UTBILDNINGSUTSKOTTET Kallelse

Transkript

1 HAPARANDA STAD UTBILDNINGSUTSKOTTET Kallelse Tid: Onsdag kl 08:30 Plats: Hamnskär Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare 2 Medborgarförslag: Permanenta solskydd till alla förskolor KS 2014/248 Monika Invall 3 eförslag: Upprusta Nikkala skolgård KS 2014/268 Monika Invall 4 Ansökan om Ekonomisk hjälp till att bygga upp en läromedelsbas på Marielundsskolan röda åk Komplettering av svar till Skolinspektionen - regelbunden tillsyn BUN 2014/190 BUN 2013/5 Monika Invall Monika Invall 6 Information om skolstart Monika Invall 7 Ansökan skolskjuts BUN 2014/193 Monika Invall 8 Ansökan skolskjuts BUN 2014/194 Monika Invall 9 Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk (Förslag April 2014) KS 2014/143 Arja Martinviita 10 Ekonomisk rapport per juli 2014 BUN 2014/10 Arja Martinviita & Tanja Niva 11 Avtal med Norrbottensmusiken gällande skolkonserter i Haparanda 12 Flytt av sammanträdesdatum Uu Flytt av sammanträdesdatum Uu BUN 2014/192 Arja Martinviita Kåre Strömbäck Kåre Strömbäck Kåre Strömbäck Ordförande Maarit Kontio Sekreterare Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 -^- i^_ -^ ^^_ _ IIII ôls'uy^â till c^^lc,^ Föns^clor ^CJ^^^, ^n^'1g^-^cgy"1 'l ^.-^r1c,^gil^ r 0^1^'FX' C7^,{i c^l^, for^dlc^ r in^rn ^c7.p c^c^^ ^ c^ ^CO mm^^n Î^c^ ^^$r-^â^ m^c^ Solsl^.^c^d ^c^ ê^r^.ôôrnc^s (^^^GC' I ^^ ii lllii ^^ gir- ^c^r^"^ ^^c^c^n ^^r^g^. 0^ ^v^r - ^ _ ^ ^ u^ _^ ^ ^ ^^F,r^ för h1^^lea^cer lg^r1^^r^ {'v^c;^ ^ ^v a^t. I I c C r^c^^ f ^^^c^lp ^G^r ^Gr p'1,pcdf^- C1(,1'lSf^ ^êrâûr^^ cn ^ ^^n ^-i-^(^t,^ fil l --.^ i^^^ ^^-^^^ ^^ -^ V G ^.,m I I, ^ I--I I -- i ^ ^ ^ I i! ^ ^1^^ G^. C^.S^r ^ ^,;^1 ^ 6^^ ^C i^,^,_ ^ `^ ^^ c l. S ^ ^ ^^ l ^^ î i i ^^^ ti ^ ^ ^ ^ i ^^ c^^ j t^c r^ ^. ( ^ ^^,J ^ ^^ - ^^^ can, c c^^^^ ^^^^^^^,^ ^^^^. c^-^ c^^, ^^^c^ _. iii _i -(i -j ^-- ^^^^^'Jl ^`ry^^.^l'^ wi^ c^ 1'^Q.^ ^R1 ^G Vld^^l-^ ^^Î, ^v^cn^grt^. ^^11^cni^^ Â,^^^z^^^^ ^l^-s^^h59y

3 Detaljerad Rapport eförslag till Kommunstyrelsen 1. Sammanfattning av Förslaget Förslagsställare: Förslaget skapat av Tommy Hietala (Ingen stadsdel angiven) Format: Endast elektronisk. Status: Överlämnad för vidare behandling Datum för Förslaget: Förslaget publicerades Tisdag, 6 Maj 14 och stängdes för insamling av underskrifter Tisdag, 27 Maj 14 efter att ha varit i gång I 21 dagar Statistisk sammanfattning över underskrifter: Sammanlagt har 38 personer undertecknat detta Förslag. Det fanns totalt 38 elektroniska signaturer. 2. Förslagets fullständiga text Nikkalas skolgård måste underhållas och upprustas med nya lekutrustningar och uteleksaker då allt är gammalt och slitet. Gäller hela området men särskilt förskolornas avdelningar. /Nikkalan koulun koulupiha tulee varustaa uusilla leikkikaluilla ja muutoinkin piha-alue kaipaa kunnostamista. 3. Ytterligare information från dem som har skapat Förslaget Lekutrustningarna är gamla och har börjat förfalla och är till och med farliga för småbarn. Det behövs nya rutschkanor, gungor, hästgungor och klätterställningar som är säkrare för våra barn som tex Seskarö skola och Elevens förskola har. Det behövs även göras reparationer av asfalten på vissa ställen. Speciellt på förskola 1-3 års avdelning då det är stora bucklor på vägen där barnen cyklar och leker. Alla grindar måste ses över och repareras så att småbarnen inte kan öppna dem själva och springa ut på parkeringen. Uteleksakerna måste också förnyas då de är väldigt gamla och trasiga. Hela skolområdet måste ses över och underhållas då allt börjar se slitet, nedgånget och tråkigt ut! 4. Sammanfattning av kommentarer till webbplatsen

4 Japp! det behövs verkligen att renovera, specially skolgården lekutrustning, asfalten i 1-3 avdelning är helt katastrof, det är dags att göra nytt... Japp! Det behövs rustas upp, var där i vintras och gick vid skolgården. slitet,slitet Staketen är i uselt skick, lekställningarna är uttjänade och själva gårdsplanen över huvudtaget ser rejält fattig ut. nog är det dags att satsa lite ute i byarna! där bor mer än 50% av kommunens invånare. Dags för reparation Min yngsta dotter har klagat på att det finns för lite att göra ute på skolgården och tycker grankulleskolan hade mycket roligare utemiljö. Ja nu är det verkligen dags att Nikkala skola också får nytt. Mycket på ute lekplatsen är till och med från när jag var barn och gick där...nu är jag 30 år!!! Håller fulltsändigt med! Skolgården behöver verkligen ny lekutrustning.

5 Till barn-och ungdomsnämnden från Marielundsskolan röda åk 1-5 Ärende: Ekonomisk hjälp till att bygga upp en läromedelsbas på Marielundsskolan röda åk 1-5 På vår skola Marielundsskolan har vi i åk 1-5, 80 elever, varav en övervägande majoritet har finska som modersmål. Vi kämpar med ständig brist på läromedel. Det finns inga klassuppsättningar eller ens halva klassuppsättningar av böcker i framförallt NO,SO, första läsinlärningen, finska, svenska som andra språk, ordlistor, kartböcker etc. Det innebär att vi kopierar väldigt mycket, både lagligt och olagligt. Kopieringskostnaderna rusar i höjden och har nu varit i storleksklassen kr /kvartal. Vi befinner oss i en situation som är lite vem kom först, hönan eller ägget? -lik. Vi har inte läromedel så vi kopierar, kopieringen kostar stora summor och vi får inte råd att köpa läromedel och så fortsätter det från år till år. Vi skulle också behöva byta ut vår urgamla, inaktuella och inte så bra mattebok i åk 4 och åk 5 men det har vi inte råd med. Vi äskar därför en engångssumma på 25000kr från barn-och ungdomsnämnden till att bygga upp en läromedelsbas på röda skolan. Detta skulle underlätta betydligt och vi skulle komma ifrån höga kopieringskostnader, eleverna skulle slippa ha pärmar överfyllda med kopierat material, vi skulle ha faktaböcker för flera år framåt och lärarna skulle kunna få mer tid till planering, istället för att tillbringa timmar på att kopiera/leta efter material på nätet att kopiera. Tyvärr har det blivit så att lektion.se (en webbsida där lärare i olika ämnen över hela Sverige publicerar sina egenhändigt gjorda arbetsuppgifter, för andra att använda) har i många stycken blivit vårt nya läromedel och det är under all kritik. Det ska vara ett komplement för den som vill använda det, inte som ett heltäckande läromedel för där finns många brister. Nämnas bör att våra elever inte har egna datorer. Vi har en uppsättning gamla elevdatorer som inte alla är i fullgott skick, för 80 elever.

6 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och ungdomsförvaltning Datum Diarienummer För- och grundskolechef Monika Invall, Skolskjuts för Vårdnadshavare för ansöker om skolskjuts från hemmet i Marielund till Raumon Koulu. Särskilda skäl till skolskjuts föreligger i ärendet. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beviljar skolskjuts från hemmet till undervisningen med hänsyn till barnets bästa utifrån 2010: Beslutet gäller under läsåret 2014/2015. Enligt uppdrag Monika Invall Chef För och grundskolan Postadress Besöksadress Telefon E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

7 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och ungdomsförvaltning Datum Diarienummer För- och grundskolechef Monika Invall, Skolskjuts för Filippa Kenttä Vårdnadshavare till Filippa Kenttä har lämnat in ansökan om att behovet av skolskjuts till och från skolan kvarstår. Kenttä har under tre läsår haft skolskjuts med taxi från hemmet där hon bor till utbildningen. Hemmets placering ligger 1 km in på en enskild väg i Keräsjänkkä. Vägen saknar gatubelysning och är så smal att mötandes bilar har svårt att passera. Hon måste även dagligen passera över Keräsjokiån delvis med bristfälligt räcke i träkonstruktion. Länstrafiken har inte möjlighet att köra in, eftersom bron över Keräsjokiån inte är anpassad för busstrafik. Filippa Kenttä har enligt 10 kap. 32 (2010:800) rätt till skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, med hänsyn till färdvägens trafikförhållanden. Med tanke på barnets ringa ålder att ensam färdas efter en enslig, smal, tidvis mörk väg samt en bristfälligt byggd bro att passera så görs bedömning att vägen mellan hemmet och hållplatsen på grund av barnets ringa ålder bedöms som farlig. Haparanda kommun ansvarar för hela färdvägen från hemmet till utbildningen. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden erbjuder Filippa Kenttä skolskjuts med taxi från hemmet till undervisningen efter behov. Beslutet gäller under läsåret 2014/15 så tillsvida att vägförhållandena inte förändras. Enligt uppdrag Monika Invall För- och grundskolechef Postadress Besöksadress Telefon E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

8 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 201X Antagen av kommunfullmäktige 20XX-XX-XX, X

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET 3 4 INFORMATION 4 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA 5 6 KULTUR OCH FRITID 6 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 7 8 SOCIALTJÄNSTEN, INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8

10 1(8) 1 BAKGRUND 1.1 Statens minoritetspolitik De nationella minoriteternas rättighet att kunna använda sitt språk är en väsentlig del av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna. Riksdagen fattade i december 1999 ett beslut om nationell minoritetspolitik. I och med beslutet erkändes samerna, sverigefinländarna, tornedalningarna, romerna och judarna som nationella minoriteter och samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch fick status som minoritetspråk. I lagen ges ett grundskydd till samtliga nationella minoriteter där förvaltningsmyndigheter ska ge dem möjlighet till inflytande i frågor som berör dem samt så långt det är möjligt, samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Av nationella minortietsspråken har samiska, finska och meänkieli en historiskt geografisk bas, vilket ger användare av dessa språk speciella rättigheter till service på sitt språk (så kallade förvaltningsområden). Haparanda kommun är en av de kommuner som är förvaltningsområde för finska och meänkieli där enskilda har rättigheter till service med sitt språk. En ny lag, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) trädde i kraft den 1 januari En stor förändring med den nya lagstiftningen var bland annat att förvaltningsområdet för finskan utvidgades till ett antal nya kommuner, främst i Mälardalens region. För finska, samiska och meänkieli förstärktes också rättigheter för den enskilde. 1.2 Haparanda kommuns minoritetspolitik Kommunfullmäktige antog ett Minoritetspolitiskt program i december 2004 som reviderades första gången Programmets syfte har varit att lyfta fram områden där sverigefinska och tornedalsfinska (meänkieli) minoriteterna ansett att utveckling behövs i Haparanda kommun, så att de i lagarna skyddade rättigheterna samt kommunens egna målsättningar förverkligas och stärker minoriteternas ställning. Programmets förverkligande har de senaste åren följts upp aktivt av samrådsgruppen för minoritetspråk. Chefer och politiker har deltagit i gruppen för att föra dialog. Även en öppen remissomgång har genomförts inför denna revidering av programmet. Arbetet med programmet har kretsat mycket kring de skyldigheter som kommunen har som förvaltningsområde för finska och meänkieli. För det här erhåller Haparanda stad statsbidrag vars användande regleras i förordningen (SFS 2009:1299, 8). I den skrivs att statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Även Språklagen (2009:600) som trädde ikraft den 1 juli 2009 förpliktigar. Enligt den ska det allmänna ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja minoritetsspråk och att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjligheter att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Kommunfullmäktige skall revidera programmet varje mandatperiod och göra de tillägg och/eller ändringar som behövs. Programmet finns också i finsk version. Om det finns skillnader/tvetydigheter i de olika versionerna, så är det den svenskspråkiga versionen som gäller.

11 2(8) 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE Språket är självklart viktigt för oss alla. Vår identitet är bunden till språket. Det är via språket som vi uttrycker våra känslor och är i kontakt med varandra, upplever och förstår vår omgivning och existens. Språket är också bärare av vårt kulturarv och en nyckel som öppnar dörrarna att förstå det. En förutsättning för att människan kan växa och utvecklas är att man behärskar språket. Likaså är det en förutsättning för att kunna delta i samhällsdebatten och att påverka. Av Haparandas befolkning är cirka en tredjedel finska medborgare. Exakt statistik om personer som kan finska/meänkieli finns inte. Av statistik kan man dock utläsa att en majoritet av befolkningen har en finsk bakgrund eller band till Finland. Av befolkningen har cirka hälften en utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med bägge föräldrarna födda utomlands). I praktiken har nästan alla som tillhör denna grupp en finländsk bakgrund och om man antar att dessa kan antingen finska eller meänkieli så kan en stor del av befolkningen minoritetsspråken. Dessutom finns många personer, som har en statistiskt definierat svensk bakgrund, men som kan meänkieli och/eller finska. Med anledning av att befolkningen utgörs av en så stark minoritetsrepresentation skapar det speciella omständigheter att utveckla minoriteternas ställning. Många i Haparanda kan uppleva att minoriteten är i majoritet, åtminstone i vardagliga situationer. Som en skarp kontrast har dock finskan och meänkieli länge lyst med sin frånvaro i det officiella. Av olika anledningar kan det fortfarande vara så att språkfrågan polariserar känslor för och emot. Även om lagen finns och ger rättigheter åt minoriteterna, så är lagarna dock bara lagar. För att riktiga framsteg i utvecklingen skall ske har attityderna en viktig roll. Tillmötesgående och accepterande attityd förutsätter en ömsesidig respekt och förståelse mellan olika grupper till exempel om olika utgångspunkter och behov. Därmed är det viktigt att samrådet/dialogen fungerar och att medvetenheten om frågorna ökar. Det stycket som fanns redan i 2004 års program kan även fortsättningsvis vara ett generellt rättesnöre: Flerspråkigheten och den mångkulturella omgivningen är positiv och för de i Haparanda kommun boende mer förenande än skiljande, till exempel för identiteten i förhållande till andra områden. Detta är något man bör vara stolt över. Vår kommun kan vara ett exempel över hur språkpolitiken sköts på ett bra sätt och kommunens representanter bör i olika sammanhang fungera som ambassadörer också vad gäller (minoritets-)språkärenden.

12 3(8) 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET Kommunen ska se till att lagen förverkligas och att de som vill använda sig av finska eller meänkieli får muntlig service och att de enskilda som som har ett ärende och som så begär får beslutet och beslutsmotiveringen översätt skriftligt översatt. Kommunen ska även i fortsättningen garantera att samråd fortsätter inom ramen för den etablerade samrådsgruppen. Tjänstemän och representanter för nämnderna åläggs att komma till samråden när gruppen så vill. Samrådet ska innefatta statsbidragets användning i sin helhet. Samrådet ska utvecklas till att omfatta alla nationella minoriteter. Samrådet kan ordnas inom ramen för det existerande samrådet för finska/sverigefinländare och meänkieli/tornedalingar, dock med beaktande av finskans och meänkielis särställning som förvaltningsområde och beträffande statsbidraget. Kommunen ska ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar service; se minoritetsspråken som en merit när tjänster tillsätts, om man kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning. Att uppmärksamma landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter, inklusive centralförvaltningen/-myndigheter (2010), på det språkliga särdraget och därav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område. Kommunen ska ekonomiskt stödja minoritetsspråksorganisationerna i att delta i seminarier och konferenser. Kommunen ska samverka med andra kommuner och andra myndigheter; delge egna erfarenheter/exempel och ta lärdom från andra.

13 4(8) 4 INFORMATION Kommunen ska utarbeta en strategi om hur den ämnar tillfredsställa minoritetsspråkigas informationsbehov Kommunen ska alltid betänka om ifrågavarande information behöver översättas till minoritetsspråken Hemsidorna ska innehålla information om minoriteterna och minoritetsspråken samt att kommunen skall ha som målsättning att översätta merparten av hemsidorna Kommunen ska vid behov fortsätta att översätta dokument Kommunen ska värna om minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra minoritetsspråkens närvaro genom att öka skyltning och annan utmärkning med minoritetsspråken Kommunen ska informera i telefonsvararen med minoritetsspråken Kommunen ska informera och utbilda tjänstemän och förtroendevalda om nationella minoriteter och minoritetsspråkslagstiftningen

14 5(8) 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna anordnas undervisning i och på elevens modersmål i enlighet med dokumentet Vägen till tvåspråkighet för de finskspråkiga eleverna Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens val Kommunen ska årligen för föräldrarna anordna en informationsträff, där man berättar om Haparanda kommuns skolsystem, möjligheterna till undervisning med modersmål, ge bakgrundsinformation om sverigefinsk och tornedalsk kultur, minoritetsspråkslagen o.s.v. samt i regelbundna kontakter med föräldrarna meddela och informera om senaste fakta och forskningsresultat, ge information till minoritetsspråkiga föräldrar om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i och på modersmålet antingen i den tvåspråkiga verksamheten eller i svensk klass med undervisning i svenska som andraspråk och i modersmålsundervisning Kommunen ska anordna fortbildning för lärare i finska språket och meänkieli samt sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska i förskolan och skolan anordna temaveckor om flerspråkighet, sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska satsa på revitaliseringsåtgärder för meänkieli inom förskolan. 6

15 6(8) 6 KULTUR OCH FRITID Minoriteterna ska garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till skapande på eget språk Kommunen ska när man delar ut medel till föreningar och evenemang beakta minoriteternas behov Kommunen ska utreda möjligheterna att söka specialstöd från Statens kulturråd Kommunen ska aktivt främja tvåspråkiga kulturaktiviteter Kommunen ska bättre synliggöra kulturutbudet på minoritetsspråk inom området Haparanda-Torneå-Kemi Kommunen ska inom sitt kulturutbud stödja/erbjuda också kultur för romer

16 7(8) 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Service på minoritetsspråk ska garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens kontor/institutioner I alla förvaltningskontor ska den centrala informationen och anvisningar vara översatta till minoritetsspråken Kommunen ska aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget språk och erbjuda detta för de som vill detta Kommunen ska anordna dagcenter till äldre och handikappade där det finns verksamhet på deras eget språk Kommunen ska tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på minoritetsspråken om kommunens kommande planer, minst en gång per år Kommunen ska i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och handikappade, beakta om föreningarna skall fungera som remissinstanser i frågan Kommunen ska påverka landstinget (Hälsocentralen) så att servicen och informationen på minoritetsspråken förbättras. Speciellt gäller detta service där det är fråga om förhållande mellan läkare-patient inom exempelvis psykiatrin, där den språkliga förståelsen är särskilt viktigt och där användandet av tolk (3:e part) är svårt

17 8(8) 8 SOCIALTJÄNSTEN INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Kommunen ska informera om service på minoritetsspråken Kommunen ska ha förmåga att ge service omedelbart till kunden på dennes eget språk Kommunen ska befrämja personalens fortbildning och utbytesverksamhet med (gräns- ) kommunerna Kommunen ska se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtjänsten

18 BUN Prognos Juli 2014 BUN 2014 Budget 2014 Periodbudget Totalt Bokfört Prognos Avvikelse Föregående prognos Förändring Barn och Ungdomsförvaltningen Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet Totalsumma

19 Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet BUN Prognos Juli 2014 Budget 2014 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört Värden Budget 2014 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört Barn och Ungdomsförvaltningen Namn Driftbudget Detaljerad driftbudget Benämning Verksamhet 4 Postitioner Verksamhet