Vägen till prästämbetet. Teologiska examina i Finland som ger behörighet för prästämbetet

Transkript

1 Vägen till prästämbetet Teologiska examina i Finland som ger behörighet för prästämbetet

2 Kyrkans teologutbildningskommitté Arbetsgruppen för finländska examina 2007 Redaktion Ulla Eerolainen Jaana Kettunen Emma Metso Mervi Palva Johanna Räsänen Eeva Salo Timo Tulisalo Fotografier Seppo S. Sirkka Design Karstium ISBN

3 Innehåll Bli präst! 5 1 Prästens studieväg 7 2 Varför förutsätter kyrkan specifika studier och ett speciellt kunnande av den som vill bli präst? 9 3 Studier som förutsätts vid de olika fakulteterna 13 Helsingfors universitet Åbo Akademi Joensuu universitet 4 Kontaktinformation 21 5 Bilagor 23 Examen som ger behörighet för prästämbetet Studier som krävs av dem som har avlagt en annan högre högskoleexamen Bestämmelser om prästvigning

4

5 Bli präst! Kyrkan behöver präster. Kyrkans andliga liv grundar sig på förkunnelsen av Guds ord och på de heliga sakramenten. Prästämbetet finns till för att förvalta dessa uppgifter. Därför kallar kyrkan nya ordets tjänare och viger dem till tjänst. Prästvigningen sker enligt apostolisk tradition genom bön och handpåläggning. Under handpåläggningen uttalar biskopen följande ord: Må Gud, den treenige, Fadern och Sonen och den Heliga Anden, välsigna och helga dig så att du alltid och överallt tjänar Kristi kyrka. Kyrkan behöver olika slags präster. I de olika uppgifterna behövs många slags gåvor och färdigheter. I förkunnelsen, undervisningen, fostran, själavården och diakonin, samt inom arbetsledningen, förvaltningen och missionen behövs olika personliga egenskaper och förmågor. Kyrkan behöver engagerade och yrkeskunniga präster. Prästidentiteten utvecklas genom mångsidigt teologiskt kunnande och fördjupning i kyrkans andliga liv. Lika viktiga redskap för att bygga upp församlingen är förmågan till växelverkan och samarbete. Ansvarsuppgifter av olika slag och arbetserfarenhet från en lokalförsamling stärker den teologiska identiteten. Den andliga och personliga tillväxten kan stödjas genom ett samarbete med till exempel en mentor eller en andlig medvandrare. Kyrkan ordnar särskilda evenemang för teologiestuderande, till exempel stiftsbesök, Kyrkans dag och biskopsbesök vid fakulteterna. En god allmänbildning och ett öppet förhållningssätt till livet är också goda redskap om man vill tjänstgöra som präst. Teologie magisterexamen är en väsentlig del av den helhet som förbereder för prästämbetet. Av den som skall prästvigas förutsätts vissa studier (bilaga 5.1). På det sättet strävar kyrkan efter att säkerställa att en kommande arbetstagare har en mångsidig beredskap för kyrklig tjänst. Högskolestudierna ger den teologiska kompetens som kyrkan och dess medlemmar förväntar sig av en präst. Teologisk sakkunskap ger säkerhet i arbetsuppgifterna och hjälper prästen att orka. I den här handledningen berättar vi hurdana studier kyrkan förutsätter av den som skall prästvigas. I prästämbetet är man inte ensam. Genom ämbetet innesluts man i kyrkans gemensamma tro. Den tusenåriga traditionen bär när man möter livets stora frågor och utmaningar. Prästen utför sin tjänst tillsammans med förtroendevalda, övriga präster och andra anställda i kyrkan. I prästvigningsformuläret finns en påminnelse om att prästämbetet är förknippat med såväl arbete som Jesu löfte. När stolan läggs över ordinandens axlar som tecken på prästämbetet säger biskopen: Jesus säger: Ta på er mitt ok. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt. Jag vill uppmuntra dig att svara på den kallelsen. Välkommen att bygga och tjäna framtidens kyrka! Mikko Heikka Biskop, ordförande för kyrkans teologutbildningskommitté

6

7 Prästens studieväg Kyrkan ordnar olika slag av utbildning för blivande präster och för dem som redan är i tjänst. Prästens studieväg, den så kallade pastoralutbildningen, består i det inledande skedet främst av följande delar: Period med arbetslivspraktik i församling Psykologisk anlagsprövning Domkapitlets ordinationsutbildning före prästvigningen Handledd introduktion i arbetet efter prästvigningen Pastoralexamen som avläggs vid sidan av tjänsten Prästens studieväg börjar med en församlingspraktik som ingår i de tillämpade studierna. Denna handledda period med arbetslivspraktik ingår i teologie magisterexamen. Efter församlingspraktiken ordnar stiften praktikseminarier för teologiestuderande. Före det ska man genomgå kyrkans arbetspsykologiska anlagsprövning, som förutsätts av alla som skall prästvigas. Syftet med anlagsprövningen är att ge den studerande möjlighet att utvärdera sin lämplighet för arbetet som präst och att ge verktyg för fördjupad självkännedom, personlig tillväxt och självstyrning i yrkesutvecklingen. Prästvigningen förutsätter att man genomgått domkapitlets ordinationsutbildning. Under utbildningen prövar domkapitlet om den som vill bli prästvigd är lämplig med hänsyn till teologiskt kunnande (teologie magisterexamen), personliga anlag och sådana arbetsuppgifter som kan erbjudas i den evangelisk-lutherska kyrkan. Om dessa förutsättningar uppfylls kallar kyrkan och viger till prästämbetet. En förutsättning för vigningen är vocatio, dvs. att en församling eller en kristlig organisation har kallat personen att sköta en prästtjänst. Biskopen och domkapitlet beslutar om godkännande för ordination till prästämbetet. Utöver en stark andlig identitet väntar sig kyrkan som arbetsgivare att nya arbetstagare har tillräckligt med yrkesinriktat kunnande och en vilja att utvecklas. Den som nyligen utexaminerats har ett annat kunnande än en präst som arbetat länge i en församling. Mest fruktbart är det om nya och gamla arbetstagare kompletterar varandra. Efter prästvigningen får den nyvigda prästen en handledd introduktion i församlingsarbetet. Därefter kan pastoralexamen avläggas. Borgå domkapitel bär huvudansvaret för denna utbildning. En del av studiehelheterna ordnas i samarbete med Lärkkulla. I de finska stiften sköts utbildningen av respektive domkapitel i samarbete med kyrkans utbildningscentral ( Efter pastoralexamen erbjuds olika slag av personalutbildning för den som vill fördjupa och bredda det yrkesinriktade kunnandet.

8

9 Varför förutsätter kyrkan specifika studier och ett speciellt kunnande av den som vill bli präst? Vilket kunnande behöver en präst? Enligt den lutherska bekännelsen är prästämbetet en tjänst som finns till för förkunnelsen av ordet och förvaltandet av sakramenten. Prästens uppgift är att tjäna så att människor föds till tro på Kristus och växer till i tron och kärleken till nästan. På en präst ankommer särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att ha hand om övriga kyrkliga förrättningar, att ge konfirmandundervisning och annan undervisning och att sköta den enskilda själavården och bikten (Kyrkoordningen 5:1). I sitt arbete möter prästen församlingsborna i livets olika skeden från födseln till döden, i såväl glädje som sorg. I många församlingar har prästerna också fått sig tilldelade egna verksamhetsområden t.ex. barnarbete, ungdomsarbete, diakoni eller mission. Till prästens vardag i församlingen hör ofta att planera och utveckla verksamheten och ekonomin. Prästämbetet är också ett herdeämbete som består av olika lednings- och sakkunniguppgifter. De kunskaper och färdigheter som en präst behöver kan delas in i fyra olika kompetensområden: 1) gudstjänster och kyrkliga förrättningar, 2) kristen fostran och handledning, 3) själavård och diakoni samt 4) arbetsgemenskap och samhälle. I församlingsarbetet betonas det första området, i specialuppgifterna något av de senare. Samtidigt genomsyras varje prästs arbete på sätt eller annat av alla kompetensområden. Till prästens arbete hör till exempel att möta sörjande anhöriga, leda möten, hålla i trådarna för föräldrakvällar, hålla tal och skriva texter. Till yrkesskickligheten hör att prästen skall kunna förrätta nattvarden eller en vigsel enligt kyrkohandboken, hålla en predikan som grundar sig på kyrkans tro och passar in i situationen, stödja en person som insjuknat i cancer eller hålla en strukturerad lektion kring någon etisk fråga. Både förmågan att kunna uppträda och förmågan att empatiskt kunna lyssna är viktiga egenskaper. Både för församlingens och för sin egen del behöver prästen ett brett teologiskt kunnande. För att rätt kunna betjäna sin församling och sitt arbetslag behövs vissa kunskaper och färdigheter. Teologisk sakkunskap är viktig också för att prästen själv skall orka. Det blir lättare att orka med uppgiften om man upplever sig ha tillräckliga förutsättningar för att sköta de primära uppgifterna. I prästens arbete ingår också att ta hand om sig själv. En präst har rätt till en egen handledare, själavårdare, terapeut eller andlig medvandrare.

10 10 En prästs yrkesskicklighet utvecklas småningom med hjälp av fortlöpande studier och tilltagande arbetserfarenhet. Ingen blir fullfjädrad över en natt. Man kan inte kräva att en nyutexaminerad teologie magister besitter all den kunskap som behövs i arbetet som präst. De teologiska studierna vid universitetet ger ändå en god grund att utveckla det egna kunnandet. Vilka studier förutsätter kyrkan? Under den teologiska vetenskapen ryms flera vetenskapsgrenar med ett gemensamt forskningsobjekt, nämligen den kristna tron. Syftet med en teologie magisterexamen som uppfyller biskopsmötets behörighetskrav (bilaga 5.1) är att ge den som vigs till prästämbetet en tillräckligt omfattande teologisk grundutbildning och kunskap att tillämpa detta kunnande i arbetet som präst. Även om behörighetskraven fastställer en miniminivå på de teologiska studierna finns det också utrymme för den studerande att göra egna val, särskilt i ämnesstudierna och de fördjupade studierna. De studerande avgör själva vilket kunnande och vilka kunskaper och färdigheter de behöver. Församlingspraktiken och annan arbetserfarenhet ger goda referensramar när man väljer prioriteringsområden i studierna. Det centrala innehållet i teologin består av Bibeln, kristendomens historia, kyrkans lära och etik och kyrklig verksamhet. I studierna skall också ingå fördjupade studier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi eller praktisk teologi. Dessa fyra teologiska ämnen fokuserar uttryckligen på kyrkans tro och verksamhet. Också studier i religionsvetenskap har man nytta av i vårt allt mera pluralistiska samhälle, trots att de inte räknas till sådana fördjupade studier som ger behörighet för prästämbetet. För att nå teologins rötter förutsätts att man kan göra sig förtrogen med bibeln och de klassiska kristna texterna också på originalspråk. Därför förutsätter kyrkan att den som prästvigs behärskar grunderna i hebreiska, grekiska och latin. Bibeln är kyrkans heliga skrift, vars budskap prästen är kallad att förmedla. Prästen bör känna till bibelns uppkomst och innehåll, bibelforskningen, hermeneutiken, bibelns verkningar genom historien och dess tillämpning samt förstå problematiken i mötet mellan kritisk bibelforskning och religiösa tolkningar. I sitt arbete måste prästen kunna bedöma sin egen tids kristendom ur historiskt perspektiv. Därför ger studierna en introduktion i den kristna dogmatikens tillkomsthistoria, kyrkosamfundens och de kristna samfundens historia, deras växelverkan med det omkringliggande samhället och kulturen och det religiösa livets historia. Prästen bör vara väl förtrogen med den tro som kyrkan bekänner. Därför behöver prästen i sitt arbete känna till den centrala undervisningen, traditionen och särdragen i såväl de stora kyrkosamfunden som den lutherska traditionen. Till detta ämnesområde hör de kristna trosuppfattningarna och etiska ställningstagandena, kopplingarna mellan dogmatiken och de filosofiska strömningarna, ekumeniken, det andliga livet, själavården, diakonin, kyrkorätten samt den kristna undervisningen och fostran.

11 En präst behöver också ha förmågan att delta i den interreligiösa dialogen och i värdediskussioner. För detta behövs kännedom om grunderna för de etiska lärosystemen, om substansen i olika världsåskådningar, ideologier och andliga traditioner och om de stora världsreligionerna. Församlingspraktiken, som ingår i de tillämpade studierna, och annan arbetserfarenhet ger studenten möjlighet att tillämpa sin teologiska sakkunskap i kyrkans arbete. Av den som anhåller om prästvigning förutsätts tilllämpade studier i gudstjänstliv, religiös fostran och själavård samt en period med arbetslivspraktik på heltid i en församling inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 11

12 12 3

13 Studier som förutsätts vid de olika fakulteterna 13 Vid bedömningen av om kraven på behörighet uppfylls, tillämpas biskopsmötets beslut som trädde i kraft den 1 november Om en studerande har fått studierätt för examen före den 1 november 2006 kan man tillämpa antingen det nya beslutet eller de bestämmelser utfärdade av biskopsmötet som gällde när studierna inleddes. Efter den 31 juli 2008 går det inte längre att avlägga studier enligt de gamla bestämmelserna. Kompletterande studier som genomförs efter att examen har avlagts är avgiftsbelagda. Enligt biskopsmötets beslut räknas studier i religionsvetenskap inte till de teologiska studier som förutsätts i behörighetsvillkoren. Helsingfors universitet Vid Helsingfors universitets teologiska fakultet finns två utbildningsprogram och inom vartdera programmet två linjer: A: Utbildningsprogrammet för kyrkliga och samhälleliga teologiska uppgifter Linje A1: Behörighet som präst/lektor i evangelisk-lutherska kyrkan Linje A2: Allmänna linjen B: Utbildningsprogrammet för skolornas religionslärare Linje B1: Behörighet som lärare i ett läroämne (religion) Linje B2: Behörighet som lärare i två läroämnen En studerande som antas till teologiska fakulteten antas alltid direkt till utbildningsprogram A. Under studietiden väljer studenten kurser enligt linje A1 eller A2. Till utbildningsprogram B antas årligen studerande på basis av ett separat inträdesprov. Inom alla inriktningsalternativ kan den studerande avlägga teologie kandidatexamen (180 sp) och teologie magisterexamen (120 sp). Fakultetens examensfordringar för linje A1 följer biskopsmötets beslut som gäller sedan den 1 november Undervisningen vid Helsingfors universitets teologiska fakultet sker huvudsakligen på finska.

14 14 EXAMENSSTRUKTUR Inriktningsalternativ A1 Teologie kandidatexamen: Allmänna studier och språkstudier Klassiska språk Grundstudier Ämnesstudier (inkl. kandidatavhandling) Fritt valbara studier Tillämpade studier Sammanlagt Teologie magisterexamen: Fritt valbara studier Tillämpade studier Fördjupade studier Pro gradu-avhandling Sammanlagt 25 sp 30 sp 60 sp 50 sp 10 sp 5 sp 180 sp 25 sp 15 sp 40 sp 40 sp 120 sp Även en studerande som söker sig till utbildningsprogram B blir behörig för prästämbetet inom evangelisk-lutherska kyrkan om studierna uppfyller de uppställda kraven. För behörighet till prästämbetet förutsätts följande studier: Studier i klassiska språk Av de studerande på linje A1 krävs enligt examensfordringarna att studierna i klassiska språk omfattar en studieperiod eller minst 10 studiepoäng i vart och ett av de klassiska språken (grekiska, hebreiska, latin), sammanlagt minst 30 sp. KL10/465 Grekiska (10 sp) KL20/Y75 Hebreiska (10 sp) KL30/Y85 Latin (10 sp) Inom utbildningsprogram B krävs minst 20 studiepoäng i åtminstone två klassiska språk (grekiska, hebreiska, latin). Grundstudier Enligt fakultetens examensfordringar skall de studerande avlägga grundstudier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi, praktisk teologi och religionsvetenskap. Grundstudierna vid varje institution omfattar 12 studiepoäng, totalt 60 sp. Studierna i religionsvetenskap räknas inte in i de studier som krävs för prästämbetet. Därmed har en studerade efter grundstudierna 48 sp sådana teologiska studier som krävs för prästämbetet. Ämnesstudier och fördjupade studier Utöver grundstudierna skall en studerande för att bli behörig för prästämbetet avlägga teologiska studier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi och praktisk teologi så att minst de 100 studiepoäng som krävs uppfylls. Efter grundstudierna i teologiska ämnen (48 sp) är ämnesstudierna och de

15 fördjupade studiernas andel minst 52 sp. Inom ämnesstudierna skall minst 10 sp avläggas vid huvudämnesinstitutionen. I de teologiska studier på 100 sp som krävs för prästämbetet ingår inte pro gradu-avhandlingen. I studiehandledningen anges fakultetens bestämmelser om ämnesstudierna och de fördjupade studierna mer detaljerat. 15 Tillämpade studier De tillämpade studier som krävs för prästämbetet i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland skall omfatta totalt 20 studiepoäng. Dessa tillämpade studier i kyrkor och religiösa samfund består av två delar: En förberedande period som omfattar tre moduler (tot. 5 sp): Gudstjänstliv, praktikum I Religiös fostran, praktikum I Själavård, praktikum I Tillämpade studier som fokuserar på kyrkans uppgifter (tot. 15 sp): En period med arbetslivspraktik på heltid i en församling inom evangelisklutherska kyrkan i Finland (5 sp) Gudstjänstliv, praktikum II (3 sp) Religiös fostran, praktikum II (4 sp, inkl. ISP) Själavård, praktikum II (3 sp)

16 16 Åbo Akademi Åbo Akademi har tre studielinjer inom utbildningsprogrammet i teologi. Allmänna linjen Ämneslärarlinjen Fria linjen En studerande som antas till teologiska fakulteten antas till utbildningsprogrammet och kan fritt välja linje. Inom utbildningsprogrammet kan man avlägga teologie kandidatexamen (180 sp) och teologie magisterexamen (120 sp). Teologie kandidatexamen avläggs före teologie magisterexamen. Den allmänna linjen är främst avsedd för dem som siktar på församlingstjänst (präst, lektor) eller på andra tjänster där det behövs teologisk sakkunskap. Ämneslärarlinjen ger behörighet för en tjänst som ämneslärare och på den fria linjen kan olika ämnen relativt fritt kombineras både inom och utanför fakulteten. Om en studerande på ämneslärarlinjen eller den fria linjen vill få behörighet för att bli präst eller lektor skall studierna uppfylla de behörighetskrav som biskopsmötet fastställt. EXAMENSSTRUKTUR Allmänna linjen A Teologie kandidatexamen: Allmänna studier och språkstudier 20 sp Klassiska språk 35 sp Tillämpade studier 5 sp Grundstudier 70 sp Ämnesstudier 50 sp Sammanlagt 180 sp Teologie magisterexamen: Tillämpade studier Ämnesstudier Fritt valbara studier Fördjupade studier Pro gradu-avhandling Sammanlagt 15 sp 15 sp 10 sp 40 sp 40 sp 120 sp Klassiska språk Studierna i klassiska språk omfattar 35 sp som består av grundkurser i nytestamentlig grekiska 10 sp och biblisk hebreiska 10 sp, kurser i latin sp och en textkurs i ett klassiskt språk 5 sp. Grundstudier På allmänna linjen genomförs grundstudier i gammaltestamentlig exegetik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, teologisk etik med religions-

17 filosofi, praktisk teologi och religionsvetenskap, 10 sp inom varje ämne vid fakulteten. Totalt omfattar grundstudierna 70 sp. Studierna i religionsvetenskap räknas inte in i de studier som krävs för prästämbetet. 17 Ämnesstudier Ämnesstudierna på allmänna linjen omfattar 50 sp för teologie kandidatexamen och 15 sp för teologie magisterexamen. Om en studerande vill få behörighet för att bli präst eller lektor skall studierna uppfylla de behörighetskrav som biskopsmötet har fastställt. (se bilaga 5.1) Ämnesstudierna för kandidatexamen utgörs av huvudämnet (30 sp) och övriga ämnen (20 sp). Huvudämne kan väljas fritt. Biämnesstudierna utgörs av två ämnen vid fakulteten eller ett ämne utanför fakulteten. Teologie kandidatexamen avläggs i allmänhet innan studierna för teologie magisterexamen inleds. Ämnesstudierna för magisterexamen består på varje linje av vetenskapsteori och en metodikkurs (5 sp). På allmänna linjen ingår en obligatorisk kurs i hermeneutik (10 sp) i ämnesstudierna. Fördjupade studier I allmänhet avläggs 80 sp av fördjupande studier fördelade på fördjupade studier i huvudämnet 40 sp och en pro gradu-avhandling 40 sp. Tillämpade studier De studerande på allmänna linjen avlägger tillämpade studier (20 sp) som förutsätts för tjänster i kyrkor och religiösa samfund. Dessa studier består av tillämpade studier i gudstjänstliv, religiös fostran och själavård och en period med arbetslivspraktik på heltid i en församling inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Innehållet i de tillämpade studierna Orienterande praktikum (2 sp) Kristen fostran med övningar (2 sp) Liturgisk-homiletiska övningar (4 sp) Själavårdsövningar (2 sp) Övningar i masskommunikation (2 sp) Praktikperioder Arbetslivspraktik inom religiös fostran (2 sp) Arbetslivspraktik inom gudstjänstliv (4 sp) Arbetslivspraktik inom själavård (2 sp)

18 18 Joensuu universitet Inom Joensuu universitets studieprogram för västlig teologi finns tre inriktningsalternativ: Kyrkan och religiösa samfund Undervisningssektorn Kultur och samhälle En studerande som antas till teologiska fakulteten antas alltid till ett visst inriktningsalternativ. Inom alla inriktningsalternativ kan man avlägga teologie kandidatexamen (180 sp) och teologie magisterexamen (120 sp). Inriktningsalternativet Kyrkan och religiösa samfund ger behörighet för uppgifter som teolog, bland annat för präst- och lektorstjänster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. EXAMENSSTRUKTUR Inriktningsalternativ A Teologie kandidatexamen: Allmänna studier och moderna språk 22 sp Klassiska språk 30 sp Fritt valbara studier 8 sp Grundstudier 72 sp Ämnesstudier 48 sp Sammanlagt 180 sp Teologie magisterexamen: Tillämpade studier Teologiska ämnesstudier Fritt valbara studier Fördjupade studier Pro gradu-avhandling Sammanlagt 20 sp 16 sp 4 sp 40 sp 40 sp 120 sp Klassiska språk Studierna i klassiska språk omfattar grundkurser i biblisk grekiska (10 sp) och hebreiska (6 sp), textkurs i grekiska (6 sp), grundkurs i latin (4 sp) och fortsättningskurs i antingen hebreiska (4 sp) eller latin (4 sp). Grundstudier Inom inriktningsalternativet Kyrkan och religiösa samfund genomförs grundstudier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi och praktisk teologi (16 sp i varje ämne) och religionsvetenskap (8 sp). Studierna i religionsvetenskap räknas inte in i de studier som krävs för prästämbetet. Därmed har en studerade efter grundstudierna i allmänhet 64 sp sådana teologiska studier som krävs för prästämbetet.

19 Ämnesstudier och fördjupade studier Utöver grundstudierna skall en studerande avlägga teologiska studier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi och praktisk teologi så att de 100 studiepoäng som krävs för prästämbetet uppfylls. Efter grundstudierna i teologiska ämnen (64 sp) är ämnesstudierna och de fördjupade studiernas andel minst 36 sp. I de teologiska studier på 100 sp som krävs för prästämbetet ingår inte pro graduavhandlingen. I studiehandledningen anges fakultetens bestämmelser om ämnesstudierna och de fördjupade studierna mer detaljerat. 19 Tillämpade studier De tillämpade studier som krävs för prästämbetet i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (20 sp) är avsedda för studerande med inriktningsalternativet Kyrkan och religiösa samfund. Studerande med inriktningsalternativen Undervisningssektorn eller Kultur och samhälle kan på ansökan antas till de tillämpade studier som krävs för prästämbetet i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland om det finns plats i undervisningsgrupperna. De tillämpade studierna består av tre avsnitt: Orienterande avsnitt (6 sp): gruppundervisning i gudstjänstliv, själavård och religiös fostran En period med arbetslivspraktik (13 sp): cirka två månader lång handledd period i en församling; under perioden också undervisning i smågrup per på praktikorten Utvärdering av arbetslivspraktiken (1 sp) Alla avsnitt av de tillämpade studierna genomförs under ett läsår. Under studieperioden reflekterar de studerande över det de lärt sig i diskussioner med handledarna och med hjälp av olika skriftliga uppgifter.

20 20

21 Kontaktinformation 21 Universiteten Helsingfors universitet Åbo Akademi Joensuu universitet Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Biskopsmötets kansli Uppdaterad kyrkolagstiftning Kyrkans utbildningscentral Under rubriken pastoraalikoulutus finns information om den arbetspsykologiska anlagsprövningen för teologie studerande. Lärkkulla Stiften Åbo ärkestift Tammerfors stift Uleåborgs stift S:t Michels stift Borgå stift Kuopio stift Lappo stift Helsingfors stift Esbo stift Kyrkans rekryteringssidor

22 22

23 Bilagor 23 Examen som ger behörighet för prästämbetet Kyrkans författningssamling nr 105: Biskopsmötets beslut om den teologiska examen som skall godkännas som behörighetsvillkor för prästämbetet Givet i S:t Michel den 13 september 2006 Biskopsmötet har med stöd av 2 kap. 3 2 mom. i kyrkolagen samt 5 kap. 2 1 mom. 2 punkten i kyrkoordningen givit följande beslut om den teologiska examen som skall godkännas som behörighetsvillkor för prästämbetet: 1 I detta beslut används som enhet för dimensioneringen av studierna studiepoäng enligt förordningen om universitetsexamina (794/2004). 2 Behörighet för prästämbetet ger en teologie magisterexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt förordningen om universitetsexamina (794/2004). I examen skall följande studier ingå: 1. studier i hebreiska, grekiska och latin sammanlagt minst 30 studiepoäng eller, om examen innehåller behörighet som religionslärare, 20 studiepoäng i åtminstone två av dessa språk, 2. studier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi och praktisk teologi i varje läroämne och sammanlagt minst 100 studiepoäng. I poängtalet ingår inte lärdomsprov förutom vad gäller kandidatexamen, samt 3. en helhet om minst 20 studiepoäng, i vilken ingår tilllämpade studier i gudstjänstliv, religiös fostran och själavård samt arbetslivspraktik på heltid i en församling inom evangelisklutherska kyrkan i Finland. Ifall examen inte innehåller samtliga dessa studier, skall den kompletteras i motsvarande grad. 3 En teologie magisterexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt förordningen om universitetsexamina (794/2004) ger behörighet fö präs tämbetet för den som avlagt en lämplig högre högskoleexamen eller en lämplig högre yrkeshögskoleexamen enligt förordningen om högskolornas examenssystem (426/2005). I examen skall följande studier ingå: 1. studier i hebreiska, grekiska eller latin omfattande minst 10 studiepoäng i åtminstone ett av dessa språk,

24 24 2. studier i exegetik, kyrkohistoria, systematisk teologi och praktisk teologi i varje läroämne sammanlagt minst 100 studiepoäng, i vilka kan ingå studier i klassiska språk. I poängtalet ingår inte lärdomsprov, samt 3. en helhet om minst 20 studiepoäng, i vilken ingår tilllämpade studier i gudstjänstliv, religiös fostran och själavård samt arbetslivspraktik på heltid i en församling inom evangelisklutherska kyrkan i Finland. Ifall examen inte innehåller samtliga dessa studier, skall den kompletteras i motsvarande grad. 4 Vad gäller teologiska examina som avlagts och studier som genomförts utomlands iakttas bestämmelserna i 6 kap. 2 a och 22 kap. 2 1 mom. 6 apunkten i kyrkolagen samt 6 kap. 8 a i kyrkoordningen så att examina utomlands i tillämpliga delar skall jämföras med de studier som anges i 2 i detta beslut då dessa examina skall erkännas, jämställas och godkännas. Studier i klassiska språk kan dock genomföras i enlighet med 3 2 mom. 1 punkten. 5 Av en sådan präst i någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller i något annat kristet religionssamfund som önskar få rätt att verka som präst krävs i tillämpliga delar sådana teologiska studier som anges i detta beslut. 6 Detta beslut tillämpas även på en sådan person som avses i 6 kap mom. i kyrkoordningen och som ansöker om rätt att verka som lektor. * * * Detta beslut träder i kraft den 1 november Genom detta beslut upphävs biskopsmötets beslut om den teologiska examen som skall godkännas som behörighetsvillkor för prästämbetet (kyrkans författningssamling nr 98/ ). På en studerande som innan detta beslut träder i kraft har erhållit rätt att vid en teologisk fakultet genomföra studier som leder till en teologie kandidatexamen kan de bestämmelser tillämpas som gäller när detta beslut träder i kraft. S:t Michel den 13 september 2006 Jukka Paarma Ärkebiskop Kalervo Salo Biskopsmötets sekreterare

25 Studier som krävs av den som avlagt annan högre högskoleexamen 25 Kyrkan uppskattar att personer som har avlagt en annan högre högskoleexamen vill bli teologie magistrar och ordineras till prästämbetet. En tidigare högskoleexamen kan ge mångsidig nytta också i arbetet som präst. Bestämmelser om prästvigning på basis av en annan högre högskoleexamen har tidigare funnits i 5 kap. 3 i kyrkoordningen (KO). Enligt bestämmelserna var en teologie kandidatexamen tillräcklig för en person som hade avlagt en högre högskoleexamen. KO 5:3 har upphävts, men kan utan övergångsbestämmelser tillämpas på en studerande som före den 1 november 2006 har fått studierätt för teologie kandidatexamen vid en teologisk fakultet. För personer som fått studierätt efter den 1 november 2006 förutsätts alltid en teologie magisterexamen för prästvigning. Universitetens examensstruktur har förnyats så att alla studerande först avlägger en lägre högskoleexamen, dvs. en kandidatexamen (180 sp) och därefter en högre högskoleexamen, dvs. magisterexamen (120 sp). Tillämpningen av det nya systemet och biskopsmötets beslut innebär att en person med tidigare lämplig högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen skall avlägga de kompletterande studier som den teologiska fakulteten bestämmer (i allmänhet 60 sp) och teologie magisterexamen (120 sp) för att nå behörighet för prästämbetet. Kompletterande studier kan till största delen avläggas inom allmän teologi eller öppna universitetet. De studier som krävs för prästvigning av dem som har avlagt en annan högre högskoleexamen avviker delvis från de studier som avläggs inom den tudelade examensstrukturen (teol.kand. + teol.mag., se bilaga 5.1). Biskopsmötet beslut som berör detta: kyrkans författningssamling nr 105 (år 2006) kyrkans författningssamling nr 98 (år 2005) kyrkans författningssamling nr 84 (år 2002)

26 26 Bestämmelser om prästvigning (kyrkolagen 5:1, kyrkoordningen 5:2, 4 7) För förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten har kyrkan ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen. Biskopen och domkapitlet beslutar om godkännande till ordinationen. Den som ordineras till prästämbetet skall 1) vara en gudfruktig och för kristligt leverne känd konfirmerad medlem av kyrkan, 2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet, 3) vad hälsotillståndet beträffar vara förmögen att förvalta prästämbetet, samt 4) även i övrigt vara lämplig för prästämbetet. Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de intyg som krävs av dem som ansöker om ordination. Den som anhåller om ordination skall inför biskopen och domkapitlets övriga medlemmar ådagalägga sin förmåga att bestrida prästämbetet och i detta syfte avlägga de prov som domkapitlet bestämmer. Till prästämbetet kan den ordineras som 1) kallats att bestrida en prästtjänst, 2) är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet, 3) kallats att tjänstgöra i en kyrkans missionsorganisation eller, under de i 6 kap. 58 nämnda förutsättningarna, vid något annat kristet samfund. 4) kallats att tjänstgöra i en kyrkans missionsorganisation eller, under de i 6 kap. 58 nämnda förutsättningarna, vid något annat kristet samfund. Vid ordinationen skall den som vigs till prästämbetet avge följande prästlöfte: Jag N.N. lovar inför Gud den allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag skall inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud. Sedan ordinationen skett skall ett prästbrev, som undertecknats av ordinator, utfärdas till den ordinerade som bevis över att han kallats och vigts till prästämbetet.

27 Liitteet 27

28 28 ISBN