Undervattensväxter i några skånska och småländska sjöar under 2005

Transkript

1 Undervattensväxter i några skånska och småländska sjöar under 5 Värsjön, Bodarpasjön, Farlången, Sandören, Vederslövssjön, Krageholmssjön och Ellestadssjön Natur och kultur Håkan Sandsten ISBN

2 Titel: Utgiven av: Författare: Kalmar-Kronoberg-Blekinge Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Undervattensväxter i några skånska och småländska sjöar - Värsjön, Bodarpasjön, Farlången, Sandören, Vederslövssjön, Krageholmssjön och Ellestadssjön Länsstyrelsen i Skåne län Hushållningssällskapet Håkan Sandsten Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten 5 15 MALMÖ Tfn: 4-5 lansstyrelsen@m.lst.se Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras till med uppgivandde av källa 1 ex ISSN: Layout: - Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län, 7 Omslagsbild: Sjöhjortron, Nostoc zetterstedti, från den sjökalkade sjön Värsjön i Örkelljunga kommun. Foto, Håkan Sandsten juli 5

3 FÖRORD Försurning är tillsammans med övergödning, länets övergripande miljöproblem för sjöar och vattendrag. På senare år har ett tredje, övergripande miljöproblem uppmärksammats, en ökning i vattenfärg. Vi registrerar allt brunare sjöar och vattendrag, framför allt gäller detta för vatten i skogslandskapet. Vattenväxter, framför allt undervattensväxter, svarar på förändringar i dessa tre miljöproblem. Länsstyrelsen följer, på olika sätt, kontinuerligt upp effekter i sjöar och vattendrag som resultat av variationer i de tre miljöproblemens omfattning. Detta sker genom undersökningsprogram inom kalkeffektuppföljning, inom regional och nationell miljöövervakning samt inom den samordnade recipientkontroll. Vattenväxter utgör normat sett inte ett delmoment inom dessa program. Denna undersökning syftar därför bland annat till att öka eller uppdatera vår kunskap om undervattensväxter i några av de sjöar som ingår i dessa undersökningsprogram. Genom införandet av det europeiska ramdirektivet för vatten i Sverige, får vatteväxter en mer framträdande roll som en av fyra biologiska kvalitetsfaktor i sjöar. Denna undersökning utgör en del i vår strävan av att öka vår kunskap om den biologiska kvalitetsfaktorn vattenväxter. Det europeiska habitatdirektivet Natura håller sedan några år håller på att införas i Sverige. Utpekade livsmiljötyper för sjöar och vattendrag inom Natura är skyddade av svensk lag under ramdirektivet för vatten. Direktivet bygger, i sin definition av livsmiljöstyper, i stor utsträckning på växtsamhällen enligt Vegetationstyper i Norden. Det föreligger ett starkt behov att uppdatera vår information om framför allt undervattensväxtsamhällen i skånska sjöar, utpekade som Natura habitat. Kalkning är den åtgärd som, tillsammans med utsläppsminskningar, geomförs för att minska negativa effekter av försurande nedfall och tillrinnande vatten till sjöar och vattendrag.under 5 fanns i Skåne kalkade åtgärdsområden med sammanlagt 49 målområden i sjöar och målsträckor i vattendrag. I denna undersökning ingår fyra kalkade sjöar; Värsjön (kalkeffektuppföljning) i Örkelljunga kommun, Bodarpasjön (kalkeffektuppföljning) i Osby och Hässleholms kommun och Sandören i Älmhults kommun i Kronobergs län. Fyra av sjöarna är utpekade som Natura habitat; Värsjön SE43 som habitattyp 311 Oligotrof sjö, Vederslövssjön SE314 (Växjö kommun, Kronobergs län) som habitattyp 313 Ologo-mesotrofa sjö, Krageholmssjön SE43137 (nationell miljöövervakning, Ystads kommun) och Ellestadssjön SE43136 (regional miljöövervakning, Sjöbo kommun) båda som 315 Naturligt eutrofa habitattyper. Undersökningsmetodiken bygger på undersökningstypen Makrofyter i sjöar (Naturvårdsverket 3), vilken kortfattat innebär att man dyker längs transekter vinkelrätt ut från stranden och undersöker vattenväxter i kvadratmeterstora rutor längs transekten. Avstånd från land och vattendjup noteras. Redovisningen utgör en del i Länsstyrelsens regional miljömålsuppföljning för framför allt tre miljökvalitetsmål; Bara naturlig försurning; Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, av de totalt 16 miljökvalitetsmålen. Rapporten utgör också en del av Länsstyrelsens redovisning av regional miljöövervakning och av kalkeffektuppföljning för 5. Redovisningen är vidare ett led i arbetet med att karaktärisera vattenförekomster inom vattendirektivsarbetet samt inom arbetet med basinventering av Natura vatten. Rapporten finns som pdf-fil på Länsstyrlsens i Skåne läns hemsida, Malmö, januari 7. Lars Collvin och Jan-Inge Månsson Vattensektionen 3

4 4

5 Undervattensväxter i några skånska och småländska sjöar - Värsjön, Bodarpasjön, Farlången, Sandören, Vederslövssjön, Krageholmssjön och Ellestadssjön Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) från Värsjön med en blyertspenna för storleksjämförelse. Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge 6 Håkan Sandsten

6

7 Undervattensväxter i några skånska och småländska sjöar - Värsjön, Bodarpasjön, Farlången, Sandören, Vederslövssjön, Krageholmssjön och Ellestadssjön Sammanfattning Under 5 undersöktes undervattensvegetationen i fem näringsfattiga och två näringsrika sjöar i Skåne och Kronobergs län och flera av sjöarna ingår i Natura -områden där vegetationen skulle basinventeras. Resultaten skiljer väldigt mycket från sjö till sjö. Högst naturvärde i denna undersökning har troligen Värsjön med riklig förekomst av arter som indikerar att övergödning och försurning inte är utgör något problem. Vegetationen har hög biologisk mångfald och dessutom riklig förekomst av det rödlistade sjöhjortronet. Även Sandören bedöms ha mycket högt naturvärde med hög biologisk mångfald, samt riklig förekomst av kortskottsväxter och kransalger som indikerar ingen övergödning respektive ingen försurning. Sjön Farlången är troligen den allra mest näringsfattiga sjön i denna undersökning vilket gjorde att växttäthet och artantal var låg. Förekomsten av växter på stort djup visar dock att ljuset når långt ner i det klara vattnet. Farlången bedöms ha mycket högt naturvärde. Förhållandet i Bodarpasjön var inte lika positivt: visserligen fanns det många arter som är typiska för näringsfattiga sjöar, men deras täthet och djuputbredning var låg. Vattnet var mörkt av humus och det finns tecken på att vattenfärgen ökar. Dessutom har enligt uppgift flodkräftorna i sjön slagits ut under 4 eller 5. Det bruna vattnet och förekomsten av gubbslem kan möjligen tyda på ökad påverkan från utdikad skogsmark. Vederslövssjön kan inte riktigt bedömas som de andra sjöarna, men den enda transekt som undersöktes innehöll många arter varav flera indikerade ingen övergödning och ingen försurning. Fler transekter borde inventeras i denna Natura -sjö. De två näringsrika sjöarna i Skåne var, lite förvånande, mycket olika till sin karaktär trots att de båda hade kraftiga algblomningar. Krageholmssjön var hårt drabbad av övergödning med bottendöd, och nästan inga undervattensväxter. Sjön är en relativt stor källsjö i sydligaste Skåne och har länge klarat sig från övergödning men nu har tyvärr gränsen nåtts. Ellestadssjöns botten var helt täckt med kransalger, vilket såvitt jag vet inte var känt tidigare. Kransalgerna kommer troligen att ha en mycket stor positiv effekt på Ellestadssjöns vattenkvalitet, insekter, fågelliv och fiskfauna. Förhoppningsvis och troligen kommer kransalgerna att förhindra framtida algblomningar och skapa ett kristallklart vatten. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Hushållningssällskapet genomfört undersökningar av vattenväxter i Värsjön, Bodarpasjön, Farlången, Sandören, Krageholmssjön och Ellestadssjön. Flera av sjöarna ingår i Natura -områden och syftet med undersökningarna var att skapa ett kunskapsunderlag för att kunna bedöma bevarandestatus i framtiden genom en så kallad basinventering av vattenväxter. I sjöar med rik vegetation fungerar växterna som nyckelarter för en lång rad organismer och deras djuputbredning är dessutom en mätbar och relativt stabil parameter som väl representerar flera aspekter av vattnets kvalitet. Förutom de nämnda sjöarna gjordes dessutom även en begränsad undersökning av en strand i Vederslövssjön i Växjö kommun på uppdrag av markägaren Tore Säll. Undersökningen gjordes för att bedöma naturvärdet utanför en tomt som markägaren försöker få bygglov på. Eftersom en annan del av sjön ingår i ett Natura område infogades resultaten här, vilket har godkänts av markägaren (enligt telefonsamtal 17/1 6). Värsjön är utpekad som ett Natura -område med naturtypen 311 (oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden). Det fanns uppgifter om att sjöhjortron förekom i sjön vilket tyder på mycket hög vattenkvalitet. Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) är en kolonibildande cyanobakterier som växer fastsittande på sten eller rullar omkring fritt på bottnen. Arten förekommer gärna ovanpå täta mattor av kortskottsväxter såsom braxengräs och notblomster. Bodarpasjön, Farlången och Sandören är inte utpekade som Natura -

8 områden men de är till karaktären ganska lika Värsjön. De är alla små sjöar som ligger högst upp i avrinningsområdet, s.k. källsjöar, och de är alla oligotrofa vilket är mycket ovanligt i Skåne. Vederslövssjön är också en lite källsjö och delvis utpekad som Natura område (313 oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller ettårig vegetation på exponerade stränder). Det ovanliga med Vederslövssjön är inte att den är näringsfattig, utan att vattnet är såpass ofärgat som det är. De flesta sjöar i närheten av Vederslövssjön har ett vatten som är starkt brunfärgat av humus och järnföreningar. Krageholmssjön och Ellestadssjön är två sjöar med helt annan karaktär. De ligger i sydligaste Skåne omgivna av tät lövskog och är naturligt eutrofa. Krageholmssjön är landets sydligaste sjö med en yta större än en kvadratkilometer (SMHI sjöregister). Ellestadssjön kommer som nummer fyra i en sådan lista. Båda sjöarna är utpekade som Natura -områden med naturtypen 315 (naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation). Fågellivet är mycket rikt, särskilt i Ellestadssjön som är grundare än Krageholmssjön. Undersökningsområden Värsjön Värsjön,,5 kilometer sydost om tätorten Skånes Värsjö, är en klarvattensjö i Helgeåns avrinningsområde. Den är en av Skånes finaste häckningslokaler för storlom och en rik lokal för rastande sjöfåglar och häckande fiskgjuse. Här finns en rik undervattensvegetation med sällsynta alger. Stränderna är bitvis branta men på vissa partier finns blockrika och grunda områden (se djupkarta bilaga 1; tabell 1). Omgivningen är mycket rik på sumpskogar med högt naturvärde (enligt Skogsstyrelsens skogskarta). Fyra transekter inventerades i Värsjön (figur 6; tabell ). Bodarpasjön Bodarpasjön ligger norr om Verum mellan Osby och Vittsjö i Helgeåns avrinningsområde och är mycket fiskrik med näringsfattigt klart och fint vatten. På östra sidan av sjön finns ett mindre område med öppen mark men mest består omgivningarna av ett skogslandskap med lövskog. Sjön är ganska djup i förhållande till sin lilla storlek och bottnen sluttar brant neråt på många ställen (Se djupkarta bilaga ; tabell 1). Endast tre transekter inventerades i Bodarpasjön (figur 7; tabell ), eftersom sjön hade ensartad vegetation. Farlången Farlången är en avlång spricksjö med näringsfattigt och klart vatten som ligger mellan Broby och Lönsboda norr om Breanäs i Skräbeåns avrinningsområde. Fyra transekter inventerades i olika delar av sjön, men den långsmala viken i norr där vegetationen har en annan karaktär inventerades inte (figur 8; bilaga 3; tabell 1; tabell ). En kilometer öster om sjön ligger byn Örnanäs där det för närvarande pågår ett renoveringsprojekt genom iståndsättning av den ena gårdens mangårdsbyggnad samt diskussioner mellan länsstyrelse och markägarna om att bilda ett kulturreservat. Det skulle i så fall bli Skånes första kulturreservat och syftet är att skydda den unika kulturmiljön (länsantikvarie Thomas Romberg muntl.). Vid Örnanäs finns ett barrblandskogsområde med stora kulturhistoriska och biologiska värden ( Det finns lövängsrester, stengärden, torplämningar och tjärdalar. Skogen har skötts på samma sätt som man skötte skogar förr: man avverkade träden ett och ett. Inom delar av området finns grov granskog på blockrik mark. I likhet med nästan all skog i trakten har den betats i ganska sen tid och träden har stor åldersspridning. Här finns också rikligt med torrträd och lågor av gran och björk vilket utgör viktiga miljöer för insektslivet och höjer naturvärdet. Sandören Sandören är en liten vacker källsjö i Skräbeåns avrinningsområde med ett genuint men svagt bestånd av flodkräfta (Länsstyrelsen i Kronobergs län 1999). Den ligger mellan Älmhult och Ryd och tillhör huvudsakligen Kronobergs län med en liten snutt in i Skåne. Fram till 1986

9 kalkades sjön inte och fungerade då som en nationell referenssjö inom Naturvårdsverkets program för intensiv uppföljning av effekter av kalkning i sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Kronobergs län 5). Elfiskeundersökningar i bäcken som rinner från Sandören har de senaste åren visat att antalet årsyngel av öring minskar och slutsatsen är att vattnet är försurat (Länsstyrelsen i Kronobergs län 4). Även flodkräftorna verkar vara drabbade av försurningen. Fyra transekter inventerades i Sandören (figur 9; tabell 1; tabell ; djupkarta saknas). Vederslövssjön Vederslövssjön några mil söder om Växjö är den största, nordligaste och högst belägna av sjöarna i denna studie (tabell 1). Den är liksom de andra sjöarna, förutom Ellestadssjön, en källsjö som inte får vatten från något större vattendrag. Vederslövssjön är näringsfattig och har relativt ofärgat vatten om man jämför med många andra sjöar i området. Endast en transekt inventerades i Vederslövssjön vilket egentligen är för lite och gör att resultaten är svåra att jämföra med övriga sjöar i studien (figur 1; tabell ). Dessutom var denna transekt förmodligen placerad i en av de minst värdefulla delarna av sjön nära ett avloppsreningsverk och Kvarnbäckens tillflöde. Andra delar av sjön har troligen högre naturvärde. Krageholmssjön Krageholmssjön i sydligaste Skåne är nationell referenssjö inom kalkningsprogrammet och mycket kalkrik och näringsrik. Data från de olika mätningar och undersökningar som gjorts i sjön kan hämtas på Omgivningarna består av ädellövskog och åker och stränderna kantas av breda vassbälten. Utanför vassen sluttar bottnen ganska brant utför och sjön är relativt djup för att ligga i Skåne och vara såpass liten (djupkarta bilaga 4; tabell 1). Fyra transekter inventerades i sjön (figur 11; tabell ). Ellestadssjön Ellestadssjön ligger några kilometer norr om Krageholmssjön och är betydligt grundare (se djupkarta bilaga 5; tabell 1). Även den är kalkrik, näringsrik och omges av breda vassar, ädellövskog och åkermark. Fågellivet är mycket rikt i Ellestadssjön och enligt Skånes ornitologiska förening samlas under höstarna upp till gräsänder, 1 skedänder, 1 vigg, 7 brunänder, 3 storskrakar, 5 salskrakar samt skäggdoppingar och flera tusen grågäss (Arinder m.fl. 4). Trakten kring både Ellestadssjön och Krageholmssjön är också mycket rik på rovfåglar och under växtinventeringen såg vi en stilig gammal havsörn som skrämde upp tusentals sjöfåglar. Två transekter inventerades, den första längs bottengarnet i södra delen av sjön och sedan tvärs över hela sjön till Hökön och den andra från Hökön och österut tvärs sjön till stranden (figur 1; tabell ). Tabell 1. Uppgifter om undersökta sjöar från svenskt sjöregister (SMHI 1996). Sjönamn Area (km ) H ö h (m) Maxdjup Medel- Djup Utloppskoordinater Värsjön,57 16, 5,9 m,1 m (X 6466 Y ) Bodarpasjön,77 17, 1 m 3,3 m (X 6534 Y 1376) Sandören,83 167,5 14,9 m 4,6 m (X 6618 Y ) Farlången 1,1 96, 9,1 m 3,4 m (X Y 14583) Vederslövssjön 5,56 159,9 4,5 m* 1,5 m* (X Y ) Krageholmssjön,11 43,4 9, m 5, m (X Y 13787) Ellestadssjön,78 38,3 5,5 m,3 m (X Y 13683) * Uppgifter tagna från den 5 oktober 5.

10 Tabell. Transekternas namn, startpunkt vid stranden och riktning ut mot öppet vatten. Lokalnamn Ostkoordinat Nordkoordinat Riktning Lokalnamn Ostkoordinat Nordkoordinat Riktning Värsjön Värsjön Vä º Vä º Vä º Vä º Bodarpasjön Bodarpasjön Bo º Bo º Bo º Farlången Farlången Fa º Fa º Fa º Fa º Sandören Sandören Sa º Sa º Sa º Sa º Vederslövssjön Ve º Krageholmssjön Krageholmssjön Kr º Kr º Kr º Kr º Ellestadssjön El1/El Ellestadssjön 34º El3/El º Metoder Metoderna som användes bygger på naturvårdsverkets befintliga undersökningstyp Makrofyter i sjöar (Naturvårdsverket 3). Transekterna placerades inte slumpmässigt utan fördelades vid stränder i olika väderstreck i sjöarna och på så sätt att det fanns en rimlig chans att hitta undervattensväxter på olika djup i dem (det betyder att transekterna ofta utgick från vass- eller näckrosbälten och ut mot en djuphåla). Att slumpa ut transekterna skulle troligen tiodubbla arbetsinsatsen och priset för undersökningen eftersom endast få transekter skulle innehålla växter som skulle kunna ge intressant information. En kvadratmeter stor ruta inventerades på alla ingående makroskopiska växtarter med hjälp av snorkling eller dykning. Dessutom noterades förekomst av svampdjurskolonier eftersom de indikerar klart näringsfattigt vatten i sjöar. Vattendjupet mättes med,1 meters noggrannhet och avståndet till stranden noterades. Substratets beskaffenhet och hur snabbt sikten försämrades vid beröring av botten (siltation) uppskattades också. Växterna bestämdes när det var möjligt till art med hjälp av Blindow & Krause (199), Moeslund m.fl. (199), Krok & Almquist (1994), Mossberg m.fl. (199). I bilaga 6 finns det fältprotokoll som användes. Anledningen till att inte protokollet i beskrivningen av naturvårdsvekets undersökningstyp "Makrofyter i sjöar" förklaras i Sandsten 5. Diversitet För att få ett mått på den biologiska mångfalden i makrofytsamhällena beräknades Shannon Wieners diversitetsindex (H'). Ett högt index tyder på att det finns många arter med relativt jämn förekomst och ett lågt index tyder på att det finns få arter eller att någon art dominerar kraftigt. Egentligen bör ett diversitetsindex baseras på antal individ, men eftersom det oftast är omöjligt att i fält avgränsa individ (många makrofyter bildar stora kloner) beräknades indexet med hjälp av arternas sammanlagda täckning i alla inventerade rutor. Vid beräkningen omvandlades täckningsindex för flytbladsväxter, lemnider, isoetider och elodeider till procentuell täckning enligt tabell 3. Övervattensväxter undantogs från

11 beräkningarna eftersom inventeringen inte gjordes med tanke på dem (se Sandsten 5 för klassning av artgrupper). Tabell 3. Färgkodning av täckningsgrader för vegetationen. För beräkning av diversitetsindex har täckningsgraderna räknats om enligt tabellen. Omräkning för Täckningsgrader Shannon H' 1 solitär (1 individ),5% fåtalig,5-1%,75% 3 gles 1-5 % 3% 4 ganska gles 5-5% 15% 5 allmän 5-5% 37,5% 6 riklig 5-75% 6,5% 7 heltäckande 75-1% 87,5% Resultat och diskussion I bilaga 7 redovisas resultat från alla transekter i separata tabeller. Varje inventerad ruta motsvaras av en kolumn i tabellerna och varje växtart av en rad. Vattendjup och avstånd från stranden finns också i tabellerna vilket gör att man enkelt kan läsa av vid vilka djup olika arter växer. Oligotrofa sjöar Värsjön Av de arter som särskilt ska eftersökas i "Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden" hittades styvt braxengräs, strandpryl, notblomster i Värsjön. Dessutom hittades sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i stor mängd i norra delen av sjön ovanpå en tät matta av strandpryl och notblomster. Sjöhjortron är något av en sensation i Skåne och klassad som missgynnad (NT) i artdatabankens rödlista. Alla dessa arter indikerar ingen eutrofiering och de förekom alla i täta bestånd och till ganska stort djup (figur och figur 4). Värsjön var den sjö i denna undersökning som hade högst täthet av strandpryl och notblomster (figur 4 och figur 5). Kransalgen Chara delicatula växte i täta bestånd ner till, meters djup. Förekomst av denna ganska allmänna art tyder på att vattnet inte varit drabbat av försurning under senare år och att kalkhalten i vattnet bör vara tillräckligt hög för att t ex kräftor ska kunna tillväxa bra. Kransalger och de smådjur som lever på dem är också utmärkt föda för kräftor. Den art som växte djupast var gropnate (Potamogeton berchtoldii) på,7 meter vilket är ganska djupt i en så liten sjö som Värsjön. Generellt verkar förhållandena för undervattensväxter vara bättre i norra delen av sjön än i södra, vilket är normalt med tanke på förhärskande vindriktning och sedimenttransport. Vindexponerade stränder i nordöstra delen av sydsvenska sjöar brukar ha hårdare bottnar, mindre dy och klarare vatten än vindskyddade stränder i sydväst. Den biologiska mångfalden i Värsjön är hög jämfört med de övriga sjöarna i denna undersökning och även jämfört med andra skånska sjöar (Länsstyrelsen i Skåne 3; Sandsten 5). Bedömning av tillståndet i Värsjön med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visar på en ganska artrik vegetation, men en tydlig avvikelse från det naturliga tillståndet. Detta beror på att sjön är mycket näringsfattigare än vad som är normalt i södra Sverige. Ingående växtarter är typiska för näringsfattigt vatten och avvikelsen ska därför inte ses som ett problem utan som en tillgång. Värsjöns undervattensvegetation kunde

12 knappast ha ett högre naturvärde med tanke på den rika förekomsten av sjöhjortron och täta mattorna av kortskottsväxter i kombination med kransalger. Det skulle i så fall vara en större djuputbredning. Bodarpasjön Av de växtarter som är mer eller mindre typiska för näringsfattigt vatten hittades i Bodarpasjön nålsäv (Eleocharis acicularis), styvt braxengräs (Isoetes lacustris), löktåg (Juncus bulbusos), strandpryl (Littorella uniflora), notblomster (Lobelia dortmanna), hårslinga (Myriophyllum alterniflorum), strandranunkel (Ranunculus reptans) och sylört (Subularia aquatica). Dessutom hittades Spongilla lacustris vilket är en svampdjurskoloni som ofta förekommer i sjöar med klart vatten. Riktigt stora fina abborrar observerades vid dykningen. Tätheten av kortskottsväxter var inte så hög i Bodarpasjön och den enda art som förekom i täta mattor var notblomster (figur 4). Inte heller djuputbredningen var särskilt imponerande (figur ) och den art som växte djupast var styvt braxengräs som förekom ytterst sparsamt under 1, meters djup och som mest på 1,5 meter. Överallt i Bodarpasjön var det mycket påväxt på braxengräs och ganska mycket på notblomster. Den biologiska mångfalden i Bodarpasjön var inte hög jämfört med andra skånska sjöar i denna och tidigare undersökningar (Tabell 4). Vegetationen bedöms vara ganska artrik med en liten avvikelse från opåverkat tillstånd. Avvikelsen beror på att vegetationen indikerar lägre näringsrikedom än vad som förväntas för Skåne. Förekomst av olika natearter, hårslinga och näckmossa tyder på att kalkningen av Bodarpasjön fungerar bra. Vid överkalkning kan massutveckling av till exempel löktåg förekomma (Brandrud ) och även om den arten var riklig på något ställe verkar det knappast vara något problem. Det är svårt att sia om utvecklingen av Bodarpasjön eftersom det inte finns så många uppgifter om vegetationens utveckling. Enligt Ingvar Persson som bor vid Bodarpasjön verkar kräftpesten ha slagit ut beståndet av flodkräfta i sjön under 4 eller 5. Dessutom sa han att gubbslem har ökat i sjön. Det är möjligt att det handlar om den slemproducerande flagellaten Gonyostomum semen som har ökat i många sjöar. Vanligen uppträder gubbslem i små, grunda sjöar med humusfärgat vatten och det finns tecken på att sulfat från atmosfäriskt nedfall eller från utdikade moss- och myrmarker är orsaken till att förekomsten ökar (Nilsson 1). Vattnet var ganska brunt och ljuset släcktes snabbt ut på djupet. Det verkar som om humushalten har ökat i Bodarpasjön sedan mitten av 9-talet enligt de mätningar som görs inom kalkningseffektuppföljningen ( Vad det beror på vet man inte riktigt säkert, men effektiv avvattning av skogs- och myrmark och milda vintrar har föreslagits. Det bruna vattnet och förekomsten av gubbslem kan möjligen tyda på ökad påverkan från utdikad skogsmark. Att det finns så många vattenväxtarter typiska för näringsfattiga sjöar, men att de förekommer såpass sparsamt och på så grunt vatten kan möjligen tyda på att utvecklingen i Bodarpasjön går åt fel håll. I så fall skulle så småningom antalet arter av kortskottsväxter minska och därmed basen för en rik fauna. Farlången Av de växtarter som är typiska för näringsfattigt vatten hittades styvt braxengräs (Isoetes lacustris), strandpryl (Littorella uniflora) och notblomster (Lobelia dortmanna) i Farlången. Dessutom två organismer som indikerar klart vatten: svampdjurskoloni (Spongilla lacustris) och vatten/sydbläddra (Utricularia vulgaris/australis). Tätheten av makrofyter var låg men till skillnad från i Bodarpasjön sträckte de sig ner till ganska stort djup med styvt braxengräs till, meter och vatten/sydbläddra ända ner till 3,7 meter (figur ). Det var den djupaste förekomsten av makrofyter som observerats i denna undersökning. Jag tolkar detta som att Farlången är så näringsfattig att kortskottsväxterna

13 inte kan växa i tätare mattor, men att de däremot kan förekomma på stort djup. Vattnet såg också mycket klart ut och var gott att dricka. Det låga artantalet i Farlången gör att sjön bedöms ha en liten avvikelse från ett opåverkat tillstånd. På grund av den jämna förekomsten och den låga dominansen av någon enskild art blev den biologiska mångfalden mycket hög och faktiskt högre än i de flesta andra sjöar som jag undersökt i Skåne. Endast Levrasjön, Havgårdssjön och Ivösjön har haft högre diversitetsindex. Sandören Av de arter som indikerar näringsfattigt vatten hittades i Sandören styvt braxengräs (Isoetes lacustris), löktåg (Juncus bulbusos), strandpryl (Littorella uniflora), notblomster (Lobelia dortmanna), hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) och sylört (Subularia aquatica). Dessutom två arter som tyder på klart vatten: kransalgen matt-/glansslinke (Nitella opaca/flexilis) och svampdjurskolonier (Spongilla lacustris). Kransalger indikerar ofta kalkrikt vatten, men just matt- /glansslinke är långt ifrån extrema i sitt kalkbehov. De är vanliga i många olika typer av sjöar, dock inte i riktigt försurade vatten. Täckningsgraden var hög med täta och breda mattor av styvt braxengräs på alla undersökta transekter. Även djuputbredningen var stor och Sandören var den sjö i denna undersökning där braxengräs nådde djupast med riklig förekomst ända ner till,5 meters djup och maxdjup på,9 meter (figur ). Det kanske inte är så imponerande jämfört med större sjöar men för dessa småvatten i sydligaste Sverige är det mycket bra. Även gropnate växte djupt (,7 m). Sandören bedöms vara ganska artrik och med en liten avvikelse från opåverkat tillstånd genom att vegetationen var typisk för ännu mer näringsfattiga förhållanden än vad som förväntas för en naturlig sjö i denna del av landet. Artdiversiteten var hög. Ingenting i vegetationens sammansättning tyder på försurning, utan förekomsten av Nitella talar troligen för att vattnet har haft en acceptabel buffertkapacitet. Sandören bedöms därför ha mycket högt naturvärde. Vederslövssjön Endast en transekt inventerades i Vederslövssjön varför resultaten inte är jämförbara. Av de arter som särskilt ska eftersökas vid basinventering av "oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller ettårig vegetation på exponerade stränder" (kod 313) hittades i Vederslövssjön styvt braxengräs (Isoetes lacustris), notblomster (Lobelia dortmanna) och nålsäv (Eleocharis acicularis), vilka alla indikerar ingen eutrofiering. Förekomsten av gäddnate (Potamogeton natans) är en svag indikator för ingen försurning. På den enda transekten hittades 9 arter av flytblads- och undervattensväxter vilket jag tycker är mycket, men om denna enda transekt ändå bedöms blir det 'ganska artfattigt' vilket leder till en 'liten avvikelse'. Artdiversiteten blev mycket hög, men den skulle definitivt sjunka om fler transekter inventerades (figur 3). Det skulle vara mycket intressant att inventera fler stränder i Vederslövssjön, kanske där påverkan från avloppsreningsverk och Kvarnbäcken inte är lika stor. Den dåliga utbredning till djupt vatten som observerades med styvt braxengräs inte djupare än,7 meter borde undersökas mer. Det har visat sig i andra större sjöar (Ivösjön) att djuputbredningen är en bra måttstock på antropogen påverkan av olika delar av sjön. Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dyblad De arter som särskilt ska eftersökas vid basinventering av "Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dyblad" (kod 315) är grovnate (Potamogeton lucens), långnate (Potamogeton praelongus), vattenaloe (Stratiotes aloides), korsandmat (Lemna trisulca), särv-arter (Ceratophyllum spp), axslinga (Myriophyllum spicatum), kransslinga (Myriophyllum verticillatum), stor andmat (Spirodela polyrhiza), blomvass (Butomus umbellatus), vattenpilört (Persicaria amphibia), sjöranunkel (Ranunculus lingua),

14 dyblad (Hydrocharis morsus-ranae), tretalig slamkrypa (Elatine triandra), ävjebrodd (Limosella aquatica) och nordslamkrypa (Elatine hydropiper). Alla dessa arter indikerar ingen eutrofiering, när de förekommer i naturligt eutrofa sjöar. Det verkar tydligt att algblomningar har ökat i Krageholmssjön (figur 1) och särskilt verkar mängden och andelen av cyanobakterier ha ökat de senaste 1 åren. Den dag då växtinventeringen i denna studie gjordes var vattnet kraftigt grönfärgat av något som såg ut som cyanobakterier och sikten i vattnet var mycket låg. Detta gällde också i lika hög grad Ellestadssjön. En skillnad mellan sjöarna var dock att Ellestadssjöns botten till stora delar var täckt av kransalger vilka var fulla med bottenfauna. Krageholmssjöns bottnar var till stor del tomma på högre liv och vi hittade många döda stormusslor. Sedimentet var till stor del svartfärgat så som det blir vid reducerade och syrefria förhållanden. Krageholmssjön Av de arter som särskilt skulle eftersökas hittades endast grovnate (Potamogeton lucens), vilket är en art som jag dels förknippar med naturligt eutrofa sjöar och dels extremt övergödda rinnande vatten. Artrikedomen bedöms som artfattig och sjön har en stor avvikelse från ett opåverkat tillstånd med både lägre antal arter och en artsammansättning som tyder på näringsrikare förhållanden än vad som förväntas för en naturligt eutrof sjö. Artdiversiteten var låg i Krageholmssjön. Det är tydligt att sjön är drabbad av övergödning och med tanke på alla de döda musslor som vi hittade vid inventeringen verkar problemen ha uppkommit ganska nyligen. Det styrks ytterligare av ökningen av växtplankton som uppmätts i sjön de senaste tio åren (figur 1). Ellestadssjön I Ellestadssjön hittades hornsärv (Ceratophyllum demersum), axslinga (Myriophyllum spicatum) och korsandmat (Lemna trisulca) av de arter som särskilt skulle eftersökas. Sjön bedöms som ganska artfattig med en stor avvikelse både på grund av lågt artantal och högre näringsrikedom. Den biologiska mångfalden är låg, men det beror på en mycket rik och fullständigt dominerande kransalgsvegetation. Sjön verkar vara täckt av täta breda mattor med kransalger, vilket är mycket positivt. Man kan förvänta sig en mycket positiv utveckling av Ellestadssjöns vattenkvalitet, insekts-, fågel- och även fiskfauna. Av sjöfåglarna kommer troligen inte skarvarna att gynnas eftersom mängden mört och braxen kommer att hållas nere av stora gäddor. Detta är det normala mönstret när en näringsrik grund sjö helt plötsligt täcks av kransalger. Totalvolym (mm3/l) Cyanobakterier Andra arter av växtplankton Figur 1. Växtplanktonundersökningar i Krageholmssjön. Data från Institutionen för miljöanalys (

15 Tabell 4. Bedömning av tillståndet i de undersökta sjöarna med hjälp av vegetationen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Värden inom parentes är jämförvärden för "opåverkade sjöar". Värsjön Bodarpasjön Farlången Sandören Flytbladsväxter, lemnider, elodeider, isoetider Shannon H' Artrikedom Indikatortal Bedömning diversitetsindex Ganska artrikt Tydlig avvikelse 1 (jfr 17-5) 5,9 (jfr 6,5) (lågt artantal och 1,5 näringsfattigare) Ganska artrikt Liten avvikelse 1 (jfr 1-17) 5,8 (jfr 7,) (näringsfattigare),99 Ganska artfattigt Liten avvikelse 7 (jfr 17-5) 6,3 (jfr 6,5) (lågt artantal) 1,61 Ganska artrikt Liten avvikelse 1 (jfr 1-17) 5,8 (jfr 7,) Krageholmssjön Artfattigt 4 (jfr 15-3) 8,6 (jfr 8,) Ellestadssjön Ganska artfattigt 7 (jfr 15-3) 9,4 (jfr 8,) Vederslövssjön Ganska artfattigt 9 (jfr 17-5) 6,7 (jfr 6,5) (näringsfattigare) 1,33 Stor avvikelse (lågt artantal och,8 näringsrikare) Stor avvikelse (lågt artantal och näringsrikare),69 Liten avvikelse (lågt artantal) 1,68, Farlången Sandören Värsjön Ellestadssjön Krageholmssjön Bodarpasjön Vederslövssjön Vattendjup (m) -1, -, -3, -4, Alla arter Styvt braxengräs Kransalger Gropnate Figur. Maximal djuputbredning för vattenväxter i de undersökta sjöarna. Allra djupast växte vatten- eller sydbläddra (Utricularia vulgaris/australis) i Farlången. Vederslövssjön är inte riktigt jämförbar med de andra sjöarna eftersom endast en transekt har inventerats.

16 Shannon H' diversitetsindex 1,5 1,5 Vederslövssjön Farlången Värsjön Sandören Bodarpasjön Krageholmssjön Ellestadssjön Figur 3. Biologisk mångfald bland flytbladsväxter, lemnider, elodeider, isoetider i de undersökta sjöarna. Alla arter Styvt braxengräs Strandpryl Notblomster Täckningsgrad (max) Värsjön Sandören Krageholmssjön Ellestadssjön Figur 4. Maximal täckningsgrad i de undersökta sjöarna för alla växtarter samt för några arter som är typiska och vanliga i oligotrofa sjöar. Bodarpasjön Farlången Vederslövssjön

17 Alla arter Styvt braxengräs Strandpryl Notblomster Täckningsgrad (median) Ellestadssjön Värsjön Sandören Vederslövssjön Figur 5. Mediantäckningsgrad i de undersökta sjöarna för alla växtarter samt för några arter som är typiska och vanliga i oligotrofa sjöar. Krageholmssjön Bodarpasjön Farlången Referenser Arinder M, Cherrug S, Andersson A, Elfman P 4. Skånsk skådarguide II. Skånes ornitologiska förening. Blindow I & Krause W 199. Bestämningsnyckel för svenska kransalger. Svensk Botanisk Tidskrift 84: Brandrud T E. Effects of liming on aquatic macrophytes with emphasis on Scandinavia. Aquatic Botany 73: Krok T O B N & Almquist S Svensk flora. 7:e uppl., omarbetad av L. Jonsell och B. Jonsell. Liber Utbildning AB, Stockholm. Länsstyrelsen i Kronobergs län Kräftbestånd i kalkade sjöar. Meddelande :4. Text: Fredrik Nöbelin. Länsstyrelsen i Kronobergs län 5. Referensvatten Kronobergs län En rapport från miljövårdsenheten, meddelande 5:3. Text: Andreas Hedrén. Länsstyrelsen i Kronobergs län 4. Elfiskeundersökningar i Kronobergs län 3. En rapport från Natur- och kulturmiljöenheten, meddelande 4:15. Text: Theodor Samuelsson. Länsstyrelsen i Skåne län 3. Vattenväxter i skånska sjöar - En jämförelse mellan 197- talet och. Skåne i utveckling 3:31. Text: Håkan Sandsten. Moeslund B, Løjtnant B, Mathiesen H, Mathiesen L, Pedersen A, Thyssen N & Schores J 199. Danske vandplanter. Danmarks Miljøundersøgelser, Miljønyt Nr. Mossberg B, Stenberg L & Ericsson S 199. Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Naturvårdsverket 3. Handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp: Makrofyter i sjöar. Version 1: Nilsson J 1. Sulfat gynnar slemmig besvärsalg. Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Sandsten H. 5. Undervattensväxter i Ivösjön och Levrasjön - Fälttest av metoder för basinventering och uppföljning av makrofyter i två Natura områden. Länsstyrelsen i Skåne län.

18 Figur 6. Värsjön med transekternas namn, riktning och placering. Figur 7. Bodarpasjön med transekternas namn, riktning och placering.

19 Figur 8. Farlången med transekternas namn, riktning och placering. Figur 9. Sandören med transekternas namn, riktning och placering.

20 Figur 1. Vederslövssjön med transektens namn, riktning och placering. Naturreservatet vid Osaby är även Natura område. Figur 11. Krageholmssjön med transekternas namn, riktning och placering.

21 Figur 1. Ellestadssjön med transekternas namn, riktning och placering.

22

23

24

25

26

27 Fältprotokoll Vegetationsklädda bottnar och Makrofyter i sjöar 1 Datum År Profil nr. Lokalnamn Område Position N E från GPS Karta Kompassriktning Antal prov Max avstånd Foto/video-dokumentation Salinitet Temp Siktdjup Dykare/skattare dykstart, kl dykslut, kl förbrukad luft (atm) Kvadratnr Avstånd Djup Normaliserat djup Växtarter Finsediment <, mm Sand,- mm Grus - mm Fin sten -1 mm Grov sten 1- mm Fina block -4 mm Grova block 4- mm Häll > mm Findetritus Grovdetritus Fin död ved

28 Fältprotokoll Vegetationsklädda bottnar och Makrofyter i sjöar Kvadratnr Avstånd Djup Normaliserat djup Växtarter Finsediment <, mm Sand,- mm Grus - mm Fin sten -1 mm Grov sten 1- mm Fina block -4 mm Grova block 4- mm Häll > mm Findetritus Grovdetritus Fin död ved Noter för växtprov Täckningsgrader: 7 = heltäckande med endast små hål (75-1%); 6 = ej heltäckande men klart mer än hälften av bottnen täckt (5-75%); 5 = ca hälften av bottnen täckt (5-5%); 4 = klart mindre än hälften men klart bältesbildande (1-5%); 3 = mer än enstaka exemplar men inte upp till en fjärdedel (5-1%); = flera än en enstaka individ men knappt täckande av ytor (1-5%); 1 = enstaka individ har observerats Silt: 1 = ingen sedimentpålagring; = lite (om dykare rör handen över bottnen virvlar lite upp men lägger sig genast); 3 = mera (det uppvirvlade stannar kvar en stund innan det lägger sig); 4 = kraftig sedimentpålagring (förstör sikten för dykaren resten av dyktiden)

29 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Värsjön, Vä Nord-koord: Ost-koord: Riktning 151 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,3,5,7 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1, 1, 1,4 1,7,1,1,3,5,8,7 Artnamn Svenskt namn Lobelia dortmanna Notblomster Littorella uniflora Strandpryl Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Chara delicatula Papillsträfse 1 3 Potamogeton berchtoldii Gropnate Isoetes lacustris Styvt braxengräs Utricularia vulgaris/australis Vatten-/sydbläddra 1 Phragmites australis Vass 3 1 Sparganium friesii Flotagräs 1 Potamogeton graminues Gräsnate 3 Nuphar lutea Gul näckros 1 Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke 1 1 Silt Finsediment Sand Fina block 4 Findetritus

30 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Värsjön, Vä Nord-koord: 6 45 Ost-koord: Riktning 346 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,1,4,7 1 1, 1,3 1,4 1,6 1,8 1,9,1,,4 3,5 Artnamn Svenskt namn Lobelia dortmanna Notblomster Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Carex sp. Starrar 3 Littorella uniflora Strandpryl Isoetes lacustris Styvt braxengräs Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 1 Utricularia vulgaris/australis Vatten-/sydbläddra 1 Chara delicatula Papillsträfse Silt 3 Finsediment Sand Grov sten

31 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Foto saknas Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Värsjön, Vä Nord-koord: Ost-koord: Riktning 95 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,,4,4,5,6,9,7,8 1,1 1,3 1,5 1,6 1,8,,1,4 Artnamn Svenskt namn Juncus bulbusos Löktåg 1 Phragmites australis Vass 3 3 Lobelia dortmanna Notblomster Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Chara delicatula Papillsträfse Littorella uniflora Strandpryl Isoetes lacustris Styvt braxengräs 1 1 Nostoc zetterstedtii Sjöhjortron 1 Schoenoplectus lacustris Säv 1 Potamogeton graminues Gräsnate 4 Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 1 Sparganium friesii Flotagräs 1 Silt Finsediment Sand Grus Fin sten 3 Grov sten Fina block Grova block 6 6

32 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Värsjön, Vä4 Kommentar Mycket ren och fin botten med växter utan påväxt och klart vatten Nord-koord: Roland Bengtsson hittade även samma dag Nostoc zetterstedtii vid badplatsen i norre delen av sjön på,4 till ca 1 meters djup Ost-koord: Riktning 41 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,3,6 1, 1,3 1,4 1,4 1,5 1,6 1,6 1,6 1,4 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9,1 Artnamn Svenskt namn Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 1 1 Lobelia dortmanna Notblomster Juncus bulbusos Löktåg Littorella uniflora Strandpryl Nostoc zetterstedtii Sjöhjortron Isoetes lacustris Styvt braxengräs Utricularia vulgaris/australis Vatten-/sydbläddra Potamogeton berchtoldii Gropnate Sparganium friesii Flotagräs 3 Chara delicatula Papillsträfse 1 1 Silt Finsediment Sand 4 3 Grus Grov sten 7 3 Fina block

33 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Bodarpa sjö, Bo1 Kommentar Mycket påväxt på Isoetes lacustris och ganska mycket påväxt på Lobelia dortmanna överallt i Bodarpasjön. Nord-koord: Enorma abborrar sågs. Ost-koord: Riktning 99 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,1,1,5,6,6,8,9 1 1,1 1,3 1,4 1,6,4 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Lysimachia thyrsiflora Topplösa 1 Eleocharis acicularis Nålsäv 5 3 Ranunculus reptans Strandranunkel Lobelia dortmanna Notblomster Subularia aquatica Sylört 3 1 Littorella uniflora Strandpryl Isoetes lacustris Styvt braxengräs Silt Finsediment Sand Grus Grov sten Fina block Grova block 1

34 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Bodarpa sjö, Bo Kommentar Mycket påväxt på Isoetes lacustris och ganska mycket påväxt på Lobelia dortmanna överallt i Bodarpasjön. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 5 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,1,1,,,,3,4,6,7,7,9 1,1 1,1 1,1 1, 1, 1,5 1,9, Artnamn Svenskt namn Eleocharis acicularis Nålsäv 3 Subularia aquatica Sylört 3 Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster Juncus bulbusos Löktåg 3 1 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 3 1 Isoetes lacustris Styvt braxengräs Utanför linjen Equisetum fluviatile Sjöfräken Carex rostrata Flaskstarr Silt Finsediment Sand Grus Fin sten Grov sten Fina block Grova block

35 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Bodarpa sjö, Bo3 Kommentar Mycket påväxt på Isoetes lacustris och ganska mycket påväxt på Lobelia dortmanna överallt i Bodarpasjön. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 146 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,1,,3,4,5,5,6,6,6,7,7,8,9,9 1 1, 1,4 1,5 1,6 1,9 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Juncus bulbusos Löktåg Eleocharis palustris Knappsäv Lobelia dortmanna Notblomster Littorella uniflora Strandpryl Spongilla lacustris Svampdjurskoloni 1 1 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nuphar lutea Gul näckros 1 Isoetes lacustris Styvt braxengräs Fontinalis antipyretica Näckmossa 1 Bryophyta Mossa 1 Silt Sand Grus

36 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Farlången, Fa1 Kommentar Klart ofärgat drickbart vatten. Kraftig påväxt på Isoetes lacustris överallt i Farlången Nord-koord: Ost-koord: Riktning 155 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,3,4,4,5,5,7 1 1, 1,3 1,8,,6,9 3,3 3,7 4 Artnamn Svenskt namn Lysimachia thyrsiflora Topplösa 1 Equisetum fluviatile Sjöfräken 3 Myrica gale Pors 5 Nymphaea alba Vit näckros Eleocharis palustris Knappsäv 3 Lobelia dortmanna Notblomster 3 Nuphar lutea Gul näckros Bryophyta Mossa Isoetes lacustris Styvt braxengräs Spongilla lacustris Svampdjurskoloni Utricularia vulgaris/australis Vatten-/sydbläddra Silt Finsediment Sand Grova block 5 4 3

37 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Farlången, Fa Kommentar Klart ofärgat drickbart vatten. Kraftig påväxt på Isoetes lacustris överallt i Farlången Nord-koord: Ost-koord: Riktning o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,1,5,6,8,9 1,1 1,3 1,9,,7 3,6 4 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Carex rostrata Flaskstarr Salix sp. Sälg/vide 4 Lysimachia thyrsiflora Topplösa 1 Equisetum fluviatile Sjöfräken 1 1 Lobelia dortmanna Notblomster Littorella uniflora Strandpryl 1 Isoetes lacustris Styvt braxengräs Spongilla lacustris Svampdjurskoloni 3 1 Nuphar lutea Gul näckros Utricularia vulgaris/australis Vatten-/sydbläddra 1 1 Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Silt Finsediment Sand Fina block

38 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Farlången, Fa3 Kommentar Klart ofärgat drickbart vatten. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 61 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,,4, ,1 1, 1,4 1,6 1,9,3 Artnamn Svenskt namn Myrica gale Pors 3 1 Lysimachia thyrsiflora Topplösa 4 1 Equisetum fluviatile Sjöfräken Nymphaea alba Vit näckros 4 Potamogeton natans Gäddnate Nuphar lutea Gul näckros Lobelia dortmanna Notblomster Spongilla lacustris Svampdjurskoloni Mossa Mossa 1 Utanför linjen Schoenoplectus lacustris Säv Eleocharis palustris Knappsäv Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Silt Finsediment Grov sten 3 3 3

39 Vattenväxtinventering Vattendjup (m) Avstånd (m) Farlången, Fa4 Kommentar Klart ofärgat drickbart vatten. Kraftig påväxt på Isoetes lacustris överallt i Farlången Nord-koord: Ost-koord: Riktning 9 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,1,,8 1, 1,6 1,8 1,9,4 3,3 5 Artnamn Svenskt namn Carex rostrata Flaskstarr Myrica gale Pors 3 5 Alnus glutinosa Klibbal 5 Schoenoplectus lacustris Säv 1 Isoetes lacustris Styvt braxengräs 1 Nuphar lutea Gul näckros 3 Spongilla lacustris Svampdjurskoloni 1 Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Silt Finsediment Grova block Grovdetritus 7 7

40 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Sandören, Sa Nord-koord: Ost-koord: Riktning 131 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,,4,4,5,5,6,6,7,7,7,9 1,1 1, 1,6,,7,9,9 3,5 Artnamn Svenskt namn Myrica gale Pors 4 Poaceae sp. Gräs 1 Carex rostrata Flaskstarr Lobelia dortmanna Notblomster Juncus bulbusos Löktåg 1 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl 3 3 Spongilla lacustris Svampdjurskoloni 1 Utanför linjen Phragmites australis Vass Silt Finsediment Fina block Grova block Grovdetritus 7 7

41 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Sandören, Sa Nord-koord: Ost-koord: Riktning 47 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,,,,,3,4,4,5,5,5,9,9 1,1 1,5,5,7,9 3,5 Artnamn Svenskt namn Carex rostrata Flaskstarr 3 3 Lobelia dortmanna Notblomster Juncus bulbusos Löktåg 1 1 Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Subularia aquatica Sylört 3 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 3 Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 1 Utanför linjen Eleocharis palustris Knappsäv Silt Finsediment Sand 1 Grus Grov sten Fina block Grova block 4

42 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Sandören, Sa Nord-koord: Ost-koord: Riktning 18 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,,3,4,4,6,7,7,9 1,1 1, 1,4 1,7,4,6,9 4,5 Artnamn Svenskt namn Carex rostrata Flaskstarr Myrica gale Pors 3 Phragmites australis Vass 1 1 Nuphar lutea Gul näckros Lobelia dortmanna Notblomster Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke 3 5 Juncus bulbusos Löktåg Bryophyta Mossa 1 Nymphaea alba Vit näckros 5 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 3 3 Spongilla lacustris Svampdjurskoloni 1 1 Silt Finsediment Sand Grovdetritus 3

43 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Sandören, Sa Nord-koord: Ost-koord: Riktning 31 o Avstånd: Inventerare: Håkan Sandsten Djup:,4,4,4,1,6,6,6,7,7,7,8,9 1 1,9 1 1,1 1,1 1, 1,4 1,9,1,3 1,9 1,6 Artnamn Svenskt namn Carex rostrata Flaskstarr Equisetum fluviatile Sjöfräken Nymphaea alba Vit näckros 1 Nitella sp. Slinke (kransalg) Juncus bulbusos Löktåg Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 Lobelia dortmanna Notblomster Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 1 1 Isoetes lacustris Styvt braxengräs Alisma plantago-aquatica Svalting 1 Spongilla lacustris Svampdjurskoloni Subularia aquatica Sylört Littorella uniflora Strandpryl 3 3 Nuphar lutea Gul näckros 4 4 Silt Finsediment Fina block 3 Grova block Grovdetritus 7 7 Fin död ved 7 7

44 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Vederslövssjön, Ve1 Substrat grovdetritus x x x x x x x x x x x Nord-koord: sand x x x x Ost-koord: Riktning 169 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten Djup:,1,1,,3,4,5,5,6,6,7,7,6,6,7,7,8,9 1 1, 1, 1,6 1,4 1,6 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Myrica gale Pors Sorbus sp. Oxel Betula pubescens Glasbjörk 1 Betula pendula Vårtbjörk 4 Equisetum fluviatile Sjöfräken Carex nigra Hundstarr 4 Carex rostrata Flaskstarr Alnus glutinosa Klibbal 5 Lysimachia vulgaris Strandlysing 3 3 Peucedanum palustre Kärrsilja Deschampsia cespitosa Tuvtåtel Salix sp. Sälg/vide 6 5 Potentilla palustris Kråkklöver Eleocharis palustris Knappsäv 1 Potamogeton natans Gäddnate Isoetes lacustris Styvt braxengräs Eleocharis acicularis Nålsäv Lobelia dortmanna Notblomster Spongilla lacustris Svampdjurskoloni Alisma plantago-aquatica Svalting Juncus bulbusos Löktåg Nuphar lutea Gul näckros Potamogeton perfoliatus Ålnate 3 Potamogeton berchtoldii Gropnate 4 Elodea canadensis Vattenpest

45 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Krageholmssjön, Kr1 Kommentar Många döda stormusslor på 1,-1,9 meters djup, fläckvis reducerat svart sediment. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 3 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,7,7,7,8,8,9,9 1 1, 1,5 1,5 1,8 1,9 1,8 1,8 1,8,9,6 3 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Typha angustifolia Smalkaveldun Nuphar lutea Gul näckros Chara sp. Sträfse (kransalg) 3 Bryophyta Mossa Silt 1 Grus Grov sten x x Findetritus x x x x x x x x x Grovdetritus x x x x x x x x

46 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Krageholmssjön, Kr Kommentar Endast döda stormusslor, inga evertebrater, reducerat sediment. Under 1,5 m ingen påväxt. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 1 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,5,5,5,6,6,7,7,8,8 1,3 1,4 1,5 1,8 4 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Potamogeton lucens Grovnate 3 Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 Utanför linjen Sparganium sp. Igelknopp eller stor igelknopp Silt Finsediment x x x Findetritus x x x x x x x x Grovdetritus x x x

47 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Krageholmssjön, Kr3 Kommentar Under 3 meters djup reducerade sediment. Mest levande stormusslor. Fytoplanktonkolonier svävar i vattnet ända ner till 4 meters djup. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 3 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,3,4,5,6,5,5 1 1,3 1,8 3 4 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Schoenoplectus lacustris Säv Silt 1 1 Finsediment x x x Grovdetritus x x x x x x x x x

48 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m) Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Krageholmssjön, Kr4 Kommentar Kraftig ljusgrön växtplanktonblomning, troligen cyanobakterier, liksom i övriga delar av sjön, men den är kraftigast här. Nord-koord: Ost-koord: Riktning 34 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,3,4,6,9 1 1,1 1,1 1,5,1,5,8 Artnamn Svenskt namn Schoenoplectus lacustris Säv 7 Nuphar lutea Gul näckros 3 4 Chara sp. Sträfse (kransalg) Typha angustifolia Smalkaveldun Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 Bryophyta Mossa Potamogeton lucens Grovnate 3 Silt Finsediment x x x Sand x x x Findetritus x x x Grovdetritus x x x

49 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) El1 med bottengarn Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Ellestadssjön, El1 / El Kommentar Massvis med evertebrater bland kransalgerna och andra täta bestånd av undervattensväxter ( Asellus, iglar, snäckor, sländelarver) Nord-koord: till Bottengarn mellan 14 och 16 meter. Ost-koord: till Riktning från El1 34 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,5,6,8 1,1 1, 1,4 1,6 1,8 1,7 1,8 1,9, 1,9 1,9,,3,4,4,3,3,3,3,3 Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass 6 4 Ranunculus circinatus Hjulmöja Potamogeton berchtoldii Gropnate Ceratophyllum demersum Hornsärv 4 Chara sp. Sträfse (kransalg) Lemna trisulca Korsandmat Potamogeton pectinatus Borstnate Myriophyllum spicatum Axslinga Silt Findetritus x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Grovdetritus x x x

50 El Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Vattenväxtinventering Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Avstånd (m) Ellestadssjön, El1 / El Nord-koord: till Ost-koord: till Riktning från El1 34 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,3,3,3,3,3,3,3,3,3,3,3,3,3,4,4,4,4,,,,1 1,9 1,8 1,9 1, 1,9,8,5, Artnamn Svenskt namn Phragmites australis Vass Ranunculus circinatus Hjulmöja Potamogeton berchtoldii Gropnate Ceratophyllum demersum Hornsärv Chara sp. Sträfse (kransalg) Lemna trisulca Korsandmat Potamogeton pectinatus Borstnate Myriophyllum spicatum Axslinga Findetritus x x x x x x x x x x x x x

51 Vattenväxtinventering Vattendjup (m),5 1 1,5,5 Avstånd (m) El3 Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Ellestadssjön, El3 / El Nord-koord: till Ost-koord: till Riktning från El1 6 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup:,1,,3,4,6,8 1,1 1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7,,,1,1 1,9 1,8 Artnamn Svenskt namn Chara sp. Sträfse (kransalg) Ranunculus circinatus Hjulmöja Lemna trisulca Korsandmat 1 Ceratophyllum demersum Hornsärv 3 Silt Finsediment x x x x x x x x x x x x Fin sten x x x x x x x Grovdetritus x

52 Vattenväxtinventering Avstånd (m) Vattendjup (m),5 1 1,5, El3 Täckningsgrad: 7 = heltäckande 75-1 %; 6 = riklig 5-75 %; 5 = allmän 5-5 %; 4 = ganska gles 5-5 %; 3 = gles 1-5 %; = fåtalig,5-1 %; 1 = solitär (1 individ) Substrat: dominerande typ inom varje inventerad ruta Avstånd: avstånd i meter till transektens start vid stranden Djup: vattendjup i meter mitt i den inventerade rutan Ellestadssjön, El3 / El Nord-koord: till Ost-koord: till Riktning från El1 6 o Avstånd: Inventerare: H Sandsten & Nils Carlsson Djup: 1,7 1,5 1,,9,4,,,1 Artnamn Svenskt namn Chara sp. Sträfse (kransalg) Ranunculus circinatus Hjulmöja Lemna trisulca Korsandmat Ceratophyllum demersum Hornsärv 1 Fin sten x x x x Grovdetritus x x x x