l. Regeringens proposition

Transkript

1 1994 rd- StaUB 15-RP 3 statsutskottets betänkaode or 15om regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av mervärdesskattelagen Riksdagen remitterade den 18 februari 1994 regeringens ovan nämnda proposition nr 3 till statsutskottet för beredning. Utskottet har i detta sammanhang behandlat rdm. Helles m.fl. lagmotion nr l med förslag till lag om ändring av 79 mervärdesskattelagen, som riksdagen remitterade till utskottet den 18 februari 1994, rdm. Luukkainens m.fl. lagmotion nr 2 med förslag tilllag om ändring av mervärdesskattelagen, som riksdagen remitterade till utskottet den 18 februari 1994, rdm. Drombergs m.fl. lagmotion nr 3 med förslag tilllag om ändring av 79 och 130 mervärdesskattelagen, som riksdagen remitterade till utskottet den 22 februari 1994, och rdm. Luukkainens lagmotion nr 6 med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen, som riksdagen remitterade till utskottet för beredning den 4 mars Utskottet har i detta sammanhang också behandlat rdm. Jääskeläinens m.fl. hemställningsmotion nr 23 om permanent nedsättning av mervärdesskattesatsen för kollektivtrafiken, som riksdagen remitterade till utskottet för beredning den18mars statsutskottets skattedelegation, som har berett betänkandet för utskottet, har hört lagstiftningsrådet Tommi Parkkola, finansrådet Martti Hetemäki och lagstiftningsrådet Suvi Anttila vid finansministeriet, konsultative tjänstemannen Matti Pietarinen vid handels- och industriministeriet, överdirektören Harri Caven vid trafikministeriet, förvaltningsdirektören Håkan Mattlin vid undervisningsministeriet, byråchefen Martti Lehtonen vid Finlands Bank, överinspektören Ari Nielsen vid skattestyrelsen, juristen Pekka Aalto vid Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD, förvaltningsdirektören Yrjö Jurlström vid Helsingfors stads trafikverk, ordföranden Karl M. Ojala vid Trafikförbundet, ombudsmannen Petri Jalasto vid Finlands Lokaltrafikförbund, projektchefen Esa Mannisenmäki vid Bussförbundet, avdelningschefen Risto Lähdevuori och miljöskyddsombudsmannen Benny Hasenson vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, biträdande avdelningschefen Hannele Ranta-Lassila vid Centralhandelskammaren, juristen Anna Lunden vid Företagarnas Centralförbund i Finland, vicehäradshövdingen Juha Ahvenniemi vid Småföretagarnas Centralförbund, avdelningschefen Seppo Reinamo vid Telefoninrättningarnas Förbund, ordföranden Seppo Hiekkaranta och verkställande direktören Esko Lehtinen vid Takuupurkaamot ry, projektchefen Mikko Korhonen vid Vatten- och avloppsverksföreningen i Finland, verkställande direktören Vesa Mäenpää vid Oulaisten Vesiosuuskunta, verkställande direktören Matti Ahde vid Oy Veikkaus Ab, direktören Esko Romppainen vid Penningautomatföreningen, verkställande direktören Raimo Hertto vid Rautakirja Oy och professorn Edward Andersson. l. Regeringens proposition Mervärdesskattelagen träder i kraft den l juni Regeringen föreslår att i lagen skall tas in en ny 229 a. Enligt den får ett retroaktivt avdrag göras för byggnadsinvesteringar som påbörjats eller den l januari i år eller påbörjas därefter innan mervärdesskattelagen träder i kraft. A v draget utgör 13,5 procent av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen. Hälften av avdraget görs i juni i år och andra hälften i januari Dessutom föreslås en del ändringar av teknisk natur i mervärdesskattelagen. 2. Motionerna Enligt lagförslagen i lagmotionerna nr l, 2 och 3 skall mervärdesbeskattningen av persontransporter ändras. Enligt lagförslaget i lagmotion nr 6 skall i mervärdesskattelagen tas in ett stadgande likt det stadgande om avdragsrätt för investeringar som ingår i den föreliggande propositionen med den skillnaden att den senare hälften av avdraget enligt motionen skall göras redan i december i år

2 rd- StaUB 15-RP 3 Enligt lagförslaget i motionen skall mervärdesbeskattningen av persontransporter dessutom ändras och likaså lagens stadganden om nedmontering av som använda köpta varor och återförsäljning av dem. I hemställningsmotion nr 23 föreslås att riksdagen skall besluta hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att permanent sänka mervärdesskattesatsen för kollektivtrafiken. 3. Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i regeringens proposition och med stöd av erhållen utredning finner utskottet lagförslaget behövligt och förordar det. Utskottet konstaterar att den hänvisning till 51 som ingår i lagförslagets 3 inte påverkar sådan försäljning av djur som är skattefri med stöd av stadgandet om primärproduktion. Försäljning av denna typ beaktas inte vid bedömningen av om försäljningen överskrider skattepliktsgränsen eller inte. Utskottet framhåller att det stadgas om i vilket land tjänster i anknytning till transport har sålts i 67 2 punkten mervärdesskattelagen och om försäljning till utlandet också i lagens 7 l punkt. I bägge lagrummen har tjänster i anknytning till transport definierats på samma sätt som i lagförslaget. I motiveringen till regeringens proposition om mervärdesskattelagen konstateras beträffande 67 att försäljningslandet för förvaringstjänster som hänför sig tilllös egendom vad transporten beträffar bestäms med stöd av paragrafens 2 punkt. Lagringstjänster i anknytning till transport utgör sådan transporttjänst som avses i lagförslagets punkt. Utskottet konstaterar att det av ovan nämnda orsak inte finns någon anledning att stadga separat om saken. Utskottet ställer sig avböjande till motionerna. Utskottet föreslår vördsamt att lagförslaget i regeringens proposition skall godkännas utan ändringar. Samtidigt får utskottet, som har lagt regeringens proposition till grund för behandlingen, föreslå att lagförslagen i lagmotionerna nr 1-3 och 6 skall förkastas. Ytterligare föreslår utskottet att hemställningsmotionen nr 23 skall förkastas. Helsingfors den 26 april1994 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Saari, vice ordföranden Luttinen, medlemmarna Hämäläinen, Kallis, Lahtinen (delvis), Lahti-Nuuttila, Luukkainen, Malm, Mäki- Hakola, Ryynänen, Sasi, Tiuri, Turunen, Vihriälä och Vähäkangas samt suppleanterna Apukka, Enestam (delvis), Nyby och T. Roos. Reservation Mervärdesskattereformen genomfördes synnerligen hafsigt under 1993 års riksdag trots de många missförhållanden och tekniska svårigheter den kommer att leda till. Reformen måste nu lappas redan innan den träder i kraft. Byggtjänster. Enligt mervärdesskattelagen skall mervärdesskatt betalas för nybyggnad, grundlig förbättring av byggnader och övriga byggtjänster. I regeringens proposition nr 3 föreslås att mervärdesskattelagen, för att byggnads-

3 Ändring av mervärdesskattelagen 3 investeringarna skall ta fart, ändras så att ett avdrag motsvarande den latenta skatten retroaktivt skall få göras för alla byggnadsinvesteringar som inleds den l januari 1994 eller därefter. F örslaget kan i och för sig omfattas, eftersom det utvidgar de grundliga förbättringsarbeten som omfattas av rätten att avdra latent skatt även till iståndsättning av bostadsbyggnader. Reformen har på så sätt en större positiv effekt än den ursprungliga på den bebyggda miljön. Avdraget måste dock periodiseras på ett annat sätt än regeringen föreslår. Lagändringen leder inte till önskade resultat i år, om avdragsrätten slås ut på två år. Därför måste hela avdraget kunna göras på en gång i juni Kollektivtrafiken. En av de viktigaste orsakerna till att vi gick över till mervärdesbeskattning var att Finlands system måste anpassas till Europeiska unionens krav. Den modell Finland stannade för överensstämmer emellertid inte till alla delar med ED :s önskemål. I ED :s medlemsländer varierar skattesatsen för kollektivtrafiken mellan noll och sex procent. I Finland skall för persontransport enligt 85 mervärdesskattelagen betalas 12 procent av skattegrunden. Följden är att biljettpriserna stiger och kollektivtrafiken därför minskar, vilket har allvarliga följder för trafiken, samhällspolitiken och miljöpolitiken. För att också mervärdesbeskattningen av kollektivtrafiken skall stå på europeisk nivå föreslår vi att mervärdesskattesatsen för persontransport slås fast till 5 procent, vilket är lika mycket som nu, dvs. stämmer överens med skattesatsen för Rundradion, och detta motsvarar en hög europeisk nivå. stadgandena om kollektivtrafiken är också i övrigt oskäliga i mervärdesskattelagen. Också det offentliga stöd kollektivtrafiken får beskattas. Detta står i strid med det europeiska mervärdesskattesystemet. ED-kommissionen gav ju sitt svar på Finlands skatteönskemål vid medlemsförhandlingarna. Svaret visar att ED-kommissionen inte godtar Finlands mål, dvs. att subventionerna för att minska underskottet inom kollektivtrafiken skall beskattas. Om det stöd det allmänna betalar för att minska underskottet kommer att beskattas leder detta till stora höjningar av taxorna och försämrar i avgörande grad kollektivtrafikens konkurrensmöjligheter i förhållande till personbilstrafiken. Beskattningen av subventionerna motiverades när mervärdesskattelagen stiftades med att om stöden inte beskattas innebär detta ett skattestöd till den tidigare subventionerade kollektivtrafiken och accentuerar därigenom dess särställning i förhållande till den övriga kollektivtrafiken. Beskattningen av subventionerna innebär de facto att staten beskattar åtgärden att använda hos kommunens invånare insamlade skattemedel för att upprätthålla kollektivtrafik. Stöd till kollektivtrafiken eller av verksamheten föranlett underskott, som kommunen eller delägarkommunerna täcker, kan inte räknas in i skattegrunden. Lagens 79 l och 2 mom. och 130 2m om. 2 punkt måste upphävas samt l och 6 ändras på det sätt som föreslås i lagmotionerna nr 2 och 6. Kommunerna och Huvudstadsregionens samarbetsdelegation (SAD) måste vara skattskyldiga när de säljer persontransporttjänster, även om verksamheten inte sker i form av affärsverksamhet. Trafikpolitiskt är det viktigt att subventionerna för att täcka underskottet inom kollektivtrafik inte beskattas och att den rätt utövarna av persontransporter har att dra av den skatt som ingår i förvärv av produktionsinsatser inte begränsas. En begränsning skulle ha samma effekt som om subventionerna räknades in i skattegrunden. Också detta kan anses vara olämpligt i ett europeiskt mervärdesska ttesystem. Om underskottet inte beskattas blir konkurrensen mellan företagen inte snedvriden. En begränsning av rätten att dra av den skatt som ingår i förvärv av produktionsinsatser skulle däremot snedvrida konkurrensen. De kommuner och SAD som har tagit på sig det ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken kan antingen producera kollektivtrafiktjänsterna själva eller köpa dem av utomstående företag. SAD köper alla tjänster, Helsingfors och Åbo producerar själva en del medan åter Tammerfors producerar alla tjänster själv. I det fall att kollektivtrafiktjänster köps ingår det mervärdesskatt i samtliga kostnader. Om tjänsterna produceras på egen hand ingår det mervärdesskatt bara i en del av produktionsinsatserna, såsom bränsle, ny materiel och andra investeringar. En reducerad avdragsrätt skulle gälla just dessa skatter som ingår i köp och produktion av tjänster. Ju större den skatt är som ingår i förvärv av produktionsinsatser, desto mindre påverkar en begränsning av avdragsrätten skatten och desto större är mervärdesskatten för hela verksamheten. En reducerad avdragsrätt skulle öka kostnaderna mer i fråga om köpta tjänster än tjänster som den berörde själv producerat. Någon konkurrensneutralitet skulle alltså inte uppstå. Handel med och återvinning av begagnade varor. I 83 l mom. mervärdesskattelagen stadgas

4 rd- StaUB 15- RP 3 att 82 procent av en för skattepliktig återförsäljning såsom begagnad och skattefri anskaffad varas inköpspris får dras av från skattegrunden. Utgående från denna definition gäller avdragsrätten inte inköp av för återvinning lämpliga varor som råvara för inhemsk industri. Ett motsvarande avdrag kan emellertid göras för export av begagnade varor. I konsekvensens namn borde avdragsrätten också gälla inköp för användning inom landet. Tack vare detta vore det möjligt att stöda återvinning och materialåtervinning också via beskattningen. Återvinning av avfall sparar in kostnader för samhället vid avfallshanteringen och miljöskyddet, varför avdraget också har en positiv ekonomisk effekt. stadgandet ger inga möjligheter att kringgå skatten, eftersom varorna måste användas som råvaror. Genom stadgandet förhindras bara kumulerad skatt. Omsättningsskattelagen, som mervärdesskattelagen ersätter, innehåller ett stadgande om att begagnade varor, som allmänt används som råvara för industrin, är avdragsgilla. Enligt 83 2m om. skall det avdragna beloppet läggas till skattegrunden, om varan tas i annan användning. stadgandet kan eventuellt tolkas så att till exempel nedmontering av begagnade bilar och iståndsättning av reservdelar betraktas som sådant ändringsarbete att rätt till inköpsavdrag inte föreligger. Vid länsskatteverken har motsvarande stadgande om omsättningsskatten tolkats just på detta sätt. Den omsättningsskatt eller mervärdesskatt den ursprungliga konsumenten en gång betalat kommer sålunda att som latent skatt ingå i reservdelar och bildelar avsedda som råvara. Den latenta skatten höjer råvaru- och reservdelspriserna. Detta äventyrar återanvändningen och återvinningen av begagnade varor. Den dubbla beskattningen försvårar dessutom miljövården. Riskavfall från bilar, såsom bilbatterier och spillolja behandlas som sig bör i nedmonteringsverkstäderna. Om denna verksamhet försvinner kommer skrotbilarna med allt sitt riskavfall att samlas på soptippar och i naturen. På dessa grunder bör köpavdragsstadgandet ändras så att avdraget också får göras när en som skattefri och begagnad inköpt vara säljs som delar eller för att användas som råvara. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att riksdagen på basis av lagmotionerna nr 2 och 6 samt regeringens proposition skall godkänna lagförslaget sålydande: Lag om ändring av mervärdesskattelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i mervärdesskattelagen av den 30 december 1993 ( ) 79 J, 2 och 4 mom., ändras lagens l 3 mom., 3 l mom., 21 l mom. 4 punkten, 83 l och 2 mom., 85 l och 3 mom., mom. och mom. (utesl.) samt fogas till6 ett nytt 3 mom., till 71 en ny lo punkt och tilllagen en ny 229 a som följer: J Rundradioverksamhet anses ske i form av rörelse även när den som bedriver verksamheten får ersättningar enligt och 21 6 Kommunen och huvudstadsregionens samarbetsdelegation är skattskyldiga för persontransport som de bedriver eller anordnar också då verksamheten inte är rörelsemässig. (Nytt mom.) Till skattegrunden hänförs den ersättning som Oy neisradio Ab får ur statens radiofond Detta belopp innehåller inte skattens andel. 83 Från skattegrundenfår dras av 82 procent av en för.skattepliktig återförsäljning eller som råvara för industrin såsom begagnad och skattefri anskaffad varas inköpspris. I fråga om böcker utgör avdraget 89 procent av inköpspriset. Motsvarande avdragfår görasfrån inköpspriset på en vara som

5 Ändring av mervärdesskattelagen 5 mskaffats såsom begagnad och skattefriför skatefri återförsäljning till utlandet eller för återför :äljning till passagerare som avses i 70 J mom. 8 1unkten. Om en för skattepliktig återförsäljning anskajad vara, från vars inköpspris har gjorts avdrag ned stöd av J mom., tas i bruk för något annat indamål eller om det på försäljningsverifikatet i :amband med varans återförsäljning har gjorts en mteckning om den skatt som skall betalas för orsäljningen, skall det avdragna beloppet läggas 'il/ skatte grunden. Som bruk för något annat ändanål enligt detta moment anses inte demontering av 1aror som anskaffats begagnade och återförsäljzing av dem. 85 För försäljning av följande tjänster samt försäljzing och import av följande varor skall i skatt )etalas J2 procent av skattegrunden J) överlåtelse av nyttjanderätt till inkvarte ingslokal eller besökshamn, 2) ordnande av filmföreställning, 3) läkemedel som avses i läkemedelslagen ( 395/ ~7) ochförsäljning av sådana produkter som enligt il/ståndet eller villkoret för registrering i 2 J? mom. och 2J a läkemedelslagen får säljas en- dast på apotek samt kliniska näringspreparat och motsvarande produkter samt salvbas, om de berättigar till ersättning med stöd av sjukförsäkringslagen ( 364/63), 4) böcker. Oy Yleisradio Ab skall i skatt på sin ersättning ur statens radiofond betala 5 procent av skattegrunden. skatten på försäljning av persontransporttjänster är 5 procent av skattegrunden. 130 Rätten till återbäring enligt J mom. gäller inte skatt som ingår i en anskaffning som sker för privat konsumtion eller för användning enligt 53 eller JJ a (1-4 mom. såsom i utskottets betänkande) Avdraget görs i juni J994. Ikraftträdelsestadgandet Helsingfors den 26 april1994 Hannele Lunkkaineo Juhani Vähäkangas TimoRoos Asko Apukka Matti Luttinen Pentti Lahti-Nuuttila Mats Nyby Tuulikki Hämäläinen

6