Jämförelse av solcellsanläggningar

Transkript

1 Examensarbete i Byggteknik Jämförelse av solcellsanläggningar Comparision of solar systems Författare: Jonna Jansson, Frida Johansson Handledare LNU: Thomas Bader Handledare företag: Per Wickman, Energirevisor Examinator LNU: Åsa Bolmsvik Datum: /31 Kurskod: 2BY03E, 15hp Ämne: Byggteknik Nivå: Högskoleingenjör Linnéuniversitetet, Fakulteten för Teknik

2

3 Sammanfattning Elektricitet används allt mer i världen och är i flera länder en självklarhet. Utan el skulle många av dagens system inte fungera. Idag sker energiproduktionen till stor del med hjälp av förbränning av fossila bränslen, vilket bidrar till stora koldioxidutsläpp som i sin tur bryter ner miljön. Något måste förändras för att främja en hållbar utveckling. En lösning är ökad användning av förnybar energi. Förnybara energikällor omfattar energi framtagen av bland annat sol, vind, vatten och bioenergi. Den som används minst men där forskningen och utvecklingen är som mest aktuell är solenergi. Med hjälp av solceller kan el framställas, vilket görs med hjälp av ihopkopplade solcellsmoduler. Solcellsmodulerna kräver goda förhållanden för att kunna producera så mycket el som möjligt. Det finns en rad olika faktorer som spelar in på effektiviteten vilket kan vara modulernas material, lutning, riktning, väderförhållanden, nedsmutsning och verkningsgrad. För att tydligt se hur stor påverkan dessa faktorer har görs i denna rapport en jämförelse av effektiviteten för två olika solcellsanläggningar i Växjö. Solcellsteknikerna är flera och fortsätter ständigt att utvecklas. Tekniken bygger på användning av olika halvledarmaterial som gör det möjligt för solceller att alstra elektricitet där det absolut vanligaste är kisel. Båda solcellsanläggningarna som som jämförs i den här studien har solceller av kisel. Det som skiljer dem åt är modulens uppbyggnad. Den ena modulen som använts på bostäder är av typen Glas-Glas och har en framoch baksida av glas, den andra modulen som använts på en förskola är av den vanligare sorten med en baksida av plast. Materialen har en avgörande effekt på modulens livslängd och sägs även påverka modulernas prestanda. En baksida av glas garanterar en längre livslängd för modulen. En teoretisk simulering av de olika modultypernas energiproduktion genomförs i studien. Resultaten tyder på att yttre faktorer som lutning och riktning har en stor påverkan på anläggningarnas effektivitet och teoretisk simulering visar likvärdiga resultat av energiproduktionen för de olika modultyperna. III

4 Summary Electricity is used increasingly in the world and in many countries it is a matter of course. Without electricity today's systems would simply not work. Today energy production occurs largely through the burning of fossil fuels, which contributes to high carbon dioxide emissions, which in turn break down the environment. Something needs to change in order to promote a sustainable development. One solution is by increasing the use of renewable energy. "Renewable energy sources" comprises energy produced by using solar, wind or water. Solar energy is the least used energy source but through research and development the use is increasing. By using solar cells electricity can be produced, which can be done by using paired photovoltaic modules (PV modules). The PV modules requires good conditions to be able to produce as much electricity as possible. There are a number of different factors that come into play on the efficiency of the modules which could be material, slope, direction, weather, pollution and module efficiency. To clearly see how much influence these factors have a comparison between two different PV-systems has been made to determine which one is the most efficient. There are many different solar cell technologies and they continues to evolve constantly. The technology is based on the use of different semiconductor materials which makes it possible for solar cells to generate electricity. Various semiconductor materials are used, but the most common are Silicon. Both PV-systems that are compared have solar cells of Silicon. What sets them apart is the module's structure. One module is of type Glass-Glass and has a front and back side of the glass. The second module is a more common variety and has a back made of plastic. Materials has a decisive effect on the module's life and a back made of glass ensures a longer module durability. The different materials might also affect the efficiency of the different modules and through a theoretical simulation the module with the better performance will be determined. The results suggest that external factors such as slope and direction has a major impact on the efficiency of the systems and theoretical simulation shows similar results of the energyproduction for both modules. IV

5 Abstract Solcellsel är en miljövänlig energikälla utan farliga utsläpp och sägs därför vara lösningen för en hållbar framtid. För att solcellsanläggningar ska få så hög effektivitet som möjligt krävs att ta hänsyn till en rad olika faktorer. Vid teoretiska och praktiska jämförelser av två olika solcellsanläggningar syns en tydlig skillnad av påverkande faktorer. Nyckelord: Solenergi, Solcellsenergi, Solcellsel, Solceller, Solcellsteknik, Solcellsanläggning V

6 Förord Rapporten är ett examensarbete från högskoleingenjörsprogrammet med inriktning byggteknik vid Linnéuniversitetet. Arbetet är det sista momentet i utbildningen och motsvarar 15 högskolepoäng. Utredningen har utförts av oss tillsammans som på ett samarbetsvilligt sätt breddat vår kunskap inom ämnet. Vi hoppas rapporten kan vara behjälplig för framtida studier. Vi vill tacka alla de personer som hjälpt oss under arbetets gång. Framför allt vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Per Wickman som med sin breda kunskap om solenergi bidragit med stor hjälp och stimulerat vårat intresse inom ämnet. Stort tack även till vår handledare på Linnéuniversitetet, Thomas Bader, som varit vårat bollplank under utredningen och stöttat oss för att nå vårat mål. Vi vill även tacka Jonas Falck, ordförande för bostadsrättsföreningen på Solallén, och Bruno Birgersson, Vöfab, som alltid varit oss tillmötes och låtit oss ta del av den information som legat till grund för utredningen. Särskillt tack även till Magnus Johansson, Solhybrid, som bistått med sin kunskap för de beräkningsprogram som använts för att fullfölja studien. Stort tack till övriga delaktiga personer som stöttat och hjälpt oss. Jonna Jansson & Frida Johansson Växjö, 13 Juni 2016 VI

7 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING MÅL OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ELANVÄNDNINGENS UTVECKLING SOLCELLERS UTVECKLING Solcellers historia Solceller idag Solceller i framtiden SOLCELLSTEKNIK Halvledare N-doping P-doping PN-övergång i solceller Verkningsgrad SOLCELLSTYPER Kiselsolceller Tunnfilmssolceller Grätzelceller Tandemceller SOLCELLSSYSTEM Fristående solcellssystem Nätanslutna solcellssystem PÅVERKAN AV YTTRE FAKTORER Installerad effekt Solinstrålning Orientering och lutning Modultemperatur OBJEKTSBESKRIVNING SOLALLÉN VIKAHOLMS FÖRSKOLA METOD METODVAL DATAINSAMLING SIMULERING AV ENERGIPRODUKTION PROGRAM FÖR DOKUMENTATION OCH BERÄKNING BERÄKNING AV MÄTVÄRDEN Teckenförklaring till beräkningsformler Beräkningsformler GENOMFÖRANDE SOLALLÉN Avläsning av mätvärden Insamling av mätvärden FÖRSKOLA Avläsning från programmet ELIQ Online HANTERING AV DATA OCH BERÄKNING SIMULERING AV ENERGIPRODUKTION RESULTAT ENERGIPRODUKTION PER DYGN ENERGIPRODUKTION PER MÅNAD SIMULERING I POLYSUN ANALYS VII

8 8. DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR VIII

9 IX

10 1. Introduktion I världen förbrukas mer och mer energi. Den största energikällan är idag fossila bränslen som utgör drygt 81 procent av den totala energitillförseln världen över (Energimyndigheten, 2015a). Resterande energi erhålls från kärn-, vatten-, sol- och vindkraft. Fossila bränslen bildas då uråldriga växter och djur dött och lagrats i syrefattiga miljöer som havsbottnar och under markytor (Nord & Jonsson, 2014). Där har de pressats samman under lager av rester, jord och sten. Processen har pågått under miljontals år och bildat fossila bränslen i form av stenkol, brunkol, olja och naturgas. Människan upptäckte att förbränning av fossila bränslen kunde alstra en stor mängd energi. Fossila bränslen är dock en icke förnybar energikälla och kommer förr eller senare ta slut. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs inte bara energi utan även en stor mängd koldioxid, vilket beror på att organismer till största delen består av kolföreningar (Nord & Jonsson, 2014). Koldioxid är en växthusgas som påskyndar växthuseffekten och bidrar till ett förändrat klimat på jorden, vilket medför globala konsekvenser för människa och natur. En lösning till miljöproblemet är förnybar energi. Begreppet förnybar energi innebär att använda resurser som är förnybara och inte tar slut, dessa resurser innefattar bland annat sol, vind, vatten och bioenergi (Energimyndigheten, 2015a). Idag står förnybara energikällor endast för 13 procent av den totala energitillförseln på jorden, vilket bör öka för att förhindra jordens nedbrytning. Solen är den största förnybara energikällan och grunden till allt liv på jorden (Sidén, 2015, p. 13). På ett år mottar vi gånger mer energi från solen än människans totala energiförbrukning. Utmaningen för en hållbar framtid är att ta till vara på den energin. Solenergi kan ge oss värme och elektricitet. Solfångare ger möjlighet att ta till vara på värmen från solen medan solceller omvandlar solinstrålningen till elektricitet (Svensk Solenergi, 2013). Elektricitet är i dagsläget ett grundläggande hjälpmedel för utvecklingen i världen men dessvärre är många länder fortfarande helt utan el (Sidén, 2015, p. 81). Närmare 1,3 miljarder människor saknar tillgång till elektricitet. Solcellsel kan med god sannolikhet vara lösningen till elförsörjningen i dessa länder. Forskning och utveckling av solcellsel går fort framåt och användandet blir därför allt vanligare (Svensk Solenergi, 2013). Solcellsel är en miljövänlig energikälla utan farliga utsläpp och kan därför vara lösningen för en hållbar framtid. 1

11 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Jämfört med andra europeiska länder använder Sverige en relativt liten del solel men användningen ökar (Andrén, 2015, p. 144). Forsknings- och utvecklingsarbetet som pågår för att ta fram bättre teknik har lett till att priset på solel sjunkit drastiskt de senaste åren och antalet intressenter har därför ökat (Andrén, 2015, pp ). Staten strävar efter större användning av solel och bidrar därför med procent av installationskostnaderna beroende på aktör, möjligheten att sälja el på elnätet gör även intresset större. Goda förutsättningar finns för att 10 procent av Sveriges elbehov kommer täckas av solel inom de närmsta åren (Statistiska centralbyrån, 2016). Det är en stor ökning i jämförelse med de 0,03 procent som solelsproduktionen stod för år I stadsdelen Vikaholm, Växjö, har två olika solcellsanläggningar uppförts. Den första, kvarteret Solallén, är byggd av Skanska och består av flera bostadsrätter som stod klara Solcellsmoduler på taken alstrar el och den primära värmekällan är bergvärme (Skanska, 2015a). Tanken är att solcellerna under sommarhalvåret skall producera mer el än vad som nyttjas och överskottet kunna säljas på elnätet. Den andra anläggningen är en förskola som ligger placerad i samma område. Förskolan uppfördes av Vöfab och stod klar i slutet av 2014 (Vöfab, 2015). Även här finns solcellsmoduler installerade på taken som bidrar till en del av eltillförseln, uppvärmning fås från en fjärrvärmecentral. Solcellsmodulerna på de två anläggningarna är av samma typ men skiljer sig något. Den ena modulen har en främre yta av glas och även en baksida av glas. Den andra modulen har även den en främre yta av glas men istället en baksida av plast. Skillnaden kan påverka solcellsmodulernas prestanda. Bortsett från konstruktionsskillnaden har anläggningarna andra olikheter som kommer påverka modulernas elproduktion. Faktorer som påverkar andelen solinstrålning som når solcellerna kan bland annat vara väderstreck, modulvinkel, föremål som skuggar, nedsmutsning och snötäckning (Swedensol, 2016). För att en jämförelse mellan olika solcellsanläggningar skall bli så exakt som möjligt krävs att alla faktorer beaktas. 1.2 Mål och Syfte Målet är att klargöra vilken av de två solcellsanläggningarna som är mest effektiv. Det vill säga vilken anläggning som producerar mest el i förhållande till påverkande faktorer. Syftet är att genom teoretisk bakgrund och praktisk prövning identifiera viktiga skillnader mellan anläggningarna vad gäller prestanda och placering. 2

12 Hänsyn skall tas till de olika skillnader som finns mellan byggnadernas utformning samt de olika faktorer som påverkar solcellsmodulernas elproduktion. 1.3 Avgränsningar Undersökningen kommer endast innehålla mätningar från de två nämnda anläggningarna. Tidsintervallet som kommer jämföras begränsas till det senaste året. Endast tre av de sju husen på Solallén jämförs där datan för två av dem är begränsad till endast månadsproduktion. 3

13 2. Teoretiska utgångspunkter 2.1 Elanvändningens utveckling El har nyttjats i Sverige sedan 1870-talet och är idag en självklarhet (Svensk Energi, 2016). Användningen av el började för belysning i industrier, bostäder och på gator, utvecklingen har gått snabbt och idag används elektricitet dagligen framför allt på arbetsplatser och i hemmen. Det sker en konstant uppkoppling och utan el skulle inte dagens system fungera. I Figur 1 ses elanvändningens utveckling från år 1971 till 2013 i Sverige uppdelat på driftel, hushållsel och elvärme. Figur 1. Elanvändningens utveckling (Energimyndigheten, 2015) Från Figur 1 framgår att elanvändningen ökade kraftigt fram till slutet av 80- talet då användningen planade ut. En anledning till denna platå på elanvändning kan vara utveckling av energinålare och effektivare teknik (Svensk Energi, 2016a). Sverige har en förhållandevis hög elanvändning, i genomsnitt använder en person kilowattimmar (kwh) el per år och gör att Sverige ligger på sjätte plats i världen (Svensk Energi, 2016a). Den höga elanvändningen antas bero på det kalla klimatet, den höga tillgången på elektricitet och den mycket energikrävande industrin. Totalt står bostäder- och servicesektorn för närmare hälften av Sveriges totala elanvändning och industrisektorn motsvarar drygt en tredjedel (Energimyndigheten, 2016). Idag utgör kärnkraft och vattenkraft drygt 84 procent av Sveriges totala elproduktion (Ekonomifakta, 2016). Andel förnybar energi är i förhållande till övriga länder stor, vilket främst beror på den stora tillgång på vattenkraft och bioenergi. Användningen av solcellsenergi är däremot mindre, anledningen till det antas vara god tillgång till andra förnybara energikällor och vår begränsade solinstrålning. Installationer av solceller ökar dock markant världen över. 4

14 2.2 Solcellers utveckling Solcellers historia År 1839 gjorde fysikern Edmond Becquerel en upptäckt om solljus när han studerade effekten av ljus i elektrolytiska celler (Razykov, et al., 2011). Han upptäckte att solljus kunde omvandlas till elektricitet med hjälp av halvledare, ett material som kan agera både ledare och isolator (Sidén, 2015, p. 79). Upptäckten kom att kallas den fotovoltaiska effekten. Den ansågs mycket intressant men kunde ej tillämpas i brist på praktisk kunskap. År 1888 gjorde den tyska fysikern Wilhelm Hallwach framsteg i utvecklingen, han noterade att vid belysning av kortvågigt solljus mot negativt laddade halvledare av typen polykristallint selen ger en utsöndring av elektroner, vilket gör att materialet blir ledande (Sidén, 2015, p. 79). Detta kom att kallas den fotoelektriska effekten. Utvecklingen fortsatte sedan under 1940-talet på ett laboratorium i New Jersey (Sidén, 2015, p. 80). Där upptäcktes att kiselbrickor var mycket ljuskänsliga vid doping, tillsättning, av vissa orenheter och kisel kom att bli det vanligaste halvledarmaterialet hos solceller. Under 1950-talet började solcellstekniken ta fart (Razykov, et al., 2011). Tekniken kom att användas inom rymdprogram då kiselsolceller användes på satelliter. De dåvarande solcellerna hade då en verkningsgrad mellan 6 och 10 procent. Senare under 1970-talet låg energikrisen till grund för en ökande forskning och utveckling inom solcellstekniken. Under 70-talet började solceller användas till fyrar och nödtelefoner i Sverige som låg långt bort från elnätet (Green, 2002, p. 100). Intresset ökade också markant när tekniken presenterades för sommarstugeägare utan nätanslutning. Marknaden för solceller var dock begränsad under dessa år, främst på grund av den dyra installationskostnaden. Teknikens utveckling och en ökad produktion har dock gjort att priserna sjunkit vilket i sin tur har lett till att intresset för solceller ökat (Green, 2002, p. 34) Solceller idag I nuläget växer solcellsmarknaden i världen med procent per år (Razykov, et al., 2011). Uppfattningen om solcellstekniken är positiv och många vill investera i solceller både för miljön, ekonomin och känslan av att vara självförsörjande. I Sverige är det idag vanligast med mindre installationer av solceller på enskilda hus för generering av el (Energimyndigheten, 2013), i övrigt är marknaden för utebelysning med solceller stor. I andra länder blir det allt vanligare med större solcellsanläggningar med tusentals solcellsmoduler. 5

15 Där installeras större anläggningar ute på fält eller i öknen för att sedan kopplas till elnätet. Den största solenergianläggningen i världen ska stå klar i augusti 2016 och kommer vara 15 kvadratkilometer stor och ligga belägen i delstaten Madya Pradesh i Indien (Singh, 2015). Den förväntas ha en toppeffekt på 750 megawatt (MW), vilket kan jämföras med Sveriges totala solcellskapacitet som var omkring 60 MW i slutet av år 2014 (Energimyndigheten, 2015a). För att öka användningen av solceller bidrar staten med ett stöd på 20 procent och 30 procent av installationskostnader för privatpersoner respektive företag, vilket infördes 1 januari 2015 (Energimyndigheten, 2016a). I samband med detta infördes även en skattereduktion för nätanslutna anläggningar på 60 öre per kwh av den el som sålts till elnätet under året. Investeringsstödet omfattar alla typer av nätanslutna solcellssystem och ges till alla typer av aktörer. Stödet får dock maximalt stå för 1,2 miljoner kronor per installerad solcellsanläggning och skattereduktionen får ej överstiga kr per år. Det blir idag svårare att hitta lämpliga platser för exempelvis vindkraft, som tar väldig mycket plats. En stor fördel med solcellsmoduler är deras möjliga placering på tak och fasader, som annars är en outnyttjad yta (SolElprogrammet, u.d.). Solcellerna kan även fylla fler funktioner som till exempel solavskärmning på hus, fasad- och takmaterial samt balkongräcken, detta gör att solcellsmoduler kan integreras med byggnader på ett diskret sätt samtidigt som de bidrar med miljövänlig energi. Sammantaget gör detta att solcellsmoduler idag är ett mycket intressant område att studera Solceller i framtiden Framtidens forskning och utveckling handlar främst om att höja verkningsgraden för den nya tunnfilmstekniken och även att sänka modulkostnaden för nuvarande teknik genom en mer kostnadseffektiv tillverkningsteknologi (Razykov, et al., 2011). Om installationskostnaderna sänks samtidigt som effektiviteten av solcellsmodulerna fortsätter öka kommer i sin tur solcellsanvändningen växa. Närmare en femtedel av människorna i världen är helt utan el och många har väldigt begränsad anslutning (Sidén, 2015, p. 81). I utvecklingsländer, som exempelvis Kenya och länder i Västafrika, ligger ofta byarna långt ifrån varandra. Kraftledningarna som transporterar el blir därför väldigt långa och kostsamma. Enskild elproduktion i byarna kan vara en mycket kostnadseffektiv lösning för dessa byar och en solcellsanläggning skulle kunna förändra livet för människorna i ett utvecklingsland. Saker som för oss är självklara, som vattenförsörjning av rent vatten och avloppssystem skulle bidra till en ökad levnadsstandard i utvecklingsländer, därför är utvecklingen av solcellssystem inte bara viktig för oss i Sverige utan för hela världen. 6

16 2.3 Solcellsteknik Solceller är uppbyggda av ett halvledarmaterial, ofta kisel, i form av en tunn skiva eller ett skikt (Andrén, 2015, p. 126). Skivans olika sidor är sammankopplade med ledare till en extern krets. Framsidan (solljusexponerad sida) är till viss del täckt av kontakter av metall, medan baksidan till största del täcks av metallkontakter (Green, 2002, pp ). Som skydd finns en skiva av härdat glas på solcellens framsida. Solcellens baksida består vanligtvis av plast. Plast har dock en tendens att åldras vilket ger solcellsmodulen en kortare livslängd (Wickman, 2016). Därför har solceller med glas som både fram- och baksida börjat tillverkas, denna Glas- Glas modulen har en längre livslängd än tidigare nämnda modul och glaset gör även solcellen mer hållbar och gör det möjligt att använda solceller i miljöer med mer extrema väder och förhållanden. Då solcellen träffas av energi, i form av solstrålar, polariseras kiselskivan. Materialets sidor får olika laddningar och ett elektriskt flöde bildas. Metallkontakterna på vardera sida leder ström och solcellen kan användas som ett slags batteri (Andrén, 2015, p. 126) Halvledare Halvledarmaterial är ett material som kan fungera som både ledare och isolator (Green, 2002, p. 20). Det innebär att det vid vissa tillfällen kan vara en mycket god ledare av elektricitet och vid andra tillfällen en dålig ledare. Kisel är den vanligaste halvledaren och utnyttjas inom flera elektromekanikområden (Green, 2002, p. 20). Kisel är ett grundämne med atomnummer 14 vilket betyder att kiselatomen innehåller 14 elektroner (negativt laddade partiklar), elektronerna kretsar kring atomens positivt laddade kärna som är uppbyggda av protoner och neutroner. Atomen består av 10 hårt bundna elektroner som ogärna lämnar sina elektronskal medans de resterande fyra elektronerna, som inte är lika hårt bundna till kärnan, kallas valenselektroner. Dessa valenselektroner spelar en stor roll för kiselmaterialets egenskap som halvledare. Vid framställning av fast kisel (kiselkristallin) till solceller utvinns kisel från sand (Green, 2002, pp ). Kisel smälts och får under långsam kylning stelna till fast form. Under processen arrangerar sig atomerna i kristallstruktur, som visas i Figur 2. Varje kiselatom omges av fyra andra kiselatomer, en för varje valenselektron. En elektron från atomen bildar 7

17 tillsammans med en elektron från närliggande atom en kovalent bindning, på så sätt kopplas alla kiselatomer samman till kiselkristallin. Figur 2. Struktur kiselkristallin (Solarlab, 2016a) I denna struktur är samtliga elektroner bundna till atomer via bindningar och kiselkristallinet fungerar nu som en isolator, det vill äga att den har en dålig ledningsförmåga. Detta kan dock förändras när exempelvis en foton från solen (energifylld partikel) träffar kiselatomerna (Green, 2002, pp ). Energin från fotonen absorberas till viss del av en av de elektroner som agerar bindning. Elektronen kommer skakas loss från bindningen av den tillförda energin och bli en fri elektron, den kan nu röra sig fritt genom kiselkristallinet och blir en negativ laddningsbärare. De tomrum som elektronen lämnar efter sig kallas för ett hål och kan i sin tur också röra sig genom kislet. Detta händer då en ny elektron tar den nyligen försvunna elektronens plats i den brutna bindningen. Bindningen återställs samtidigt som ett nytt hål bildas. På det sättet fortsätter det och hålet uppfattas röra sig genom materialet och kan ses som en positiv laddningsbärare. Kisel har stor mångsidighet och kan med yttre påverkan ändra sina egenskaper med exempelvis doping, nedan beskrivs två dopingsätt ingående (Green, 2002, p. 22) N-doping Halvledaren kisel kan dopas med exempelvis fosfor (P), det innebär att en mindre mängd fosfor tillsätts till smält kisel. Fosforatomer ersätter på några ställen kiselatomerna i strukturen, vilket förändrar egenskaper hos materialet (Green, 2002, pp ). Fosforatomen har fem stycken löst bundna elektroner, alltså en mer än kiselatomerna (Green, 2002, pp ). När fosforatomen omges av fyra kiselatomer bildas bindningar med elektronparen. Fosforatomen har som bekant en elektron över, alltså kommer det finnas en fri elektron. Bandet till kärnan hos den fria elektronen är löst och elektronen kan lätt dras bort. Materialet kommer innehålla flera fria elektroner med negativ laddning som gör det till ett så kallat material av negativ typ eller N-typ. Figur 3 visar det N-dopade kislet med fosforatom och fri elektron. 8

18 Figur 3. N-doping av kisel (Svea Renewable Solar AB, 2013) P-doping För att ge kisel andra egenskaper kan det dopas med exempelvis bor (B). Boratomen har endast tre löst bundna elektroner, alltså en mindre än kiselatomen. Denna typ av doping ger kisel motsatta egenskaper till de fosfordopade kislet (Green, 2002, p. 23). Boratomen tar sin plats i strukturen och bildar på samma sätt bindningar till omkringliggande kiselatomer. De tre löst bundna elektronerna hos boratomen kan endast bilda bindningar till tre av de fyra omgivande kiselatomerna. Därav förblir en bindning bruten och 8det uppstår således ett hål. I Figur 4 visas uppbyggnaden med boratom och bindningar. Hålet kan liknas en positiv partikel vilket gör materialet till ett material av positiv typ, dessa material betecknas P-typ. Figur 4. P-doping av kisel (Svea Renewable Solar AB, 2013) PN-övergång i solceller Kopplingen mellan N- och P-dopade sidor är en av de viktigaste funktionerna inom mikroteknik och är en grundläggande detalj hos solceller (Green, 2002, pp ). En kiselskiva i en solcell har två sidor där framsidan är N-dopad och baksidan P-dopad. Framsidan täcks till viss del av ett kontaktnät och baksidan täcks av ett heltäckande metallskikt vilket kallas bak-kontakt 9

19 (Sidén, 2015, p. 60). Solljuset som når skivan ger upphov till att elektriska laddningsbärare i form av elektroner och hål finns fritt i materialet. Det är nu den viktiga PN-övergången startar (Green, 2002, pp ). Övergångens drivkraft ligger i att elektronerna attraheras av N-sidan (Sidén, 2015, pp ). De nyligen frigjorda elektronerna börjar strömma från P- sidan till N-sidan och hålen attraheras av P-sidan och strömmar från N- sidan till P-sidan. Förflyttningarna leder till att spänning uppkommer över cellen. Kopplas en ledare mellan de olika sidornas kontakter kommer en elektrisk ström uppstå. Om en extern krets (en typ av last, exempelvis en lampa) tillkopplas kan energin från solen utnyttjas som elektrisk energi. Genom den externa kretsen fortsätter de strömmande elektronerna sin väg, vilket visas i Figur 5 (Solarlab, 2016a). Då elektronerna når P-sidan kopplas de på nytt samman med de brutna bindningarna och kretsen är sluten. Eftersom elektroner är den enda rörliga delen i systemet finns det inget slitage och då elektroner alltid kommer tillbaka till sin utgångspunkt finns det aldrig något som kan ta slut så länge nytt solljus träffar solcellen. Med andra ord fortsätter processen så länge solcellen träffas av solljus. Figur 5. PN-övergång i solcell (Svea Renewable Solar AB, 2013) Verkningsgrad All solinstrålning som träffar solcellen kan inte utnyttjas. Varje solcellstyp har en verkningsgrad som säger hur mycket av energin som går att omvandla till elektrisk energi (Green, 2002, p. 25). Fotoner kännetecknas av våglängd (nm), frekvens (Hz) och energi (ev) (Sidén, 2015, pp ). Ljuset som når jordytan har våglängder runt ca nm och innehåller ca 0,5-4 ev. Energin som krävs för att skaka 10

20 loss en elektron från kiselatomen är 1,1 ev och kallas bandgap, bandgapet skiljer sig hos olika ämnen. Energin motsvarar fotoner med våglängden nm vilket innebär att kiselsolceller kräver solinstrålning av minst nm för att få ledande förmåga. Detta motsvarar ca 23 procent av solinstrålningen som når jordytan. Eftersom andelen solinstrålning som går att utnyttja är begränsad till vissa våglängder har solceller varierande verkningsgrad (Sidén, 2015, p. 63). De mest effektiva kan ha en verkningsgrad på ca 25 procent, medan kommersiella solceller har en verkningsgrad runt 15 procent. 2.4 Solcellstyper Flera satsningar inom solcellstekniken görs idag både i Sverige och internationellt. Med drivkraft att göra solcellstekniken effektivare men framförallt billigare (Andrén, 2015, p. 125). Priset på solceller har sjunkit stort under de senaste åren. Anledningen till detta ligger i nya material, automatiserad tillverkning och stora forskningsframsteg inom olika solcellstekniker. Även andra solcellskomponenter som växelriktare, som omvandlar likström från solcellerna till växelström, har blivit både billigare och bättre Kiselsolceller Kiselsolceller är idag de absolut vanligaste solcellerna och står för 90 procent av världens totala solelsproduktion. En av de största anledningarna är dess långa livslängd på ca 25 år, den andra är den höga verkningsgraden (Sidén, 2015, pp ). I laboratorium har de nått verkningsgrader upp mot 25 procent medan de kommersiella solcellerna har en verkningsgrad inom intervallet procent. En stor nackdel hos kiselkristallina solceller är den höga tillverkningskostnaden. Vid tillverkningen sågas kiselbrickorna från en kiselkristallincylinder. Diamantsågen som används är endast 100 µm tjock men kiselbrickan har lika tjocklek, ca µm (Kirk, 2015, p. 72). Detta gör att nästan hälften av cylindern blir sågdamm, om det inte återvinns kan produktionen komma att vara mycket slösaktig Monokristallina solceller Hos de monokristallina solcellerna har kiselatomerna en perfekt symmetrisk struktur vilket gör dem mycket effektiva (Sidén, 2015, p. 66). Högsta uppmätta verkningsgrad för monokristallina solceller är 25,6±0,5 procent (Green, et al., 2015). 11

21 Polykristallina solceller Här har kiselatomerna en mindre ordnad symmetri i strukturen. En stor fördel hos den här typen av kisel är att det har en mindre tillverkningskostnad (Sidén, 2015, p. 66). Dock leder de oregelbundna atomerna till en lägre verkningsgrad än de monokristallina solcellerna. Hösta uppmätta verkningsgrad för polykristallina solceller är 21,25±0,4 procent (Green, et al., 2015) Tunnfilmssolceller Tunnfilmstekniken möjliggör tillverkning av större volymer till ett lägre pris och är ledande inom solcellsteknikens forskning. Istället för ett självbärande halvledarmaterial (som kiselkristallin) täcks en glasskiva av ett mycket tunt lager (ca 1 µm) ljusabsorberade halvledarmaterial (Green, 2002, pp ). Tekniken undgår de höga tillverkningskostnaderna som råder för att såga och forma kiselceller. Kostnaden går nästan att mäta med själva materialkostnaden. Låga produktionskostnader är tunnfilmsteknikens största fördel. Dock kan den idag inte konkurrera med kiselkristallina solceller då verkningsgrad och livslängd är märkbart lägre (Sidén, 2015, pp ). År 2013 gav tunnfilmssolceller endast 10 procent av den totala solelproduktionen i världen. Olika grundämnen alternativt kombinationer används till tunnfilmstekniken för att uppnå högsta effektivitet Amorft kisel, a-si I amorft kisel består strukturen av slumpmässigt ordnade kiselatomer (Green, 2002, pp ). Solcellerna absorberar endast synligt ljus. Högsta uppmätta verkningsgrad för asi-celler är 10,2±0,3 procent (Green, et al., 2015). I Figur 6 ses exempel på en asi-solcellstruktur. 12

22 Figur 6. a-si solcell struktur (Energy Informative, 2016) CIGS och CIS CIGS är en typ av tunnfilmsteknik som består av koppar, indium, gallium, diselenid (CuInGaSe2) (Green, et al., 2015). Kombination av flera olika grundämnen resulterar i att högst uppmätta verkningsgrad för CIGS-celler är 21,0±0,6 procent. Nackdelen är att indium är ett sällsynt ämne med få reserver (Green, 2002, p. 48). I Figur 7 ses en uppbyggnad av CIGS/CISstruktur CdTe-solceller Figur 7. CIS/CIGS solcell struktur (Energy Informative, 2016) Kadmiumtellurid (CdTe) är fördelaktigt då det har en relativt enkel tillverkning. Nackdelen är att kadmium är ett toxiskt ämne och dålig ur miljösynpunkt. Om CdTe-celler ska användas krävs därför en strikt återvinning (Sidén, 2015, p. 47). Högsta uppmätta verkningsgrad för CdTe- 13

23 celler är 21,0±0,4 procent (Green, et al., 2015). I Figur 8 visas en solcellsstruktur av typen CdTe. Figur 8. CdTe struktur (Energy Informative, 2016) Grätzelceller Grätzelcell eller dye-sensitized solar cell (DSC) härstammar från professor Michael Grätzels forskning år 1980 (Parisi, et al., 2014). Tekniken efterliknar fotosyntesen genom användning av organiska färgämnen för att excitera elektroner. Färgämnet finns tillgängligt i ett tunt skikt halvledare, ofta titanium dioxid (TiO2). Halvledaren är placerad i kontakt med en flytande redoxelektrolys (Gräzel, 2005). Rörliga elektroner frigörs från färgämnet och transporteras till halvledaren. En bakkontakt tar upp elektronerna där de leds vidare till en extern last. Färgämnet i halvledaren regenereras, vilket innebär att det återfår elektroner, av redoxelektrolysen och processen kan återupptas. Figur 9 visar uppbyggnaden av en grätzelsolcell och hur fria elektroner rör sig i och utanför solcellen. 14

24 Figur 9. Struktur för Grätzelsolceller. (Parisi, et al., 2014) Tandemceller Tandemceller, även känt som Multi junction cells, har flera olika skikt av olika ämnen. De olika ämnena är alla ljusabsorbenter av olika bandgap, vilket ger cellen möjlighet att utnyttja ljus av flera olika våglängder (Green, 2002, pp ). Kombinationen av ämnen ger solcellen god effektivitet och hög verkningsgrad har uppmätts i laboratorium. Celler av typen GaInP/GaAs/InGaAs har en så hög verkningsgrad som 37,9±1,2 procent men den komplexa tekniken gör solcellerna mycket dyra och därför mindre populära på den kommersiella marknaden (Green, et al., 2015). 2.5 Solcellssystem I huvudsak består en solcellsanläggning av flera sammankopplade solcellsmoduler och en eller flera växelriktare (SolEl-programmet, u.d.). Växelriktaren behövs för att omvandla den likström som solcellerna producerar till växelström som kan användas i hushållet. Solcellsmodulerna kan antingen parallellkopplas eller seriekopplas beroende på önskad effekt (Solarlab, 2016). Systemströmmen ökar vid parallellkoppling medan systemspänningen ökar vid seriekoppling. Vid seriekoppling begränsas hela strömmen genom alla modulerna om en cell går sönder eller exempelvis täcks av snö eller skuggas, för att förhindra detta kan en så kallad bypass-diod kopplas på modulen som gör att strömmen leds förbi hindret. Vid parallellkoppling påverkas inte de övriga modulerna utan det är endast den övertäckta modulens effekt som minskar Innan likströmmen från modulerna når växelriktaren leds de genom en så kallad DC-brytare (SolEl-programmet, u.d.). Brytaren används för att kunna koppla bort likströmmen i växelriktaren, om så skulle behövas vid 15

25 exempelvis service, strömmen leds sedan vidare till växelriktaren. Växelriktaren anpassar den spänning och frekvens som är lämplig för hemmet och elnätet. Växelströmmen leds genom en AC-brytare som fungerar på samma sätt som DC-brytaren, men gör det istället möjligt att koppla bort utkommande växelström från växelriktaren. Det finns två olika typer av solcellssystem, fristående och nätanslutna solcellssystem (Bäck, 2014) Fristående solcellssystem Fristående solcellssystem lagrar el i ett batteri för att kunna användas vid senare tillfälle (Bäck, 2014). Denna typ är vanlig vid byggnader som ligger långt bort från elnätet. I Figur 10 ses uppbyggnaden av ett fristående solcellssystem. Figur 10. Fristående solcellssystem (Energikontoret Sverige, 2015) Nätanslutna solcellssystem Ett nätanslutet solcellssystem lagrar inte el som föregående system utan är kopplat till det allmänna elnätet och matar ut el som inte används i byggnaden. Här används inget batteri som lagrar energin utan den energi som inte används sänds istället ut till elnätet. I Figur 11 ses uppbyggnaden av ett sådant system. 16

26 Figur 11. Nätanslutet solcellssystem (Bäck, 2014) 2.6 Påverkan av yttre faktorer Flera olika faktorer påverkar solcellsmodulernas förmåga att producera el (Swedensol, 2016). Några exempel: Solinstrålning Modulernas orientering/riktning Modulernas vinkel mot horisontalplanet Modultemperatur Nedsmutsning och snötäckning Skuggande föremål Verkningsgrad för solceller och växelriktare Installerad effekt De solcellsmoduler som säljs har en specifik installerad effekt även kallad märkeffekt, i enheten watt, den installerade effekten är den effekt som modulen ska producera vid Standard Test Conditions (STC) (Bengt, u.d.). STC avser de förutsättningar som råder då en solcellsmodul testas vilket är solcellstemperatur 25±2 C, instrålning motsvarande 1000 W/m 2 samt AM1,5 (air mass) som definierar standard spektrum för solljuset (Florida Solar Energy Center, 2010). Eftersom STC förhållanden inte alltid råder stämmer inte alltid den teoretiska effekten överens med verkligheten. Effekten kan även bli bättre än 17

27 vad modulen är installerad för. Det kan ske då solcellerna träffas av mycket direkt strålning men fortsätter hålla låg temperatur Solinstrålning Solen är vår närmsta stjärna och väsentlig för allt liv på jorden. Avståndet mellan jorden och solen varierar med ±1,5 procent under året och brukar avrundas till 149,6 miljoner km (SMHI, 2007). Stjärnan består av 71 procent väte (H) och 27 procent helium (He), de övriga procenten består av andra grundämnen (Andrén, 2015, p. 9). Solens stora energitillverkning sker genom fusion som är sammansmältning av vätekärnor till heliumkärnor. Skillnaden i massa mellan heliumkärnan och vätekärnorna är det som resulterar i energi. Solen avger en enorm mängd energi i form av elektromagnetisk strålning. En mindre del träffar jorden med en medeleffekt av cirka W/m 2. Medeleffekten som sedan når jordytan är omkring W/m 2. Globalstrålning skiljer sig i olika delar av landet (SMHI, 2014). Den årliga strålningen i Sverige ligger kring kwh/m 2. Figur 12 från SMHI visar hur den totala årliga globalstrålningen skiljer sig i landet. Figur 12. Total årlig globalinstrålning i Sverige (SMHI, 2014) 18

28 Vädret har stor betydelse för hur mycket solenergi som går att nyttja. Om det är mycket moln når endast en liten andel solinstrålning solcellerna. Andra parametrar som påverkar är lokalisering, soltimmar, reduktion i atmosfär samt vinkel gentemot horisontalplanet för absorberande föremål (Andrén, 2015, p. 123) Orientering och lutning För att solceller ska fylla sin funktion och producera energi krävs solinstrålning. Solens vinkel mot jorden varierar från plats till plats. Solcellsmodulens orientering är därför märkbart viktig (Green, 2002, pp ). I Europa är den optimala orienteringen för moduler mot söder och lite vridna åt väster. Modulens vinkel mot horisontalplanet är också avgörande för dess prestanda. En lutning på grader är optimal, då modulerna träffas av strålning både om solen står lågt och högt på himlen Modultemperatur Olika typer av solceller har olika verkningsgrad. Verkningsgraden beskriver hur stor del av energin som når solcellen som kan utnyttjas (Green, 2002, p. 25). Växelriktarens verkningsgrad varierar också och visar hur stor del av likströmmen som blir växelström. Solceller är temperaturberoende (Sidén, 2015, p. 65). Det är viktigt att solcellerna är korrekt monterade med luftspalt undertill, så att det råder god ventilation. Anledningen är att verkningsgraden sjunker med hög temperatur. Verkningsgraden för solcellen motsvarar temperatur 25 C enligt STC då solcellens temperatur överstiger detta sjunker effektiviteten linjärt med temperaturkoefficienten. (E. Skoplaki, 2008). Temperaturkoefficienten (β ref ) är individuell för olika halvledarmaterial. 19

29 3. Objektsbeskrivning Två solcellsanläggningar ska jämföras med avseende på elproduktion från de installerade solcellerna. Bostadsområdet Solallén och Vikaholms förskola i Växjö. 3.1 Solallén Skanska har uppfört bostadsområdet Solallén i stadsdelen Vikaholm i Växjö. Området består av 21 bostadsrättsradhus och stod klara i början av 2015 (Skanska, 2015a). Bostadsrätterna är byggda med fokus på hälsa och miljö och det har gjort dem Svanenmärkta, vilket är ett miljöcertifikat som bevisar att byggnaderna har god kvalitét och uppfyller ett antal krav för hälsa och miljö. Målet är att byggnaderna ska producera lika mycket el som de förbrukar under ett år vilket gör de till nollenergihus. Vid dagar med mindre sol köps el från elnätet och vid dagar med mycket sol säljs överskottselen som modulerna producerat. Målet är att kostnaderna för den köpta elen ska vägas upp av ersättningarna från den sålda elen. Nedan följer två översiktsbilder över Solallén i Figur 13 och Figur 14. Figur 13. Översiktsbild Solallén (Skanska, 2015) Figur 14. Översiktsbild Solallén 20

30 Bostäderna är uppdelade i sju huskroppar med tre bostäder i vardera. Varje huskropp täcks av 40 stycken solcellsmoduler som beskrivs i Tabell 1. Här är solcellerna av typen Glas-Glas, där både fram och baksida täcks av glas. Den typen av solceller ska ha längre livslängd och de sägs även vara mycket effektiva (Wickman, 2016). Tabell 1. Beskrivning av solcellsmoduler och växelriktare för varje enskild huskropp, Solallén Tillverkare Modell Typ Solcellsmodul Solarwatt 60P 255W Poly Polykristallin kisel Antal, n 40 Modulmått x 990 mm Antal solceller per modul 60 Solcellsmått Effekt, P max Total effekt, P max,tot. Temperaturkoefficient, β ref Placering 156 x 156 mm 255 W W 0,45 %/C Lutning solcellsmoduler 12 Orientering/Riktning Tillverkare växelriktare Modell Växelriktare Söder alt. Sydväst Steca StecaGrid ph Teoretisk verkningsgrad 95,4 % Husen är placerade i två olika väderstreck söder och sydväst. Figur 15 är ett urklipp från en bygghandling över kvarteret. Tre av husen i kvarteret kommer användas för avläsning av mätdata och har markerats i bilden. Hus 4 och 7 är placerade i sydlig riktning och hus 2 i sydvästlig riktning. 21

31 Figur 15. Översiktsplan Solallén. Takens utformning och dess vinkel avgör solcellernas vinkel mot horisontalplanet. Samtliga tak har en lutning på 12 grader mot horisontalplan. I Figur 16 ses taket på hus 2 samt dess solcellsmoduler. Taklutning och alla moduler på hus 7 syns tydligt i Figur 17. Figur 16. Solcellsmoduler följer taket, hus 2 Solallén Figur 17. Hus 7 Solallén Från solcellsmodulerna leds likström i ledningar till en växelriktare som finns i vardera hus. Även växelriktarens produktinformation beskrevs tidigare i Tabell 1. Varje hus är kopplat till elnätet och dagar då den producerade elen är höge än elbehovet säljs resterande till elnätet. 22

32 3.2 Vikaholms förskola Vikaholms förskola uppfördes av Vöfab i slutet av 2014 och ligger strax intill Solallén (Vöfab, 2015). Byggnaden uppfyller de krav inom hälsa och miljö som krävs för certifiering och är Växjö kommuns som blivit certifierad med Miljöbyggnad Silver. Figur 18 visar en bild över förskolans utformning och fasad. Figur 18. Vikaholms förskola, baksidan (Vöfab, 2015) På byggnadens tak finns 120 solcellsmoduler som har en lutning på cirka 5 grader mot horisontalplanet med en sydlig riktning. Modulernas låga lutning syns i Figur 19. Figur 19. Solcellsmoduler Vikaholms förskola Närbild och översiktsbild på modulerna går att se i Figur 20 och Figur 21. Där syns hur alla moduler är placerade utöver förskolans tak. 23

33 Figur 20. Närbild av solcellsmoduler Figur 21. Översiktlig bild av solcellsmoduler Anläggningen har två växelriktare med en verkningsgrad på cirka 97 procent med 60 anslutna moduler vardera. Moduler och växelriktares specifikationer beskrivs i Tabell 2. Tabell 2. Solcellsmodul Vikaholms förskola Tillverkare Modell Typ Solcellsmodul Perlight Solar PLM-250P-60 Polykristallin kisel Antal, n 120 Modulmått x 992 mm Antal solceller per modul 60 Solcellsmått Effekt, P max Total effekt, P max,tot. Temperaturkoefficient, β ref Placering 156 x 156 mm 250 W W 0,45 %/C Lutning solcellsmoduler 5 Orientering/Riktning Tillverkare växelriktare Modell Växelriktare Söder CEHE EHE-N15KTL Teoretisk verkningsgrad 97,4 % 24

34 4. Metod För att få en bra jämförelse med ett trovärdigt resultat krävdes stora mängder data. Målet var att samla in mätvärden för en längre tid på båda anläggningarna. Många avläsningar kunde i sin tur leda till lika många jämförelser. Genom dessa jämförelser kunde resultatet få en hög reliabilitet. 4.1 Metodval Till metodvalet hör en kvantitativ metod. Genom avläsning av befintliga mätvärden hos de olika anläggningarna har både primär- och sekundär data samlats in. Insamlingen och avläsningen har gått till på olika vis för de olika anläggningarna. Flera faktorer kan påverka solcellers prestanda och därför kan produktionen ibland variera kraftigt till och med mellan olika dygn. Om några av solcellerna påverkas av någon yttre faktor under ett dygn kommer hela månadsproduktionen påverkas. Genom att bara jämföra produktionen för stora drag som månadsproduktion kan därför resultatet bli felaktigt. För att kunna genomföra en bättre jämförelse valdes istället anläggningarnas dygnsproduktion att jämföras. Med mycket indata kan stora variationer för enskilda dygn upptäckas och beaktas. Först då går det att avgöra vilken av de två anläggningarna som har de bättre förutsättningarna. 4.2 Datainsamling Bostadshusen i kvarteret Solallén har alla egna solcellsmoduler som producerar el samt en egen växelriktare. Växelriktarens display redovisar både pågående produktion samt äldre data. Husen och därmed modulerna är riktade i två olika väderstreck. En intern jämförelse på anläggningen krävdes för att kunna fastslå vilket väderstreck som gav högst effektivitet. Mätvärden för månadsproduktion avlästes manuellt från två växelriktare (AC) och dokumenterades. Solalléns växelriktare kunde ge en del lagrad data över dygnsproduktion, dock inte för ett helt år. Tillräckliga mätvärden kunde därför inte manuellt läsas av på Solallén och fick erhållas av en kontaktperson. Ett av husens lagrade data från växelriktaren (AC) fanns tillgänglig och kunde vidareföras som sekundärdata. Solcellsanläggningen på Vikaholms förskola har en avläsare som är kopplad till programvaran ELIQ Online. Avläsaren läser av mätvärden från dess två växelriktare (AC). Där redovisas aktuell produktion samt lagrad data från modulernas aktiva tid. Avläsning av data som innefattar samma intervall som Solallén hämtades från ELIQ Online och dokumenterades. 25

35 4.3 Simulering av energiproduktion En teoretisk simulering har gjorts för att möjliggöra en teknisk jämförelse av anläggningarna. Simuleringen har utförts med hjälp av mjukvaran Polysun, utvecklad av Vela Solaris där Magnus Johansson från Solhybrid har varit delaktig och utfört simuleringarna. Utifrån en viss specifik indata gör programmet en uppskattning över anläggningarnas teoretiska energiproduktion. Genom att placera de olika solcellsmodulerna i samma lutning var det möjligt att bortse från de yttre faktorer som påverkade och modulernas teoretiska prestanda kunde jämföras. Solcellsmodulernas och växelriktarnas modelltyp behövdes för simulering. Från modellernas produktbeskrivning kunde tekniska indata specificeras för försöket. Ingående data för placering, riktning, lutning och eventuella skuggande föremål krävdes också. Olika uppställningar med olika ingående data simulerades och resulterade i följande: Energiproduktion per år från solceller (DC) Energiproduktion per år efter växelriktare (AC) Specifikt energiutbyte per år Energiproduktion per månad från solceller (DC) Energiproduktion per månad efter växelriktare (AC) 4.4 Program för dokumentation och beräkning För dokumentation och beräkning av mätdata har programmet Excel använts. All ingående data har dokumenterats i tabellform. Programmet har använts för att omberäkna mätvärdena passande för olika typer av jämförelser. De omberäknade värdena har sedan dokumenterats i diagramform också i Excel. 26

36 4.5 Beräkning av mätvärden Formler som används för beräkning i Excel samt en teckenförklaring till dessa formler kommer beskrivas i följande avsnitt Teckenförklaring till beräkningsformler I Tabell 3 redovisas de tecken som används i beräkningsformlerna som följer i nästkommande avsnitt samt en förklaring av dessa. Tabell 3. Teckenförklaring till beräkningsformler Tecken A n P max,tot. E d E m E å E d,a E m,a E d,u E m,u Beskrivning Modularea [m 2 ] Antal moduler Total installerad effekt [kw] Energiproduktion per dygn [kwh/dygn] Energiproduktion per månad [kwh/mån] Energiproduktion per år [kwh/år] Specifik energiproduktion per total modularea och dygn [kwh/m 2, dygn] Specifik energiproduktion per total modularea och månad [kwh/m 2, mån] Specifikt energiutbyte per total installerad effekt och dygn [kwh/kw, dygn] Specifikt energiutbyte per total installerad effekt och månad [kwh/kw, mån] Beräkningsformler Ingående mätvärden i form av energiproduktion per dygn, E d, har beräknats till energiproduktion per månad enligt formel 1. 27

37 n E m = E d i=1 (1) Årlig energiproduktion beräknades enligt följande formel E å = E d i=1 12 = E m i=1 (2) Specifik daglig energiproduktion per total area beräknades enligt formel 3 där A är modularea och n är antal moduler. E d,a = E d A n (3) Specifik energiproduktion per total area och månad beräknades enligt formel E m,a = E d,a i=1 = E m A n (4) Specifikt dagligt energiutbyte, energiproduktion per total installerad effekt beräknades enligt formel 5 där Pmax,tot är total installerad effekt. E d,u = E d P max,tot. (5) Specifikt energiutbyte per total installerad effekt och månad beräknades enligt formel E m,u = E d,u i=1 = E m P max,tot. (6) 28

38 Differens mellan specifik daglig energiproduktion per total area för de olika anläggningarna beräknades enligt formel 7. Formeln syftar på skillnad mellan Solallén hus 4 och förskolan. ΔE d,a = E d,a,hus 4 E d,a,förskola (7) Differens mellan specifik energiproduktion per total area och månad mellan hus 4 och förskolan beräknades i formel 8. ΔE m,a = E m,a,hus 4 E m,a,förskola (8) Differens mellan specifikt dagligt energiutbyte per total installerad effekt för hus 4 och förskolan beräknades enligt formel 9. ΔE d,u = E d,u,hus 4 E d,u,förskola (9) Differens mellan specifikt energiutbyte per totalinstallerad effekt och månad för hus 4 och förskolan beräknades enligt formel 10. ΔE m,u = E m,u,hus 4 E m,u,förskola (10) Procentuell skillnad för energiproduktion per månad mellan hus 4 och hus 2 beräknades enligt formel 11. ΔE m = E m,hus 4 E m,hus 2 E m,hus (11) För beräkning av procentuell skillnad användes hus 4 som referensvärde. 29

39 5. Genomförande 5.1 Solallén Mätvärden för tre av de sju husen på Solallén har använts i resultatet. Hur insamling och avläsningar gått till samt beräkningar beskrivs nedan Avläsning av mätvärden Solalléns hus har olika riktning och det var viktigt att erhålla mätvärden för hus i båda riktningarna. För hus 2 och hus 7 har mätvärden avlästs direkt från respektive växelriktare. Energiproduktion, i kwh per månad lästes av och dokumenterades. Det fanns inte möjlighet att läsa av den dagliga energiproduktionen för året på det viset Insamling av mätvärden Den stora avläsningen som kom att ligga till grund för den huvudsakliga jämförelsen mellan anläggningarna skiljer sig från föregående. Växelriktaren hos husen gav möjlighet att läsa av några värden över dygnsproduktion dock endast för enstaka månad. Energiproduktion för varje dygn under året krävdes för att göra jämförelsen bättre. Jonas Falck, ordförande i bostadsföreningen på Solallén, hade möjlighet att få tillgång till mätvärden för ett hus som gällde modulernas hela aktiva tid. Huset vars fullständiga mätvärden dokumenterats var hus 4. De ingående mätvärdena dokumenterades tillsammans som tabell i Excelfil (Se bilaga 1). 5.2 Förskola Hur mätvärden gällande energiproduktionen på förskolan har avlästs beskrivs nedan Avläsning från programmet ELIQ Online ELIQ Online är ett program som gör det möjligt att läsa av olika produktionsvärden för förskolans solcellsmoduler. En avläsare är kopplad till anläggningens båda växelriktare som uppdaterar värden var sjätte minut. Värdena redovisas i diagramform tillsammans med temperatur och ur diagrammet kan exakta värden läsas av. Dygns- och månadsproduktion kan läsas av för anläggningens aktiva tid. 30

40 Bruno Birgersson, som var kontaktperson på Vöfab, tillhandahöll inloggningsuppgifter för förskolans ELIQ-profil. Sekundärdata avläst från ELIQ dokumenterades i Excel tillsammans med liknande data från Solallén (se bilaga 1). Avsikten var att samla in mätvärden för det senaste året men då avläsaren som läser av mätvärden var ur funktion under augusti, september, oktober och november utesluts dessa månader från resultatet. I Figur 22 ses elproduktionen mätt i watt för förskolan som uppdateras var sjätte minut i ELIQ. Figur 23 visar dygnsproduktionen i kwh per dygn för april. Figur 22. Bild från ELIQ Online, elproduktion uppdaterad var sjätte minut. Figur 23. Bild från ELIQ Online, dygnsproduktion (kwh) för April. 5.3 Hantering av data och beräkning Programmet Excel har används som hjälpmedel för hantering och beräkning av mätvärdena som samlats in. De ursprungliga mätvärdena syftade på respektive hus totala produktion för alla installerade solcellsmoduler per dygn. Då antalet moduler skiljer sig hos anläggningarna är det en faktor som måste beaktas. Solcellsmodulernas yta 31

41 och därmed absorptionsyta skiljer sig också åt, en annan faktor som bör beaktas. Även solcellsmodulernas installerade effekt, maxeffekt, skiljde sig. Genom uppställd modell i Excel beräknades de ingående mätvärdena till enheter lämpliga för jämförelse mellan de olika omfattande anläggningarna. Beräkningarna utfördes enligt tidigare nämnda formler (1-11) i Excel, fullständigt resultat från beräkning redovisas i bilaga 1. Ingående data för respektive anläggning redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Ingående data för beräkning Tecken Solallén Förskola A 1,663 m 2 1,637 m 2 n P max,tot 10,2 kw 30 kw 5.4 Simulering av energiproduktion Mjukvaran Polysun användes för att utföra en simulering över anläggningarnas energiproduktion. Den teoretiska solinstrålningen som mjukvaran använder är ett snitt på solinstrålningen under Anläggningarna som användes var Solallén hus 4 och förskolan. Simuleringen utfördes med hjälp av Magnus Johansson från företaget Solhybrid AB. Den ingående data som krävdes för att kunna utföra försöket redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Ingående data för simulering i Polysun Data Solallén Hus 4 Förskolan Placering (Adress) Vikaholmsallén 51, Växjö Kjellanders väg 15A, Växjö Riktning Söder (=0) Söder (=0) Lutning 12 5 Solcellsmodul modell Solarwatt 255Wp 60 Perlightsolar PLM-250P- 60 Antal solcellsmoduler Växelriktare modell Steca, StecaGrid ph Cehe, EHE-N15KTL Skuggande förmål Inga Inga Simuleringarna utfördes gällde följande moduluppställningar: Solallén 12 (original) Förskola 5 (original) Solallén 5 Förskola 12 32

42 Energiproduktion per dygn (kwh/dygn) 6. Resultat Här redovisas de diagram som mätvärdena resulterat i samt resultat från teoretisk simulering. Flera olika diagram har gjorts med olika ingående data, vilket visas nedan. I flertalet diagram syns ett glapp under månaderna augusti, september, oktober och november. Avläsningsanordningen på förskolan var under dessa månader ur funktion. 6.1 Energiproduktion per dygn Följande diagram redovisar resultat från solcellsmodulerna på förskolan och Solalléns hus 4. Diagrammet i Figur 24 visar den dagliga energiproduktionen, Ed, i kwh för förskolan (blå) och hus 4 på Solallén (röd). Det går tydligt att se att förskolan har en totalt bättre daglig energiproduktion. Under vår och sommar har båda anläggningarna en mycket god energiproduktion med maxvärden den 3 juli. Då var förskolans produktion 207,9 kwh/dygn och hus 4 69,5 kwh/dygn. Under större delen av januari låg båda anläggningarnas energiproduktion på 0,1-0,6 kwh/dygn, detta var den sämsta månaden Datum Förskola Solallén Hus 4 Figur 24. Energiproduktion per dygn för förskolan och Solallén hus 4. Nästa diagram i Figur 25 redovisar den dagliga energiproduktionen omberäknad till per kvadratmeter modul, E d,a. En förändring gällande vilken som har den bättre energiproduktion går att se. Då hänsyn till framförallt antal men även yta tas ger hus 4 en bättre produktion än förskolan. 33

43 Specifik energiproduktion per kvadratmeter och dygn (kwh/m 2, dygn) Specifik energiproduktion per kvadratmeter (kwh/m 2, dygn) 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 Datum Förskola Solallén Hus 4 Figur 25. Specifik energiproduktion per total area och dygn för förskola och Solallén hus 4. Diagrammet i Figur 26 visar differensen mellan energiproduktionen per total modulyta, ΔE d,a, för hus 4 jämfört med förskolan, då diagrammet visar ett negativt värde betyder det att förskolans dygnsproduktion var bättre än hus 4 den dagen. Det går tydligt urskilja att hus 4 på Solallén har generellt sett en bättre dygnsproduktion per total modulyta än förskolan. Dock visar förskolan bättre produktion flertalet dagar under juni och framförallt juli. 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100-0,100-0,200-0,300-0,400 Datum Figur 26. Specifik energiproduktion per total area och dygn, differens mellan Solallén hus 4 och förskolan. Kommande diagram redovisar anläggningarnas dagliga energiproduktion omberäknat till per installerad effekt. Figur 27 visar energiproduktion per installerad effekt och dygn, specifikt energiutbyte, E d,u, diagrammet visar 34

44 Specifikt energiutbyte per dygn (kwh/kw, dygn) Specifikt energiutbyte per dygn (kwh/kw, dygn) liknande resultat som föregående diagram. Hus 4 på Solallén visar en bättre energiproduktion är förskolan. 8,000 7,000 6,000 5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 Datum Förskola Solallén Hus 4 Figur 27. Specefikt energiutbyte per dygn, energiproduktion per installerad effekt, för förskola och Solallén hus 4. Resultatet från diagrammet ovan visas tydligare i följande diagram i Figur 28. Differensen mellan hus 4 och förskolan för specifikt energiutbyte per dygn, ΔE d,u, ger en tydlig bild över vilken anläggning som var bättre under olika dagar. Resultatet i diagrammet liknar det som tidigare diagram också visade. Solallén, hus 4, visar en bättre daglig produktion flertalet dagar. Förskolan går om hus 4 ett antal dagar under juni och juli och enstaka dagar på vintern och våren. 4,000 3,000 2,000 1,000-1,000-2,000-3,000 Datum Figur 28. Specifikt energiutbyte per dygn, differens mellan Solallén hus 4 och förskolan. 35

45 Energiproduktion per dygn (kwh) Energiproduktion per dygn (kwh) Följande två diagram redovisar total energiproduktion för anläggningarna under den bästa respektive sämsta månaden. I Figur 29 redovisas daglig produktion, Ed, för juni och i Figur 30 för januari. I diagrammet går det att se hur energiproduktionen varierar under månaden, juni månad har en relativt jämn energiproduktion medans januari månad varierar kraftigt mellan början och slut Datum Förskola Solallén Hus 4 Figur 29. Energiproduktion per dygn under juni för förskola och Solallén hus Datum Förskola Solallén Hus 4 Figur 30. Energiproduktion per dygn under januari för förskola och Solallén hus Energiproduktion per månad Diagrammen över energiproduktion per månad redovisar resultat från förskolan och Solalléns hus 2, hus 4 och hus 7. Det första diagrammet i 36

46 Energiproduktion per månad (kwh/mån) Figur 31 redovisar varje anläggnings totala energiproduktion per månad, Em, i kwh. Förskolans produktion stiger högt över samtliga hus från Solallén. Solalléns hus har en relativt jämställd total produktion, men något avvikande. Max- och minvärden för förskolan var kwh under juni samt 79 kwh under januari. Solalléns max- och minvärden inträffade under samma månader då hus 4 producerade kwh och hus 2 producerade snarlika kwh under juni. Den lägsta produktionen inträffade i januari då hus 2 endast producerade 18 kwh Månad Förskola Solallén Hus 4 Solallén Hus 2 Solallén Hus 7 Figur 31. Energiproduktion per månad för förskola och Solallén. Diagram i Figur 32 visar den procentuella skillnaden mellan hus 4 och hus 2. Hus 4 har generellt sett den bästa energiproduktionen och hus 2 den sämre av husen på Solallén. Diagrammet visar hus många procent bättre hus 4 är än hus 2, då den procentuella differensen är negativ visar hus 2 en bättre total produktion än hus 4. 37

47 Energiproduktion per månad (kwh) Procent (%) 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Månad Figur 32. Procentuell skillnad mellan Solallén hus 4 och hus 2. Den totala årsproduktionen för husen på Solallén visas i Figur 33. Diagrammet redovisar ackumulerad energiproduktion per månad samt den slutliga totala produktionen Månad Solallén Hus 4 Solallén Hus 2 Solallén Hus 7 Figur 33. Ackumulerad energiproduktion per månad för Solallén. Även vid månadsproduktion har total modulyta beaktats. I Figur 34 visar stapeldiagrammet de fyra anläggningarnas specifika energiproduktion per total modulyta och månad, E m,a. Flertalet månader producerar Solalléns hus mer än förskolan. Dock har förskolan en bättre energiproduktion per total modulyta under juli med sina 19,37 kwh/n,m 2. Jämfört med Solalléns bästa värde från hus 2 som var 18,821 kwh/n,m 2. Under januari producerar 38

48 Specifik energiproduktion per kvadratmeter och månad (kwh/m 2, mån) Specifik energiproduktion per kvadratmeter och månad (kwh/m 2, mån) förskolan och hus 4 lika mycket, då är resterande hus produktion något lägre. 25, ,370 18,821 15, ,000 Månad Förskola Solallén Hus 4 Solallén Hus 2 Solallén Hus 7 Figur 34. Specifik energiproduktion per total area och månad för förskola och Solallén. Följande diagram i Figur 35 visar skillnaden mellan Solallén och förskolans produktion per total modulyta. I diagrammet syns två olika staplar, en för differens mellan hus 4 och förskolan samt en för differensen mellan hus 2 och förskolan. Då någon av staplarna korsar x-axeln tyder det på en bättre produktion för förskolan. Resultatet säger att hus 4 har en bättre produktion över samtliga månader förutom juli då förskolan var bättre. Däremot visar de gröna staplarna att hus 2 endast hade bättre produktion än förskolan under juli, resterande månader gav förskolan en högre energiproduktion per total modulyta. 3,000 2,000 1,000-1,000-2,000-3,000-4,000-5,000 Månad Hus 4-Förskola Hus 2-Förskola Figur 35. Specifik energiproduktion per total area och månad, differens mellan Solallén Hus 4 samt Solallén Hus 2 och förskolan 39

49 Specifikt energiutbyte per månad (kwh/kw, mån) I följande två diagram beaktas anläggningarnas installerade effekt. Resultatet för energiproduktion per installerad effekt och månad redovisas i Figur 36. Diagrammet visar samma mönster som föregående för total modulyta. Under juli har förskolan en mer effektiv produktion per installerad effekt än samtliga hus på Solallén. I juni månad är produktionen nästan lika för samtliga moduler. Bortsett från de två nämnda månaderna har Solallén hus 4 bäst energiproduktion per installerad effekt och månad , ,529 Månad Förskola Solallén Hus 4 Solallén Hus 2 Solallén Hus 7 Figur 36. Specifikt energiutbyte, energiproduktion per installerad effekt, per månad för förskola och Solallén. Differensen mellan Solallén och förskolan redovisas i diagrammet i Figur 37. Staplarna visar skillnad mellan hus 4 och förskolan samt hus 2 och förskolan. Då en stapel korsar x-axeln tyder det på ett mer effektivt energiutbyte per installerad effekt för förskolan. Hus 4 har generellt sett en mer effektiv produktion än förskolan, dock är differensen mycket liten i juni och i juli har förskolan märkbart bättre produktion. Hus 2 visar istället en generellt sämre produktion än förskolan. Under juni är produktionen lika och under februari och mars har hus 2 en bättre produktion. Resterande månader producerar förskolan mer energi per installerad effekt. 40

50 Energiproduktion (kwh/mån) Specifikt energiutbyte per månad (kwh/kw, mån) 15, ,000-5, , ,000 Månad Hus 4-Förskola Hus 2-Förskola Figur 37. Specifikt energiutbyte per månad, differens mellan Solallén Hus 4 samt Solallén Hus 2 och förskolan. 6.3 Simulering i Polysun Teoretisk simulering av energiproduktion per månad för hus 4 gav av indata, nämnd i kapitel 5, på Solallén följande resultat som redovisas i Figur 38. Diagrammet visar även den verkliga avlästa månadsproduktionen för Solallén hus 4 året Månad Solallén simulering Solallén Hus 4 Figur 38. Energiproduktion per månad för hus 4 och simulerad energiproduktion per månad för hus 4. 41

51 Energiproduktion (kwh/mån) Simulering av energiproduktion per månad för förskolan redovisas i Figur 39. Diagrammet visar även verklig månadsproduktion för förskolan året Månad Förskola simulering Förskola Figur 39. Energiproduktion per månad för förskolan och simulerad energiproduktion per månad av förskolan. Tabell 6 redovisar resultat av simuleringen för samtliga uppställningar. Energiproduktion DC syftar på energiproduktion direkt från solcellsmodulerna. Energiproduktion AC syftar på energi efter likströmmen ovandlats till växelström i växelriktaren. Tabell 6. Simulerad energiproduktion för olika uppställningar. Beskrivning Solallén 12 original Förskola 5 original Solallén 5 Förskola 12 Total Bruttoyta 66,4 m 2 196,8 m 2 66,4 m 2 196,8 m 2 Energiproduktion DC Energiproduktion AC Total installerad effekt Specifik årligt energiutbyte 8 962,6 kwh/år 8 543,4 kwh/år ,8 kwh/år ,9 kwh/år 8 524,1 kwh/år 8 121,2 kwh/år ,4 kwh/år ,5 kwh/år 10,2 kw 30 kw 10,2 kw 30 kw 837,6 kwh/kw, år 792,3 kwh/kw, år 796,2 kwh/kw, år 834,4 kwh/kw, år Figur 40 visar varje uppställnings specifika årliga energiutbyte, energiproduktion per total installerad effekt. De olika uppställningarna visar något olika energiutbyte men ger förhållandevis likvärdigt resultat. 42

52 Specifikt årligt energiutbyte (kwh/kw, år) Solallén 12 Förskola 12 Solallén 5 Förskola 5 Uppställning Figur 40. Specifikt årligt energiutbyte (energiproduktion per installerad effekt och år) för samtliga olika uppställningar. 43

53 7. Analys Resultaten visar att energiproduktionen över året varierar kraftigt. Produktionen varierar i takt med andelen solinstrålning. Under vintern är det som känt färre soltimmar än under sommaren och solen har även en lägre placering på himlen. Dessa faktorer förklarar den påtagligt låga energiproduktionen under höst och vinter jämfört med vår och sommar. En annan faktor utöver solinstrålningen som förklarar vinterns låga produktion är snötäckning. Förskolans solcellsmoduler har en relativt låg vinkel mot horisontalplanet och snö kan lätt samlas på modulerna. Solalléns moduler har en lite större lutning men här finns det vetskap om att modulerna var snötäckta flertalet dagar under januari månad. Snötäckning kan vara anledningen till den jämförbart låga energiproduktionen som råder under flera dagar i januari. Totalt sett visar förskolans moduler en högre daglig energiproduktion än husen på Solallén. Detta resultat är självklart eftersom förskolan har tre gånger fler solcellsmoduler än varje hus. Då den totala modulytan för samtliga anläggningar beaktas ses en tydlig skillnad i resultatet, som då visar att Solalléns moduler har en generellt högre specifik energiproduktion än förskolan. Det är flera faktorer som kan påverka det resultatet och en av dem är märkeffekten. Solcellsmodulerna på Solallén har en högre märkeffekt än på förskolan. Med andra ord är de installerade för att få en större effekt vid STC-förhållanden. En jämförelse mellan energiutbytet, energiproduktion per installerad effekt, tar hänsyn till den faktorn. Resultatet visar vissa variationer i vilken anläggning som har högst energiproduktion. Jämfört med de andra anläggningarna har hus 4 den bästa produktionen samtliga månader förutom i juli. Två olika faktorer ligger till grund för det resultatet. Dessa faktorer är orientering och lutning mot horisontalplan. Som nämnt i teoriavsnittet är de ideala förhållandena för moduler här en sydlig riktning och en lutning på grader. Modulerna på hus 4 är riktade åt söder och har en lutning på 12 grader. Lutningen är det som främst skiljer dem från förskolans moduler. Förskolans moduler har en lutning på bara 5 grader, vilket begränsar dess solinstrålning något. Under juli månad är den låga vinkeln istället en fördel för modulerna. Det är då förskolans moduler producerar mer energi än hus 4. Anledningen till detta är solens placering. Mitt på sommaren står solen högre än andra tillfällen och en horisontell modul kan absorbera mer solinstrålning. Solalléns hus 4 har i stort sett visat den högsta energiproduktionen men det är inte konsekvent för samtliga hus. Mellan hus 4 och hus 7 går det att se en liten skillnad men oftast är resultaten snarlika. Däremot är resultaten från 44

54 hus 2 annorlunda från dess grannar. I det fallet är orienteringen den faktor som väger in mest. Jämfört med hus 4 och 7 som ligger i sydlig riktning har hus 2 en sydvästlig riktning. Skillnad i orientering har visat en stor påverkan på resultatet där hus 2 ofta har ett sämre energiutbyte än förskolan, alternativt likvärdigt. Det tyder på att orientering för modulerna likt som lutning har en mycket stor påverkan på energiproduktionen. Resultatet från simuleringen gör en teoretisk jämförelse mellan solcellsmodulerna möjlig. Då den teoretiska energiproduktionen per månad jämförs med vad som uppmätts för anläggningarna går det att se en viss skillnad. Simuleringen visar bättre energiutbyte för moduler i 12 graders lutning. Ibland är den teoretiska energiproduktionen högre än den verkliga och ibland tvärtom. Anledningen till variationen är solinstrålningen. I simuleringarna beräknas energiproduktionen efter en viss uppskattad solinstrålning. Solinstrålningen kan dock variera grovt mellan år och månader vilket gör det uppskattade värdet olikt verkligheten. Därför visar den teoretiska och den verkliga energiproduktionen olikheter över månaderna. Från resultatet går det däremot att utläsa att skillnaderna mellan anläggningarna följer varandra. Månader då Solalléns teoretiska produktion är bättre än den verkliga är även förskolans teoretiska produktion bättre än den verkliga och omvänt. Genom den teoretiska simuleringen visar det sig att anläggningarnas specifika energiutbyte är likvärdigt. Genom just denna simulering går det inte att se någon skillnad i modulernas prestanda. 45

55 8. Diskussion 8.1 Metoddiskussion Valet av en kvantitativ metod har gjort det möjligt att se en helhet över energiproduktionen. Mätdata från månader ger en god uppfattning över hur produktion skiljer sig olika årstider. Genom dagliga mätvärden kan en uppfattning om den stora dagliga variationen fås. Det har gjort det möjligt att jämföra de båda anläggningarna. Alternativt skulle mätvärden från flera tidpunkter under ett dygn ge en bättre insikt i hur energiproduktionen förändras över dagen. För vidare studie av denna typ kan det vara ett bra alternativ för ingående data. Från Solallén var mätdata begränsad till tre olika anläggningar och endast daglig produktion från en. Mätvärden från samtliga sju hus på Solallén skulle göra resultatet och därmed jämförelsen bättre. Om mätningar skulle göras om skulle dem kunna inkludera alla hus. Det skulle göra fler slutsatser angående påverkande faktorer möjliga. Begränsade avlästa mätvärden från förskolan har haft en märkbar negativ påverkan på resultat och jämförelse. Istället för data under ett år skulle data för enstaka dygn kunna ligga till grund för en bra jämförelse. Tidigare förslag på flera mätvärden under ett dygn skulle ge lika data från båda anläggningarna då förskolans data under året var begränsad. Simulering i Polysun har varit användbart då jämförelse mellan endast själva solcellsmodulerna kunnat göras. Dock är reliabiliteten svår att avgöra då den teoretiska solinstrålningen skiljer sig något från verkligheten. För att kunna avgöra vilken av solcellsmodulernas prestanda som är bättre krävs fler teoretiska men även praktiska studier för enskilda moduler såväl som anläggningar. Möjligheten att kunna använda Polysun för simulering presenterades sent in i arbetet. Följderna av det sena tillägget har haft påverkan på rapporten. Det övriga resultatet hade dokumenterats och analyserats innan resultat från simulering tillkom. Om kännedom om simuleringsmöjligheter funnit tidigare skulle det förenkla rapportskrivningen och rapportens innehåll kunde redovisas på lite annorlunda sätt. 8.2 Resultatdiskussion Resultatet visar tydliga likheter till vad som beskrivs i teoriavsnitt 2.6. Det resultat som tagits fram från de insamlade mätvärdena är logiskt och går att motivera. God hantering av dessa värden har gjort det möjligt att urskilja de faktorer som har störst påverkan. Då förskolans anläggning har betydligt fler 46

56 moduler än husen på Solallén stod det tidigt klart att de skulle ha den högre energiproduktionen. Resultatet som kom fram efter omberäkning av energiproduktionen till per kvadratmeter och per installerad effekt var även det väntat. Den ideala lutningen för solcellsmodulerna är relativt hög och därför borde också Solalléns resultat vara bättre än förskolans som bekräftat. Begränsad indata för anläggningen förskolan har leder till ett icke fullständigt resultat. Mätningar från de olika årstiderna vinter, vår och sommar har gjort det möjligt att se tydliga skillnader i energiproduktionen beroende på årstid. Resultatet gör det också möjligt att se skillnader mellan påverkande faktor under dessa årstider. Hus 4 på Solallén visade tydligt det bästa resultatet flertalet av månader. Dock började prestationen på förskolans moduler stiga i början på sommaren och under juli hade de den högre produktionen. Avsaknaden av mätvärden från förskolan blev här tydlig. Det hade varit intressant att se om förskolans produktion fortsatte vara bättre under augusti och in på hösten eller om det bara var en engångsföreteelse. Tidigare har endast den bättre anläggning/uppställning kunnat fastslås, det beror på att de yttre påverkande faktorerna har haft en mycket stor påverkan på resultatet. Simulering gjorde det möjligt att jämna ut faktorerna och ge anläggningarna samma uppställning och förutsättning. Resultatet från simuleringen gjorde det dock svårt att dra några slutsatser. Det teoretiska resultatet från simuleringen tyder på att solcellsmodulerna på de olika anläggningarna är i stort sätt likvärdiga. Tidigare påstående om att Glas-Glas moduler ger en bättre energiproduktion än Glas-Plast kan ej förstärkas, då produktionen är likvärdig för den genomförda teoretiska simuleringen. 47

57 9. Slutsatser Resultatet visar tydligt hur olika yttre faktorer har stor påverkan på solcellsanläggningars prestanda. Modulernas lutning och riktning har i det här fallet haft en stor påverkan. Mätvärdena som avlästs för anläggningen Solallén visar en intern skillnad mellan de olika husen. Här är det modulernas riktning som helt avgör dess energiproduktion. För modulerna på Vikaholms förskola är det istället modulernas lutning som har störst påverkan för dess energiproduktion. De tekniska egenskaperna mellan anläggningarna är likvärdiga i energiproduktion. Genom den teoretiska simuleringen visar energiproduktionen skilja sig ytterst lite för anläggningarna, vilket gör att Solalléns moduler av typen Glas-Glas och förskolans moduler av typen Glas-Plast ger, i detta fall, likvärdig energiproduktion. En slutsats om prestanda går ej att göra då endast en teoretisk simulering utförts. Vid installationer av solcellsanläggningar krävs solcellsmoduler av god kvalité samt en genomtänkt placering där riktning och lutning är avgörande, först då blir en solcellsanläggning som mest effektiv. 48

58 Referenser Andrén, L., Solenergi - Praktiska tillämpningar i bebyggelse. 5 red. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Bengt, u.d. Bengts nya villablogg. [Online] Available at: Bäck, V., Byggnadsintegrerade solcellssystem, Uppsala: u.n. E. Skoplaki, J. P., On the temperature dependence of photovoltaic module electrical performance: A review of efficiency/power correlations. 04 nov, p. 10. (In english) Ekonomifakta, Elproduktion. [Online] Available at: Sverige/Elproduktion/ [Använd 20 mar 2016]. Energikontoret Sverige, [Online] Available at: [Använd 17 maj 2016]. Energimyndigheten, Energikunskap. [Online] Available at: [Använd 01 apr 2016]. Energimyndigheten, 2015a. Energiläget [Online] Available at: ba0a/energilaget-2015_webb.pdf [Använd 25 apr 2016]. Energimyndigheten, Energianvändning och energitillförsel. [Online] Available at: [Använd 16 maj 2016]. Energimyndigheten, 2016a. Stöd till solceller. [Online] Available at: [Använd 25 apr 2016]. 49

59 Energimyndigheten, Elanvändning. [Online] Available at: Sverige/Elanvandning/ [Använd 22 mar 2016]. Energy Informative, Energy Informative. [Online] Available at: [Använd 16 maj 2016]. (In english) Florida Solar Energy Center, Test Method for Photovoltaic Module Power Rating. [Online] Available at: [Använd 20 apr 2016]. (In english) Green, M., Solceller - Från solljus till elektricitet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Green, M. A. o.a., Solar cell efficiency tables. 24 nov, p. 9. (In english) Gräzel, M., Solar Energy Conversion by Dye-Sensitized Photovoltaic Cells. Inorganic Chemistry, 26 sep. (In english) Kirk, A. P., Solar Photovoltaic Cells - Photons to Electricity. Tempe, Arizona, USA: Arizona State University. (In english) Naturskyddsföreningen, Framtidens energikällor. [Online] Available at: [Använd 12 maj 2016]. Nord, A. & Jonsson, O., Jämförelse av solhybrider, Växjö: Linnéuniversitetet. Parisi, M. L., Maranghi, S. & Basosi, R., The evolution of the dye sensitized solar cells from Grätzel prototype to up-scaled solar applications: A life cycle assessment approach. 30 jul, p. 4. (In english) Razykov, T. o.a., Solar photovoltaic electricity: Current status and future prospects. 3 Jan. (In english) Sidén, G., Förnybar energi. 2 red. Lund : Studentlitteratur AB. Singh, A., At 750MW, Madhya Pradesh to get world s largest solar power plant. Times of India, 16 feb.issue 16 feb. (In english) 50

60 Skanska, 2015a. Solallén i Växjö får miljöcertifiering. [Online] Available at: [Använd 13 apr 2016]. Skanska, Solallén, Sweden. [Online] Available at: [Använd 16 maj 2016]. SMHI, Solstrålning. [Online] Available at: [Använd 5 mar 2016]. SMHI, Normal globalinstrålning under ett år. [Online] Available at: [Använd 16 apr 2016]. Solarlab, 2016a. Solarlab. [Online] Available at: [Använd 25 apr 2016]. Solarlab, Serie- och parallellkoppling av solceller. [Online] Available at: [Använd 13 maj 2016]. SolEl-programmet, u.d. Installationsguide Nätanslutna anläggningar. [Online] Available at: nguage=sv [Använd 10 maj 2016]. SolElprogrammet, u.d. Solelprogrammet - Gestaltning. [Online] Available at: [Använd 17 maj 2016]. Statistiska centralbyrån, Tillförsel och användning av el (GWh). [Online] Available at: [Använd 11 mar 2016]. 51

61 Svea Renewable Solar AB, Så fungerar tekniken. [Online] Available at: [Använd 16 maj 2016]. (In english) Swedensol, Swedensol. [Online] Available at: [Använd 16 maj 2016]. Svensk Energi, 2016a. Elanvändning. [Online] Available at: [Använd 26 apr 2016]. Svensk Energi, El till vardags. [Online] Available at: [Använd 14 apr 2016]. Svensk Solenergi, Svensk Solenergi. [Online] Available at: [Använd 28 apr 2016]. Wickman, P., Muntlig. Växjö: u.n. Vöfab, Vikaholms förskola. [Online] Available at: [Använd 04 maj 2016]. 52

62 Bilagor Bilaga 1: Daglig energiproduktion (kwh), specifik energiproduktion per total area (kwh/m 2 ) och specifikt energiutbyte (kwh/kw). 53

63 BILAGA 1: Daglig energiproduktion (kwh), specifik energiproduktion per total area (kwh/m 2 och specifikt energiutbyte (kwh/kw). Dag Förskola Solallén hus 4 kwh kwh/m 2,n kwh/kw kwh kwh/m 2,n kwh/kw 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 07-maj 08-maj 09-maj 10-maj 11-maj 12-maj 13-maj 14-maj 15-maj 16-maj 17-maj 18-maj 19-maj 20-maj 21-maj 22-maj 23-maj 24-maj 25-maj 26-maj 27-maj 28-maj 29-maj 30-maj 31-maj 01-jun 02-jun 03-jun 04-jun 05-jun 38,1 68,1 125, ,3 108,2 98,4 151,6 99,7 55,2 174,8 76,1 84,5 155,8 204,9 122,4 120,2 138,4 70, ,5 92,8 162,5 193,1 90,6 119,3 142,4 120,2 130,3 72,1 121,1 142,7 59,7 113,8 177,4 201,6 0,194 0,347 0,639 0,153 0,312 0,551 0,501 0,772 0,508 0,281 0,890 0,387 0,430 0,793 1,043 0,623 0,612 0,705 0,358 0,677 0,756 0,472 0,827 0,983 0,461 0,607 0,725 0,612 0,663 0,367 0,617 0,727 0,304 0,579 0,903 1,026 1,270 2,270 4,187 1,000 2,043 3,607 3,280 5,053 3,323 1,840 5,827 2,537 2,817 5,193 6,830 4,080 4,007 4,613 2,347 4,433 4,950 3,093 5,417 6,437 3,020 3,977 4,747 4,007 4,343 2,403 4,037 4,757 1,990 3,793 5,913 6,720 12,2 22,3 45,7 9,3 20,3 37,6 36,1 56, ,7 61,5 25,9 31, ,9 42,4 46, , ,3 31,4 61, , ,3 45,2 23,4 45,6 55,5 19, ,2 69,4 0,183 0,335 0,687 0,140 0,305 0,565 0,543 0,846 0,511 0,281 0,925 0,389 0,469 0,857 1,111 0,637 0,695 0,767 0,353 0,707 0,741 0,472 0,926 1,007 0,451 0,624 0,767 0,606 0,679 0,352 0,686 0,834 0,298 0,646 0,935 1,043 1,196 2,186 4,480 0,912 1,990 3,686 3,539 5,520 3,333 1,833 6,029 2,539 3,059 5,588 7,245 4,157 4,529 5,000 2,304 4,608 4,833 3,078 6,039 6,569 2,941 4,069 5,000 3,951 4,431 2,294 4,471 5,441 1,941 4,216 6,098 6,804 Bilaga 1: sid1: (9) Jansson, Johansson

64 Bilaga 1: sid2: (9) Jansson, Johansson 06-jun 07-jun 08-jun 09-jun 10-jun 11-jun 12-jun 13-jun 14-jun 15-jun 16-jun 17-jun 18-jun 19-jun 20-jun 21-jun 22-jun 23-jun 24-jun 25-jun 26-jun 27-jun 28-jun 29-jun 30-jun 01-jul 02-jul 03-jul 04-jul 05-jul 06-jul 07-jul 08-jul 09-jul 10-jul 11-jul 12-jul 13-jul 14-jul 15-jul 16-jul 17-jul 18-jul 19-jul 146,2 120,7 140,1 139, ,3 206,1 154,4 157,2 161,6 148,6 107,1 89,6 142,3 138,5 130,2 103,9 54,9 56,2 136,9 133,6 96,1 122,7 90,3 148,7 181,3 206,3 207,9 177,4 175,5 99,5 114,5 65,1 74,8 101,6 150,9 107,5 138,2 129,7 141,9 198, , ,744 0,615 0,713 0,709 1,008 1,050 1,049 0,786 0,800 0,823 0,757 0,545 0,456 0,724 0,705 0,663 0,529 0,280 0,286 0,697 0,680 0,489 0,625 0,460 0,757 0,923 1,050 1,058 0,903 0,894 0,507 0,583 0,331 0,381 0,517 0,768 0,547 0,704 0,660 0,722 1,011 0,952 0,583 0,652 4,873 4,023 4,670 4,640 6,600 6,877 6,870 5,147 5,240 5,387 4,953 3,570 2,987 4,743 4,617 4,340 3,463 1,830 1,873 4,563 4,453 3,203 4,090 3,010 4,957 6,043 6,877 6,930 5,913 5,850 3,317 3,817 2,170 2,493 3,387 5,030 3,583 4,607 4,323 4,730 6,620 6,233 3,820 4,267 52,1 41, ,5 62,6 71,2 65,1 52,1 57,2 53,7 52,4 36, ,8 46,6 45,5 32,6 17, ,5 44,1 31,2 40,6 29, ,3 68,9 69,5 48,1 59,5 37,4 38,6 34,9 25,1 37,3 54,1 36,1 41,8 41,6 47,2 49,8 54,8 41,1 24,3 0,783 0,628 0,737 0,669 0,941 1,070 0,979 0,783 0,860 0,807 0,788 0,550 0,451 0,734 0,701 0,684 0,490 0,269 0,271 0,759 0,663 0,469 0,610 0,439 0,737 0,906 1,036 1,045 0,723 0,894 0,562 0,580 0,525 0,377 0,561 0,813 0,543 0,628 0,625 0,710 0,749 0,824 0,618 0,365 5,108 4,098 4,804 4,363 6,137 6,980 6,382 5,108 5,608 5,265 5,137 3,588 2,941 4,784 4,569 4,461 3,196 1,755 1,765 4,951 4,324 3,059 3,980 2,863 4,804 5,912 6,755 6,814 4,716 5,833 3,667 3,784 3,422 2,461 3,657 5,304 3,539 4,098 4,078 4,627 4,882 5,373 4,029 2,382

65 Bilaga 1: sid3: (9) Jansson, Johansson 20-jul 21-jul 22-jul 23-jul 24-jul 25-jul 26-jul 27-jul 28-jul 29-jul 30-jul 31-jul 01-aug 02-aug 03-aug 04-aug 05-aug 06-aug 07-aug 08-aug 09-aug 10-aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug 15-aug 16-aug 17-aug 18-aug 19-aug 20-aug 21-aug 22-aug 23-aug 24-aug 25-aug 26-aug 27-aug 28-aug 29-aug 30-aug 31-aug 01-sep 124,9 72, , ,6 78,7 75,8 82,7 86,8 101,3 81,5 0,636 0,371 0,433 0,731 0,687 0,186 0,401 0,386 0,421 0,442 0,516 0,415 4,163 2,430 2,833 4,787 4,500 1,220 2,623 2,527 2,757 2,893 3,377 2,717 39,3 22,8 28,1 49,4 43,3 11,1 26,5 24,7 23,8 30,2 34,2 27,6 50,3 50,6 62,2 60,3 37,1 56,3 38,2 25, ,2 38, ,2 47, ,5 51,3 56,7 52, ,8 24,27 18,1 24,3 24,1 42, ,8 9,2 5,3 0,591 0,343 0,422 0,743 0,651 0,167 0,398 0,371 0,358 0,454 0,514 0,415 3,853 2,235 2,755 4,843 4,245 1,088 2,598 2,422 2,333 2,961 3,353 2,706

66 Bilaga 1: sid4: (9) Jansson, Johansson 02-sep 03-sep 04-sep 05-sep 06-sep 07-sep 08-sep 09-sep 10-sep 11-sep 12-sep 13-sep 14-sep 15-sep 16-sep 17-sep 18-sep 19-sep 20-sep 21-sep 22-sep 23-sep 24-sep 25-sep 26-sep 27-sep 28-sep 29-sep 30-sep 01-okt 02-okt 03-okt 04-okt 05-okt 06-okt 07-okt 08-okt 09-okt 10-okt 11-okt 12-okt 13-okt 14-okt 15-okt 41,5 36,7 36,4 12,8 19,5 52,1 44,4 46,2 44,4 34,2 21,2 7,6 11,1 34,5 22,9 21,5 22,1 32,5 23,3 25,4 8,5 27,3 23,9 27,4 29,9 41,5 35,2 40,4 40,2 14,2 38, ,1 14,2 24,2 25,4 21,1 13,2 22,6 17,3 5,3 7,9 19,2 17,8

67 Bilaga 1: sid5: (9) Jansson, Johansson 16-okt 17-okt 18-okt 19-okt 20-okt 21-okt 22-okt 23-okt 24-okt 25-okt 26-okt 27-okt 28-okt 29-okt 30-okt 31-okt 01-nov 02-nov 03-nov 04-nov 05-nov 06-nov 07-nov 08-nov 09-nov 10-nov 11-nov 12-nov 13-nov 14-nov 15-nov 16-nov 17-nov 18-nov 19-nov 20-nov 21-nov 22-nov 23-nov 24-nov 25-nov 26-nov 27-nov 28-nov 4,2 1,7 26,6 6,6 20,6 12,7 2,4 26,1 5,7 16,3 19,9 8 6,3 14,5 2,6 4,5 1,5 14,4 6,6 3 1,9 1,3 1,6 9,5 9,3 4,6 12,6 6,6 1,7 9,2 7,7 1,2 2,8 4,7 4,3 11,1 3,1 4,2 14,2 0,4 0,8 2,2 1,2 0,3

68 Bilaga 1: sid6: (9) Jansson, Johansson 29-nov 30-nov 01-dec 02-dec 03-dec 04-dec 05-dec 06-dec 07-dec 08-dec 09-dec 10-dec 11-dec 12-dec 13-dec 14-dec 15-dec 16-dec 17-dec 18-dec 19-dec 20-dec 21-dec 22-dec 23-dec 24-dec 25-dec 26-dec 27-dec 28-dec 29-dec 30-dec 31-dec 01-jan 02-jan 03-jan 04-jan 05-jan 06-jan 07-jan 08-jan 09-jan 10-jan 11-jan 3,5 10,1 3,4 1 0,8 10,2 4 6,7 0,6 4,5 7,1 9,7 6,3 9 2,8 4,6 1,7 1 6,2 4,4 4,6 57 2,3 7,2 2 0,7 6 12,1 10,8 11,6 0,5 0,5 0,5 0,8 1,1 0,8 0,6 0,5 0,5 0,1 0,5 0,018 0,051 0,017 0,005 0,004 0,052 0,020 0,034 0,003 0,023 0,036 0,049 0,032 0,046 0,014 0,023 0,009 0,005 0,032 0,022 0,023 0,290 0,012 0,037 0,010 0,004 0,031 0,062 0,055 0,059 0,003 0,003 0,003 0,004 0,006 0,004 0,003 0,003 0,003 0,001 0,003 0,117 0,337 0,113 0,033 0,027 0,340 0,133 0,223 0,020 0,150 0,237 0,323 0,210 0,300 0,093 0,153 0,057 0,033 0,207 0,147 0,153 1,900 0,077 0,240 0,067 0,023 0,200 0,403 0,360 0,387 0,017 0,017 0,017 0,027 0,037 0,027 0,020 0,017 0,017 0,003 0,017 1,4 3 11,4 1,4 3,7 0,9 0,3 0,2 5,2 0,6 2 0,2 1 2,5 7,5 1,8 10 0,8 1,1 0,3 0,2 2 1,2 2,2 1,6 0,4 2,8 0,3 0,2 2 8,6 8,5 9,1 0,2 0,2 0,1 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 0,171 0,021 0,056 0,014 0,005 0,003 0,078 0,009 0,030 0,003 0,015 0,038 0,113 0,027 0,150 0,012 0,017 0,005 0,003 0,030 0,018 0,033 0,024 0,006 0,042 0,005 0,003 0,030 0,129 0,128 0,137 0,003 0,003 0,002 0,005 0,005 0,003 0,003 0,002 0,003 0,003 0,002 1,118 0,137 0,363 0,088 0,029 0,020 0,510 0,059 0,196 0,020 0,098 0,245 0,735 0,176 0,980 0,078 0,108 0,029 0,020 0,196 0,118 0,216 0,157 0,039 0,275 0,029 0,020 0,196 0,843 0,833 0,892 0,020 0,020 0,010 0,029 0,029 0,020 0,020 0,010 0,020 0,020 0,010

69 Bilaga 1: sid7: (9) Jansson, Johansson 12-jan 13-jan 14-jan 15-jan 16-jan 17-jan 18-jan 19-jan 20-jan 21-jan 22-jan 23-jan 24-jan 25-jan 26-jan 27-jan 28-jan 29-jan 30-jan 31-jan 01-feb 02-feb 03-feb 04-feb 05-feb 06-feb 07-feb 08-feb 09-feb 10-feb 11-feb 12-feb 13-feb 14-feb 15-feb 16-feb 17-feb 18-feb 19-feb 20-feb 21-feb 22-feb 23-feb 24-feb 0,6 2 1,1 1,8 1,1 1,5 0,7 0,1 0,3 0,6 0,6 0,6 0,5 1,1 12,5 7,5 11,9 3,4 8,2 16,3 10,2 9, ,6 19,6 4,9 24,6 10,2 15,9 10,7 14,3 28 2,4 0,8 1,6 3,6 6 2,1 8,4 3 33,9 22,7 31,1 33,8 0,003 0,010 0,006 0,009 0,006 0,008 0,004 0,001 0,002 0,003 0,003 0,003 0,003 0,006 0,064 0,038 0,061 0,017 0,042 0,083 0,052 0,049 0,122 0,161 0,100 0,025 0,125 0,052 0,081 0,054 0,073 0,143 0,012 0,004 0,008 0,018 0,031 0,011 0,043 0,015 0,173 0,116 0,158 0,172 0,020 0,067 0,037 0,060 0,037 0,050 0,023 0,003 0,010 0,020 0,020 0,020 0,017 0,037 0,417 0,250 0,397 0,113 0,273 0,543 0,340 0,323 0,800 1,053 0,653 0,163 0,820 0,340 0,530 0,357 0,477 0,933 0,080 0,027 0,053 0,120 0,200 0,070 0,280 0,100 1,130 0,757 1,037 1,127 0,2 0,5 0,3 0,5 0,3 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 4,6 1,9 4,2 0,7 2,2 7,3 7,3 2,7 12,7 21,2 7,5 0,9 11,5 3,6 5,8 3 4,2 15,7 0,4 0,3 0,4 4,9 25,1 3, ,3 7,3 11,3 13,1 0,003 0,008 0,005 0,008 0,005 0,006 0,003 0,003 0,003 0,003 0,002 0,003 0,003 0,003 0,069 0,029 0,063 0,011 0,033 0,110 0,110 0,041 0,191 0,319 0,113 0,014 0,173 0,054 0,087 0,045 0,063 0,236 0,006 0,005 0,006 0,074 0,377 0,047 0,135 0,030 0,215 0,110 0,170 0,197 0,020 0,049 0,029 0,049 0,029 0,039 0,020 0,020 0,020 0,020 0,010 0,020 0,020 0,020 0,451 0,186 0,412 0,069 0,216 0,716 0,716 0,265 1,245 2,078 0,735 0,088 1,127 0,353 0,569 0,294 0,412 1,539 0,039 0,029 0,039 0,480 2,461 0,304 0,882 0,196 1,402 0,716 1,108 1,284

70 Bilaga 1: sid8: (9) Jansson, Johansson 25-feb 26-feb 27-feb 28-feb 01- mar 02- mar 03- mar 04- mar 05- mar 06- mar 07- mar 08- mar 09- mar 10- mar 11- mar 12- mar 13- mar 14- mar 15- mar 16- mar 17- mar 18- mar 19- mar 20- mar 31,7 56,2 49,8 32,9 73,1 71,9 8,1 38,3 32,7 10,6 2,7 2,9 30,8 68,8 36,3 83,7 90, ,4 69,5 89, ,6 99,7 93,8 66,3 83, ,4 23,9 14,8 102,3 113,5 84,1 47,2 69, ,6 66,7 83, ,5 62,9 0,161 0,286 0,254 0,168 0,372 0,366 0,041 0,195 0,166 0,054 0,014 0,015 0,157 0,350 0,185 0,426 0,462 0,122 0,226 0,354 0,458 0,428 0,400 0,508 0,478 0,338 0,426 0,249 0,282 0,122 0,075 0,521 0,578 0,428 0,240 0,355 0,565 0,548 0,340 0,427 0,524 0,183 0,333 0,320 1,057 1,873 1,660 1,097 2,437 2,397 0,270 1,277 1,090 0,353 0,090 0,097 1,027 2,293 1,210 2,790 3,023 0,800 1,480 2,317 2,997 2,800 2,620 3,323 3,127 2,210 2,787 1,633 1,847 0,797 0,493 3,410 3,783 2,803 1,573 2,323 3,700 3,587 2,223 2,793 3,433 1,200 2,183 2,097 12,1 26,5 22,1 11,5 11,5 33,5 1,3 12,7 10,4 2,4 0,5 0, ,2 12, ,7 7,6 15, ,5 35,7 35,7 42,9 40,5 26,5 26,5 17,5 20,7 7,5 42,2 40,8 46,6 33,5 15,8 26,3 47,3 41,6 23,5 31, ,9 24,4 23,3 0,182 0,398 0,332 0,173 0,173 0,504 0,020 0,191 0,156 0,036 0,008 0,006 0,150 0,424 0,188 0,571 0,612 0,114 0,232 0,451 0,579 0,537 0,537 0,645 0,609 0,398 0,398 0,263 0,311 0,113 0,634 0,613 0,701 0,504 0,238 0,395 0,711 0,625 0,353 0,472 0,616 0,179 0,367 0,350 1,186 2,598 2,167 1,127 1,127 3,284 0,127 1,245 1,020 0,235 0,049 0,039 0,980 2,765 1,225 3,725 3,990 0,745 1,510 2,941 3,775 3,500 3,500 4,206 3,971 2,598 2,598 1,716 2,029 0,735 4,137 4,000 4,569 3,284 1,549 2,578 4,637 4,078 2,304 3,078 4,020 1,167 2,392 2,284

71 Bilaga 1: sid9: (9) Jansson, Johansson 21- mar 22- mar 23- mar 24- mar 25- mar 26- mar 27- mar 28- mar 29- mar 30- mar 31- mar 01-apr 02-apr 03-apr 04-apr 05-apr 06-apr 07-apr 08-apr 09-apr 10-apr 11-apr 12-apr 13-apr 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 103,4 92,6 148, ,1 101,8 69,1 54, , ,9 143,1 116,1 73,8 89,7 0,526 0,471 0,758 0,764 0,280 0,413 0,518 0,352 0,279 0,275 0,384 0,855 0,493 0,729 0,591 0,376 0,457 3,447 3,087 4,963 5,000 1,833 2,703 3,393 2,303 1,827 1,800 2,517 5,600 3,230 4,770 3,870 2,460 2,990 40,1 34,8 58,4 58,4 18,9 29,7 37,5 24,2 19,7 18,3 29,5 64,5 36, ,6 24,8 32,6 0,603 0,523 0,878 0,878 0,284 0,446 0,564 0,364 0,296 0,275 0,443 0,970 0,550 0,842 0,625 0,373 0,490 3,931 3,412 5,725 5,725 1,853 2,912 3,676 2,373 1,931 1,794 2,892 6,324 3,588 5,490 4,078 2,431 3,196

72 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr Bilaga 1: sid10: (9) Jansson, Johansson

73

74 Fakulteten för teknik Kalmar Växjö Tel Lnu.se/fakulteten-for-teknik