Beskrivning av arbetsprocessen med Överenskommelse psykisk hälsa 2016

Transkript

1 1 (4) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Örjan Andersson Område psykiatri PM Beskrivning av arbetsprocessen med Överenskommelse psykisk hälsa 2016 Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av områdeschef psykiatri och utgör ett underlag för inrapportering till SKL när det gäller Överenskommelse psykisk hälsa Chefgruppen för samverkan i den regionala samverkansstrukturen beslutade i januari 2016 att arbetet med överenskommelsen psykisk hälsa 2016 skulle genomföras i länsdelsgrupperna som är en del av den regionala samverkansstrukturen. I uppdraget ingick att göra en analys och ta fram en handlingsplan för varje länsdel. Länsdelsgrupperna, som är fyra till antalet, representeras av tjänstemän från länets kommuner och Region Örebro län. Analys och handlingsplanerna i länsdelarna beskriver angelägna områden där kommunerna och Region Örebro län samverkar. Dessa presenteras i slutet av dokumentet (Södra länsdelen har analys och handlingsplan i samma dokument). I arbetet med att ta fram analys och handlingsplaner har företrädare för brukarorganisationer varit en aktiv part. Efter analyserna och handlingsplanerna finns ett dokument som styrker detta. Därefter kommer vår regionala handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i länet. Allra sist finns en sammanställning av en beträffande psykisk hälsa i Region Örebro län. Den är framtagen för Region Örebro läns interna arbete. Arbete med länsdelarnas analys och handlingsplaner Länsdelarna har fått ett regionalt stöd i form av en analysverkstad som genomfördes under perioden mars-oktober Analysverkstans ledarskap bestod av forskningsledare för välfärd och folkhälsa och verksamhetsutvecklare från området psykiatrin. Till analysverkstan inbjöds de personer från respektive länsdel som fick ansvaret att göra analyser och skriva handlingsplaner enligt överenskommelsen. Dessa personer hade även ansvaret för att mobilisera lokala grupperingar i respektive länsdel med bred förankring i verksamheterna utifrån överenskommelsens grupper och fokusområden. Representanter från brukarorganisationerna har deltagit i arbetet både på länsdelsnivå och i analysverkstan. Analysverkstan var ett sätt att ge stöd i processen och i arbetet med att ta fram Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer:

2 2 (4) analyser och handlingsplaner i syfte att skapa möjligheter för deltagarna att utbyta kunskaper och färdigheter. Träffarna i analysverkstan har innehållit miniföreläsningar, handledning, diskussioner, eget arbete samt stöd i analysprocessen. Mellan varje träff har deltagarna arbetat med egna uppgifter som blivit underlag för de gemensamma träffarna och till den egna handlingsplanen. Analysverkstans arbete organiserades utifrån följande delmoment: Genomgång och precisering av uppdraget Genomgång av modeller för hur en handlingsplan kan utformas Tidsplan för att skriva handlingsplanen Metoder för inventering av behov i kommunerna och Region Örebro län Metoder för analysarbetet Utarbeta en handlingsplan Sammanställning av länsdelarnas handlingsplaner I uppdraget ingick även att skapa en samlad bild av insatser som behöver göras på regional nivå. Detta underlag har föredragits inför utvecklingsgruppen missbruk och psykisk hälsa, samt chefsgruppen för samverkan. Utgångspunkterna har varit länsdelarnas lokala handlingsplaner, förankring i tidigare satsningar (PRIO arbetet) och regionala överenskommelser. En kontinuerlig dialog har förts med arbetsgrupperna i analysverkstan. Nedanstående sammanställning utgår från överenskommelsens grupper och fokusområden. Förebyggande och främjande insatser Utbilda instruktörer i psykiska första hjälpen. Ca 20 medarbetare från Regionen och kommunerna i länet får instruktörsutbildning i psykiska första hjälpen. Även medlemmar i brukarorganisationer erbjuds denna utbildning. (Barn och unga, vuxna och äldre). De får sedan uppdraget att utbilda ett förutbestämt antal personer i psykiska första hjälpen i länet. Personal från Regionen och kommunerna deltar under hösten 2016 i utbildningssatsningarna från SKL beträffande nyanlända (Boendepersonal, första linjen och specialist-psykiatrin). Implementering av handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Barn som anhöriga: Utveckla barngruppsverksamheterna i samverkan mellan kommunerna och psykiatrin. Varje länsdel ska kontinuerligt ha minst en pågående grupp. Föräldrastöd: Utveckla föräldrastödsgrupper i samverkan mellan kommunerna och psykiatrin. Varje länsdel ska kontinuerligt ha minst en pågående grupp.

3 3 (4) Tillgängliga och tidiga insatser Utökning och utveckling av familjecentraler. Kartläggning och utredning av behov angående förutsättningar för ett länsgemensamt Mini-Maria genomförs under Utsatta grupper HBTQ-certifiering/diplomering av fler enheter. Utveckla användandet av modellen Integrerad psykiatri i samverkan mellan kommunerna och Regionen. Utveckla användandet av ESL (Ett Självständigt Liv, psykopedagogiskt program) och andra evidensbaserade insatser i samverkan mellan kommunerna och Regionen. Enskildas delaktighet och rättigheter Patienter/brukare måste ha tillgång till hur grundläggande information om hur vård och omsorg fungerar och vilka deras rättigheter är. Exempelvis bör varje psykiatrisk verksamhet erbjuda patientcirklar/informationstillfällen om sjukdomen/funktionsnedsättning och vilka behandlingar och stödinsatser som finns. Brukarorganisationer och kommunal personal inbjuds att medverka. Utveckla information avseende språk och sökvägar på webben samt även broschyrer för att få information om vem som gör vad och vart man vänder sig. En gemensam grundstruktur för kommunerna och regionen. Viktigt att stödja en brukar/patientcentrerad vård och omsorg. Brukare/patienter ska vara delaktiga i utformning av vården och insatser: Exempelvis Delaktighetsmodellen och Shared decision making. Involvera anhöriga i vården. Inom t ex psykiatrin ska varje verksamhet kontinuerligt anordna anhörigcirklar med samma upplägg som brukar/patientcirklarna. Ledning, styrning och organisation Kartläggning och utredning av behov angående förutsättningar för ett länsgemensamt Mini-Maria genomförs under Utveckla användandet av SIP. Alla SIP ska göras i Meddix och senare i Life Care. En uppföljningsgrupp tillskapas som arbetar på uppdrag av Utvecklingsgruppen för psykisk hälsa och missbruk. Gemensam resultattavla som publiceras på Välfärd och folkhälsas hemsida. Även granska avvikelser i samverkansfrågor och även genomföra fördjupad utredning i specifika fall i lärandesyfte. Psykiatrin öppna föreläsningsserien i samverkan med närsjukvården och kommunerna (socialtjänst, skola). Viktigt att kunna ha föreläsningar om t ex

4 4 (4) psykosomatisk problematik, hemmasittare och våld i nära relationer (finansiering bör vara klar, egen budget). Nystart av Stafetten på länsdelsnivå. Riktad utbildning och information till brukarorganisationer angående samverkansdokument/handlingsplaner som berör brukarinflytande, samt lagar och rättigheter (Psykiatrins brukarkoordinator + representant från kommunerna). Webbutbildning för chefer och medarbetare kring regionala samverkansdokument, riktlinjer och rutiner. Det bör även ingå teori kring samverkan. Kan ingå i introduktionsutbildningen för nyanställda. Brukarrevisioner ska vara planerade och det ska finnas budgeterade medel för detta inom både kommunerna och psykiatrin. Utveckla psykiatrins öppenvårdsresurser för att förbättra vårdkedjan heldygnsvård, öppenvård och kommunens insatser. Arbetsgrupperna i länsdelarna som tagit fram de länsdelsvisa handlingsplanerna bör permanentas och bli länsdelsvisa samverkansgrupper som kontinuerligt arbetar med att förbättra psykisk hälsa och missbruk i länsdelen. Viktigt att representanter från skolan deltar.

5 Tematisk analys inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och psykiatrin inom Region Örebro Län Tematiska analysen görs av Region Örebro och kommunerna i Örebro län. Analysen ska göras utifrån behovsinventeringen och inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Behovsinventeringen och analysen kommer att ligga till grund för den lokala handlingsplanen som utformas i länsdelarna. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av den regionala handlingsplanen. Strukturen för arbetet: - Behovsinventering - Tematisk Analys - Lokal- och Regional Handlingsplan Som grund i vår gemensamma analys för västra länsdelen har vi sett att det finns ett mycket stort behov av att få de stora strukturerna att fungera så optimalt som möjligt (fokusområden 1 och 2). Det omfattar MVC, BVC, förskolan, familjecentraler, elevhälsan, 1:a linjens psykiatri, primärvården och ungdomsmottagningen. Fungerar den strukturen når vi de grupper som är i behov av mer specialiserad vård för allvarligare problematik. Ett sådant arbete ställer krav på att fokusområde 5, ledning, styrning och organisation fungerar och att huvudmännen är samspelata inom och mellan varandra.

6 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Barn och unga 1) Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Ökningen sker främst bland unga tjejer. (Liv och hälsa ung) 2) Idag saknas ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt där barn och unga som anhöriga uppmärksammas och erbjuds information, råd och stöd. Har prioriterat skolår 9: Mår dåligt/mycket dåligt Laxå: 0 för få svar Degerfors flickor: 12 %, pojkar 7 % Karlskoga flickor: 8 %, pojkar 2 % Har du någon att dela dina innersta känslor med, nej. Laxå: 0 för få svar Degerfors: flickor: 0, pojkar 8 % Karlskoga: flickor 3 %, pojkar 6 % Hur nöjd är du med ditt liv? Missnöjd/väldigt missnöjd Laxå: 5 % Degerfors: flickor: 16 %, pojkar 3 % Karlskoga: flickor 10 %, pojkar 2 % Svårt att somna? Ofta/alltid Laxå: 19 % Degerfors: flickor: 24 %, pojkar: 18% Karlskoga: flickor 20 %, pojkar: 18 % Hur ofta har du under de senaste 3 månaderna känt dig nedstämd? Ofta/alltid Laxå: 18 % Degerfors: flickor: 24 %, pojkar: 11 % Karlskoga: flickor: 26 %, pojkar: 8 % Inriktnings Förstärkta tidiga insatser bland barn och unga 0-18 år 2

7 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Vuxna Många personer står utan sysselsättning samt utan egen försörjning Fakta/statistik kring varje tema Har du någon av följande funktionsnedsättningar? ADHD, Asbergers, Tourettes eller liknande ja Laxå: 9 % Degerfors: flickor: 6 %, pojkar: 9 % Karlskoga: flickor: 4 %, pojkar: 7 % Brukar du skolka, ja minst två ggr/månad Laxå:10 % Degerfors: flickor: 9 %, pojkar: 7% Karlskoga: flickor: 1 %, pojkar: 6 % Har du F eller (-) i några ämnen? Laxå: 36 % Degerfors: flickor: 32 %, pojkar: 44 % Karlskoga: flickor: 26 %, pojkar: 38 % Hur ser du på framtiden för din personliga del? Ganska mörk/mycket mörkt Laxå: 5 % Degerfors: flickor: 9 %, pojkar: 7 % Karlskoga: flickor: 4 %, pojkar: 3 % Arbetslöshetssiffror från Kolada.se Kopia av Arbetslöshet (3).xlsx Inriktnings Minska andelen personer med utanförskap. 3

8 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings Äldre Nyanlända Ev. Övriga grupper Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings Barn och unga 3) Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Ökningen sker främst bland unga tjejer. (Liv och hälsa ung) Se ovan Förstärkta tidiga insatser bland barn och unga 0-18 år 4) Idag saknas ett systematiskt, 4

9 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen långsiktigt och hållbart arbetssätt där barn och unga som anhöriga uppmärksammas och erbjuds information, råd och stöd. Vuxna Många personer står utan sysselsättning samt utan egen försörjning Äldre Nyanlända Ev. Övriga grupper Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings Arbetslöshetssiffror. Se ovan Minska andelen personer med utanförskap. 5

10 Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Barn och unga Det finns ett behov av att skapa tydligare information om stödfunktioner till barn och unga kopplat till barn som far illa samt psykisk ohälsa. Barn och unga bör vara delaktiga i utformingen. Finns handlingsplaner både på regional och lokal nivå. Lagstiftning inom varje område/profession Kritik att man inte följer lagstiftning/barnkonventionen Vuxna Äldre Nyanlända Inriktnings För samtliga; följa lagstiftning, och befintliga styrande dokument För samtliga; följa lagstiftning, och befintliga styrande dokument 6

11 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Ev. Övriga grupper Fokusområde 4: Utsatta grupper Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Barn och unga Fyll i! Vuxna Unga personer utan sysselsättning, (utanförskap) Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings Stärka insatser till gruppen Barn till föräldrar med psykisk ohälsa Ungdomsstatistik för Arbetslöshet. Se ovan Stärka insatser till gruppen unga vuxna 7

12 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings Hög förekomst av suicid Suicidprevention Äldre RMK 2016 Region Örebro län.pptx Nyanlända Befintliga system överbelastas av nyanlända som skall tas omhand Ökad andel nyanlända Möta upp behovet av att få egen försörjning, finna sitt sammanhang. Främja integration Ev. Övriga grupper Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings 8

13 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Barn och unga Skapa en tydlighet inom och mellan organisationerna angående vilken hjälp och stöd som finns att få. Kommunerna har information via hemsidor. Utveckla informationen tillsammans och gör den känd för verksamheter och invånare Se ovan Vuxna Se ovan Äldre Se ovan Nyanlända Fakta/statistik kring varje tema Nationella, Regionala och lokala handlingsplaner finns Inriktnings För samtliga; följa lagstiftning, och befintliga styrande dokument Främja samverkan mellan berörda parter och följa de handlingsplaner, förordningar som finns 9

14 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Ev. Övriga grupper Fakta/statistik kring varje tema Inriktnings 10

15

16 Uppdrag psykisk hälsa Nulägesbeskrivning och behovsanalys Kommunerna i norra Örebro län Oktober 2016

17 2

18 /Linnea Hedkvist, folkhälsoteamet norra Örebro län Nulägesanalys och behovsinventering psykisk hälsa norra Örebro län Barn och unga Alltfler barn och unga lider av psykiska besvär och psykisk ohälsa. Det har skett en kraftig ökning av ungas psykiatriska vårdkonsumtion, mer bland flickor än bland pojkar. Antal självmord minskar i alla åldersgrupper utom bland unga och det är fler pojkar än flickor som begår självmord. Enligt dödsorsaksregistret begår unga under 20 år självmord varje år. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna år och näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor år Region Örebro läns befolkningsundersökning Liv & hälsa Ung som senast genomfördes 2014 visar följande ang den självupplevda psykiska hälsan bland barn och unga i norra Örebro län: Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Länet Andel (%) som uppger att de rent allmänt mår mycket bra/bra Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Länet Andel (%) som uppger att de rent allmänt mår dåligt/mycket dåligt Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Länet Andel (%) som uppger att de ofta/alltid känt sig nedstämda senaste 3 mån Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Länet Andel (%) som uppger att de ofta/alltid haft ont i magen senaste 3 mån Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Länet Andel (%) som uppger att de ofta/alltid haft svårt att somna senaste 3 mån 3

19 Analys: Statistiken visar att flickor i länsdelen generellt har en lägre upplevelse av god eller mycket god hälsa än pojkar i länsdelen. Undantag gäller dock för pojkar i årskurs 2 på gymnasiet som i högre grad än flickor i samma ålder upplever att de mår dåligt eller mycket dåligt. Likaså rapporterar flickor generellt, med några undantag, i större utsträckning än pojkar att de upplever nedstämdhet, ont i magen, sömnsvårigheter. I många fall rapporterar eleverna i ländelen en sämre hälsa än eleverna i hela länet. Anledning finns alltså att uppmärksamma barns och ungas psykiska hälsa, att analysera olika gruppers situation, att lära sig att se tidiga tecken på ohälsa och att aktivt arbeta för att förbättra situationen på olika nivåer och i olika verksamheter. I skolverksamheten är det viktigt att uppmärksamma samband mellan skolstress och psykisk hälsa. Förekomst av barn i ekonomsikt utsatta familjer är också viktigt att analyssera och försöka åtgärda. Föräldraskapsstöd Barnets relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan barn och föräldrar fungerar som en skyddsfaktor för barnet, medan brister i hemmiljön är en riskfaktor. Ett kompetent föräldraskap med ett gott samspel mellan barn och föräldrar, förmåga att möta barnets behov och att söka hjälp vid behov har stor betydelse. Dåliga relationer i en familj kan bland annat öka risken för psykiska besvär hos barnet. Ett utvecklat universellt förebyggande föräldraskapsstöd kan vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet dvs. den process där föräldrar engagerar sig i sitt barn och i att ge det fysiska och känslomässig omsorg, näring och skydd kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Länet Andel (%) som uppger att det stämmer helt och hållet/ganska bra att de kan alltid lita på någon av sina föräldrar när det verkligen gäller. Analys: Statistiken visar att barnhälsoindex för förskolebarn för flera av länsdelens vårdcentraler ligger lägre än index för länet i sin helhet. De äldre eleverna rapporterar i stor utsträckning att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Pojkar i årskurs 2 på gymnasiet anger detta i lägre utsträckning än flickor i samma åldersgrupp samt motsvarande grupp i hela länet. I länsdelen finns familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter på fyra platser. Behov finns dock av att utveckla och förstärka verksamheten samt att utveckla en röd tråd i föräldraskapsstödet som gäller för hela barnatiden 0 18 år. 4

20 Skolresultat Det finns ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa, att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Det är av stor vikt att skapa goda förutsättningar att klara skolans och erbjuda förebyggande insatser i förskola, skola samt fritidsverksamheter för att minska risken att barn och unga drabbas av psykisk ohälsa. Samtidigt kan man också se samband mellan upplevda psykosomatiska besvär bland tonåringar och stress över skolarbetet. Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Alla kommuner 74,6 75,1 79,5 85,1 84,1 Andel (%) elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolan 2015 Analys: Statistiken visar att samtliga kommuner har ett viktigt arbete med att stärka elevernas möjligheter att nå skolans och att därmed också få behörighet till fortsatta studier. Ett utvecklingsarbete bör ske som tar fasta på främjande och förebyggande insatser för barn och unga i enlighet med frisk /riskfaktorer och effektiva insatser för barns och ungas utveckling (Uppdrag psykisk hälsa) Föreningsaktiva Föreningsliv, kultur och fritidsaktiviteter är viktiga områden att utveckla för att främja en god psykisk hälsa. En meningsfull och utvecklande fritid med sammanhang främjar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Länet Andel (%) som uppger att de är föreningsaktiva Analys: Statistiken visar att en stor andel av eleverna är aktiva i föreningslivet. Generellt verkar det dock som att flickor i större utsträckning än pojkar blir mindre föreningsaktiva med stigande ålder. Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) samt Örebro läns idrottsförbund (Ölbf) med dess medlemsorganisationer är viktiga aktörer med stor verksamhet i länsdelen. Dock finns olika utmaningar t ex i form av ledarbrist, avhopp från föreningslivet mm som bör uppmärksammas. Att få stöd/tillgängliga tidiga insatser Det är av stor vikt att behov av vård och stöd på grund av psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas tidigt för att undvika att barn och unga utvecklar en fördjupad problematik under uppväxten samt senare i livet. Förskola och skola har en betydelsefull roll i att uppmärksamma behov av tidiga insatser och att samverka med olika verksamheter inom hälso och sjukvård. Forskning visar att föräldrar saknar lättillgänglig information var hjälp finns att få i ett tidigt vid psykisk ohälsa. Det är även av stor vikt att det finns en samordning av olika aktörer så att föräldrar inte själva ska behöva ägna mycket tid att hitta rätt. Det är av stor vikt att bedöma barnets/den ungas totala sjukdomsbild och vårdbehov och tillsammans med individen noggrant identifiera problemen. Det är viktigt att insatserna samordnas och är anpassade efter individens behov. För att fånga upp barn och unga tidigt och för ett förebyggande arbete behövs det ökad kunskap angående självskadebeteende bland de som möter barn och unga i vardagen. Analys: Upplevelsen bland aktörerna i länsdelen är att det saknas en tydlig och effektiv första linje för barn och unga och deras vårdnadshavare vid psykisk ohälsa. Samverkan mellan region och kommuner för att åstadkomma detta bör utvecklas och förbättras Delaktighet Enligt barnkonventionen har barnet/den unga rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Barnet/den unga ska ha inflytande över sin situation i relation till ålder och mognad. Det kan till exempel handla om att anpassa information så att barn kan ta den till sig. I Örebro län finns en överenskommelse mellan regionen och kommunerna om hur arbetet med SIP (samordnad individuell plan) ska bedrivas som förutom socialtjänst och hälso och sjukvård även inkluderar förskola/skola som samarbetspart. Planen ska upprättas om någon av parterna bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjs. 5

21 Analys: Behov finns i länsdelen av information till barn och unga samt deras vårdnadshavare om vilka rättigheter och skyldigheter de har när de har kontakt med t ex socialtjänst och hälso och sjukvård. Informationskanaler och arbetet med SIP bör ses över och förbättras. Samverkan med brukar och anhörigföreningar bör upprätthållas och utvecklas. Utsatta grupper Analys: Det är av stor betydelse att barn och unga som är nyanlända får ett tryggt mottagande. Att snabbt få en god man, en hälsoundersökning, vård och stöd samt att få gå i skolan har yttersta betydelse för den psykiska hälsan. En mängd insatser pågår i länsdelen men samordning och samverkan behövs. När föräldrar eller andra vuxna i familjen har allvarliga svårigheter som exempelvis missbruk, sjukdom, våld påverkas hela familjen. Barn och unga som anhöriga är särskilt sårbara, av flera olika skäl, särskilt de yngre barnen. Dels är de beroende av såväl den som drabbas som den andra vuxna i familjen (i den mån det finns någon), dels kan de ha svårare att förstå det som händer, liksom orsakerna. Att växa upp i en familj med allvarliga svårigheter kan ha en negativ påverkan på den psykiska och fysiska hälsan, skolgången och kamratrelationer. I länsdelen behövs ett riktat arbete för att identifiera barn och unga med behov av stödverksamhet samt grupper för dem att delta i. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har i studier visat att de kvinnor och män som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bär på en oproportionerligt stor andel av den psykiska och fysiska ohälsa som de studerat. Det finns alltså anledning att brett arbeta mot våld i nära relationer i alla samhälls och åldersgrupper. I länsdelen har ett utvecklingsarbete kring våld i nära relationer genomförts i form av en länsdelsgemensam utbildningsdag i oktober 2016 med stöd av medel från Socialstyrelsen, länsstyrelsen och Region Örebro län. Utvecklingsarbetet bör fortsatta även 2017 och framåt. Detta gäller även annat våld som drabbar barn och unga, t ex mobbing. Jämfört med befolkningen i övrigt har mer än dubbelt så många personer med missbruk eller beroende någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos. Av detta skäl är det av stor vikt att arbeta förebyggande med ANDT frågor och att ha kunskap för att tidigt se tecken på psykisk ohälsa bland barn och unga. Barn och unga som hamnar i våldsbejakande extrema miljöer riskerar också ett utanförskap med psykisk ohälsa som följd. I länsdelen behövs i resp kommunkonkreta och tydliga handlingsplaner i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Personer som står i kö för utredning och behandling samt deras anhöriga riskerar ett stort lidande. Berörda aktörer får använda stor del av sin arbetstid för att svara på frågor om detta. Behovet är stort i länsdelen av att få till en första linje för barn och unga som kan möta behovet av stöd och samtal som dessutom kan minska väntetiderna i den specialiserade vården. Barn med låg eller ingen skolnärvaro riskerar att stå utan utbildning och utanför arbetsmarknaden vilket innebär risk för psykisk ohälsa. Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner deltar i projektet #jag med, ett ESF projekt med stöd från Europeiska Socialfonden (ESF rådet Östra Mellansverige). Erfarenheterna från detta projekt bör tas tillvara och spridas i alla kommuner i länsdelen. Ledning, styrning och organisering: Analys: I länsdelen finns en rad olika verksamheter som vänder sig till personer som upplever psykisk ohälsa, däremot saknas en samverkan mellan dessas olika parter vilket kan innebära att det blir personen i fråga, eller deras anhöriga, som får vara budbärare mellan verksamheterna. Detta kan orsaka ett större lidande än nödvändigt. En samverkan behövs mellan de olika verksamheterna där en samordning av insatser genomförs och tydliggörs utifrån den enskilde personens förutsättningar och behov. Detta gäller även mottagandet av nyanlända personer där många aktörer finns men där samverkan inte alltid finns. Behovsanalys barn och unga: Främjande och förebyggande arbete: Öka andelen elever som är behöriga från grundskolan till gymnasiet Öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa bland barn och unga samt om suicidprevention och förebyggande av självskadebeteende. Utvecklat trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete samt förebyggande arbete mot ANDT och våldsbejakande extremism Röd tråd i föräldraskapsstödet 0 18 år samt utökning och utveckling av familjecentraler Tillgängliga tidiga insatser: Definiera begreppet första linjen samt utveckla samverkan och tydlighet mellan kommun och region ang första linjen. Utveckla samverkan från första linjen till specialiserad vård 6

22 Utsatta grupper: Samordning av barn och vuxenpsykiatrin när både barn och deras föräldrar finns i systemet Etablera fungerade stödverksamhet för barn och unga som anhöriga Minska antalet elever med skolavhopp, öka skolnärvaron. Utveckla och samordna mottagandet av och stödet till nyanlända barn och unga. Stärka verksamheternas kulturkompetens. Stärka insatser till barn och unga med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet samt barn och unga med missbruk. Etablera DBT behandling i länsdelen för att minska självdestruktivt beteende samt minska suicidrisk Ska en tryggare hemgång från psykiatrin Fortsatt utvecklingsarbete mot våld i nära relationer, mobbing och annat våld som drabbar barn och unga Enskildas delaktighet och rättigheter: Öka kunskapen om barnkonvention och ungdomspolitiskt Öka dialogen mellan kommun, region och brukare (SIP) Etablera och utveckla samverkan med brukar och anhörigorganisationer på alla nivåer Ledning, styrning och organisering: Utveckla en samverkansgrupp mellan olika huvudmän och aktörer i norra länsdelen där specifikt fokus är psykisk hälsa. Samordna insatser från olika huvudmän (även migrationsverket) som rör nyanlända, ensamkommande barn samt personer som kommunplaceras. Vuxna Livsvillkor och hälsa Generellt gäller att utbildningsnivå är starkt kopplad till en social position i samhället och att den sociala positionen och livsvillkoren har betydelse för hälsa. Ohälsan är högre bland arbetslösa än bland människor som har arbete, och sambandet kan vara dubbelriktat. Människor med någon form av ohälsa har svårare att få arbete, men arbetslöshet har också direkta negativa effekter på individens hälsa. Arbetslöshet ökar också risken för ohälsosamma levnadsvanor. Arbetslösa har också ökad risk att dö i förtid bl.a. av alkoholrelaterade orsaker eller på grund av självmord. Inkomstnivå och ekonomisk standard påverkar förutsättningarna för en god hälsa, och välbeställda individer är friskare och lever längre än de med knappa ekonomiska resurser. Att leva under knapphändiga materiella förhållanden, med ekonomisk stress och bristande kontroll över livssituationen, har negativa hälsoeffekter oavsett faktorer såsom yrke och utbildningsnivå. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hällefors Ljusnarsberg Nora Lindesberg Örebro län Utbildningsnivå andel (%) av kommunens befolkning i åldersgruppen år Hällefors Ljusnarsberg Nora Lindesberg Örebro län kvinnor 70,3 67,5 76, män 74,8 68,8 81,1 78,1 78,4 Andel förvärvsarbetande (%) av kommunens befolkning i åldersgruppen år 2014 Hällefors Ljusnarsberg Nora Lindesberg kvinnor män Antal personer av kommunens befolkning i åldersgruppen år som inte fanns i förvärvsarbete

23 Länet totalt Andel (%) som uppger att det under de senaste 12 månaderna hänt att de haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m. Män Kvinnor Ålder Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra Män Kvinnor Ålder Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt/mycket dåligt Män Män Kvinnor Ålder Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande Kvinnor Ålder Totalt Totalt Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Analys: Statistiken visar att utbildningsnivån i länsdelens kommuner är relativt låg och att ett stort antal personer står utanför arbetsmarknaden. Relativt många har svårigheter att klara löpande utgifter. Det upplevda hälsotillståndet ligger i många grupper sämre än motsvarande grupp i hela länet. Bland de som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande hittar vi framför allt kvinnor. I länsdelen finns ett behov att att kartlägga de grupper som står utanför arbetsmarkanden för att kunna arbeta för fler personer i egen försörjning. Suicidprevention och förebyggande av självskador I Örebro län dör i genomsnitt ca en person i veckan i suicid, inklusive oklart syfte. Totalt tog 54 personer i alla åldrar sitt liv i vårt län under Av dessa dödsfall (inklusive dödsfall med oklar avsikt) var 74 % (40 st.) män och 26 % (14 st.) kvinnor. I Örebro län 2013, var dödstalen per kön och invånare 21.9 för männen och 7.7 för kvinnorna. Det visar att suiciden bland män i vårt län 2013 låg högre än riket, medan kvinnornas låg i nära nivå med riket. De senaste fyra åren har dödstalen i Örebro län totalt sett legat högre än dödstalen i riket. I länsdelen har 30 personer tagit sitt liv under åren I länet uppvisar antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (sannolikt inkluderande även suicidförsök) en ökande tendens 8

24 från slutet av Framför allt unga kvinnor i åldrarna år uppvisar en ökande tendens och ökningen är dubbelt så stor mellan åren 1997 och Även bland de yngre männen finns en klar ökning, dock inte lika stor. Män Kvinnor Ålder Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de någon under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att de allvarligt övervägt att ta sitt liv I länet finns ett vård och handlingsprogram för självmordsnära patienter (Region Örebro län) där en är att minska frekvensen av suicid i Örebro län ge bättre vård efter suicidförsök, utöka kunskapen kring suicidalitet, ge riktlinjer för utredning, behandling och dokumentation samt ge riktlinjer för överföring av patient mellan olika vårdgivare. Analys: Behov finns av att stärka arbetet i länsdelen mot självmord och självskador i form av ytterligare information och kunskap samt genom att etablera en effektiv första linje samt att följa gällande vård och handlingsprogram. Delaktighet I Örebro län finns en överenskommelse mellan regionen och kommunerna om hur arbetet med SIP (samordnad individuell plan) ska bedrivas som förutom socialtjänst och hälso och sjukvård även inkluderar förskola/skola som samarbetspart. Planen ska upprättas om någon av parterna bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjs. Analys: Behov finns i länsdelen av information till berörda personer om vilka rättigheter och skyldigheter de har när de har kontakt med t ex socialtjänst och hälso och sjukvård. Informationskanaler och arbetet med SIP bör ses över och förbättras. Samverkan med brukar och anhörigföreningar bör upprätthållas och utvecklas. Utsatta grupper Analys: Det är av stor betydelse att nyanlända får ett tryggt mottagande. Att snabbt få en hälsoundersökning, vård och stöd samt att få undervisning i svenska språket har stor betydelse för den psykiska hälsan. En mängd insatser pågår, även bland de ideella organisationerna, i länsdelen men samordning och samverkan behövs. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har i studier visat att de kvinnor och män som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bär på en oproportionerligt stor andel av den psykiska och fysiska ohälsa som de studerat. Det finns alltså anledning att brett arbeta mot våld i nära relationer i alla samhälls och åldersgrupper. I länsdelen har ett utvecklingsarbete kring våld i nära relationer genomförts i form av en länsdelsgemensam utbildningsdag i oktober 2016 med stöd av medel från Socialstyrelsen, länsstyrelsen och Region Örebro län. Utvecklingsarbetet bör fortsatta även 2017 och framåt. Jämfört med befolkningen i övrigt har mer än dubbelt så många personer med missbruk eller beroende någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos. Av detta skäl är det av stor vikt att arbeta förebyggande med ANDT frågor och att ha kunskap för att tidigt se tecken på psykisk ohälsa. Personer som hamnar i våldsbejakande extrema miljöer riskerar också ett utanförskap med psykisk ohälsa som följd. I länsdelen behövs i resp kommun konkreta och tydliga handlingsplaner i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Personer som står i kö för utredning och behandling samt deras anhöriga riskerar ett stort lidande. Berörda aktörer får använda stor del av sin arbetstid för att svara på frågor om detta. Behovet är stort i länsdelen av att få till en första linje vuxna som kan möta behovet av stöd och samtal som dessutom kan minska väntetiderna i den specialiserade vården. Detta omfattar även sk mångsökare inom somatik och psykiatri. Att stå utan arbete eller annan sysselsättning är riskfaktor för ohälsa. Det finns behov i länsdelen att analysera vilka personer och grupper mellan 20 och 64 år bland de stora grupper som inte finns i förvärvsarbete. Det behövs också en ökad tillgänglighet inom socialpsykiatrin och daglig verksamhet i samverkan med psykiatrin. Många personer som deltar i rehabiliteringsgrupper inom primärvården fortsätter inte sin rehabilitering efteråt. Ett samarbete med den idella sektorn bör utvecklas så att personer kan lotsas från gruppverksamhet i primärvården till föreningsverksamhet på hemorten. En lotsverksamhet bör prövas och utvärderas. Ledning, styrning och organisering: Analys: I länsdelen finns en rad olika verksamheter som vänder sig till personer som upplever psykisk ohälsa, däremot saknas en samverkan mellan dessas olika parter vilket kan innebära att det blir personen i fråga, eller deras anhöriga, som får vara budbärare mellan 9

25 verksamheterna. Detta kan orsaka ett större lidande än nödvändigt. En samverkan behövs mellan de olika verksamheterna där en samordning av insatser genomförs och tydliggörs utifrån den enskilde personens förutsättningar och behov. Detta gäller även mottagandet av nyanlända personer där många aktörer finns men där samverkan inte alltid finns. Behovsanalys vuxna: Främjande och förebyggande arbete: Aktivt arbete för att stödja de personer som inte finns i förvärvsarbete genom att erbjuda möjligheter till utbildning, arbete mm Öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa bland vuxna samt om suicidprevention och förebyggande av självskadebeteende. Utvecklat trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete samt förebyggande arbete mot ANDT och våldsbejakande extremism Tillgängliga tidiga insatser: Definiera begreppet första linjen samt utveckla samverkan och tydlighet mellan kommun och region ang första linjen, samt öka tillgängligheten utifrån individens behov. Utveckla samverkan från första linjen till specialiserad vård Utsatta grupper: Inventering av mångsökare i länsdelen inom somatik och psykiatri. Stärka insatser till vuxna med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet samt vuxna med missbruk. Prioritera yngre missbrukare. Kompetensökning personal inom LSS verksamhet Öka tillgängligheten inom socialpsykiatrin och dalig verksamhet i samverkan med psykiatrin Samordning av barn och vuxenpsykiatrin när både barn och deras föräldrar finns i systemet Utveckla och samordna mottagandet av och stödet till nyanlända vuxna. Stärka verksamheternas kulturkompetens. Etablera DBT behandling i länsdelen för att minska självdestruktivt beteende samt minska suicidrisk Ska en tryggare hemgång från psykiatrin Fortsatt utvecklingsarbete mot våld i nära relationer Utveckla samverkan med den ideella sektorn för att möjliggöra föreningsdeltagande på hemorten för personer i rehabilitering Enskildas delaktighet och rättigheter: Öka dialogen mellan kommun, region och brukare (SIP) Etablera och utveckla samverkan med brukar och anhörigorganisationer på alla nivåer Ledning, styrning och organisering: Utveckla en samverkansgrupp mellan olika huvudmän och aktörer i norra länsdelen där specifikt fokus är psykisk hälsa. Samordna insatser från olika huvudmän (även migrationsverket) som rör nyanlända, ensamkommande barn samt personer som kommunplaceras. Äldre Antalet äldre i Sverige, 65+, kommer enligt prognos att öka från drygt 1,9 miljoner 2015 till ca 3,2 miljoner Detta innebär att de äldres andel av befolkningen kommer att öka från 19,8 % 2015 till 24,8 % I takt med att Sveriges population blir allt äldre ses denna grupps psykiska ohälsa som ett växande folkhälsoproblem. Andelen äldre i kommunerna i norra Örebro län var (Källa: SCB) Kommun Ålder Man Kvinna Totalt Andel av befolkningen Hällefors , ,0 Lindesberg , ,1 Ljusnarsberg , ,1 Nora , ,0 10

26 Upplevd psykisk hälsa Jämfört med andra vuxna är förekomsten av oro, ängslan, ångest och sömnproblem hos äldre personer hög: Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen i hög ålder. Omkring procent av alla som är 65 år och äldre beräknas lida av depression. I de högsta åldrarna ökar denna andel till det dubbla, likaså vid flera kroppsliga sjukdomar som kan drabba äldre personer. För norra länsdelen motsvarar detta ca personer och uppåt. Ångestsjukdomar drabbar 5 10 procent av de äldre och förekommer ofta tillsammans med depression. För norra länsdelen motsvarar detta ca personer. Psykossjukdomar debuterar ofta i unga år, men kan utgöra en bestående funktionsnedsättning under ålderdomen. Samtidigt kan också äldre personer insjukna i psykos för första gången i livet. Förekomsten av psykos sjukdomar och psykotiska symtom har rapporterats vara upp till 3 4 procent bland personer som är 65 år och äldre. För norra länsdelen motsvarar detta ca personer. Orsakerna till att en individ drabbas av psykisk ohälsa kan vara många och ålderdomen i sig kan vara en anledning. Äldre med psykisk ohälsa är en grupp som riskerar att försummas och genom att allt fler vårdas i det egna hemmet är det viktigt att uppmärksamma denna grupps behov. Dagens vård och omsorg är bristfällig och trots den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland äldre, finns få verksamheter som är specialiserade på gruppens vårdbehov och få får tillgång till specialistpsykiatrin. Det är av vikt att berörd personal har kunskap och kompetens inom området. Fyra områden/hörnpelare är speciellt viktiga för att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer: Social gemenskap och delaktighet. Att känna sig socialt delaktig är en förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever i. Det i sin tur gör att vi känner meningsfullhet. Meningsfullhet. Att känna sig behövd. Möjligheten att kunna påverka och känna delaktighet är grundläggande för en god hälsa. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och utevistelse förbättrar sömnkvaliteten och främjar den mentala och sociala hälsan. Fysisk aktivitet kan vara viktigt för att behålla sin funktion och sitt oberoende. Bra matvanor. Många äldre har redan goda matvanor och att främja dessa bidrar till välbefinnande och god hälsa. Konceptet äldrecentral har visat sig kunna förebygga återinläggningar i sjukvården samt otrygghet hos äldre. Dessutom stärks möjligheten att upptäcka tidiga tecken på sjukdom/psykisk ohälsa. År 2015 var 17,5% personer 75+ år i norra länsdelen återinskrivna inom 30 dagar. Region Örebro läns befolkningsundersökning Hälsa på lika villkor som senast genomfördes 2012 visar följande ang den självupplevda psykiska hälsan bland äldre i norra Örebro län: Män Kvinnor Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Män Kvinnor Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de har lätta eller svåra besvär av sömnsvårigheter Män Kvinnor Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de har lågt psykiskt välbefinnande 11

27 Analys: I samtliga kommuner i länsdelen pekar de demografiska prognoserna mot en åldrande befolkning. Det finns alltså anledning att arbeta aktivt med de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande, att genom information och kunskap uppmärksamma vad som stärker en god psykisk hälsa samt att se tidiga tecken på psykisk ohälsa. Läkemedelsanvändning Kunskapen är begränsad om risken för död vid psykofarmakaanvändning hos de som är 85 år eller äldre, har demenssjukdom eller bor på särskilt boende. Dessa grupper får oftare utskrivet psykofarmaka och drabbas oftare av biverkningar än yngre. Läkemedelsbehandling vid depression verkar ha en begränsad effekt hos äldre människor, saknar möjligtvis effekt hos personer med demens. Idag är andelen äldre personer i norra länsdelen, i åldern 75+ som får olämpliga läkemedel, 8%. Andel som får antipsykotiska läkemedel 1,7%. I norra länsdelen är andelen äldre personer 75+ som fick en förenklad läkemedelsgenomgång 8% samt 4% som fick en fördjupad läkemedelsgenomgång under januari april Män Kvinnor Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de under de senaste tre månaderna använt sömnmedel/insomningsmedicin Män Kvinnor Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de under de senaste tre månaderna använt antidepressiv medicin Män Kvinnor Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de under de senaste tre månaderna använt lugnande/ångestdämpande medicin Analys: Statistiken visar att det framför allt är kvinnor som använder läkemedel mot sömnsvårigheter, depression och ångest. Bland äldre bör det ske en minskad användning av olämpliga samt antipsykotiska läkemedel bland personer >75 år Självmord och självskador 2014 begick i Sverige 260 män och 121 kvinnor, 65 år och äldre, självmord avsiktligt eller oavsiktligt. Folkhälsomyndighetens undersökningar Hälsa på lika villkor visar att 2 3 % av män och kvinnor mellan år under perioden haft suicidtankar. Enligt dokumentation från Nationella Självskadeprojektet så har relativt lite forskning fokuserat på självskadebeteenden hos äldre (personer äldre än 60 år). Det är dock värt att notera att både icke suicidalt självskadebeteende och överdoser i denna patientgrupp förknippats med förhöjd risk för att senare ta sitt liv. Det har därför rekommenderats att självskadebeteende hos äldre alltid betraktas som allvarligt och att patienten erbjuds möjlighet till inneliggande vård där de följs upp och bedöms kontinuerligt. Man menar också att normativa föreställningar och en snävt anpassad vård motverkar arbetet med jämlik vård på flera sätt. Ett exempel på risk när det gäller vård vid självskadebeteende är att hälso och sjukvården inte upptäcker självskadebeteende hos till exempel äldre personer, pojkar, män och transpersoner. Att man inte heller ser, frågar efter eller tar självskadehandlingar på allvar hos de som inte pratar svenska, de som ser ut att må bra eller de som skadar sig på ett mindre vanligt sätt. 12

28 Region Örebro läns befolkningsundersökning Hälsa på lika villkor som senast genomfördes 2012 visar följande ang tankar på självmord bland äldre: Män Kvinnor Ålder Hällefors kommun Lindesberg kommun Ljusnarsberg kommun Nora kommun Länet totalt Andel (%) som uppger att de en eller flera gånger under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att de allvarligt övervägt att ta sitt liv Analys: Öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa bland äldre samt om suicidprevention och förebyggande av självskadebeteende bör stärkas bland alla grupper som möter äldre personer. Våld i nära relationer Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har i studier visat att de kvinnor och män som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bär på en oproportionerligt stor andel av den psykiska och fysiska ohälsa som de studerat. Det finns alltså anledning att brett arbeta mot våld i nära relationer i alla samhälls och åldersgrupper. Analys: I länsdelen har ett utvecklingsarbete kring våld i nära relationer genomförts i form av en länsdelsgemensam utbildningsdag i oktober 2016 med stöd av medel från Socialstyrelsen, länsstyrelsen och Region Örebro län. Utvecklingsarbetet bör fortsatta även 2017 och framåt. Delaktighet Av socialtjänstlagen framgår att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Bestämmelser finns också om självbestämmande och delaktighet. I Örebro län finns en överenskommelse mellan regionen och kommunerna om hur arbetet med SIP (samordnad individuell plan) ska bedrivas som förutom socialtjänst och hälso och sjukvård även inkluderar förskola/skola som samarbetspart. Planen ska upprättas om någon av parterna bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjs. Idag sker inte SIP i samverkan mellan kommun, psykiatri och somatik (primärvård och lasarett). Utbildningsmaterial finns men är olika utformat beroende av verksamhet, ett mer enhetligt stöd behövs. Analys: Behov finns i länsdelen av förbättrad information till berörda personer om vilka rättigheter och skyldigheter de har när de har kontakt med t ex äldreomsorg, funktionsstöd, socialtjänst och hälso och sjukvård. Informationskanaler och arbetet med SIP bör ses över och förbättras. Samverkan med brukar och anhörigföreningar bör upprätthållas och utvecklas. Utsatta grupper Analys: Nyanlända drabbas i högre grad av depression än majoritetsbefolkningen och den tar sig ofta andra uttryck, visar sig ibland som kroppsliga symtom och felbehandlas. (magmedicin, värktabletter eller sömnmedicin) och det tar lång tid innan sjukvården misstänker psykisk ohälsa. I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre anges delaktighet med särskild betoning på stycket om att samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt moders, om detta inte redan följer av förvaltningslagen (1986:223) eller lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I norra Örebro finns många nyanlända personer och både Lindesbergs och Hällefors kommuner är finska förvaltningsområden. Andelen äldre personer som dricker mycket alkohol och riskerar att utveckla ett beroende ökar, framför allt bland kvinnor. Allt fler äldre dricker för mycket alkohol och riskerar att bli beroende. Andelen patienter i åldern år som vårdas med en diagnos som kan relateras till hög alkoholkonsumtion har ökat kraftigt under perioden Ökningen uppgår till 45 procent för både män och kvinnor. Dessutom dör allt fler äldre med en diagnos som kan relateras till alkohol. Ledning, styrning och organisering: Analys: I länsdelen finns en rad olika verksamheter som vänder sig till personer som upplever psykisk ohälsa, däremot saknas en samverkan mellan dessas olika parter vilket kan innebära att det blir personen i fråga, eller deras anhöriga, som får vara budbärare mellan verksamheterna. Detta kan orsaka ett större lidande än nödvändigt. En samverkan behövs mellan de olika verksamheterna där en samordning av insatser genomförs och tydliggörs utifrån den enskilde personens förutsättningar och behov. Detta gäller även mottagandet av nyanlända personer där många aktörer finns men där samverkan inte alltid finns. 13

29 Behovsanalys äldre: Främjande och förebyggande arbete: Öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa bland olika grupper av äldre samt om suicidprevention och förebyggande av självskadebeteende. Utvecklat trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete samt förebyggande arbete mot ANDT och våldsbejakande extremism Tillgängliga tidiga insatser: Definiera begreppet första linjen samt utveckla samverkan och tydlighet mellan kommun och region ang första linjen, samt öka tillgängligheten utifrån individens behov. Utveckla samverkan från första linjen till specialiserad vård Utsatta grupper: Inventering av mångsökare i länsdelen inom somatik och psykiatri. Stärka insatser till vuxna med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet samt vuxna med missbruk. Prioritera yngre missbrukare. Kompetensökning personal inom LSS verksamhet Öka tillgängligheten inom socialpsykiatrin och daglig verksamhet i samverkan med psykiatrin Samordning av barn och vuxenpsykiatrin när både barn och deras föräldrar finns i systemet Utveckla och samordna mottagandet av och stödet till nyanlända äldre. Stärka verksamheternas kulturkompetens äben när det gäller de nationella minoriteterna. Etablera DBT behandling i länsdelen för att minska självdestruktivt beteende samt minska suicidrisk Ska en tryggare hemgång från psykiatrin Fortsatt utvecklingsarbete mot våld i nära relationer bland äldre Enskildas delaktighet och rättigheter: Öka dialogen mellan kommun, region, brukare och anhöriga (SIP) Inventera informationskanaler vem informerar om vad och i vilket skede? Stärka anhörigperspektivet Etablera och utveckla samverkan med brukar och anhörigorganisationer på alla nivåer Ledning, styrning och organisering: Utveckla en samverkansgrupp mellan olika huvudmän och aktörer i norra länsdelen där specifikt fokus är psykisk hälsa. Samordna insatser från olika huvudmän (även migrationsverket) som rör nyanlända, ensamkommande barn samt personer som kommunplaceras. 14

30

31 Uppdaterad Tematisk analys inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och psykiatrin inom Region Örebro Län Tematiska analysen görs av Region Örebro och kommunerna i Örebro län. Analysen ska göras utifrån behovsinventeringen och inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Behovsinventeringen och analysen kommer att ligga till grund för den lokala handlingsplanen som utformas i länsdelarna. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av den regionala handlingsplanen. Strukturen för arbetet: - Behovsinventering - Tematisk Analys - Lokal- och Regional Handlingsplan

32 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Barn och unga I gruppen barn och unga finns tecken på en minskad psykisk hälsa och ökad risk för livsstilssjukdomar, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Såväl antalet utredningar som antalet utredda personer har under de senaste fem åren ökat med ca 50 %. Ungefär 1000 fler örebroare blev utredda av socialförvaltningen 2015 jämfört med Orsaken är ett ökat behov men också att vi är bättre på att identifiera behoven. Det offentliga samhället erbjuder få riktade förebyggande insatser till vissa grupper. Effektiva hälsofrämjande insatserna är ofta universella och riktas till de strukturer eller verksamheter individen befinner sig i. Barn och unga söker vårdcentral för sömnsvårigheter och får behandling i form av sömnläkemedel och ibland antidepressiva läkemedel. Samtalsmottagningen? I Örebro finns flera socioekonomiskt utsatta områden varav Vivalla är störst av de mest utsatta områdena. 48 % av de utredda personerna, 0-21 år bor i ett socioekonomiskt utsatt område medan 21 % av kommunens befolkning gör det. En överrepresentation finns också vad gäller födelseland. 18 % av de utredda personerna 0-21 år är födda utanför Norden, jämfört med 9 % av kommunens befolkning. Inriktnings Vända utvecklingen gällande den minskade psykiska hälsan och den ökade risken för livsstilssjukdomar. Utjämna skillnaderna mellan socioekonomiskt utsatta områden och resten av Örebro. Ökade möjligheter att klarar sina studier 2

33 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Barn och unga som har föräldrar som har behov av stöd i sin föräldraroll eller som har förälder som är svårt sjuk. Fakta/statistik kring varje tema Skolstatistik från Skolverket som gäller samtliga skolor i Örebro och som tar hänsyn till socioekonomisk struktur på respektive skola. Skolresultat Skolan i siffror årlig statistik förskola, grundskola och gymnasieskola i Örebro kommun. ELSA (Elevhälsosamtalet sammanställt och analyserat redovisas per skolenhet) Analys av kränkningsärenden på skol- och kommunnivå på individ, grupp och skolnivå. Under 2015 deltog 1178 personer i socialförvaltningens förebyggande verksamheter, exklusive familjecentraler. Föräldrastödsprogram når i huvudsak mammor. Nationell statistik kring barn som närstående: 17 % av alla barn har en förälder som lider av missbruk och/eller psykisk ohälsa % av alla barn har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom Var femtonde person har före sin 21-årsdag upplevt att en förälder fått cancer. Mer än 3 % av alla barn förlorar en förälder Inriktnings Minska risken för psykisk ohälsa hos barn och unga med förälder i behov av stöd i sin föräldraroll eller som har förälder som är svårt sjuk 3

34 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Vuxna Svårt att få rätt insatser vid kombinationer av somatisk, psykisk och social problematik. Personer söker inte hjälp i tid samt riskerar underbehandling. Äldre Äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område med inslag av ensamhetsproblematik och otrygghet. Ofta flera ansvariga, både under och överbehandling, stigma och ålderism. Fakta/statistik kring varje tema under uppväxten. Det vill säga cirka 3500 barn varje år förlorar en förälder, varav mer än 600 genom självmord, olycka eller våld. 40 % av dessa förlorar sin förälder till följd av cancer Personer med psykiatrisk problematik har kortare överlevnad pga. underbehandling av somatiska sjukdomar. Gäller även vid missbruksproblematik. Socialstyrelsen har publicerat rapporter om cancer, stroke-, hjärt- och diabetesvård som visar att patienter med psykisk sjukdom inte får samma vård som övriga patienter. De har även en ökad risk att avlida i dessa sjukdomar. Kvalitetsregister Regionen? Folkhälsa, socialmedicin? Soc styrelsen Andelen äldre personer med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Runt 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern år uppger att de har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Många av dem varken diagnostiseras eller behandlas Prevalens enligt SKL: 11-15% av personer 65 år och äldre lider av depression. I Örebro kommun: Inriktnings Personer med kombinationer av somatisk, psykisk och social problematik ska få rätt insatser utifrån behov och i rätt tid samt stöd till sysselsättning/arbete. Äldre med psykisk ohälsa ska få adekvat behandling samt stöd utifrån de fyra hörnpelarna (fysisk aktivitet, social gemenskap, kost, delaktighet) 4

35 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema personer. 5-10% lider av ångestsjukdom, i Örebro kommun: personer Högst andel självmord sker i gruppen män över 80 år. Män över 75 år antal suicid per inv. Örebro län 3,9 % Riket 3,2 %. Källa Folkhälsomyndigheten (2014) Vårdcentralerna: 65 år och äldre är det 2498 personer som fått antidepressiva läkemedel de sista 24 månaderna. De flesta antidepressiva läkemedlen till äldre förskrivs av primärvården. Resultat för Örebro kommun ur socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Egenupplevd hälsa: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott/ganska gott 47% Någorlunda 25% Ganska dåligt/mycket dåligt 28 % Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Nej 50% Ja lätta besvär 43% Ja svåra besvär 7 % Inriktnings 5

36 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Nyanlända Behov finns av förebyggande insatser, för att stödja integrering i samhället inklusive ensamkommande barn och unga med beviljat uppehållstillstånd. Fakta/statistik kring varje tema Under 2015 tog socialförvaltningen emot 639 ensamkommande barn i ankomst och genom anvisning. Ca 80 ensamkommande barn förväntas ska anvisas till Örebro kommun Prognosen är osäker och ovissheten kring antalet barn i det framtida mottagandet kräver beredskap. Statistik från Elevhälsan på varje skola Statistik barn och elever från Perrongen Innehåll? Ex utbildningsnivå? Närsjukvården helår 2015 jämfört med 2014: Besök av asylsökande på VC, totalt + 15% Läkarbesök av asylsökande på VC + 22% Besök hos barnmorska på VC + 21 % Besök hos Asyl- och invandrarhälsan + 44 % Tandvårdsbesök av asylsökande + 56 % Uppdrag för Tolk- och översättarservice + 13 % Asylsökande till Sverige: 2012: : : : I länet finns asylsökande varav finns i Örebro kommun. I länet är st mellan 0-6 år, och st mellan 7-17 år. Arbete? Studier? Inriktnings Nyanlända ska genom utveckling av förebyggande insatser ges bättre möjligheter till integrering i samhället. 6

37 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Ev. Övriga grupper Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Barn och unga Att tidigt uppmärksamma risktecken för att kunna sätta in och prioritera tidiga insatser. I åk 9 har 4 % och i gymnasiet år 2 har 10 % av pojkarna använt hasch eller marijuana minst en gång. Bland killar på gymnasiet märks en trend mot en mer liberal inställning till narkotika. Det är svårt för enskilda att hitta rätt i de olika verksamheternas tidiga insatser och vem som gör vad samt vilka möjligheter som finns för samverkan. När det gäller alkohol har 6 % av eleverna i åk 9 och 20 % av eleverna i år två på gymnasiet en riskkonsumtion av alkohol. Andelen riskkonsumenter har minskat markant sedan % av flickorna och 74 % av pojkarna i åk 9 anser att det är bra att användandet av narkotika är olagligt. Under 2015 deltog 2491 familjer i familjecentralernas verksamhet. Därav var 82 % kvinnor och 18 % män. 41 % av deltagande Inriktnings Inriktnings Utveckla och prioritera arbetet i samverkan för att uppmärksamma och åtgärda tidiga risktecken. Barn och unga ska få ökad tillgänglighet till öppna insatser och rätt information. 7

38 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Vuxna Det är svårt för enskilda att hitta rätt i de olika verksamheternas tidiga insatser och vem som gör vad samt vilka möjligheter som finns för samverkan. Behov finns av att sätta in och prioritera tidiga insatser för att bryta riskbruk/missbruk samt av stöd för att klara praktik/arbete. Fakta/statistik kring varje tema familjer hade utländsk bakgrund. Socialtjänstens öppenvårdsgrupper för barn och ungdomar har öppen ingång. Statistik från ungdomsmottagningen och samtalsmottagningen Öppna ingången når främst personer med alkohol-eller spelmissbruk samt anhöriga. Under 2015 togs 118 personer med missbruksproblematik emot, 17 kvinnor och 101 män samt 81 anhöriga. Andra öppna ingångar är Budget- och skuldrådgivningen, Stödcentrum för unga brottsoffer och centrum mot våld i nära relation Statistik från Olaus Petri vårdcentral april 2016: Totalt 132 personer som var sjukskrivna mer än 30 dagar av dessa 54 % pga. psykisk ohälsa. Väntetid till kurator upp till 5 månader. Patienter med lätt till måttlig ångest och depression ska i första hand behandlas i första linjen med samtal enl rekommendationer. Servicecenter? Möjlighet finns till egenanmälan till psykiatrin. Remisskrav är borttaget. Vårdgaranti 90 dagar vuxna. Inriktnings Utveckla och prioritera arbetet i samverkan för att uppmärksamma och åtgärda tidiga risktecken. Vuxna ska ges ökad tillgänglighet till öppna insatser och rätt information. 8

39 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Äldre Det är svårt för enskilda att hitta rätt i de olika verksamheternas tidiga insatser och vem som gör vad samt vilka möjligheter som finns för samverkan. Bristande kompetens kring psykisk ohälsa hos äldre hos personal som möter äldre. Nyanlända Det är svårt för enskilda att hitta rätt i de olika verksamheternas tidiga insatser och vem som gör vad samt vilka möjligheter som finns för samverkan. Nyanländas möjlighet att hitta rätt begränsas ytterligare av att inte kunna Fakta/statistik kring varje tema Väntetid för plats social dagvård? Tillgång till samtalskontakt primärvård? Förebyggande hembesök erbjuds alla som fyller 75 år erbjudna och genomförda Minnesmottagningen - öppen mottagning Tillgång till trygghetsbostäder, kö Trygghetslarm och servicetjänster utan bistånd - antal. Utvärdering av första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Av Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser (CEPI) från 2013 visade: Signifikant ökad kunskap om psykisk ohälsa hos äldre. Signifikant bättre beredskap att hjälpa en person i olika kristillstånd, Signifikant ökat hjälpbeteende vid kontakter med personer med psykisk ohälsa, Signifikant mer positiva attityder till personer drabbade av psykisk ohälsa. Finns information på olika språk? Hur många? BoU - 18 språk inklusive teckenspråk på Svårt att ringa och boka tid Inriktnings Utveckla kompetens hos personal och samverkan för att uppmärksamma, prioritera och åtgärda tidiga risktecken. Äldre ska ges ökad tillgänglighet till öppna insatser och rätt information. Utveckla kompetens hos personal för att uppmärksamma, prioritera och åtgärda tidiga risktecken. Nyanlända ska stärka sin förmåga att hitta rätt i de olika verksamheternas tidiga insatser. 9

40 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema svenska och ha kunskap om svenska samhället. Ev. Övriga grupper Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Barn och unga Samverkan med den enskilde och inblandade parter behöver öka. Individens påverkan och delaktighet över aktuella insatser måste säkerställas liksom individens rättigheter i utförandet. Genomförda SIP enligt sökning på KVÅ-kod från psykiatrin under 2015: Ca 230 för åldersgruppen < 25 år. SIP-kollen genomfördes i huvudsak under 1 mars till 31 oktober Örebro kommun ligger högre än snittvärdet i Sverige på i stort sett alla variabler. Snittvärdet för landet inom parentes. Första mötet: Inriktnings Inriktnings Individen ska uppleva sig delaktig i planering och utförande av insatser. Utveckla rutiner och kompetens hos personal för att säkerställa delaktighet och kunskap om individens rättigheter utifrån lagstiftningen. 10

41 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Bemötande: 3,8 (3,4) Medbestämmande 3,5 (3,2) Relevans 3,7 (3,4) Struktur 3,6 (3,2) Information 3,1 (3,1) Uppföljande möte: Bemötande: 3,9 (3,5) Medbestämmande 3,8 (3,3) Relevans 3,8 (3,5) Struktur 3,8 (3,3) Information: 3,6 (3,2) Uppföljning 3,7 (3,3) Under 2015 var Centrum för samverkansstöd/samba involverade för stöd i samverkan runt 176 barn och unga. För 119 av dessa unga fanns behov av en samverkansprocess enligt Sambamodellen. Skolan är inte med i verksamhetssystemet för SIP vilket de behöver vara i framtiden. Elev och vårdnadshavares delaktighet är obligatorisk. Utifrån stödåtgärder är samverkan med elev och vårdnadshavare obligatoriskt via extra anpassningar och särskilt stöd/ åtgärdsprogram. Inriktnings 11

42 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Vuxna Samverkan med den enskilde och inblandade parter behöver öka. Individens påverkan och delaktighet över aktuella insatser måste säkerställas liksom individens rättigheter i utförandet. Fakta/statistik kring varje tema Genomförda SIP enligt sökning på KVÅ-kod från psykiatrin under 2015: ca 150 för vuxna Socialtjänsten ca SIP år Totalt har 418 personer besvarat Socialförvaltningens brukarundersökning som genomfördes under Andel nöjda brukare inom socialförvaltningen totalt var 84 %. För kvinnor var värdet 86 %, för män 82 %. 90 % av brukarna inom socialförvaltningen var nöjda med tillgängligheten. 87 % var nöjda med bemötandet. 77 % var nöjda med delaktigheten. Av resultatet framkommer att delaktighet är det område där största missnöjet finns, framförallt vad gäller att kunna påverka vilken hjälp och stöd den enskilde får. Socialtjänsten: Det har sammantaget gjorts 38 Lex Sarah-rapporteringar under Fem har bedömts som så allvarliga missförhållanden att anmälan gjorts till IVO. Majoriteten av rapporterna avser bristande rättssäkerhet eller administrativa rutiner. 75 ej verkställda beslut enligt SoL har rapporterats. Klago och synpunkter gällande delaktighet? Patientnämnden tar emot ärenden. Statistik och rapport finns. Inriktnings Individen ska uppleva sig delaktig i planering och utförande av insatser. Utveckla rutiner och kompetens hos personal för att säkerställa delaktighet och kunskap om individens rättigheter utifrån lagstiftningen. 12

43 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Äldre Samverkan med den enskilde och inblandade parter behöver öka. Individens påverkan och delaktighet över aktuella insatser måste säkerställas liksom individens rättigheter i utförandet. Nyanlända Nyanlända möjlighet till delaktighet begränsas av att inte kunna svenska och kunskap om svenska samhället. Samverkan med den enskilde och inblandade parter behöver öka Fakta/statistik kring varje tema Antal SIP: Period, år o äldre vård o omsorg: Mottagna kallelser 17 Genomförda möten 3 SIP-kollen görs inte, anpassas för äldre? Lex Sarah rapporteringar 2015: 31 st -Vård och omsorg Nationell brukarundersökning resultat för Örebro: Andel nöjda brukare Andel nöjda med trygghet, hemvård 88 % Andel nöjda med trygghet, Vobo 92 % Andel nöjda med inflytande, hemvård 89 % Andel nöjda med inflytande, Vobo 78 % Avser år 2015 Händer det att du besväras av ensamhet Riket 45 % Örebro län 44 % Örebro 46 % Antal språk som man kan få tolkning till och information. Tolktimmar? Kö? Fråga skickad till tolk och översättarservice På 1177 finns info på18 olika språk men tyvärr måste man på ringa och boka tid på vårdcentral vilket försvårar kommunikationen eftersom flertalet inte har tillräckliga svenskkunskaper Inriktnings Individen ska uppleva sig delaktig i planering och utförande av insatser. Utveckla rutiner och kompetens hos personal för att säkerställa delaktighet och kunskap om individens rättigheter utifrån lagstiftningen. Nyanlända ha tillgång till information och mötas utifrån sin kulturella bakgrund för att möjliggöra delaktighet och inflytande över utförandet av insatser. 13

44 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Ev. Övriga grupper Fokusområde 4: Utsatta grupper Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Barn och unga Sammansatta behov hos barn och unga som själva har eller vars närstående har svår sjukdom, funktionsnedsättning eller social problematik som inte kan tillgodoses av en aktör. Fakta/statistik kring varje tema Fakta/statistik kring varje tema Ungdomar med funktionsnedsättning har betydligt lägre god hälsa än ungdomar som inte har någon nedsättning. I Liv och hälsa ung svarar 86 % av ungdomarna utan funktionsnedsättning att de har en god hälsa. 71 % av ungdomar med funktionsnedsättning svarar att de har en god hälsa. 3 % av ungdomar utan funktionsnedsättning och 9 % av unga med funktionsnedsättning uppger att de har en dålig hälsa. 16 % av barn med funktionsnedsättning blir mobbade jämfört med knappt 6 % bland övriga barn. Det är dubbelt så stor risk bland barn med Inriktnings Inriktnings Utveckla arbetsmodeller och samverkan för stöd, behandling och insatser utifrån individens behov. 14

45 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Vuxna Vuxna med funktionsnedsättning, somatisk problematik, missbruk och social problematik samt vuxna med samsjuklighet och sammansatta behov. Fakta/statistik kring varje tema funktionsnedsättning att utsättas för våld i hemmet enligt Barnombudsmannens rapportering Signaler Finns mer aktuella siffror? Under året har Samba Centrum för samverkansstöd, arbetat i 45 ärenden där barnet/ungdomen inte är i skolan utan lever mer eller mindre isolerad i sitt hem. 36 av dessa unga (11 flickor och 25 pojkar) hör till grundskolan. Ålderfördelad statistik och könsfördelad kompletteras. Socialförvaltningens statistik visar att 47 % av vuxna över 21 år med missbruksproblem inte har aktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. SIP-statistik se område delaktighet Statistik samverkansmöten Uppföljningar av individuella planer IIS individärenden i samverkan -statistik IP integrerad psykiatri och andra evidensbaserade metoder statistik Antal insatser som avslutas med uppnådd vårdplan Inriktnings Möjliggöra samordnade insatser utifrån individens hela problematik. 15

46 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Äldre Äldre med funktionsnedsättning, somatisk problematik och social problematik samt äldre med samsjuklighet och sammansatta behov. Nyanlända Nyanlända är en utsatt grupp både i skola och på arbetsmarknad särskilt i kombination med traumatisering, social problematik, funktionsnedsättning och sjukdom. Ev. Övriga grupper HBT-gruppen är en utsatt grupp med ökad risk för psykisk ohälsa. Fakta/statistik kring varje tema Somatisk vård för äldre med psykiatrisk diagnos har ökat. SIP-statistik se område delaktighet Statistik samverkansmöten Uppföljningar av individuella planer IIS individärenden i samverkan -statistik IP integrerad psykiatri och andra evidensbaserade metoder statistik Under 2015 placerades 362 personer för institutionsvård, därav 83 ensamkommande. 627 personer placerades för familjehemsvård, därav 299 ensamkommande. HVB oklart om det ingår i institutionsplacerade, det får jag återkomma om Under 2015 tog socialförvaltningen i Örebro kommun emot 639 ensamkommande barn i ankomst och genom anvisning Statistik traumatisering elevhälsan? Arbete? RFSL har möjlighet till enskilda samtal, samtalsgrupper och stödgrupper. Socialstyrelsen ser en betydligt högre förekomst av psykisk ohälsa (psykoser och depressioner), riskbruk och användning av psykofarmaka bland hbtq-personer, vilket kan tolkas som ett tecken på stressrelaterad ohälsa i gruppen. Man ser också en ökad risk för suicid i gruppen. Inriktnings Möjliggöra samordnade insatser utifrån individens hela problematik. Ökade möjligheter till integrering, adekvata och samordnade insatser utifrån individens hela problematik. 16

47 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Ca 70 personer utreds just nu pga könsdysfori remitterade till Uppsala. Anhöriga är en utsatt grupp som tar ett stort ansvar och är utsatta för psykisk ohälsa. Nationellt kompetenscentrum för anhöriga har en hel del utredningar och kan presentera statistik. Vilken samverkan finns kring anhörigcentrum? Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Barn och unga Brister i samverkan mellan aktörer för grupperna på individnivå, enhets och organisationsnivå. Behov av att säkerställa kompetens och bemanning för att säkra god tillgänglighet och rättssäkerhet för medborgarna. Centrum för samverkansstöd CFS har ett uppdrag att ge kunskapsstöd som främjar samverkan. CFS har i uppdrag att stödja implementeringen av SIP i förskola/skola men även gentemot andra aktörer som arbetar med barn och unga. Inriktnings Ökad samverkan kring stöd till anhöriga för att motverka psykisk ohälsa. Inriktnings Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer. Anpassad bemanning, god arbetsmiljö och ökad kompetens hos personal. 17

48 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Vuxna Brister i samverkan mellan aktörer, särskilt till brukarorganisationer och anhörigstöd för grupperna på individnivå, enhets och organisationsnivå. Behov av att säkerställa kompetens och bemanning för att säkra god tillgänglighet och rättssäkerhet för medborgarna. Äldre Brister i samverkan mellan aktörer, särskilt till brukarorganisationer och anhörigstöd för grupperna på individnivå, enhets och organisationsnivå. Specialiserad enhet/kunskap saknas kring äldre med psykisk ohälsa Nyanlända Svårigheter för organisationerna att möta den psykiska ohälsan hos nyanlända beroende på om man beviljats medborgarskap eller inte. Ev. Övriga grupper Fakta/statistik kring varje tema Brukarorganisationernas samverkan på olika nivåer Rapport Socialstyrelsen juni 2013, Artikelnr Socialstyrelsen konstaterar att äldre med psykisk sjukdom i många fall behandlas i sammanhang där vården inte är van att handskas med problemen. Inriktnings Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer. Anpassad bemanning, god arbetsmiljö och ökad kompetens hos personal. Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer. Etablera enhet/kunskap kring psykogeriatrik. Kartlägga hur ett adekvat stöd bör organiseras och utformas. 18

49 Uppdaterad

50 Handlingsplan inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro Län Handlingsplanen görs av Region Örebro och kommunerna i norra Örebro län. Handlingsplanen ska göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Reviderad Delaktighet och rättigheter Ledning, styrning och organisation 3.Specialiserade insatser 2. Tillgängliga tidiga insatser Komplicerad eller allvarlig problematik Riskgrupper 1. Främjande/förebyggande insatser

51 Fokusområde Förebyggande och främjande arbete Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer God och jämlik psykisk hälsa i befolkningen Ökad kunskap om psykisk hälsa och psykisk ohälsa Utbildning av instruktörer Första hjälpen psykisk hälsa MHFA Antal utbildade instruktörer Upprätta en utbildningsplan MHFA Antal utbildningstillfällen och utbildade personer Barn och unga Röd tråd i Utvecklat trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete samt förebyggande arbete mot ANDT, VINR och VBE föräldraskapsstödet 0-18 år i samtliga kommuner Samverkansarbete i resp kommuns BRÅ eller motsvarande Lokala handlingsplaner fastställda Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Årligen kr Årligen Uppskattad utredningskostnad kronor 2

52 Långsiktiga Kortsiktiga Utökning och utveckling av familjecentraler Öka andel elever som är behöriga från grundskolan till gymnasiet Vuxna Fler personer i egen försörjning Äldre Stärka de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer Kartläggning och utredning av behov gällande utveckling, placering och samverkan kommun och närsjukvård Slutförd kartläggning och utredning 2018 Resultat besöksenkäter Gemensam kartläggning region och kommuner ang främjande och förebyggande insatser för barn och unga i enlighet med frisk- /riskfaktorer och effektiva insatser för barns och ungas utveckling (Uppdrag psykisk hälsa) Andel behöriga elever från grundskolan till gymnasiet Kartläggning av de grupper och personer år som ej i finns i förvärvsarbete i resp kommun. Kartläggningsrapport samt åtgärdsplan Plan för åtgärder Samverkan region, kommuner, ÖLIF och Ölbf Utreda och utveckla konceptet äldrecentraler i anslutning till länsdelens vårdcentraler. Aktivitetsplan för hälsosamt åldrande Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Hösten 2017 Se ovan Hösten 2017 Uppskattad utredningskostnad kronor Hösten 2017 Hösten

53 Fokusområde Tillgängliga tidiga insatser Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga En tydlig, lättillgänglig och effektiv första linje för personer som upplever psykisk ohälsa Defeniera begreppet första linjen samt utveckla samverkan och tydlighet mellan kommun och region ang första linjen Utveckla samverkan från första linjen till specialiserad vård Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer Utreda hur samverkan och tydlighet ska utvecklas Utredningsrapport och plan för åtgärder Utreda hur samverkan och tydlighet ska utvecklas Utredningsrapport och plan för åtgärder Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Hösten 2017 Hösten

54 Fokusområde utsatta grupper Långsiktiga Kortsiktiga Skapa förutsättningar för ökad jämlik hälsa genom att stärka utsatta grupper med psykisk ohälsa Tryggare hemgång från psykiatrin Etablera kontakt vid inläggning inom regionen. Följa med till kommun Barn och unga Samordning av barn och vuxenpsykiatrin när både barn och deras föräldrar finns i systemet Etablerad och fungerade stödverksamhet för barn och unga som anhöriga Minska antalet elever med skolavhopp, ökad skolnärvaro. Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Utreda förutsättningarna för utskrivningssjuksköterskor inom psykiatrin. Öppenvårdsresurs Genomförd utredning och plan inför 2018 Hösten 2017 Undersöka möjligheter till bättre samordning Plan för gemensamt arbetssätt Hösten 2017 Utreda förutsättningar och behov av stödgrupp/er i länsdelen Utredningsrapport Hösten 2017 Uppskattad utredningskostnad kronor Följa och dra erfarenheter från projekt #jag med i Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner Projektutvärdering samt plan för ev implementering i hela länsdelen Hösten

55 Vuxna och äldre Långsiktiga Kortsiktiga Förhindra återinläggningar bland personer inskrivna i kommunernas socialpsykiatri Lotsa deltagare i primärvårdens aktivitetsgrupper till föreningsdrivna aktiviteter i lokalsamhället Minskad användning av olämpliga- samt antipsykotiska läkemedel för personer >75 år Etablera DBTbehandling i länsdelen för att minska självdestruktivt beteende samt minska suicidrisk Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer Införa bedömningsinstrument i kommunernas omsorg och boendestöd Bedömningsstatus. Checklista/formulär som stöd Minskad omfattning av återinläggningar, statistik från socialstyrelsen Utveckla samverkansform primärvård, kommun, ÖLIF och Ölbf i hela norra Örebro län Pilotprojekt Nora vårdcentral inom ramen för provgrupper MMR (multimodal rehabilitering) Andel personer som går från MMR-grupper till aktiviteter i lokalsamhället 0.5 tjänst lots Enligt Handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län år Enligt Handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län år Utreda förutsättningar och utbilda personal inom området Utredningsrapport och antal utbildad personal Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Årsvis via Socialstyrelsens rapport Hösten kr Enligt Handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län år Hösten

56 Fokusområde delaktighet och rättigheter Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete i både region och kommun med barnets rättigheter (barnkonventionen) samt ungdomspolitiskt Ökad kunskap om barnkonvention och ungdomspolitiskt Samverkan med civila samhället Fungerande och effektiv samverkan mellan region, kommun och anhörig/brukarorganisati oner Öka dialog mellan kommun, region och brukare Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer Kompetenshöjande åtgärder inom området, upprätta utbildningsplan och plan för åtgärder Plan för kompetensutveckling Antal utbildningsgrupper och utbildade personer Erbjuda vårdplanering genom SIP SIP-samordnare/ resursperson Utveckla samverkan med brukar- och anhörigföreningar Etablerat forum för samverkan på individ, enhet och organisationsnivå. Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Hösten 2017 Ingår i samverkansledarens uppdrag, se nedan SIP-kollen Ingår i samverkansledarens uppdrag, se nedan 7

57 Fokusområde ledning, styrning och organisation Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter 2017 Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Utveckla en samverkansgrupp mellan olika huvudmän och aktörer i norra länsdelen där specifikt fokus är psykisk hälsa. Stöd från särskild samverkansledare Utreda förutsättningarna för hur en samverkansgrupp psykisk hälsa bäst etableras. Tillsätta projektansvarig samverkansledare Etablerad samverkansgrupp Projekttjänst 1,0 Sommaren kr Samordna insatser från olika huvudmän som rör nyanlända, ensamkommande barn samt personer som kommunplaceras, även migrationsverket Utveckla redan befintligt Mobilt asylteam med representanter från sjukvård, tandvård och folkhälsa/idrott Utvecklat team Hösten 2017 Ingår i samverkansledarens uppdrag, se ovan 8

58

59 HANDLINGSPLAN PSYKISK HÄLSA SYDNÄRKE BEA SCHERP & LISEN TANG KEMPE SYDNÄRKE FOLKHÄLSOTEAM

60 Innehåll Inledning... 2 Om uppdraget... 2 Om psykisk hälsa och psykisk ohälsa... 3 Syfte och utgångspunkter... 4 Överenskommelsens inriktning och syfte... 4 Syftet med handlingsplanen... 4 Fem fokusområden... 4 Målgrupper... 5 Samordning med andra överenskommelser och satsningar... 5 Kommunernas övergripande sättningar kopplade till psykisk hälsa... 7 Askersund... 7 Hallsberg... 7 Kumla... 7 Lekeberg... 7 Metod... 8 Avgränsningar... 9 Resultat Behovsinventering och analys Fokusområde 1: Främjande och förebyggande insatser Fokusområde 2: Tillgängliga och tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målsättningar och aktiviteter Långsiktiga Kortsiktiga och aktiviteter Uppföljning Ordlista och förklaringar Referenser Hemsidor Bilagor

61 Handlingsplan Sydnärke, psykisk hälsa Inledning Att främja en god psykisk hälsa samt att motverka den ökande psykiska ohälsan är utifrån ett folkhälsoperspektiv en av den sociala välfärdens största utmaningar. Förutom ett stort mänskligt lidande för både den som drabbas av psykisk ohälsa samt deras närstående får det också långsiktigt mycket negativa effekter på hela vårt välfärdssamhälle. Framtagandet av en handlingsplan för psykisk hälsa på länsdelsnivå utgår från projektet Uppdrag psykisk hälsa. Projektet som finansieras av Socialdepartementet är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Överenskommelser mellan regeringen och SKL används för att stimulera en förbättring i verksamheter inom områden där båda parter identifierat ett utvecklingsbehov. Genom överenskommelser sker insatser på nationell, regional och lokal nivå koordinerat. En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk hälsa utgörs av att huvudmännen (i detta fall regionen och kommunerna) får medel för att göra analyser, sätta upp kort- och långsiktiga samt för att utforma handlingsplaner för att utveckla insatserna kring psykisk hälsa (se även SKL 2016 för mer info om överenskommelsen). Om uppdraget I södra länsdelen, som i sammanhanget innefattar Askersund, Kumla, Hallsberg samt Lekebergs kommun, fungerar Länsdelsgruppen som uppdragsgivare. Länsdelsgruppen innefattar representanter från huvudmännen Region Örebro län (primärvårdschefer samt områdeschefer USÖ och psykiatrin) och de fyra kommunerna (vård- och omsorgschefer/socialchefer), och har som uppgift stödja det lokala utvecklingsarbetet. Som utvecklingsstöd för själva genomförandet har en arbetsgrupp tillsatts av Länsdelsgruppen. Sydnärke folkhälsoteam har uppdraget att samordna framtagandet av handlingsplanen. På länsnivå tillhandahålls ett stöd via Region Örebro län, som bland annat genomfört ett flertal analysverkstäder i syfte att samordna och stötta framtagandet av handlingsplaner på länsdelsnivå. Region Örebro län ansvarar även för arbetet med att sammanställa handlingsplanen på länsnivå. Denna inrapporteras senast den 31 oktober till SKL, som i sin tur sammanställer resultaten av huvudmännens arbete länsvis och rapporterar till Regeringen (socialdepartementet) senast den 31 jan Region Örebro län samt de fyra kommunerna i Sydnärke har under 2016 tilldelats medel (se tabell 1) för analys, sättningsarbete och framtagande av handlingsplan enligt nedan: 2

62 Mottagare Belopp kr Region Örebro län Lekeberg Hallsberg Kumla Askersund Totalt kommunerna Totalt kommunerna och Region Örebro län Tabell 1 visar fördelning av medel för Sydnärke samt Region Örebro län. Om psykisk hälsa och psykisk ohälsa Denna handlingsplan utgår från nedanstående synsätt på psykisk hälsa: Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga att hantera livets vanliga motgångar (SKL ). Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för allt ifrån nedsatt psykiskt välbefinnande till olika former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa används ofta som ett samlingsbegrepp för de tillstånd som kan behandlas inom primärvården oftast mildare form av depression, ångest och stressrelaterade tillstånd. Vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd ansvarar psykiatrin för en mer kvalificerad utredning och behandling. I dag är psykisk ohälsa den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden. Ett av tio barn mellan 10 och 18 år har upplevt psykisk ohälsa och nästan dubbelt så många har upplevt psykosomatiska besvär. Det är också den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden inom OECD. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året enligt OECD. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper. En stor andel saknar daglig sysselsättning, deltar inte aktivt i fritids- och kulturlivet och har ofta få, eller inga, andra kontakter än med personal inom stödsystemet. Människor med psykisk ohälsa är även en utsatt grupp när det gäller somatisk hälsa och de har sämre tillgång till hälso- och sjukvård. Att i unga år insjukna i psykisk sjukdom medför allvarliga konsekvenser senare i livet, inte enbart vad gäller hälsa och dödlighet, utan även för vilken utbildning den enskilde uppnår. (Utdrag ur överenskommelsen: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016) 3

63 Syfte och utgångspunkter Överenskommelsens inriktning och syfte Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det finns en gemensam sättning om att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser. Insatserna ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga, och bör utformas med beaktande av regeringens om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Arbetet utgår från de övergripande sättningar som anges i regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO psykisk ohälsa) och SKLs långsiktiga handlingsplan för psykisk hälsa kongressperioden Målsättningen är att överenskommelsen 2016 ska följas av överenskommelser under 2017 och 2018 med en likartad inriktning, förutsatt att det inte bedöms nödvändigt att revidera innehållet, samt under förutsättning att Riksdagen beviljar medel för ändaet. Syftet med handlingsplanen Utifrån överenskommelsen syftar framtagandet av handlingsplanen till att stimulera ett utvecklingsarbete och identifiera behov och utvecklings lokalt och regionalt. Genom en analys av lokala och regionala utmaningar ska en handlingsplan formuleras, med sättningar på fem års sikt utifrån nedanstående fokusområden. I södra länsdelen kommer också resultatet från behovsinventering och analys i respektive kommun att tillvaratas för ett fortsatt arbete på lokal nivå med fokus på psykisk hälsa. Fem fokusområden I behovsinventeringen samt analysen inför framtagandet av handlingsplanen ska följande fem fokusområden beaktas: 1. Förebyggande och främjande arbete 2. Tillgängliga tidiga insatser 3. Delaktighet och rättigheter Individens delaktighet och rättigheter Samverkan med brukar- och anhörigföreningar 4. Utsatta grupper Komplicerad eller allvarlig problematik (t ex patienter i tvångsvård) Riskgrupper (t ex nyanlända, HBTQ-personer) 5. Ledning, styrning och organisation 4

64 Figur 1 visar hur fokusområdenas innehåll delvis överlappar varandra utifrån preventionspyramidens nivåindelning. Källa: SKL Målgrupper Utifrån överenskommelsen ska hänsyn tas till grupperna barn och unga, vuxna och äldre, det vill säga hela befolkningen. Det finns också vissa utsatta grupper som lyfts fram särskilt, exempelvis nyanlända. Inom regionens verksamheter är äldre inte särskilda från vuxna, vilket ofta är fallet inom kommunal verksamhet. Äldre kan också ses som en utsatt grupp inom vissa områden. Samordning med andra överenskommelser och satsningar Staten och SKL har parallellt med denna överenskommelse flera andra överenskommelser med innehåll som berör insatser för personer som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa: En förstärkt elevhälsa Stöd till den sociala barn- och ungdomsvården Satsning för att stärka kvinnors hälsa Våld i nära relationer Nyanländas psykiska hälsa Samordning av det nationella suicidförebyggande arbetet Kroniska sjukdomar En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Professionsmiljarden Statligt sommarlovsstöd Kunskapssatsning inom äldre- och funktionshinderverksamheterna Ökad bemanning i äldreomsorgen 5

65 Utöver ovanstående nationella initiativ kan även flertalet regionala styrdokument och initiativ kopplas till handlingsplanens innehåll, bland annat: Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i Örebro län 2016 Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska En god och jämlik hälsa i Örebro län Regionalt program för social välfärd Kommission för jämlik hälsa 6

66 Kommunernas övergripande sättningar kopplade till psykisk hälsa Nedanstående är en kort genomgång av respektive kommuns övergripande /nämnd som kan kopplas till främjande av goda livsvillkor och psykisk hälsa, vilka också tagits i beaktande i framtagandet av sättningar och handlingsplan: Askersund På övergripande nivå finns uttalade sättningar kring ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen, ökad upplevd trygghet samt nöjdhet med fritid och kultur hos kommuninnevånarna. Det ska finnas utrymme för lek och rekreation, brukarna inom äldreomsorg och hemtjänst ska känna sig nöjda. En av de indikatorer som följs upp årligen är befolkningens självskattade hälsa. Inom Barn- och utbildningsnämnden fokuseras det på en framgångsrik skolgång med delaktighet och inflytande i skolan, kommunen önskar också hålla nere barngruppernas storlek i förskolan. Även Socialnämnden har fokus på hög delaktighet, värdighetsgarantier och ett salutogent förhållningssätt i bemötande och ledarskap. Hallsberg Ett strategiskt område är en hållbar kommun utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna, där psykisk hälsa har återverkan i både social och ekonomisk hållbarhet. Kommunen ska arbeta aktivt för att få fler i arbete, invånarnas livskvalitet ska öka liksom den upplevda tryggheten. Kumla Ett annat strategiskt område är livslångt lärande, där bland annat hög skolnärvaro och gymnasiebehörighet lyfts fram som viktiga faktorer. Utifrån området allas inflytande ligger fokus på bra bemötande, liksom att information och dialog med boende och verksamma ska öka. Utifrån Kumlas strategiska områden återfinns möjlighet till aktivt deltagande för invånare, brukare och medarbetare. Kommunens representanter ska ge en god service och ett gott bemötande. All verksamhet ska arbeta förebyggande och ge en god vård, omsorg och stöd. Det livslånga lärandet är prioriterat, liksom ett brett och stimulerande utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Lekeberg En av kommunstyrelsen sättningar är goda förutsättningar för arbete. Vård och omsorgsnämnden lyfter ett tryggt åldrande, respektfullt bemötande och en trygg och god omsorg för alla utifrån behov. Indikatorer som besvär av ensamhet samt trivsel & nöjdhet inom äldreomsorg och särskilt boende följs årligen. Kultur och bildningsnämnden tar utgångspunkt i barn och ungas bästa, med trygghet och delaktighet i förskola och skola. Kommunen ska erbjuda en god och utvecklande lärmiljö som skapar förutsättningar för eleverna att kunskapsen. Det ska också finnas ett kvalitativt och levande kultur- och fritidsutbud. 7

67 Metod Framtagandet av handlingsplanen indelas i tre steg: 1. Behovsinventering 2. Analys 3. Framtagande av handlingsplan Inledningsvis involverades tjänstepersoner som varit aktiva under arbetet med PRIO-satsningen. Dessa påbörjade arbetet i respektive verksamhet. Länsdelsgruppen tillskapade sedan en arbetsgrupp med representation från följande verksamheter: Verksamhet Sydnärke folkhälsoteam Södra länsdelsgruppen Elevhälsa Funktionsstöd Verksamheten för funktionshinder Socialpsykiatriska enheten och vardagsstöd Socialpsykiatri/LSS Integration Primärvården Allmänpsykiatrisk öppenvård Beroendecentrums Öppenvård Psykiatri för barn och unga vuxna Opererande och onkologi, USÖ NSPH-nätverket i Örebro län Funktion Samordning Samverkansledare Enhetschef Områdeschef Områdeschef Enhetschef Enhetschef Integrationsstrateg Kurator Enhetschef Enhetschef Enhetschef Områdessamordnare Brukarrepresentant Arbetsgruppen har haft arbetsmöten i helgrupp och även arbetat i respektive verksamhet mellan mötena. För att komplettera arbetsgruppens perspektiv har ytterligare ett antal verksamheter tillfrågats i behovsinventeringen via befintliga forum, e-post eller telefon: Verksamhet Familjecentraler Ungdomsmottagningen RFSL Örebro Barn och famljeenheten Hemtjänst Äldreomsorg Funktion Samordnare, kurator Kurator, psykolog Kurator och handläggare Enhetschef Enhetschef Enhetschef Som ännu ett led i framtagandet av handlingsplanen har samordnare och ytterligare en representant från arbetsgruppen deltagit i de analysverkstäder som arrangerats av samordnarna på Region Örebro län. Arbetsgruppens förslag till handlingsplan och dess innehåll processas genom en workshop i augusti med både uppdragsgivare (Länsdelsgruppen) och utvecklingsstöd (arbetsgruppen) samt representanter från kompletterande verksamheter utfrån handlingsplanens inriktning. En kickoff för implementering av handlingsplanen riktad till en bredare grupp är planerad till november Behovsinventeringen och analysen har sin utgångspunkt i de av verksamheternas prioriterade behoven, med stöd av tillgänglig data som inhämtats bland annat från Kolada, NASP, Liv & hälsa ung samt Hälsa på lika villkor. 8

68 Avgränsningar För att undvika upprepningar är varje sättning endast kopplat till ett fokusområde, trots att de oftast sträcker sig över flera. Ytterligare en avgränsning är att insatserna under fokusområde ett och två skiljer sig så till vida att insatser i första området ses som mer generella och inte riktar sig mot en identifierad riskgrupp, medan gruppen för insatser under fokusområde två har en identifierad problematik på någon nivå. 9

69 Resultat Resultatet presenteras utifrån arbetsprocessens olika steg: 1. Behovsinventering 2. Analys 3. Framtagande av handlingsplan Behovsinventering och analys Behovsinventeringen har tagit utgångspunkt i de av verksamheterna identifierade behoven. (Vilka verksamheter som har fått möjlighet att bidra till inventeringen redogörs för under rubriken metod.) I nedanstående grafik synliggörs prioriterade pågående insatser samt utvecklingsområden utifrån respektive fokusområde. Utifrån behovsinventeringen har ett urval genomförts utifrån befintlig data samt verksamheternas prioriteringar. Huvuddragen i analysdiskussionen av de behov och utvecklingsområden som ligger till grund för sättningsarbetet för respektive fokusområde redovisas nedan i textform. Se även bilaga 1: Sammanställning av behovsinventering, samt bilaga 2: Statistisk underlag för analys. Fokusområde 1: Främjande och förebyggande insatser Skapa förutsättningar för en framgångsrik skolgång Främja ett tryggt föräldraskap Öka kunskap om/ förståelse för psykisk hälsa Informera om psykisk hälsa Främja goda levnadsvanor Erbjuda stöd och sysselsättning Hög skolnärvaro Generella föräldrautbildningar Uppväxtvillkorens avgörande betydelse Tillgängligt stöd- svårt att hitta rätt Livsstilsmottagning Dagcentraler/öppen verksamhet Jämställdhet Familjecentraler Neuropsykiatriska diagnoser Förskola/skola FaR Meningsfulla aktiviteter Stress Stärka relationen mellan föräldrar Kunskapsbaserade metoder Hemtjänst/äldreomsorg Skapa gruppbehandlingar Hälsofrämjande hembesök Disa-projektet Öka delaktigheten hos föräldrar Utbildning för att upptäcka psykisk ohälsa Hälsofrämjande samtal Praktiskt och aktivt stöd Näthat Sociologi och samhällesamspel psykisk ohälsa Stärka friskfaktorer i familjer HBTQ-frågor Kompetensutveckling vårdpersonal Den bästa effekten av förebyggande och främjande insatser uppnås innan ohälsa debuterat. En viktig aspekt i det förebyggande arbetet är att öka kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar för att motverka stigma och fördomar, dels hos befolkningen i stort men även specifikt för professionella som möter utsatta personer/grupper inom respektive verksamhet. Parallellt med detta behöver också kunskapen om hälsofrämjande faktorer i människors liv öka, som till exempel kopplingen mellan god fysisk hälsa och psykisk hälsa. En annan viktig aspekt är att öka möjligheten till delaktighet genom arbete, sysselsättning och andra sociala aktiviteter för samtliga grupper, men särskilt för nyanlända samt personer med funktionsnedsättning, aktivitetsersättning och sjukersättning. I detta arbete är civilsamhället av stor betydelse som komplement till övriga insatser. För barn och unga kan psykisk ohälsa utgöra ett hinder för att uppnå goda resultat i grundskolan. Det kan leda till svårigheter att bli antagen till och/eller fullfölja gymnasieutbildningen, vilket i sin tur gör det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Risken för arbetslöshet och utanförskap är överhängande. För att motverka detta behövs en väl utvecklad kedja, där barnet 10

70 utifrån ett livsloppsperspektiv får goda förutsättningar för psykisk hälsa genom Familjecentralens verksamheter samt via en hälsofrämjande förskola och skola. Barn och unga med psykosocial problematik eller psykisk ohälsa ska erbjudas och ges extra stöd för att klara kunskapsen i skolan. Mycket av det förebyggande och främjande arbetet pågår kontinuerligt inom befintlig verksamhet, som exempel kan nämnas familjecentraler, elevhälsa, pedagogisk verksamhet, socialpsykiatri, förebyggande hembesök etc. Även det frivilliga samarbetet mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting samt kommunerna i Syd (FINSAM) är en verksamhet som har stor betydelse i det förebyggande och främjande arbetet, och det ses som prioriterat att dessa verksamheter utvecklas och finns kvar. Fokusområde 2: Tillgängliga och tidiga insatser Erbjuda insatser på specialiserad nivå Aktivera och återföra hemmasittare Identifiera psykisk ohälsa på ett tidigt stadium Erbjuda stöd och ökad kompetens till vårdpersonal Erbjuda stödjande insater Missbruk Bakomliggande orsaker Underdiagnosticering Handledning till personal Barnteam Suicidprevention Multiprofessionellt angreppssätt/skolnärvaroteam Fånga in via BVC/MVC Första hjälpen till psykisk hälsa Uppsökande verksamhet äldre Självskadebeteende Aktivering i grupp Neuropsykistriska utredningarväntetid Handledning i bemötandefrågor Praktiskt och aktivt stöd till familjer Mest krävande patienter Hemmahämtning Oidentifierad smärta Rutiner och handlingsplan för VINR Följare av familjer Reell återhämtning, ej symtomlindring "Tidiga tecken" Information om tillgängligt stöd/rätt vårdnivå Hemma hos insatser Insatser utifrån identifierade behov, ej diagnos Kompetensutveckling vårdpersonal Gruppbehandlingar Identifiera och agera på ångest Preventivt arbete med de "lätt" psykiskt sjuka Inom vårdsystemet visar både enskilda och professionella på svårigheter med att hitta rätt stöd när det handlar om psykisk ohälsa. Det är avgörande att alla åldersgrupper får tillgång till rätt insatser i rätt tid, liksom att kunskapsbaserade insatser erbjuds i ett tidigt skede. För att kunna erbjuda tillgängliga och tidiga insatser behövs lättillgänglig information och stöd för egenvård/behandling anpassad efter olika gruppers behov. Det är också av yttersta vikt att kompetensen finns för att på ett tidigt stadium kunna identifiera psykisk ohälsa och agera på denna. Inom exempelvis äldreomsorg och somatisk vård felbehandlas eller underbehandlas äldre vid depressioner, vilket markant ökar risken för självmord. Detta är ett prioriterat område då gruppen äldre med psykisk ohälsa kommer att öka i och med att allt fler blir äldre. Personalens kompetens och bemötande är en nyckelfråga inom den individcentrerade psykiatrin. Verksamheten behöver ge utrymme för att tillvarata de allianser som skapas mellan vård- och omsorgsgivare och den enskilde. Personal bör ha tillgång till stöd, aktuell kunskap via kontinuerlig utbildning, handledning samt reflektionstid. För patienten har bemötandet från all personal inverkan, alltså är det inte bara behandlande personal som behöver dessa kunskaper. 11

71 Utifrån ovanstående är även tillgången till kompetent personal avgörande för att verksamheterna ska kunna ge patienterna och brukarna den vård och omsorg som de har behov av. Det finns i nuläget ett stort rekryteringsbehov då det råder brist på flera yrkeskategorier inom den specialiserade psykiatrin, dessutom har många anställda inom psykiatrisk verksamhet en relativt sett hög medelålder. För att säkerställa nutidens och framtidens kompetensförsörjning är ett strukturerat samarbete med universitet önskvärt. Nära kopplat till personalens kompetens och bemötande ligger värdegrundsarbete och grundsynen på gruppen. Inom socialpsykiatrin finns tankegångar om ett arbete som kännetecknas av betoning på gruppens livshistoria, livshändelser och aktuella sociala mekanismer. Personal som möter psykisk ohälsa liksom samhället som helhet behöver få en ökad förståelse för uppväxtvillkorens betydelse för psykisk ohälsa och hur dimensioner som sociologi och samhälle återverkar på den psykiska ohälsans ökning. Fokus behöver också flyttas från standardbedömningar av symptomlindring till att istället mäta den reella återhämtningen, liksom att insatser erbjuds utifrån identifierade behov och inte diagnos. Programmet Första hjälpen till psykisk hälsa har som sättning att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Målgruppen är personer som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, exempelvis självmordsbeteende, innan hen kan få professionell behandling. Utbildningen riktar sig till personer med människonära yrken, exempelvis personal inom socialtjänst, skola, handikapp- och äldreomsorg, ambulanspersonal och distriktssjuksköterskor med flera. En bred utbildningsinsats utifrån ett program som Första hjälpen till psykisk hälsa skulle kunna vara ett steg i att öka kompetensen kring bemötandet av psykisk ohälsa. För barn och unga (och även övriga grupper) med psykisk ohälsa finns behov av att utveckla ett multiprofessionellt angreppssätt, där flera aktörer samverkar för att kunna ta ett helhetsgrepp om bakomliggande orsaker till den psykiska ohälsa som yttrar sig som till exempel självskadebeteende och hemmasittare. Något som uppmärksammats mycket de senaste åren är de neuropsykiatriska diagnoserna (ADHD och autismspektrumtillstånd (AST)). Antalet personer som undersöks och diagnosticeras har ökat kraftigt de senaste decennierna, vilket resulterat i lång väntetid på Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen. Tidiga sociala insatser förbättrar möjligheterna till återhämtning och kan därmed minska ojämlikhet vad gäller människors psykiska hälsa. Tillgången till anpassade insatser, såsom personliga ombud, case managers och integrerade verksamheter behöver analyseras för att uppnå en jämlik social trygghet för personer med omfattande behov av stöd. Många verksamheter som till exempel socialtjänst, primärvård, kommunal psykiatri, äldreomsorg, habilitering och elevvård ger stöd till och behandlar psykiatriska patienter, ofta utan stöd från psykiatrin. Den psykiska ohälsan utgör för många ett stort hinder för att komma in på eller ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, inte minst gäller det gruppen unga vuxna. Detta får återverkningar även på ekonomisk trygghet. Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning står i regel långt från arbetsmarknaden och flera undersökningar gör gällande att det är den gruppen som är sysselsatta i lägst utsträckning. 12

72 Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Erbjuda stöd och information till anhöriga Föra en dialog i vården Öka graden av brukarinflytande Barn och unga som anhöriga SIP Barnkonventionen Anhöriga utan specifik diagnosgrupp Genomförandeplaner/ vårdplanering Brukarorganisation för unga Äldre - Anhörigvårdare Samverka med vårdnadshavare Interkulturellt samverkansråd Vuxna som anhöriga Delaktighetsmodell inom funktionshinderområdet Involvera brukarorganisationer för äldre Perspektivförskjutning från sjukdomsperspektiv till fokus på individens livshistoria Involvera brukarorganisationerna IP inom socialpsykiatrin ÄBIC Synen på brukare och patienter som en passiv mottagare för medicinsk och/eller social intervention behöver förändras. Vård och omsorg bör istället ses som en överenskommelse mellan den enskilde och utföraren. Generellt krävs en ökad dialog inom all vård och omsorg, exempelvis genom att vårdoch omsorgsgivare upprättar en samordnad individuell plan (SIP) för enskilda som har behov av insatser från flera huvudmän. Även dialogen med brukarorganisationerna behöver utvecklas, en generell princip bör vara att beslut som berör gruppen brukare inte ska fattas utan deras medverkan. För personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning är ett gott bemötande och möjligheten till delaktighet ofta en förutsättning för återhämtning och tillfrisknande. Ur delaktighet kan man härleda begreppet medskapande, som handlar en specifik kunskapssyn och ett förhållningssätt. Delaktighet kan finnas med i olika delar av en process, medan medskapandet sker i hela processen. I samband med att barnkonventionen blir lag aktualiseras frågeställningar kring barn och ungas rätt till självbestämmande gentemot vårdnadshavare utifrån hänsyn till barnets ålder och mognad. Anhöriga i alla åldrar behöver tillgång till information och stöd utifrån olika situationer; barn och unga som anhöriga till föräldrar med psykisk ohälsa/missbruk, vårdnadshavare, anhörigvårdare etc. 13

73 Fokusområde 4: Utsatta grupper Nyanlända HBTQ-personer Barn och unga Övriga utsatta Mottagande/boende Våldsutsatthet Som anhöriga vid missbruk/psykisk sjukdom Multiproblematik/sammansatta behov Språkträning i ett sammanhang Suicid Sociala fobier Personer med funktionsnedsättning & demens Suicid Könskorrigering Sexuellt utagerande Beroendeproblematik i kombination med psykisk ohälsa PTSD Minskad risktagning MSM Tvångsmässigt TV-spelande Personer utan sysselsättning och försörjning Slussning och vårdinfo HIV-info Trauma Unga som varken studerar eller arbetar Stöd/utbildning till gode män Asylsökande HBTQ-personer Ekonomiskt utsatta barn, vuxna och äldre Sexuell hälsa- Tvångsgifte, könsstympning, hedersrelaterat våld Hatbrott Äldre med oro, ängslan, ångest Arbete och aktiv fritid VINR VINR Ett av regeringens är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att uppnå detta behöver alla som drabbas av psykisk ohälsa tillgång till en jämlik, tillgänglig och god vård och omsorg. Några identifierade grupper som särskilt behöver uppmärksammas då de löper en högre risk för psykisk ohälsa är följande: Barn och unga som anhöriga till personer med psykisk ohälsa Unga som varken arbetar eller studerar Personer med andra former av funktionsnedsättning, exempelvis utvecklingsstörning Personer med samsjuklighet av beroendesjukdom och psykiatrisk/neuropsykiatrisk diagnos Nyanlända (med behov av specialistinsatser och traumabehandling) HBTQ-personer 14

74 Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Skapa ökade personella resurser Organisatoriska prioriteringar Hitta fungerande samverkansstrukturer Hitta fungerande rutiner Läkarbrist primärvården, akuttider, kontinuitet 1:a linjens psykiatri Barn-elevhälsoarbete Överföring mellan vårdenheter Mindre barngrupper förskola Mottagningsteamet Familjecentraler Strukturerat utvecklingsarbete utifrån LHU samt ELSA Väntetid BUP Mobil psykiatrimottagning Familjer med många insatser SIP- Meddix motverkar sitt syfte Stressad skolpersonal Psykiatrimottagning inom primärvården Förvaltningsöverskridande styrgrupper Slussning från Akuten/IVA till psykiatrin Elevhälsa Behandla lätt-medelsvår depression inom primärvården Unga med psykisk ohälsa Dialog med vårdgrannar Ungdomsmottagning Psykiatrisk äldremottagning Primärvård - ungdomsmottagning Synka behandlingsmetoder mellan olika professioner Starta gruppverksamhet preventivt arbete Inom neuropsykiatriska funktionshinder 65-års åldersgräns mellan äldreomsorg och socialpsykiatrin Överenskommelser på det sociala området för nyanlända Arbetet för att stärka den psykiska hälsan involverar många aktörer. En stor del av ansvaret finns reglerat i lagar och förordningar, men samverkan behöver utvecklas för att arbetet ska bli mer resurseffektivt för samhället i stort. Psykiatrins grupper kräver ofta samverkan och samordning mellan flera huvudmän då det finns behov av insatser från flera aktörer. Samverkan bör utgå från att skapa en kontinuitet i vårdkedjan med den enskilda individen i fokus. En väl fungerande vårdkedja kan resultera i minskad fragmentering för individen, ökad effektivitet, kortare väntetider och minskat glapp mellan olika vård- och stödinsatser. Det kan t.ex. handla om samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan sluten- och öppenvård samt mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, till exempel vid inoch utskrivning vid psykiatrisk sluten-vård. Likaså krävs att samverkan och ansvarsfördelningen fungerar mellan den specialiserade psykiatrin och primärvården, mellan allmänpsykiatrin och rättspsykiatrin samt i övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Inom de kommunala verksamheterna kan förvaltningsöverskridande styrgrupper motverka stuprörseffekter och suboptimering av resurserna. Dialog med vårdgrannar är således en huvudinriktning under fokusområde fem. En annan huvudinriktning är första linjens psykiatri och dess organisation, tillgänglighet samt resurser. Inom primärvården är läkaren ofta den första kontakten, och den som har ansvaret tills kurator (eller motsvarande) tar vid. Det råder läkarbrist inom primärvården, vilket bland annat resulterar i brist på akuttider och kontinuitet i patientkontakten. Det i sin tur kan bland annat leda till underdiagnostisering av psykisk ohälsa i de fall patienten söker för somatiska besvär. Patienter med lätt till måttlig ångest och depression ska enligt rekommendation i första hand behandlas med samtal. I nuläget finns inte den möjligheten inom primärvården, det finns för få samtalsresurser och väntetiden är lång. De som har råd kan vända sig till privata aktörer, vilket är ogynnsamt ur ett jämlikhetsperspektiv. Konsekvenserna blir att patienternas behov av psykosocial bedömning/behandling inte kan bemötas. Socialstyrelsen (2013) pekar också på förbättringsbehov av 15

75 bland annat rutiner för tidig upptäckt och diagnostisering av psykisk ohälsa, rutiner för suicidriskbedömning samt ökad tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling. Tidigare fanns en psykiatrimottagning särskilt för äldre, vilket saknas i nuläget. I Södra närsjukvårdsområdet finns heller inget sjukhus. Däremot finns det goda exempel på psykiatrimottagning inom primärvården att ta lärdom av. Möjligheterna att i samverkan mellan olika primärvårdsenheter tillskapa en gemensam psykiatrimottagning, till exempel i form av ett mobilt psykiatriteam/psykosocialt team, bör undersökas och diskuteras vidare. Önskvärt är också att teamet utvecklar det preventiva arbetet med livsstilsfaktorer som t.ex. sömn och stress. Andra utvecklingsområden som identifierats är geografiska avstånd som påverkar tillgängligheten till ungdomsmottagning samt resurser för familjecentraler och elevhälsa för att möta upp de faktiska behoven. Det finns även utvecklingspotential i att strukturerat tillvarata resultat från folkhälsoenkäter och övriga statistiska underlag som exempelvis Liv och hälsa ung, Hälsa på lika villkor samt elevhälsodatabasen ELSA, och låta detta fungera som utgångspunkten i utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa. 16

76 Målsättningar och aktiviteter Nedan redovisas de långsiktiga som utifrån ovanstående behovsinventering och analys har utformats under framtagandet av handlingsplanen. Därefter följer en redovisning av de kortsiktiga och aktiviteter som kopplats till de långsiktiga en i tabellform. Långsiktiga Utifrån respektive fokusområde är följande långsiktiga framtagna: 1. Förebyggande och främjande arbete Främja en god psykisk hälsa och goda skolresultat för barn och unga Öka möjligheten till delaktighet och meningsfull tillvaro Öka kunskap och medvetenhet om psykisk hälsa/ohälsa 2. Tillgängliga tidiga insatser Identifiera, bemöt och agera på psykisk ohälsa på tidigt stadium Utveckla det individcentrerade arbetssättet Utveckla insatser på specialiserad nivå 3. Delaktighet och rättigheter Främja dialog och ge förutsättningar för medskapande till deltagare, brukare, patienter och anhöriga. 4. Utsatta grupper Verka för en jämlik fördelning av hälsa genom att rikta insatser till utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation Förbättra förutsättningar för att stärka psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa Samverka kring psykisk hälsa i länsdelen Kortsiktiga och aktiviteter Kopplat till ovanstående långsiktiga fokuseras arbetet inledningsvis på följande kortsiktiga och genomförandet av aktiviteter i syfte att uppnå dessa (se matriser nedan). En del av aktiviteterna är markerade med stjärnor. Dessa aktiviteter samlas i en av tre huvudaktiviteter för år 2017, som ligger under fokusområde 5. * Aktiviteter markerade med en stjärna ingår i huvudaktivitet 1: Framtagande av en samordnad kompetensutvecklingsplan inom psykisk hälsa för länsdelen ** Aktiviteter markerade med två stjärnor ingår i huvudaktivitet 2: Fördjupad analys av ett antal identifierade behov och utvecklingsområden *** Aktiviteter markerade med tre stjärnor ingår i huvudaktivitet 3: Genomför en översyn av befintliga överenskommelser, rutiner och handlingsplaner 17

77 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Långsiktiga Kortsiktiga Indikator för uppföljning Främja en god psykisk Stärka hälsa och goda föräldraskapsstödet skolresultat för barn via familjecentralernas och unga verksamhet Öka möjligheten till delaktighet och en meningsfull tillvaro Stärka en framgångsrik skolgång Främja en god psykosocial arbetsmiljö i skolan Erbjud meningsfull sysselsättning via arbete och/eller andra sociala aktiviteter Elever med tillit till föräldrar (LHU) Deltagande i föräldrastöd i grupp (barnhälsovårdens årsrapport) Slutrapport från fördjupad analys Andel elever som uppnår kunskapsen i åk 9 (Kolada) Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport från fördjupad analys Skoltrivsel (LHU, ELSA) Upplevd trygghet i skolan (LHU) Genomförd genomlysning och uppföljning av ev. förändring Aktiviteter 2017 Verka för att samtliga kommuner i Sydnärke har en familjecentral enligt definition i den nationella strategin för föräldrastöd Implementera självreflektionsinstrument från FFFF för kontinuerlig kvalitetsutveckling på Familjecentralerna ** Inventering av de föräldrastödsprogram som erbjuds i Sydnärke, undersök möjlighet till samverkan över kommungränser kring dessa ** Ta fram en strategi för hög skolnärvaro på lokal nivå ** Utreda behov av extra stöd till barn och unga med psykosocial problematik/psykisk ohälsa för att klara kunskapsen ** Se över och utveckla arbete med likabehandlings- och trygghetsplaner Utveckla kompetensnivån kring livskunskap och psykisk hälsa inom skolan Tillgängliggöra dagcentraler/öppna verksamheter för grupper som äldre, personer med fysisk/psykisk funktionsnedsättning 18

78 Öka kunskap och medvetenhet om psykisk hälsa Genomföra en kompetenshöjande insats kring psykisk hälsa inom regionens och kommunernas verksamheter Uppföljning av beslut Slutrapport från fördjupad analys Antal kommuner som arbetar utifrån samverkansmodellen Seniorkraft Uppföljning via kompetensutvecklings plan Permanenta Mottagningsteamets verksamhet som nu finansieras på 2-årsbas via FINSAM **Utveckla arbetet med att säkerställa meningsfulla aktiviteter och stimulering för brukare inom kommunal verksamhet i samverkan med civilsamhället Sprida och implementera samverkansmodellen Seniorkraft i Sydnärkes kommuner * Ta fram en kompetensutvecklings plan för psykisk hälsa för berörda parter 19

79 Fokusområde 2: Tillgängliga och tidiga insatser Långsiktiga Kortsiktiga Indikator för uppföljning Identifiera, bemöt och agera på psykisk ohälsa i tidigt stadium Utveckla personalens kompetens och bemötande inom området psykisk hälsa/ohälsa Erbjud stöd, handledning och kompetensutveckling till personal som möter psykisk ohälsa Genomförd översyn av överenskommelser etc Uppföljning via kompetensutvecklings plan Uppföljning via kompetensutvecklings plan Uppföljning via kompetensutvecklings plan Uppföljning via kompetensutvecklings plan Slutrapport fördjupad analys Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport fördjupad analys Aktiviteter 2017 *** Säkerställ efterlevnad av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (reviderad version 2016) via Rådet för medicinsk kunskapsstyrning * Ta fram flerårig utbildningsplan för spridning av Första hjälpen till psykisk hälsa samt påbörja instruktörsutbildning * Ta fram en kompetensutvecklingspl an för psykisk ohälsa för berörda parter * Webbutbildning i palliativ vård i länsdelen * Kompetensutv. kring psykisk hälsa för LSSpersonal ** Systematiskt arbete med utredning av demens/psykisk ohälsa för personer med utvecklingsstörning enligt Tidiga tecken ** Skapa rutiner för hur personal inom LSS och äldreomsorg kan få handledning från personal inom socialpsykiatri eller allmänpsykiatrisk öppenvård ** Utveckla nyttjandet av elevhälsans kompetens inom neuropsykiatriska diagnoser som stöd, handledning och kompetensutveckling för skolans verksamheter 20

80 Tillgodose behov av bedömning och utredning inom barnoch ungdomspsykiatrin Väntetider inom barn och ungdomspsykiatrin (SKL, väntetider i vården) Slutrapport från genomfört projekt Genomför projektplan (extern) för att skapa möjligheter att arbeta bort väntetider för neuropsykiatrisk utredning vid Psykiatrin Barn och unga vuxna Utveckla det individcentrerade arbetssättet Utveckla insatser på specialiserad nivå Stärka samverkan kring suicidpreventivt arbete Utveckla information, rådgivning och slussning till rätt vårdnivå Ökad samverkan mellan den somatiska vården och psykiatrin Utgå från evidens och kunskapsbaserade behandlingsmetoder Utveckla behandling av självskadebeteende, Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport från fördjupad analys Genomförd översyn av överenskommelser etc Slutrapport från fördjupad analys Genomförd översyn av överenskommelser etc Genomförd översyn av överenskommelser etc Suicidstatistik (NASP/Socialstyrelsen) ** Planera för implementering av Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i länsdelen i samverkan med ansvarig inom Region Örebro län ** Undersök möjligheten till en koordinerad ingång för personer med psykisk ohälsa *** Se över rutiner för överföring mellan vårdenheter ** Utveckla dialog mellan vårdgrannar, till exempel genom stafetten *** Se över efterlevnad av rutin för Integrerad psykiatri (IP) till personer med psykisk funktionsnedsättning *** Se över implementering av nationella riktlinjer för missbruk och beroende med särskilt fokus på samverkan mellan beroendecentrum och socialtjänsten inom kommunen för personer med samsjuklighet (missbruk och psykisk ohälsa). ** Undersök möjligheten att utveckla DBT-enheter i länet 21

81 suicidalt beteende samt PTSD och trauma Samverka för att motverka allvarlig psykisk ohälsa och utanförskap Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport från fördjupad analys Unga som varken arbetar eller studerar (Kolada) Lokal frånvarostatistik över hemmasittare Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport från fördjupad analys ** Implementera strukturerad suicidriskbedömning bland vårdpersonal samt tillse att det finns kontaktpersoner inom kommunen för hänvisning vid behov av socialt stöd. ** Tillskapa multiprofessionella team för hemmasittare med fokus på bakomliggande orsaker ** Undersöka möjligheter och förutsättningar för ett (mobilt?) mottagningsteam inom primärvården i Sydnärke ** Se över kompetensbehov och kompetensförsörjning av psykiatrisjuksköterska, psykiatriarbetsterapeut, demenssjuksköterska/ demensteam 22

82 Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Långsiktiga Kortsiktiga Indikator för uppföljning Främja dialog och ge Utveckla arbetet med förutsättningar för vård- och medskapande till omsorgsplanering i deltagare, brukare, dialog med den patienter och anhöriga enskilda samt med anhöriga atistik Antal genomförda SIP:ar via Meddix/Life care Aktiviteter 2017 ** Förenkla och utöka användningen av SIP genom utbildning och införande av nytt system (Life care) Kompetensutveckling för berörd personal för att stärka individens delaktighet Förenkla och anpassa för medskapande och reellt inflytande från brukarorganisationer Slutrapport från fördjupad analys Uppföljning via kompetensutvecklings plan Genomförd aktivitet Uppföljning via kompetensutvecklings plan Genomförd översyn av överenskommelser etc Slutrapport från fördjupad analys * Utbildning i Delaktighetsmodellen och implementering av arbetssättet inom LSS, äldreomsorg och SoL Folkhälsokonferens i länsdelen som kompetensutveckling för berörd personal om barns rättigheter utifrån Barnkonventionen som lag/psykisk hälsa * Se över utbildningsbehov och ta fram en utbildningsplan för BBIC/IBIC/ÄBIC *** Se över implementering av överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län, NSPH avseende samarbete personer med psykiska funktionsnedsättningar ** Utveckla samverkan mellan anhörigkonsulenternas nätverk och primärvården för att sprida lättillgänglig information om brukarföreningar till brukare och anhöriga 23

83 Fokusområde 4: Utsatta grupper Långsiktiga Kortsiktiga Indikator för uppföljning Aktiviteter 2017 Verka för en jämlik fördelning av hälsa genom att rikta insatser till utsatta grupper Utveckla stöd till barn och unga som anhöriga till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk Slutrapport BUSAprojektet 2017 Utveckla ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt genom att ansluta till BUSA-projektet, så att barn med risk att fara illa snabbt identifieras Verka för meningsfull sysselsättning (fritid, arbete, studier och övriga aktiviteter) och språkträning i ett socialt sammanhang för nyanlända i alla åldrar. Stärka den psykiska hälsan hos HBTQpersoner Arbeta strukturerat med våld i nära relationer (VINR)/hedersrelaterat våld och förtryck Uppföljning via kompetensutvecklingsplan Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport Flyktingguider Slutrapport fördjupad analys Uppföljning via kompetensutvecklingsplan Uppföljning via kompetensutvecklingsplan Genomförd översyn och får adekvat stöd. * Kompetensutveckling för berörd personal om barn som anhöriga ** Utveckla arbetssätt utifrån Beardslee's familjeintervention i länsdelen* Implementera projektet Flyktingguider i Sydnärke i ordinarie verksamhet ** Utveckla samverkan med Ölif i integrationsfrågor * Utbildning i HBTQfrågor i länsdelen genom. Kopplat till pågående arbete inom Region Örebro län. Webbutbildning, diplomering och certifiering, genomförs av RFSL * Utbilda socialtjänst i FREDA - standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot VINR. Genomförs i samverkan med Länsstyrelsen Översyn av aktuella handlingsplaner kring VINR inom berörda verksamheter 24

84 Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisation Långsiktiga Förbättra förutsättningar för att stärka psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa Samverka kring psykisk hälsa i länsdelen Kortsiktiga Indikator för uppföljning Aktiviteter 2017 Ta ett samlat grepp kring kompetensutveckling i länsdelen Utred utvecklingsmöjligheter inom området psykisk hälsa i länsdelen Säkerställa giltighet, kännedom och efterlevnad av befintliga överenskommelser. Tillskapa en samverkansstruktur för berörda aktörer i Sydnärke. Framtagen kompetensutvecklingsplan Genomförd fördjupad analys, med slutrapport inkl. uppföljning av tillgänglig statistik kring psykisk hälsa Genomförd översyn a överenskommelse etc Tillskapad och fungerande samverkansstruktur Framtagande av en samordnad kompetensutvecklingsplan inom psykisk hälsa för länsdelen (Utifrån samtliga ovanstående aktiviteter markerade med *) Fördjupad analys av ett antal identifierade behov och utvecklingsområden (Utifrån samtliga ovanstående aktiviteter markerade med **) Genomför en översyn av befintliga överenskommelser, rutiner och handlingsplaner (Utifrån samtliga ovanstående aktiviteter markerade med ***) Formerna för samverkan samt ansvariga aktörer utöver länsdelsgruppen diskuteras under planerad kick-off i november Syftet med samverkansstrukturen är primärt genomförande, uppföljning och utveckling av handlingsplanen för psykisk hälsa 25

85 Uppföljning SKL ansvarar för uppföljning av överenskommelsen via en sammanställning av huvudmännens arbete på länsnivå avseende användning av medel, analys av lokala behov, handlingsplaner på kort och lång sikt och indikatorer för att mäta utveckling. Denna rapporteras till socialdepartementet senast den 31 jan I Sydnärke är det Länsdelsgruppen som ansvarar för implementering, genomförande och uppföljning av handlingsplanen. Som ett första steg anordnas en kickoff i november 2016 i syfte att presentera och förankra handlingsplanen för psykisk hälsa i Sydnärke på bred front, och gemensamt processa hur handlingsplanen ska omsättas till verklighet. Kickoffen syftar också till att inspirera och motivera förtroendevalda, tjänstepersoner och verksamhetsnära inför kommande arbete med att främja och öka den psykiska hälsan i Sydnärke. Arbetet med handlingsplanen ses som en process enligt SKL:s styrsnurra för utveckling och förbättring, där framtagandet av handlingsplanen ingår i den första delen: 26

86 Ordlista och förklaringar Här följer en ordlista med definitioner och förklaringar av olika förkortningar, begrepp och arbetsmetoder: APÖ Barnkonventionen BBIC Beardslees BUSA BVC DBT Delaktighetsmodellen Disa-projektet ELSA FaR FFFF FINSAM FREDA Första hjälpen HBTQ IBIC IP IVA Kolada LHU LSS MHV MVC NASP NR NSPH PTSD Seniorkraft SIP SKL VINR ÄBIC ÖK ÖLIF Allmänpsykiatrisk öppenvård Bestämmelser om barns rättigheter Barnets behov i centrum Preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk sjukdom Barn och Unga Som Anhöriga projekt finansierat av Folkhälsomyndigheten för att samordna ett utvecklingsarbete för stöd till barn och unga i familjer med missbruk och psykisk ohälsa i Örebro län. Barnavårdscentral Dialektisk beteendeterapi Arbetssätt som stärker brukarens egenmakt och främjar en jämlik dialog Din inre styrka aktiveras, metod för flickor i åttonde klass med syfte att konkret bryta negativa beteendemönster Elevhälsodatabas Fysisk aktivitet på recept Föreningen För Familjecentralers Främjande Finansiell samordning Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Första hjälpen till psykisk hälsa, utbildningsprogram avsett för allmänheten Samlingsnamn homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera uttryck och andra identiteter Individens behov i centrum Integrerad psykiatri, behandlingsprogram för personer med svåra och kroniska psykiatriska sjukdomar Intensivvårdsavdelning Kommun- och landstingsdatabasen Enkätundersökningen Liv och hälsa ung som genomförs bland unga i åk 7, åk 9 samt år 2 på gymnasiet. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Mödrahälsovård Mödravårdscentral Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Nationella riktlinjer Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Posttraumatiskt stressyndrom Samverkansmodell för att stärka äldres hälsa och förlänga den tredje åldern Samordnad individuell planering Sveriges kommuner och landsting Våld i nära relationer Äldres behov i centrum Överenskommelse Örebro läns idrottsförbund 27

87 Referenser Socialdepartementet 2012, PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Socialstyrelsen 2013, Nationell utvärdering av vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Socialstyrelsen 2015, Nationell brukarundersökning; vad tycker de äldre om äldreomsorgen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2012, En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa inom Sveriges kommuner och landsting, kongressperioden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Öppna jämförelser beroende och missbruk 2015 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2015 Hemsidor SKL : SKL : skommelsen_2016.pdf Bilagor Se bifogade bilagor enligt nedan: 1. Sammanställning av behovsinventering (Excel) 2. Statistiskt underlag för analys (Pdf) 3. Underlag från inmatningsverktyget (Pdf) 28

88

89 Handlingsplan för 2017 inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och Region Örebro Län Handlingsplanen görs av Region Örebro och kommunerna i Örebro län. handlingsplanen ska göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Behovsinventeringen och analysen kommer att ligga till grund för den lokala handlingsplanen som utformas i länsdelarna. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av den regionala handlingsplanen. Handlingsplan för 2017 framställs under år 2016, då arbetet genomförs genom process är det viktigt att revidera handlingsplanen årligen. Ansvarig för utvärderingen västra länsdelens arbetsgrupp för psykisk hälsa. Inga krav på politiska beslut krävs enligt Sveriges kommuner och landsting [SKL], det kommer inte heller komma inkrävas undertecknade handlingar. Om och var beslut tagits kommer inte efterfrågas i redovisningen till SKL, det ligger på samverkande kommuner att besluta om. Fördelning av medel 2016: Region Örebro län, , 62 kr. Degerfors, kr, Laxå, kr, Karlskoga, kr. Beräknad total kostnad för västra länsdelen 2017 utifrån handlingsplanen kr. Strukturen för arbetet: - Behovsinventering - Tematisk analys - Lokal- och Regional Handlingsplan

90 Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom och budget. Uppföljning om samverkansforum skapats. Uppföljning om kännedom ökat. Uppföljning om rutin och samverkansdokument tagits fram. Uppföljning av Samordning för att skapa en lokal samverkansorganisa tion, en person [700 TKR] Utbildningsinsats (inkl. lokal och förtäring): [500 TKR] Tryckkostnader: [50 TKR] Kostnad tydliggörs ytterligare när samverkan visat på behov inom verksamhet. Exempelvis personalkostnad. 2 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 4: Utsatta grupper Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Barn och unga 0-18 Att tillgodose barn och ungas enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess gällande första linjens psykiatri. Utveckla den lokala samverkansorganisatione n och samsyn i västra länsdelen, för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar inom första linjens psykiatri, med barnets bästa i fokus. Skapa ett lokalt samverkansforum i västra länsdelen, samt vid behov kommunspecifika möten med regionalt, kommunalt och brukarperspektiv. Medvetenhet och kännedom om varandras uppdrag och lagstiftning. Utveckla lokal rutin för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få rätt hjälp. Följa statistik från elevhälsosamtalen (ELSA), frågor kring psykisk ohälsa över tid. Mätbara indikatorer kopplat till aktiviteterna se uppföljning. Skapa former för informationsspridning om samverkan, samt var man kan vända sig (implementering, återkoppling).

91 genomförd utbildningsinsats. Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom och budget. Det utvecklas i 2018 års handlingsplan. Samordning för att skapa en lokal samverkansorganisa tion, en person [700 TKR] Utbildningsinsats (inkl. lokal och förtäring): [500 TKR] 3 Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Gemensamma utbildningsinsatser i form av workshop om exempelvis barnkonventionen tema barnets bästa, suicid, eller psykisk hälsa för personal inom region, kommun samt brukarorganisationer. Detta för att skapa samsyn, delat ägarskap vilket är grunden för samverkan och samhandling. Ta fram ett samverkansdokument och överenskommelser för att tydliggöra uppdrag, organisation och m.m. Vuxna Att tillgodose den vuxnes enskilda behov av hälsooch sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. Utveckla den lokala samverkansorganisatione n och samsyn i västra länsdelen, för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar med vuxna i fokus för både ledning/styrning och verksamhet. Skapa ett lokalt samverkansforum i västra länsdelen, samt vid behov kommunspecifika möten med regionalt, kommunalt och brukarperspektiv. Medvetenhet och kännedom om varandras uppdrag och lagstiftning. Hälsa på lika villkor? Brukarundersökning via psykiatrin, till patient och anhörig. Utveckla lokal rutin för att

92 4 Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 vuxna med någon form av indikerat problem snabbt ska få rätt hjälp. Uppföljning om samverkansforum skapats. Tryckkostnader: [50 TKR] Skapa former för informationsspridning om samverkan, samt var man kan vända sig (implementering, återkoppling). Uppföljning om kännedom ökat. Uppföljning om rutin och samverkansdokument tagits fram. Kostnad tydliggörs ytterligare när samverkan visat på behov inom verksamhet. Exempelvis personalkostnad. Det utvecklas i 2018 års handlingsplan. Ta fram ett samverkansdokument och överenskommelser för att tydliggöra uppdrag, organisation och m.m. Uppföljning av genomförd utbildningsinsats. Äldre 65+ Att tillgodose den äldres enskilda behov av hälsooch sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. Implementera och följa befintlig handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Se i handlingsplan.

93 5 Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Nyanlända Omfattas av ovanstående arbete. Ev. Övriga grupper Omfattas av ovanstående arbete.

94 Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Ingår i uppskattade kostnader för fokusområde 1, 2 och 4. 6 Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Barn och unga Att skapa förutsättningar för ett självklart och tydligt samarbete med länets brukarorganisationer. Involvera befintliga intresseorganisationer och ungdomsråd i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Exempelvis ungdomsrådet Ung Kung. Vuxna Involvera befintliga brukarorganisationer i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Äldre Nyanlända Ev. Övriga grupper

95 Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom och budget. Ingår i uppskattade kostnader för fokusområde 1, 2 och 4. 7 Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målgrupp Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Barn och unga Vuxna Äldre Stärka det lokala samarbetet mellan Region Örebro län och kommuner, genom ledning och styrning samt skapa en sammanhållen vårdprocess. Ta fram en skriftlig lokal samverkansöverenskom melse med tydlig ansvarsfördelning, mellan Region Örebro län samt kommuner gällande perioden Utveckla den lokala samverkansorganisatione n och samsyn i västra länsdelen, för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar med vuxna i fokus för både ledning/styrning och verksamhet. Skapa förutsättningar för att samverkansorganisation bildas samt ge uppdraget att ta fram ett samverkansdokument samt överenskommelse samt föreslagna aktiviteter genomförs. Inga specifika indikatorer inom detta fokusområde. Det innefattas inom de övriga.

96

97 Slutlig version Lokal handlingsplan inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan Örebro kommun och Region Örebro Län En gemensam handlingsplan görs av Region Örebro län och kommunerna i Örebro län. Handlingsplanen ska göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. En behovsinventering och analys ligger till grund för den lokala handlingsplanen som utformats i länsdel Örebro. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av den regionala handlingsplanen. Handlingsplanen utgår från grupperna barn och unga, vuxna, äldre, nyanlända och andra utsatta grupper. Fokusområden som ingår är: Länsdel Örebro: Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga tidiga insatser Utsatta grupper Enskildas delaktighet och rättigheter Ledning, styrning och organisation.

98 Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Plan för partnerskapsarbetet Delår och helår Årligen Trygghetsskapande arbete för 2016, samt kostnaden för 4 personal ca 2 milj. (Kommunen finansierar, klart för 3 år) Socialtjänstverksam het i Vivalla 8 miljoner. (Kommunen finansierar, klart för 3 år) Utredning (nytt uppdrag, ordinarie budgetram, i samverkan 2 Målgrupp: Barn och unga Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Förebygga nde och främjande arbete Minska utanförskapet och risk för ohälsa i de utsatta områdena. Målsättningarna för partnerskapsarbetet ska uppfyllas. 1. Skapa förutsättningar för barn och unga att nå en i skolan. 2. Skapa förutsättningar för en attraktiv och trygg stadsdel. 3. Skapa förutsättningar för medborgarna kring utbildning, arbete och integration i det svenska samhället Pågående riktade insatser inom partnerskapsarbetet i fem utsatta områden. Indikatorer från partnerskapsarbetet Måluppfyllelse i skolan Etablera samverkan och fånga upp medborgarnas behov av insatser i tidigt skede i nära samverkan med civila samhället och olika myndigheter. Utveckla socialtjänstverksamhet lokaliserad i Vivalla, i samverkan med förskola och skola, familjecentral, kulturoch fritidsförvaltningen, polis och andra intressenter Se socialtjänstens utvärderingsschema för filial i Vivalla. Främja upplevelsen av psykisk hälsa samt minska antal försök till suicid bland barn och unga. Utbildade instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa barn/unga från både kommun och Region Örebro län under Framtagen plan för Utreda om instruktörer ska utbildas i första hjälpen till psykisk hälsa barn/unga, (för att i sin tur utbilda medarbetare) samt eventuellt Utredning genomförd Plan för breddutbildning framtagen

99 Årligen Årligen kommun och region) Vid genomförande: Instruktörsutbildnin g kr/pers + hotell, resa. (Ca kr/pers) Kostnad för material vid kaskadutbildning ca 400kr/pers (Utbildningskostna d kräver nya pengar) / år från Barn- och utbildning. (finansiering klar) Utredning kr (pågående uppdrag, ordinarie budgetramar) 3 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 breddutbildning. genomförande Vid genomförande 2017: Antal utbildade instruktörer samt antalet utbildade medarbetare Främja psykisk hälsa hos flickor Aktiviteten Bara Dansa riktad till flickor på högstadiet och gymnasiet som upplever lättare psykisk ohälsa. Samverkan mellan Örebro kommun och Region Örebro län samt Örebro universitet. Antal deltagare, uppföljning av effekt enligt framtagen plan. Utökning och utveckling av familjecentraler Kartläggning och utredning av behov gällande utveckling, placering, samverkan kommun och närsjukvård Utreda förutsättningarna för ny familjecentral Utveckla och förfina familjecentralernas arbete Slutförd kartläggning och utredning 2018

100 Resultat besöksenkäter Ordinarie verksamhetsutveckl ing inom befintlig budgetram Utveckling kr (nytt uppdrag, ordinarie budgetramar i kommunen, regionens finansiering?) Gemensam kostnad för samtliga grupper Utredning kr (pågående uppdrag, ordinarie budgetramar i kommunen) 4 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Tillgängliga och tidiga insatser Information om tidiga och öppna insatser ska vara lättillgänglig. Påbörja arbetet med att utveckla anpassad information på webben 2017 och se över möjligheten till tryckt/utskrivet material. Utveckla lättläst information och sökvägar på webben för att göra den tillgänglig. Även tryckt/utskrivet material bör finnas inom kommunen och regionen. Arbetet ska ske i samverkan med brukarföreningar Besöksstatistik på webben t ex 1177, UMO, kommun och region Kompletteras med ex webbformulär ang nöjdhet, hittade du det du sökte? Utökning och utveckling av familjecentraler. (Finns även under förebyggande insatser) Kartläggning och utredning av behov gällande utveckling, placering och samverkan kommun och närsjukvård Utreda förutsättningarna för ny familjecentral. Utveckla och förfina familjecentralernas arbete. Resultat besöksenkäter

101 Årshjul Budget för CFS (pågående uppdrag, ordinarie budgetram i kommunen) Utveckling (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län Utredning (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun 5 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Utsatta grupper specialisera de insatser Ge adekvat stöd till barn och unga som själva har eller vars närstående har svår sjukdom, funktionsnedsättning eller social problematik (som inte kan tillgodoses av en aktör). Utveckla arbetsmodeller och samverkan för stöd, behandling och insatser för gruppen. Vidareutveckla och förfina samverkansformer SAMBA/ CFS, centrum för samverkansstöd, Örebro kommun Antal förfrågningar om stöd i samverkansprocessen och antal genomförda Sambaprocesser i Centrum för samverkansstöd. Vidareutveckla arbetet med SIP Antal individer som fått en SIP. Individens upplevelse av nytta med SIP. Exempelvis genom SIP-kollen eller annan modell för uppföljning. Utreda hur behoven hos familjer med komplex problematik ska hanteras och mötas samordnat inom kommunens olika verksamheter. (Särskilt till familjer med både funktionsnedsättning och behov av struktur och stöd i föräldraskapet med omfattande behov över tid. ) Utredning genomförd

102 Utveckling (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län Planering (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun Budget för CFS (pågående uppdrag, ordinarie budgetram i kommunen) 6 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Enskildas delaktighet och rättigheter Barnet/ den unge ska aktivt göras delaktiga och deras åsikter ska efterfrågas och beaktas i alla frågor som rör dem själva. Framtagen och testad modell för att mäta barn och ungas delaktighet i planering och åtgärder. Pröva SIP-kollen el annan modell för uppföljning av delaktighet vid genomförandet av mötet. Resultat från SIPkollen eller annan modell Ledning och styrning organisatio n Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer. Plan framtagen 2017 för att förskola/skola ska använda gemensamma verksamhetssystemet för SIP. Ta fram plan för att skolan ska använda verksamhetssystemet för SIP. Plan upprättad för införande Centrum för samverkansstöd CFS ska ge kunskapsstöd som främjar samverkan och erbjuda utbildningsinsatser och metodstöd inom samverkan och SIP. Antal utbildningstillfällen, antal personer som deltagit i utbildningsinsatserna.

103 Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Årligen Årligen Årshjul Utredning (nytt uppdrag, ordinarie budgetram, i samverkan kommun och region) Vid genomförande: Instruktörsutbildnin g kr/pers + hotell, resa. (Ca kr/pers) Kostnad för material vid kaskadutbildning ca 400kr/pers (Utbildningen kräver nya pengar) Ordinarie verksamhetsutveckl ing inom budgetram) regionen Ordinarie verksamhetsutveckl ing inom budgetram) Kommun 7 Målgrupp: Vuxna Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Främjande och förebyggan de Ökad kompetens och handlingsberedskap hos personal inom kommun och region för att möta psykisk ohälsa. Utbildade instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa vuxna från både kommun och Region Örebro län under Framtagen plan för breddutbildning. Utreda om instruktörer ska utbildas i första hjälpen till psykisk hälsa vuxna, (för att i sin tur utbilda medarbetare) samt eventuellt genomförande Utredning genomförd Plan för breddutbildning framtagen Vid genomförande 2017: Antal utbildade instruktörer samt antalet utbildade medarbetare Den somatiska överdödligheten hos personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning ska minska. FaR och rådgivning om hälsosamma levnadsvanor ska alltid beaktas i samband med behandling och vid uppföljning av insatser. Utveckla arbetet med levnadsvanor och FaR Fysisk aktivitet på recept för personer med psykiskt funktionshinder Säkerställa att frågor om levnadsvanor ingår i individens planering med Följa statistik genom för FaR och andra lämpliga KVÅ-koder ev levnadsvanor Innehåll genomförandeplaner

104 Årligen Utredning kostnad (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Region Örebro län Utbildning för Arbetskonsulenter och Instruktörer 10 pers /per person (nytt uppdrag, finansieras inom ordinarie budgetram.) Kommunen Utredning (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommunen Utveckling Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 tanke på samsjuklighet. Modell för samverkan mellan habilitering, somatisk- och psykiatrisk vård framtagen. Utreda hur konsultativt samarbete mellan habilitering, somatisk- och psykiatrisk vård kan förbättras. Utredning genomförd, Ökad möjlighet till sysselsättning för personer med kombinationer av somatisk, psykisk och social problematik Blivande arbetsplatsen är förberedd med kunskap och förhållningssätt för att ta emot personer ur gruppen. Utbilda arbetskonsulenter och instruktörer Antal arbetsplatser som får kunskap och stöd Tillgängliga och tidiga insatser Erbjuda öppet intag till personer med risk- och missbruksproblem. Information om tidiga och/eller öppna insatser Utredning och avtal klart 2017 kring öppet intag vid missbruksproblem. Påbörja arbetet med att utveckla anpassad Utredning kring möjligheter till öppet intag vid missbruksproblem. Utveckla lättläst information och sökvägar på webben för Besöksstatistik på webbsidor, 1177 mfl

105 Årligen (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram för kommunen) Kommun och Region Örebro län Utredning (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Regionen (Primärvård) 1000 kr* 50 medarbetare (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommunen Uppföljning (Nytt uppdrag, inom ordinarie budgetram) 9 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 ska vara lättillgänglig. och finnas såväl digitalt som i tryckt format information på webben 2017 och se över möjligheten till tryckt/utskrivet material. att göra den tillgänglig. Även tryckta broschyrer bör finnas inom kommunen som regionen. Arbetet ska ske i samverkan med brukarföreningar Kompletteras med ex webbformulär ang nöjdhet, hittade du det du sökte? Minska risken för långtidssjukskrivning pga psykisk ohälsa Kartläggning av behov gällande tillgång till behandling/samtal genomförd under Översyn av om nuvarande tillgång till behandling/samtal i primärvård överensstämmer med behov hos sjukskrivna pga psykisk ohälsa. Väntetid från första kontakt till påbörjad behandling/samtal. Förbättrat stöd för att behålla och/eller återgå till sysselsättning Utbildning av medarbetare för att ge kunskap om verkningsfullt stöd. Antal utbildade Uppföljning av rehab.koordinatorernas uppdrag (Regionen) Uppföljning genomförd

106 Regionen Utveckling (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommunen och Region Örebro län Utbildning (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommunen och Regionen Årshjul Utveckling (utökat uppdrag inom ordinarie budgetram)kommun och Regionen 10 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Utsatta grupper Specialisera de insatser Ge samordnade insatser utifrån individens hela problematik för vuxna med funktionsnedsättning, somatisk problematik, missbruk och social problematik samt vuxna med samsjuklighet och sammansatta behov. Utveckla arbetsmodeller och samverkan för stöd, behandling och insatser för gruppen Vidareutveckla arbetet med SIP Utreda behovet och hitta lämpliga samverkansmodeller för vuxna t ex Samba/samverkansledning, modellen IIS individärenden i samverkan. Antal individer som fått SIP. Utredning genomförd Utbilda i integrerad psykiatri IP. Genomförda utbildningar Använda IP- integrerad psykiatri och andra evidensbaserade metoder Programtrohetsmätning Antal individer som fått stöd genom integrerad psykiatri IP. Enskildas delaktighet och rättigheter Individen ska uppleva sig delaktig i planering och utförande av insatser. Utvecklade rutiner och kompetens hos personal för att säkerställa delaktighet och kunskap om individens rättigheter utifrån lagstiftningen. Pröva SIP-kollen el annan modell för uppföljning av delaktighet vid genomförandet av mötet. Utveckla rutiner för ökad Resultat i SIP-kollen, brukarundersökning el motsvarande

107 Årshjul Årshjul Utveckling (utökat uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommunen Utveckling (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län Utveckling (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län 11 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 möjlighet till delaktighet. Förekomst av rutin Förekomst av individuell planering t ex genomförandeplaner Överenskommelsen om brukarmedverkan används i alla verksamheter Sprida kunskap och implementera den överenskommelsen om brukarmedverkan som är framtagen mellan NSPH, kommunerna och Region Örebro län. Antal möten på individ, enhet och organisationsnivå. NSPH-nätverket och brukarorganisationer i länet ska vara väl kända av alla parter. Huvudmännen ska bidra till att sprida kunskap om NSPH-nätverket och de brukarorganisationer som finns i Örebro län till individen NSPH uppdaterar broschyr/material över brukarorganisationerna (gemensam broschyr, webb osv). Parterna samverkar kring spridning av material. Uppdaterat informationsmaterial finns

108 Årligen Utveckling (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län Utbildning /grupp + vik kostnad (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram?) Kommun och Region Örebro län 12 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Ledning, styrning och organisatio n NSPH-nätverket och brukarorganisationer i länet ska vara väl kända och en naturlig samverkanspartner i enlighet med överenskommelse om brukarmedverkan. Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer Utveckla samverkan med brukarorganisationerna på olika nivåer enligt framtagen överenskommelse. Forum för samverkan finns och används på individ, enhet och organisationsnivå. Säkerställa kompetensutveckling kring psykisk ohälsa hos personal inom regionen och kommunen. Öka kompetens hos personal inom verksamheterna Utbildning psyk-e bas för personal i behov av kompetenshöjning (ett exempel på utbildning). Genomföras i samarbete mellan kommun och region. Antal som utbildats/enhet?

109 Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Årligen Utredning (nytt uppdrag, ordinarie budgetram, i samverkan kommun och region) Vid genomförande: Instruktörsutbildnin g kr/pers + hotell, resa. (Ca kr/pers) Kostnad för material vid kaskadutbildning ca 400kr/pers (Utbildningen kräver nya pengar) Ordinarie verksamhetsutveckl ing inom budgetram. Kommun och Region Örebro län 13 Målgrupp: Äldre Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Främjande och förebyggan de Ökad kompetens och handlingsberedskap hos personal för att möta risk för psykisk ohälsa samt förebygga försök till suicid. Utbildade instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa äldre från både kommun och Region Örebro län under Framtagen plan för breddutbildning. Utreda om instruktörer ska utbildas i första hjälpen till psykisk hälsa äldre, (för att i sin tur utbilda medarbetare) samt eventuellt genomförande Utredning genomförd Plan för breddutbildning framtagen Vid genomförande 2017: Antal utbildade instruktörer samt antalet utbildade medarbetare Äldre med psykisk ohälsa ska få adekvat stöd och behandling utifrån de fyra hörnpelarna (fysisk aktivitet, social gemenskap, kost och delaktighet) FaR Fysisk aktivitet på recept och rådgivning om hälsosamma levnadsvanor ska alltid ingå i samband med behandling. Utveckla arbetet med levnadsvanor och FaR för äldre personer. (Kommunens seniorlotsar, Regionen) Följa statistik för FaR och andra lämpliga KVÅ-koder Planera för större delaktighet

110 14 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Utveckla samverkan kring hälsosamma levnadsvanor i mötesplatsernas program från sjukvården i mötesplatsernas program. Förekomst Årshjul Utveckling (utökat uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län Tillgängliga och tidiga insatser Öka den psykiska hälsan hos äldre genom tidig insats. Kartläggning av behov gällande social dagvård genomförd under Översyn av om sociala dagvårdens omfattning överensstämmer med medborgarnas behov. Beslut om social dagvård. Kö till social dagvård Årshjul Utredning (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun Kartläggning av behov gällande tillgång till samtalsstöd genomförd under Översyn av om nuvarande tillgång till samtalskontakt i första linjen överensstämmer med medborgarnas behov. Väntetid från första kontakt till påbörjad behandling/samtal. Utredning (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Regionen (Primärvård) Information om tidiga och/eller öppna insatser ska vara lättillgänglig och finnas både på webben och i tryckt Utredning genomförd gällande riktat arbete för äldre med ökad risk för psykisk ohälsa. Påbörja arbetet med att utveckla anpassad information på webben 2017 och se över Utreda om Seniorlots med särskilt inriktning mot äldre med risk för psykisk ohälsa samt utvecklat samarbete med primärvården ska inrättas Utveckla lättläst information och sökvägar på webben för att göra den tillgänglig. Utredning genomförd Besöksstatistik på webbsidor, 1177 mfl Utredning (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun, primärvård Utveckling (nytt uppdrag inom

111 ordinarie budgetram för kommunen) Kommun och Region Örebro län (totalt för samtliga grupper) Årligen Utveckling (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun och Region Örebro län (gemensamt vuxna/ äldre) Utbildning (pågående uppdrag inom ordinarie budgetram) Kommun, Område psykiatri (gemensamt vuxna/ äldre) Utredning Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 format. möjligheten till tryckt/utskrivet material. Även tryckt/utskrivet material bör finnas inom kommunen och regionen. Arbetet ska ske i samverkan med brukarföreningar Kompletteras med ex webbformulär ang nöjdhet, hittade du det du sökte? Utsatta grupper specialisera de insatser Ge samordnade insatser utifrån individens hela problematik för äldre med funktionsnedsättning, somatisk problematik, missbruk och social problematik samt äldre med samsjuklighet och sammansatta behov. Utveckla arbetsmodeller och samverkan för stöd, behandling och insatser för gruppen Vidareutveckla arbetet med SIP Utreda behovet och hitta lämpliga samverkansmodeller för äldre t ex Samba/samverkansledning, modellen IIS individärenden i samverkan. Antal individer som fått SIP Utredning genomförd Använda IP- integrerad psykiatri och andra evidensbaserade metoder Programtrohetsmätning

112 ( nytt uppdrag, finansiering oklar) Region Örebro län Utredning ( nytt uppdrag, finansieras med stimulansmedel) Vid genomförande för inrättande av team enligt förslag. Kostnaden delas mellan huvudmännen. Kommun och Region Örebro län Årshjul Utveckling (nytt uppdrag, ordinarie budgetramar) 16 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Utreda möjlighet till specialistkompetens inom psykogeriatrik. Utredning genomförd Undersöka förutsättningarna för att etablera Multiprofessionellt team i samverkan mellan kommun och psykiatri för stöd och handledning till personal kring äldre med psykisk ohälsa. Teamet kan även utbilda i psykiska första hjälpen. Se förslag från Gränslös samverkan Utredning genomförd vt 2017 Enskildas delaktighet Individen ska uppleva sig delaktig i planering och utförande av insatser. Utvecklade rutiner och kompetens hos personal för att säkerställa delaktighet och kunskap om individens rättigheter Utveckla rutiner för att säkerställa delaktighet genom att använda SIP. (Ny lag kommer att kräva användande av SIP vid Antal SIP Förekomst av rutin för delaktighet genom SIP

113 Årligen Årligen Kommun och Region Örebro län Pågående uppdrag inom ordinarie verksamhet för Myndighetskontoret Kommunen Utredning (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Länsgemensamt Utbildning /grupp + vik kostnad (nytt uppdrag inom 17 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 och rättigheter utifrån lagstiftningen. utskrivning från slutenvård) Utveckla rutiner för ökad möjlighet till delaktighet. Pröva SIP-kollen el annan modell för uppföljning av delaktighet vid genomförandet av mötet. Resultat i SIP-kollen, brukarundersökning el motsvarande Förbättra/öka uppföljning av biståndsbeslut. Statistik ur Treserva Ledning, styrning och organisatio n Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer. Kunskap om befintliga överenskommelser omfattar äldre med psykisk ohälsa. Kartlägga och analysera hur befintliga överenskommelser omfattar gruppen äldre med psykisk ohälsa. Kartläggning genomförd. Säkerställa kompetensutveckling kring psykisk ohälsa hos personal inom regionen Utveckla kompetens hos personal i verksamheterna Utbildning i ex psyk-e bas för personal i behov av kompetenshöjning. Genomföras i samarbete Antal som genomfört/enhet

114 och kommunen mellan kommun och region. ordinarie budgetram?) Kommun och Region Örebro län Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Årligen Utveckling. Delvis finansierat. Delar endast fin 2016 Oklar omfattning och finansiering 18 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Målgrupp: Nyanlända Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Främjande och förebyggan de insatser Nyanlända ska genom utveckling av förebyggande insatser ges bättre möjligheter till integrering i samhället. Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar och förbättrad hälsa för nyanlända Nya tjänster (sköterskor och kuratorer) för nyanlända inkl asylsökande har /håller på att inrättas. Dessa tjänster är till för att informera om svenska sjukvårdssystemet och ge egenvård, samt förstärka för sjukvårdande och psykiska Utvärdering pågår, innehåll och volym.

115 2017 Utredning (nytt uppdrag inom ordinarie budgetram) Vid genomförande: 600 tkr heltid alternativ 300 tkr halvtid Finansiering klar Kommunen Utredning (nytt uppdrag inom befintlig budgetram) Kommun och Region Örebro län Utbildning (pågående uppdrag 19 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 insatser på vårdcentralerna och på asyl och invandrarhälsan, för att snabbare kunna hälsoundersöka. Region Örebro län Utreda möjligheten att tillföra psykologresurs för arbetsmarknadsinsatser riktade till nyanlända med uppehållstillstånd för bättre integration i samhället Utredning genomförd Tillgängliga och tidiga insatser Utveckla kompetens för att uppmärksamma, prioritera och åtgärda tidiga risktecken. Framtaget förslag på utbildningspaket till personal som möter nyanlända. Kartlägga lämpliga utbildningar för ökad kunskap och överlappande stöd avseende kultur och etnicitet. T ex Webbutbildning via kunskapsguiden från Transkulturellt centrum Kartläggning genomförd

116 20 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Länsgemensam föreläsning/utbildning Antal deltagare inom befintlig budgetram) Kommun och Region Örebro län Nyanlända ska stärka sin förmåga att hitta rätt i de olika verksamheternas tidiga insatser. Översyn genomförd 2017 angående på vilka språk information behövs på webb och i tryckt form. Genomföra översyn av på vilka språk adekvat information finns och om de motsvarar behovet på webb och i tryckt form. Antal språk i förhållande t antal personer som har behov av information Besöksstatistik på webbsidor, 1177 mfl Utredning (nytt uppdrag inom befintlig budgetram) Kommun och Region Örebro län Utsatta grupper specialisera de insatser Ge adekvata och samordnade insatser sant öka möjligheter till integrering utifrån nyanländas hela problematik. Utveckla arbetsmodeller och samverkan för stöd, behandling och insatser för barn och unga inom gruppen Utreda förutsättningarna för att etablera mobila flerkompetensteam för att stödja skolornas elevhälsa i arbetet med nyanlända elevers specifika behov(modell Skolfam) Utredning genomförd Utredning (nytt uppdrag inom befintlig budgetram) Kommun och ev Region Örebro län

117 Utredning (nytt uppdrag inom befintlig budgetram) Kommun och Region Örebro län Uppföljning Uppskattad kostnad Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Enskildas delaktighet och rättigheter Individen ska uppleva sig delaktig i planering och utförande av insatser Översyn genomförd 2017 angående på vilka språk information behövs. Genomföra översyn av tillgång till tolk och på vilka språk adekvat information finns och om de motsvarar behovet. Tolktimmar Behov av tolk som inte tillgodoses Antal översättningar i förhållande t antal språkgrupper i länet som har behov av information (Tolk- och översättarservice) Ledning, styrning och organisatio n Övriga grupper Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer

118 Utredning (utökat uppdrag inom ordinarie budgetram) Region Örebro län Utveckling (nytt uppdrag inom befintlig budgetram) kommun och Region Örebro län Utredning (utökat uppdrag inom befintlig budgetram) kommun 22 Fokusområde Långsiktiga Kortsiktiga Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 HBTQ Minska risk för psykisk ohälsa i HBTQ-gruppen. Genomförd översyn över behov av stöd till HBTQgruppen utifrån psykisk hälsa. Länsgemensam översyn av behovet och omfattningen av stöd till gruppen. Framtagen översyn Anhöriga Ökad samverkan kring stöd till närstående/anhöriga för att motverka psykisk ohälsa då anhöriga är en grupp som tar ett stort ansvar och är utsatta för psykisk ohälsa Närstående/ anhöriga ska uppleva att det finns goda möjligheter till stöd. Vidareutveckla samverkan med Region Örebro län kring Anhörigcentrums verksamhet. Huvudmännen ska bidra till att sprida kunskap om brukarorganisationer och NSPH till anhöriga. Resultat från brukarundersökningar Statistik från antal besök närstående på Anhörigcentrum. Övriga Förbättrad delaktighet och kvalitet i verksamheter Brukarrevision ska användas av fler verksamheter Utreda hur brukarrevision för nya grupper såsom personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller barn, kan göras Utredning genomförd

119

120 Bilaga Brukarmedverkan i Örebro län Brukarmedverkan i framtagandet av analys- och handlingsplan 5 a) Har organisationer som företräder patienter, brukare och/eller anhöriga i någon utsträckning deltagit i framtagandet av analys och handlingsplan? Ja. Brukarrepresentanter från NSPH-nätverket i Örebro län har deltagit i framtagandet av analysoch handlingsplanerna. Om ja på fråga 5 a), bifoga dokument som beskriver hur organisationerna deltagit och deras huvudsakliga synpunkter. Brukarrepresentanternas deltagande i arbetet med analys- och handlingsplanerna, har sett olika ut i de olika länsdelarna i Örebro län. Exempelvis har brukarrepresentanterna i den norra länsdelen delats in i mindre grupper och arbetat med handlingsplanerna, medan brukarrepresentanter i centrala Örebro har deltagit i diskussioner och framtagandet av handlingsplanerna i stor grupp. Brukarrepresentanter har även deltagit upprepade gånger i den analysverkstad som sammankallats i centrala Örebro. I analysverkstaden har brukarrepresentanterna deltagit i diskussionerna kring handlingsplanerna och kommit med förslag på tankar om hur man i respektive länsdel kan arbeta vidare med handlingsplanerna i sina hemkommuner. Genom detta har brukarrepresentanterna deltagit i arbetet med analys- och handlingsplanerna i samtliga forum där dessa har behandlats. Brukarorganisationernas huvudsakliga fokusområden har varit psykisk ohälsa på olika nivåer. Bland annat har frågan lyfts om behovet av ökad kompetensnivå om livskunskap och psykisk hälsa i skolans värld och man har här föreslagit insatser i form av utökade familjecentraler och föräldrastöd. Viktiga delar i detta arbetet har varit en ökad medvetenhet för hälsofrämjande insatser om psykisk hälsa i skolan och fokus på nyblivna föräldrar. Vidare har brukarorganisationernas fokus utgjorts av ett område som vi har valt att kalla Tillgång till information. För oavsett utsatt grupp, har brukarrepresentanterna kunnat se bristen på (lätt)tillgänglig information. Lider en person av psykisk ohälsa, ska information om exempelvis olika typer av insatser finnas lättillgängligt och skrivet på ett sådant sätt att det är lätt att förstå. En fördel är även om informationen kan ges i olika språk, för att därigenom kunna möta upp gruppen nyanlända och som kan lida av psykisk ohälsa. Tillgången till information bör finnas såväl webbaserad som i trycksak, eftersom alla inte har tillgång till den digitala informationen. En annan utsatt grupp som brukarorganisationerna haft särskilt fokus på, är gruppen äldre och suicidprevention. Eftersom den psykiska ohälsan bland äldre tenderar att öka, har därmed även suicidantalet bland dem gjort det. Denna grupp behöver därför genomlysas, för att därigenom kunna arbeta med preventiva insatser gentemot äldre med psykisk ohälsa.

121 Bilaga 1 Brukarmedverkan i Örebro län Det största fokusområdet som brukarorganisationerna har lyft i arbetet med analys- och handlingsplanerna, är behovet av samverkan mellan den somatiska vården och psykiatrin. Här upplevs exempelvis en brist på bemötande från personal från respektive instans, men även en brist i hur dessa två instanser samverkar kring den som är sjuk. Detta är det fokusområdet som upplevts som mest problematiskt och svårast att kunna komma till rätta med. Sammanfattningsvis kan belysas att de brukarrepresentanter som deltagit i arbetet med analys- och handlingsplanerna, upplevt sig hörda och att de därigenom kunnat haft inflytande i arbetsprocessen. Man har här påpekat att arbetet med handlingsplanerna har skett i form av dialogmöten. Brukarrepresentanterna har genom sin medverkan, kunnat vara med och påverka beslut kring hur såväl kommun som region ska arbeta med de olika utsatta grupperna som framgått i analys- och handlingsplanerna. Undertecknad 29/8-16, Örebro. - Christina Lindvall Samordnare NSPH Örebro (T-län).

122 Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016 Fokusberedningen 23 augusti 2016 Antagen vid Regionstyrelsen 13 september 2016

123 Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention Författare: Birgitta J Huuva Datum: (15)

124 3 (15) Region Örebro län Innehåll 1. Inledning Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Fokusområden handlingsplan för suicidprevention Involvera nyckelaktörer Åtgärd för nyckelaktörer Insatser för ökad samverkan Åtgärd för regional samordningsfunktion Åtgärd för Blåljussamverkan Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Åtgärd för kompetenshöjning Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper Mobila insatser Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa Ta vara på det civila samhällets engagemang Åtgärd för det civila samhället Höjd kunskapsnivå Behov av utbildningsinsatser och anpassat material Kunskapsutveckling Samhällsdata Uppföljning Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 3 (15)

125 4 (15) Region Örebro län 1. Inledning I Örebro län tar ungefär en person i veckan sitt liv och för hela landet rör det sig om 1500 personer. Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i vårt län och i resten av världen. Antalet döda på grund av självmord är tre gånger så många som i trafiken och varje självmord kostar samhället stora summor av förlorade levnadsår. Självmord eller suicid sker i alla samhällsgrupper, oavsett ålder och kön. Det är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor begår självmord. Det genererar lidande för många närstående och i snitt berörs tio anhöriga vid varje tillfälle. Det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och självmord. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper. Arbetet med suicidprevention behöver ske genom samverkan mellan många olika aktörer där alla känner att de kan göra något. Huvudaktörer är regionorganisationen och primärkommunerna. En bättre samverkan mellan huvudmännen kan leda till att riskgrupper kan identifieras för åtgärder. Handlingsplanen fokuserar på ett antal områden där åtgärder föreslås på kort och på lång sikt. De nio strategiska åtgärdsområden som lyfts i det nationella arbetet för suicidprevention finns med som viktiga områden även i denna handlingsplan. Involvera nyckelaktörer Minska tillgång till suicidmedel Övervaka och förbättra datakvalitet Öka medvetenhet Involvera media Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Förändra attityder och föreställningar Genomför utvärdering och forskning Utveckla och implementera en omfattande nationell strategi Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 4 (15)

126 5 (15) Region Örebro län 1.1 Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Definition Enligt den vetenskapliga definitionen är suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden men den kan också ses som ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder. (Jan Beskow) För majoriteten av fullbordade självmord bedöms det finnas koppling till underliggande psykisk ohälsa på olika nivåer t.ex. depression, ångest, beroende eller personlighetsstörning. Lokala studier av 40 Lex Maria-analyser för perioden visade dessutom att mer än hälften av de avlidna hade samtidig somatisk sjukdom eller problematik. Problemen handlade exempelvis om smärtor i kroppen, fibromyalgi, ryggsmärtor, svår smärtproblematik och svår huvudvärk, men även olika typer av hjärt-/kärlsjukdomar. Samtidigt visar nationella studier att de flesta inte hade någon aktuell kontakt med vården. Under det senaste halvåret före självmordet hade 75 procent haft kontakt med läkare på sjukhus eller primärvård medan endast 30 procent varit i kontakt med psykiater. I Örebro län har frekvensen av självmord legat högre än i riket för samtliga kategorier. Insatser de senaste åren har minskat frekvensen från som högst 58 individer år 2012 till 47 individer år 2014 men fortfarande har vi högre siffror än riket. Av dem som begår självmord har merparten haft någon kontakt med sjukvården under det senaste halvåret men flertalet saknar kontinuerlig vårdkontakt. De åldergrupper som särskilt lyfts fram är unga < 25 år där Örebro län under 2014 hade 9.5 individer/ , jämfört med rikets 7.5 och gruppen äldre 65+ med 18,3 jämfört med rikets 16,4 / Örebro län redovisar högre suicidtal än genomsnittet för riket vilket oftast även gäller för de övriga skogslänen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. I konkurrens med andra viktiga åtgärder inom psykiatrin och primärvården har suicidprevention inte kunnat prioriteras för att bygga nätverk och skapa strukturer för ansvarstagande. Avsaknaden av samordningsfunktion för att stödja utveckling och utbildning inom suicidprevention antas också inverka på suicidtalen. Erfarenheten från andra län visar att tidiga insatser är ändasenliga. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 5 (15)

127 6 (15) Region Örebro län Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län Forskningen visar att risken för självmordsnära tillstånd är högre för vissa grupper i samhället med samtidig social utsatthet eller upplevelse av utanförskap. För individer i de grupperna finns ofta också en koppling till psykisk ohälsa som kan behöva mötas av generella insatser med syfte att öka jämlikheten i samhället. De åldersgrupper som drabbas mest är medelålders och äldre män. Metoderna är ofta mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än bland kvinnor. Bland män i åldern år är suicid den vanligaste dödsorsaken. Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete. Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (sannolikt inkluderande även suicidförsök) uppvisar en ökande tendens från slutet av Framför allt unga kvinnor i åldrarna år uppvisar en ökande tendens och ökningen är dubbelt så Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 6 (15)