Dagordning distriktskongress Arbetsordning... 7 Diskussionsordning... 8

Transkript

1

2 2 (100)

3 3 (100) Dagordning distriktskongress Arbetsordning... 7 Diskussionsordning... 8 Kurser och konferenser Arbetarekommunernas medlemstal och organisationer Motionsredovisning från 2012 års distriktskongress Slutord Årsbokslut för räkenskapsåret Interpellation Distriktsstyrelsens förslag Stiftspolitiskt program Lista till kyrkomötet för Luleå Stift Lista till stiftsfullmäktige Luleå Stift valkrets Norrbotten Lista till stiftsfullmäktige Luleå Stift, valkrets Västerbotten CopySwede och privatkopieringsersättningen Inför nätneutralitet i Sverige! Avskaffa datalagringsdirektivet Fria Preventivmedel Motion ang. läkemedelsförsäkringen Nej till vinster i välfärden! Angående stafettläkare Kvinnosjukdomen Endometrios Gemensamt ägande av infrastruktur Angående våra telefonförbindelser i Södra Lapplands fjällvärld! Motion angående stöd till ideella organisationer som arbetar med trafiksäkerhet Posten för vem Socialt företagande Inrättande av fond för mindre markägare angående älgbetesskador Förskola för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga Motion angående delgivning Våra råvaror, en enorm sk Motion angående distriktskongressens förläggning Tillfällig arbetsskadelivränta som prövas på nytt Motion angående samtal med arbetsgivare... 97

4 4 (100) Text: Eugéne Pottier Svensk text: Henrik Menander Musik: Pierre Degeyter Upp, trälar uti alla stater, som hungerns bojor lagt uppå. Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav stig upp för slå dig fri! Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli ://: Upp till kamp emot kvalen. sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär ://: arbetare i stad, på landet, en gång skall jorden bliva vår. När fast vi knyta brodersbandet, då lättingen ej råda får. många rovdjur på vårt blod sig mätta men när vi nu till vårt försvar, en dag en gräns för detta sätta, skall solen stråla lika klar. ://: Upp till kamp emot kvalen. sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär ://:

5 5 (100) Kongressens öppnande kl Kongressens offentlighet 2. Fastställande av dag- och arbetsordning 3. Gästerna har ordet 4. Godkännande av ombudsfullmakter senast kl Val av kongressfunktionärer a. Tre ordförande b. Två sekreterare c. Två justerare d. Sex rösträknare e. Redaktionsutskott 6. Behandling av verksamhetsoch revisionsberättelse 7. Beslut om ansvarsfrihet 8. Riksdagsgruppens berättelse 9. Landstingsgruppens berättelse 10. Kvinno-, och ungdomsdistriktets berättelser, samt VF Intressenter AB 11. Interpellationer/enkla frågor 12. Distriktsstyrelsens förslag - Medlemsavgift för Mandatperiod för valberedning - Motionshantering till partikongress

6 6 (100) 13. Val av a. Ordförande b. Fyra övriga ledamöter i verkställande utskottet, tillika ordinarie ledamöter i styrelsen c. Facklig ledare tillika ord. ledamot i styrelsen d. Studieledare tillika ordinarie ledamot i styrelsen e. 10 övriga ordinarie i styrelsen f. Tre ordinarie revisorer g. Två ersättare för revisorerna h. Internationell ledare i. Valberedning, 11 ordinarie och 11 ersättare 14. Bestämmande av arvoden för styrelse och revisorer 15. Bestämmande av plats för verkställande utskottet 16. Fastställande av a. Stiftspolitiskt program b. Lista till kyrkomötet för Luleå Stift c. Lista till stiftsfullmäktige valkrets Norrbotten d. Lista till stiftsfullmäktige valkrets Västerbotten 17. Behandling av motioner 18. Tid och plats för protokolljustering 19. Distriktsstyrelsens förslag - Valkonferens år Distriktskongress år Kongressens avslutning

7 7 (100) Förslag till Hålltider dag 1 Kl Kaffe Kl Lunch Kl Eftermiddagskaffe Hålltider dag 2 Kl Förmiddagskaffe Kl Lunch Ev fortsättning Lördag Kl Kongressöppning Öppningsspel Anförande av Partistyrelsens representant Gästerna har ordet Därefter kongressförhandlingar Kl Kl Slut för dagen Kongressfest Söndag Kl Tema: Landstinget Kl Kongressen fortsätter

8 8 (100) 1. Ordet begärs skriftligt hos fungerande ordförande. 2. Talartid för distriktsstyrelsens föredragande, fem minuter. För övriga med rätt yttra sig, fem minuter, där icke kortare tid beslutas. Vid motionsbehandling är talartiden för ej föredragande två minuter, då diskussioner redan förts i utskottsarbeten. 3. Rösträtt i alla frågor äger endast valda ombud. 4. Yttranderätt och förslagsrätt tillkommer varje ombud, distriktsstyrelsens ledamöter, valberedningens ordförande, en föredragande revisor, partistyrelsens representant, riksdagsledamöter, anställda funktionärer i distrikt och arbetarekommun samt representant för VF-Intressenter AB. Yttranderätt för övriga medlemmar avgörs av kongressen.

9 9 (100) Styrelsen för Västerbottens Socialdemokratiska Partidistrikt får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret har varit förlagt till Umeå och bestått av: Ordinarie: Lilly Bäcklund, Lycksele, ordförande Mikael Berglund, Umeå, vice ordförande Janeth Lundberg, Skellefteå Lennart Holmlund, Umeå Bert Öhlund, Skellefteå Maria Lindberg, kassör Adjungerad till VU har varit, landstingsråd Peter Olofsson, regionråd Erik Bergkvist, Helén Pettersson länsbänkansvarig i riksdagen, samt Moa Brydsten, politisk sekreterare i landstinget. Per-Erik Johansson, Umeå. Katarina Köhler, Skellefteå.

10 10 (100) Erik Bergkvist, Umeå Peter Olofsson, Umeå Britt-Louise Eriksson, Vindeln Marita Fransson, Lycksele Harriet Hedlund, Umeå Gun Ivesund, Robertsfors Mikael Lindfors, Norsjö Karin Malmfjord, Storuman Åke Nilsson, Vilhelmina Johan Söderling, Vännäs Adjungerade till styrelsen har varit; Björn Wiechel, SSU, Moa Brydsten, politisk sekreterare landstinget, Britta Rådström, S-kvinnor, Ibrahim Baylan, riksdagsledamot, Isak Frohm, riksdagsledamot samt Helén Pettersson, riksdagsledamot. Solveig Grubbström, Umeå, tillika siffergranskare och sammankallande, Stig Lindström, Umeå och Gunnar Wiglöv, Nordmaling. Margareta Rasmusson och Eilert Carlsson, båda Umeå. Michael Norén, Robertsfors Ordinarie: Harriet Classon, Skellefteå Isak Frohm, Norsjö Christer Lindvall, Umeå Lennart Holmlund, Umeå Carin Lundberg, Skellefteå Åke Nilsson, Vilhelmina

11 11 (100) Ersättare: Lars Lilja, Vännäs Nina Loughlin, Vindeln Janeth Lundberg, Skellefteå Andreas Lundgren, Umeå Marie-Louise Rönnmark, Umeå Stig-Lennart Karlsson, Lycksele Daniel Ådin, Skellefteå Åsa Ögren, Umeå Marita Fransson, Lycksele X Björn Wiechel, Umeå Helén Pettersson, Umeå Lilly Bäcklund, Lycksele Verkställande utskottet har under året haft sju sammanträden. Distriktsstyrelsen har haft sju sammanträden.

12 12 (100) Årets 1 maj firades på 18 platser runt om i länet. De lyckade 1 maj-arrangemangen kunde genomföras tack vare ett fint arbete från parti- och fackliga organisationer i samarbete med ABF. Boliden Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skelleftehamn Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Hörnefors Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Rickard Carstedt, ombudsman LO-distriktet Lilly Bäcklund, ordförande partidistriktet Per-Erik Johansson, ordförande LO-distriktet Karin Lundström, landstingsråd Katarina Köhler, riksdagsledamot Lilly Bäcklund, ordförande partidistriktet Katarina Köhler, riksdagsledamot Helén Pettersson, riksdagsledamot Rickard Carstedt, ombudsman LO-distriktet Rickard Carstedt, ombudsman LO-distriktet Isak Frohm, riksdagsledamot Lennart Holmlund, kommunalråd Umeå Gabriel Vikström, förbundsordförande SSU Peter Olofsson, landstingsråd Harriet Hedlund, ordförande folkhälsonämnden Erik Bergkvist, regionråd Peter Olofsson, landstingsråd Per-Erik Johansson, ordförande LO-distriktet Kongressen genomfördes den 31 mars-1 april på Vilhelmina Folkets Hus. Kongressen öppnades med musikunderhållning av McRoar. Partistyrelsen representerades av partiordförande Stefan Löfven. Kongressfesten genomfördes tillsammans med ombud och övriga intresserade på Vilhelmina Folkets Hus. Övriga gäster vid distriktskongressen: Carina Sammeli SAP Norrbotten, Per-Erik Johansson LO Västerbotten, Thomas Fridh ABF Västerbotten, Lena Drangel, S-kvinnor, Björn Wiechel och Emma Nilsson SSU Västerbotten, Harriet Hedlund Fonus, Lena Sandlin Västerbottens Folkblad, Bengt Bergqvist SAP Jämtland, Leif Lindholm SAP Västernorrland

13 13 (100) Folkrörelseutbildningen fortsätter enligt plan. Att det sker i samarbete med ABF och Medlefors folkhögskola borgar för god kvalitet i utbildningarna, detta enligt de utvärderingar som gjorts efter varje kurstillfälle. Vi har tvingats ställa in en kurs om ideologi, men vi lägger den under nästa år då vi hoppas den ska kunna genomföras. Studiecirkeln om landstingspolitiken genomförs ute i kommunerna och samtliga kommuner ska genomföra denna cirkelutbildning innan valet Partiets satsning på 600-ledare har startat även i vårt distrikt. Vi gör det tillsammans med Norrbotten och från Västerbotten har vi 19 entusiastiska deltagare. Känns tryggt inför framtiden. Studierådet tackar för gott samarbete med arbetarkommuner, systerorganisationer och förtroendevalda. Nedan är statistik från ABF gällande inrapporterade partiaktiviteter: Antal arr deltagare antal kvinnor timmar Cirklar Annan gruppverksamhet Kultur Skellefteå i februari 2012 Katarina Köhler, studieledare Övriga som ingått i studierådet; Rickard Carstedt, LO, Thomas Fridh, ABF, Karin Malmfjord, S-kvinnor, Tomas Marklund, Skellefteå, Peter Burström, Umeå, Irma Olofsson, SSU samt ombudsman Maria Lindberg. Under året har ett arbete med besöka länets arbetarkommuner och fackliga utskott/fackliga ledare inletts som skall slutföras under Detta för diskutera den lokala facklig-politiska samverkan inför valrörelserna 2014 och tillse vi har en bra organisation. Samverkan inom ramen för fackligt valcentrum har diskuterat och ett första möte med fackligt valcentrum har genomförts. En mellan LO och Partiet gemensam valledarutbildning har planerats för 2013.

14 14 (100) Fackliga utskottet har under året sammanträtt tre gånger. Umeå i februari 2013 Per-Erik Johansson Facklig ledare Övriga som ingått i fackliga utskottet under året: Rickard Carstedt, LO, Håkan Johansson, facklig ledare i Umeå, Carin Lundberg, Skellefteå samt ombudsman Stefan Hagström. Årets skogslänskonferens anordnades i Östersund september. Konferensen innehöll bland annat diskussioner kring nytt partiprogram, och beslut kring gemensamma skogslänsmotioner till partikongressen Efter skogslänskonferensen tog Västerbotten över ordförandeklubban som vi ansvarar för till skogslänskonferensen hösten Under året har vi haft gemensam medieplan gällande insändare och debartiklar som mottagits väl i våra lokala tidningar i alla distrikt. Skogslänsombudsmännen och ordföranden har träffats i Stockholm ytterligare ett antal gånger för diskussioner inför partikongressen. Jag har gjort en genomlysning av hur läget ser ut på den internationella arenan i distriktet. I sammanställningen så visas det det ser väldigt olika ut i länet, både kring OM man har en Internationell ansvarig och VAD man gör/vill kring det Internationella arbetet. Det finns endast internationell ledare i fyra av våra 15 arbetarekommuner. Det är bara en arbetarekommun som är involverad i ett internationellt projekt. När det gäller rena aktiviteter så har distriktet varit representerat på en central träff för internationella ledare i Stockholm. Detta skedde i samband med Palmedagarna på OPC. Jag var där och fick en genomgång kring hur man arbetar både centralt och ute i andra partidistrikt. Det var tänkt jag skulle bjuda in de som är valda som internationella ledare i resp. ak men detta har tyvärr inte blivit av. Ånäset i januari 2012 Michael Norén Internationell ledare

15 15 (100) Partidistriktet har under året varit representerat vid bl.a följande tillfällen: S-kvinnor, årsmöte SSU-distriktets årsmöte ABF-distriktets årsmöte SAP i Norrbottens årskonferens SAP i Västernorrlands årskonferens Helén Pettersson Helén Pettersson Lilly Bäcklund Katarina Köhler Erik Bergkvist Retorik och media - Medlefors fhsk 19 februari 20 deltagare Ak-ordförandeträff - Ansia Camping 25 april 17 deltagare Ideologikurs - Ansia Camping 6 maj 24 deltagare Studieorganisatörsträff - Ansia Camping 2 juni 7 deltagare Kyrkopolitisk upptakt - Medlefors Folkhögskola sept 29 deltagare Skogslänskonferens - Östersund sept 5 deltagare Ak-ordf och valledare - Ansia Camping 23 sept 21deltagare Retorik o media - Umeå Folkets Hus 30 sept 27 deltagare Arbetarrörelsens helg - Medlefors Folkhögskola 6-7 okt 48 deltagare 600 ledare - Sunderby Folkhögskola okt 20 deltagare

16 16 (100) Antal medlemmar Antal fören/klubbar Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Antalet medlemmar baserat på Distriktsexpeditionen finns på Umestans Företagspark, Hus 4, Umeå. Anställda har under året varit följande personer på heltid: Maria Lindberg, förste ombudsman, Ingemar Åhman, assistent, Stefan Hagström, andre ombudsman, Björn Wiechel som assistent på 50 % och heltid , samt Gunilla Lundgren, assistent fr.o.m

17 17 (100) Motion nr 2 ang arbetsskadeförsäkring, motionär; Ulf Björk, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen, arbetsskadenämnderna återinförs företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna samt en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll arbetsskadesjukpenningen återinförs sända motionen till partikongressen 2013 Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 3 ang Samordningsförbundens finansiering bör förbättras, motionär; Ulf Björk, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen, staten tillför mer resurser till samordningsförbunden förändra lagstiftningen så staten inte är bundna av procentsatser för bevilja medel sända motionen till partikongressen 2013 ge länets riksdagsledamöter i uppdrag arbeta i motionens anda Motion och utlåtande sänt till partikongressen och till länets (S) riksdagsledamöter. Motion nr 5 och 43 ang Insemination på lika villkor, motionärer; Tove From, Linda Westerlund, Emma Mson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade anse motionen besvarad Motion och utlåtande sänt till länets (S) landstingsråd. Motion nr 7 ang Hur våra skepengar används ska inte vara företagshemligheter, motionär; Alejandro Caviedes, Umeå arbetarekommun.

18 18 (100) Kongressen beslutade anse motionen besvarad Motion och utlåtande sänt till länets (S) landstingsråd. Motion nr 9 ang Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte, motionär; Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade anse motionen besvarad ge distriktsstyrelsen i uppdrag skriva en motion till partikongressen i motionens anda Distriktsstyrelsen har skrivit ny motion i samma anda som är inskickad till partikongressen. Motion nr 10 ang Kongress vartannat år, motionär; Ersboda S-förening gm Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade skicka motionen till organisationsutredningen Motion och utlåtande sänt till organisationsutredningen. Motion nr 11 ang Medlemskapets värde, motionär; Ersboda S-förening gm Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen ta bort begreppet supporter skicka motionen till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 12 ang Ny lag om terapifrid behövs, motionär; Daniel Kronlid, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen begreppet terapifrid införs som ett tillägg till lagen om grov fridskränkning rätten få gå i terapi ska vara garanterad i lag individer som bryter mot patienters rätt till terapifrid ska kunna ges besöks- och kontaktförbud under den tid terapin pågår skicka motionen till partikongressen

19 19 (100) Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 13 ang En socialt utformad bostadspolitik tryggt och anpassat boende för äldre motionär; Gamla Gardets S-förening gm Börje Lundström, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade det ska råda neutralitet mellan upplåtelseformer från ekonomiska utgångspunkter, så bättre rättvisa mellan boendeformerna uppnås. statliga investeringsstimulanser för byggande av trygghetsboenden för äldre införs, enligt samma modell som använts tidigare för stimulera byggande av studentbostäder. Investeringsstimulanserna kan bestå av: * momsbefrielse eller reducerad moms * statliga lånegarantier för ombyggnad och renovering * någon annan form av investeringsstöd ett statligt stöd för reparation-ombyggnad-tillgänglighet och energioptimering (ROTE) införs för stimulera till ombyggnad av lämpliga äldre fastigheter till trygghetsboende för äldre det inkomstrelaterade bostadsstödet ska följa kostnadsutvecklingen för boendet och utformas så även äldre med låg pension har ekonomiska möjligheter bo bra. Bostadsstödet ska vara ett komplement till statliga stöd för stimulera byggandet av bra, billiga och anpassade bostäder för äldre. skicka vidare motionen till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 14 ang Verka för ett mänskligt arbetsliv, motionär Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade vi socialdemokrater ska arbeta för all offentlig verksamhet är ett föredöme i ett inkluderande solidariskt och mänskligt arbetsliv de socialdemokratiska riksdagsledamöterna ska verka för få det privata näringslivet fungera lika bra som vårt föredömliga offentliga ska göra skicka motionen till partikongressen Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter och till partikongressen. Motion nr 16 ang Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande, motionär; Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade

20 20 (100) kommunala bilpooler införs kommunal cykelutlåning införs kommunala utlåningscentrum införs motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 18 ang Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge, motionär; Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade gröna folkhemmet görs till övergripande vision i partiets politik en intern arbetsgrupp tillsätts för arbeta fram stora reformer som är i linje med det som föreslås i motionen motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 19 ang Avskaffa RUT-avdraget, motionär; Umeå S-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade partiet beslutar avskaffa Rut-avdraget helt pengar istället avsätts för stärka vård och omsorg i kommunerna motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 20 ang Rätt till heltid, motionär; Umeå S-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade partiet ska lagstadga om rätten till heltid motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 21 ang Barnomsorg på obekväm arbetstid, motionär; Umeå S- kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade partiet med kraft verkar för rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid blir lagstadgad motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen.

21 21 (100) Motion nr 22 ang Sex timmars arbetsdag, motionär; Umeå S-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade partiet beslutar 6-timmars arbetsdag skall införas motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 23 ang Genusvetenskap i lärarutbildningen, motionär; Umeå S- kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade partiet verkar för genusvetenskap ska genomsyra hela lärarutbildningen partiet verkar för införa genusvetenskap som egen obligatorisk kurs på lärarutbildningen. motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 24 ang Delad föräldraförsäkring, motionär; Umeå S-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade partiet beslutar föräldraförsäkringen inom kommande mandatperiod delas i tre delar partiet beslutar föräldraförsäkringen på sikt skall delas helt motionen skickas till partikongressen Motion och utlåtande sänt till partikongressen. Motion nr 27 ang E4an Umeå-Skellefteå, motionär; Hans Lindgren, Patrik Nilsson, Robertsfors arbetarekommun. Kongressen beslutade Distriktsstyrelsen får i uppdrag verka för berörda myndigheter och instanser som prioriterar vägprojekt skyndsamt ser till denna sträcka får den standard som övriga E4an har och trafiksituationen kräver Västerbottens S-riksdagsledamöter får i uppdrag arbeta för detta i berörda utskott och nämnder länets S-ledamöter i Regionfullmäktige får i uppdrag arbeta för detta

22 22 (100) Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter, distriktsstyrelse och regionråd. Motion nr 29 ang Företagsflyttningar, motionär; Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun. Kongressen beslutade det utreds om det finns möjlighet införa regler som gör det svårare flytta företag motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning Motion och utlåtande sänt till partistyrelsen. Motion nr 30 ang Kontanthantering, motionär; Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun. Kongressen beslutade det utreds hur föreningar skall få tillgång till kortläsare, utan några större kostnader motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning Motion och utlåtande sänt till partistyrelsen. Motion nr 31 ang Regionalt ungdomsinflytande, motionär; Bo-Anders Johansson, Lycksele arbetarekommun. Kongressen beslutade anse motionen besvarad med -satsen: Region Västerbotten får i uppdrag utarbeta regionala målsättningar och en handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen och i regionala organ Motion och utlåtande sänt till länets (S) regionråd. Motion nr 32 ang Stoppa vinstdrivande vårdföretag, motionär; Marika Lindgren och Bert-Ove Bäckman, Lycksele arbetarekommun. Kongressen beslutade ge distriktsstyrelsen i uppdrag skriva en ny motion i motionens anda och skicka den vidare till partikongressen Ny motion har skrivits av distriktsstyrelsen och denna är sänd till partikongressen. Motion nr 36 ang A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag (förtroendevalda) en demokratifråga, motionär; Wolfgang Hoffmann, Bjurholms arbetarekommun.

23 23 (100) Kongressen beslutade bifalla motionen våra riksdagsledamöter får i uppdrag verka för en omgående förändring av a-kassareglerna, så arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter. Motion nr 37 Zebralagen eller väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen, motionär; Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade om man har kvar nuvarande lag om väjningsplikt vid oövervakade övergångställen, så bör man mera aktivt verka för snabbare bygga bort möjligheten för fotgängare och cyklister interagera med motorfordon på våra vägar och gator Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter. Motion nr 40 Avskaffandet av omotiverade skeprivilegier, motionär; Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för det s.k. Rutavdraget ska avskaffas Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för sk betalas efter bärkraft och inte ställning på arbetsmarknaden Socialdemokraterna i Västerbotten uttalar sig för höjd statlig sk och värdet av en solidarisk finansiering av välfärden Socialdemokraterna som parti tar ställning mot de s.k jobbskeavdragen motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för beaktande i det framtida arbetet med ett nytt skesystem Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter och till partistyrelsen för vidarebefordran till Leif Pagrotsky. Motion nr 44 ang Påreglera telemarknaden, motionär; Carin Lundberg, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade

24 24 (100) bifalla motionen telemarknaden ska regleras så hela landet har tillgång till telefoni våra riksdagsledamöter får i uppdrag via motioner eller på annat sätt får i uppdrag agera för detta Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter. Motion nr 45 ang Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter, motionär; Annika Nyman, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen respekten för liksom skyddandet och främjandet av kvinnors och barns rättigheter ska genomsyra svensk migrationspolitik barnkonventionen införs i svensk lag stopp sätts för utvisning till länder där förtryck av kvinnor råder ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag arbeta för barnkonventionen införlivas i Svensk lag Motion och utlåtande sänt till länets (S) riksdagsledamöter.

25 25 (100) När förra årets slutord inleddes med berätta om det kaos som rådde i partiet, kan detta slutord påbörjas i precis mots anda. Stefan Löfven har nu suttit som partiledare i drygt ett år, ett år präglat av ökad stabilitet och ett större lugn. Men året har också präglats av ett utvecklingsarbete för, utan överge några värderingar, vara ett parti där våra värderingar följer med in i framtiden. Vi är Framtidspartiet. Det har också varit ett år där skillnaden mellan vår och Alliansens politik visat sig allt tydligare. Dels det oansvariga sättet behandla regional politik, då speciellt i välfärdsfrågor. Både kommuner och landsting visar en alltmer ansträngd ekonomi. I borgerlighetens Sverige går skesänkningar för de redan välbeställda före satsningar på vår välfärd. Samtidigt visar vi här i Västerbotten Socialdemokratisk politik gör skillnad. Vi tar ansvar, vi har framtidstro. Arbetsmarknadspolitik är nästa del där regeringen helt saknar politik. Arbetslösheten biter sig fast med näbbar och klor, och är långt högre än när vi lämnade över makten med starka finanser. Regeringens politik har prövats i såväl hög- som lågkonjunktur. Det är uppenbart den inte leder till fler jobb. Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män ökar, ungdomsarbetslösheten är nu uppe i 25 %. Barnfigdomen kommer som ett ovälkommet brev på posten, undersökning efter undersökning visar på hur klyftorna mellan människor växer. Detta är något vi Socialdemokrater aldrig kan acceptera. Det är ett skrikande behov av socialdemokratisk politik, som tar ett helhetsgrepp om skolan, jobben och landets finanser. Under innevarande år samlar vi krafter och bygger upp självkänslan för de kommande valen Kommun, landsting, riksdag och EU. Det är fyra stora val. Förutom jobba för valseger i kyrkovalet 2013 har vi där även en chans testa valorganisationen. Vi är många som lägger ner mycket tid och engagemang för den socialdemokratiska politiken för ett bättre samhälle. Vi i distriktsstyrelsen vill härmed framföra vårt varma och innerliga tack.

26 26 (100)

27 27 (100) Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med gällande lagstiftning, god redovisningssed och föreningens stadgar. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Föreningen är en allmännyttig ideell förening och är befriad från inkomstsk och moms. Alla belopp redovisas i kronor. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges. Under året har 4 personer varit anställda i organisationen fördelade på två kvinnor samt två män. Valfonden består av ett konto i Föreningssparbanken. Avsättning till säkrande av personalkostnader är placerat i Ethica Stiftelsefond i Swedbank Robur AB. Fondens tillgångar placeras i aktier och svenska räntebärande värdepapper. Fondens placeringar i aktier och aktierelaterade fondpapper är i företag som respekterar principerna i internationella normer om mänskliga rättigheter och miljö. Styrelsen föreslår, årets resultat efter finansiella poster, kr, avsätts till valfond.

28 28 (100) Intäkter Medlemsavgifter kr kr Anslag kr kr Övriga intäkter kr kr Summa intäkter kr kr Kostnader Medlemsavgifter kr kr Anslag kr kr Personalkostnader kr kr Verksamhetskostnader kr kr Summa rörelsens kostnader kr kr Resultat före finansiella poster kr kr Finansiella poster Ränteintäkter kr kr Resultat efter finansiella poster kr kr Avsättning reserverade medel 0 kr 0 kr Årets resultat kr kr

29 29 (100) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 1 kr 1 kr Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 503 kr 503 kr Summa anläggningstillgångar kr 504 kr Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Arbetarekommuner kr kr Övriga kortfristiga fordringar kr kr Avräkningar arbetarekommuner kr kr Skekonto fodran 0 kr kr Sparkonto OK kr kr Kassa och Bank Kassa 825 kr kr Postgiro kr kr Bank kr kr Bank valet kr kr Bank avsättningskonto kr kr Fond Swedbank kr kr Summa omsättningstillgångar kr kr Summa tillgångar kr kr

30 30 (100) Skulder och eget kapital Eget kapital Kapitalbehållning kr kr Årets resultat kr kr Summa eget kapital kr kr Avsättningar Reserverade medel kr kr Kortfristiga skulder Sker kr kr Upplupna RFV avgifter kr kr Övriga kortfristiga skulder kr kr Upplupna semesterlöner kr kr Upplupna soc.avg sem lön kr kr Förutbetalda intäkter 0 kr 0 kr Summa kortfristiga skulder kr kr Summa skulder och eget kapital kr kr Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser Inga

31 31 (100) Bokslutskommentarer Not 1. Intäkter Medlemsavgifterna avser distriktets del av den totala medlemsavgiften, vilken vi erhåller av partistyrelsen. Under punkten anslag ingår partistödet från landstinget, samt anslag från partiet centralt. Under punkten övriga intäkter ingår lönebidrag samt fakturerade intäkter från kopiering och porton, samt de anslag som erhållits för medfinansiering av kursverksamhet. Not 2. Kostnader Verksamhetens kostnader har i stort följt budget. En satsning på studier har påbörjats vilket gör kostnaderna för kursverksamheten har varit högre än budgeterat. Not 3. Aktier och andelar VF aktier värderade till 503 kr. Inventarier 1 kr. Not 4. Bankmedel Bank, avser verksamhetens ordinarie konto kr. Bank valet, avser för valet avsa pengar på särskilt konto kr. Avsättningskonto, avser konto där medel avss för placeras i Ethica StiftelseFond i Swedbank. Medlen är under året avsa i fonden. Kontots saldo vid årsskiftet är kr, vilket avser räntan för Fond Swedbank, avser pengar avsa till säkrande av personalkostnader. Till fonden är avs kr. Vid årsskiftet var fondens marknadsvärde kr.

32 32 (100)

33 33 (100)

34 Helén Pettersson Ibrahim Baylan Isak From Katarina Köhler Ordinarie ledamot Miljö- och Jordbruksutskottet Ersättare Utrikesutskottet Ledamot Naturvårdsverkets insynsråd Ledamot Jordbruksverkets insynsråd Länsbänksansvarig Vice ordförande Utbildningsutskottet Ordinarie ledamot i Kulturutskottet Ersättare Utbildningsutskottet Ordinarie ledamot Civilutskottet Ersättare Miljö- och Jordbruksutskottet Ersättare Trafikutskottet Suppleant Nordiska Rådet Motioner väckta under allmänna motionstiden Helén Pettersson Rätten till modersmålsundervisning Adoptivbarns rätt till trygghet Kvinnor och sjukförsäkringen (länsmotion) Mer konst till norra Sverige Sveaskogs arrendepriser A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad Öka insikten om skogens betydelse Avskaffa fideikommiss Faderskap via e-legitimation Statliga bidrag för personliga ombud Läsfrämjande Återinförande av den fria entrén till statliga museer En bok för alla och andra läsfrämjande åtgärder Den demokratiska medvetenheten hos unga

35 35 (100) Ta tillvara kulturhuvudstadsåret i Umeå Erkänn Palestina Sjukvård efter behov inte efter försäkring Ibrahim Baylan Öppenhet vad gäller finansiering av personvalskampanj vid riksdagsval Färjetrafiken till och från Holmön i Umeå kommun Kvarkentrafiken Katarina Köhler Inför barnkonventionen i svensk lag Asylprocesser och arbetskraftsinvandring Studiebesök i riksdagen Avsaknaden av åklagare i Skellefteå och Lycksele Erkänn Palestina Skadliga kemikalier i dricksven E4:ans dragning genom Västerbotten och Västernorrland E4 mellan Umeå och Skellefteå Isak From Behov av tidiga insatser i skolan Inlandsbanan som ett fungerande transportalternativ Stärk samordningsförbunden Umeå 2014 kan ge svenska näringar ny global konkurrenskraft Bättre finansieringslösningar ger Sverige fler jobb och nya företag Underlätta för bostadsbyggande i glesbygd Körkort ger jobb Bilbesiktning ska inte vara konkurrensuts Glasögon är en rättighet för alla barn med synfel Ordning på arbetsmarknaden Fungerande mobila digitala kommunikationer Öka insikten om skogens betydelse Skrota inte bilsporten Översyn av ersättningen för rovdjursskador Ta vara på björnköttet Säkrare björnkött med halvautomatiska vapen Arters status i habitatdirektivet Försäljning av viltkött Nationell snöskoterpolitik och utvecklad besöksnäring

36 36 (100) Tillgång till läkare och ambulanshelikopter i hela landet Miljöprövningar i gruv- och mineralindustri Mårdhundens etablering Säkra socialförsäkringarna Återinvestera i jobb och nya företag Avser motioner där ledamoten är förstanamn på motionen, samt de som man skrivit tillsammans med en övrig ledamot. Många motioner skriver vi ihop med skogslänen, och andra samarbetsnätverk i riksdagen, likväl som i våra utskottsgrupper, där vi bland annat skriver våra budgetmotioner. Dessa redovisas inte här, men samtliga finns tillgå på Utöver detta har länets riksdagsledamöter även deltagit i många interpellationsdeber, ärendedeber och frågestunder i riksdagens kammare, samt deltagit i ett stort antal möten, arbetsplatsbesök, deber och studiebesök i valkretsen. Slutord 2012 inleddes som ett turbulent år för vårt parti, och således även för riksdagsgruppen. Håkan Juholt meddelade sin avgång under våren, och Stefan Löfven valdes till ny ordförande. Detta ledde till några förändringar i riksdagsgruppens styre. När organisationen i gruppen nu har s sig, så känner vi vi har alla möjligheter sätta fokus på politiken. Och det behövs. Läget i landet har blivit alltmer allvarligt under året. Arbetslösheten har cementerats fast på skyhöga siffror. Skolpolitiken har havererat, och många unga människor lämnar skolan varje år utan fullständiga betyg ungdomar som vi sedan finner i statistiken över långtidsarbetslösa. Vuxenutbildningen dras ned, och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är i det närmaste obefintliga. Detta samtidigt som den finansiella krisen i EUområdet är djup, och vi ser hur varslen ökar i Sverige. Det finns ett stort behov av vår politik för minska klyftor, skapa arbeten och förbättra utbildningssystemen. Vi tar redan nu sikte på valrörelsen inför 2014 års val nu är det full fart framåt som gäller! Umeå i februari 2013 Helén Pettersson

37 37 (100) Under 2012 har diskussionen fortsättningsvis dominerats av åtgärderna inom projekt balans, det åtgärdspaket med strukturförändringar som antagits för minska landstingets ekonomiska underskott. Trots ett emellanåt påfrestande debklimat kan vi konstatera åtgärderna ändå ger ett gott resultat. Ekonomin går åt rätt håll, och den väg vi har valt med mer samverkan mellan landstinget och kommunerna får allt fler anhängare. I slutet av året tydde däremot det mesta på det blir en folkomröstning i landstinget, det första i sitt slag i landets historia, som följd av Doroteaupprorets namninsamling. Vid sidan av den mediala deben har vi forts arbeta för landstingets vision om Västerbotten ska ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Allt arbete, inom folkhälsa, primärvård och specialistvård, handlar om nå den visionen. Vi socialdemokrater har under året utgjort den styrande majoriteten tillsammans med Miljöpartiet. Vår egen gruppstyrelse har sammanträtt tolv gånger och fullmäktigegruppen har haft möten vid sju tillfällen. I augusti gjorde hela gruppen en studieresa till Skåne för lära oss om deras verklighet och hur de har arbetat med frågor kopplade till regionbildning. I samband med den resan hade vi också en gruppdag då vi diskuterade framtidens vård i Västerbotten. Under fullmäktigegruppens möten har Stefan Bergman varit ordförande, Harriet Hedlund vice ordförande och Britt-Louise Ericsson sekreterare. Gruppstyrelsen har bestått av Peter Olofsson (ordförande), Karin Lundström, Erik Bergkvist, Kenneth Andersson, Harriet Hedlund, Janeth Lundberg, Marita Fransson, Nina Loughlin, Maria Lindberg (partidistriktets 1:a ombudsman), Britt-Louise Ericsson (sekreterare) samt de politiska sekreterarna Moa Brydsten och Björn Wiechel. Umeå i januari 2013 Landstingsgruppens styrelse

38 38 (100) S-kvinnor har engagerat sig i många olika frågor under året. Att nämnas är barnfigdomen, miljöfrågor, internationella frågor, kvinnors rätt till heltid, och som alltid så har jämställdhetsfrågor alltid legat till grund för vårt agerande. Flera seminarier har organiserats runt om i länet och många utåtriktade aktiviteter har genomförts. Dessa ibland i samarbete med partiet, ibland själva. Den internationella kvinnodagen, 8 mars, firades på olika sätt i klubbarna. Det vi märker är vi får ett bättre genomslag hos yngre kvinnor när vi profilerar oss i miljöfrågor, barnfigdomen och internationella frågor. Unga kvinnor är intresserade av detta och det har också märkts när vi försöker värva medlemmar. Vi hoppas bli bättre på medlemsvärvning under nästa år med hjälp av våra nya unga medlemmar. Vi vet de frågor s-kvinnor driver och de olika program vi har raherar kvinnor. Vi driver deras frågor. Vi vill tacka partidistriktet för ett gott samarbete under året med en förhoppning om ett lika gott under kommande år. Skelleftehamn i januari 2013 Britta Rådström ordförande SSU Västerbotten har under året främst ägnat sig åt få igång nya klubbar samt ge dem förutsättningar vara självständiga och ha bra verksamhet. Vi har också arbetat mycket med få rutiner på våra grundkurser och skola våra medlemmar. Detta har gett effekt. SSU Västerbotten växer sig starkare. Vi blir fler, skolar våra medlemmar och får aktivare klubbar. Det ger medlemmarna och organisationen allt bättre förutsättningar förändra sina liv och sin omvärld.

39 39 (100) Under året har vi ökat vårt medlemsantal med nästan 100 nya SSU:are, och vi har genomfört fler grundkurser än på länge. Sammantaget står vi starkare inför de kommande valrörelserna. Umeå i februari 2013 Björn Wiechel Ordförande VF Intressenter AB representerar de fackliga och politiska organisationernas ägande i Folkbladet som är 9 procent av bolaget. I april 2012 sjöses den nya designen av papperstidningen. Under året har vi även gjort om webbplatsen folkbladet.nu och lanserat den nya bloggportalen blogg.folkbladet.nu enligt den nya designen. I samband med vi lanserade den nya tidningen bytte vi namn från Västerbottens Folkblad till Folkbladet Västerbotten. Folkbladet är det som kommuniceras inom Västerbottens län. Utanför länsgränserna använder vi Folkbladet Västerbotten för särskilja oss mot andra tidningar som heter Folkbladet. Syftet med namnändringen är ett stort positioneringsprojekt som inleddes 2010 inom VK-koncernen. Det analysmaterial vi hade inför det arbetet visade många läsare uppfade VF och VK som väldigt lika - i princip utbytbara. Dels var de båda företagsnamnen väldigt lika, dels hade vi exakt samma upplägg och struktur i tidningarna. Eftersom Folkbladet är den mindre aktören var det naturligt vi skulle finna en ny position. Därför har vi ändrat strukturen i tidningen och också bytt företagsnamnet för renodla vårt varumärke. Tidigare kommunicerade vi olika namn, VF, Västerbottens Folkblad och Folkbladet. Nu är det enbart Folkbladet som gäller. Vi heter ju också sedan tidigare folkbladet.nu på nätet. Annonsintäkterna för print för Folkbladets och VK:s annonspaket gick ner under Minskningen var 8 procent, motsvarande totalt 9,6 miljoner kronor för de båda tidningarna. Två anledningar är lågkonjunkturen som slog till redan i september samt ökad konkurrens på marknaden. Det positiva är

40 40 (100) de totalt cirka 200 avtalskunderna nära nog till 100 procent har valt teckna nya avtal för De digitala annonsintäkterna nådde ungefär samma nivå som under föregående år. Avvikelsen mot fjolåret är -1 procent, vilket motsvarar kronor totalt för Folkbladet och VK. Detta ska jämföras med föregående år då webbintäkterna ökade med 23 procent. Folkbladets webbintäkter motsvarar cirka tkr. De främsta intäkterna kommer från displayannonser (banners) via lokal försäljning samt den försäljning som genereras från Mediekompaniet Upplagetappet blev större än budgeterat under Trenden ligger på ett stadigt tapp på 5 procent under budget. Det ackumulerade tappet mellan januari och november 2012 är drygt 8 procent. När TS-siffrorna presenteras i slutet av februari bedömer vi upplagan hamnar på exemplar mot budgeterade exemplar. Det motsvarar ett tapp på exemplar jämfört med fjolåret. Upplageutvecklingen är forts bekymmersam. Under året har vi även rekryterat ny politisk chefredaktör efter Lena Sandlin slutat. Den 3 december tillträdde Fredrik Jansson på posten. Umeå i februari 2012 Maria Lindberg Vd

41 41 (100) Umeå(s)kvinnoklubb c/o Birgitta Mukkavaara Målargränd 3M Umeå Till Partidistriktets styrelse Västerbotten Interpellation till Distriktskongressen Sveriges Kvinnolobby har tillsammans med sina medlemsorganisationer, fackförbund och partiernas kvinnoförbund, inlett ett historiskt brett samarbete för uppmärksamma löneskillnaden mellan kvinnor och män. Samarbetet går under namnet 15:52-rörelsen (tidigare 15:51-rörelsen) och syftar till den tidpunkt på dagen då kvinnor slutar få betalt (räknat på en arbetsdag från 8 till 17). Kampanjen "Lön hela dagen" fortsätter i år. S-kvinnor är en av flera organisationer som stödjer kampanjen, som i år bytt namn till 15:52-rörelsen eftersom kvinnor arbetar 1 minut mer betalt än förra året. I denna takt tar det dock 68 år innan vi når målet om jämställda löner! Det har gått ett år sedan rörelsen bildades. Sedan dess har lönegapet mellan kvinnor och män minskat med 0,2 procentenheter. Löneskillnaden mellan könen är idag 14,1 %. Räknat på en arbetsdag mellan innebär det kvinnor arbetar gratis efter kl. 15:52. Varje dag. 15:52-rörelsens långsiktiga mål och krav: - Lika lön för lika och likvärdigt arbete - Att bidra till jämställda löner blir en viktig väljarfråga Att bidra till kvinnor får lön hela dagen Umeå s-kvinnoklubb önskar få en redovisning hur Partidistriktets styrelse samt Riksdagsledamöterna i Västerbotten avser agera för skapa förutsättningar så 15:52-rörelsens långsiktiga mål och krav förverkligas. Umeå dag som ovan Umeå (s)kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara

42 42 (100) 12 Medlemsavgift Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta avgiften till Västerbottens partidistrikt fastställes till 50 kronor/år. Ur avgiften ska 30 kronor/år placeras i valfonden. avgiften för organisationsansluten facklig organisation behålls oförändrad för Mandatperiod för valberedning För underlätta för valberedningen arbeta långsiktigt föreslår styrelsen kongressen besluta partidistriktets valberedning fr.o.m. distriktskongressen 2015 väljs på 4 år partidistriktets valberedning väljs detta år på 2 år 12 Motionshantering till partikongress Då distriktskongressen ej har nomineringsrätt till partikongressen föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta alla motioner till partikongressen ska behandlas och skickas in av distriktsstyrelse eller arbetarekommun distriktskongressen inte beslutar om motioner till partikongressen

43 43 (100) 18 Valkonferens 2014 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta landstingsråden utses på valkonferens valkonferensen hålls 18 januari i Lycksele 18 Distriktskongressen 2014 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta förlägga 2014 års kongress till den 5-6 april 2014 i Umeå motioner till kongressen ska vara partidistriktet tillhanda senast den 17 januari 2014 ombudsfullmakter ska vara partidistriktet tillhanda senast den 17 januari 2014 nomineringar till val som förrättas av kongressen ska vara partidistriktet tillhanda senast den 17 januari 2014 interpellationer till kongressen ska vara partidistriktet tillhanda senast den 14 februari 2014

44 44 (100) Kyrkopolitiska utskottet förslår distriktskongressen fastställa följande stiftspolitiskt program inför kyrkovalet 2014: 1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar! 2. Förena goda traditioner med nytänkande så fler känner sig delaktiga! 3. Håll våra kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdare! Inom Luleå stift vill vi fortsätta utveckla möjligheten till ideella engagemang och volontärverksamheter. Svenska kyrkan är, och kommer vara, präglad av människors behov av vara delaktiga och behövda. Det vill vi öka tillsammans med de människor som finns i våra församlingar! 4. Visa kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan! 5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling! 6. Vara drivande i religionsdialog och i arbetet mot mobbning och rasism! Inom Luleå stift vill vi särskilt verka för stoppa utvecklingen mot benämna samhällsproblem i allmänhet som integrationsproblem! Arbetslöshet, försämrade skolresultat, ökande klassklyftor och ojämlikhet drabbar många. Vi kommer ta vårt ansvar för bekämpa fördomar! 7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden! 8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet! 9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna! Inom Luleå stift vill vi socialt arbete ska genomsyra allt vi gör. Vi vill bryta ensamhet och social nöd. Vi vill fortsätta i samarbete med andra organisationer öppna Svenska kyrkan för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. 10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället! 11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda! 12. Bedriva diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap! Inom Luleå stift vill vi särskilt lyfta fram Svenska kyrkans lokaler ska uppfas som en tillgång för alla medlemmar. Vi vill även fortsättningsvis anpassa och fördela vår ekonomi efter behoven, bland annat genom administrativ samverkan och strukturförändringar. Prioriterat är verksamheterna nära människorna på lokal nivå.

45 45 (100) Kyrkopolitiska utskottet förslår distriktskongressen besluta Fastställa följande lista till kyrkomötet för Socialdemokraterna i Luleå stift. 1. Levi Bergström, Umeå 66 år Umeå Ak 2. Maria Johansson Berg, Luleå 49 år Luleå Ak Skellefteå Ak 4. Agneta Eriksson, Piteå 55 år Piteå Ak 5. Lennart Åström, Harads 60 år Boden Ak 6. Jenny Andersson, Umeå 36 år Umeå Ak 7. Bo Isaksson, Kiruna 71 år Kiruna Ak 8. Karin Norlander, Lycksele 70 år Lycksele Ak 9. Andreas Wallgren, Luleå 29 år Luleå Ak 10. Titti Ådén, Umeå 54 år Umeå Ak 11. Stefan Hortlund, Älvsbyn 55 år Älvsbyn Ak 12. Marie Louise Marsjögård, Vännäs 61 år Vännäs Ak 13. Ove Stenlund, Malå 70 år Malå Ak 14. Monica Öhman, Kalix 70 år Kalix Ak 15. Ingemar Rehnman Johansson, Luleå 61 år Luleå Ak 16. Monica Köpsen, Vilhelmina 68 år Vilhelmina Ak 17. Hans Marklund, Skellefteå 62 år Skellefteå Ak 18. Inga-Lisa Johannesson, Haparanda 70 år Haparanda Ak 19. Leif-Göran Johansson, Storuman 68 år Storuman Ak 20. Gunilla Lundström, Skellefteå 49 år Skellefteå Ak 21. Kurt Lampinen, Övertorneå 70 år Överkalix Ak 22. Emilia Wallin, Umeå 22 år Umeå Ak 23. Andreas Pettersson, Luleå 20 år Luleå Ak 24. Lena Vikberg, Piteå 50 år Piteå Ak 25. Ralph Höber, Holmsund 64 år Umeå Ak 26. Irene Gustafsson, Boden 73 år Bodens Ak Övr. nominerade: Leif Rönnqvist, Arjeplog, Sture Köhler, Gällivare,(avsagt sig) Tryggve Kenttä, Haparanda, Lennart Nyman, Kalix, Tea Liikavainio, Kiruna, Majlis Thorneus, Kiruna, Christer Karlsson, Kiruna, Maivor Johansson, Kiruna, Tord Wiklund, Kiruna, Margareta Stålnacke, Kiruna, Maritha Meethz, Luleå, Eva Hedesand-Lundqvist, Luleå, Margaretha Lindbäck Luleå, Rolf Kjell, Luleå, Britt-Marie Henriksson, Luleå, Yngve Mettävainio, Luleå, Marja Zackari, Luleå, Bertil Henriksson, Luleå, Helen Lundberg, Luleå, Gertrud Sunneman, Luleå, Lena Vikberg, Piteå, Lars Gunnar Jonsson, Piteå, Annica Brännmark, Älvsbyn, Reidar Gustavsson, Älvsbyn, Astrid Wolff Feychting, Umeå, Anders Löfgren, Umeå, Birgitta Holmgren, Umeå, Alf Linden, Umeå, Marie-Louise Nilsson, Umeå, Torbjörn Lindquist, Roland Samuelsson, Umeå, samt Stanley Olofsson, Vilhelmina

46 46 (100) Kyrkopolitiska utskottet förslår distriktskongressen besluta Fastställa följande lista till stiftsfullmäktige för Socialdemokraterna i Luleå stift, valkrets Norrbotten. 1. Maria Johansson-Berg, Luleå 49 år Luleå Ak 2. Lennart Åström, Boden 60 år Boden Ak 3. Sirpa Bäckström, Kiruna 49 år Kiruna Ak 4. Peter Roslund, Piteå 60 år Piteå Ak 5. Eva Hedesand Lundqvist, Luleå 64 år Luleå Ak 6. Stefan Hortlund, Älvsbyn 55 år Älvsbyn 7. Sandra Dahlberg, Piteå 31 år Piteå Ak 8. Folke Hieta, Pajala 69 år Pajala Ak 9. Irene Gustavsson, Boden 73 år Boden Ak 10. Andreas Pettersson, Luleå 20 år Luleå Ak 11. Irene Utterström, Kalix 68 år Kalix Ak 12. Staffan Wylinder, Kiruna 63 år Kiruna Ak 13. Birgitta Gidblom, Gällivare 67 år Gällivare Ak 14. Dick Holmström, Arvidsjaur 71 år Arvidsjaur Ak 15. Marita Meethz, Luleå 52 år Luleå Ak 16. Tryggve Kenttä, Haparanda 72 år Haparanda Ak 17. Tea Liikavainio, Kiruna 71 år Kiruna Ak 18. Dan Burström, Piteå 67 år Piteå 19. Annica Brännmark, Älvsbyn 44 år Älvsbyn 20. Andreas Wallgren, Luleå 29 år Luleå Ak 21. Margareta Pohjanen, Gällivare 72 år Gällivare Ak 22. Lennart Nyman, Kalix 72 år Kalix Ak 23. Inga-Lisa Johannesson, Haparanda 70 år Haparanda Ak 24. Rolf Kjell, Luleå 45 år Luleå Ak 25. Margareta Hansson, Boden 74 år Boden Ak Övriga nominerade: Gerd Forsén, Boden, Catinka Lövgren, Boden, Sture Köhler, Gällivare (avsagt sig), Lars Pesula, Haparanda, Olof Mukka, Kiruna, Marianne Baas, Kiruna, Hugo Haara, Kiruna, Majlis Thorneus, Kiruna, Tord Wiklund, Kiruna, Elsy Fjällborg Malaska, Kiruna, Christer Carlsson, Kiruna, Margaretha Lindbäck, Luleå, Yngve Mettävainio, Luleå, Helen Lundberg, Luleå, Ola Jönsson, Luleå, Kerstin Olsson, Luleå, Bertil Henriksson, Luleå, Britt-Marie Henriksson, Luleå, Arne Öhman, Luleå, Yvonne Bergqvist, Luleå, Marja Zackari, Luleå, Hjördis Jönsson, Luleå, Gertrud Sunneman, Luleå, (avsagt sig), Ingemar Rhenman-Johansson, Luleå,(avsagt), Margit Johansson, Piteå, Lars-Gunnar Jonsson, Piteå, Lennart Gustavsson, Piteå. Örjan Wallon, Piteå samt Reidar Gustavsson, Älvsbyn (ersättare)

47 47 (100) Kyrkopolitiska utskottet förslår distriktskongressen besluta Fastställa följande lista till stiftsfullmäktige för Socialdemokraterna i Luleå stift, valkrets Västerbotten. 1. Lars Sandberg, Umeå 64 år Umeå Ak 2. Gerd Johansson, Skellefteå 60 år Skellefteå Ak 3. Erland Johansson, Storuman 73 år Storuman Ak 4. Emilia Wallin, Umeå 22 år Umeå Ak 5. Klas Bergman, Skellefteå 46 år Skellefteå Ak 6. Densy Alenius, Sorsele 68 år Sorsele Ak 7. Roland Andersson, Lycksele 62 år Lycksele Ak 8. Rosmarie Lundberg, Skellefteå 56 år Skellefteå Ak 9. Georg Andersson, Umeå 76 år Umeå Ak 10. Titti Ådén, Umeå 54 år Umeå Ak 11. Ronny Peterson, Nordmaling 70 år Nordmaling Ak 12. Signhild Norrman, Vännäs 64 år Vännäs Ak 13. Max Fredriksson, Vilhelmina 55 år Vilhelmina Ak 14. Annika Grahn, Skellefteå 55 år Skellefteå Ak 15. Jan Persson, Norsjö 46 år Norsjö Ak 16. Astrid Wolff Feychting, Umeå 45 år Umeå Ak 17. Roland Samuelsson, Umeå 62 år Umeå Ak 18. Gunilla Lundström, Skellefteå 49 år Skellefteå Ak 19. Ove Stenlund, Malå 70 år Malå Ak 20. Jenny Andersson, Umeå 36 år Umeå Ak 21. Anders Dahlqvist, Vännäs 64 år Vännäs Ak 22. Marie-Louise Nilsson, Umeå 74 år Umeå Ak 23. Glenn Sjöström, Umeå 55 år Umeå Ak 24. Levi Bergström, Umeå 66 år Umeå Ak 25. Alf Backström, Storuman 70 år Storuman Ak Övriga nominerade: Ralph Höber, Torbjörn Lindquist, Örjan Aronsson, Owe Persson och Alf Linden alla Umeå

48 48 (100) Nr Motion Arb.kom. 1. CopySwede och privatkopieringsersättningen Robertsfors 2. Inför nätneutralitet i Sverige Robertsfors 3. Avskaffa datalagringsdirektivet Robertsfors 4. Fria preventivmedel Robertsfors 5. Motion ang. läkemedelsförsäkringen Åsele 6. Nej till vinster i välfärden Umeå 7. Angående stafettläkare Skellefteå 8. Kvinnosjukdomen Endometrios Skellefteå 9. Gemensamt ägande av infrastruktur Robertsfors 10. Ang. våra telefonförbindelser i Södra Lapplands fjällvärld 11. Motion ang stöd till ideella org. som arbetar med trafiksäkerhet Vilhelmina Umeå 12. Posten för vem Vilhelmina 13. Socialt företagande Storuman 14. Inrättande av fond för mindre markägare ang älgbetesskador 15. Förskola för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga Vilhelmina Umeå

49 49 (100) 16. Motion ang delgivning Skellefteå 17. Våra råvaror, en enorm sk Vilhelmina 18. Distriktskongressens förläggning Norsjö 19. Tillfällig arbetskadelivränta som prövas på nytt Umeå 20. Motion ang samtal med arbetsgivare Skellefteå Johan Söderling Mikael Berglund Karin Malmfjord Erik Bergkvist Helén Pettersson Katarina Köhler Åke Nilsson Isak Frohm Peter Olofsson Harriet Hedlund Marita Fransson Janeth Lundberg Bert Öhlund Lilly Bäcklund Per-Erik Johansson Gun Ivesund Caisa Abrahamsson Lennart Holmlund Mikael Lindfors Dessa grupper kommer gälla vid utskottsdiskussionerna på distriktskongressen.

50 50 (100) Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun I Sverige finns idag en privat ekonomisk förening med rätt ta ut vad som i praktiken är en sk på vissa varor. Denna förening heter CopySwede och har rätt ta ut en privatkopieringsersättning på varor särskilt ägnade för privatkopiering. När det här infördes på 80 talet var den mindre kontroversiell, de varor som då avsågs var VHS och kassetband. Dessa produkter kunde säljas tomma och användas för spela in TV- och radioprogram samt kopiera den musik och film man köpt i affär. I dagsläget ser det annorlunda ut. Idag finns denna avgift på allt från CD/DVD skivor och MP3spelare till externa hårddiskar och USB minnen. CopySwede är även inne på mobiltelefoner med möjlighet spela upp ljud är särskilt ämnade för privatkopiering. När detta skrivs, , ligger det ett mål hos Lunds tingsrätt där CopySwede har dragit Sony Mobile inför domstol för dom inte har betalt denna avgift till CopySwede. Detta gäller mobiltelefoner med inbyggt minne och med möjlighet spela upp musik i telefonen. Här någonstans har CopySwede fått storhetsvansinne. Att MP3spelare och CD/DVD skivor berättigar till privatkopieringsersättning finns det en viss logik i, men sen gå på USBminnen och externa hårddiskar blir något svårsmällt men med viss logiskt trixande går det förstå. Därmed inte sagt dom tänkt rätt, då användningen av dessa produkter till största delen består av lagra egenproducerat material som semesterbilder eller film på barnen. Att Copyswede sen anser mobiltelefoner med inbyggt minne skulle vara särskilt ämnade för privatkopiering visar hur befängd lagstiftningen och CopySwede är. Att skaparna av upphovsrättskyddat material ska få betalt för det dom gör är självklart, lika självklart är det privatpersoner ska kunna kopiera dom alster dom köper. Här uppstår en konflikt som måste lösas, hittills har den lösts med hjälp av CopySwede och privatkopieringsersättning på produkter särskilt ämnade för privatkopiering. Detta fungerar uppenbarligen inte längre, det krävs en omarbetning av lag 1960:729. Med anledning av ovanstående yrkar jag därför: distriktskongressen antar motionen som sin egen.

51 51 (100) distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omarbetning av lag 1960:729 i motionens anda. distriktet skickar motionen till nästa partikongress med sats 4. SAP verkar för en omarbetning av lag 1960:729 i motionens anda. Robert Lindgren Antagen av Robertsfors Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 1 I motionen beskriver motionären hur en lagstiftning blivit föråldrad men hur den ändå tillämpas på tekniker och tjänster som inte fanns i sinnevärden när lagen skrevs. Frågan om hur upphovsrättsinnehavare ska få ersättning när deras verk används måste lösas och vissa lösningar finns redan på plats. Den gamla kasettbandssken är dock dålig då den idag används på nya tekniker där träffsäkerheten är mycket mindre. Lagen bör därför omarbetas eller eventuellt upphöra gälla. Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta -sats 1,2 och 4 bifalls -sats 3 avslås Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun För de som varit uppmärksamma och läser dom avtal dom skriver på finns det i nästan alla avtal om mobil datatrafik till mobiltelefoner en klausul som säger något i stil med följande. "Detta abonnemang får inte användas till IPtelefoni." I praktiken har detta varit en papperstiger som ingen har brytt sig om. Förrän nu. Telia meddelade i början av Maj 2012 dom kommer stoppa IP-telefoni (exempel Skype) för de som inte betalar för få använda tjänsten i deras nät.

52 52 (100) Anledningen till de börjar med detta nu är flera. Den första och och största anledningen är de anser sig förlora pengar på IP-telefoni. Människor ringer via sitt dataabonnemang istället för via telefonabonnemanget, då det är billigare. Dom har nu tagit tillbaka förslaget, men det här visar stora kommunikationsbolag har möjligheten begränsa vår tillgång till fri information. Så det verkliga problemet ligger inte i dom försöker spärra en tjänst som IP- telefoni i ett viss typ av abonnemang Det verkliga problemet ligger i vad som kan bli nästa sak de blockerar! IP-telefoni i alla typer av abonnemang, då dom rent krasst förlorar pengar på det också? Videosajter som You-Tube eller SVT-Play, då man kan prenumerera på en videotjänst som de kan tjäna pengar på? När vi köper ett Internet abonnemang köper inte vi en tjänst där vi kan komma åt vissa särskilt utvalda delar av Internet och där andra delar kostar extra. Vi köper en tjänst som ger oss tillgång till alla delar av Internet. Det Telia försökte göra och som andra säkert kommer försöka är dela upp Internet och prioritera vissa delar framför andra. Vem vet, i framtiden kanske all trafik som går från Telenors nät till Telias prioriteras bort av Telia för det inte är trafik från deras egna tjänster. Kontakt till Telenors nät är en extra tjänst du får köpa till. Det är inte det Internet vi vill se i framtiden. Vi vill se ett Internet där alla kan kommunicera med alla, på alla tänkbara och otänkbara sätt, där ingen trafik prioriteras framför någon annan, där inga tjänster filtreras bort varken av stat eller tjänsteleverantör. Nätneutralitet betyder dom som äger ett nätverk har skyldigheten transportera all data som kommer in i nätet på samma villkor, oberoende av vilken typ av data det är. Nätneutralitet förhindrar alltså restriktioner på innehåll, avsändare, mottagare, plform, typ av utrustning som kan anslutas till nätet och vilken form av kommunikation som är tillåten. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: Robertsfors arbetarekommun antar motionen i sin helhet. Robertsfors arbetarekommun skickar motionen med sats 3-8 till distriktskongressen 2013 som sin egen. Distriktskongressen antar motionen i sin hela helhet.

53 53 (100) Distriktet verkar för införandet av nätneutralitet i Sverige. Distriktets riksdagsledamöter verkar för införandet av nätneutralitet i Sverige. Distriktskongressen skickar motionen med satserna 7 och 8 till nästa partikongress som sin egen. nätneutralitet införs i Sverige. SAP verkar för införandet av nätneutralitet i Sverige. Robert Lindgren Antagen av Robertsfors Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 2 Som motionären mycket riktigt påpekar så har vi ett problem på både telefon och bredbandsmarknaden i Sverige. Några små men stora aktörer dominerar marknaden och har som strategi skapa monopolsituationer för sina kunder. De vill äga och kontrollera hela kedjan från kabelnät och mobilmaster till tjänsteutbudet och innehållet i tjänsterna. Det vore som om köpet av en Samsung TV skulle göra man bara kan se program som Samsung har godkänt, samt betala till Samsung för sitt TV tittande. Med andra ord, en absurd situation är på väg bli dominerande inom dessa områden där Sverige vill utvecklas och vara världsledande. Motsatsen till monopoliseringen är öppna neutrala nät. I Västerbotten finns en mycket bra struktur med öppna stadsnät, öppna byanät och AC-net. Vi vet tjänsteutvecklingen går snabbast i öppna nät och möjligheten för kunderna få det man vill ha blir större. Tyvärr så pågår en livlig aktivitet bland de stora operatörerna med försöka köpa upp de fria stadsnäten och införliva dem i sitt monopoltänkande. Ett mycket viktigt beslut som borde fas är snarast genomföra en delning av Telia i en nationell eller nordisk infrastrukturdel och en internationell och tjänstedel. Den delningen skulle varit gjord för femton år sedan men är fortfarande i hög grad meningsfull.

54 54 (100) Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta -sats 1-5 och -sats 7 bifalls -sats 6 avslås Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun Dagens samhälle är ett samhälle som bygger till stor del på elektronisk kommunikation. Det ger en möjlighet till omedelbar kommunikation mellan individer. Idéer och information färdas med tankens fart över vår värld. Men det finns en baksida med den snabba elektroniska kommunikationen. Allt kan kartläggas. EU-parlamentet beslutade den 15 mars 2006 anta datalagringsdirektivet (DLD) efter terrordåden i Madrid 2004 och London Direktivet är nu Svensk lag. Direktivet är tvetydigt och går tolka på flera sätt. Regeringens tolkning är all elektronisk kommunikation måste loggas och sparas i 6 månader för kunna användas i en eventuell förundersökning av polisen. All elektronisk kommunikation, smaka på de orden. Innebörden är alla människor med ett internetabonnemang, eller för den delen ett telefonabonnemang, blir övervakade så snart de surfar eller ringer. Övervakningen i Sverige är idag på en skala som skulle ha fått östtyska Stasi drägla av avund. Med dagens utveckling av sociala medier och smarta mobiler har verkligheten blivit de flesta av oss alltså bär på en personlig fotboja, och därefter kan den med intresse, kunskap och rätt verktyg kartlägga vem som helst av oss. Var du handlar, vilka bloggar du följer och med vem du tar en fika. Med teknologin, i kombination med FRA och DLD, har vi kommit nära ett totalt övervakningssamhälle. Potentialen sträcker sig långt längre än kunna skydda oss medborgare från terrorism. Vem vet vad som kan hända om den potentialen faller i orätta händer? All form av kommunikation är övervakad idag, utom en. Gamla hederliga brev

55 55 (100) som skickas med posten. Dessa levereras över hela Sverige med bara två kriterier. En existerande adress och korrekt porto. Vem som skickar brev till vem bryr sig ingen om. Precis som vi menar det ska vara i en demokrati. Att kunna kommunicera utan bli övervakad är en mänsklig rättighet enligt artikel 12 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Så låt nu den elektroniska kommunikationen vara lika fri som pennan och pappret, och gör verklighet av även den ska omfas av artikel 12. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: Robertsfors arbetarekommun antar motionen i sin helhet.. Robertsfors arbetarekommun skickar motionen med sats 3-7 till distriktskongressen 2013 som sin egen. distriktskongressen antar motionen i sin helhet. distriktskongressen skickar motionen med sats 6 och 7 till nästa partikongress som sin egen. distriktets riksdagsledamöter verkar för avratifiserandet av datalagringsdirektivet. SAP verkar för avratifiserandet av datalagringsdirektivet. datalagringsdirektivet avratifiseras. Robert Lindgren Antagen av Robertsfors Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 3 Frågan om Datalagringsdirektivet (DLD) har flitigt diskuterats i Sverige och Europa de senaste åren. Frågan ställer många principer och intressen mot varandra samtidigt som den tekniska och innehållsliga utvecklingen pågår i snabb takt. En viktig fråga är ju vilket förtroende vi överhuvudtaget ska ha för internet erbjuder oss integritet, med eller utan DLD. Trots krypteringar och annan teknik så är det som avsändare svårt veta om någon annan tar del av det som man skickar och tar emot. Om man ska jämföra med posten så är det

56 56 (100) närmaste man kommer ett vykort men med skillnaden det kan ha kopierats och sänts vidare och anslagit på anslagstavlor världen runt. Internet är alltså inte särskilt lämpat för strikt konfidentiell information och kommunikation. Det är även svårt vara helt utan reglering på området. Nu finns ett regelverk där bestämmelser finns för hur man får inhämta, lagra och hantera insamlad information. Jag tror inte någon vill detta ska vara oreglerat. Att inhämta och lagra trafik är inte särskilt svårt eller dyrt för den som kan tekniken. Risken information hamnar i felaktiga händer är alltså större utan regelverk. Det argument som dock regleringen tyngst vilar på är samhällets intresse av kunna förebygga och beivra brottslighet. I takt med tekniken för kommunikation utvecklats så har den även blivit ett effektivt verktyg för kriminella genomföra sin verksamhet. Det handlar inte bara om terrorism och ekonomisk brottslighet. En del av kriminaliteten är den nya tekniken används för kränka, hota och trakassera individer eller grupper. Ett stort demokratiproblem och vi har sett misshagliga exempel på kvinnor som är aktiva i samhällsdeben utsätts för hatkampanjer och fruktansvärda hot. Ett annat avskyvärt område är de personer som genomför och dokumenterar sexuella övergrepp på barn för sedan sprida resultatet via internet så offrens kränkning blir både internationellt och för alltid tillgängliga för de som njuter av ta del av dessa vederstyggliga alster. Att hoppas på internet genom någon självsanering eller annan frivillig mekanism skulle befrias från de avarter som i nuläget tycks växa är hoppas på för mycket. Risken som finns, och som alltid finns i oreglerade eller anarkistiska system är de starka blir starkare och de svaga drabbas. Lagstiftning behövs och ska givetvis reglera så informationen hanteras med höga krav på skydda integritet och motverka missbruk såsom kommersiella företag kan utvecklas till en egen rättsapparat. Det som därtill behövs är större polisiära insatser och fällande domar mot de som begår grova brott via nätet. En kränkning är inte på något sett mindre allvarlig för den skett elektroniskt, tvärtom, den sprids snabbare och kan finnas kvar för allmän beskådan i mycket lång tid. Att försvara den personliga integriteten måste för oss socialdemokrater innebära vi ska motverka människor blir utsa för brott, vi ska upptäcka och beivra kränkningar mot individens fri- och rättigheter och vi

57 57 (100) ska skydda och stödja de som utss för brott så de inte behöver fortsätta leva rädda och ofria även efter den rättsliga processen. De ska känna rättvisan står på deras sida. Gör vi inte det är talet om personlig integritet inte något annat än tomt prat och ett hån mot de som utsätts. Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta motionen avslås Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun Priset för preventivmedel skiljer sig stort över landet, från helt gratis i Norrbotten till fullt pris i Västerbotten. Det här får vitt spridda följder, allt från fler aborter till ökad spridning av könsjukdomar. Detta då åldern för sexualdebuten är låg är vanskligt. Om man vid tidig ålder debuterar med oskyddad sex är risken större inte skyddar sig i framtiden och då blir smittad av någon sjukdom eller blir gravid. Preventivmedel i form av kondomer är det bästa skyddet mot både graviditet och sjukdom, alternativet p-piller eller liknande skyddar mot graviditet men inte mot sjukdom men är bättre än inget alls. Kostnaden för preventivmedel ska inte vara en avgörande fråga till om man ska bli gravid eller blir smittad av könsjukdom. Lägg där till kostnaden för samhället i form av aborter och behandling av könssjukdomar minskar om det finns fri tillgång till preventivmedel så blir det en positiv effekt även ekonomiskt. Låt därför både kondom och p-piller eller liknande medicin, för män som kvinnor vara fritt tillgängligt för alla som anser sig behöva dessa. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: distriktskongressen antar motionen i sin helhet. distriktskongressen skickar motionen till nästa kongress med satsen 4 som sin egen. distriktets representanter arbetar för fria preventivmedel i motionens anda.

58 58 (100) SAP arbetar för fria preventivmedel i motionens anda. Robert Lindgren Antagen av Robertsfors Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion nr 4 Kostnader för preventivmedel skiljer sig över landet när det gäller p-piller för de yngre kvinnorna. Subventionerna har dock inte automatik minskat antalet tonårsaborter. Västerbotten har ett lågt antal aborter trots p-piller inte har subventionerats. Den ökning som skett under 2012 är bland kvinnor över 30 år. Det finns nu också ett förslag vissa p-piller ska subventioneras till de yngre så det blir mera lika i landet. Den förändringen kommer kosta Västerbottens läns landsting ett antal miljoner genomföra. Kondomer delas ofta ut gratis i Västerbotten via ungdomsmottagning / ungdomshälsa, skolsköterskor, studenthälsan och vid arrangemang av olika slag. Det går också via Gratiskondomer.nu vinna kondomer som skickas hem. Kondomer finns också köpa på många ställen i samhället och är därmed ett lättillgängligt preventivmedel som skyddar både mot oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Hittills har landstingen inriktat det förebyggande arbetet mot den yngre delen av befolkningen och det känns viktigt fortsätta med det arbetet. Ett arbete som i Västerbotten bedrivs på ett mycket bra sätt. Det är viktigt fortsätta med det förebyggande arbetet bland våra unga medborgare, det är ett prioriterat område. Motionären föreslår alla preventivmedel och i alla åldrar ska vara gratis. Det är en mycket stor kostnad som skulle tränga undan andra viktiga läkemedel mm. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskonferensen avslå motionen Motionär: Roger Jakobsson, Åsele arbetarekommun

59 59 (100) Sedan några år byter apoteken ut läkemedel till billigare läkemedel! Det är inte alla dessa som omfas av läkemedelsförsäkringen. Detta kan innebära om brukarna får några skador, så finns det ingen försäkring som gäller. Därför föreslår jag årskonferensen beslutar verka för alla läkemedelsbolagen skall vara anslutna till läkemedelsförsäkringen S-riksdagsledamöterna från Västerbotten verkar i motionens anda Västerbottens partidistrikt tar den som sin egen Roger Jakobsson Åsele arbetarekommun har antagit motionen som sin egen Distriktsstyrelsens svar till motion nr 5 Läkemedelsförsäkringen kom till i slutet på 70-talet som ett resultat av en statlig utredning. Till skillnad från de produktansvarsförsäkringar som läkemedelsbolag brukar ha, så kan läkemedelsförsäkringen ge ersättning även om tillverkaren inte gjort något fel. Man behöver inte heller bevisa det är medicinen som orsakat skadan. Det räcker med det anses sannolikt. Nästan alla bolag som säljer medicin i Sverige är anslutna till läkemedelsförsäkringen, som ägs gemensamt av de anslutna bolagen. Men det kostar pengar och det finns bolag som låter bli. Enligt en granskning 2012 så har minst en halv miljon svenskar ätit medicin som inte ingår i försäkringen. Läkemedelsförsäkringens företrädare och patientorganisationer vill det blir lag på bolagen ska vara anslutna till läkemedelsförsäkringen eller en motsvarande försäkring. Regeringen har utrett frågan utan det blev någon lag. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen bifalla motionen

60 60 (100) Motionär: Kurt Karlsson, Umeå arbetarekommun Vi anser det högst olämpligt låta företag med vinstintresse som drivkraft, bedriva skefinansierad verksamhet inom välfärdssektorn Vård, Skola och Omsorg. Vi anser Sverige har gått för långt med nyliberala projekt inom välfärden, inte minst skolan. Vår skefinansierade välfärdssektor lämpar sig inte för konkurrens och vinstmotiv. Allt talar för vi får en mindre effektiv verksamhet och mindre välfärd för skepengarna om vi lägger ut denna typ av verksamhet på vinstdrivande företag. Förutom det försvinner pengar till vinst, måste vi bygga upp en gigantisk administration och byråkrati för upphandla och kontrollera dessa tjänster! Vi vill ha en skefinansierad skola, vård och omsorg som är likvärdig och efter behov till alla medborgare. Har vi släppt in marknadsstyrning och privat vinstintresse i den här typen av verksamhet får nu se till återupprätta en ordning med offentligt producerade tjänster under demokratisk kontroll. Det finns bara en väg om vi vill ha ett jämlikt välfärdssamhälle, återreglera välfärdssektorn! Vi föreslår därför distriktskongressen besluta skefinansierad skola, vård och omsorg ska bedrivas i offentlig regi eller under offentlig kontroll och styrning i ej vinstdrivande verksamhet arbeta för en stopplag för privata AB med vinstintressen i skefinansierad skola, vård och omsorg Motionen antagen vid möte med SEKO S Umeå Umeå arbetarekommuns motionssvar Allas lika rätt till vård, skola och omsorg är enlig vår uppfning en samhällelig angelägenhet och ska därför ordnas i samhällelig regi. Det är områden som bör fredas från marknadsekonomi. Genom skefinansiering

61 61 (100) skapas inte bara förutsättningar för tillgång på lika villkor, utan det är också en nödvändighet för fördela efter individers olika behov. Den sk fria konkurrensen har sin begränsningar när det gäller långsiktigt ansvarstagande, men också ifråga om fördelning efter behov. De leder inte heller alltid till god hushållning, snarare riskeras slöseri med resurser bl a genom vinstuttag. När systemet dessutom är utformat på ett sätt som innebär i princip "fri dragningsrätt" för privata aktörer på skebetalarnas bekostnad blir det inte bara ekonomiskt orimligt, utan också ett system som motverkar en demokratisk kontroll av användningen av våra gemensamma resurser. Motionen "Nej till vinster i välfärden!" har två yrkanden avseende vad distriktskongressen ska besluta:. - skefinansierad skola, vård och omsorg ska bedrivas i offentlig regi eller under offentlig kontroll och styrning i ej vinstdrivande verksamhet. - arbeta för en stopplag för privata AB med vinstintressen i skefinansierad skola, vård och omsorg. Vid representantskapets behandling av motioner till kongressen 2013 bifölls fanns ett yrkande om partikongressen ger partistyrelsen i uppdrag " föreslå lagstiftning, regleringar eller åtgärder som starkt begränsar eller förhindrar privata vinster genereras via skefinansierad vård, skola eller omsorg bedriven i privat regi". Representantskapet biföll yrkandet. Den första -satsen är väl i linje med tidigare beslut, som styrelsen ser det. Styrelsens uppfning är våra gemensamma, demokratiska beslutsinstanser ytterst är de som ska svara för skola, vård och omsorg. Offentlig regi eller i vart fall offentlig kontroll och styrning är, tillsammans med skefinansiering, en förutsättning för trygga likvärdig tillgång och hög kvalité, liksom behov går före betalningsförmåga. Vad gäller andra -satsen vill styrelsen återigen hänvisa till beslutet om ge partistyrelsen i uppdrag föreslå lagstiftning, regleringar eller åtgärder som starkt begränsar eller förhindrar privata vinster genereras via skefinansierad vård, skola eller omsorg bedriven i privat regi. Till det kommer representantskapet tidigare också uttryckt SAP ska verka för en non profit-princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg. Vi förordar dock inte en stopplag i meningen ett absolut och totalt förbud för all verksamhet i just en organisationsform. Att vilja specifikt förbjuda just AB kan i och för sig vara förståeligt. Det kan dock finnas tillfällen där verksamhet bedriven i andra organisationsformer än offentlig regi kan vara av värde, t ex som komplement eller tillfällig lösning.

62 62 (100) Kommuner och landsting måste dock ha en stärkt ställning och kontroll över etableringar, vilka verksamheter som kan tillföra kompetens eller på annat sätt komplettera. Det angeläget verksamheten är under offentlig kontroll och styrning, och denna styrning också används för förhindra verksamheten blir en tummelplats för privata vinstintressen, och för trygga kvalité i verksamheterna. Skola, vård och omsorg ska inte drivas eller erbjudas på marknadens eller privata vinstintressens villkor. För säkra denna kontroll behövs regelverk som ger kommuner/landsting starkt inflytande över vilka privata aktörer som tillåts och vilka sammanhang. Bl a bör LOV, Lag om valfrihet, rivas upp. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet bifalla första -satsen avslå andra -satsen Umeå Arbetarekommuns representantskap beslutade bifalla första -satsen sända andra -satsen som enskild skicka motionen till distriktskongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar på motion 6 Riv upp beslutet om fri etablering. Den fria etableringsrätten inom primärvården som infördes av den moderatstyrda regeringen ställer ekonomiska intressen före patienternas behov. Privata aktörer etablerar sig i områden där det finns ett ekonomiskt underlag för deras verksamhet. Det leder till de som behöver mest stöd drabbas av minskade resurser. Den fria etableringsrätten ger inte ett effektivt och rättvist nyttjande av resurserna. Det garanterar inte heller kvalitet och allas rätt till god service utifrån behov. Det är viktigt resurser till hälso- och sjukvården styrs utifrån medborgarnas behov och inte av marknadens krafter. Vi anser därför samma krav ska gälla för privata entreprenörer när det gäller kvalitet, insyn och tillgänglighet som inom offentlig verksamhet. Vi vill inte se en utveckling där den som har råd tillåts köpa sig förtur eller extratjänster inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Därför

63 63 (100) anser vi den fria etableringsrätten inom den offentligt finansierade vården ska rivas upp. skrev Partidistriktets i sitt valprogram Socialdemokraterna i Västerbotten står fast vid vår uppfning från valet 2010 om den fria etableringsrätten enligt ovan. Frågan om vinster inom vård, skola och omsorg är ett område som är under livlig diskussion inom partiet. Förbud mot vinster är orealistiskt, menar många: Ett företag måste ha vinst för kunna fortsätt sin utveckling. Förbud mot vinster ökar risken för manipulering av redovisningarna en vinst kan enkelt trollas bort. För oss socialdemokrater i Västerbotten är huvudprincipen för den generella välfärden viktig, oavsett organisationsform. Vi instämmer i partistyrelsens beslut om Nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden : Ingen vinst på bekostnad av kvaliteten. Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet. Onödig resursförbrukning ska förhindras. Resurser efter behov. Välfärdsföretag ska betala sk i Sverige. Lag om investeringsskydd. Lika regler för alla - öppenhet och insyn i skefinansierade verksamheter. Alla ska ha rätt välja mellan goda alternativ. Partikongressen tar beslut i frågan veckan före distriktskongressen och styrelsens inställning är vi ska följa kongressens beslut. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen beslutar anse motionen besvarad Motionär: Staffan Backman, Skellefteå arbetarekommun Landstingen i hela Sverige lever med en mycket ansträngd ekonomi. Stafettläkarna bidrar till detta med stora kostnader enligt de inslag som redovisats i massmedia. Där framkom det är ett köpslående mellan landstingen vad man kan förstå av inslaget. Detta utnyttjas av läkare samt nyutexaminerade läkare. Istället för ta en fast anställning så tar de stafettuppdrag. Detta innebär de förhöjer sina löner avsevärt. Det sker på bekostnad av skemedel som borde användas på annat sätt.

64 64 (100) För patienter är det dessutom mycket besvärande de på hälsovårdscentraler och lasarett aldrig får träffa samma läkare. Patienten måste alltid redogöra och blottlägga sina sjukdomsbesvär fler gånger och det betyder också läkarbesöket tar längre tid. Motionären föreslår: uppdra åt riksdagsledamöterna från Västerbotten verka för läkare ej bedriver bisysslor inom sitt eget verksamhetsområde. uppdra åt riksdagsledamöterna från Västerbotten verka för en bättre fördelning av AT-läkare, fördelningen kan göras likadant som för nyutexaminerade poliser man blir placerad där det är störst behov. uppdra åt riksdagsledamöterna från Västerbotten verka för en minskad kostnad för landstingen, förslag anställning i 5 år på samma hälsocentral skulle läkarens studielån halveras eller vara totalt reglerat. Skellefteå arbetarekommuns yttrande En bra sjukvård är en av själva grundstenarna i det samhälle vi vill ha. Samtidigt är det också en sektor där en snabb utveckling sker och där det är viktigt använda resurserna till rätt saker. Det är också viktigt den som kommer till sjukvården ska kunna få rätt behandling och ett bra bemötande. Motionen tar upp viktiga frågor i anslutning till detta, samtidigt som de inte är alldeles enkla hantera. När det gäller den första -satsen är det så huvudansvaret för följa upp bisysslor ligger på arbetsgivaren, i detta fall landstinget. Landstinget har möjlighet från sin personal även läkare hämta in uppgifter om bisysslor som ligger i närheten av det arbete som utförs hos landstinget. Om det finns en bisyssla som anses vara inte förenlig med det arbete som utförs hos landstinget så kan landstinget som arbetsgivare kräva en medarbetare ska sluta med den bisysslan. Detta är alltså en modell som redan finns och sannolikt inte något som direkt kan påverkas av riksdagsledamöterna från Västerbotten.

65 65 (100) Den andra -satsen handlar om AT-läkare. En AT-läkare ska ha tillgång till en bra handledning och ha möjlighet till råd och stöd för sedan kunna gå vidare efter allmäntjänstgöringen. Därför är det sannolikt andra överväganden än rent geografiska som är viktiga. Samtidigt är det kanske inte heller när det gäller AT-läkare som problemen med tillgång på läkare är störst. Det finns t ex inga indikationer på Västerbottens läns landsting skulle ha problem få AT-läkare i tillräcklig utsträckning. Därför är det även på denna punkt svårt se riksdagsledamöterna från Västerbotten skulle kunna påverka frågan i någon högre grad. Den tredje -satsen innehåller ett förslag som också har lanserats av vänsterpartiet. Det finns en positiv tanke i modellen och det finns anledning pröva frågan. I den prövningen får också hänsyn tas t ex till skemässiga konsekvenser mm. Lösningar av denna typ är exempel på vad en arbets-givare kan göra för vara raktiv. Därför bör detta vara en fråga ta under övervägande. En sådan åtgärd skulle naturligtvis också, med ett bra utfall, påtagligt kunna minska behovet av stafettläkare. Utifrån ovanstående yrkar jag motionens första och andra -satser med detta yttrande ska anses vara besvarade. Jag yrkar också bifall till motionens tredje -sats. Skellefteå Bert Öhlund Distriktsstyrelsens svar på motion 7 Distriktsstyrelsen delar motionärens bild av inte ha fasta läkare vilket skapar en sämre vård och driver kostnaderna uppåt. Viktigt framhålla är antal läkarutbildnings platser har varit för lågt under en lång tid, och när utbildningstiden från start till färdig specialist är ca 11 år finns det inga snabba lösningar. Motionären lyfter på förtjänstfullt sätt fram problemet som ett riksproblem där det inte bara är ett glesbygdsproblem. Statistiken över kostnader för köp av hyrläkare visar Västerbotten ligger i mitten av alla landsting i Sverige och tex Västra Götaland har en högre kostnad per invånare jämfört med vårt län. Distriktsstyrelsen vill göra ett förtydligande vad det gäller AT och ST tjänstgöring. AT är en förkortning av allmäntjänstgöring som är det första

66 66 (100) steget i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Denna bedrivs genom läkarstudenten arbetar inom alla specialiteter. ST står för specialisttjänstgöring där man väljer en inriktning. Det har under en lång tid utbildats för få specialister inom allmänmedicin som till största delen har sina tjänster inom primärvården, detta är en stor grund till problemen med höga kostnader för hyrläkare. Västerbottens läns landsting prioriterar denna fråga mycket högt och driver en rad olika aktiviteter för komma från detta problem. Inför budget 2013 har vi utökat antal ST block inom allmänmedicin med 15 stycken. Vi är också landsledande vad det gäller jobba med utveckling av en ny läkarspecialitet som kallas glesbygdsläkare. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: motionen avslås Motionär: Victoria Larsson, Skellefteå arbetarekommun Ungefär var tionde kvinna i fertil ålder lider av sjukdomen Endometrios, livmoderslemhinna på fel plats, många utan veta om det. Sjukdomen yttrar sig vanligtvis med svåra magsmärtor, mycket ont vid menstruation, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont i samband med toalettbesök. Endometrios är dessutom en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet då % av ofrivillligt barnlösa kvinnor har endometrios, samt kan öka risken föda barn för tidigt. Enligt Endometriosföreningen drabbas cirka 10 % av alla kvinnor i fertil ålder, varav 10 % är tonåringar. Detta betyder ungefär kvinnor i Sverige lider av sjukdomen, endometrios är således vanligare än cancer. Information och diagnostik om denna sjukdom är tyvärr ofta bristfällig på våra sjukhus och kvinnorna har ofta svårt få kunnig hjälp eftersom många läkare tyvärr inte är tillräckligt pålästa. Sedan tar det i genomsnitt 5-10 år för läkaren ska diagnostisera sjukdomen, då symptomen ibland nonchalerats som mensvärk eller det är så det är vara kvinna. Detta är helt förkastligt! Dessutom tvingar endometrios många kvinnor med svåra symptom till sjukskrivning, vilket varken är privat- eller samhälls-ekonomiskt fördelaktigt. Detta är såväl problematiskt på många av livets områden för de kvinnor som drabbas, likväl som ett uttryck för en

67 67 (100) strukturell problematik där kvinnor dessvärre underordnas män, även inom vården. Problemen måste uppmärksammas snarast så färre kvinnor i framtiden tvingas uthärda dessa smärtor, lida i det tysta och oroa sig för anledningen till smärtorna, samt för ta kvinnors kroppar, berättelser och erfarenheter på allvar! Det är dags verka för ett ökat stöd till kvinnor med endometrios! Med utgångspunkt i detta föreslås distriktskongressen beslutar: våra företrädare i Landstingsfullmäktige driver krav på ökad information om och bättre diagnostik av endometrios. våra företrädare i Riksdagen driver krav på ökad information om och bättre diagnostik av endometrios. våra företrädare i Riksdagen driver krav på subventionering av läkemedel som minskar sjukdomens verkningar. våra företrädare i Riksdagen driver krav på endometrios ska omfas av Försäkringskassans särskilda högriskskydd. våra företrädare i Riksdagen driver krav på nationella riktlinjer införs för endometriosvården. Victoria Larsson, S-kvinnor Skellefteå Skellefteå arbetarekommuns yttrande En bra sjukvård för både kvinnor och män är en grundsten i vårt samhälle. Endometrios är en sjukdom som drabbar ca 10 % av alla kvinnor i fertil ålder. Kvinnor med riktigt svåra symtom tvingas dessutom ofta sjukskriva sig, vilket varken är bra för privatekonomin eller samhällsekonomin. Utvecklingen inom sjukvården går snabbt och ökad kunskap om sjukdomar innebär också förbättrade möjligheter till diagnostik. Detta gäller också sjukdomen endometrios där det i Norra Regionen (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland) har påbörjats ett arbete med ett vårdprogram för endometrios. Verksamhetens önskemål är inrätta ett team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator som specifikt skulle finnas för kvinnor med sjukdomen endometrios.

68 68 (100) Utifrån ovanstående yrkar styrelsen bifall till samtliga yrkanden och föreslår : Representantskapet beslutar anta motionen som egen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 8 En likvärdig hälso- och sjukvård som ska ges efter behov och vara gemensamt finansierad via sken är grunden för vår politik. Vården ska också vara jämlik och jämställd. Endometrios är en kvinnosjukdom som är smärtsam för de som drabbas. Att bli trodd, tagen på allvar och få rätt behandling är viktigt. Kunskap om sjukdomen finns inom ffa inom kvinnosjukvården men också i primärvården. Kvinnorna kommer till kvinnokliniken direkt eller via remiss från primärvården och de flesta behandlas på sjukhuset. Ett arbete har påbörjats med ta fram ett vårdprogram och bilda endometrios team i varje län i norra sjukvårdregionen. Samverkan med patientföreningen ska också påbörjas. Mediciner subventioneras redan idag via TLV (tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Försäkringskassans särskilda högriskskydd kan varje person med väl dokumenterad sjukdom ansöka om. Forskning och utveckling av nya metoder pågår kontinuerligt och ökad kunskap om sjukdomen innebär också förbättrade möjligheter till diagnos. Det finns bra och kvalitetssäkrad information om sjukdomen allmänt, om symtom och behandling mm på 1177.se. Det är viktigt politiker på riks- och landstingsnivå har bra uppföljning av vad som görs i hälso- och sjukvården, i det här fallet kvinnosjukvård. För oss politiker måste det vara vår viktigaste uppgift driva frågor om jämlik och jämställd vård efter behov och inte driva frågor om enskilda diagnoser. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen anse motionen besvarad

69 69 (100) Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun Infrastruktur finns i olika slag, allt från vägar och järnvägar, kraftledningar och kommunikationsnät. Det dessa skilda konstruktioner har gemensamt är de behövs för samhället ska fungera. Utan vägar och järnvägar kan vi inte transportera gods och människor över landet, utan kraftledningar får vi inte ström till vår elektronik, och utan moderna kommunikationsnät kan vi inte längre komma i kontakt med omvärlden. Infrastruktur används direkt eller indirekt av alla. Även om du inte har en bil har din mat transporterats både med lastbil och tåg och du åker med allmänna kommunikationsmedel på våra vägar när du ska till jobbet eller skolan. Nyheterna du läser på din dator har tagit vägar genom okända ledningar till dig. När alla använder en infrastruktur borde alla äga den. Vägnätet är ett mycket bra exempel. På något sätt använder vi alla vägarna och vägarna ägs av oss alla. Antingen som dom stora vägarna som ägs av staten eller dom mindre vägarna som ägs av dom som bor längs vägen genom vägföreningar. På samma sätt borde även annan infrastruktur ägas. Dom stora centrala enheterna bör ägas av oss alla genom stat eller landsting, dom mindre lokala enheterna bör ägas av dom som använder dom dagligen, genom kommunen eller en ekonomiskförening. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför: Robertsfors arbetarekommun antar motionen i sin helhet. Robertsfors arbetarekommun skickar motionen till distriktskongressen med satserna 3-6 som sin egen. distriktskongressen antar motionen i sin helhet. distriktskongressen skickar motionen till nästa kongressen med satserna 5 och 6 som sin egen.

70 70 (100) SAP verkar för ett gemensamt ägande av allmänt nyttjad infrastruktur. SAP verkar för fritt tillträde och nyttjande av gemensamt ägd infrastruktur. Robert Lindgren Antagen av Robertsfors Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion nr 9 Motionären föreslår all allmänt nyttjad infrastruktur ägs gemensamt, samt partiet verkar för fritt tillträde och nyttjande av denna infrastruktur. Vi delar motionärens uppfning rent generellt, dvs. vi är positiva till gemensamt ägande och gemensamt förvaltande när det gäller infrastruktur. Motionens -satser är dock så allmänt formulerade vi har svårt ställa oss bakom dem. Vad som ska falla inom definitionen och ska räknas som allmänt nyttjande av infrastruktur är en svår avvägning. Innebär det således all infrastruktur som nyttjas såsom vägnät, järnvägsnät, luftfarts- och sjöfartsinfrastruktur ex hamnar och kombiterminalsystem, IT- och telekomnät, samt de kommunala infrastruktursystemen såsom ven- och avloppsnät m.m. inkluderas i detta. Motionären lyfter särskilt vägnätet som ett bra exempel. Motionären särskiljer dock inte på det faktum det i dagsläget är olika ansvar beroende på om det är en statlig, kommunal eller privat väg. Vi tror därför definitionen allmänt nyttjad är svårdefinierad. Vi anser staten har ett huvudansvar för det nationella infrastrukturnätet och de statliga insatserna ska vara inriktade på alla regioner ges möjlighet växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Den regionala utvecklingspolitiken, som är den sammantagna effekten av en lång rad politikområden, ska bidra till skapa en hållbar utveckling i hela landet. Även den andra -satsen vi ska verka på fritt tillträde innebär visa problem. Rent generellt håller vi med motionären det är önskvärt verka för detta men i den praktiska politiska tillämpningen blir det svårt. Fritt

71 71 (100) tillträde innebär det inga kommunala avgifter eller liknande ska tillåtas t.ex. när det gäller ven- och avlopp m.m. bara för ta ett exempel? Ett annat är IT- och telekomnätet som vi inte heller ser kan bli en fri nyttighet såsom motionären önskar utan där tror vi avgifter utifrån hur mycket man nyttjar infrastrukturen är bäst metod. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen distriktskongressen besluta avslå motionen Motionär: Ewa Hed, Vilhelmina arbetarekommun Klimpfjäll är en by Vilhelmina kommun i Västerbotten som gränsar mot Norge och Jämtland. I dagsläget är Telia vår telefonoperatör och det finns ingen annan operatör som har täckning i området. De senaste åren har Telia avvecklat det fasta telefonnätet och plockat ned telestolpar med trådar, allt i en strävan modernisera. Men resultatet har blivit det motsa. Numera går både mobil och fast telefoni via ett länkstråk som förbinds med master. Om ett fel uppstår någonstans på länkstråket faller hela telefonnätet. Det är vad som inträffat ett flertal gånger varje år sedan systemet infördes. Förutom dessa gånger när nätet är helt borta är täckningen konstant dålig i vissa områden, samtal blir hackiga eller så bryts de. Detta har även blivit ett problem i vissa delar på glesbygden i hela Sverige. Vi läser i tidningen och hör om detta på TV väldigt ofta. Dessa telefonistörningar är inte unikt för Klimpfjäll med omnejd, ett flertal andra grannbyar drabbas likadant. När ett fel uppstått på telefonnätet är Telia inte heller snabb på åtgärda haveriet. De väntar gärna några dagar, speciellt om det är helg. Personal skickas ibland långa sträckor vilket ytterligare försinkar lagningen. Är det dåligt väder ger sig Telia inte ut alls. Följden blir avbrotten kan vara runt en vecka lång. Konsekvenserna av telefonproblemen blir stora svårigheter för näringsidkare och företagare i bygden som inte kan kommunicera med kunder och utföra sina tjänster. För privatpersoner ställer det också till allehanda problem då telefon

72 72 (100) behövs för oss all i vardagslivet och arbetslivet. För de som saknar dator och internet kan de inte alls kommunicera med omvärlden och får sitta isolerade. Telia har själv bekräftat i vissa områden kan 112 inte nås om deras telefonnät är utslaget eller har dålig täckning. Eftersom 112 i sådana fall ska koppla sig på andra operatörers täckning fungerar det inte för oss, eftersom Telia är den enda operatören. En nödtelefon har installerats på Klimpfjälls affär, som en direkt följd av telefonproblemen. Den fungerar via bredband. Men den är meningslös för den som befinner sig långt från denna nödtelefon eller är ensam om en sjukdom eller olycka drabbar. Är det meningen vi 2013 inte ska ha fungerande teknik för kunna använda telefonerna? Är det meningen vi ska leva i otrygghet och med de ständiga problem som telefonproblemen för med sig? Varför fungerar Telias system och teknik så dåligt? Varför dröjer lagning så onödigt länge varje gång? Med denna motion vill jag vi måste börja agera och höras. Jag vill Telia börjar anstränga sig för förbättra tekniken och se över sina rutiner så tydligare information går ut vid avbrott, samt reparationer sker mycket snabbare än vad som tidigare gjorts. Ewa Hed, Kultsjödalens S-förening Vilhelmina arbetarekommun yttrande Angående våra telefonförbindelser i Södra Lapplands fjällvärld! Kultsjödalens s-förening gm Ewa Hed har i en motion tagit upp frågan om de bristfälliga telefonförbindelser som numera råder i Klimpfjäll men även på andra ställen i kommunen. Störningar i telefontrafiken innebär stora problem för både företagare och enskilda. Styrelsen har uppgifter om frågan har tagits upp bl a av den s.k. Region 8- gruppen (åtta kommuner i Västerbottens inland och fjäll), där både Telia Sonera och Post & Telestyrelsen informerats om rådande problem. Reaktionerna låter vänta på sig och några hörbara och hållbara åtgärder har inte vidtagits. Det som gjorts kan snarare betraktas som tillfälliga och inte på något sätt ämnade permanent lösa problemen. Vilhelmina arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte

73 73 (100) anta motionen som sin egen med den kompletteringen även Post & Telestyrelsen ånyo ska uppmärksammas på problemet och uppmanas kraftfullt påtala behovet av resoluta åtgärder från Telia Soneras sida. Distriktsstyrelsen svar till motion 10 Motionären föreslår Telia ska anstränga sig för förbättra tekniken, se över sina rutiner, ge bättre information vid avbrott, samt reparationer ska ske snabbare än idag. Vi delar motionärens uppfning det är bekymmersamt när telenätet inte fungerar. Fungerande telekommunikation är idag avgörande för näringsliv, arbetsliv och vardagsliv ska fungera. De flesta av samhällets tjänster och kommersiella tjänster sköts med hjälp av telefoni. Samtidigt saknar vissa glesbefolkade delar täckning eller så är den mycket bristfällig. Utbyggnaden till tillfredsställande täckning går långsamt, vilket inte är godtagbart då ett fungerande telekommunikationsnät är en grundläggande förutsättning för en positiv regional utveckling. Staten ska i första hand aktivt använda sitt ägarinflytande i TeliaSonera för se till det finns ett fungerande mobiltelefonnät. Om detta visar sig otillräckligt bör andra statliga insatser övervägas. Vi driver således frågan om ett öppet och tillgängligt nät för alla samt TeliaSonera har ett ansvar hela landet ska ha täckning. Med anledning av ovanstående föreslår vi styrelsen besluta anse motionen besvarad Motionär: Andreas Lundgren, Christer Paulsson, Umeå arbetarekommun Trafikverket har beslutat från och med 2014 upphöra med projektmedel för

74 74 (100) trafiksäkerhet till ideella organisationer eftersom man anser detta är en kommunal angelägenhet. Detta är en följd av besparingskravet inom Trafik-verket och minskningen av projektmedel har påbörjats sedan ett par år tillbaka. Under 2013 minskas projektmedel med ytterligare 20 % för helt upphöra senast För Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande(ntf), som är en paraplyorganisation för en rad medlemsorganisationer som arbetar för trafiksäkerhet, innebär detta kraftigt försämrade förutsättningar utföra sitt arbete centralt, regionalt och lokalt. Från 2008 har regeringen dessutom via Näringsdepartementet avskaffat det regleringsbrev som gett NTF rätt till verksamhetsbidrag vilket ytterligare försämrat ekonomin sedan Trafiksäkerhet handlar om mer än fysiska åtgärder. Beteendeförändringar kräver det bedrivs ett förebyggande arbete i skolor och ute í trafikmiljön. Trafikverkets beslut är oroväckande och kommer indirekt kräva kommuner och landsting förväntas kompensera för detta om inte Sverige ska tappa fart i trafiksäkerhetsarbetet. Det ideella trafiksäkerhetsarbetet utgör ett komplement till samhällets övriga trafiksäkerhetsarbete och det är därför viktigt det även fortsättningsvis stöds av centrala myndigheter. Trafiksäkerheten har inte nämnvärt förbättrats på senare år. Däremot har skadebilden ändrats och mer fokus måste läggas på de oskyddade trafikanterna. Därför yrkar vi: Socialdemokraterna verkar för Trafikverket även fortsättningsvis ska ta ett ekonomiskt ansvar för det ideella trafiksäkerhetsarbetet. Socialdemokraterna initierar frågan genom SKL för inte kommuner och landsting ska tvingas kompensera för det statliga stödets bortfall till ideella organisationer inom trafiksäkerhetsområdet. Andreas Lundgren Christer Paulsson Medlem Ålidhem-Sofiehems s-förening Medlem Berghems s-förening Umeå arbetarekommuns motionssvar Styrelsen för Umeå arbetarekommun föreslår representantskapet besluta bifalla motionen Umeå Arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde bifalla motionen och sända den till Distriktskongressen 2013.

75 75 (100) Distriktsstyrelsen svar på motion 11 Motionären föreslår Trafikverket även fortsättningsvis ska ta ett ekonomiskt ansvar för det ideella trafiksäkerhetsarbetet, samt denna fråga initieras via SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, så inte kommuner och landsting ska tvingas kompensera för det statliga stödets bortfall till ideella organisationer inom trafiksäkerhetsområdet. Vi delar motionärens uppfning denna fråga måste uppmärksammas via SKL då det annars blir en övervältring av kostnader från staten om denne avhänder sig detta ansvar. En kostnad och prioriteringsdiskussion som i så fall landar på kommuner och landsting som redan i dag har en mycket pressad situation. Med anledning av ovanstående föreslår vi styrelsen besluta bifalla motionen Motionär: Mikael Danielsson, Vilhelmina arbetarkommun Den våg av avregleringar och bolagiseringar som har svept över landet sedan 90 talet, har i tätbefolkade områden till viss del lett till större valfrihet och varierat utbud och konkurens. Denna utveckling i glesbygd har istället resulterat i urholkad service där telefonin är ett skrämmande exempel, men jag vill nämna posten som det senaste. Posten bolagiserades och avreglerades 1993 och vi erhöll nya aktörer på marknaden, som bla Citymail som ägs av Norska staten och dess postväsen. Citymail har valt konkurrera med bla Posten Ab i storstadsområden, där lönsamheten är störst medan Posten har i uppdrag av Post och Telestyrelsen bedriva posthantering i hela Sverige. Den bygd jag själv lever i utarmas sakta men säkert, och ålderstrukturen går mot äldre och äldre befolkning och barnafödandet går ner av naturliga skäl. Skolan tappar underlag och därmed även skolskjutsar till och från skolor dras in.

76 76 (100) Skolskjutsen åker i normalfallet en vända på eftermiddagarna ut i byarna, och en samordning med posten är en klok samordning som utnyttjar resurserna på ett klokt sätt där miljön är en stor vinnare. I min dalgång som är Kultsjödalen har vi en skola i Saxnäs där barnen från hela dalgången går. När så barnen flyttar och underlager på en skolskjutslinje försvinner och skolskjutsen av naturliga skäl dras in händer det något???. Posten som avreglerades på 90 talet har inte råd köra ut posten till byarna, utan postlådor placeras ut efter stora vägen. Var och en som har en bil tvingas till starta sin kalla bil en kylig vinterdag för köra till brevlådan, som ligger mellan 8 20 km från byn. Sedan har vi kommuninnevånare som inte äger en bil utan får lösa det på annat sätt, som troligen är be någon annan i bästa fall ta hem deras post. Tänk er vi har ca 8 bilar som trafikerar en sträcka på 8 km en kall vinterdag, istället för en varm postbil förhoppningsvis miljöbil, som kan köra dessa 8 km till brevlådan dit mottagaren kan promenera, om posten har råd???? Sedan kommer säsonger när fritidhusägarna bor i sina stugor och eftersänder posten till lådan, då har vi 20 bilar till. Detta är bara början på en tydlig utveckling i hela landet och i glesbygd som är orimlig. Nu infinner sig den stora frågan, är vi i partiet beredda ställa upp på öka miljöpåverkan upp till skyhöga nivåer, med ett system där ekonomin är skälet. Vi i partiet pratar vackert om värna miljön och glesbygden, här har vi en uppgift förändra ett vansinnigt beteende. Vi kan vända vackra ord om klimathänsyn, hållbarhet och förnuft till handling, för det är vi skyldig våra kommande generationer. Mot bakgrund av detta yrkar jag partiet arbetar för en miljöavgift på porto införs som öronmärks för distribution av post i yttersta glesbygd kan ske och på ett miljöriktigt sätt, samt långsiktiga och hållbara strategier och strukturer arbetas fram för hela Sverige inom detta område. Post och telestyrelsen ges riktlinjer och styrmedel för förstärka miljöarbetet för hela Sverige. Mikael Danielsson Kultsjödalen S-förening Vilhelmina arbetarekommuns yttrande: Kultsjödalens s-förening gm Mikael Danielsson har i en motion tagit upp fråga om den försämrade service som alltmer gör sig gällande i glesbygd.

77 77 (100) Försämrad tillgång till fungerande telefoni liksom försämrad postal service. Postens agerande innebär människor på flera ställen i kommunen måste hämta sin post vid närmaste huvudväg, vilket ibland kan innebära egna bilturer på bortemot 2 mil. För den enskilde innebär det problem och ekonomiska uppoffringar och också negativ påverkan på miljön. Motionären föreslår partiet ska verka för en miljöavgift införs på porto och denna avgift öronmärks för distributionen av post i yttersta glesbygd kan ske och på ett miljöriktigt sätt samt dessutom hållbara strategier och strukturer arbetas fram för hela Sverige inom detta område. Vilhelmina arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte ställa sig bakom motionärens krav och anta den som sin egen. Distriktsstyrelsen svar på motion 12 Motionären Mikael Danielsson från Saxnäs med stöd av Vilhelmina arbetarekommun yrkar på en miljöavgift tillförs portot. Den avgiften skall sedan öronmärkas till postdistribution i yttersta glesbygd. Partidistriktets styrelse delar den oro som motionären ger uttryck för vad avser den allt sämre samhällsservice som medborgarna i glesbygd har tillgång till. Ytterst har vi ett gemensamt ansvar tillhandahålla postservice över hela landet. Distriktsstyrelsen menar det åligger den nationella nivån via en aktiv ägarstyrning och med nationell finansiering garantera grundläggande samhällstjänster i hela landet. Mot bakgrund av det så menar vi en särskild miljöavgift som sedan öronmärks till en del eller vissa delar av landet vore kapitulera från staten har ett ansvar för samhällsservice i hela vårt land. Socialdemokraterna bör därför nationellt ägna kraft åt förändra den rådande politiken som utarmar servicen i stora delar av vår glesbygd. Däremot delar distriktsstyrelsen motionärens syn på postdistribution bör göras på ett miljöriktigt sätt och post och telestyrelsen bör ges sådana riktlinjer. Mot bakgrund av ovanstående så föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta: avslå -sats 1 bifalla -sats 2

78 78 (100) Motionär: Leif-Göran Johansson, Storumans arbetarekommun Dåtid, nutid och framtid Fram till talet hade det civila samhället en ganska viktig roll i samhället. Men sakta tog den offentliga sektorn över många av de aktiviteter som civilsamhället byggt upp. Men nu tycks trenden sakta vända om. Social ekonomi är ju en del av det civila samhället och behövs förstärkas i framtiden. Med bakgrund av ungdomsarbetslösheten är konstant eller växande, likaså är svårigheten för personer med en funktionsnedsättning och de som är långtidsarbetslösa komma ut på den öppna arbetsmarknaden stor. Så det behövs nya lösningar för komma tillrätta med problematiken. Detta gör det finns en framtid för socialt företagande, men det är också ett företagande som behöver hjälp av ett ramverk fastställt av regering och riksdag, för stärkas. Internationella exempel I EU landet Italien har man en lång erfarenhet av social ekonomi precis som i Sverige. Men där har man forts och utvecklat den verksamheten i samhället. Olika kooperativ bildades inte minst inom lantbruk, mejerier, vinodlingar osv. Under fascismen förbjöds de dock av Mussolini men återkom sedan efter andra världskriget. De sociala företagen, som bildades efter andra världskriget har ideella band till endera katolska kyrkan eller politiska vänstern. De sociala företagen är dryga och sysselsätter ca personer, varav är avlönade anställda; övriga är värnpliktiga med civil tjänstgöring och frivilliga. Man har i Italien delat upp de sociala företagen i Typ A och Typ B kooperativ. Det finns också samarbetsorganisationer, som arbetar utifrån olika konsortiemodeller. Kooperativ A Servicekooperativ erbjuder social service i hälsovårdsarbete, åldringsarbete och utbildning. (Denna typ av företagsform skulle kunna vara lösningen på sälja ut skola och om sorgen, då socialt företagande innebär vinsterna skall återinvesteras i företaget och inte tas ut i vinster) Kooperativ B

79 79 (100) Kooperativ som skapar jobb åt personer med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar, tidigare patienter på och personer som är i psykiatrisk behandling, drogmissbrukare, alkoholister, unga personer under 18 år men i arbetsför ålder och med familjeproblem. Dessutom ingår också straffade som avtjänar alternativa straff istället för fängelse. Minst 30% av arbetstagarna skall tillhöra nämnda grupper och de ideellt arbetande i kooperativen får inte överstiga 50%. Offentlig sektor står för cirka 60 % av uppdragen, till dessa kooperativ vilket kan omfa till exempel parkskötsel. Kooperativen behöver inte upphandla dessa eftersom lagen medger vissa undantag för sociala kooperativ på grund av deras målsättning i det sociala integrationsarbetet. Över tre miljoner människor nyttjar de sociala företagens tjänster. För närvarande är det drygt 60% sociala kooperativ av Typ A och drygt 35% av Typ B, resterande betraktas som en blandning av båda typerna. Enligt uppgift finns det i Japan 115 hälsokooperativ som driver 78 sjukhus och fler än 900 vårdcentraler och det finns även äldreboenden. I Frankrike finns det mer än 600 icke vinstdrivande föreningar, vilka står för omvittnad förstklassig vård. Förslag på förändringar i Sverige Många av förslagen på förändringar har sin uppkomst i hur det är uppbyggt i Italien då de har en väl fungerande verksamhet. Man måste precis som i Italien ha en särskild lagstiftning runt den sociala ekonomin. En sorts ramlag vilken sedan bör kompletteras med en lag på det regionala planet som klargör regionens och kommunernas ansvar och hur den skall implementeras. De sociala företagen bör vara befriade från bolagssk på vinsten, men vara tvungna avsätta en viss procentsats av vinsten till en kooperativ fond som finansierar den kooperativa rörelsen (3-5%). Anställningsvillkor och förmåner bör vara i stort sett detsamma som i det övriga samhället. De verksamma sociala företagen bör fråntas ansvaret betala sociala avgifter. Hänsyn skall även tas till de anställdas produktivitet. Lagstiftningen bör också utformas så undantag kan göras från upphandlingsreglerna. När man registrerat ett företag som ett socialt kooperativ av myndigheterna bör man ha rätt till offentlig finansiering i relation till det egna kapitalet enligt den regionala lagen.

80 80 (100) De privata företagen bör ha krav på sig anställa funktionsnedsa (en på exempelvis var femtonde) annars får de betala böter. De kan slippa böterna genom lägga ut arbetsuppgifterna till ett socialt kooperativ. Nutid Det är alldeles uppenbart även i det svenska samhället växer fram behov, som idag kräver en annan lösning än den gängse med ett offentligt eller privat lösningsalternativ på grund av samhällets ekonomi och demografi. Den allmänna deben som förs i den frågan utgår bara från det enbart finns ett sätt lösa detta behov. Den borgerliga alliansen har försökt komma tillrätta med detta genom sälja ut offentlig verksamhet för privatisering, och sedan med offentliga skesubventioner stötta dessa. Kritikerna mot detta menar ägarna till dessa företag gör sig rika på offentliga medel genom samhällets gemensamma skepengar. Kritikerna undrar också om man inte kan ifrågasätta om företag som har som mål vara vinstdrivande är lämpliga som leverantörer av tjänster som samhället efterfrågar. Vi anser det betydligt mer moraliskt och etiskt genom lagändringar underlätta för sociala företag få bedriva denna verksamhet som genererar stor nytta för hela samhället och vilka även bidrar till lösa en del av det utanförskap som idag växer. Ett utanförskap som i många fall visat sig bli permanent. Kostnaderna för de människor som står utanför samhällets sociala gemenskap och arbetsmarknad av olika skäl, kommer förr eller senare betalas av samhället via dess skeinkomster. Vi anser en ändring i lagstiftningen bör inriktas mot klart och tydligt definiera vad som menas med ett socialt företagande. Vägledande i det arbetet bör vara företaget återinvesterar eventuell vinst i företaget för exempelvis anställa fler. Men även genom företaget inkorporera personer som står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden så de genom det sociala företaget blir delaktiga. Empowerment-Integration-Demokrati-Affärsverksamhet bör vara grundläggande värden för det Sociala företaget. Sammanfningsvis Med denna kortfade beskrivning så yrkar Storumans socialdemokratiska förening på:

81 81 (100) socialdemokrater tar tag i frågan och leder förändringsarbetet man medverkar till en översyn av eventuella lagändringar inom berörda områden, såsom företagssker, offentlig upphandling, sociala avgifter etc. för underlätta verksamheten för socialt företagande i Sverige i enlighet med motionens innehåll och andemening. Storumans arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Västerbottens partidistrikts årskongress 2013 Västerbottens partikongress antar motionen och sänder motionen vidare till SAP:s kongress Storuman den 20 december 2012 Leif-Göran Johansson Ordförande Storumans Socialdemokratiska förening Storumans arbetarekommuns yttrande: Storumans Arbetarekommun har vid styrelsemöte den 21 januari 2013 behandlat motionen om socialt företagande. Styrelsen anser kooperativa och andra aktörer inom den sociala ekonomin har en viktig roll fylla. Vi socialdemokrater vill ge ideella, kooperativa och andra sammanslutningar utan vinstintresse (den sociala ekonomin) goda förutsättningar medverka i välfärdens verksamhet utifrån sina unika förutsättningar. Den sociala ekonomin ska ges möjlighet driva uppdrag utan tvingas in en marknadsmodell i konkurrens med till exempel internationella vårdkoncerner. Att stödet till sociala företag ska vara de ska fråntas ansvaret betala sociala avgifter ligger inte i linje med socialdemokratin som menar alla efter sin betalningsförmåga ska bedra till finansiering av välfärden. Enligt lagen om offentlig upphandling så får en upphandlande myndighet ställa särskilda krav på hur kontraktet ska fullgöras, det kan till exempel vara sociala hänsyn. Storumans arbetarekommun beslutar motionen skickas som enskild till Västerbottens distriktskongress 2013.

82 82 (100) Karin Malmfjord Ordförande Storumans Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 13: Motionären lyfter viktiga frågor om hur Sverige kan underlätta för och öka socialt företagande. För oss socialdemokrater är kvalitet och likvärdighet viktig i utförandet av alla former av tjänster oavsett om det handlar om hälso- och sjukvården, skola eller infrastruktur. I många kommuner och landsting, oftast borgerligt styrda, har det genomförts och planeras omfande privatiseringar i utförandet av välfärden. Detta utan annat syfte än privatisera gemensam egendom och gemensamma uppgifter. Den tredje sektorn - idéburet företagande - är en bra väg för öka valfrihet och kvalité och samtidigt säkra skemedel inte går till skeparadis. Det finns det många goda exempel på vårdcentraler, läkarmottagningar, sjukgymnastik med mera, som drivs av dem som jobbar där, av företag eller idéburna ideella aktörer på uppdrag av kommun eller landsting. Socialt och kooperativt företagande bidrar till ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden i alla segment. Det stärker och förbättrar omställningsförmågan för den svenska ekonomin. I energisektorn vore det önskvärt och bra med mera kooperativt företagande. Årligen upphandlas varor och tjänster av stat, kommun och landsting till ett värde av cirka 500 miljarder kronor. Det finns en stor potential i förbättra upphandlingen av varor och tjänster och använda skemedel effektivare. Upphandlingar är ofta komplicerade och kräver expertis, inte minst inom områden som omvårdnad och infrastruktur. Det finns väsentliga brister i kunskapen om processen hos både upphandlare och leverantörer. Vi vill starta ett kompetenscentrum för bl.a. ge alternativa driftformer en mer framträdande roll i den offentliga upphandlingen, vi tror det vore ett bra för öka andelen sociala företag. Vi socialdemokrater vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi behöver en näringspolitik med kända och accepterade villkor för aktörer inom skola, vård och omsorg. Vi vill ha långsiktighet i näringspolitiken inte minst för välfärdsföretagen, där företagen ska åläggas återinvestera en större del av eventuella vinster i verksamheten. Vi vill regeringen omedelbart stoppar skeflykten ur privat drivna välfärdsföretag. Den borgerliga regeringen har dock inte visat något intresse för detta, Anders Borg har trots sin tillgång till både departementets resurser och all möjlig hjälp från Skeverket inte velat

83 83 (100) leverera. Vi tror ordning och reda på arbetsmarknadens alla segment, inte minst välfärdsföretagen, blir en av de stora arbetsuppgifterna för en ny Socialdemokratisk regering efter Motionärerna vill Socialdemokraterna tar i och leder förändrings arbetet. Socialdemokraterna har varit absolut mest aktiva i frågorna om ordning och reda i välfärdskaoset. Vi har också lyft fram socialt företagande som en viktigt utveckla, och har också fått mycket medialt utrymme i denna fråga. Dock krävs ett regeringsskifte innan något förändringsarbete i Socialdemokratisk anda kan starta. Vi Socialdemokrater anser det nödvändigt driva på för olika lagändringar för öka andelen sociala företag. Men göra det i motionens anda, där Sociala företag ska ha andra eller lägre skesatser, och låga eller borttagna socialförsäkringsavgifter, är inte förenligt med Socialdemokratisk politik. Vår Socialdemokratiska syn är sker, avgifter och regler för företag ska vara kända över tid, vara långsiktiga och upplevas rättvisa och konkurrensneutrala. Utifrån ovanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen avslå motionen Motionär: Stig Åkesson, Lycksele arbetarekommun Som vi känner till driver storskogsbruket en påtryckarkampanj för jägare måste skjuta flera älgar på grund av betesskador. I sak finns stora skador lokalt och detta medför dom små markägare, typ 100 ha, ansluter sig i drevet av rädsla drabbas av skador och hot om mindre arrende från bolagen, inget konstigt med det. Mina tankar är man inrättar en skadefond för mindre markägare, 100 ha och mindre, där dom kan söka stöd för återplantering eller annan åtgärd dock inom viss tidsram, och för detta fodras Skogsstyrelsen som myndighet har besiktigat skadorna. Jag föreslår Socialdemokraterna i Västerbotten låter utreda frågan om en fond för älgbetesskadorna.

84 84 (100) Hedlunda den 30 november 2012 Stig Åkesson Lycksele Socialdemokratiska förening Lycksele arbetarekommuns yttrande: Motionen har helt klart ett berättigande och därmed ställer sig Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun bakom motionen och motionärens yrkanden. Att motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress Lycksele Arbetarekommun Styrelsen Repskapsmötet beslutade enhälligt bifall till AK-styrelsens förslag. Distriktsstyrelsens svar på motion 14: Motionären föreslår Socialdemokraterna i Västerbotten ska utreda frågan om en fond för älgbetesskador. Av brödtexten i motionen framgår det handlar om en fond som skulle ersätta mindre markägare för de skador som uppstår av älgbete på ungskog. Älgbetesskadorna är på många ställen ett stort problem både för små och stora markägare. Det är inte ett nytt problem, men har fått stort utrymme i skogs-deben på senare tid av olika skäl. Vi ser problemen finns, men förslaget till inrättande av en fond för ersättning till drabbade markägare är en lösning som kommer ha svårt få gehör från de politiska partierna. En sådan fond, i statlig regi, skulle kräva mycket stora ekonomiska resurser, då Sverige är ett skogsrikt land, med många små skogsägare. Dessa medel skulle då tas från någon annan post i statsbudgeten, som redan idag är ansträngd. Det finns idag försäkringar för skogsägare, som omfar även älgbetesskador. Vi menar det ligger i varje skogsägares intresse hålla sin egendom försäkrad för de eventuella skador som kan uppstå, såsom, älg-, brand-, sork-, barkborre- eller stormskador. Socialdemokraterna i Västerbotten har heller inte möjlighet eller resurser utföra större utredningar som motionären föreslår. Distriktsstyrelsen föreslår motionen avslås.

85 85 (100) Motionär: Umeå S-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Enligt skollagen 1985:1100 2a kap 6a, 6b framgår ; 6 a Barn vars föräldrar är arbetslösa skall tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 andra stycket. Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfa minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375). 6 b Barn vars föräldrar är föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn skall tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 andra stycket. Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfa minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375). Det främsta skälet till regeringens förslag enligt Prop.1999/2000:129 är barnets eget behov av det som förskoleverksamheten kan erbjuda som ett komplement till hemmet - pedagogisk stimulans för utveckling och lärande, tillgång till en barngrupp där positiva relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna kan utvecklas, en miljö utformad och utrustad för barns utveckling, lek och lärande. Utdrag ur Vår politik S En förskola för alla barn med omsorg och lärande på lekens grund är starten på det livslånga lärandet. Vi vill utveckla förskolan så barn och föräldrar kan få en pedagogisk och trygg verksamhet. Förskolan ska vara en plats där barn från olika miljöer möts och segregation motverkas. Inga barn ska utestängas därför det är för dyrt eller för de har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med yngre syskon. Kommunerna är alltså enligt lag skyldiga låta barn med föräldralediga eller arbetslösa föräldrar gå i förskola minst 15 timmar i veckan. Det som var tänkt som en minsta garanterad vistelsetid har i många kommuner blivit norm. 15-timmars regeln är i grunden oförenlig med en modern syn på förskolan. Förskolan ska inte och är inte en förvaringsplats utan en pedagogisk verksamhet med egen läroplan och utbildade pedagoger. En verksamhet som utvecklar och inspirerar våra barn. Forskning visar de så kallade 15- timmarsbarnen ofta upplever en brist på kontinuitet och känner sig utanför. Skolverket har påpekat 15-timmarsbarn med utlandsfödda föräldrar har svårare lära sig bra svenska.

86 86 (100) Det är dags ändra lagstiftningen. Istället för dagens miniminivå på 15 timmar i veckan borde den minsta vistelsetiden utökas till 30. Det förstärker barnens rätt till utbildning i förskola oberoende av familjens situation. Det ger dessutom barnen större kontinuitet i lärandet. Med anledning av ovanstående yrkar Umeå s-kvinnoklubb distriktskongressen beslutar: uppmana våra representanter i partistyrelse och riksdag verka för den lagstadgade rätten till förskola för barn till arbetslösa eller föräldralediga utökas från dagens minst 15 till minst 30 timmar. För Umeå (s)kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar: Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta bifalla motionen Umeå Arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde bifalla motionen och sända den till Distriktskongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar på motion 15: Motionären, Umeå (s)kvinnoklubb, genom Birgitta Mukkavaara, med stöd av Umeå arbetarekommun kräver våra representanter i partistyrelse och riksdag verkar för den lagstadgade rätten till förskola för barn till arbetslösa eller föräldralediga utökas från dagen 15 till minst 30 timmar. Den socialdemokratiska partistyrelsen har nyligen antagit riktlinjer inför partikongressen som innebär man inte längre ska göra skillnad mellan barn i rätten till förskola på heltid. Det ska hädanefter vara fokus på barnens rätt till en förskoleverksamhet av hög kvalitet och inte på vad föräldrarna gör. Med bakgrund av detta skulle motionens krav på 30 timmars förskola innebära en minskning i relation till partistyrelsens förslag. Därför föreslår distriktsstyrelsen kongressen: anse motionen besvarad

87 87 (100) Motionär: Per Tunvall, Skellefteå arbetarekommun Rättsväsendet lever ju liksom den gemensamma sektorn i övrigt med en ansträngd ekonomi. Ett av de kostsamma inslagen i verksamheten är delgivning, d.v.s. när parter ska kallas till rättegång och bekräfta de insett sin skyldighet närvara. Det traditionella sättet utföra delgivning är delge via personligt besök och då bekräfta via underskrift. Att detta är en personalkrävande, och därmed dyr, hantering är uppenbart. Det finns redan något som kallas förenklad delgivning men även då krävs det en personlig underskrift. Motionens syfte är kunna bekräfta en kallelse från domstol i första hand elektroniskt, via e-legitimation, och först då den kallade inte svarar inom bestämd tid gå vidare till nästa nivå och inhämta en underskrift via besök. Därför föreslår vi uppdra åt riksdagsledamöterna från Västerbotten verka för reglementet för delgivning ändras så bekräftelsen kan ske såväl genom e-legitimation som via personlig underskrift. Per Tunvall, Centrala stans socialdemokratiska förening Skellefteå arbetarekommuns yttrande: Styrelsen instämmer helt i motionens anda alla administrativa åtgärder, som kan underlättas och göras mer effektiva, ska åtgärdas. När Allmänna självdeklarationen ska ske elektroniskt, borde också delgivningar kunna ske på detta sätt. Styrelsens förslag till beslut: Representantskapet beslutar anta motionen som egen. Distriktsstyrelsens svar på motion 16 Motionären pekar på problem avseende hanteringen av delgivningar när det gäller kallelser till rättegång. Ansvaret för delgivningen utförs ligger idag på

88 88 (100) polisväsendet. Vi vet polisen idag många gånger är underbemannande och varje distrikts geografiska område blir allt större. Att då också ha denna arbetsuppgift tär på resurserna, både gällande tidsåtgång och ekonomi. Delgivningar används inte bara när det gäller kallelser till rättegång utan förekommer i många olika sammanhang. Det innebär det handlar om tusentals delgivningar per år runt om i vårt land. Motionären vill riksdagsledamöterna arbetar för denna hantering ska kunna göras elektroniskt med e-legitimation. Idag har 6,6 miljoner människor mellan år tillgång till dator i hemmen. Det är 94 % av nämnd åldersgrupp. Nästan lika många har tillgång till Internet. Andelen som har e-legitimation ligger på betydligt lägre nivå men kan inte vara ett hinder för införa kallelser till domstol sker på elektronisk väg. Dock ska vi komma ihåg alla som kallas till domstolsförhandlingar inte har positiv inställning till detta och kommer även i fortsättningen göra vad man kan för försvåra överlämnandet av en delgivning. För dessa kommer naturligtvis det personliga överlämnandet ske av polis även i fortsättningen. Distriktsstyrelsen menar samhället hela tiden måste arbeta för förenkla och effektivisera och använda tekniken på alla tänkbara sätt. Att utveckla möjligheterna som finns med elektroniska system ska naturligtvis prövas på alla områden. Distriktsstyrelsen föreslår årskonferensen bifalla motionen Motionär: Mikael Danielsson, Vilhelmina arbetarkommun. Mänskligheten står inför ett stort klimathot som vi idag bara ser början på och klimatmöten avlöser varandra utan större resultat. Det ekonomiska systemet är i gungning och räddningspaketen avlöser varandra inom bl.a. EU.

89 89 (100) Den förändring som vi står inför är en enorm utmaning och vi inom Socialdemokraterna beskriver oss som ett framtidsparti, med nya lösningar där hållbarhet och långsiktighet är några av ledorden. Detta ställer stora krav på oss inom partiet, tänka i nya banor och verka i en ny riktning där ledorden blir verklighet. Det ekonomiska system som vi idag känner till är kortsiktigt och omsättningen på våra råvaror, som skogen, mineraler och elproduktion är snabb. Utvinningen sker lokalt men mycket av vidareförädlingen sker lång från källan i stora bearbetningsanläggningar, för produkten skall ge så stor avkastning som möjligt. Vi kan se tydliga tecken på våra grannar inom EU, sneglar på oss och våra naturtillgångar. Ett stöd i form av utbyggnad av flygplatser och system som gör billig arbetskraft kan användas i Sverige uttrycks. Detta för utvinningen skall ske till en så låg kostnad som möjligt, är inte lång borta där klimatet kommer i anda hand. Vi kan redan se strukturförändringar där arbetspendling och dåligt förädlade råvaror transporteras, till stora anläggningar för vidareförädling långt från råvarans källa. Detta leder till stora utsläpp av växthusgaser som motverkar ambitionen minska på dessa. Är det de Sverige vi vill ha, jag vet svaret är nej i vårt parti. Vi vet ett sätt nå högre vidareförädlingsgrad och samtidigt värna miljön är förädla nära källan i mindre enheter. Vi vet ekonomisk stimulans är en möjlig väg för nå detta mål, och en av dessa är lägre omkostnader i områden nära råvaran. Vi har idag ett system med regionalt företagsstimulans där sänkta arbetsgivareavgifter tillämpas i stödområden som jag kallar råvaruområden, ett system som måste förändras enär sänkningen är för liten för stimulera till ökat företagande och tillverkning nära råvaran. Dagens regler ger en sänkning av avgiften med 10 %,avgiftsunderlaget och får högst vara 7100:-/månad, en stimulans som uppenbarligen är för liten för syftet skall nås. Sänkningen gäller ej i offentlig sektor, statliga verk och trossamfund. Mitt förslag är en sänkning med 50 % från dagens nivå och spärrnivån på underlaget och därmed nivån om max 7100:-/månad plockas bort, Att företagets säte och verksamhet skall vara inom råvaruområdet för en sänkning kan erhållas. I övrigt ges Finansdepartementet i uppdrag ser över

90 90 (100) nuvarande regler så en harmoni med syftet erhålls som redovisas i motionen. Vad förväntar vi oss av denna förändring, ja en tydlig signal vi Socialdemokrater som står för solidaritet och framtidsvisioner vill utveckla hela landet från norr till söder och skapa förutsättningar för Hela Sverige skall leva. Samt verka för vår syn på klimatfrågor är viktig och prioriteras i vårt arbete för framtiden. De kommuner som idag ser det ena företaget efter det andra flytta till stora enheter för dra stordriftsfördelar, kan vända utvecklingen genom dra nytta av den riktade stimulansen så företagen kan verka på orten och nya enheter startas upp. Vi behöver idag mindre enheter nära råvaran, för skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och minska på onödiga utsläpp som påverkar vårt klimat negativt. Vi skapar nya och bättre förutsättningar för småföretag utvecklas och etableras i en region som är avgörande för landets framtid. Sysselsättningen ökar i regionen och ekonomin stärks lokalt och nationellt. Vi ser till landets enorma naturtillgångar förädlas lokalt och mera hållbart och långsiktigt. Vi Socialdemokrater verkar för om 20 år så finns det livskraftiga kommuner nära råvaran, och inte storkommuner som ökar kostnaderna i form av social utslagning, utanförskap och arbetslöshet. Där arbetspendling och tunga transporter är vardag, med en förödande effekt på klimatet. Då kommer nästa fråga, hur finansierar vi en sådan förändring, där inkomstbortfallet i form av sänkt arbetsgivareavgift blir högre än dagens system. Vi behöver inte göra någon vetenskaplig analys av den svenska råvaran för förstå hur viktig den är, och har varit för utvecklingen till det framgångsland vi lever i. Det är viktigt vi vägvisar kommande generationer efter oss, förvalta på hållbart och miljöklokt sätt. Svensk råvara är en enorm sk. Ja nära tillhands är en råvarusk på uttag av mineraler och skog och elproduktion, en sk som går till staten för finansiera viktiga strategiska och strukturella satsningar för ett hållbart, långsiktigt och rättvist samhälle. Uttag av en råvarusk där nivån och regler måste föregås av en utredning, en utredning som skall ha långsiktighet, hållbarhet och klimat som vägvisare.

91 91 (100) Man kan även tänka sig, en del av en sådan sk kan gå till forskning kring klimatfrågor och påskynda utvecklingen av ny teknik, strukturomvandlingar och satsningar på infrastruktur för minska vår klimatpåverkan för stärka landets konkurrenskraft, hållbarhet och långsiktighet. Med anledning av ovanstående yrkar jag partiet arbetar för arbetsgivareavgiften sänks inom råvaruområdet med 50 % för stimulera till vidareförädling nära råvarukällan, i mindre enheter vilket leder till minskade växthusgaser samt hållbart, långsiktigt och förnuftigt resursutnyttjande. spärrnivån på underlaget och därmed nivån om max 7100:- /månad plockas bort, Att företagets säte och verksamhet skall vara inom råvaruområdet för en sänkning kan erhållas. I övrigt ges Finansdepartementet i uppdrag ser över nuvarande regler så en harmoni med syftet erhålls som redovisas i motionen. en råvarusk införs för påskynda strategiska och strukturella förändringar för minska klimathotet och värna hela Sverige idag och för kommande generationer. Mikael Danielsson Kultsjödalens S förening Vilhelmina arbetarekommuns yttrande: Kultsjödalens s-förening gm Mikael Danielsson har i en motion tagit upp frågan om hur resursomfördelningen sker genom råvaruresurser oftast leder till tillväxt i redan växande områden. Motionären föreslår reduktionen av arbetsgivaravgiften för företag verksamma i bl a Norrland, ska öka från dagens 10 % till 50 % och det takbelopp som finns (7 100 kronor) ska plockas bort. Motionären föreslår vidare en råvaruskott ska införas för påskynda strategiska och strukturella förändringar för minska klimathotet och värna hela Sverige. Styrelsen finner motionärens förslag som mycket intressanta och tilltalande. Mot bakgrund av decenniers diskussioner om särskilda sker och avgifter destinerade till specifika områden och verksamheter, kan motionärens idéer möjligen ses som genomdiskuterade och prövade i olika sammanhang. Men,

92 92 (100) som styrelsen ser det, så har ett delvis nytt anslag redovisats och detta genom hänvisning till också miljön skulle må väl av en förnyelse i riktning mot motionärens förslag. Vi har redan idag omfördelningssystem via exempelvis det kommunala skeutjämningssystemet, men detta ger inte de effekter som motionären efterlyser. Samhället bör i mycket större utsträckning styra företagande och råvarubaserade verksamheter till de områden där råvaran finns till nytta både för människan och för miljön samtidigt som tillväxten naturligen skulle fördelas på ett mera rättvis och förnuftigt sätt. Vilhelmina arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte ställa sig bakom motionärens krav och anta motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens svar till motion 17 Motionären tar upp viktiga frågor om uttaget av våra ändliga mineraler. Möjligheterna är stora och värdena för det svenska samhället stora. Utmaningen är skapa en långsiktigt hållbar utveckling i de samhällen och regioner där gruvorna finns. Den brytningsvärda malmen finns ofta i mer glest befolkade regioner, där gruvans påverkan är stor och möjligheterna till lokal kompetensförsörjning är sämre. Vi har sett detta kan leda till ökade kostnader för bland annat kommunen, samtidigt som intäkterna är mindre då inte alla bosätter sig inom orten. Den överhettning som ofta följer i den lokala ekonomin, driver dessutom ytterligare upp kostnader och löner. Detta fördyrar ytterligare för kommunen och försvårar även för icke gruvanknutna näringar etablera sig och utvecklas. En norsk situation uppstår, med ökade värden, men samtidigt en mycket stor känslighet då alla ägg ligger i samma korg. Motionären föreslår olika åtgärder för hantera detta. Distriktsstyrelsen är i grunden skeptiskt till olika skeområden och särbehandling av vissa branscher. För gruvindustrin ser vi dock den lokala påverkan och effekter är särskilt stora, samtidigt som mineralen per definition är ändlig.

93 93 (100) Differentierade arbetsgivareavgifter har tidigare provats och de utvärderingar som gjorts har inte kunnat visa på effekter som motsvarat insatserna. Att sätet för ett gruvföretag skulle vara inom mineralområdet är inte heller en framkomlig väg, då detta skulle leda till märkliga konsekvenser om ett företag t.ex. skulle bedriva verksamhet inom flera olika mineralområden. Distriktsstyrelsen tror liksom motionären mer kraft måste läggas på utveckla långsiktigt hållbara samhällen, före, under och efter gruvdriften. Vi är dock inte beredda slå fast detta skall ske i form av en råvarusk. Norrlandsfonden är ett bra exempel på hur man kan öka utvecklingskraften, men fler åtgärder är säkert möjliga. Detta måste dock utredas noggrant och den av partistyrelsen tillsa gruvarbetsgruppen tittar nu bland annat på detta. avslå -sats 1 och 2 anse -sats 3 besvarad Motionär: Norsjö arbetarekommun gm Veronica Hjelte Partiet i Västerbotten har sedan ett antal år tillbaka beslutat alternera ort för distriktskongressens förläggning mellan Lycksele, Umeå, Skellefteå och inlandet. Detta beslut grundades till stor del på man ville väcka intresset för partiarbete i andra delar av länet än de tre städerna. Med facit i hand har man gått från tre till fyra orter. Hur lång färdsträcka och färdtid man som kongressombud ska ha är underordnat den geografiska spridningen om man tolkar distriktsstyrelsens och distriktskongressens svar på vår motion 2012, om permanent förlägga kongressen till Lycksele, rätt. En av de faktorer som vi ansåg talade för Lycksele var möjligheten inrymma samtliga kongressombud i enkelrum. Eftersom det är arbetarekommunerna som står för kostnaderna för sina ombuds logi, anser vi det högst rimligt kunna välja om man vill dela rum med någon eller inte. För behålla en viss geografisk spridning och samtidigt kunna erbjuda

94 94 (100) möjligheten välja enkelrumsboende för våra ombud föreslår vi distriktskongressen besluta från och med 2014 alternera distriktskongressen mellan de orter som kan erbjuda enkelrumsboende för kongressdeltagarna. Norsjö Norsjö Arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 18 En modell i enlighet med förslaget från Norsjö arbetarkommun skulle i praktiken innebära distriktskongressen hamnar i Lycksele, Skellefteå eller Umeå. Möjligen finns det något fler alternativ i länet t ex Hemavan, men då torde såväl konkurrens med turistnäringen som långa reseavstånd lägga hinder i vägen. Samtidigt är det så det idag är önskvärt för de flesta kunna bo i enkelrum när man deltar i kongresser och liknande. Mot den bakgrunden blir det naturligt även om det innebär andra orter i någon mån missgynnas föreslå motionen bifalls. Det kan då också vägas in andra, mindre, arrangemang i partiets regi borde kunna förläggas på andra orter i länet. Utifrån ovanstående föreslår styrelsen kongressen besluta bifalla motionen Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun Arbetsskadelivränta har tidigare beviljats. Vid ny prövning avslås livränta med motiveringen besvären inte längre beror på arbetet. Ofta anges det istället är så kallade degernativa förändringar (åldersförändringar) som ger besvären. Har man godtagit besvären är utlösta av arbetet kan man inte med hänvisning till grundsjukdomen efter en viss tid påstå besvären beror på

95 95 (100) grundsjukdomen och avslå forts livränta utan bevisa detta. Det finns ingen forskning som stöder detta. Det har även hänt försäkringsläkare bytt diagnos när ny prövning av livränta gjorts och hävdat tidigare besvär inte finns kvar och försäkringskassan avslår livräntan. Ett problem är bevisbördan läggs på den skadade som oftast inte har någon medicinsk kompetens. Förfarandet ger upphov till rättsosäkerhet och visst godtycke som går ut över den försäkrade. För stärka den enskildes möjligheter till ersättning bör bevisbördan istället ligga på den part som anger besvären från en tidigare godkänd arbetsskada har upphört. Det vill säga omvänd bevisbörda bör föreligga när det handlar om tillfällig livränta som prövas på nytt. Vi föreslår därför bevisbördan bör ligga på den part som anger besvären från en tidigare godkänd arbetsskada har upphört länets riksdagsledamöter får i uppdrag driva frågan i lämpliga forum för få till stånd en ändring. IF Metalls S-förening Södra Västerbotten Genom Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Att länets riksdagsledamöter får i uppdrag driva frågan i lämpliga forum för få till stånd en ändring och bevisbördan bör ligga på den part som anger besvären från en tidigare godkänd arbetsskada har upphört. Detta är en stor men viktig fråga, arbetsskadekommissionen har på sidan 81 skrivit om en reformerad arbetsskadeförsäkring (6.3.5 Bevisbördan för skadans varaktighet) Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta bifalla motionen

96 96 (100) Umeå Arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde bifalla motionen och sända den till Distriktskongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar till motion 19 Motionären tar upp en mycket viktig fråga för den som blivit beviljad livränta och vid omprövning precis som motionären skriver kan den upphöra gälla och man medicinskt hänvisar till det är åldersrelaterat. Mycket märkligt en skada som den berörde haft upphör besvära med stigande ålder och utifrån det skulle vid omprövning avslås. Följande informationstext finna läsa på försäkringskassans hemsida Du kan få livränta Om en arbetsskada har gjort din förmåga skaffa dig inkomst genom arbete blivit neds med minst 1/15 kan du få livränta. Din årliga inkomstförlust måste vara minst kronor (en fjärdedel av prisbasbeloppet). Livräntan ska täcka den inkomstförlust du har gjort på grund av skadan upp till kronor (7,5 prisbasbelopp). När vi beräknar livräntan jämförs den inkomst du skulle ha haft om du inte blivit skadad med den inkomst du beräknas få efter skadan. Livräntan är skillnaden mellan inkomsterna. Hur länge kan man få livränta? Livräntan kan vara tidsbegränsad eller betalas ut tills vidare. Den beviljas för en begränsad tid om det är osäkert hur länge nedsättningen av arbetsförmågan kommer vara. Livränta kan betalas ut längst till och med månaden före den då du fyller 65 år. Trygghetsförsäkring genom kollektivavtal De flesta som är anställda har också andra typer av trygghetsförsäkringar genom kollektivavtal. De försäkringarna täcker i allmänhet också arbetsskador. Om du får ersättning från en försäkring för samma arbetsskada som du får livränta för kan du bli skyldig betala tillbaka pengar. Om du får livränta för en arbetsskada bör du därför kontakta AFA, som har hand om de försäkringar som ingår i kollektivavtalen.

97 97 (100) Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns uppfning och föreslår distriktskongressen bifalla motionen Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun En grundläggande rättighet i en rättsstat är den enskildes rätt fritt få välja ombud. Tyvärr upphör denna medborgerliga rättighet innanför dörrarna på våra arbetsplatser. Arbetsgivare kan kalla in anställda, utan denne har rätt bli åtföljd av vare sig fackligt förtroendevald, arbetskamrat eller någon annan som den anställde känner förtroende för. (När det gäller rehab-ärenden så har man rätt följas av någon som man känner förtroende för.) Denna orättfärdiga maktförskjutning har lett till anställda suttit ensam mot flera representanter från företaget, trots man vädjat om få någon med sig. När det inte finns vittnen eller åhörare, är det vanligare med förtäckta eller öppna hot om avsked, indragna förmåner och rena trakasserier från speciellt oseriösa eller på annat sätt mer eller mindre kompetenta arbetsgivare / arbetsledare! Allt för tysta anställda från ställa krav eller kritisera! Är det inte snart dags åtgärda detta medeltida tillvägagångssätt på våra svenska arbetsplatser. Med ovanstående som bakgrund föreslår jag Socialdemokratiska arbetarepartiet verkar för individens okränkbara rätt till ombud/medföljare lagstadgas till gälla även i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare på våra arbetsplatser Socialdemokratiska arbetarepartiet verkar för stifta en lag som medför straffrättslig påföljd för arbetsgivare som nekar arbetstagare ha med sig någon vid enskilda samtal. Arbetsgivaren eller dess representant skall vara skyldig upplysa anställda om denna rättighet till medföljare vid enskilda samtal. Jan "Janscha" Johansson

98 98 (100) Byske socialdemokratiska förening har vid styrelsemötet beslutat anta motionen som sin egen. Skellefteå arbetarekommuns yttrande: Motionen tar upp skyldigheter och rättigheter i samband med arbetsgivaren vill tala med en anställd. Arbetsgivaren äger rätten leda och fördela arbetet i enlighet med paragraf 32 i medbestämmandelagen. Arbetsgivaren ska ha personliga utvecklingssamtal med sina anställda för kunna ge rätt kompetensutveckling. En anställd som känner ett samtal känns hotfullt eller kränkande har rätten avbryta samtalet och kräva ett ombud vid nästa samtal. När det gäller frågor som arbetsmiljö, anställningsförhållanden, rehabilitering eller försäkrings ärenden har man rätten kontakta sin fackliga företrädare som ombud. Styrelsen föreslår representantskapet beslutar avslå motionen Distriktsstyrelsens svar på motion 20 Motionären sätter fokus på ett område som inte är helt obekant för många fackliga företrädare. Arbetsgivaren är i förhållande till den enskilde anställde en starkare part. Arbetsledningsrätten ger arbetsgivaren rätten leda och fördela arbetet. I den rätten ingår bl a ge instruktioner och vägledning. Arbetsgivaren har också en rad skyldigheter som förutsätter han kommunicerar och för en dialog med den enskilde. Det motionären sätter fokus på är de tillfällen då arbetsgivaren utnyttjar sin ställning för i sådana situationer sätta press på och hota enskilda anställda. De åtgärder som motionären använder som exempel på hot är alla sådana som arbetsgivaren är skyldig förhandla om och som är reglerade i lag och/eller avtal. Verkställandet av de åtgärder som arbetsgivaren hotar med skall m a o alltid prövas mot gällande lag och/eller avtal i förhandling och slutgiltigt i domstol. Det är den fackliga organisationen som har bevaka den enskildes rättigheter enligt lag och avtal (såsom skydd mot osakliga uppsägningar, indragna löne- och avtalade förmåner etc) lämnas okränkta. Enskilda har rätt företrädas av sina fackliga ombud i sådana tvister och föreningsrätten skall

99 99 (100) lämnas okränkt på ömse sidor. Denna rätt erhölls vid den s.k. decemberkompromissen i utbyte mot de fackliga organisationerna erkände arbetsledningsrätten. Motionären föreslår tre -satser som alla tar sikte på rätten till ombud/medföljare vid enskilda samtal mellan anställd och arbetsgivare. Den första frågan man ställer sig är: vad är enskilda samtal. Ska den anställde i alla situationer där denne kan tänkas hamna ensam med arbetsgivaren ges rätt kräva inte vara ensam med arbetsgivaren för ett samtal och arbetsgivaren skulle kunna ges en straffrättslig påföljd om denne nekar den anställde denna rätt? Det är lätt tänka sig situationer då detta torde vara inte bara högst opraktiskt utan även skulle kunna innebära fara för tredje man. Särskilt försvårande torde det vara i mindre företag/på mindre arbetsplatser eller avlägsna sådana eller vid ensamarbete. Utifrån ovanstående föreslår styrelsen kongressen besluta avslå motionen

100 100 (100)