TIDIGA DIALOGER PROGRAM SALTSJÖBADENS CENTRUM

Transkript

1 TIDIGA DIALOGER PROGRAM SALTSJÖBADENS CENTRUM 1

2 Sammanfattning I september 2012 gav miljö- och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag åt planenheten och mark- och exploateringsenheten att ta fram ett program för Saltsjöbadens centrum. Programmet ska pröva förutsättningarna för att utveckla Saltsjöbadens centrum till en attraktiv och levande miljö med en blandning av bostäder, arbetsplatser och service. I programarbetet för Saltsjöbadens centrum genomfördes ett antal tidiga medborgardialoger under 2014 och Genom att kommunicera tidigt i processen vill vi skapa delaktighet, förankra programarbetet och öka förståelsen för utvecklingen av centrum och områden runtomkring. Nacka kommun vill också genom kommunikation ta del av den kunskap om områdets kvaliteter och brister som boende och verksamma har. Över 500 personer har lämnat synpunkter eller i någon form varit involverade i dialogarbetet. Boende, skolbarn och ungdomar, markägare, tjänstemän och beslutsfattare har alla bidragit för en så bra utveckling som möjligt. Under sommaren 2014 var tjänstemän i centrum och samlade in enkäter från centrumbesökare om hur de upplever sitt när område. 172 personer besvarade frågorna. Tjänstemännen genomförde även en platsanalys där områdets kvaliteter och brister identifierades. I december 2014 var tjänstemän åter i centrum med en interaktiv 3D-karta där man kunde lämna synpunkter direkt via kartan. Cirka 70 personer lämnade synpunkter på den framtida utvecklingen. Femteklassare i Igelboda skola, cirka 80 elever, fick prova att manövrera och lämna synpunkter i 3D-modellen. Kartan fanns sedan tillgänglig på Nackas webbplats. Fyra workshops anordnades från november 2014 till februari 2015 med boende i Saltsjöbaden, centrumägaren NREP, projektgruppen och politiker i Nacka. Under dialogarbetet har också områdets förskolor, skolor och fritids involverats, bland annat genom en så kallad barnkonsekvensanalys. I december 2015 besökte några av tjänstemännen Samskolan och träffade en klass med elever i årskurs 7. Under två timmar fick 22 elever höra mer om hur kommunen arbetar fram ett program för ett område och dessutom arbeta individuellt och svara på frågor om platser de använder. Kunskapsunderlaget från dialogerna har använts som ett underlag i arbetet med programmet och gav lärdom om deltagarnas syn på områdets identitet och särprägel. Deltagarna lyfte att centrum ska vara en levande, hållbar och välkomnande mötesplats som används av alla åldrar boende och besökare i Saltsjöbaden. Det ska finnas gröna ytor, bra service och handel och kännas hemtrevligt, tryggt och behagligt. Här följer några vanliga synpunkter och gemensamma mål: Handel och service Större utbud av handel och restauranger i en modern hållbar stadsmiljö. Skapa trivsamma mötesplatser och gröna stråk. Barn och ungdomar vill ha ett fräschare och mysigare centrum med ett utbud som bättre passar denna målgrupp. Man ska tydligt se var den nya stadsdelen, stadsgatan och centrumet har sin entré för att skapa identitet. En blandning av väl gestaltade bostäder, gröna platser, arbetsplatser och service integreras för ett levande och tryggt centrum dygnet runt. Ny bebyggelse Bygg fler nya bostäder på båda sidor om Saltsjöbadsleden för olika målgrupper och gärna hyresrätter. Bygg underjordiskt garage vid centrum. Fritid, idrott och natur Barn och ungdomar men även vuxna önskar fler platser för idrott och fritid bland annat en skatepark, basketplan, klättervägg, utomhuspool och utomhusskridskobana. Det är viktigt att bevara större sammanhängande grönområden men att delar av dem kan utvecklas som parkstråk med odling och trädgårdscafé. Fler ytor för spontanidrott. Trafik och vägar Trafiksäkra gator uppmuntrar till alternativa färdsätt. Det ska finnas en bra infrastruktur för varutransport, trafikvänliga gator, gångstråk och cykelbanor. Det ska vara enkelt att ta sig till centrum. Andra förbättringsförslag rörde infartsparkering, trafik och vägar runt centrumområdet. Kultur/kulturmiljö Skapa utrymme/lokaler för kulturella aktiviteter i centrum. Neglinge gård och gamla kommunalhuset har särskilda kulturvärden (Nackas Kulturmiljöprogram) och hänsyn ska tas till dessa vid förändring. I november 2014 presenterades och diskuterades projektet med medlemmar i Saltsjöbadens hembygdsförening. I programmet har också ett examensarbete från KTH av Tove Mark ingått som ett underlag, Mötesplatser som verktyg för integration en fallstudie gällande möten inom området Fisksätra-Saltsjöbaden. Tove Mark har studerat hur mötes platser kan användas som medel, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Några av hennes slutsatser är att integration kan möjliggöras och uppmuntras genom att noggrant planera fungerande mötesplatser som medvetet attraherar segregerade grupper. Flerfunktionella och öppna mötesplatser ger bäst förutsättningar. Helena Joseph, kommunikatör, kommunikationsenheten Nacka kommun 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund och förutsättningar 3 Projektets syfte och mål 3 Syfte och mål med kommunikationen 3 Kanaler för kommunikation och dialog 4 Tidiga dialoger 5 Platsanalys genom enkätundersökning 5 Platser som ingick i enkäten 6 Saltsjöbadens centrum 6 Stationsområdet Tippen 6 Promenadstråk mot Fisksätra 6 Gångstråk mot golfbanan 6 Korsningen Saltsjöbadsleden/Stockholmsvägen/Byvägen 6 Saltsjöbadens idrottsplats 6 3D dialog i centrum med skolelever och vuxna 7 Dialog med årskurs 7 i Samskolan 8 Visionsarbete och platsidentitet 8 Så här vill tjänstemännen att Saltsjöbadens centrum utvecklas 9 Så här vill centrumägaren att Saltsjöbadens centrum utvecklas 9 Så här vill boende att Saltsjöbadens centrum utvecklas 10 Så här vill förtroendevalda att Saltsjöbadens centrum utvecklas 10 Erfarenheter och observationer 11 Slutsatser 12 Källhänvisning och deltagare 13 Bilaga A 14 Bilaga B 15 Bilaga C 16 Bilaga D 18 April 2016 Helena Joseph helena.joseph@nacka.se 3

4 Bakgrund och förutsättningar I översiktsplanen Hållbar framtid i Nacka står att Saltsjöbadens centrum är ett av flera lokala centrum som ska utvecklas och förtätas. Att planera för ökad bostadsbebyggelse på sådana platser där det redan idag finns en väl utbyggd kollektivtrafik ger flera fördelar, bland annat ett bättre resursutnyttjande. Saltsjöbadens centrum har en relativt stor förtätningspotential och skulle dessutom vinna på ytterligare bostads bebyggelse med ökad trygghet under dygnets alla timmar och ett bättre underlag för handeln och eventuellt nyetablering som följd. I majoritetspartiernas politiska plattform för , Vi bygger Nacka för framtiden Öppenhet och mångfald när Nacka växer, står det att Vi vill se en förtätning runt de lokala centrumen. Det ger underlag för bättre service och handel och är en förutsättning för att de lokala centrumen ska vara levande mötesplatser. När en plats ska förändras väcker det många känslor hos de som bor och verkar där. Därför är god kommunikation och tidiga dialoger med invånarna viktigt. Det tillför projektet kunskap man behöver för att ta fram ett bra förslag och boende och verksamma har större möjligheter att påverka utvecklingen i ett tidigt skede. Efter ett politikerinitiativ den 19 september gav miljö- och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag åt planenheten och mark- och exploateringsenheten att ta fram ett program för området. Tanken med programmet är att pröva förutsättningarna för att utveckla Saltsjöbadens centrum till en attraktiv och levande miljö med en blandning av bostäder, arbetsplatser och service. Arbetet sker i samarbete med centrumägaren, NREP liksom Rikshem och samråd är planerat till vintern 2015/2016. Om kommunen anser att det är lämpligt kan ett projekt inledas med att ett program för den kommande detaljplaneringen tas fram. Ett program kan innehålla rekommendationer om hur olika markområden bör användas, diskutera vilka kvaliteter och värden som bör bevaras med mera. Det omfattar ofta ett större område som senare delas upp i flera detaljplaner. Projektets syfte och mål Programmet ska pröva förutsättningarna för att utveckla Saltsjöbadens centrum till en mer attraktiv och levande miljö med en blandning av bostäder, arbetsplatser, grönområden och service. Genom programarbetet om Saltsjöbadens centrum ska man på ett tidigt stadium lyfta fram och diskutera övergripande frågor om områdets utveckling för att underlätta den fortsatta processen. Programmet tar ett grepp om ett större område och ska vara vägledande och visa riktningen för kommande detaljplanering i området. Några frågeställningar som kommer att belysas i programmet är: Hur uppnås en mer levande miljö kring centrum? Hur ska Saltsjöbadens centrum gestaltas för att vara både effektivt och funktionellt? Hur kan fler bostäder tillkomma? Vilka möjligheter till förnyelse och förtätning finns inom området? Näckenbadets simhall och idrottshallen i centrum är slitna och behöver ses över. Ska de ligga kvar eller flyttas? Hur kan Saltsjöbadsleden omformas till en attraktiv stadsgata i avsnittet närmast Saltsjöbadens centrum? Hur bör Fisksätra och Saltsjöbaden hänga ihop? SYFTE OCH MÅL MED KOMMUNIKATIONEN Kommunikationen ska vara planerad och proaktiv och bygger på öppenhet och tillgänglighet. Den ska möjliggöra en bred medverkan bland invånare i frågor och processer som rör utvecklingen av det framtida centrumområdet i Saltsjöbaden. Genom att bjuda in till tidiga dialoger och delaktighet i ett visionsarbete bygger vi förtroende och visar att kommunen välkomnar ett samarbete med medborgarna, föreningar och det lokala näringslivet. Vi förankrar programarbetet och ökar förståelsen för framtida förändringar i området genom att kommunicera tidigt i processen. Nacka kommun vill också genom kommunikation ta del av den kunskap om områdets kvaliteter och brister som boende och verksamma har. 4

5 En fungerande projektgrupp är en förutsättning för att nå yttre framgång med programarbetet. Därför är den interna kommunikationen och delaktigheten viktig för att bygga ett bra samarbete i projektgruppen. Förutom ett bra samarbete är det viktigt att projektgruppen har en gemensam målbild och gemensamma ambitioner av vad man vill uppnå i programarbetet med Saltsjöbadens centrum. Ett tidigt dialogarbete påbörjades med centrumägaren, företagare och boende i Saltsjöbaden och politiker i Nacka. Kommunikationen ska också bidra till att väcka intresse och investeringsvilja hos gamla och nya företagare i Saltsjöbaden. En illustration i svart-vitt skapades av projektledaren Lena Nordenlöw och användes som ett signum på alla inbjudningar, annonser och affischer för dialoger i projektet. Fördelen med en illustration jämfört med en bild är att illustrationen är mer neutral och väcker inte lika många tolkningar som en bild från det aktuella området. KANALER FÖR KOMMUNIKATION OCH DIALOG Följande kanaler har använts för att nå ut till medborgare och föreningar i Saltsjöbaden med information och inbjudan till de olika aktiviteterna och dialogerna. Kommunens webbplats är en av de viktigaste kanalerna för extern kommunikation men även för den interna kommunikationen. Utöver webben har följande kanaler använts: tryckt material, media (Nacka Värmdö Posten), annonser, vykort till barn och vuxna med frågor kring platsen/områdets identitet, enkät, artikel i tidningen Stadsbyggnadsnytt, inbjudan via e-post, tryckta affischer och sociala medier. Tidiga dialoger I projektet har vi definierat tidiga dialoger som samtal och inhämtande av kunskap och synpunkter från de boende i området, fastighetsägaren till Saltsjöbadens centrum, andra intresserade och beslutsfattare. Dessa synpunkter är ett underlag bland flera andra som använts i arbetet med att ta fram programmet. De tidiga dialogerna sker när projektet startar och före samrådstillfället. Det ger en större möjlighet att påverka arbetet med programmet. Vid samråd kan man lämna synpunkter på ett utarbetat programförslag. Förslaget kan sedan justeras innan politikerna fattar beslut att anta programmet. För att dialogen ska kännas meningsfull måste kommunen tydligt ange de förutsättningar som gäller för området och att dialogmaterialet är ett av flera underlag som behövs för att programförslaget ska bli trovärdigt och genomförbart. PLATSANALYS GENOM ENKÄTUNDERSÖKNING Enkätundersökningen utfördes 17 och 18 juni 2014 av praktikanter på plan- och exploateringsenheten. Platsen för utförandet var främst utanför ICA inne i Saltsjöbadens centrum, men även på andra platser i centrumbyggnaden. Majoriteten av de svarande fyllde i enkäten på plats, men en minoritet skickade in svaret vid ett senare tillfälle. Totalt inkom 172 enkäter. Enkätsvaren är ett underlag i arbetet med planprogrammet. Invånare/besökare/arbetande i området gavs möjlighet att tycka till om olika platser i och kring Saltsjöbadens centrum. På så vis får kommunen möjlighet att inhämta bättre kunskaper om hur platsen uppfattas av de som verkligen använder den. Upplevs platserna som trygga/otrygga, trivsamma/ otrivsamma, spännande eller tråkiga och hur kan de utvecklas? Syftet med de tidiga dialogerna är: Att tidigt ta fram en vision och en framtida bild av Saltsjöbadens centrum Att hitta gemensamma värden och ambitioner så att vi vet vart vi ska i vårt arbete med programmet för Saltsjöbadens centrum. 5

6 Platser som ingick i enkäten och de med mest frekventa svaren på vad som skulle kunna bli bättre eller saknades SALTSJÖBADENS CENTRUM Den mest besökta platsen i enkäten. Platsen uppfattas som trygg och trivsam men också som tråkig. De vanligaste svaren: Större utbud av handel/affärer Modernisera/rusta upp centrum Upprustning/bättre skötsel av parkeringen Bättre skött omgivning/bättre miljö Bättre ljusinsläpp/ett ljusare centrum Större utbud av restauranger STATIONSOMRÅDET TIPPEN Stationsområdet upplevs som tryggt men ganska tråkigt. De vanligaste svaren: Bättre sophållning/fler papperskorgar Bättre belysning Mer grönt, växter, blommor, träd, planteringar Modernisera och snygga/rusta upp Inget saknas PROMENADSTRÅK MOT FISKSÄTRA Promenadstråket uppfattas som tryggt men barn och ungdomar tycker det är tråkigt. De vanligaste svaren: Bättre belysning Fler/bättre sittplatser Fler planteringar/park GÅNGSTRÅK MOT GOLFBANAN Gångstråket upplevs främst som tryggt och trivsamt. De vanligaste svaren: Bättre belysning Fler/bättre sittplatser Slyröjning/minska växtlighet runtomkring, rensa bäcken Saknar inget Bättre sophållning/fler papperskorgar KORSNINGEN SALTSJÖBADSLEDEN/ STOCKHOLMSVÄGEN/BYVÄGEN Näst mest besökta platsen i enkäten. Vittnar om högt bilberoende och viktig knutpunkt. Platsen upplevs i huvudsak som otrivsam och tråkig. De vanligaste svaren: Rondell behövs Rödljus behövs Farthinder behövs Mer plantering/blommor SALTSJÖBADENS IDROTTSPLATS Platsen uppfattas som trygg, trivsam och spännande. De vanligaste svaren: Bättre öppettider samt caféverksamhet Bättre underhåll mot vattnet Fler och bättre parkeringsmöjligheter 6

7 3D DIALOG I CENTRUM MED SKOLELEVER OCH VUXNA Nästa dialogtillfälle i december 2014 annonserades i lokaltidningen, Nacka Värmdö Posten och affischer sattes upp i centrum och i biblioteket. Visionsvykort med frågor delades ut på plats. Representanter från projektet fanns i centrum och visade programområdet på en webbaserad 3D-karta. Alla intresserade kunde lämna sina synpunkter i 3D-kartan direkt på plats. Cirka 70 personer passade på att lämna synpunkter på den framtida utvecklingen. 3D-kartan fanns sedan tillgänglig till slutet av februari 2015 på projektets webbplats saltsjobadenscentrum. 3D-kartan är en teknik för webbaserad 3D-visualisering som innebär att man kan se området i 3D via dator eller mobil och även markera punkter där man vill lämna en synpunkt eller kommentera. Man kan också ta del av andras synpunkter. För att få in synpunkter från barn och ungdomar bjöds alla femteklassare i Igelboda skola, cirka 80 elever, till biblioteket i centrum för att träffa tjänstemännen och för att testa 3D-kartan. Metoden var mycket uppskattad framförallt bland de yngre. För barn och ungdomar i Igelboda skola är centrum en viktig plats. De vill ha ett fräschare och mysigare centrum med ett utbud som bättre passar denna målgrupp, till exempel hamburgerkedjor, spelaffärer och de stora kedjornas klädbutiker. De vill ha bra kommunikationer, fler platser för idrott och fritid bland annat en skatepark, basketplan, klättervägg, utomhuspool och utomhusskridskobana. Samtidigt uttrycker de att de uppskattar Saltsjöbaden för att det ligger nära vattnet, det känns tryggt och är grönt. Några av de synpunkter som lämnades av de vuxna var att man tyckte det behövdes fler nya bostäder gärna hyresrätter, men att de nya husen inte får bli för höga. Andra föreslog att man bygger ett underjordiskt garage vid centrum och gör ett fint torg och skapar en bra centrumkänsla. Gärna fler butiker, kvällsöppna restauranger och nya smålägenheter ovanför centrumbyggnaden och det ska finnas dagsljus inne i själva centrum. Vidare nämndes en infartsparkering vid centrum. Fler mötesplatser för alla, som i Dieselverkstaden i Sickla och bevara gröna lungor. Det man uppskattar med Saltsjöbaden är att det är nära vatten och natur för idrott och fritidsaktiviteter. Att det finns ett centrum och bra kommunikationer till Stockholm. Av de 60 inkomna synpunkterna via kommunens webbplats uttrycker drygt en tredjedel att det behöver byggas fler bostäder, bilarna kan placeras i garage och att det finns utvecklingsmöjligheter att skapa ett grönare centrum med fler mötesplatser till exempel för kultur, utställningar och föreläsningar. En tredjedel önskar fler aktiviteter inom idrott och fritid, till exempel klättervägg, skatepark och hockeyrink. Sju synpunkter beskriver hur viktig Gröna dalen är och hur olika gröna aktiviteter kan utveckla platsen ytterligare till exempel, odlingar, trädgårdscafé, en vacker park, natur- och äventyrslek. 3D-kartan fanns sedan tillgänglig på projektets webbplats Eleverna tyckte det var roligt att se hur 3D-kartan fungerade och att de kunde se husen de bor i så tydligt. Flera av eleverna kommenterade att man i 3D-kartan fick en bra överblick av området. Lärarna fick med sig arbetsmaterial, visionsvykort, som klasserna jobbade vidare med i skolan och sedan lämnade till kommunen. Även de som inte hade möjlighet att lämna synpunkter den 4 december varvälkomna att göra det i 3D-kartan på kommunens webbplats, 7

8 Kartan sammanfattar det viktigaste platserna för barnen. De platser som nästan alla tyckte var viktigast är Samskolan, Saltsjöbadens centrum och idrottsplatsen. Saltsjöbadens centrum DIALOG MED ÅRSKURS 7 I SAMSKOLAN Den 14 december 2015 besökte några av tjänstemännen som arbetar med programmet för Saltsjöbadens centrum Samskolan och träffade en klass med elever i årskurs 7. Under två timmar fick 22 elever höra mer om hur kommunen arbetar fram ett program för ett område och dessutom arbeta individuellt och svara på frågor om platser de använder. Materialet till eleverna bestod av en karta där tjänstemännen önskade få hjälp med att få reda på hur ungdomarna rör sig i området, vilka platser som är viktiga och hur man tar sig dit. Gränsen för att platsen ska räknas som viktig har dragits när en fjärdedel av eleverna har markerat samma plats. Enstaka markerade platser är inte med i sammanställningen. De platser som nästan alla tyckte var viktigast är förutom Samskolan, Saltsjöbadens centrum och idrottsplatsen. Eleverna använder också Saltsjöbanan mycket och mest i riktning mot Solsidan, Slussen. Cirka en fjärdedel av eleverna har markerat Saltsjöbadsleden, Byvägen, Neglingehöjden och bensinstationen. Nästan lika många har markerat Fisksätra, Kringelgården, Erstaviksområdet, Lundsjön och Marinan, Saltsjöbadens båtklubb. Skolorna Neglinge och Igelboda verkar också många röra sig till. Att Saltsjöbadsleden är utpekat kan bero på att många åker bil i området. VISIONSARBETE OCH PLATSIDENTITET Syftet med visionsdialogerna var att efter genomförda workshops väga samman och hitta gemensamma värden och en framtida bild av Saltsjöbadens centrum som en riktning i det fortsatta arbetet med programmet. Vid fyra olika tillfällen från november 2014 till februari 2015 anordnades workshops med boende i Saltsjöbaden, centrum ägaren NREP, projektgruppen och med politiker i Nacka. Mötena annonserades i Nacka Värmdö Posten, affischer sattes upp i centrum och i Saltsjöbadens bibliotek. Föreningar bjöds in via e-post. Workshopstillfällena varade i maximalt två timmar och inleddes med en kort presentation av programarbetet och agendan för dagen. Deltagarna delades sedan in i mindre grupper med cirka åtta deltagare i varje grupp. Grupperna hade samma uppsättning material med instruktioner. Materialet 8

9 bestod av stora papperskartor över området, instruktioner med frågor, postit-lappar i olika färger och pennor. Därefter arbetade grupperna enskilt i en timme. Gruppernas uppgift var att utifrån några frågor diskutera den framtida utvecklingen av centrala Saltsjöbaden och hur man önskar att det ser ut år Workshopen avslutades med att grupperna kort redovisade sin framtidsvision för varandra. Frågorna skiljde sig åt något beroende på vem workshopen riktade sig till. Men vid alla fyra workshoptillfällen ställdes frågan, Hur ser centrala Saltsjöbaden ut år 2030? Diskutera en framtidsbild och skriv ner gruppens visionstankar med några meningar. Uppgifter till medborgargrupperna: 1. Vilka är dina två favoritplatser i centrala Saltsjöbaden? 2. Skriv ner två platser som du tycker kan förbättras. 3. Från postit-lapparna väljer gruppen ut en favoritplats som ni tycker är bra som den är. Beskriv varför! 4. Från postit-lapparna väljer gruppen ut en plats som kan förbättras. Beskriv hur! 5. Hur ser centrala Saltsjöbaden ut år 2030? Diskutera en framtidsbild och skriv ner gruppens visionstankar med några meningar. Efter workshopen sammanställdes materialet som sedan använts som ett av flera underlag i programarbetet. Sammanställningen från workshopen med medborgare fanns också på projektets webbplats på saltsjobadenscentrum. De som ville kunde lämna sin e-postadress och få sammanställningen via mejl. Uppgifter till tjänstemän, politiker och centrumägaren: 1. Skriv ner de tre viktigaste frågorna/ ämnena att behandla i programmet för Saltsjöbaden. 2. Välj ut de fem viktigaste områdena. 3. Hur ser Saltsjöbaden ut år 2030? SÅ HÄR VILL TJÄNSTEMÄNNEN ATT SALTSJÖBADENS CENTRUM UTVECKLAS Den första workshopen, 13 november 2014, vände sig till tjänstemännen i projektgruppen för programarbetet. Tjänstemännen har yrkes kompetenser inom olika sakområden som de representerar i projektet till exempel frågor kring samhällsplanering, dagvatten, miljö, landskapet, kulturmiljö, trafik och vägar. Grupparbetet var värdefullt och gav ett bredare perspektiv och en samsyn kring helhet och riktning i det fortsatta programarbetet. Tjänstemännen hade stort fokus på hållbarhetslösningar, struktur och funktion. Det ska finnas hållbara och attraktiva lösningar för bland annat dagvatten, grönområden, bostäder, trafik, förskolor, skolor, mötesplatser men också för drift och underhåll. Man ska tydligt se var den nya stadsdelen, stadsgatan och centrumet har sin entré för att skapa identitet. Strukturen ska vara sammanhängande och skapa tillgängliga, trygga offentliga rum och mötesplatser där alla kan mötas. Trafiksäkra gator uppmuntrar till alternativa färdsätt. Funktionerna med en blandning av väl gestaltade bostäder, gröna platser, arbetsplatser och service integreras för ett levande centrum dygnet runt. SÅ HÄR VILL CENTRUMÄGAREN ATT SALTSJÖBADENS CENTRUM UTVECKLAS Centrumägaren, NREP deltog i en workshop den 8 december Centrumägaren är en viktig samarbetspartner i arbetet med att ta fram programmet för området. NREP vill lyfta fram och utveckla vad centrum är idag och att området i framtiden ska kännas som en trevlig, modern och hållbar stadsmiljö där man upplever en skön puls men också ett lugn. Det ska vara en naturlig mötesplats där man trivs och vill vistas. Här ska finnas en blandning av attraktiva bostäder och verksamheter. Saltsjöbadsleden förskönas vid centrum och entrén till den nya stadsmiljön är viktig för att skapa identitet. Det ska finnas en bra infrastruktur för varutransport, gångstråk och cykelbanor. Det ska vara enkelt att ta sig till centrum. HUR SER SALTSJÖBADEN UT ÅR 2030? En stadsdel som saknades har tillkommit med trevliga mötesplatser och en egen identitet. Tjänstemännen Vi har skapat en central mötesplats som är levande, trivsam, behaglig och som används av alla åldrar, boende och besökare i Saltsjöbaden. NREP 9

10 HUR SER SALTSJÖBADEN UT ÅR 2030? Ett centrum åtkomligt för bilar men övertäckt och trivsamt för gående och sittande. Behåll de gröna områdena som behövs för alla. Bygg bostäder där det redan är byggt, förtäta. Boende En känsla av glädje, att man kommit hem och hittar det man behöver. Förtroendevalda SÅ HÄR VILL BOENDE ATT SALTSJÖ- BADENS CENTRUM UTVECKLAS Den 14 februari 2015 bjöd Nacka kommun in till en tvåtimmars workshop i Igelboda skola. Workshopens syfte var att ge boende och andra intresserade möjlighet att lämna tidiga synpunkter och sin vision kring utveck lingen av de centrala delarna i Saltsjöbaden. Ett femtiotal personer deltog. Deltagarna delades in i grupper för att diskutera den framtida utvecklingen av centrala Saltsjöbaden och hur man önskar att det ser ut Ett viktigt medskick var att det kommer att byggas fler bostäder i området. Boende och intresserade som deltog på workshopen såg en stor utvecklingspotential kring centrumområdet. Man föreslog garage under centrum för bilarna, fler nya bostäder bland annat ovanpå befintligt centrum, i området mot Saltsjöbanan, vid Igelbodavägen och Saltsjöbadsleden. Centrum behöver bättre entréer, ett trivsamt torg, gröna stråk där man kan mötas, affärer och uteserveringar. När det gällde Saltsjöbadsleden vid centrum tycker man att trafiksituationen ska ses över och att trafikleden kan göras till stadsgata alternativt grävas ner. Man ska enkelt kunna ta sig till centrum utan bil och platsen ska vara trivsam för gående och cyklister. De platser man uppskattade mest idag var framförallt kopplade till fritid, idrott och natur, till exempel badplatser, Pålnäsviken, Saltsjöbadens IP, Näckenbadet, Lundsjön, Gröna dalen, golfbanan och Neglinge gård. Men man tycker också om sitt centrum och dess utbud, men vill att platsen utvecklas. Flera synpunkter tar upp att det är viktigt att bevara större sammanhängande grönområden men att delar av dem kan utvecklas som parkstråk med odling och trädgårdscafé. Andra förbättringsförslag rörde infartsparkering, trafik och vägar runt centrumområdet. Flera önskemål fanns också kring idrott, till exempel att det ska finnas fler ytor för spontanidrott. SÅ HÄR VILL FÖRTROENDEVALDA ATT SALTSJÖBADENS CENTRUM UTVECKLAS Förtroendevalda i miljö- och stadsbyggnadsnämnden och i kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott i Nacka bjöds in till en workshop den 17 februari De förtroendevalda vill att det skapas förutsättningar för att bibehålla och utveckla ett konkurrenskraftigt attraktivt och levande centrum som består av handel, service, restauranger, mötesplatser, bostäder och arbetsplatser. Här ska också finnas kulturoch aktivitetslokaler. Bostäderna ska vara väl gestaltade med en blandning som passar olika målgrupper till exempel hyresrätter och mindre lägenheter för ungdomar och studenter. Saltsjöbadens centrum har en inbjudande entré, en stadsgata och bilarna finns i garage. Det ska vara lätt att ta sig hit utan bil. Centrum ska vara levande och här finns trygga gröna platser, gång- och cykelvägar. Det finns ett helhetstänk och en koppling mellan Fisksätra och Saltsjöbaden. 10

11 Erfarenheter och observationer Det fanns en stor kunskap och ett härligt engagemang bland de boende och verksamma som deltog i workshopen i Igelboda skola som tillförde värdefulla synpunkter i programarbetet. Även de andra workshoptillfällena med tjänstemän, politiker och centrumägarna har varit oerhört positiva och lyckade. Över 500 personer har lämnat synpunkter eller i någon form varit involverade i dialogarbetet. Boende, skolbarn och ungdomar, markägare, tjänstemän och beslutsfattare har alla bidragit för en så bra utveckling som möjligt. Det har förutom ett bättre underlag även gett mycket kraft och energi till projektet utan att ta stora resurser i anspråk. Kommunen önskar möta alla målgrupper för att få en så heltäckande bild som möjligt men det är svårt att nå vissa målgrupper som unga vuxna och småbarnsföräldrar. Det brukar vara en något äldre målgrupp som kommer på informations- eller dialogmöten om dessa ligger på en vardagkväll. Trots att kommunen valde en lördag mellan klockan för workshopen med boende i området nådde man endast ett fåtal unga vuxna och småbarnsföräldrar vid detta tillfälle. Om det berodde på att marknadsföringen av aktiviteten inte var tillräcklig eller på något annat vet vi inte. En slutsats är att förutom att välja rätt tidpunkt och kanal för en dialog också utveckla mer riktade forum och aktiviteter som lockar just dessa målgrupper. Intressant är också att se hur en mäklare beskriver centrum och de centrala delarna i Saltsjöbaden. Beskrivningen målar upp en bild av Saltsjöbaden som stämmer väl med vad som kom fram i dialogerna om vad som är viktigt och uppskattas idag i området. MÄKLARENS BESKRIVNING XX är ett eftertraktat och populärt område som ligger centralt i Saltsjöbaden med närhet till såväl centrum och tågstation som till fina grönområden. Saltsjöbaden centrum erbjuder två livsmedelsaffärer, diverse butiker, apotek, bank, system, vårdcentral, restauranger och gym. Det vackra Erstaviksområdet med bad sjöar och promenadstigar liksom Saltsjöbadens Golfklubb med både 9-håls och 18-hålsbana ligger på kort promenadavstånd. Från XX är det också gångavstånd till flertalet förskolor, skolor, idrottsplats med simhall, fotbollsplan samt badoch båtliv. Den kulturellt intresserade har ett stort utbud konserter, utställningar och föredrag att välja mellan. Dessa äger ofta rum i Uppen barelsekyrkan eller Grünewaldvillan. Med Saltsjöbanan från Tippen station tar det cirka 25 minuter in till Slussen. 11

12 Slutsatser I dialogerna med de boende, barn och ungdomar, centrumägare, tjänstemän och politiker finns det en gemensam kärna där alla i stort sett är överens. Underlaget från dialogerna gav kunskap om deltagarnas syn på områdets identitet och särprägel. Deltagarna lyfte att centrum ska vara en levande, hållbar, och välkomnande mötesplats som används av alla åldrar, boende och besökare i Saltsjöbaden. Det ska finnas gröna ytor, bra service och handel och kännas hemtrevligt, tryggt och behagligt. Ett urval av synpunkter från dialogerna har sorterats in under följande rubriker: Centrum, handel och service Större utbud av handel och restauranger i en modern hållbar stadsmiljö. Skapa trivsamma mötesplatser och gröna stråk. Barn och ungdomar vill ha ett fräschare och mysigare centrum med ett utbud som bättre passar denna målgrupp. Man ska tydligt se var den nya stadsdelen, stadsgatan och centrumet har sin entré för att skapa identitet. En blandning av väl gestaltade bostäder, gröna platser, arbetsplatser och service integreras för ett levande och tryggt centrum dygnet runt. gärna hyresrätter. Bygg underjordiskt garage vid centrum. Fritid, idrott och natur Barn och ungdomar men även vuxna önskar fler platser för idrott och fritid bland annat en skatepark, basketplan, klättervägg, utomhuspool och utomhusskridskobana. Det är viktigt att bevara större sammanhängande grönområden men att delar av dem kan utvecklas som parkstråk med odling och trädgårdscafé. Fler ytor för spontanidrott. Trafik och vägar Trafiksäkra gator uppmuntrar till alternativa färdsätt. Det ska finnas en bra infrastruktur för varutransport, trafikvänliga gator, gångstråk och cykelbanor. Det ska vara enkelt att ta sig till centrum. Andra förbättringsförslag rörde infartsparkering, trafik och vägar runt centrumområdet. Kultur/kulturmiljö Skapa utrymme/lokaler för kulturella aktiviteter i centrum. Neglinge gård och gamla kommunalhuset har särskilda kulturvärden (Nackas Kulturmiljöprogram) och hänsyn ska tas till dessa vid förändring. Ny bebyggelse Bygg fler nya bostäder på båda sidor om Saltsjöbadsleden för olika målgrupper och 12

13 Källhänvisning och deltagare Material från enkäten, platsanalysen, synpunkter i 3D-kartan, elevernas synpunkter och sammanställningen av dialogerna i visionsarbetet är diariefört i Nacka kommun: Dnr KFKS 2012/ , Projekt 9541 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av synpunkter tjänstemän i projektgruppen Bilaga 2 Sammanställning av synpunkter NREP, centrumägare Bilaga 3 Sammanställning av synpunkter medborgare Bilaga 4 Sammanställning av synpunkter förtroendevalda i Nacka (miljö- och stadsbyggnads nämnden och kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott) Projektgrupp: Lena Nordenlöw, planarkitekt och projektledare Helena Joseph, kommunikatör Hannah Linngård, exploateringsingenjör Alice Ahoniemi, miljö- och hälsoskyddsinspektör Emilie Lindberg, trafikplanerare Suzanne Lagerqvist, projektledare, fastighetsutveckling Per Johnsson, projektingenjör, dagvatten Henrik Svensson, översiktsplanerare Thomas Magnusson, planarkitekt Mahmood Mohammadi, trafikplanerare Anna Ek, landskapsarkitekt Aino Virta, kartingenjör Praktikanter på plan- och exploateringsenheten: Tove Mark, planarkitekt Thomas Magnusson, planarkitekt Daniel Jakobsson, exploateringsingenjör Moa Giselsson, exploateringsingenjör Praktikanter projekt Tekniksprånget: Erik Henckel Noak Lönne NREP: Eva Sterner, Development Manager Marianne Hoffman, Asset Manager 13

14 BILAGA 1 Visionsdialog Workshop med tjänstemän Framförda synpunkter på post-it-lappar 1. Vad är viktigast för dig i program arbetet med Saltsjöbadens centrum? Långsiktigt hållbart (tryggt och säkert). En inbjudande glad gestaltning (lyft upp centrum ur gropen). Tryggad klimatanpassning. Gröna dalen är allas, en inkluderande grön mötesplats. Nya och gamla områden utvecklas med fokus på en genomtänkt hållbar strategi. Dagvattnet från området är i princip drickbart. Biologisk mångfald (förutsättningar för djur och växter). Barnperspektiv (tillgänglighet, trygghet, säkerhet, orienterbarhet). Rekreation och fritid (mötesplatser, aktiviteter, stråk, tillgänglighet). Här bor en mångfald av människor som ser varandra och möts på naturliga bra platser. Saltsjöbadens centrum är en pärla man vill besöka, handla och mötas i. Saltsjöbadens centrum upplevs som grönt, känsla av vatten är närvarande och det finns fantastisk mat. Att det blir hållbara lösningar (ansvarsmässigt, fastighetsrättsligt, markutnyttjande). Att det tydligt framgår vad som är offentligt och privat. Ekonomi: att bo i området. Förankring. Enkelt att röra sig mellan målpunkter (inklusive Fisksätra). Väl sammanhållen gestaltning och utformning. Saltsjöbaden ska vara ett stadsdelscentrum med mötesplatser, aktiviteter och brett serviceutbud. Saltsjöbadens centrum ska vara välkomnande för alla oavsett kön, ålder, kulturell och social bakgrund. Saltsjöbadsleden ska vara en stadsgata som omgärdas av bebyggelse och trädplanteringar. Gående och cyklister ska ha självklart utrymme. En tydlig struktur där Saltsjöbadens centrum blir ett tydligt stadsdelscentrum. En hållbar utveckling. Aktivitetsstråk som kopplar och länkar. Att centrumägarna verkligen satsar. Hyresrätter (kunna bo kvar när man sålt huset, ungdomsbostäder). F 9 skola + förskola mer centralt än samskolan. Trygga offentliga rum med trafiksäkra gator. Ett trafiksystem som uppmanar till att fler går, cyklar och åker kollektivt. Ett trafiksystem som håller god framkomlighet och tillgänglighet till Saltsjöbaden och knyter ihop Nacka. 2. Grupparbete, välj ut fem av de viktigaste delarna Långsiktigt hållbara lösningar biologiskt perspektiv (dagvatten, grönstruktur). Långsiktigt hållbara lösningar ansvarsfördelning (fastighetsrättsligt, drift och underhåll). Entré (för Saltsjöbaden, för stadsdelen, identitet). Sammanhängande stråk (rekreation, identitet, sammanlänkning). Trygga, offentliga rum (trafiksäkra gator, uppmuntra alternativa färdsätt, barnperspektiv). Tryggad dagvattenhantering som bidrar till ett attraktivt, offentligt rum. En tydlig struktur till målpunkter med fokus på trygghet och attraktivitet för gående, cyklister och kollektivister. Förankring och delaktighet genom aktivitetsstråk. Långsiktig hållbarhet (miljö, ekonomi, socialt, infrastruktur avfall, dagvatten, natur, byggande, trafik, idrott, skolor, förskolor, mötesplatser, levande året runt, klimatsäkrat, för alla, trygghet). Ett stadsdelscentrum med god struktur och gestaltning en pärla. Gröna dalen för alla med många aktiviteter, mötesplatser och bostäder. Bostäder väl gestaltade, för alla, olika sorter. Trygg och säker miljö trafiksystem, inga dolda platser, alla åldrar och lyten ska kunna röra sig säkert. Tydlig trafik, bebyggelse och grönstruktur med inbjudande gestaltning och tydliga entréer. Mötesplatser, brett serviceutbud och aktiviteter för alla. Olika generationer möts. Gröna dalen ska vara ett sammanhängande aktivitetsstråk som möjliggör möten och förenar människor. Centrum tillgängligt och inbjudande för gående och cyklister. Gestaltning viktig för upplevelse av trygghet och säkerhet. Funktionsintegrering med en blandning av bostäder, arbetsplatser och service för ett levande centrum dygnet runt. 3. Grupparbete, hitta en tydlig slogan som beskriver området 2030 Tydlig, inbjudande, tillgänglig och integrerad mötesplats. Saltsjöbadens centrum har blivit en mötesplats för alla i Fisksätra och Saltsjöbaden en förebild för integration. En stadsdel som saknades med trevliga mötesplatser och en egen identitet. Saltsjöbadens centrum en ekostadsdel i tiden, ett attraktivt besökscentrum för Stockholm och Sverige. 14

15 Visionsdialog Workshop med centrumägaren NREP Framförda synpunkter på post-it-lappar BILAGA 2 1. Vad behövs för att programmet ska bli bra? En trendig stads miljö där man upplever någon form av puls men ändå lugn. Lokalt centrum med en blandning av bostäder och verksamheter. Förtäta och knyta ihop bostäder/handel/kommunikation. Saltsjöbadsleden omvandlas till stadsgata vid centrum. Mötesplats för invånarna. Trafikvänligt (stadsgata, gång och cykelbanor). Bra infrastruktur: gångstråk, cykelväg, varutransport, infart/utfart. Tydliggöra entrén och leden. Tydlighet mellan allmän plats och privat, (även ansvarsmässigt, servitut med mera). Tydlig struktur och hållbar utveckling. Modernisera. Egen identitet/karaktär. 3. Hitta en tydlig slogan som beskriver området 2030 I Saltsjöbadens centrum vill man stanna och umgås, det är lätt att ta sig dit och ta sig runt. En stad (en kärna), en mötesplats där alla vill stanna till och vistas. De boende är stolta över sin stad och allt fler vill bosätta sig i om rådet och här finns allt, vacker miljö/natur, handel, bostäder, kontor, service, livskvalitet (här trivs man). Centrala Saltsjöbaden är ett hållbart centrum som används av barn/vuxna/äldre, här vistas man och trivs. Nackas första miljöstadsdel, en förebild för andra centrumutredningar. Centrala Saltsjöbaden finns på kartan och är en självklar handels- och mötesplats. Vi har skapat en central mötesplats som är levande, trivsam, behaglig och som används av alla åldrar, boende och besökare i Saltsjöbaden. 2. Välj fem områden Tydlighet Struktur Infrastruktur Egen identitet Lyfta fram vad Saltsjöbaden är idag Inte hitta på en ny Mötesplats För boende och de som vistas där (skola, handel) Naturlig mötesplats där man vill vistas Stadsmiljö/centrummiljö Stadsgator Trevlig stadsmiljö med puls och lugn Entré till centrumområdet Modernisera 15

16 BILAGA 3 Visionsdialog Workshop med boende Framförda synpunkter på post-it-lappar Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett program för Saltsjöbadens centrum bjöd Nacka kommun in till en tvåtimmars workshop den 14 februari 2015 i Igelboda skola. Workshopens syfte var att ge boende och andra intresserade möjlighet att lämna tidiga synpunkter och sin vision kring utvecklingen av de centrala delarna i Saltsjöbaden. Ett femtiotal personer deltog. Sammanställningen är en dokumentation av workshopen och redovisar allas synpunkter. I det fortsatta programarbetet kommer workshopsmaterialet att analyseras närmare tillsammans med resultaten från andra dialoger och visionsarbeten. Grupparbeten Efter en presentation om programarbetet delades deltagarna in i grupper. Gruppernas uppgift var att utifrån fem frågor diskutera den framtida utvecklingen av centrala Saltsjöbaden och hur man önskar att det ser ut a. Vilka är dina 2 favoritplatser i centrala Saltsjöbaden? Behåll lugna promenaden. Inga bilar i Gröna dalen. Pålnäsviken. Området kring kommunhuset. Lugna promenaden. Gröna dalen. Skogsbacken vid skolgården. Neglinge torp/gård. Saltsjöbadens centrum. Stranden vid IP. En av få södervikar i Saltsjöbaden borde vara för badande istället för båtar (Pålnäsviken). Näckenbadet. IP bevara eller utveckla området. Centrum och grönområdet utmed golfbanan. Skidspår och promenader på golfbanan. Biblioteket. Gångvägar i området. Idrottsplatsen (IP). Lundsjön. Golfbanan. Golfbanans entré/parkering. Båtklubben i Pålnäsviken. Naturen. Området runt Lundsjön. Slingan vid Lundsjön. Bokhandel och Ica i Tippen. Badplatsen i Neglingeviken nedanför Näcken. Det fantastiska idrottslivet vid idrottsplanen och Näcken. Neglingeviken, lilla Holmen, Näckenbadet och idrottsplatsen. Badet ska vara kvar i Saltsjöbaden centrum. Lundsjön, Erstaviksområdet, promenader. Promenader vid golfbanan och Lundsjön. Skogen, brynet, berget ovanför Igelbodaplatån och vattentornet. Gröna dalen, lugna promenaden, biblioteket. Pålnäsviken, biblioteket. Idrottsplatsen med Näckenbadet. Gröna dalen med bra odlingsmöjligheter för framtiden och bra hundrastplatser och promenadområde för många. 1b. Skriv ner 2 platser som du tycker kan förbättras Bygg upp bevara Igelboda stationshus. Bygg infartsparkering i triangeln mellan Saltsjöbanan och Stockholmsvägen. Bygg bostäder i triangeln mellan Saltsjöbanan och Stockholmsvägen. Gräv ner Saltsjöbadsleden vid centrum. Bygg rondell i korsningen Saltsjöbadsleden/Solsidevägen vid Statoil. Bygg bostäder och verksamheter utmed södra delen av Saltsjöbadsleden mellan Båthöjden och Ljuskärrberget. I centrum: torg, bilar under jord, bostäder kring stationen. Flytta Statoil och bygg parkering. Planera för arbetstillfällen och verksamheter i sluttningen nedanför Ljuskärsberget vid centrum. Gör om parkeringen vid Tippen till torg. Färre bilar i centrum. Fler bostäder i området utmed Saltsjöbanan och söder om centrum. Gräv ner Solsidevägen. Gräv ner parkeringen vid centrum och bygg bostäder ovanpå. Gör ett trivsamt torg av resten av parkeringsytan. Nya bostäder som släpper in ljus. Från trafikled till stadsgata. Se över trafiksituationen, minska hastigheten. Parkeringen vid tippen är bedrövligt skött, speciellt vintertid. Parkeringsdisciplinen är besvärande slapp. Parkeringsytorna vid Tippen. Byvägen är en katastrof. Vägområdet i korsningen Saltsjöbadsleden/Byvägen/ Stockholmsvägen. Gör rondeller i Stockholmsvägen/Byvägen och Stockholmsvägen/ Solsidevägen. Solsidevägen. Området mellan Igelboda station och Igelbodavägen, speciellt vintertid. Trafiksituationen vid IP och skola. Nytt center för spontanidrott bakom Neglinge gård. Mellan centrum och stationen. Säkra gång- och cykelväg för skolbarn till skola. Sporthall med läktare. Biltrafiken bör minska, bättre för gående. 16

17 Övergång för cyklister och gående mellan centrum och skola. Näckenbadet. Planskild vägkorsning vid Saltsjöbadsleden/Solsidevägen. Bensinmacken flyttar längs infartsvägen. Tomten vid sopstationen, verkstad. Tippens entréer. Vägen bör sänkas under skola och centrum. Om bostäder ska byggas bör de i första hand byggas på Saltsjöbadens centrum. Täck över trafiken gångstråk istället. För stor biltrafik, bilar som kör för fort. Trafiken på Byvägen. Gröna dalen, centrum för idrott. Gröna dalen koppling Fisksätra, Saltsjöbaden. Bygg Solsidevägen nu. Bygg över p-platsen i centrum med bostäder. Utomhusmiljön i centrum, vid skolan och trafiken. Utveckla plats för idrott i centrum. Spontanidrott. Byvägen. Simhall (utveckla Näckenbadet). Porten vid Tippen (entré). Tippens centrum, utnyttjandet av byggnader, p-platser med mera. Bättre väg mot Solsidan. Bygg nya Solsidevägen för alla barns skull, då slipper föräldrarna bila sina barn. Ersätt de små byggnaderna i centrum med bostäder. Området Tippen med Solsidevägen och vägkorsningen med Solsidevägen. Arbetsplatser vid triangeln norr om Stockholmsvägen. Neglingemaren vid Näckenbadet för att göra till kommunal badplats. Området vid idrottsplatsen och Näcken. Korsningen Saltsjöbadsvägen/Vinterbrinksvägen. Neglingemaren kunde bli naturbad hundrastgård i gamla Saltis, Saltsjöbadens idrottsplats bygg bostäder där flytta idrottsplatsen till Samskolan och skapa idrottscentrum där. Ersätt Neglingedepån med bostäder. 2a. Från post-it-lapparna väljer gruppen ut en favoritplats som ni tycker är bra som den är. Beskriv varför! Gröna dalen vill alla ha kvar. Neglinge gård: oas, titthål in i historien, meditativ plats, föreningsverksamhet, Hembygdsföreningen/hantverksföreningen, målpunkt för promenad, det är ett lugn här, inte kommersia liserat, utflyktsmål för förskolan, kulturhistorisk bärare, kräver sitt omland. Gröna dalen. Grönområde viktigt för Fisksätrabor och andra för att ta sig ut i naturen (hundägare, kolonilotter). Gångvägen mellan Tippen och golfbanan är en oas. Centrum: som mötesplats, samhällsservice, bibliotek, caféer, bokhandel med mera och all nära åtkomlig natur. Neglinge gård. Gröna dalen är kommunikativ. 2b. Från post-it-lapparna väljer gruppen ut en plats som kan förbättras. Beskriv hur! Parkeringen vid Tippen ska göras om till torg med garage under. Bygg ut Solsidevägen nu! En förutsättning för en vettig utveckling av området. Trafiksituationen: Solsidevägen (med tunnel?) till Tattby avlastar Byvägen. Omvandla de stora lederna till stadsgator. Minska bredden på körbanor. Bygg längsmed Stockholmsvägen. Åtgärda parkeringsplats vid Tippen med överdäckning. Trafiksituationen vid IP. Bygg ner förbifarten vid avsnittet närmast centrum. Byvägen måste tillbaka till just en byväg. Bygg Solsidevägen nu då minskar trafiktrycket vid järnvägsviadukten. Idrottsplatsen med Näckenbadet i sammanhang med en utveckling av området vid Saltsjöbadens centrum. Eventuellt flytta idrottsplatsen och bygga bostäder där. 3. Hur ser centrala Saltsjöbaden ut år 2030? Bostäder mot Tippen station. Bostäder vid torggatan. Öppna upp. Bostäder vid Igelbodavägen och Saltsjöbadsleden. Solsidevägen är nu byggd. 60-talets trafikplanering är ett minne blott. När man kör in i Saltsjöbaden kör man in i ett samhälle med hus längs vägarna, träd står i rader, butiker och folkliv. Den Gröna dalen är en älskad välvårdad plats att vistas på. Den blir en mötesplats med café. Bättre trafiksituation, mindre beroende av bilen, säkra gång- och cykelvägar, välfungerande tåg till Slussen. Parkeringsplatsen är överdäckad, ovanpå finns bostäder och ett litet torg med uteservering, grönska och affärer. Området mellan stationen och centrumhuset, byggnader kan rivas och ersättas av bostäder och lokaler, äldrebostäder. Näcken och IP på tomten som nu används av kommunen vid Igelboda, dock beror det på om våtmarksområdet är viktigt. Ett centrum åtkomligt för bilar men övertäckt och trivsamt för gående och sittande. Behåll de gröna lungan områdena behövs för alla. Bygg bostäder där det redan är byggt, förtäta. Grönområdena kan användas av många fler, Skogsö, Sätravägen, vattentornet, Igelboda, golfbanan, Näcken, idrottsplatsen och Erstavik. Bygg hyreslägenheter behövs för både unga som vill bo kvar/flytta tillbaka och äldre som vill bo på mindre yta till exempel ovanpå Tippen. Överdäckningen av parkeringen vid Tippen, nya bostäder ovanpå, även ovanpå fastigheten. Solsidevägen är byggd. Flera ytor för spontanidrott finns. Gång- och cykelvägsbaserat område. Fler bostäder. Idrottsplatsen flyttas. Bygg ovanpå i centrum. Bevara Gröna dalen som friområde. Arbetsplatser i triangeln vid kommunens parkförråd. Ny väg till Solsidan/Älgö mot Tattby/Samskolan. 17

18 BILAGA 4 Visionsdialog Workshop med förtroendevalda i miljö- och stadsbyggnadsnämnden och i kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott i Nacka Framförda synpunkter på post-it-lappar 1. Skriv ner de tre viktigaste frågorna/ämnena att behandla i programmet för Saltsjöbaden Skapa ett torg med röda bodar som på Dalarö och i Nynäshamn. Kommersiell verksamhet med skärgårdskaraktär rökt fisk, skärgårdshantverk med mera. Bygg ut idrottshallen så att man kan få in fler åskådare. Hur blir det med förbindelsen Saltsjöbaden Fisksätra? Fräscha upp lokalerna i centrum. Arbetsplatser och bostäder, förskola och skola en bra blandning. Gång- och cykelvägar för att lätt ta sig fram i området. Grönområde/park Helhetstänkande sätt in centrum i ett större sammanhang. Framtid med kollektivtrafik och inte gigantiska parkeringar. Hålla ihop de gröna ytorna och inte göra gång- och cykelvägar onödigt breda. En spännande och harmonisk arkitektur. Kommunikationer vem ska komma hit och hur? Vem är mottagare? Vad är Saltsjöbaden karaktär? Ett affärscentrum som har större livsmedelsbutik = större sortiment Många nya bostäder med en blandning av ungdomsbostäder, äldreboenden och vanliga lägenheter minst hälften hyresrätter. Ett bättre cykelsystem genom och förbi centrum. Tillgängligt gångvägar, kollektivtrafik. Bra utveckling av butiker, service och bostäder. Naturliga mötesplatser café, lek, kultur. Bostäder och arbetsplatser, sammanhållet med naturliga stråk. Plats att sitta ner och stanna till. Öppna marknadsplatser med butiker och hantverk. Grönare mer gröna ytor, ekodukter, träd. En bra, naturlig, icke kommersiell mötesplats. Mysigt utformat färger och former som man blir glad av. Lätt och säkert att ta sig till utan bil. Fin park. Mysiga små butiker. Bra mix av handel och närservice anpassat efter hur många som bor i centrala uppsamlingsområdet. Skapa en naturlig mötesplats för invånarna i Fisksätra och Saltsjöbaden. Skapa förutsättningar för att bibehålla och utveckla ett konkurrenskraftigt lokalt centrum. Känns nära till Fisksätra trygg, trevlig koppling med intressanta målpunkter. Smarta och moderna parkeringslösningar, helst inte stora sterila parkeringsfält. Osynliga p-platser. Tätare bebyggelse, stadsgata istället för Saltsjöbadsledens avfartsled. Stadskaraktär inte förortscentrum. Trevlig och inbjudande entré till Saltsjöbaden. Närmare koppling mellan Saltsjöbaden och Fisksätra. Goda förutsättningar för handel. Levande affärer och restauranger i centrum så att man får ett attraktivt centrum. Skapa förutsättningar för både bostäder och arbetsplatser samt en tydlig entré till Saltsjöbadens centrum. Möjliga längre västerut. Tillräckligt många bostäder för att skapa ett flöde. Speciell karaktär på gestaltningen. Blandade verksamheter. 2. Välj ut de fem viktigaste områdena Grupp A Inbjudande entré. Levande centrum handel, mötesplatser, kultur och idrott. Bilar som inte syns. Säkerhet för gående och cyklister. Förbindelse Saltsjöbaden Fisksätra. Grupp B Helhetstänkande koppling Fisksätra/Saltsjöbaden. Arbete, bostäder, förskola, skola viktigt med en blandning, ta tillvara det som finns. P-platser gör de osynliga, bygg över. Samband naturliga mötesplatser. Grönt gröna stråk, gång- och cykelvägar. Grupp C Stadsgata inte trafikled. Saltsjöbaden karaktär i gestaltningen. Lätt att ta sig till utan bil. Blandning handel/öppna mötesplatser med bostäder och arbetsplatser. Kultur- och aktivitetslokaler. 3. Hur ser Saltsjöbaden ut år 2030? Hemtrevligt, tryggt, välkomnande. Porten till skärgården, skärgårdsprägel. En känsla av glädje, att man kommit hem och hittar det man behöver. Levande 2 3 våningar på centrum, simhall/ny sporthall, osynliga p-platser, bygga på Statoils tomt, signaturbyggnader. 18

19

20 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskapoch egna förmåga samt för deras vilja att ta ansvar