KYRKOORDNING /1055/1993 I AVDELNINGEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1 kap. Kyrkans bekännelse och medlemmar

Transkript

1 Kyrkoordning

2 KO 1 KAPITEL. Kyrkans bekännelse och medlemmar KYRKOORDNING /1055/1993 I AVDELNINGEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 kap. Kyrkans bekännelse och medlemmar 1 Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Guds heliga ord, det Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, och som är uttalad i den gamla kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dessa bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord. 2 De böcker som skall användas i kyrkans heliga förrättningar och i undervisningen skall vara avfattade i enlighet med bekännelsen. 3 Till medlemmar i kyrkan upptas 1) barn i det heliga dopet, 2) en skriftskolgången person, som tidigare tillhört en evangelisk-luthersk kyrka och som meddelar sig önska bekänna sig till kyrkans tro, samt 2

3 KO 1 KAPITEL. Kyrkans bekännelse och medlemmar 3) en annan person som uppnått föreskriven ålder och inte tillhör någon evangeliskluthersk kyrka sålunda, att han efter nödig undervisning undfår dopet eller, om han är rätt döpt, bekänner kyrkans tro. Som medlem av kyrkan upptas ett barn som är rätt döpt samt, enligt anmälan av den som saken gäller, den som hör till en annan evangelisk-luthersk kyrka och likaså den som hör till en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund och uppnått föreskriven ålder, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om medlemskap i kyrkan med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. ( /589/2006) Samtycker kyrkoherden inte till en anhållan om anslutning till kyrkan, skall han överföra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande. En person som intagits i kyrkans gemenskap enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten anses vara skriftskolgången och konfirmerad. 4 En medlem av kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och de övriga förmåner som församlingen erbjuder i enlighet med stadgandena i kyrkolagen och kyrkoordningen. En medlem i en annan kristen kyrka eller i ett annat religionssamfund har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och församlingens övriga verksamhet, att verka som fadder samt att predika i gudstjänsten och att biträda vid nattvardens utdelning på samma grunder som en medlem av kyrkan, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. ( /1558) 5 En medlem av kyrkan skall delta i gudstjänsterna, begagna sig också i övrigt av kyrkans nådemedel och främja förverkligandet av församlingens uppgift. En medlem av kyrkan bör iaktta en kristlig livsföring, ingå sitt äktenskap på föreskrivet sätt, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran. 3

4 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar II AVDELNINGEN GUDSTJÄNSTEN, KYRKLIGA FÖRRÄ TTNIN GA R OCH ANNAN FÖR- SAMLINGSVERKSAMHET 2 kap. Kyrkans heliga handlingar A. Gudstjänsten 1 Gudstjänsten är öppen för alla. Gudstjänsterna skall förrättas och de kyrkliga förrättningarna utföras i enlighet med kyrkohandboken. 2 Högmässogudstjänst skall firas i församlingens kyrka under söndagar och kyrkliga helgdagar. Finns det flera kyrkor, skall kyrkorådet eller församlingsrådet besluta i vilken eller vilka av dessa kyrkor gudstjänster skall firas under olika tidpunkter. Gudstjänst kan också firas på annan plats än i en kyrka. Gudstjänst firas på självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter på det sätt som därom stadgas eller för särskilda tillfallen är föreskrivet. Övriga gudstjänster anordnas enligt behov, 3 Högmässogudstjänsten skall i allmänhet börja klockan 10. Föreligger del befogad anledning att fortgående börja gudstjänsten någon annan tid, beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet härom. Beslutet skall underställas domkapitlet för avgörande. Har två församlingar som tillhör samma kyrkliga samfällighet gemensam kyrka, beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tiden för gudstjänstens begynnande. Beslutet skall underställas det domkapitel för avgörande under vilket samfälligheten lyder. 4

5 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar 4 Predikan skall hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den skall vara överensstämmande med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla olämpliga hänsyftningar avseende någon viss person eller agitation. 5 I högmässogudstjänsten brukas den psalmbok och de mässmelodier som kyrkomötet godkänt. I gudstjänsten kan vid sidan av psalmboken tillfälligt brukas även andra lämpliga sånger och mässmelodier. 6 Högmässogudstjänsten skall förrättas av den som anförtrotts prästtjänst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan även någon annan präst förrätta gudstjänsten. Den som fått rätt att verka som lektor kan med kyrkoherdens samtycke predika i gudstjänsten. I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem av kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse eller en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund att predika i gudstjänsten. ( /395) 4 mom. har upphävts genom B / Finns någon präst ej att tillgå att förrätta gudstjänsten på grund av sjukdom eller annat förhinder, skall någon av de närvarande tjänsteinnehavarna eller medlemmarna av kyrkorådet i församlingen förfara på det sätt som bestämts i kyrkohandboken. 8 Kyrkorådet eller församlingsrådet fastställer en plan för de kollekter som skall uppbäras vid högmässogudstjänsterna och beträffande vilka bestämmelser inte har getts enligt 22 kap. 2 1 mom. 9 punkten kyrkolagen. 5

6 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar B. Nattvarden 9 Herrens heliga nattvard firas i samband med gudstjänst. Nattvarden får firas förutom i en kyrka, i församlingens jordfästningskapell och kapell även på någon annan plats som domkapitlet på framställning av kyrkorådet eller församlingsrådet har godkänt för detta ändamål ( /1202) Nattvard får under kyrkoherdens tillsyn tillfälligt firas även någon annanstans än i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete får nattvard förutom i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. under fältbiskopens tillsyn firas även någon annanstans. ( /666) 10 Vid behov kan nattvarden utdelas åt en enskild person även utom gudstjänsten på det sätt som kyrkohandboken utvisar. 11 ( /1044) Berättigad att delta i nattvarden är varje konfirmerad medlem av kyrkan. Ett döpt barn som har undervisats om nattvardens betydelse får delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar, sin vårdnadshavare eller någon annan konfirmerad medlem som svarar för barnets kristna fostran. En döpt medlem av församlingen som deltar i konfirmandundervisningen kan efter att ha mottagit undervisning om nattvarden delta i nattvarden vid församlingens gemensamma gudstjänst tillsammans med sin konfirmandlärare. Biskopsmötet bestämmer under vilka förutsättningar en döpt medlem av en annan kristen kyrka i enskilda fall kan delta i nattvarden. Nattvarden kan utdelas även åt andra än kyrkans medlemmar som är sjuka eller i nöd och förstår dess innebörd. 12 Nattvarden utdelas av en präst. En lektor har rätt att biträda vid nattvardens utdelning och att utdela nattvarden i de fall som avses i 10. Kyrkoherden kan bevilja en sådan medlem av evangelisk-lutherska kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse rätt att biträda vid utdelning av nattvarden. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete beslutar fältbiskopen om rätten att biträda vid utdelning av nattvarden. ( /666) 6

7 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar Är någon i dödsfara eller annars i ett synnerligt nödläge och önskar bli delaktig av nattvarden, får envar kristen tilldela honom denna, om en präst inte finns att tillgå. C. Dopet 13 Det heliga dopet förrättas av en präst. Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt. 14 Kan det befaras att ett barn avlider och finns det ingen präst att omedelbart tillgå som kan förrätta dopet, skall någon medlem av kyrkan döpa barnet i vatten och i den treenige Gudens namn. Om nöddop meddelas anvisningar i kyrkohandboken. Nöddop kan förrättas även av en annan kristen. Då nöddop förrättats skall härom meddelas till vederbörande kyrkoherdeämbete utan dröjsmål. Nöddopet bekräftas på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken. 15 Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål. Fördröjs dopet, ankommer del på kyrkoherden att erinra barnets föräldrar eller vårdnadshavare härom. Tillhör inte den ena eller någondera av föräldrarna kyrkan eller handhar inte föräldrarna barnets fostran, kan barnet döpas med iakttagande av vad som är särskilt stadgat om ett barns tillhörighet till kyrkan. 16 ( /666) Den som döps ska ha åtminstone två faddrar som är konfirmerade medlemmar av en evangelisk-luthersk kyrka. Förutom dessa kan också den vara fadder som hör till någon sådan kristen kyrka eller något sådant kristet religionssamfund som godkänner ett dop som förrättats av den evangelisk-lutherska kyrkan. Av särskilda skäl kan dop förrättas trots att den som döps har endast en fadder som är konfirmerad medlem av en evangelisk-luthersk kyrka. Beslutet om förrättande av dop fattas av kyrkoherden i den församling i vilken den som döps upptas som medlem. Av särskilda skäl kan barnet efter dopet få ytterligare högst två faddrar. Beslut om att utse ytterligare faddrar fattas av kyrkoherden i barnets församling på förslag av barnets vårdnadshavare. En anteckning om att en fadder har utsetts ska göras i kyrkböckerna i den församling där barnet har döpts eller skrivits in som medlem i kyrkan. 7

8 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar 17 ( /666) Dopet förrättas i en kyrka, i ett kapell, hemma eller någon annanstans enligt vad prästen och de som saken gäller kommer överens om. Minst två faddrar eller andra vittnen ska vara närvarande vid dopförrättningen. När dopet har förrättats ska man be för den döpta vid söndagens högmässogudstjänst. D. Vigsel till äktenskap 18 De som ingått förlovning vigs kyrkligt till äktenskap på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken. Vigseln förrättas av en präst. Den som skall vigas kyrkligt skall vara skriftskolgången medlem av kyrkan. Är den ena av de förlovade inte medlem av kyrkan, kan vigseln förrättas kyrkligt, om den som inte tillhör kyrkan tillhör någon annan kristen kyrka eller ett kristet trossamfund. 19 I söndagens högmässogudstjänst skall menigheten be för dem vilkas tillårnade eller ingångna äktenskap har kungjorts för församlingen. Vigseln förrättas i en kyrka, i ett kapell eller på någon annan plats, så som de som skall vigas har överenskommit därom med prästen. ( /1202) 20 Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangeliskluthersk kyrka kan på begäran välsignas. A. Jordfästning 21 I söndagens högmässogudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, så som därom föreskrivits i kyrkohandboken. 8

9 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar 22 Jordfästningen förrättas av en präst i en kyrka eller i ett jordfästningskapell, i ett kapell, vid graven eller i den avlidnas hem, så som därom har överenskommits mellan dem som förrättningen gäller och prästen. ( /1202) I undantagsfall kan en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund förrätta jordfästningen av en medlem av kyrkan, om detta grundar sig på den avlidnas klart uttalade vilja och härom överenskommes med församlingens kyrkoherde. 23 En avliden som inte tillhört kyrkan kan jordfastas, om de anhöriga eller någon annan som omhänderhar begravningen anhåller härom. Jordfästningen skall dock inte förrättas, om den avlidna klart hade uttryckt en motsatt önskan eller om prästen, på grund av den uppfattning som han erhållit vid själavårdande samtal eller på annat sätt, anser att det inte föreligger tillräckliga skäl för en kyrklig jordfästning. B. Särskilda bestämmelser 24 En medlem av församlingen har rätt att för en kyrklig förrättning anlita den präst i sin hemförsamling som han önskar, om inte ett tvingande skäl utgör hinder härför. En präst är även skyldig att utföra kyrkliga förrättningar inom sin egen församlings område på begäran av en medlem av någon annan församling. På anhållan får en präst utföra kyrkliga förrättningar även i en annan församling. 25 En präst skall utan dröjsmål skriftligen till kyrkoherdeämbetet i berörda församling meddela om en sådan kyrklig förrättning som han utfört. Om anmälan, som skall göras om vigsel till äktenskap, stadgas särskilt. På begäran av sakägaren skall en präst utfärda intyg över kyrkliga förrättningar som han utfört. 26 För utförande av en kyrklig förrättning är det inte tillåtet att uppbära arvode. Församlingen kan dock erlägga arvode till en präst, lektor och kantor som på församlingens vägnar kallats att utföra en förrättning. 9

10 KO 2 KAPITEL. Kyrkans heliga handlingar 27 Biskopsmötet äger bestämma under vilka förutsättningar en präst från någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet trossamfund eller kristet samfund i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar. 10

11 KO 3 KAPITEL. Kristen fostran och undervisning samt konfirmation 3 kap. Kristen fostran och undervisning samt konfirmation 1 Föräldrar och vårdnadshavare skall ge sina barn en kristen fostran och undervisa dem enligt den evangelisk-lutherska bekännelsen. Faddrarna och församlingen skall stöda föräldrarna och värdnadshavarna i denna fostran och undervisning. 2 Församlingen skall ha omsorg om sina medlemmars kristna fostran och vården om deras andliga liv i alla åldersklasser. 3 Församlingen skall anordna konfirmandundervisning, där de unga görs förtrogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemenskap. Ledningen av skriftskolan tillkommer en präst eller lektor. Såsom lärare verkar dessutom församlingens kantorer, ungdomsledare och övriga anställda, i enlighet med vad som föreskrivs i församlingens reglemente för skriftskola. Vid behov meddelas konfirmandun d ervisnin gen enskilt. Församlingens reglemente för skriftskolan godkänns av kyrkorådet eller församlingsrådet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastslällelse. 3 a ( /1046) Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller anstalt tillstånd att anordna konfirmandundervisning. ( /1606) Domkapitlet kan återkalla ett tillstånd att anordna konfirmandundervisning, om arrangemangen eller den undervisning som meddelas inte uppfyller de villkor som föreskrivits för beviljande av tillstånd. 4 I skriftskolan meddelas undervisning enligt den kristna läran, som godkänts av kyrkomötet. Biskopsmötet godkänner de läroböcker som skall användas. 2 mom. har upphävts genom B /

12 KO 3 KAPITEL. Kristen fostran och undervisning samt konfirmation 5 I konfirmationen kan de delta som på grund av konfirmandundervisningen berättigas härtill. I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans tro samt berättigas att självständigt begå nattvarden. Konfirmationen förrättas av en präst eller lektor. 12

13 KO 4 KAPITEL. Själavård och bikt; kyrkotukt; diakoni och mission 4 kap. Själavård och bikt; kyrkotukt; diakoni och mission 1 Församlingen skall dra försorg om själavården bland de på området bosatta samt vårda sig om deras kristna tro och liv ävensom bereda tillfälle till enskild bikt. Detta ankommer särskilt på församlingens präster och lektorer, men även på församlingens övriga medlemmar. 2 Den som genom sitt leverne förorsakar förargelse och försummar sina plikter som kyrkans medlem skall av en präst vägledas att iaktta en kristlig livföring. Kyrkoherden skall tillrättavisa de medlemmar av kyrkan som undervisar mot kyrkans bekännelse. 3 Församlingen och dess medlemmar skall utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge en sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för diakonin, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet. 4 Församlingen och dess medlemmar skall främja missionsarbetet, vars syfte är att utbreda evangelium bland dem som inte är kristna. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för missionsarbetet, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet. 13

14 KO 5 KAPITEL. Prästämbetet III AVDELNINGEN PRÄSTÄM BETET, TJÄNSTEINNEHAVARE OCH ARBETSTAGARE 5 kap. Prästämbetet 1 På en präst ankommer särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att omhänderha övriga kyrkliga förrättningar samt den enskilda själavården och bikten. Ordinationen skall förrättas av biskopen. När biskopsämbetet är ledigt eller biskopen är förhindrad kan domkapitlet kalla någon annan biskop att förrätta ordinationen. ( /439) I ärkestiftet skall ärkebiskopen eller biskopen delta i det beslut om godkännande till ordination som avses i 5 kap. 1 2 mom. kyrkolagen och förrätta ordinationen med beaktande av vad som i 18 kap. 1 a bestäms om fördelningen av uppgifterna. ( /678/1997) 2 Den som ordineras till prästämbetet skall 1) vara en gudfruktig och för kristligt leverne känd konfirmerad medlem av kyrkan, 2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet, samt ( /1009/2012) 3 punkten har upphävts genom B /1009/ ) även i övrigt vara lämplig för prästämbetet. ( /50/2003) 2 mom. har upphävts genom B / har upphävts genom B /

15 KO 5 KAPITEL. Prästämbetet 4 Den som anhåller om ordination skall inför biskopen och domkapitlets övriga medlemmar ådagalägga sin förmåga att bestrida prästämbetet och i detta syfte avlägga de prov som domkapitlet bestämmer. 5 Till prästämbetet kan den ordineras som 1) kallats att bestrida en prästtjänst, 2) är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet, ( / 1275/2003) 3) kallats att tjänstgöra i en av kyrkans missionsorganisationer eller, under de förutsättningar som anges i 6 kap. 38, i någon annan kristen sammanslutning, eller ( /1009/2012) 4) som verkar som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller en annan högskola eller som religionslärare vid en läroinrättning och som förbinder sig att, på det sätt som domkapitlet prövar, även omhänderha till en prästtjänst hörande uppgifter i församling i den omfattning som hans huvudtjänst medger. 6 Vid ordinationen skall den som vigs till prästämbetet avge följande prästlöfte: Jag N.N. lovar inför Gud den allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-luther ska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag skall inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma. så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud. 7 Sedan ordinationen skett skall ett prästbrev, som undertecknats av ordinator, utfördas till den ordinerade till bevis över att han kallats och vigts till prästämbetet. 8 ( /1558) Biskopen och domkapitlet beslutar huruvida en präst som tillhör någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet religionssamfund skall berättigas att förvalta prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden skall avlägga de prov som nämns i 4 i detta kapitel samt avge löfte enligt 6. Dessutom skall iakttas vad som ovan föreskrivs om förutsättningarna för ordination. Har prästen i fråga inte 15

16 KO 5 KAPITEL. Prästämbetet tidigare blivit prästvigd i en evangelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som har nattvardsgemenskap med den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, skall denna ordineras till prästämbetet. Om kyrkomötet har godkänt ett avtal med en annan kristen kyrka eller ett annat religionssamfund om ömsesidigt godkännande av prästämbetet skall en präst i kyrkan eller religionssamfundet i fråga för att få forvalta prästämbetet avlägga endast de prov som avses i 4 i detta kapitel. 9 Anmodas en präst att utföra prästerlig tjänst för någon annan kristen än en sådan som tillhör en evangelisk-luthersk kyrka, får han inte vägra härtill, om inte förrättandet av tjänsten strider mot lag, denna kyrkoordning eller kyrkans bekännelse. Förrättningen skall utföras enligt kyrkohandboken. 10 ( /415/2014) En präst hör till det stift där han eller hon har ordinerats till prästämbetet eller till vilket han eller hon med domkapitlets samtycke har övergått. Om en präst utnämns till en prästtjänst i ett annat stift övergår han eller hon till detta stift. En präst som avgått från en prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen hör till det stift till vilket han eller hon hörde vid sin avgång eller till vilket han eller hon med domkapitlets samtycke har övergått. En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet kan höra till det stift till vilket språkminoriteten bland de närvarande medlemmarna i församlingarna hör. 11 ( /415/2014) En präst som är anställd i en församling hör till samma prosteri som församlingen. En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet hör till samma prosteri som den kyrkliga samfälligheten. Om det finns flera prosterier med samma språk inom den kyrkliga samfällighetens område, bestämmer domkapitlet till vilket prosteri en präst i den kyrkliga samfälligheten ska höra. En präst som är anställd i en kyrklig samfällighet och på språkliga grunder hör till ett annat stift hör till respektive prosteri i detta stift. Om en präst inte är anställd i en församling eller en kyrklig samfällighet, hör han eller hon till samma prosteri som den församling i vilken han eller hon är medlem. En präst i stiftet som inte är bosatt inom stiftets område hör till domprosteriet. 16

17 KO 6 KAPITEL. Personal 6 kap. ( /1009/2012) Personal A. Allmänna bestämmelser om tjänster ( /1009/2012) 1 ( /1009/2012) I en församling ska finnas en kyrkoherdetjänst, en kantorstjänst och en tjänst för diakonin. En kantorstjänst eller en tjänst för diakonin kan på de grunder som nämns i 6 kap. 52 i kyrkolagen med domkapitlets samtycke inrättas eller ombildas till en tjänst på deltid eller inte tillsättas för en tid som domkapitlet bestämmer eller tillsättas på deltid för viss tid. Prästtjänster i en församling kan förutom kyrkoherdetjänsten vara kaplans- och församlingspastorstjänster. I församlingen finns andra tjänster i enlighet med kyrkofullmäktiges beslut. I en kyrklig samfällighet kan finnas prästtjänster i form av församlingspastorstjä nster. I en församling som ingår i en kyrklig samfällighet eller i en kyrklig samfällighet finns andra tjänster i enlighet med gemensamma kyrkofullmäktiges beslut, om inte något annat föreskrivs eller något annat anges i grundstadgan för en kyrklig samfällighet i enlighet med 11 kap. 2 4 mom. i kyrkolagen. En eller flera församlingar som hör till samma stift kan ha en gemensam kyrkoherdetjänst. Domkapitlet beslutar om att en gemensam kyrkoherdetjänst ska inrättas eller dras in. Två eller flera församlingar som hör till samma stift kan också ha en gemensam kantorstjänst, en tjänst för diakonin eller en tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning, i fråga om vilka de berörda församlingarna fattar motsvarande beslut. Bestämmelser om lektorstjänster i församlingar och kyrkliga samfälligheter finns i i detta kapitel. 2 ( /1009/2012) Vid domkapitlet finns tjänster i enlighet med stiftsfullmäktiges beslut om inte något annat föreskrivs. Vid kyrkostyrelsen finns tjänster i enlighet med kyrkostyrelsens beslut om inte något annat föreskrivs. Tjänsteförhållande för viss tid enligt 6 kap. 9 4 mom. i kyrkolagen: 1) ett tjänsteförhållande som forskare vid kyrkans forskningscentral för en verksamhetsperiod om högst fem år och där en person kan utses till tjänsteförhållandet för 17

18 KO 6 KAPITEL. Personal sammanlagt högst 10 år; av särskilda orsaker kan en forskares verksamhetsperiod förlängas med högst ett år, 2) ett tjänsteförhållande för emigrantpräster eller turistpräster som är anställda av kyrkostyrelsen och tjänstgör utomlands, där verksamhetsperioden i tjänsten i fråga är högst fyra år och där en person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 12 år. 3 ( /1009/2012) När en tjänst tillsätts eller någon anställs i ett annat anställningsförhållande ska arbetsgivaren försäkra sig om att den som anställs har den språkkunskap som arbetsuppgifterna förutsätter. I meddelandet om att en tjänst eller ett annat anställningsförhållande är ledigförklarat eller vakant ska eventuella behörighetsvillkor som gäller språkkunskap samt den språkkunskap som arbetsuppgifterna förutsätter eller som räknas som merit vid anställningen nämnas. 4 ( /1009/2012) Av kyrkoherden i en församling krävs i en enspråkig församling utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Domkapitlet bestämmer kraven på språkkunskap för en kyrkoherde i andra församlingar än finskspråkiga eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga. Domkapitlet i Uleåborgs stift beslutar om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en tvåspråkig församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde. Domkapitlet i Borgå stift beslutar om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en församling i landskapet Åland. 4 a ( /1009/2012) Av den övriga personalen i kyrkoförvaltningen för vilken högskoleexamen anges som behörighetsvillkor förutsätts hos en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Hos en tvåspråkig myndighet krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Avvikelse kan göras från dessa behörighetsvillkor genom en instruktion eller språkstadga, om arbetsuppgifterna förutsätter det eller om fördelningen hos myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används, tillåter det eller det finns andra särskilda skäl för att avvika från villkoren. 18

19 KO 6 KAPITEL. Personal Bestämmelser om den språkkunskap som krävs av annan personal i kyrkoförvaltningen än den som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga. 4 b ( /1009/2012) Språkstadgan antas i samma ordning som instruktionen. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska bestämmelserna om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och avses i 4 a tas in i språkstadgan. 4 c ( /1009/2012) När en tjänst eller något annat anställningsförhållande tillsätts i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde betraktas kunskap i samiska som en särskild merit. 5 ( /1009/2012) Kunskap i finska och svenska språket visas så som bestäms i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003). 6 ( /1606) En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av kyrkostyrelsen angiven omfattande universitetsexamen eller högre högskoleexamen eller någon annan examen som godkänts av kyrkostyrelsen. I en domkyrkoförsamling ska finnas en sådan kantorstjänst som förutsätter en omfattande universitetsexamen. 7 ( /1009/2012) Vid behov bestäms om behörighetsvillkoren för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen och om tjänsteinnehavarnas uppgifter, i fråga om domkapitlets tjänster i den instruktion som domkapitlet utfärdar och i fråga om kyrkostyrelsens tjänster i den instruktion som kyrkostyrelsen utfärdar. 8 ( /1009/2012) Om inte något annat bestäms genom reglementen eller instruktioner beviljar: 1) kyrkorådet eller församlingsrådet tjänstledighet och semester för en innehavare av någon annan tjänst i församlingen än en prästtjänst, 2) gemensamma kyrkorådet tjänstledighet, semester och fritid för alla tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet, 19

20 KO 6 KAPITEL. Personal 3) kyrkoherden semester och fritid samt en tjänstledighet som varar högst två månader för en innehavare av en prästtjänst i församlingen, 4) domkapitlet: a) semester, tjänstledighet och fritid för kyrkoherden, b) tjänstledighet som varar längre än två månader för en innehavare av någon annan prästtjänst i församlingen, c) tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare i domkapitlet, 5) kyrkostyrelsen tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. 9 ( /1009/2012) Om en innehavare av en prästtjänst i en församling anhåller om tjänstledighet som varar längre än två månader på andra grunder än sjukdom eller familjeledighet, ska han eller hon till sin ansökan foga ett utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet. Ett meddelande ska lämnas till kyrkorådet eller församlingsrådet samt till kontraktsprosten och domkapitlet om kyrkoherdens beslut om tjänstledighet för en innehavare av en prästtjänst. Domkapitlet ska informeras om en tjänstledighet som ska antecknas i matrikeln för en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet. B. Särskilda bestämmelser om tjänster ( /1009/2012) 10 ( /1009/2012) Den som söker en kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst ska vara präst och ha avlagt pastoralexamen. Av den som söker en kyrkoherdetjänst i domkyrkoförsamlingen krävs högre pastoralexamen. För en kyrkoherdetjänst krävs dessutom examen i ledning av församlingsarbete. 11 ( /1009/2012) Ett villkor för att få avlägga pastoralexamen är att prästen före det under minst två år har skött en prästtjänst eller en lektorstjänst, varit lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att tjänstgöra som präst eller lektor i en förening, en sammanslutning, en stiftelse eller en anstalt samt uppträtt på ett oklanderligt sätt. 20

21 KO 6 KAPITEL. Personal 12 ( /1606) Pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete avläggs inför domkapitlet. 13 ( /1009/2012) Kyrkoherdens uppgift är att leda församlingsverksamheten enligt 4 kap. i kyrkolagen. Kyrkoherden svarar för att gudstjänsten, de heliga sakramenten, de kyrkliga förrättningarna och förkunnelsen sköts på rätt sätt samt för den enskilda själavården. Kyrkoherden ska också ha tillsyn över att församlingens övriga verksamhet såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsarbete bedrivs i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift. Kyrkoherden svarar för pastorskansliets verksamhet och församlingens arkiv. Kyrkoherden är högsta chef för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna vid församlingens gudstjänster, de kyrkliga förrättningarna och det andliga arbetet i övrigt samt i pastorskansliet. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan bestämma, att tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står under kyrkoherden är chef för andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står under kyrkoherden och som nämns i beslutet. Som ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut som gäller församlingens förvaltning och ekonomi följs och att de är lagliga. Bestämmelser och föreskrifter om kyrkoherdens uppgifter gäller också den som förordnas att sköta en kyrkoherdetjänst. C. Kyrkoherdeval och kaplansval ( /415/2014) 14 ( /415/2014) När en kyrkoherdetjänst eller en kaplanstjänst har blivit ledig ska domkapitlet lediganslå tjänsten med en ansökningstid på minst 14 dagar genom att publicera annonsen på lämpligt sätt. Domkapitlet kan för högst ett år i sänder besluta att kyrkoherde- eller kaplanstjänsten inte ledigförklaras om 1) ett projekt som gäller anslutning av församlingen till en annan församling har inletts, 2) domkapitlet anser att en omorganisering av församlingen kan leda till att tjänsten blir överflödig, 3) det i övrigt finns en särskild orsak för detta. 21

22 KO 6 KAPITEL. Personal 15 ( /415/2014) När ansökningstiden löpt ut granskar domkapitlet de sökandes behörighet för tjänsten. Behörig för en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är inte en sökande som 1) inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt 10, 2) har avstängts från utövandet av prästämbetet, 3) söker en kyrkoherdetjänst som tillsätts genom direkt val, förutom i de fall som avses i 18 2 och 3 mom., 4) uppenbart saknar de förutsättningar som krävs för att sköta tjänsten. Domkapitlet kan av grundad anledning besluta att förlänga ansökningstiden, om ett nytt ansökningsförfarande eller att tjänsten inte tillsätts. 16 ( /415/2014) Domkapitlet ska upprätta ett valförslag för direkt kyrkoherdeval. Innan valförslaget upprättas kan domkapitlet av kyrkorådet eller församlingsrådet begära ett utlåtande om de sökande som är behöriga för tjänsten. I valförslaget ska domkapitlet placera tre av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren i förslagsrum i den ordning som de anses ha skicklighet och förmåga för tjänsten, med beaktande av de särskilda behoven i tjänsten. När en kyrkoherde väljs genom direkt val, får en sökande återta sin ansökan innan valförslaget upprättats. Domkapitlet kan av särskilda skäl godkänna att ansökan återtas senare. För indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet ge ett utlåtande om de sökande till församlingen. I utlåtandet konstateras de sökandes behörighet och bedöms deras skicklighet och förmåga för den lediganslagna tjänsten. 17 ( /415/2014) Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet på nytt förklara kyrkoherde- eller kaplanstjänsten ledig, om tjänsten har sökts av endast en behörig sökande eller om det ligger i församlingens intresse. Om nya sökande till kyrkoherde- eller kaplanstjänsten som uppfyller behörighetsvillkoren inte anmäler sig under den nya ansökningstiden, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet utfärda tjänsteförordnande för den behöriga sökanden. I annat fall kan domkapitlet av grundad anledning besluta att tjänsten inte ska tillsättas. Efter beslutet om att tjänsten inte ska tillsättas ska tjänsten förklaras ledig inom ett år från det att ansökningstiden löpt ut. 22

23 KO 6 KAPITEL. Personal 18 ( /415/2014) När ett direkt kyrkoherdeval fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförord - nande för kyrkoherdetjänsten för den som i valet har fått de flesta rösterna. Den valkandidat som enligt valets utgång ska få tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten har rätt att söka en annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst, om tjänsteförord - nandet inte har utfärdats inom tre månader efter att valet förrättades. Om prästen får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Övriga valkandidater har rätt att söka någon annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst efter att valet har förrättats. Kandidaten kvarstår dock på förslag till den tjänst han eller hon först sökt till dess ärendet är slutligt avgjort. Om denne får tjänsteförordnande till flera tjänster ska i ärendet förfaras enligt 2 mom. Mellanrubriken har upphävts genom B /415/ ( /415/2014) Vid indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet sända de sökandes ansökningar och sitt utlåtande om de sökande till församlingen. Domkapitlet ska utse en person med uppgift att bereda det indirekta kyrkoherdevalet i församlingen. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser till tjänsten någon av de sökande som domkapitlet konstaterat vara behöriga för tjänsten. Kapellrådet utser dock kaplanen i en kapellförsamling. Om ingen vid ett indirekt kyrkoherdeval fått mer än hälften av de avgivna rösterna förrättas vid samma sammanträde ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Den som erhållit de flesta rösterna i detta val blir vald. Om antalet röster vid kaplansvalet eller i den avgörande röstningen vid det indirekta kyrkoherdevalet är lika ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnade för någon av de sökande som erhållit de flesta rösterna med beaktande av grunderna i 16 3 mom. 20 ( /415/2014) När kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet har förrättat ett indirekt kyrkoherdeval eller ett kaplansval, ska de sända ansökningshandlingarna för tjänsten som kyrkoherde eller kaplan och ett protokollutdrag till domkapitlet. Till utdraget ur protokollet ska fogas ett meddelande om när beslutet och besvärsanvisning har delgivits de sökande. Om den som utsetts till en tjänst får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Om 23

24 KO 6 KAPITEL. Personal han eller hon återtar sin ansökan ska tjänsten på nytt förklaras ledig om inte kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet handlar i enlighet med 6 kap mom. 5 punkten i kyrkolagen. Efter att kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets eller kapellrådets beslut fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten har upphävts genom B /415 år E. Kantorstjänster ( /1009/2012) 28 ( /1009/2012)) Kantorns uppgift är att leda församlingens musikverksamhet. Kantorn svarar för musiken vid församlingens gudstjänster samt vid övriga kyrkliga förrättningar och vid församlingens sammankomster, undervisar i skriftskolan, sköter även annars musikfostran och främjar utövandet av musik i församlingens verksamhet. Kantorn svarar också för skötseln och underhållet av församlingens instrument. 29 ( /1009/2012) Kyrkostyrelsen kan bevilja den som har den kunskap och skicklighet som motsvarar den examen som krävs för tjänsten behörighet för en kantorstjänst. F. Lektorstjänster ( /1009/2012) 30 ( /1009/2012) Domkapitlet kan på ansökan berättiga en person som vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för lektorstjänst att verka som lektor. ( /1606) Domkapitlet ska pröva personens lämplighet för församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om vigning till prästämbetet. Med lektor avses en person som med stöd av domkapitlets tjänsteförordnande innehar en lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet eller en lektorstjänst enligt 6 kap. 8 i kyrkolagen eller som domkapitlet berättigat att tjänstgöra i en sådan sammanslutning som avses i 38 i detta kapitel. 24

25 KO 6 KAPITEL. Personal 31 ( /1009/2012) En lektors uppgift är att i församlingen sköta kristen fostran, undervisning och själavård och att delta i annat församlingsarbete. Om en lektors rätt att predika i gudstjänsten och att dela ut nattvarden och förrätta konfirmation bestäms i 2 kap. 6 och 12 samt i 3 kap ( /1009/2012) I en församling kan finnas ordinarie och extraordinarie lektorstjänster. Extraordinarie lektorstjänster kan finnas även i en kyrklig samfällighet. Sökanden till en ordinarie lektorstjänst ska ha avlagt examen i enlighet med 10 i detta kapitel. Om förutsättningarna för avläggande av examen tillämpas vad som föreskrivs i 11 i detta kapitel. 33 ( /1009/2012) Vid tillsättandet av en ordinarie lektorstjänst tillämpas vad som i 14 17, 19 och 20 föreskrivs om tillsättandet av en kaplanstjänst. ( /415/2014) Kyrkorådet eller församlingsrådet tillsätter en extraordinarie lektorstjänst och ber domkapitlet utfärda ett tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten. 34 ( /1009/2012) En lektor hör till det stift i vilket domkapitlet utnämnt lektorn eller utfärdat tjänsteförordnande eller beviljat lektorn rätt att tjänstgöra i en kristen förening eller en annan kristen sammanslutning. Om stiftstillhörigheten för en lektor som är anställd av en kyrklig samfällighet samt om en lektors prosteritillhörighet gäller vad som föreskrivs om en präst i 5 kap och 3 mom. G. Gemensamma tjänster i församlingarna ( /1009/2012) 35 ( /1009/2012) Initiativ till att inrätta en gemensam kyrkoherdetjänst, kantorstjänst, tjänst för diakonin eller tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning kan tas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet. Grunderna för kostnadsfördelningen fastställs när beslut fattas om att tjänsten ska inrättas. 25

26 KO 6 KAPITEL. Personal 36 ( /415/2014) Indirekt val av gemensam kyrkoherde förrättas vid församlingarnas kyrkofullmäktiges och församlingsråds gemensamma sammanträde, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 19 och ( /1009/2012) Församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd ska vid ett gemensamt sammanträde besluta om en gemensam kyrkoherdetjänst, kantorstjänst, tjänst för diakonin eller tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning samt om frågor som gäller tjänsten, om inte något annat särskilt bestäms eller föreskrivs. Om församlingarnas kyrkoherdetjänst inte är gemensam är kyrkoherden i den församling som är störst till folkmängden ordförande. H. Präster och lektorer som tjänstgör i andra sammanslutningar ( /1009/2012) 38 ( /1009/2012) Domkapitlet kan på grund av ansökan bevilja en präst eller lektor rätt att verka som präst eller lektor anställd i en kristen förening, sammanslutning, stiftelse eller anstalt. I fråga om en präst är en förutsättning dessutom att han eller hon tjänstgjort som präst i en församling eller kyrklig samfällighet under minst två år, om inte ansökan gäller tjänstgöring vid en av kyrkans missionsorganisationer eller vägande skäl annars föreligger. 26

27 KO 7 KAPITEL. Allmänna bestämmelser IV AVDELNINGEN FÖRSAMLINGENS FÖRVALTNING 7 kap. Allmänna bestämmelser 1 Utöver de reglementen som skall underställas och om vilka stadgas i kyrkolagen eller bestäms i kyrkoordningen kan en församling eller kyrklig samfällighet godkänna instruktioner för regleringen av den verksamhet som utövas av förvaltningsorgan, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt för regleringen av annan förvaltning. I ett reglemente eller en instruktion kan bestämmas att ett organ eller en tjänsteinnehavare skall fatta sina beslut på föredragning. Kyrkoherden sköter föredragningen i kyrkorådet eller församlingsrådet eller i något annat organ av ärenden inom sitt verksamhetsområde, om kyrkoherden inte har bestämt att någon annan tjänsteinneha vare skall sköta föredragningen. ( /822/2004) 2 har upphävts genom B /415 år ( /415 år 2014) Då en vid församlingsval utsedd medlem av ett förvaltningsorgan tillfälligt är förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han utan dröjsmål meddela härom till ordföranden för ifrågavarande organ. Sedan ordföranden meddelats av ifrågavarande medlem om hindret eller fått annat tillförlitligt besked härom, skall han kalla suppleanten i den förhindrades ställe. Är någon annan än en i 1 mom. avsedd förtroendevald tillfälligt förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han, om suppleant utsetts, kalla denne i sitt ställe. Suppleanten kan även kallas av ordföranden. Är såväl ordföranden som vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, skall en tillfällig ordförande utses för sammanträdet eller för handläggning av ärendet. 3 27

28 KO 7 KAPITEL. Allmänna bestämmelser 4 Sedan ett ärende som skall handläggas vid ett förvaltningsorgans sammanträde har föredragits, skall tillfälle beredas till diskussion i ärendet. När de som anhållit om ordet har yttrat sig. skall ordföranden förklara diskussionen avslutad. Föreligger enighet om beslutet eller har framställda motförslag inte vunnit understöd, skall ordföranden fastställa beslutet. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som, på grund av att de ej vunnit understöd, inte upptas samt vilka som upptas till omröstning. Härefter skall han förelägga organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställa omröstningsproposition så, att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunktstagandet till förslaget. Omröstningen skall förrättas offentligt antingen genom namnupprop eller på det sätt som ordföranden bestämmer. Har omröstningen verkställts på annat sätt än genom namnupprop skall den förrättas på nytt genom namnupprop, om så påyrkas eller om ordföranden anser att den företagna omröstningen inte har gett klart resultat. På grundval av omröstningen skall ordföranden i enlighet med 7 kap. 4 2 mom. och 25 kap. 10 kyrkolagen fastslå vilken åsikt som skall gälla som beslut. Anser ordföranden att det för fattandet av beslut krävs understöd med kvalificerad majoritet, skall han meddela härom innan omröstningen förrättas och beakta detta då resultatet av omröstningen fastställs. 5 Vid förrättande av proportionellt val som avses i 7 kap. 4 3 mom. kyrkolagen skall stadgandena om proportionellt valsätt vid församlingsval iakttas i tillämpliga delar. Proportionellt val och, då så påyrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar. 6 Vid ett förvaltningsorgans sammanträde skall föras protokoll, som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Protokollet skall justeras på det sätt som ifrågavarande organ beslutat, om inte justeringen reglerats i reglemente eller instruktion. Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende eller föredragit ärendet har rätt att anmäla avvikande åsikt om beslutet. Anmälan skall göras genast då beslutet fattats. Önskar den som anmält avvikande åsikt få sin motivering fogad till protokollet. skall han inlämna den skriftligen avfattad till sekreteraren senast då protokollet justeras. 28

29 KO 7 KAPITEL. Allmänna bestämmelser 7 Ett förvaltningsorgans expedition skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren, om inte annat är bestämt i reglemente eller instruktion. Riktigheten av ett protokollsutdrag skall styrkas av ordföranden eller sekreteraren eller av den som förordnats härtill i reglemente eller instruktion. 8 8 har upphävts genom B / En medlem av församlingen kan väcka initiativ i frågor som rör församlingens och den kyrkliga samfällighetens verksamhet och förvaltning. Församlingens medlemmar skall på lämpligt sätt ges tillräcklig information om ärenden av allmänt intresse, som är anhängiga i församlingen och den kyrkliga samfällig - heten, om planer på dylika samt om handläggningen och avgöranden i dessa frågor. Kyrkorådet åligger att leda och övervaka denna församlingens informationsverksam - het. 29

30 KO 8 KAPITEL. Kyrkofullmäktige 8 kap. Kyrkofullmäktige Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden är eller mindre 11, , , , , och över ( /822/2004) Kyrkofullmäktige utser vid det första sammanträdet under det första och tredje året av sin mandatperiod inom sig en ordförande och en vice ordförande. 3 Kyrkofullmäktige sammanträder då detta är nödvändigt för handläggning av de ärenden som enligt stadgandena skall handläggas inom viss tid eller då fullmäktiges ordförande annars anser det vara påkallat. Fullmäktige skall sammankallas, om kyrkostyrelsen. biskopen, domkapitlet eller kyrkorådet påyrkar detta eller om minst en fjärdedel av fullmäktiges medlemmar skriftligen gör framställning härom för handläggning av något uppgivet ärende. 4 Önskar en medlem av kyrkofullmäktige att en bestämd fråga skall upptas till handläggning i fullmäktige, skall han tillställa fullmäktiges ordförande en skriftlig framställning härom och äger denne utan dröjsmål befordra framställningen till kyrkorådet för beredning. 5 Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde utfärdas av ordföranden eller, vid förfall för honom, av vice ordföranden. Har även vice ordföranden förhinder, utfärdas kallelsen av kyrkorådets ordförande. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas 30

31 KO 8 KAPITEL. Kyrkofullmäktige av kyrkorådets ordförande, och sammanträdet öppnas av den till åren äldste medlemmen, som även leder förhandlingarna vid sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande för fullmäktige har utsetts. I sammanträdeskallelsen skall meddelas tid och plats för sammanträdet, och till densamma skall fogas en förteckning över de ärenden som skall behandlas. Kallelsen jämte förteckningen över ärenden skall tillställas kyrkofullmäktiges och kyrkorådets medlemmar senast en vecka före sammanträdet samt vara anslagen på församlingens anslagstavla under en veckas lid före sammanträdet. Är ett ärende brådskande och angår det inte nytt anslag eller förhöjning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att uppta det till handläggning, även om ärendet inte har omnämnts i sammanträdeskallelsen. Har något ärende inte blivit behandlat vid sammanträdet och beslut fattats om dess överförande till handläggning vid ett fortsatt sammanträde, behöver särskild kallelse till detta inte utfärdas. 6 Ett ärende som skall beredas av kyrkorådet får inte upptas till avgörande, om inte kyrkorådet varit i tillfälle att behandla detsamma. 7 Kyrkorådets ordförande och vice ordförande eller, om bägge är förhindrade, en av kyrkorådet därtill förordnad medlem skall vara närvarande vid kyrkofullmäktiges sammanträde. Deras frånvaro utgör dock inte hinder för beslut i ärendena. Kyrkorådets medlemmar är berättigade att närvara vid sammanträdena. En i 1 mom. avsedd person äger rätt att delta i diskussionen vid sammanträdet men inte i fattandet av beslut, om han inte är fullmäktig. De tjänsteinnehavare som kyrkofullmäktige förordnar därtill skall vara närvarande vid fullmäktiges sammanträden för att ge nödiga upplysningar. 8 Kyrkofullmäktige antar för sig en arbetsordning. 31