Några kommentarer till Geografi 7-9

Transkript

1 Några kommentarer till Geografi 7-9 c a p e n s i s 1 Jan Wiklund Karin Wakeham

2 Capensis förlag AB Falköping e-postadress: 2013 Capensis förlag AB, Jan Wiklund och Karin Wakeham ISBN-13: Första upplagan 2013 Redaktör: Jan Wiklund Språkgranskning: Elin Herrmann Framsida: John Crane Häftet och den digitala versionen är skyddad av upphovsrättslagen. Innehåll Några inledande ord 3-5 Geografididaktik 6-7 Boken sida för sida 8-44 Bonusmaterial 45 Aktuell forskning 46 2

3 Några inledande ord I det här häftet finns några av de tankar vi hade när vi skrev läroboken Geografi 7-9. Det finns även en hel del tips om hur boken kan användas i undervisningen. Kursplanens tre kunskapsområden Vi har valt att dela upp boken efter kursplanens tre kunskapsområden. Syftet är att ge lärare och elever en så stor valfrihet som möjligt! Med en tydlig s truktur i boken är det lättare att planera undervisningen. Ett alternativ till den valda strukturen hade varit att skriva tematiskt och väva ihop kursplanens alla delar. Med ett sådant upplägg styr läroboken mer efter som hela boken måste användas för att garantera att hela kursplanen bearbetas. Det förutsätter givet vis att läro boken täcker in kursplanens alla delar. Om en tema tiskt skriven lärobok inte används helt och h ållet måste mycket planeringstid läggas på att ta reda på vilka områden som har eller inte har behandlats. Dessutom måste kraft läggas på att anpassa nytt under visningsmaterial till att fylla igen luckorna. Med befintlig struktur är det lätt att göra avsteg från boken och arbeta ämnesövergripande med övriga SO-ämnen eller varför inte med de olika NO-ämnena. Vi vill inte att läroboken ska styra undervisningen, utan den ska vara ett av många hjälpmedel för att undervisningen ska bli så bra som möjlig. Vad boken innehåller De nationella proven i geografi medför ökade krav på att läroböckerna följer innehållet i kursplanen. Om läroböckerna har fel fokus kan lärare och elever ledas in på tidskrävande omvägar till den kunskap som eleverna har rätt till. Vår bestämda uppfattning är att vår bok följer kursplanen. Läs gärna i kursplanen och Kommen tarmaterial till kursplanen i geografi om ni f underar över vårt stoffurval. Då får ni bra vägledning om vad som är relevant att behandla i undervisningen. En lärobok är dock inte detsamma som en kursplan. Boken är ett material där lärare och elever kan börja sitt arbete i eller något att återvända till om den röda tråden har blivit alltför tunn. En viktig grund för förändringarna i kursplanen är resultaten från Skolverkets utvärdering av undervisningen i geografi, NU-03. Utvärderingen visade att en stor majoritet av eleverna såg allvarligt på miljö problem och att de tyckte att det var viktigt att i k onkret handling stödja insatser för hållbar utveckling. Det förklarar varför hållbarhetsfrågor har en sådan framskjuten plats i kursplanen och därmed även i boken. Vi har gjort ett tydligt avsteg från kursplanen. I c entralt innehåll för årskurs 4-6 står det naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Det här finns även med i vår högstadiebok. Den här kunskapen bör vara aktuell när fältstudier i naturlandskapet görs och när sårbara platser diskuteras. 3 Foto: Ingegerd Herrmann

4 För- och nackdelar med en lärobok Det finns för- och nackdelar med att följa en lärobok i undervisningen. En stor fördel är att läroboken strukturerar ämnesinnehållet, den ger överblick och sammanhang. Även en mindre genomtänkt lärobok har en struktur som elever och lärare kan förhålla sig till. Det är lite som i schack, bättre en dålig plan än ingen plan alls. När ett strukturerat läromedel används minskar elevens beroende av läraren. När elever är säkra på strukturen finner de själva vägar till kunskap och studietekniken förbättras och självkänslan ökar. Läraren har givetvis en nyckelroll med att planera, förklara och entusiasmera. Det går bra att komplettera med uppgifter vid sidan av en väldisponerad lärobok utan att det blir rörigt för eleverna. En lärobok tillrättalägger ämnesstoffet. Det finns en risk att eleverna inte behöver välja ut relevant ämnes stoff, det har författarna redan gjort. Eleverna reproducerar ämnesstoff utan att kritiskt förhålla sig till det. Att arbeta i tema eller ämnesövergripande kan försvåras om man följer en lärobok. Lärare som inte använder läroböcker i undervisningen är beundransvärda. Vi vet själva från vår egen undervisning och vid författandet av den här boken hur mycket tid som går åt till att ta fram bra material. Lärobokslös undervisning ger ofta lärare lite extra glans i kollegiet och bland skolledare. Lärobok eller inte är enligt oss en icke-fråga. Det handlar om att lärare kritiskt väljer relevant undervisningsmaterial till sin undervisningsgrupp. Planering Geografi 7-9 kan läsas från pärm till pärm. Det går även bra att börja med Livsmiljöer på sidan 53 och följa boken till slutet. Sidorna som finns under Geografins verktyg (sidorna 9-52) kan plockas in i undervisningen när det passar. De består mest adels av övningsuppgifter. Ett tydligt moment att plocka in när det passar är fältstudier i naturlandskapet. Fältstudier i naturen görs bäst när snön precis har smält och grönskan kommer. Det är dock mer behagligt att förlägga exkursionerna i augusti-september eller i maj-juni. Det sista kapitlet om fattigdom och ohälsa läses med fördel i årskurs nio. Här ges två förslag hur stoffet i boken kan struktureras: Spår 1 - Pärm till pärm: Börja på sidan 9 och följ boken fram till slutet. Undvik gärna sidorna i årskurs 7. Spår 2 - Verktyg integrerat: Börja med Livsmiljöer på sidan 53 och följ boken fram till slutet. Lägg in teori, övningar och exkursioner när det passar i under visningen. Ord och begrepp På nio olika ställen i boken finns rubriken Ord och begrepp. I ordlistorna finns närliggande begrepp som redan finns i kapitlet. Vi har lagt dem där för att göra boken tydligare. Vi kan ta begreppet arida klimat som exempel. Det införs inte i texten utan där används endast torra klimat. Ordlistorna håller nere Foto: Ida Helander 4

5 antalet nya begrepp i texten och gör att texterna kan fokusera på sammanhangen och inte på att ständigt förklara nya begrepp i löpande text. Avstavningen Boken är skriven med ordledsavstavning. Den p rincipen användes även i Capensis Samhällskunskap för grundläggande vuxenutbildning som gavs ut år Ungefär 90 % de som läser den kursen har invandrar bakgrund. Där har ordledsavstavningen fått ett mycket positivt mottagande. Även SAOL och NE:s ordbok tillämpar den här avstavningen. Vad boken inte innehåller! I alla skolämnen finns traditioner om vad som ingår. Nu har styrningen ökat med nya kursplaner och nation ella prov i fler ämnen. Vi hoppas att ingen blir besviken när till exempel följande områden inte finns i boken: - detaljerade beskrivningar av svenskt näringsliv och dess historia - gruvor i Sverige - Nordens berggrund - industri och turism i Norden och andra regioner - regionalgeografi/ länderbeskrivning Författarna Karin Wakeham (lärarutbildare vid Linköpings universitet) och Jan Wiklund (geografilärare, Falköpings kommun) har tillsammans skrivit Geografi 7-9. Innehållet i boken är resultatet av många diskussioner med varandra, men även med flera kunniga geografer i vår omgivning. Det har varit ett mycket stimulerande projekt där våra egna uppfattningar ofta har utmanats om vad som ingår i högstadiets geografi och hur geografi bör presenteras i en lärobok. Vi hoppas att ni kommer att ha nytta och glädje av boken. Capensis Capensis har valt att ha ett mycket lågt pris på läromedel. Priset för Geografi 7-9 är 158 kronor (år 2013). Det innebär att skolor kan förnya sina läromedel o ftare och därmed ha aktuell information att arbeta med. Om boken håller i fem år och kan användas i flera årskurser under samma läsår blir kostnaden per elev mycket låg. Vi skulle uppskatta om ni hör av er (helst till red aktör: jan.wiklund@glocalnet.net eller ) om ni vill diskutera innehåll eller har förbättringsförslag till nästa utgåva. Hör även gärna av er om ni har tid och kraft att utveckla läroböcker för ämnena religion, historia och samhällskunskap. 5 Foto: Karin Wakeham

6 Geografididaktik Att undervisa i geografi är en utmaning på många sätt. Utmaningar kan som bekant innebära att man tvingas reflektera och skärpa sina tankar. Utmaningar ligger också nära kreativitet och möjligheter. Att undervisa i geografi ställer stora krav på dig som lärare, men det ger dig också privilegiet att undervisa i världens och framtidens ämne. Geografiämnets identitet En av utmaningarna är att ständigt möta missuppfattningar kopplade till ämnets identitet. Som geografilärare måste vi ofta förklara vad vårt ämne egentligen omfattar. Om du säger till någon i din omgivning att du undervisar i geografi får du nog ofta frågor i stil med: Var ligger egentligen Jordens längsta flod? Är det sant att Saint-Bartholmé har en egen flagga med tre kronor? Frågorna visar på en uppfattning om geografi som ett ämne där faktakunskaper står i fokus, särskilt fakta om olika länder. Ovanstående traditionella uppfattning kan också synas i läromedel där man lyfter fram kunskap om enskilda länder och världsdelar som en definition av ämnet geografi. Visst är platser och dess karaktäristik en viktig del av geografiämnet, men geografi är också att kunna se och förstå likheter mellan olika platser. Att förstå vilka faktorer som ligger bakom platsers olikheter och vilken betydelse det har för människans levnadsvillkor är också geografi. Likaså hur vi kan påverka vår omvärld och hur omvärlden påverkar oss. Geografiämnets bredd Utmaning nummer två är ämnets bredd. Geografi har som bekant en fot i de naturvetenskapliga disciplin erna och en i samhällsvetenskaperna. Vi måste således vara kunniga inom många områden. Geografi omfattar exempelvis både ekologiska och ekonomiska resonemang. Det kan innebära att kollegor upplever att vi inom geografin tar upp saker som de redan har tagit upp eller tänker ta upp i sin undervisning. Det här bör naturligtvis inte vara ett problem utan kan ses som något positivt för eleverna som får olika perspektiv på ett och samma fenomen. Förståelsen för komplexa frågor kan öka. Ämnets bredd öppnar också upp för tematisk undervisning som kan ge en ökad helhetsförståelse för eleverna. Det är dock viktigt att inte geografin försvinner bland övriga ämnen vid tematisk undervisning, eller att geografin enbart representeras av en karta eller två. De geografiska begreppen måste synas. Foto: John Crane 6

7 Geografiämnets aktualitet Ämnets aktualitet kan också ses som en utmaning. Geografi handlar om att förstå sin omvärld, en omvärld som ständigt förändras. Vi lever således i geografin, men det gäller för våra elever (och oss själva ibland) att bli varse om det. Ett lokalt geografiskt perspektiv kan innebära att vi upptäcker och ifrågasätter vår närmiljö. Vad upplever vi med alla våra sinnen på vägen till skolan? Hur tar vi oss till skolan? Varför ligger skolan där den ligger? Hur bildades backen bakom skolan? Varför bor jag där jag bor? Omvärlden upplevs också via massmedia som ger oss en oändlig ström av geografiska nyheter. Det ger oss möjligheter att zooma ut från det lokala rummet och få ett större rumsligt perspektiv. Vi kan exempelvis följa vulkanutbrott i realtid på nätet. Hur är det att bo nära vulkaner? Varför bor det människor i områden med jordbävningsrisk? Vi kan läsa om torka i region A samtidigt som det råder svåra översvämningar i region B. Varför är det så stora skillnader i klimat? Geografiämnets komplexitet Geografiämnet tar också upp många komplexa och ibland svåra frågor. Det är en utmaning att våga diskutera frågor där det inte alltid finns ett rätt eller fel, och ibland tvingas möta våra egna och elevernas fördomar. Att frågor och problem är komplexa och kan ses ur olika perspektiv innebär inte att två sidor står i diametral motsats. Ofta råder samsyn i vissa delar. Omvärlden är inte svart eller vit, utan består snarare av olika nyanser av grått. Klimatförändringar är ett område i geografin där olika perspektiv och åsikter lyfts fram och där det finns flera svar på samma frågor. I Lgr11 finns flera områden som kan vara känsliga att diskutera för enskilda elever, exempelvis fattigdom och migration. Vad vet vi egentligen om våra elevers tidigare upplevelser? Att undervisa i geografi - en utmaning En sista utmaning vi står inför är vår egen utbildning och trygghet i ämnet. En del av oss har läst geografi i två eller fler år, en del i tio veckor. En del har läst på universitetet där geografi är ett sammanhållet ämne, andra har haft kultur- eller naturgeografi som huvud fokus. De nationella proven i grundskolan synliggör behovet av en god geografisk kunskapsbas hos oss geografilärare. Det i sin tur ställer krav på fortbildning inom de ämnesspecifika områden där vi upplever att vi har våra svagheter. Även fortbildning inom geografididaktik bör efterfrågas. Utbudet av litteratur med fokus på svensk geografiundervisning har varit tunt. Under 2014 kommer Studentlitteratur att ge ut en bok av Karin Wakeham. Där kommer bland annat de didaktiska överväganden vi ständigt ställs inför i vår geografiundervisning att bearbetas. Hur dessa hanteras beror till stor del på de faktorer som syns i modellen nedan och våra svar på de klassiska didaktiska frågorna: vad, hur och varför (när och vem). Foto: Karin Wakeham 7

8 Boken sida för sida Här följer en genomgång av bokens sidor. Frågorna som ställs i texten går ofta att rikta direkt till eleverna. GEOGRAFINS VERKTYG 9 Geografins metoder, begrepp och arbetssätt är tydligt framskrivet i den nya kursplanen. De första 52 sidorna i boken har fokus på det. Begreppet geografiska verktyg är något nytt i kursplanen. Det är därför viktigt att det här nya be greppet förklaras. Begreppen verktyg och geografiska verktyg används flitigt i Skolverkets kommentarmaterial. Om verktyg ska tolkas i en allmän betydelse eller som ett geografiskt verktyg får läsaren avgöra från fall till fall. I boken förtydligas kursplanens terminologi för eleverna genom att introducera kartor och bilder som exempel på geografiska verktyg. De geografiska metoder som nämns i början av boken är fältstudier och analys av kartor och bilder. Det finns många fler begrepp än verktyg att förhålla sig till i Skolverkets kommentarmaterial, till exempel källor, metoder, analysmetoder, analys, tekniker, s trategier, begrepp, rumsliga, företeelser, mönster, processer, krafter, data, teorier och modeller. Vad de betyder i ett geografiskt sammanhang och hur de förhåller sig till varandra är ett mycket bra diskussionsområde för en kompetensutvecklingsdag. Enligt oss är: - fältstudier och analys av kartor och bild er geografiska metoder. - kartor, bilder, geografisk statistisk information, kompass och GIS geografiska verktyg. - region, läge, lokalisering och väderstreck geografiska begrepp. Bild: Flygbilden är över Valle härad, strax öster om Skara. För eleverna kanske det relativa läget, strax ö ster om Skara sommarland, säger mer. Området sägs vara Sveriges vackraste dödislandskap (kamelandskap). Bara någon mil norrut, vid Billingens nordspets, skedde tappningen av Baltiska issjön. Tömningen var inte alls så dramatisk som den ofta beskrivs, utan mer som en mycket kraftig och bred vattenström. Foto: John Crane 8

9 NAMNGEOGRAFI 10 Diskutera gärna skillnader och likheter mellan världsdelar och kontinenter. Det finns flera olika uppfattningar om hur många kontinenter det finns (fyra, fem, sex eller sju stycken). Antalet världsdelar brukar a nges till sju stycken. Distinktionen mellan begreppen världen och Jorden är viktig. Världsdelar har fokus på kultur och kontinenter på natur. Det är lämpligt att skriva om klimatförändringar på Jorden och Jordens klimatzoner. Det är företeelser som hör till geovetenskapen medan fattig dom i världen och världens befolkning hör till samhällsvetenskaperna. Det blir därför lite tokigt att skriva om världens litosfär plattor eller svält på J orden. I kursplanen står det i och för sig om jordens befolkning och i kommentarmaterialet om jordens invånare. Enligt kursplanen ska eleverna lära sig världsdel arnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Hur ska man förhålla sig till Antarktis? Världsdelen spelar en mycket liten kulturgeografisk roll, men är viktig ur naturgeografisk synvinkel. Om asiatiska Cypern kan vara med i EU, kan då afrikanska Marocko också vara det? Varför är Israel med i fotbolls-em och i Eurovision Song Contest? Bild: Kartan är inskannad från ett läderfodral som köptes i Rio år Ecuador har felaktigt fått en landgräns mot Brasilien. Paraguays gränser stämmer inte heller riktigt med verkligheten. En övning för eleverna kan vara att försöka hitta fel i kartan. Övning: Städer och länder 11 Att göra ett urval av städer och länder är inte lätt. Ska det vara de med flest invånare, de som påverkar ekonomi och kultur mest i världen eller lika stort antal länder och städer från varje världsdel? Enligt Skolverkets kommentarmaterial ska högstadiets kurs fokus era på övriga världsdelar, vilket innebär att Europa redan ska vara avklarat på mellanstadiet. Det finns ändå med lite Europa som repetition i namngeografin. Det är givetvis bra att exemplifiera från Europa eller Sverige, men fokus ska ligga på övriga delar av världen! Det finns traditioner i högstadiegeografin att utgå från ett land eller en världsdel när eleverna ska lära sig namn på floder, städer, berg och så vidare. Vi har valt en helt annan väg, nämligen att lägga tyngdpunkten på processerna, på mönstren och de strukturer som finns. I vilken ordning man lär sig namn på berg, floder etc kan variera. Det finns ingen rekommend erad tågordning utan kan anpassas efter undervisningsgruppens kunskaper och intressen, aktualitet och övrigt kursinnehåll. När det handlar om klimat, ekonomi, befolkning med mera är de homogena regionerna att föredra framför de administrativa. Därför har vi, liksom ande meningen i kursplanen, tonat ner den renodlade land- och världsdelskunskapen. Övning: Öar, bergskedjor och berg 12 Vi har tolkat det som att begreppet berg i kursplanen även innefattar bergskedjor. Bild: Bilden kommer från området strax utanför Gokyo i Nepal. Topparna ligger på cirka 5000 meter. Övning: Öknar, floder och vatten 13 Ibland omnämns Antarktis som Jordens största öken. Nederbörden där är bara några tiotals millimeter. Längre fram i boken görs kopplingen mellan vegetationszoner och klimatzoner enligt Köppen. Där har Antarktis inget B-klimat (ökenklimat), utan ett EFklimat (glacialt klimat). Bild: Apan tillhör släktet makaker. Det är den ena av två frilevande primater i Europa. Den andra primaten är människan. Gibraltar har en spännande historia som gärna kan berättas. Kommer aporna någonsin att lämna Gibraltar? 9 Foto: Jan Wiklund

10 Övning: Regioner 14 Den här uppgiften går att göra enkel (årskurs 7) e ller svår (årskurs 9). I sjuan går det att leta upp länderna som ingår i regionen och nöja sig med det. I nian går det att förklara vad det är som gör att det är en r egion. Skolverkets kommentarmaterial tar upp Osmanska riket som ett exempel på en relevant region för högstadieeleven. De historiska regionerna som finns med öppnar dörren för ett sammarbete med historie ämnet. Man får använda mycket fantasi om man ska hitta stöd i kursplanen för uppgifter som detaljstuderar ett enskilt land. Att studera ett land ingående har ofta förväxlats med att vara regionalgeografi. Bilder: Det finns många kurder i Sverige. Hur är kurdernas situation i Turkiet och i andra länder? Vad är en nation? Vad är ett land? Vad är en stat? Vilka stater har erkänt Kosovo? Palestina? Vi använder dock konsekvent begreppet land i boken. Trabanten slutade tillverkas år Bilen kan ses som en symbol för det östeuropeiska samhälls systemet innan järnridån försvann. Trabantsafaris ordnas i B erlin. Platsers unika historia kan innebära ett sätt att marknadsföra en särskild plats. Vilka exempel på det ser eleverna i sin omgivning? Övning: Nyheter från hela världen 15 I den här uppgiften går det att fördjupa analysen e ller nöja sig med konstateranden. Det beror på enskilda elever, undervisningsgruppen och ålder. Uppgiften (dagstidningar) behandlar vår omvärld. Diskussioner som relaterar till religion, samhällskunskap och h istoria kommer med säkerhet att uppstå. Övningen kan med behållning göras flera gånger under högstadietiden. KARTANS INNEHÅLL 16 Vem har upptäckt vad och vem skriver sedan historien? Det är vanligt med ett europeiskt perspektiv, det ligger nära till hands. Vad hände i Afrika innan européerna upptäckte kontinenten? Vad står det i historie böckerna om det? Bild: Det finns uppfattningar om att Columbus inte skulle känt till att Jorden är rund, men det var inte så. Upptäckarna hade dock en felaktig uppfattning om hur stor Jorden egentligen var. Kartan 17 Kursplanen delar in kartor i två grupper: tematiska och topografiska. SCB beskriver indelning av kartor på aspx. Lant Foto: John Crane 10

11 mäteriet har också bra beskrivningar över vilka typer av kartor det finns: Bild: Kartritaren har en GPS på ryggen som exakt visar läget på den digitala kartan. Här kan man k oppla till smartphones och de GPS som ofta ingår i dag ens mobiler. Hur använder eleverna dessa? Grafik: Den tematiska kartan över Östersjön är vald för att underlätta övningen på sidan 33 där ytterligare en tematisk karta över Östersjön dyker upp. En bestämd plats på kartan 18 Om eleverna har gått igenom koordinatsystem i matematik är det lämpligt att knyta an till det när absolut läge diskuteras. Att försöka reda ut gradnätet på en glob återgiven tvådimensionellt i en lärobok blir lite konstigt. För att underlätta används breddgrad och längdgrad i framställningen. Begreppen är språkligt lättare att ta till sig än latitud och longitud. På Google Earth finns gradtalen angivna nere i hörnet. Grafik: Här ges fyra exempel på absolut läge i varsin kvadrant. 11 Foto: Karin Wakeham Övning: Absolut läge 19 I kursplanen står det kartan och dess uppbyggnad med gradnät. Skolverkets kommentarmaterial är mycket sparsmakat med att beskriva gradnätets betydelse för skolämnet geografi. Det står om en referensram som innefattar namn och lägen, men inte att referensramen ska kopplas till gradnätet. Övning: Relativt läge 19 Ordet relativt finns inte med i kursplanen eller i Skolverkets kommentarmaterial. När Nilens vatten diskuteras är det viktigt att veta hur Egypten, Etiopien, Sudan och Sydsudan ligger i förhållande till varandra. En trevlig uppgift för eleverna är att låta dem be rätta om någon resa de har gjort eller skulle v ilja göra. Bilder (egna eller från Internet) tillsammans med kartor kan illustrera deras berättelser. Genom att ge eleverna möjlighet att planera en spännande resa kan de elever som inte har varit på en långväga semesterresa inte pekas ut. En berättelse kommer att rymma många geografiska perspektiv.

12 Övning: Tolka flygbild och karta Det finns två övningar av det här slaget i boken. Tilllämpningar av GIS görs bäst med dator. Skala 22 På mellanstadiet har eleverna lärt sig skala. På högstadiet ska eleverna enligt kursplanen lära sig olika skalor. Ska eleverna nå säkerhet m åste de öva m ycket. Det är lätt att engagera matematiklärarna i arbetet med skalor. Övning: Skala 22 Sträckan Göteborg-Stockholm kan mätas fågelvägen eller varför inte i kilometer järnväg eller väg. Eller varför inte i tid (bil, tåg eller flyg)? Kan en sträcka m ätas i tid? Mäts längden på Sverige i rak nord sydlig riktning eller lite snett? Det blir liknande frågeställningar för bredden: är det Strömstad-Haparanda som gäller? Innan normaltid infördes år 1879 i Sverige och korri gerades år 1900 skiljde det 45 minuter mellan Strömstad och Haparanda! Några elever kanske luras att mäta Tokyo-Los Angeles över Atlanten istället för över Stilla havet. Övning: Gör en egen karta 23 Det är inget ortofoto eleverna utgår ifrån. Det innebär att kartan de gör inte kommer att stämma med verkligheten. Kommer någon av dem att reagera på det? Övning: Mental karta 24 En mental karta avspeglar vår individuella rumsuppfattning, hur vi uppfattar vår omvärld. Vår rumsuppfattning påverkas bland annat av vår kunskap om läge, storlek, andra platser, miljöer och människor. Hur förändras vår omvärldsuppfattning genom att studera geografi? Genom att ha bott på olika platser? V ilka för domar har vi om andra? Hur påverkar media? Övning: Närmast större stad 24 Vad vet vi och varför? Hur många kommer spontant på Berlin, Moskva, Istanbul och Kairo? Vad som är rätt och fel svar i övningen är inte så viktigt, utan vad eleverna svarar och varför. Hittar de enkelt uppgifter om en stad? Kommun? Storstad? Det är svårt att h itta samstämmiga uppgifter om befolkning. En diskussion kring hur man avgränsar en ort kan uppstå. Övning: Att göra en vägbeskrivning 25 Det här är också en övning i mental karta. 12 Foto: John Crane ANALYS AV GEOGRAFISKA DATA 26 Mälardalen är den region som är ekonomiskt starkast i Sverige. I DN från 16 februari 2013 går det att läsa om pendlarskräcken i regionen. Bra kollektivtrafik, oavsett länsgränser, är viktigt för att få regioner att fungera bättre och eventuellt växa sig större. Den öppning som görs i boken med arbetsmarknadsregioner handlar om konflikten mellan administrativa och funktionella regioner. Det går att koppla arbetsmarknadsregionerna till föräldrarnas dagliga pendling till jobbet. Grafik: 80 % av eleverna kan leta upp var de bor på kartan. 80 % av invånarna i Sverige bor nämligen s öder om Uppsala. Vad heter länen och var ligger de större städerna?

13 Skördarnas storlek i Sverige 27 Skördestatistiken som SCB presenterar är ett mycket bra studieområde i geografi. Det finns mycket mer information på SCB:s webbplats. Där kan man gå in mer i detalj och titta på just de skördeområden som finns i skolans omgivningar (Sök på Normskördar eller gå via länken aspx?PublObjId=17775). Bild: Bilden är från Närkeslätten. Karta: Kartan visar de homogena jordbruksregionerna. I tunna linjer finns även andra mindre regioner. Vad är det för några gränser? Hur ser det ut där eleverna bor? Geografiskt informationssystem - GIS 28 För att förstå det breda användningsområdet av GIS bör eleverna arbeta med olika tillämpningar på Internet. En lärobok kan bara ge en liten inblick av vad det innebär. Här är ofta den egna kommunens kartmaterial och databaser en bra utgångspunkt. Rumsligt kopplad statistik kan presenteras och användas på många olika sätt. Ska all information vara tillgänglig? Ska kommunen få sälja information till en godisaffär om exempelvis var det bor många barn i en viss ålder? Grafik: Kartorna visar ett tema från ett och samma område. Det går att mentalt lägga kartorna på varandra och få en bild av landskapet. 13 Foto: Ida Helander

14 Övning: Tolka flygbild och karta Hur hänger verklighet och karta ihop? Varför har vi kartor? Räcker det inte bara med bra flygbilder och satellitbilder? Flyg- och satellitbilder 30 På de här sidorna ges förslag på hur man kan tolka olika bilder. På Internet finns många flyg och satellitbilder att analysera. Välj gärna bilder från hem trakten. Se exempelvis kommunens eller länsstyrelsens egna arkiv eller besök Bilder: De tre bilderna är tagna på olika höjd, vilket innebär att detaljrikedomen varierar. Övning: SCB:s statistikatlas 32 Statistikatlasen är lite svår att lära sig själv. Finns det en projektor i klassrummet är det bra om läraren v isar hur programmet fungerar och kan användas. Övning: Länkar på Internet 32 Det finns väldigt mycket bra att göra på Internet. Vägled gärna eleverna in på bra webbplatser. Foto: John Crane 14 Övning: Tolka en tematisk karta 33 Östersjön är ett mycket bra område att studera inom oceanografi. Med hjälp kan eleverna göra uppgiften i sjuan, men den passar bättre i senare årskurser. Tyvärr är kursplanen lite återhållsam med havet som studieområde. Om du som lärare ändå vill fördjupa studierna om havet kan ett kort intro om havsströmmar och miljöproblem sätta in Östersjön i ett geografiskt sammanhang. NATURLANDSKAP 34 Genomgången av naturlandskap hör till mellanstadiet. Vi tror att området behöver repeteras för att eleverna ska få en större behållning av exkursionerna. Vilka sidor som har relevans beror på vilka lokaler som besöks under exkursionerna. Ibland används landskap och naturlandskap som syno nymer. Landskapsbegreppet rymmer så oerhört mycket mer. Bild: Blottad mark är känslig för vattenerosion. B ilden är tagen från en luftballong på låg höjd. Bilden visar ett kulturlandskap, inte ett naturlandskap... Vittring 35 Vittring i alla dess former gör berggrunden porös. Det gör att erosion, främst vattenerosion, kan forma naturlandskapet. Processen bakom frostsprängning har ansetts vara att vatten ökar med 9 % i volym när det fryser till is. Det är en förklaringsmodell som idag har ett litet vetenskapligt stöd. Läs gärna mer om det i Science: www. scribd.com/doc/ /19/why-do-freezing- Rocks-Break skriven av Bernard Hallet Department of Earth and SpaceSciences, University of Washington, Seattle. Bilder: Bilderna visar olika vittringsprocesser. Erosion 36 Iserosionens betydelse brukar framhävas i olika samman hang, till exempel när v-dalar utvecklas till u-dalar. Det är dock en mycket liten yta av det glaciala naturlandskapet som består av u-dalar. Det är därför lätt att tillskriva iserosionen en stor betydelse när de stora dragen i landformerna i glaciala landskap ska förklaras. Om man gör det underordnas vittringens och vattenerosionens betydelse. Det är inte ens säkert att inlandsisen blandar om de äldre moränavlagringar som finns sedan tidigare glaciationer. Iserosionen hyvlar av lite grand av berggrunden. Inlandsisarnas tillväxt och avsmältning är imponerande, men det är den långsamma vattenerosionen och den ännu långsammare vittringen som ska framhävas när de storskaliga landskapsformerna diskuteras. Jordtäckets yt

15 former är dock starkt kopplade till glaciationer och deglaciationer. Bilder: De tydliga ravinerna är från Island där den porösa vulkanaskan lätt eroderar. Vinderosionen är från Jylland vid Rubjerg Knude, där en fyr täcks av sand. Det bruna vattnet i Göta älv blir dricksvatten i Göteborg. Vattenverken vid Alelyckan och Lackarebäck renar det först. Högsta kustlinjen 38 Det är intressant att studera havsnivåökningen och landhöjningen. Det är två processer som har tävlat med varandra sedan inlandsisens avsmältning. Genom att fördjupa sig i Östersjöns alla stadier får eleverna stora utmaningar. Det går även att diskutera landhöjning i norr och landsänkning i söder till omfördelning av astenosfär. Östersjösänkans historia håller nu på att skrivas om. Det anses nu högst osannolikt att Baltiska issjön t appades på vatten två gånger. Dessutom hindrades vattenutflödet i Öresund inte av en kraftig landhöjning utan av en snabb rörelse av en glaciärtunga i Östersjösänkan. Håll ögon och öron öppna när resul taten presenteras. Grafik: Landhöjningen är som störst där isen var som tjockast och låg längst tid. HK-kartan visar översvämmade områden, om råden som idag har bra jordbruksmark. Norrlandsälvarnas dalgångar bär tydliga spår från den s uccessiva landhöjningen. Bilder: Järn fraktades från Lövsta bruk, som under 200 år var världens största järntillverkare, ut till Magasinet vid Östersjöns kust. Landhöjning och större båtar gjorde att hamnen flyttades längre ut i viken vid Ängskär. De tre bilderna på sidan 39 visar hur det retirerande havet har tvättat rent jorden på finare partiklar. 15 Foto: Ida Helander

16 Jordarter 40 I texten beskrivs hur jordarterna bildas och vilken markanvändning de lämpar sig för. Begreppet jordmån är avsiktligt inte med. Vill man fördjupa markläran är jordmånsbildning ett mycket bra område där odlingshistoria, klimat, vegetation, mikroorganismer, jordart och berggrundens sammansättning ingår. Diskussionen om jordmån är en viktig bakgrund för att förstå avkastningen i jordbruket. Bilder: Det finns totalt sex bilder på olika jordarter. På en exkursion är det lämpligt att ta med olika jordarter tillbaka till klassrummet. Det går till exempel att slamma upp jorden i stora mätglas (prata med kemilärarna) och studera sedimentationshastighet och vilka kornstorlekar som ingår. Isälvsavlagringar 42 Det finns mycket många olika typer av sediment och sedimentationsmiljöer att besöka under exkur sionerna. Bilder: Sandur är lättast att se på Island. De övriga isälvsavlagringarna finns mer eller mindre tydliga i hela Sverige. SGU har mycket bra material som detaljerat beskriver alla områden i Sverige. Många av S veriges flygplatser ligger på isälvsdeltan. Vad kan o rsaken vara tror eleverna? Ändmorän 44 Kartor för isens avsmältning finns hos SGU, men även i riklig mängd på Internet. Morän kan bilda många o lika ytformer, där ändmoräner är tydliga i landskapet. Grafik: Grafiken ger en översikt på vad som händer när isen retirerar. Bild: En mycket tydlig bild på en randmorän. Randmoränen försvinner under Vänerns yta. Man kan inte se den. Det går att föra liknande resonemang om vad som till exempel finns under ett tjockt lager av lera, kanske ändmoräner eller rullstensåsar? Jordtäcket efter istiden 45 Grafiken binder ihop geomorfologin och jordartsläran. Här sammanfattas de tidigare sidorna. Dessutom ger grafiken ett underlag för att förstå Sveriges landformer som presenteras på sidan 49. Bild: Isälvsmynningen ger en liten annan bild än från de tecknade filmerna om Iceage. Inlandsis som kalvade ut i havet var brant och några hundra meter hög. Iskanten på land var betydligt mindre dramatisk. Det är bara att titta på nuvarande iskanter som till exempel finns på Grönland. Foto: Jan Wiklund 16

17 Mineral 46 Här finns stora möjligheter att samverka med ämnena kemi och biologi. Grafik: Det är en schematisk bild hur naturens m insta beståndsdelar bygger upp något stort. Bilder: Stenarna väcker förhoppningsvis lite nyfikenhet. Det finns bra bestämningslitteratur till mineral och bergarter. Stuffer kan samlas in på exkursionerna. Bild: Flickan har en basalt-sten på pannan. Stenterapi är ett ypperligt exempel på pseudovetenskap. Bergarter 47 Se Mineral. Grafik: Bergarternas kretslopp. Innehållet i grafiken diskuteras i texten. Det finns stora mängder vatten i Jordens inre, se till exempel Havet s kulle tömmas på två miljarder år om inte nytt vatten kom ut vid vulkanism. Det här är också en del av vattnets kretslopp, fast en mycket långsam del. Sveriges berggrund 48 Genomgången av berggrunden i Sverige är summariskt gjord, men den ger en överblick. I Sverige är det bara 20 % sedimentär berggrund som utgör de ytliga bergarterna. På övriga Jorden är det 80 %. Tillsammans med landformerna på sidan 49 kan de g rova dragen i berggrunden sätta närmiljön i ett större sammanhang. Bilder: Det subkambriska peneplanet kan ses på flera ställen i Sverige, men allt som oftast är det täckt av jord. Hur tjockt tror eleverna att jordtäcket är? Är det lika tjockt överallt? Varför är det tunt på vissa s tällen? Grafik: Bild och grafik över Kinnekulle visar lagerserien USA kl 3. Det viktiga med lagerserier i allmänhet är att de visar olika sedimentationsmiljöer och att lagerserier kan användas för att datera den geologiska utvecklingen. Lägg gärna fokus på processer, inte på ramsor. Täktlandskap 50 Det finns täktlandskap i hela Sverige. På grund av höga transportkostnader för ballast är koncentrationen av täkter hög i närheten av städerna. Under en exkursion går det att se fina skärningar i både berggrund och jordtäcke. Bild: Det finns mycket intressant att upptäcka i b ilden. Vad kan eleverna hitta? Hur många av eleverna har varit i en bergtäkt/grustäkt? Vad låg den? Hur såg det ut? Ord och begrepp 51 Här kommer flera begrepp som man kan välja ut och studera vidare. Två av dem, endogen och exogen, tål att förtydligas. Skolverkets kommentarmaterial b idrar tyvärr till den begreppsförvirring som finns kring om vad som är krafter och processer: Berggrunden ger kunskap om endogena krafter, till exempel rörelser i jordskorpan, som bygger upp jordytan inifrån. Jordtäcket ger kunskap om exogena krafter, till exempel vittring och erosion, som bryter ned och omformar jordytan utifrån. Naturens egna processer skapar förutsättningar eller hinder för olika verk samheter som till exempel odling eller utvinning av mineraler. Krafter ska bytas ut mot processer i citatet! Under Ord och begrepp görs den här distinktionen. Diskutera gärna med fysiklärarna, de är ofta mycket engagerade i problemställningar som rör krafter och deras verkningar. Sveriges landformer 49 Ulf Sporrong har givit ut flera böcker med mycket bra beskrivningar av naturlandskap i Sverige. På Karl-Erik Perhans webbplats finns mycket pedagogiskt och lättillgängligt material. Grafik: En mycket, mycket överskådlig bild av landformer i Sverige. 17 Foto: John Crane

18 LIVSMILJÖER 53 Begreppen livsmiljöer, livsvillkor, levnadsvillkor och levnadsmiljöer kan man hitta i kursplanerna för geografi (grundskola och gymnasium). I boken använder vi enbart livsmiljöer och levnadsvillkor för att inte införa för många begrepp. Bild: Kan det bli mer påtagligt än så här, att människor skapar en helt egen livsmiljö, en ö byggd av männ iskor. Lite grand som Västra hamnen i Malmö... KLIMAT 54 Kapitlet fokuserar på tre klimatologiska begrepp: temperatur, nederbörd och vind. De tre olika per spektiven räcker för att, på högstadienivå, hålla ihop något så komplext som klimat. Växthuseffekten är bra! Förstärkt växthuseffekt är d ålig. Det är viktigt att hålla isär naturlig och antropogen växthuseffekt. Grafik: Förståelse för strålningsbalansen är av görande för att kunna ta till sig mekanismerna bakom klimatförändringen. Årstidsvariationerna åskådliggörs bäst i tre dimensioner, något som är svårt i en lärobok. Solinstrålningens styrka är beroende av breddgraden. Det visas i två illustrationer, en med Jorden och en i tabellform. Kallare på hög höjd 56 Grafik: Det adiabatiska temperaturavtagandet återges i grafiken till vänster. Bild: Machu Picchu, ett av världens sju nya underverk. Det finns på UNESCO:s världsarvslista. Havet påverkar klimatet 57 Grafik: Det finns medvetet inga landgränser utritade i kust- och inlandsklimatkartan. Här står r egionen kustklimat respektive inlandsklimat på egna ben. Klimatdiagrammet har bara med temperatur. Då är det lättare för eleverna att se det viktiga i framställningen (att Atlanten försenar s ommaren och förlänger hösten). Bild: Malmbanan rymmer mycket historia och geografi. Foto: John Crane 18

19 Nederbörd 58 Det adiabatiska temperaturavtagandet går att an vända som förklaringsmodell till alla nederbördstyper. De tre ursprungliga begreppen orografisk, konvektiv och frontnederbörd används. Grafik: Grafiken visar de tre viktigaste processerna bakom molnbildning och nederbörd. Vattnets kretslopp 59 Eleverna ska ha arbetat med vattnets kretslopp under mellanstadiet. Grafik: Här är vattnets kretsloppet kvantifierat och ger en schematiskt bild av kretsloppet. Elevernas förmåga att tolka diagram stärks. I Skolverkets kommentarmaterial står det Resultaten visade även på ett behov av djupare förståelse hos eleverna för hur man tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att utveckla förmågan att resonera kring orsaker och konsekvenser. Det motiverar att kursplanen ger geografins metoder och arbetssätt relativt stort utrymme, liksom betoningen av analys och problematisering. Vind 60 Överskottsenergin vid ekvatorn driver de globala vind arna. Den förklarande texten ger de generella dragen. Det går att studera mer detaljerade vind system i olika atlaser. De bör alla stämma in i bokens generaliserande återgivning. Grafik: Vindarna på Jorden är mycket mer komplexa än vad som visas. De kraftiga västvindarna på södra halvklotet kallas även roaring forties (40 S), the furious fifties (50 S) och the screaming sixties (60 S). Vi har som tur inte de här kraftiga vindarna på norra halvklotet tack vare att kontinenterna stör vindcirkulationen. Monsun 61 Monsun kan liknas vid sjö- och landbris. Under Ord och begrepp på sidan 69 finns sjö- och landbris. Det kan vara en lämplig metod för att förklara ett småskaligt vindsystem för att bättre förstå det större. Grafik: Huvuddragen i monsunen visas i kartorna. Vi har ibland lite monsun från öster i Sverige! 19 Foto: John Crane

20 Jordens klimatzoner 62 Det finns många olika system att dela in klimatet e fter. Den här boken använder Köppens klimatklassificering. Det finns tre huvudsakliga anledningar till det. a) Det är det mest spridda klimatklassificeringssystemet i världen. b) SMHI använder det. c) Klimatzoner och vegetationszoner stämmer överens. I centralt innehåll står det Jordens klimat- och vegetationszoner. Med Köppen sammanfaller klimat och vegetation tydligt. För eleverna är det bra om det är ett enkelt system de möter första gången. Det finns flera andra klassificeringssystem och de passar bra om man vill fördjupa sig i klimatklassificeringar. Grafik: På en teoretisk planet, med jämn fördelning av land och hav samt utan en lutande jordaxel, skulle klimatzonerna visa sig som breda band. Nu är verkligheten mycket komplex. Låt gärna eleverna analysera kartan genom att hitta avvikelser från det teoretiska mönstret. Poängtera gärna: - klimatet på högre höjd (t.ex. Anderna, Himalaya, Alperna och Madagaskar) - klimatet bakom större bergskedjor (Klippiga bergen eller Himalaya) - havets påverkan (Västeuropas milda klimat eller östra Australiens fuktigare klimat) - att det inte finns något kalltempererat klimat på södra halvklotet! Det krävs större landmassor där för att kunna generera ett sådant klimat. Världskartans projektion visar att Grönland är lika stort som Australien, fastän det är en faktor 3,5 som skiljer dem åt. Det ryms mer än 60 stycken Sverige i Afrika. Det finns fler webbresurser som tar upp just det så kallade Greenland problem vid vissa rätvinkliga kartprojektioner. Se exempelvis com/table.html. Viktigt att klicka på next för att se fler jämförelser. Tropiska klimat 63 Det går att mångfaldiga avkastningen i tropiska k limat om konstgödning används och om jordbruket mekaniseras. Ett bra exempel på det är jordbruk i A ustralien. Tillgången på livsmedel påverkas dessutom av vilken metod som används för att lagra och bevara maten. Det ställs höga krav på lagring i v arma och fuktiga klimat. Grafik: I boken finns flera exempel på klimatdiagram. Diskutera med eleverna vad man kan utläsa från dem. I demofrågorna till nationella provet ( Foto: John Crane 20

21 ning.se/npsoportal) ges förslag på vilken svårighetsgrad och typ av frågor som har relevans. På sidan 181 finns förslag på hur man löser vattenbrist under torrperioden i monsunklimat. Bild: Det vanligaste riset som odlas är sumpris eller så kallat paddy rice. Den mindre vanliga sorten som flickan skördar kallas bergsris och kan odlas på vanlig åkermark. Torra klimat 64 I kapitlet om fattigdom och ohälsa diskuteras klimat och livsmedelsförsörjning. Det går att koppla ihop resonemangen. Bild: Mineralrik jord i torra klimat som gödslas och konstbevattnas ger mycket stora skördar. Varmtempererade klimat 65 Nästan hela Sverige har ett varm- eller kalltem pererat klimat enligt Köppen. Grafik: I klimatdiagrammen, både på sidan 65 och 66, går det att känna igen sitt klimat. Diskutera g ärna hur medeltemperaturen för en månad tas fram. Bild: Bilden är från Lana i Sydtyrolen. I den här l illa kommunen odlas vartannat Golden Delicious-äpple som säljs inom EU. 21 Foto: Karin Wakeham Kalltempererade klimat 66 Se varmtempererade klimat. Bild: Bakom åkern ser man de för klimatet typiska barrskogarna. Polarklimat 67 På sidan 143 finns en hel sida om Arktis. Det går att koppla ihop sidorna 67 och 143 med varandra. Bilder: Vulkanaskan är näringsrik, men det räcker inte för att få bra avkastning eftersom det är för kallt. För att få så mycket rimfrost i ansiktet måste man springa två timmar i -25 ⁰C. Sveriges klimat 68 Kursplanen poängterar klimat- och vegetationszoner. Boken använder även här Köppen för att förtydliga sambandet mellan klimat och vegetation. Grafik: Grafiken på sidan 68 och 88 visar klimatgränser i Sverige, men de harmonierar inte riktigt! Genom att jämföra de två kan man se den successiva temperaturhöjningen i Sverige: år 1975 på sidan 88, 2012 på sidan 68 och 2075 på sidan 88.

22 Ord och begrepp 69 De olika begreppen som tas upp kan locka till nya infallsvinklar. Här är exempel på några: Stormen Gudrun heter egentligen Januaristormen Den enda stationen som hade orkanvind (medelvind med orkanstyrka under 10 minuter) var Hanö (Blekinge). Polcirklarna förflyttar sig med 15 meter per år. Varför gör de det? Det går även att problematisera att J ordens geografiska nordpol är matematiskt bestämd och därför inte sammanfaller med jordaxeln genom Jorden. Vad är då den magnetiska nordpolen? Övning: Bildanalys 70 Bilden är ett geografiskt verktyg. Vad kan eleverna se i bilderna? Bild 1: Longyearbyen med cirka 2000 invånare är huvud ort för ögruppen Svalbard. Tätorten ligger på ön Spetsbergen. Människorna försörjer sig genom gruvdrift, turism, utbildning och forskning. Bild 2: Regnskogen har avverkats för att ge bete åt djuren (Costa Rica). Bild 3: Nationaldagsfirande i USA. Bild 4: Konstbevattnat jordbruk nedanför Atlas bergen i Marocko. Den anlagda kanalen ses tydligt. Bild 5: För att hindra mögel på potatisplantorna besprutas de. Gården ligger i Sverige. Bild 6: Flicka som hjälper sin mamma med att plocka kaffebönor (Colombia). Bild 7: Vit pojke/man på charterresa i Marocko som får sina skor putsade. Bild 8: Farlig arbetsmiljö i Indien. Bild 9: Vattenhämtning, en daglig syssla för de här kvinnorna i Mocambique. Brunnen är en viktig samlingsplats. Övning: Stämmer väderprognoserna? 73 Det här är ett av flera försök i boken att träna elevernas analysförmåga. KLIMATFÖRÄNDRINGAR 74 I texten används klimatförändring i bestämd form (klimatförändringen) för att beskriva människans klimatpåverkan. Klimatförändringen påverkar klimatet olika på Jorden, men globalt är det en klimatförändring som pågår på grund av människans aktiviteter. Pluralformen klimatförändringar, som det står i kursplanen, används i betydelsen om naturliga klimatförändringar. Grafik: Temperaturerna i diagrammet grundar sig på olika klimatarkiv. Prognosen för framtida klimat är en matematisk modell gjord efter Jordens framtida lutning och bana runt solen. När vi ska slutförvara utbränt kärnbränsle i den svenska berggrunden är det bra att veta när inlandsisen breder ut sig nästa gång. SKB har bra material om det här. Foto: Anders Rehn 22

23 Foto: John Crane Gränsen för isens maximala utbredning kan man se i naturlandskapet nere i Europa. Många av spåren som tidig are nedisningar har givit upphov till är eroderade. Bild: Havsnivån stiger. Lite oklart om hur mycket och varför. Det skissade diagrammet på flöden av kol i biosfären är schematiskt. De generaliserade diagrammen är en bra väg för eleverna att lära sig tolka geografiska data. Bild: Det är ett fotomontage. Det är inte många fängelser som har storblommiga gula tapeter från 70-talet på insidan. Efter istiden 76 Klimatet har inte alls varit stabilt efter det att isen smälte undan, men tillräckligt stabilt för att det s kulle löna sig att etablera jordbruk. Grafik: Diagrammen visar olika tidsskalor på klimatförändringar. Istidens sista suck kan vi se spår av i landskapet i form av den mellansvenska israndzonen. Bild: Klimatförändringar utgör en viktig del av historie ämnet. Det finns flera beröringspunkter med den rumsliga geografin och den kronologiska historien. De två ämnena erbjuder eleverna möjligheter att knyta ihop skeenden i tid och rum. Dagens klimatförändring 78 Det finns ett instruktivt filmklipp på Youtube: När klimatet ändras (Naturvårdsverket, 9.07 minuter). Det har några år på nacken, men använder terminologin som finns i boken på ett bra sätt. Grafik: Först ökning av temperaturen, sedan ökning av koldioxidhalten. Nu är det tvärtom. Ole Humlum, en norsk forskare, har givit sig in i debatten och presenterar data från de senaste decennierna som ifrågasätter IPCC:s ståndpunkt. Fortsättning lär följa. Läs gärna på Internet. 23 Klimatforskning 80 Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. I läroböcker presenteras ofta bara slutsatser från forskning, inte hur man har kommit fram till ett resultat. Avsnittet om klimatforskning är ett försök att visa hur olika geografiska metoder, geografiska arbetssätt och geografiska verktyg kan användas. Grafik: Diagrammet använder samma klimatklassificeringsterminologi som finns i klimatkapitlet. Bilder: Trädskivan går tillbaka 100 år, droppstenen tusentals år. Permafrost och klimatförändring 81 Britta Sannel finns på Youtube. Hon är bidrag nr 3 i Forskar Grand Prix 2012 med treminutersbidraget Subarktiska torvmarker under förändring. Havsströmmar 82 Vinddrivna havsströmmar uppstår genom friktionen mellan vind och vatten. De djupa havsströmmarna drivs av densitetsskillnader i oceanerna orsakade av skillnader i temperatur och salinitet, så kallad termohalin cirkulation. Grafik: Cirkulationen i Nordatlanten, med Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen, går att koppla till resonemangen på sidan 90.

24 El Niño och La Niña 83 De kraftiga havsströmmarna påverkar klimatet på hela Jorden. När medeltemperaturen på Jorden mäts måste det ställas i relation till ENSO (El Niño - Southern Oscillation). På sidan 89 kan den till synes avstannande klimatförändringen härledas till El Niño- och La Niña-händelser. Grafik: De tre kartorna visar vilka förändringar det blir. Bild: En flygbild visar tydligt vilka stor områden som drabbas av höga vattenflöden. Korallrev 84 Paradoxalt nog är korallreven ett av de mest produktiva naturliga ekosystemen som finns på Jorden, trots att de tropiska haven är mycket näringsfattiga! Bild: Korallreven producerar gram C per kvadratmeter och år. Jordbruksmark producerar ungefär 3500 gram C per kvadratmeter och år. Havets nivåförändringar 85 En del av klimatforskningen berör havsnivåförändringarna. Det råder inte konsensus om de antropogena orsakerna till havsnivåns ökning. Havsytan v arierar i cykler om år. Nu är vi inne i en höjning. Hur mycket som är naturligt och inte är oklart. Hur mycket klimatfrågorna ska problematiseras får avgöras från grupp till grupp. För många perspektiv kan leda in tankarna på att det finns två lika trovärdiga modeller som står mot varandra (förändring eller ej). Grafik: Diagrammet visar den stora osäkerhet som finns. Det finns många naturliga och antropogena faktorer som kommer att påverka havsnivån. Bild: På sommarhalvåret smälter glaciärerna. Det är ofta då de dramatiska bilderna på isavsmältningen på tv visas. Ökenspridning 86 Ökenspridningens omfattning är omdiskuterad. Orsaker till och konsekvenser av ökenspridning är däremot kända. Grafik: Ett exempel på orsak och verkan. Brödtexten förklarar och förstärker illustrationen. I Skolverkets kommentarmaterial står att Resultaten visade även på ett behov av djupare förståelse hos eleverna för hur man tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att utveckla förmågan att resonera kring orsaker och konsekvenser. Det motiverar att kursplanen ger geo grafins metoder och arbetssätt relativt stort utrymme, liksom betoningen av analys och problematisering. Bild: Manipulerad färgåtergivning av satellitbilden över regnskogen för att underlätta tolkning. Livsmedelsförsörjning i framtiden 87 Det finns flera scenarier över hur avkastningen i jordbruket kommer att förändras. Vilka regioner drabbas mest? Minst? Kommer migrationen att öka? Grafik: Världskartan visar ett möjligt scenario för hur jordbruksproduktionen kan förändras. Klimatförändringen i Sverige 88 Ska en lärobok i geografi handla om Sverige? I ä mnets syfte och i centralt innehåll för årskurs 7-9 står inte Sverige nämnt en enda gång. I mellanstadiets geografi tas däremot Sverige upp. Geografi sägs vara v ärldens ämne och i den aspekten är Sverige bara ett område bland alla andra. För oss har det ändå varit självklart att göra jämförelser med svenska förhållanden. Grafik: Köppens klimatklassificering används här för att åskådliggöra klimatförändringen. Vill eleverna att det ska bli varmare i Sverige? Foto: Karin Wakeham 24 Vem kan man lita på? 89 Klimatförändringen har avstannat de senaste 15 åren. Det går delvis att förklara med La Niña och El Niño. På Youtube är de första 3.30 minuter av Stilbs vs Lil