 6 Våld i nära relationer Förslag på föreläsare Tillfälle 7 Rättsprocessen del 2, huvudförhandlingen Förslag på föreläsare Förslag på studiebesök Tillfälle 8 Avslutande diskussion, vittnesstödets roll Förslag på föreläsare... 23

5 4 III 3. BILAGOR, EXEMPELSAMLING Översikt Bilaga 1 Exempel på intresseanmälan Bilaga 2 Exempel på schema Bilaga 3 Förslag på litteratur Bilaga 4 Exempel på telefonlista bra-att-ha Bilaga 5 Exempel på tystnadslöfte Bilaga 6 Exempel på intyg för genomgången utbildning Bilaga 7 Exempel på information att bifoga kallelsen till rättegång Bilaga 8 Exempel på informationsbrev till advokater (och ev. åklagarkammaren) Bilaga 9 Exempel på lathund angående ersättning till vittnen, målsägande m.fl Bilaga 10 Exempel på diskussionspunkter och frågor vid det avslutande tillfället Bilaga 11 Exempel på utvärderingsblankett... 42

6 1. ALLMÄN DEL Studievägledning för vittnesstödsutbildning 5 Inledning Denna studievägledning har tagits fram av Brottsoffermyndigheten i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ). De erfarenheter som Brottsofferjourernas Riksförbund har av att bedriva vittnesstödsverksamhet har tagits tillvara och utgör en del av underlaget. Det har från många håll efterfrågats en handledning för de organisationer och andra som vill starta vittnesstödsutbildningar och vittnesstödsverksamheter på orter där detta inte finns sedan tidigare. Syftet med detta häfte är att bistå med information och tips. Det är naturligtvis inte fråga om någon mall som måste följas till punkt och pricka, utan ett hjälpmedel och en inspirationskälla. Det första kapitlet innehåller information om vittnesstödsutbildningar i stort. Här lämnas allmänna tips om vad man kan tänka på inför, under och efter det att en utbildning planeras och genomförs. I det andra avsnittet ges information och förslag inför de olika utbildningstillfällen som ingår i schemat för en tänkt utbildning. I det tredje kapitlet finns exempel på hur man kan utforma intyg och andra handlingar som kan vara användbara. Bakgrund Termen vittnesstöd är en direkt översättning från engelskans Witness Service, där ordet witness betyder både målsägande och vittne. I Sverige startade 1989 en ideell riksorganisation, Våga Värna Varandra, ett vittnesprojekt med syfte att bland annat förbättra vittnens villkor och informera om vad det innebär att vittna vid en domstol. Som frivilliga ledsagare medverkade nämndemän, juridikstudenter, pensionerade polismän och stödpersoner från brottsofferjourerna. År 1995 startade brottsofferjouren i Växjö, i samverkan med polismyndigheten och tingsrätten på orten, en försöksverksamhet med vittnesstöd. Denna föll väl ut och liknande verksamheter har inletts på många håll i landet. År 2001 fanns vittnesstöd på ett 40-tal domstolar. Syftet med vittnesstöd är att öka grundtryggheten för vittnen och brottsoffer i domstolarnas väntsalar samt att vid behov förklara hur en rättegång går till och svara på enklare frågor som kan ha uppkommit vid förhandlingen. Vittnesstöden får däremot inte diskutera det mål personen i fråga deltar i.

7 6 I propositionen 2000/01:79 Stöd till brottsoffer konstaterar regeringen att vittnen och andra som vid ankomsten till domstolen har mötts av ett vittnesstöd har känt sig tryggare och att vittnesstödsverksamheten har bidragit till att i viss mån uppväga vissa fysiska brister i domstolsmiljön. Därför slår regeringen fast att det bör finnas vittnesstöd på alla tingsrätter och hovrätter i landet. Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att tillsammans med Domstolsverket medverka till att anordna vittnesstödsverksamhet på orter där sådan ännu inte finns. Uppdraget är nära kopplat till de ideella organisationer som förväntas utföra själva arbetet. Uppbyggnaden av vittnesstödsverksamheten bör därför ske i samråd med Brottsofferjourernas Riksförbund och andra berörda ideella organisationer. Utbildningen När vittnesstödsverksamhet planeras Eftersom verksamheten ska bedrivas på domstolen, är det av stor vikt att man upprättar en god kontakt med chefen för domstolen eller någon annan ansvarig. För att förankra verksamheten kan man även sammankalla en referensgrupp med representanter från rättssystemets olika delar, såsom till exempel en åklagare, en advokat, en domare och/eller en polis. Deras medverkan och vilja att delta dels under själva utbildningen, dels senare när dessa yrkesgrupper faktiskt ska informera brottsoffer och vittnen om att vittnesstöd finns, är avgörande för att verksamheten ska fungera tillfredsställande. Det kan av samma anledning vara lämpligt att få med olika hjälporganisationer, kanske representanter från en kyrka, en sjukhuspsykolog eller en psykoterapeut som arbetar med brottsoffer. Det kan också vara bra att få någon ur domstolens personal som kontaktperson, eftersom vittnesstöden kan behöva praktisk hjälp i samband med sina uppdrag. Det kan bland annat röra sig om att få papper kopierade eller att ha någon som tar kontakt med domare eller annan personal, om vittnesstöden inte får göra sådana saker själva. På de olika domstolarna runt om i Sverige har vittnesstödsverksamheten lagts upp på olika sätt, eftersom de lokala behoven och förutsättningarna måste få styra. Det som är gemensamt för alla orter är dock att utbildning och verksamhet bedrivs i ett nära samarbete mellan domstolen och den organisation som administrerar vittnesstödsverksamheten.

8 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 7 Det kan vara en god idé att på ett tidigt stadium kontakta lokala massmedier som kan rapportera om den planerade verksamheten. Naturligtvis måste både domstolschefen och den eventuella referensgruppen samtycka till detta. Informationen kan få bättre genomslag om exempelvis lagmannen blir intervjuad om sin inställning till vittnesstöd. Det kan vara bra att med jämna mellanrum kontakta de lokala medierna och berätta hur uppbyggnaden av vittnesstödsverksamheten fortskrider, för att hålla allmänheten underrättad. Det ger även viktig uppmärksamhet till brottsofferfrågor generellt när människor kan ta del av hur verksamheten initieras och utvecklas på ett positivt sätt. Det är viktigt att det finns en person som är ansvarig för samordningen av den framtida vittnesstödsverksamheten på orten eller domstolen. Om det inte redan finns en sådan samordnare utsedd inom den ansvariga organisationen, är det lämpligt att någon rekryteras i ett relativt tidigt skede. Samordnaren kan vara ett av vittnesstöden som har möjlighet och intresse att ta på sig ett utökat ansvar, eller någon annan. Finns redan en utsedd samordnare, kan denna vara en viktig föreläsare under utbildningen. Rekrytering av deltagare Det finns många varianter på hur man rekryterar deltagare till vittnesstödsutbildningarna. På flera håll sker rekrytering via personliga kontakter eller inom de egna leden inom organisationerna. Annonsering kan ske i lokalpress eller på mötesplatser som bibliotek och liknande. Annonseringen kan rikta sig till olika pensionärsföreningar, hjälporganisationer, studenter eller andra som kan tänkas ha intresse och tid för verksamheten. Inför vissa utbildningar har man kunnat lägga in en blänkare på sådana hemsidor på Internet som besöks av människor med brottsofferintresse. I vissa fall, exempelvis när Brottsoffermyndigheten rekryterat universitetsstuderande, har information kunnat lämnas genom en kort muntlig presentation i samband med ett föreläsningstillfälle, och därefter har intresserade fått anmäla sig till utbildningen. Oavsett hur rekryteringen går till kan det vara bra att ha som målsättning att få en blandad grupp vad avser kön, ålder och kulturell eller etnisk bakgrund. Det finns olika exempel på hur deltagarna fått genomgå intervjuer innan de har fått börja som aktiva vittnesstöd. I vissa fall har intervjuer genomförts innan antagning skett till utbildningen, i andra fall först efter avslutad utbildning, och i ytterligare andra fall har intervjuer hållits både före och efter

9 8 utbildningen. Inom brottsofferjourerna håller man i regel intervjuer före utbildningen, och efter genomgången utbildning måste alla dessutom godkännas som vittnesstöd. Intervjuer hålls för att få en uppfattning om personliga egenskaper och intressen och om personen är lämplig för verksamheten. Anledningen till att hålla intervjuer före utbildningen kan vara att endast genuint intresserade ska bli antagna. Man kan ha små ekonomiska medel som bör användas på dem som verkligen kommer att bli verksamma vittnesstöd. En anledning till att hålla intervjuer först efter utbildningen kan vara att man bedömningen att de som anmäler sig till en vittnesstödsutbildning har ett intresse för brottsofferfrågor, men måste genomgå utbildningen för att se om de passar i verksamheten och förstå vad det innebär att verka ideellt. Om man har rekryterat genom att lämna ut intresseanmälningar till större grupper där var och en sedan själv måste ta initiativ till att anmäla sig, sker en form av självsanering innan utbildningen börjar. De som inte har ett genuint intresse för brottsofferfrågor kommer inte att göra sig besväret att fylla i den lite mer detaljerade blanketten och anmäla sig till det ideella arbetet som vittnesstöd. (Se bilaga 1 för exempel på hur en intresseanmälan kan se ut.) Utbildningens genomförande Det finns flera olika sätt att lägga upp utbildningen på. Den kan till exempel genomföras genom flera utbildningstillfällen under en längre tid eller som en helgutbildning i internatform. En fördel med ett flertal träffar är att deltagarna mellan varje utbildningstillfälle hinner fundera på det ämne och de frågeställningar som behandlats. Många gånger krävs att information och funderingar sjunker in innan man kan hantera dem på ett bra sätt. Kanske lär deltagarna också känna varandra på ett annat sätt när de träffar varandra under en längre tidsperiod. En fördel med internatmodellen är att man kan gå in i djupare diskussioner vid ett koncentrerat tillfälle, samt att man inte är uppbunden ett flertal dagar eller kvällar under en längre period. Alla som deltar i en sådan intensivutbildning deltar dessutom i alla moment och man riskerar som arrangör inte att tappa någon på vägen. Å andra sidan kanske de som inte fullföljer utbildningen när denna sträcker sig över en längre tidsperiod, har haft tid att reflektera och kanske trots allt inte hade tillräckligt mycket engagemang, intresse eller tid.

10 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 9 Under utbildningen är det positivt om deltagarna lär känna varandra lite närmare. Det ger bättre möjligheter till gemensamma diskussioner och reflektioner utifrån olika infallsvinklar. Det ger också en bättre sammanhållning inför det framtida arbetet i domstolen. Den som håller i utbildningen ansvarar för att skapa ett positivt samtalsklimat och se till att alla kommer till tals. Hon eller han bör leda diskussionerna och peka på knepiga frågeställningar eller uppmärksamma gruppen på brister eller problem i systemet. Varje deltagare måste vidare få möjlighet att fundera över sin roll som vittnesstöd och om hon eller han passar för uppdraget. Det är mycket viktigt att vittnesstöden också funderar över vilken ryggsäck av egna erfarenheter, upplevelser och känslor de bär på. De måste göras medvetna om att upplevelser av att möta människor i kris kan få ens egna erfarenheter att komma upp till ytan. Många yrkesgrupper kan kontaktas för föreläsningar inom sitt yrkesområde, och många föreläser dessutom utan kostnad. Detta gäller i första hand de som arbetar inom rättsväsendet, men även sjukvårdspersonal, diakoner och representanter från olika hjälporganisationer. Det kan vara lämpligt att utbildningen omfattar cirka studietimmar (dvs. 45-minuterspass). Varje sammankomst bör omfatta åtminstone två studietimmar. Många ämnen, såsom bemötandefrågor och krishantering, kräver dock mer tid. Det är alltid bra att avsätta tid till diskussion och frågestund vid varje lektionstillfälle. (Se exempel på schema i bilaga 2.) Som huvudlitteratur i utbildningen föreslås Vittnesstödshandboken som utgivits av Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjourernas Riksförbund. (Litteraturförslag, se bilaga 3.) Till varje kapitel i handboken finns förslag på frågor att samtala om. Frågorna har ofta inte något givet svar utan ska leda till diskussion och eftertanke. Efter varje avsnitt ges tips på litteratur och ibland videofilmer som berör innehållet i respektive kapitel. Dessa ska ses som förslag för dem som vill fördjupa sina kunskaper på olika områden. Till varje utbildningstillfälle som föreslås i andra avsnittet i detta häfte ges förslag på föreläsare och studiebesök. Det är bra att boka in föreläsare och studiebesök redan innan utbildningen börjar, så att man är säker på att få med alla nödvändiga delar i utbildningen utan något avbrott. Det kan även vara bra att lägga in sammankomster där man varken har föreläsare eller studiebesök. Vid dessa tillfällen kan gruppen ta tid till diskussioner, till exempel om vad föregående möte gav eller om ens uppfattning om vittnesstödsarbetet har ändrats under utbildningens gång.

11 10 Avslutning på utbildningen Eftersom det oftast inte finns någon form av examination för att bli vittnesstöd kan påpekas vikten av att de som valt att gå utbildningen faktiskt deltar i de allra flesta utbildningstillfällena. Även om man har utbildning eller yrkeserfarenhet inom något område som utbildningen berör, kan det vara av vikt att man får ta till sig informationen just ur ett brottsoffer- och vittnesperspektiv. Om någon deltagare har missat ett antal sammankomster, får man kanske diskutera saken med personen och exempelvis vid en ny utbildningsomgång erbjuda honom eller henne att delta i de missade momenten, innan det kan bli aktuellt att få uppdrag som vittnesstöd. När utbildningen har genomförts, bör den studieansvariga ha någon form av personligt samtal eller intervju med dem som genomgått utbildningen. Syftet med ett sådant samtal är framför allt att få bekräftat att de som fortfarande är intresserade av verksamheten verkligen förstått vad den innebär samt vilka krav som ställs, men också att få en utvärdering av utbildningen. När det är ett fåtal personer som har utbildats kan det vara lämpligt att intervjua dem enskilt. Det tar en del tid i anspråk, men vinsten är att man får ett personligt samtal med var och en. När en stor grupp har utbildats kan det bli för tidskrävande att intervjua alla enskilt. Ett alternativ är då att dela upp deltagarna i smågrupper på cirka tre till fem personer. Detta medger kanske inte lika djupgående samtal med var och en, men kan leda till stimulerande diskussioner och trots allt mer personliga samtal än i den stora gruppen. Inom brottsofferjourerna krävs att alla som genomgått utbildningen godkänns innan de får börja som vittnesstöd. Godkännandet sker av styrelsen och den som varit utbildningsansvarig. Även inom organisationer som inte har krav på ett formellt godkännande kan det i ovanliga fall hända att det finns skäl att ifrågasätta någons lämplighet som vittnesstöd. Om det skulle ske är det förstås viktigt att den som är ansvarig tar tag i saken på ett bra sätt. Om personen inte är lämplig just nu kanske hon eller han kan återkomma vid ett senare tillfälle. Under den avslutande diskussionen eller intervjun är det viktigt att se till att de blivande vittnesstöden förstått vilken roll de kommer att ha och att poängtera att vittnesstödsuppdraget i princip gäller endast i samband med huvudförhandlingen. Det kan vara bra att dela ut en lista med telefonnummer till olika hjälpverksamheter och organisationer för de fall vittnen och målsägande verkar behöva mer hjälp och stöd än vad vittnesstöden kan ge. (Se bilaga 4 för

12 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 11 exempel på innehåll i en telefonlista.) Vittnesstöden måste vara trygga i sin roll och kunna sätta gränser för sitt uppdrag, för att i sin tur utgöra en trygghet för de vittnen och målsägande de ska stödja. Under den avslutande diskussionen bör vittnesstöden skriva under ett tystnadslöfte, som inte är juridiskt men dock moraliskt bindande. Det är varken lämpligt eller moraliskt riktigt att föra vidare uppgifter om vittnen eller målsägande som man fått ta del av som vittnesstöd. Utanför vittnesstödsgruppen får man endast tala om sitt uppdrag i generella ordalag, som exempelvis Som vittnesstöd möter jag många människor som jag kan hjälpa. På en liten ort kan dock ett till synes generellt uttalande som Oj vilken jobbig dag jag haft, kanske kopplas både till personens uppdrag som vittnesstöd och till en viss rättegång som alla känner till. Det är därför olämpligt. Inom vittnesstödsgruppen får man samtala mer konkret om sina upplevelser och det är i regel viktigt att man också gör det, dels för att få dela med sig av jobbiga erfarenheter, dels för att få andra synvinklar och tips på hur man kan hantera olika situationer på ett bra sätt. Även om man rekommenderas att samtala med kollegorna i sin vittnesstödsgrupp får man naturligtvis ändå inte såvida det inte är nödvändigt för samarbetet omtala vittnen och målsägande så att de kan identifieras. Erfarenheter och upplevelser kan delas lika bra om man avidentifierar de inblandade personerna. I samband med att de blivande vittnesstöden skriver under tystnadslöftet kan det vara viktigt att ha en diskussion kring tystnadslöftets innebörd. (Se bilaga 5 för exempel på tystnadslöfte.) Visserligen bör de blivande vittnesstöden under utbildningen ordentligt ha tänkt igenom varför de vill vara vittnesstöd och vilken ryggsäck av erfarenheter och känslor de själva bär på, men det kan också vara en angelägen fråga att diskutera vid det avslutande tillfället. Som verksamt vittnesstöd har man ett ansvar, både gentemot domstolen där man är verksam och gentemot dem man möter i väntsalen. Som utbildare ska man inte se det som ett misslyckande om några av dem som anmält sig till utbildningen sedan väljer att inte bli verksamma som vittnesstöd. Under utbildningens gång kan de ha kommit i kontakt med känslor eller erfarenheter som de själva måste bearbeta, ha insett att de inte klarar av eller passar för uppdraget eller att de helt enkelt inte har tillräckligt med tid. Förhoppningsvis har de ändå lärt sig något värdefullt under utbildningen, till exempel hur människor i kris kan uppträda eller hur rättsväsendet fungerar. Fler människor har fått ett brottsofferperspektiv, vilket är en god sak i sig.

13 12 Under avslutningstillfället kan intyg eller diplom för genomgången utbildning delas ut till deltagarna. För studenters del, och även för andra, kan utbildningen vara en merit som kan vara till nytta i det kommande yrkeslivet eller i andra sammanhang och då är det bra att de får ett intyg på att de genomgått den. (Se bilaga 6 för exempel på intyg.) Verksamheten Samordning För en väl fungerande vittnesstödsverksamhet behövs en person som har ett samordningsansvar och håller kontakten med domstolen och de enskilda vittnesstöden. Samordnaren arbetar oftast ideellt. Det kan antingen vara ett av vittnesstöden som fått detta utökade ansvar, eller någon annan. Vittnesstödssamordnarens uppgifter kan också vara att kalla till vittnesstödsträffar och ordna vidareutbildningar. När ideella föreningar håller i verksamheten har samordnaren i många fall även ansvar för att informera föreningsstyrelsen när det är dags att rekrytera nya vittnesstöd och ordna en ny utbildning för att verksamheten ska kunna bibehållas. I de flesta fall är det samordnaren som hämtar eller får de s.k. uppropslistorna, med uppgifter om kommande rättegångar, skickade till sig från domstolen. Det finns verksamheter som har systemet att vittnesstöden bokar upp sig för uppdrag på scheman eller fasta dagar för längre perioder. Detta kan exempelvis göras vid regelbundna vittnesstödsträffar. Samordnaren har ansvaret för att meddela de vittnesstöd som bokat upp sig på en dag då det inte blir någon förhandling med vittnen eller målsägande, att de inte behöver gå dit. Detta system kan vara praktiskt för att vittnesstöden själva får en god framförhållning och kan planera in i förväg när det passar dem att ställa upp. För samordnarens del underlättar det att slippa ringa runt till alla vittnesstöd varje gång uppropslistan kommer för att med kort varsel få tag i dem som kan ställa upp. Ett annat förfaringssätt kan vara att vittnesstöden kontaktas av samordnaren inför varje rättegång. Då kontrollerar samordnaren först uppropslistorna och kontaktar sedan så många vittnesstöd som behövs för att få täckning de förhandlingsdagar som är aktuella. En nackdel med detta system kan vara att vittnesstöden många gånger kan tvingas säga nej till uppdrag på grund av det korta varslet. En fördel kan vara att samordnaren kan välja att kontakta det vittnesstöd som passar bäst för det aktuella uppdraget. Ett tredje sätt är att de målsägande och vittnen som vill ha stöd och information själva får ta kontakt med ett vittnesstöd via ett telefonnummer som

14 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 13 bifogas domstolens kallelse. Ett vittnesstöd kommer då till domstolen endast om någon har ringt innan. En nackdel med detta system är att inte alla i förväg kan förutse det obehag och den oro de kan komma att känna i samband med rättegången. Det kan också vara många som inte vill eller orkar aktivt ta kontakt med en främmande person. En fördel kan vara att man även med små personella resurser kan bedriva en vittnesstödsverksamhet. Det är viktigt att påpeka för vittnesstöden att eftersom verksamheten är ideell, ligger en mycket stor del av ansvaret på dem själva för att det hela ska fungera. Har man vittnesstödsträffar för att boka upp sig på ett schema måste vittnesstöden faktiskt komma dit! Kan man inte komma har man ansvar för att kontakta någon av dem som går dit, eller samordnaren, och meddela vilka dagar man kan arbeta. Om man inte hör av sig eller går till träffen får man inga uppdrag, och för att en ideell verksamhet ska fungera i längden krävs att alla känner och tar ett ansvar för helheten. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att de utbildade vittnesstöden bör arbeta regelbundet och försöka se till att det inte går för lång tid mellan uppdragen. Det krävs en viss kontinuitet för att bli varm i kläderna och för att man inte ska känna att man måste lära sig verksamheten på nytt vid varje uppdrag i domstolens väntrum. Blir det för långt mellan uppdragen är risken stor att man tappar intresset eller tycker att det blir för jobbigt med de ständiga omstarterna och i förlängningen väljer att sluta med verksamheten. Vittnesstödsträffar och vidareutbildning Regelbundna vittnesstödsträffar är ett bra sätt att träffas, dels för att få känna samhörighet inom gruppen, dels för att få chans till erfarenhetsutbyte och prata av sig om det man upplevt under den föregående perioden. Vittnesstödsträffarna är ett utmärkt forum för att utveckla och förbättra verksamheten, samt för att anordna vidareutbildning. För de verksamheter som använder vittnesstödsträffarna för planering och fördelning av uppdrag, är en av de främsta anledningarna till att träffas att var och en får skriva upp sig på de dagar de kan jobba fram till nästa träff. När det gäller vidareutbildning kan de förslag på litteratur och videofilmer som ges i Vittnesstödshandboken utgöra underlag eller inspiration. Vidareutbildningen kan vara en fördjupning av de ämnen som ingår i grundutbildningen eller handla om andra ämnesområden som är angelägna och relevanta för vittnesstödsverksamheten. I många fall kan vidareutbildning ske tillsammans med andra grupper, såsom nämndemän, stödpersoner från brottsofferjourerna eller aktiva inom andra hjälporganisationer.

15 14 Vidareutbildning kan genomföras som studiecirkel eller som enstaka föreläsningar. Om man väljer studiecirkelformen kan kontakt tas med något av studieförbunden för information och hjälp med planering. Praktiska frågor I propositionen 2000/01:79 Stöd till brottsoffer slår regeringen fast att vittnesstödsverksamheter ska bedrivas på ideell basis. För att kunna starta nya verksamheter och bedriva vidareutbildning för vittnesstöd har dock många brottsofferjourer och andra ideella organisationer sökt och blivit beviljade medel från Brottsofferfonden. Medel har då beviljats för sådant som kostnader för föreläsare och kurslitteratur. När en vittnesstödsverksamhet fungerar tillfredsställande, är det önskvärt att domstolen bifogar information om den i kallelserna som skickas ut till vittnen och målsägande. I informationen kan meddelas i vilken utsträckning vittnesstöd finns på domstolen och i förekommande fall vilket telefonnummer man kan ringa för att få kontakt med ett vittnesstöd före rättegången. Telefonnumret kan antingen vara till samordnaren, till den ansvariga organisationens kansli såsom en lokal brottsofferjour eller till någon annan som har det huvudsakliga ansvaret för verksamheten. (Se exempel på informationsbilaga till kallelse i bilaga 7.) Det kan vara lämpligt att också informera advokatbyråer och eventuellt åklagarkammaren på orten när vittnesstöden ska börja sin verksamhet. (Se exempel på sådant informationsbrev i bilaga 8.) För att alla snabbt och enkelt ska kunna se vilka som är vittnesstöd är det att rekommendera att de till exempel bär en bricka med texten Vittnesstöd när de befinner sig i domstolslokalerna. Brickan fungerar som en legitimation som gör det lättare för vittnesstöden att ta kontakt både med domstolspersonal och dem som på olika sätt ska delta i rättegångar. Antingen kan vittnesstöden ha sina personliga brickor eller så kan man ha ett antal brickor som förvaras på domstolen, där vittnesstöden får hämta och lämna dem i samband med uppdragen. De flesta domstolar har rum som är speciellt avsedda för målsägande och vittnen, och dessa kan fungera alldeles utmärkt som vittnesstödsrum, om det inte finns lokaler som vittnesstöden får disponera speciellt för verksamheten. I vittnesstödsrummet kan förvaras sådana saker som informationsbroschyrer och en skiss över en förhandlingssal. Det kan också vara

16 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 15 lämpligt att göra en sammanställning över vittnens och målsägandes rätt till ersättning för kostnader m.m. och förvara denna i vittnesstödsrummet. Det underlättar när vittnesstöden ska hjälpa målsägande och vittnen att räkna ut vad de kan begära i ersättning. (Se exempel på en sådan lathund i bilaga 9.) När en stabil vittnesstödsverksamhet finns på domstolen, är det bra om det blir väl skyltat till vittnesstödsrummet. Ett viktigt tips till vittnesstöden är att alltid komma till domstolen i god tid. Vittnen och målsägande brukar ofta komma en god stund innan rättegången börjar eftersom de vill vara säkra på att hitta rätt och inte komma för sent, och kanske för att de är osäkra på hur allt går till. Eftersom vittnesstödet har som främsta uppgift att ta emot dem som kommer och ge stöd till dem som är oroliga, kan vittnesstödet förstås inte komma efter alla andra. En bra utgångspunkt är att vara på domstolen cirka minuter före varje förhandling. Det är lämpligt att göra vittnesstöden uppmärksamma på frågan om de omfattas av någon försäkring när de är verksamma. Brottsofferjourerna har exempelvis för närvarande en kollektiv olycksfallsförsäkring. Om vittnesstödsverksamheten inte omfattas av en försäkring är det viktigt att informera om detta, så att vittnesstöden har chans att teckna en egen försäkring. Även om det mycket sällan inträffar något tillbud kan det vara bra att vara försäkrad om något skulle hända.

17 16 2. UTBILDNINGENS INNEHÅLL Detta avsnitt innehåller ett konkret förslag på hur en vittnesstödsutbildning kan läggas upp. Det utgår från det exempel på schema som finns i bilaga 2 och är uppdelat på åtta lektionstillfällen. Eftersom det är naturligast att leta efter föreläsare i närområdet finns inga förslag på namngivna föreläsare. Däremot föreslås föreläsare ur olika yrkeskategorier till respektive avsnitt. I bilaga 4 finns telefonnummer till flera olika hjälporganisationers huvudkontor. Dit kan man höra av sig för att få hjälp med att kontakta föreläsare, lämpligen i närområdet i den utsträckning det är möjligt. Kom ihåg att detta inte är en mall på hur man ska lägga upp en utbildning, utan ett förslag och ett exempel på en modell som har fungerat tidigare för andra. Använd det som utgångspunkt, inspiration eller om det passar er direkt som det ser ut! Tillfälle 1: Introduktion till utbildningen och information om domstolens och arrangörens verksamheter Vid detta utbildningstillfälle introduceras deltagarna i utbildningens upplägg och innehåll samt i hur vittnesstödsverksamheten ska fungera. Den kursansvariga kan börja med att berätta om sig själv och därefter låta kursdeltagarna presentera sig och sin bakgrund. Sedan sker lämpligtvis en genomgång om utbildningen i stort och schemats innehåll och tider. Det är också lämpligt att presentera den organisation eller verksamhet som ansvarar för utbildningen och för samordningen av det framtida arbetet på domstolen. Det är också bra att vid detta introduktionstillfälle poängtera att verksamheten är ideell och att den bygger på att man är villig att avsätta tid och energi till uppdraget. Om det redan finns en person som är vittnesstödssamordnare kan det vara naturligt att hon eller han får presentera sig och sitt uppdrag. Det kan också vara bra att ett erfaret vittnesstöd berättar om hur uppdraget praktiskt går till. Många har funderingar över hur man faktiskt går till väga inne på domstolen, hur man ska ta kontakt och vad man ska informera om. Att direkt få möta ett erfaret vittnesstöd kan ge en bra grund inför den fortsatta utbildningen och deltagarna kan ta till sig de kommande föreläsningarna och diskussionerna med utgångspunkt från detta möte. Vid introduktionstillfället är det också mycket bra om chefen för den aktuella domstolen kan delta och introducera domstolen och sig själv, eftersom utbild-

18 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 17 ningen och verksamheten då får större tyngd. Det kan också vara lämpligt att hon eller han presenterar rättsprocessen eller domstolsförfarandet översiktligt, eftersom detta är något som vittnesstöden kommer att få många frågor om och det är bra att få informationen repeterad vid flera tillfällen. Tidsåtgången för detta tillfälle bör beräknas till minst tre studietimmar, gärna fyra om man ska hinna informera om den praktiska vittnesstödsverksamheten och deltagarna ska ha tid att ställa frågor. Förslag på föreläsare Representant från den organisation eller verksamhet som arrangerar utbildningen Aktivt vittnesstöd eller vittnesstödssamordnare Lagman eller hovrättspresident (domstolschef) Tillfälle 2: Reaktioner på brott del 1 En förutsättning för att vittnesstöd ska kunna ge ett bra bemötande är att de har insikt i hur människor som på ett eller annat sätt har varit utsatta för brott reagerar. Brist på kunskap om brottsoffers och vittnens behov, från till exempel polis, sjukvårdspersonal eller anhöriga, kan leda till att dessa på nytt känner sig kränkta och drabbas av en s.k. sekundär viktimisering. Vare sig man råkar ut för ett brott eller en olycka, eller blir åsyna vittne till en traumatisk händelse, reagerar man ganska likartat eftersom de olika faserna i en kris ofta ser ungefär likadana ut. Vid detta undervisningstillfälle informeras därför om reaktioner på brott och vilka problem som brottsoffer och vittnen kan hamna i på grund av att de blivit utsatta för eller vittne till brott. Man går igenom krisens olika faser och vilket stöd människor behöver under de olika faserna. Vid detta tillfälle behandlas också kommunikation och samtalsmetodik hur man kommunicerar med andra, samtalets möjligheter, hur man får kontakt och hur man avslutar ett samtal utan att den hjälpbehövande känner sig bortstött. Det är viktigt att vittnesstöden kan sätta gränser för den hjälp de själva kan ge och inte försöker vara psykologer eller kuratorer. Tidsåtgången för detta tillfälle bör beräknas till minst tre studietimmar. Förslag på föreläsare Psykolog, kurator, präst, diakon, brottsofferassistent eller liknande

19 18 Tillfälle 3: Reaktioner på brott del 2 Det är mycket viktigt för deltagarna att få höra en autentisk historia av ett brottsoffer eller vittne som varit med om en traumatisk händelse och även fått genomgå den rättsliga processen till följd av brottet. Informationen kommer mycket närmare och blir svårare att avskärma sig från, när någon berättar om sina egna personliga erfarenheter. Även om man måste påpeka för de blivande vittnesstöden att de antagligen inte kommer att möta människor i lika utsatta situationer som brottsoffer är precis efter att brottet skett och att det inte heller ligger i deras uppdrag att kunna ta hand om en människa i en akut och allvarlig kris så ska utbildningen ge vittnesstöden insikt i vad människor kan ha gått igenom innan de kommer till domstolens väntsal. Denna föreläsning behandlar alltså tyngre frågeställningar och problem än vad vittnesstöden i de flesta fall kommer att möta i sin verksamhet på domstolarna. Tidsåtgången för detta tillfälle bör beräknas till minst två studietimmar. Förslag på föreläsare Brottsoffer eller vittne Tillfälle 4: Rättegång Den som ska bli vittnesstöd måste gå på minst en men helst flera rättegångar, för att veta hur en domstolsförhandling går till. Under utbildningens gång kan det vara lämpligt att gruppen går på rättegångar tillsammans. Om det finns hovrätt på orten kan det vara bra om deltagarna har möjlighet att gå både på tings- och hovrättsförhandlingar för att se skillnaderna i rättegångsförfarandena. Om det inte går att planera in gemensamma besök bör deltagarna uppmanas att gå på rättegång så ofta de kan på eget initiativ, eftersom man lär sig mycket som åhörare. Man bekantar sig även med den miljö man sedan kommer att vara verksam i. Den utbildningsansvariga kan med fördel kontakta domstolen för att få förslag på rättegångar som är intressanta ur vittnesstödssynpunkt. Ett annat skäl till att kursdeltagarna ska försöka gå på flera förhandlingar är att alla aktörer uppför sig olika, och som vittnesstöd kan det vara bra att få namn och ansikten på olika domare, advokater och åklagare. Det kan vara bra att kunna informera oroliga vittnen eller målsägande om att till exempel domare eller åklagare X brukar låta lite barsk, men är bra på att lyssna....

20 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 19 Om man har möjlighet att gå på rättegång tillsammans, kan det vara bra om man får gå på en rundvandring på domstolen i samband med besöket. En av vittnesstödens uppgifter är ju att visa till rätta och informera om var sådant som toalett och kaffeautomat finns. Om det går kan det även vara av värde att få diskutera själva rättegången tillsammans med domaren, åklagaren eller advokaten. Säkerligen har det uppkommit frågor om varför man gjort eller sagt det ena eller andra. Oftast är det dock så att aktörerna tyvärr inte har möjlighet att ställa upp på en sådan diskussion direkt efter huvudförhandlingen. Tillfälle 5: Rättsprocessen del 1, förundersökning och åtal Som vittnesstöd behöver man ha kunskap om vad som sker från det att ett brott anmäls till polisen, till dess att huvudförhandling hålls. Det är också viktigt att veta vilka arbetsuppgifter de olika aktörerna i rättsprocessen har och vilka kontakter de har med vittnen och brottsoffer. Det kan ha ett värde att flera aktörer, som arbetar nära varandra, föreläser vid samma undervisningstillfälle. Dessa kan då fylla i varandras berättelser så att deltagarna får en så komplett bild som möjligt av hur förundersökning och huvudförhandling går till. Vid detta tillfälle kan man därför låta en polis och en åklagare berätta om sina arbetsuppgifter och om hur arbetsfördelningen ser ut mellan dem. Åklagaren kan även berätta hur det går till när åtal väcks och om huvudförhandlingen, samt vilka kontakter åklagaren har med brottsoffer och vittnen. Om det finns möjlighet att vara i någon lokal i polishuset under föreläsningen är det också bra om man får gå på rundvandring i lokalerna. Det kan vara intressant att få se hur det ser ut i exempelvis ett förhörsrum. Man får en större förståelse för hur vittnen och brottsoffer känner sig om man under utbildningen får veta vad de har gått igenom under förundersökningen. Tidsåtgången för detta tillfälle bör beräknas till minst två studietimmar. Om det blir aktuellt med en rundvandring på polisstationen krävs minst tre studietimmar. Förslag på föreläsare Polis Åklagare Förslag på studiebesök Polishuset

21 20 Tillfälle 6: Våld i nära relationer Mäns våld mot kvinnor i nära relationer har oftast en annorlunda problematik än annan form av våldsbrottslighet. Först år 1965 förbjöds våldtäkt inom äktenskapet och först 1982 antogs den lag som medför att all misshandel, dvs. även kvinnomisshandel i hemmet, faller under allmänt åtal. Innan dess var alltså kvinnan själv tvungen att ange misshandeln till åtal. Genom ändringen markerades att sådana brott är ett samhällsproblem och inte enbart en privat angelägenhet mellan gärningsman och offer. Det finns mycket skam och skuld sammankopplat med våld mot kvinnor i nära relationer, vilket tillsammans med normaliseringsprocessen medför att kvinnan har mycket svårt att komma ifrån en relation där misshandel sker. Eftersom många i samhället ännu saknar förståelse för och kunskap om misshandlade kvinnors situation är det viktigt att de blivande vittnesstöden får utbildning i dessa frågor, för att kunna bemöta kvinnorna på ett bra sätt i domstolen. Barn utgör en annan grupp av brottsoffer som är särskilt utsatta. Det är av vikt att de blivande vittnesstöden också får ta till sig ett barnperspektiv. Ofta har de som arbetar med utsatta kvinnor också kunskaper och erfarenheter när det gäller utsatta barn. I familjer där mannen misshandlar kvinnan, misshandlar han inte sällan också barnen, fysiskt och/eller psykiskt. Tidsåtgången för detta tillfälle bör beräknas till minst två studietimmar. Förslag på föreläsare Representant från kvinnojour, brottsofferjour eller Rikskvinnocentrum i Uppsala Läkare, sköterska eller kurator på kvinnomottagning som arbetar med misshandlade kvinnor Tillfälle 7: Rättsprocessen del 2, huvudförhandlingen Vid detta tillfälle talar man om huvudförhandlingen och vilka roller de olika aktörerna har. Det är bra om både en juristdomare och en advokat kan föreläsa vid samma tillfälle eftersom de båda agerar i rättegången. Advokaten bör i huvudsak informera om hur ett målsägandebiträde arbetar och vilka kontakter målsägandebiträdet har med brottsoffer och vittnen, men även om försvarsadvokatens roll. Förutom att generellt tala om rättegången och sitt arbete kan det vara lämpligt att domaren informerar om

22 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 21 skyldigheten att vittna samt om målsägandes, vittnens och anhörigas rätt till ersättning för kostnader för resa och liknande i anledning av huvudförhandlingen. Om de blivande vittnesstöden har varit på en rättegång tidigare kan det vara bra om de hunnit läsa domen före detta utbildningstillfälle. Vid genomläsningen av domen väcks säkert många frågor, som då kan få svar av domaren eller advokaten. Även om det kanske inte är möjligt för dem att kommentera en enskild dom, finns säkert mycket generell information om förhandlingar och domar som de kan ge. Vittnesstöd kommer troligen sällan i kontakt med frågor om skadestånd, men det kan vara bra att ha en översiktlig kunskap om brottsoffers rätt till skadestånd och annan ersättning. De advokater som arbetar som målsägandebiträden har i regel kunskaper på området och kan därför ombes att även ta upp dessa frågor. Man kan också anlita någon från Brottsoffermyndigheten eller någon annan med särskilda kunskaper om skadestånd och ersättningar. Eftersom detta tillfälle är inriktat på huvudförhandlingen är det bra om man har möjlighet att använda en förhandlingssal på domstolen som föreläsningssal. Om man håller föreläsningen på domstolen kan det också vara lämpligt med en guidad rundvandring i lokalerna, om man inte haft tillfälle till detta tidigare. Tidsåtgången för detta tillfälle bör beräknas till minst två lektionstimmar. Om man ska gå på rundvandring i domstolslokalerna krävs tre lektionstimmar. Förslag på föreläsare Juristdomare Målsägandebiträde (advokat) Förslag på studiebesök Domstol

23 22 Tillfälle 8: Avslutande diskussion, vittnesstödets roll Vid detta tillfälle kan man lämpligen dela upp kursdeltagarna i mindre grupper för att få en bekvämare diskussionsmiljö och för att som kursledare få möjlighet att samtala med alla. Det kan nu vara angeläget att på nytt ta upp vittnesstödens arbetsuppgifter, vilket ansvar de tar på sig och vad som krävs av ett vittnesstöd. (I bilaga 10 finns exempel på frågeställningar och diskussionspunkter.) Den viktigaste delen av denna sammankomst kanske är att deltagarna får en chans att ställa frågor till ett erfaret vittnesstöd och till den kursansvariga. Många frågor har säkert dykt upp under utbildningens gång och det är viktigt att vittnesstöden får diskutera sin roll och sina åtaganden innan utbildningen avslutas. Det kan också vara lämpligt att deltagarna får lämna en utvärdering och säga om de tycker att utbildningen gett dem en god grund att stå på inför den praktiska verksamheten. (Exempel på utvärderingsblankett, se bilaga 11.) Detta diskussionstillfälle kan också ge den kursansvariga en uppfattning av om någon inte tycks ha tagit till sig utbildningen eller av någon annan anledning inte verkar vara lämplig som vittnesstöd. Detta är dock mycket ovanligt. Inom brottsofferjourerna finns ändå som formellt krav att alla som vill bli vittnesstöd måste godkännas av styrelsen och den utbildningsansvariga. Vid det avslutande tillfället kan det dessutom vara lämpligt att de blivande vittnesstöden får skriva under ett tystnadslöfte. (Se exempel på tystnadslöfte i bilaga 5.) Även intyg för genomgången utbildning (se bilaga 6 för exempel på intyg) och vittnesstödsbrickor kan delas ut. Om det finns ett system med faddrar bland redan erfarna vittnesstöd är detta också ett ypperligt tillfälle för de nya vittnesstöden att skriva upp sig på schemat för att få gå dubbelt (med en fadder) det eller de första arbetspassen efter utbildningen. Annars kan de nya vittnesstöden med fördel gå två och två tillsammans med varandra den eller de första gångerna. Samordnaren bör informera om hur det går till när uppdragen fördelas, om och när vittnesstödsträffar hålls och annat som har med den praktiska verksamheten att göra. Förslag på medverkande Erfaret vittnesstöd Vittnesstödssamordnare eller brottsofferassistent

24 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 3. BILAGOR, EXEMPELSAMLING 23 I detta avsnitt finns ett antal bilagor som exempel och inspiration till hur just er verksamhet kan utforma dokument. Exemplen är alla tagna från genomförda utbildningar, men självklart måste man formulera sina egna dokument utifrån hur de lokala behoven och förutsättningarna ser ut. Tanken är, som tidigare nämnts, att man ska få tips och idéer att arbeta vidare med. Bilagorna: 1. Exempel på intresseanmälan 2. Exempel på schema 3. Förslag på litteratur 4. Exempel på telefonlista bra-att-ha 5. Exempel på tystnadslöfte 6. Exempel på intyg för genomgången utbildning 7. Exempel på information att bifoga kallelsen till rättegång 8. Exempel på informationsbrev till advokater (och ev. åklagarkammaren) 9. Exempel på lathund angående ersättning till vittnen, målsägande m.fl. 10. Exempel på diskussionspunkter och frågor vid det avslutande tillfället 11. Exempel på utvärderingsblankett

25 24 Bilaga 1. Exempel på intresseanmälan Exempel 1, för studenter Vittnesstödsutbildningen riktar sig till studenter vid... universitet. Grundförutsättningen för deltagande i denna utbildning är att man studerar på eller har avklarat utbildningarna i... eller motsvarande. Utbildningens mål är att ge insikter och kunskaper om brottsoffers och vittnens behov och reaktioner i anledning av brott, om deras roll i rättsprocessen samt om brottsoffers rättigheter. Utbildningen omfattar nio tillfällen och föreläsare kommer att vara personer som i arbetet kommer i kontakt med människor som utsatts för brott eller drabbats av kris. Antalet deltagare på utbildningen under våren 2002 bör vara cirka 25 personer. Vid ett stort antal intresseanmälningar, kommer flera utbildningar att anordnas. Schema Utbildningen är planerad att hållas på eftermiddagar men tiderna kan variera något. Schemat delas ut i samband med det första utbildningstillfället. Deltagande Eftersom utbildningen inte har någon form av examination är närvaro obligatorisk. Litteratur Litteraturen till utbildningen består bl.a. av Vittnesstödshandboken, samt foldrar och annat material som kommer att delas ut vid de olika träffarna. För att ge inspiration och möjligheter till ytterligare studier kommer även en lista med referenslitteratur att delas ut. Varför studenter som vittnesstöd? Fördelarna med just studenter som vittnesstöd kan vara flera. Verksamheten som vittnesstöd innebär att Du som student kommer i kontakt med verkligheten på ett konkret sätt och får praktiska erfarenheter som blir Dig till nytta både under studietiden och i Din framtida yrkesverksamhet.

26 Studievägledning för vittnesstödsutbildning 25 Uppdraget som vittnesstöd innebär också att Du som i framtiden blir verksam inom ett yrke där Du har kontakt med utsatta människor, får insikt i brottsoffers situation redan under studietiden. Utbildningen och uppdraget ger Dig en större förståelse för människors reaktioner på brott och andra krissituationer. Att fler får kunskaper leder i längden till ett bättre bemötande av brottsoffer. Administration För administration av utbildningen ansvarar... med hjälp av några kontaktpersoner bland studenterna. Krav på ett vittnesstöd Arbetet som vittnesstöd är ideellt. Du måste vilja ställa upp och arbeta som vittnesstöd med en viss regelbundenhet. När verksamheten är fullt utbyggd är det meningen att vittnesstöd ska finnas vid domstolen under alla rättegångsdagar. Du bör räkna med att finnas på domstolen en halvdag vid varje tillfälle. Ibland kan Ditt pass sträcka sig över en hel dag. Att vara vittnesstöd innebär att vara ett stöd för målsägande eller vittne i anslutning till rättegången. I utvärderingar av liknande projekt på andra ställen i Sverige har vittnens och målsägandes kommentarer varit att de mest har uppskattat att vittnesstöden funnits till hands i väntrummet till domstolen, att vittnesstöden aktivt har tagit kontakt med dem som kanske för första gången besökt en domstol, att de visat dem lokalerna och att de pratat om olika saker för att minska nervositeten inför förhandlingen. Du kan som vittnesstöd få svara på många skilda frågor, till exempel hur en förhandling går till, vad som förväntas av målsägande och vittnen, var de olika aktörerna sitter i rummet och varför advokat eller åklagare uppträder på ett eller annat sätt. Du får lyssna när målsäganden eller vittnet berättar om den rättegång personen ska vara med i. Däremot får Du aldrig kommentera eller ta ställning till den konflikt som rättegången rör!!! Tystnadslöfte Innan Du börjar arbeta som vittnesstöd kommer Du att få skriva under ett tystnadslöfte. Löftet är inte juridiskt men dock moraliskt bindande.

27 26 Kontakt Är det något Du undrar över är Du mycket välkommen att höra av Dig till mig. Studieansvarig: Tel: E-post: Exempel 2, för övriga Vi driver sedan våren 2002 ett projekt för att utbilda vittnesstöd och vi riktar oss till... Utbildningens mål är att ge kunskap om brottsoffers och vittnens behov och reaktioner i samband med brott, om målsägandes och vittnens roll i rättsprocessen samt om brottsoffers rättigheter. Utbildningen består av nio moment med totalt cirka 20 studietimmar, ledda av personer som i arbetet kommer i kontakt med människor som utsatts för brott eller drabbats av kris. Vittnesstödens roll efter avslutad utbildning är att fungera som stöd för målsägande och vittnen i samband med rättegång. Schema Utbildningen är planerad att starta vecka... Det blir ett eller två kurstillfällen per vecka och de är till största del förlagda till sen eftermiddag. Kursen kommer att hållas i... lokaler. Eftersom utbildningen inte har någon form av examination är närvaro obligatorisk. Litteratur Litteraturen för kursen består av Vittnesstödshandboken, Våldets normaliseringsprocess, texter i den mapp som delas ut vid det första kurstillfället samt foldrar och annat informationsmaterial som delas ut vid de olika träffarna. För att ge möjlighet till ytterligare studier kommer en lista med referenslitteratur att delas ut. Krav på vittnesstöd Arbetet som vittnesstöd är ideellt. Du måste vilja ställa upp och arbeta som vittnesstöd med en viss regelbundenhet. Du bör räkna med att finnas på domstolen en halvdag för varje tillfälle och ibland kan ditt pass sträcka sig över en hel dag. Att vara vittnesstöd innebär att vara ett stöd för målsägande och vittnen i anslutning till rättegången. Du kan få svara på frågor om hur en förhandling går till, vad som förväntas av målsägande och vittnen, var de