statsutskottets betänkande 48/1995 rd

Transkript

1 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd statsutskottets betänkande 48/1995 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av mervärdesskattelagen Riksdagen remitterade den 2 november 1995 regeringens proposition 168/1995 rd till statsutskottet för beredning. l. Motioner Regeringen föreslår ändringar i ett stort antal paragrafer i mervärdesskattelagen. Riksdagen har remitterat två lagmotioner och flera hemställningsmotioner som gäller samma lagrum till utskottet för beredning. Utskottet har därför beslutat att behandla alla dessa lag- och hemställningsmotioner i detta sammanhang. Följaktligen har utskottet behandlat rdm. Rehns m.fl.lagmotion 41/1995 rd med förslag till lag om ändring av 85 mervärdesskattelagen, som remitterades till utskottet den 12 oktober 1995, rdm. Jääskeläinens m.fl. lagmotion 53/ 1995 rd med förslag tilllag om ändring av 3 och 85 mervärdesskattelagen, som remitterades till utskottet den 7 november 1995, rdm. Aulas lagmotion 55/199 5 r d med förslag tilllag om ändring av 114 mervärdesskattelagen, som remitterades till utskottet den 10 november 1995, och rdm. Ala-Nissiläs m.fl.lagmotion 61/1995 rd med förslag tilllag om ändring av 162 mervärdesskattelagen, som remitterades till utskottet den 29 november Vidare har utskottet behandlat rdm. Jääskeläinens m.fl. hemställningsmotion 37/1995 rd om slopad mervärdesskatt på miljövårdsinvesteringar, rdm. Jääskeläinens m.fl. hemställningsmotion 38/1995 rd om slopad mervärdesskatt på returråvara, rdm. Kallis' m.fl. hemställningsmotion 40/1995 rd om konsekvenserna av mervärdesskatten inom olika näringsgrenar, rdm. Rajamäkis hemställningsmotion 54/1995 rd om slopad mervärdesskatt på personal bespisning, rdm. Rimmis m.fl. hemställningsmotion 55/1995 rd om slopad eller sänkt mervärdesskatt på personalbespisning, rdm. Vistbackas hemställningsmotion 58/1995 rd om slopad mervärdesskatt på ersättningar från försäkring och rdm. Vistbackas hemställningsmotion 59/1995 rd om lägre mervärdesskatt inom servicesektorn, som alla remitterades till utskottet den 30 maj sakkunniga statsutskottets skattedelegation, som har berett betänkandet för utskottet, har hört lagstiftningsrådet Tommi Parkkola och lagstiftningsrådet Suvi Anttila vid finansministeriet, avdelningschefen Timo Jalkanen, ambassadrådet Hannele Voionmaa och inspektören Ari Rouhe vid utrikesministeriet, yngre regeringssekreteraren Kari Mäkinen vid handels- och industriministeriet, yngre regeringssekreteraren Pekka Humalto vid social- och hälsovårdsministeriet, direktören Jussi Karilainen vid skattestyrelsen, avdelningschefen Per Ekström som representant för Ålands landskapsstyrelse,juristen Anna Lunden vid Företagarnas Centralförbund i Finland, även som representant för Småföretagarnas Centralförbund, verkställande direktören Pekka Puputti vid Bilimportörerna r.f., även som representant för Handelns Centralförbund, juris kandidaten Mirjami Pipatti som representant för Centralhandelskammaren och Bokföringsbyråernas Förbund, verkställande direktören Hans Ahlström vid Ålands Redarförening r.f., vicehäradshövdingen Helena Ålgars vid Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, verkställande direktören Matti Peltola vid Koneyrittäjien Liitto, vicehäradshövdingen Pirjo Koivisto vid Finlands Tandläkarförbund, ordföranden Jan Strang vid Finska Antikvarieföreningen, förmedlaren av begagnade varor Risto Häkkinen, projektchefen Kerstin Ekman vid Finlands Idrott r.f., vicehäradshövdingen Kaj-Erik Löfgren vid Finlands Motorbåtsförbund och ekonomen, ekon. mag. Liisa Mariapori. Därtill har Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, Finlands Rederiförening, Timberjack Sales Oy,

2 2 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Finlands Läkarförbund, Läkarcentralernas Förening, Förbundet för Fotografiska Konstnärer och Konstnärsgillet i Finland lämnat in skriftliga utlåtanden. 3. De allmänna utgångspunkterna i propositionen Regeringen föreslår av olika orsaker vissa större ändringskomplex i mervärdesskatten samt därtill en del fristående ändringar. När Europeiska gemenskapens inre marknad genomfördes och gränskontrollerna undanröjdes vid ingången av 1993 infördes ett s.k. temporärt system för mervärdesskatten inom handeln mellan medlemsstaterna. Systemet baserar sig fortfarande i regel på destinationslan det, men på enskildas inköp tillämpas dock i regel ursprungslands principen, dvs. försäljning till resenärer beskattas endast i försäljningslandel I det sjätte mervärdesskattedirektivet ingår ett principbeslut att det temporära mervärdesskattesystemet för handeln på den inre marknaden i början av 1997 ändras till ett slutligt system, som baserar sig på att varor och tjänster beskattas i ursprungslandet. Kommissionen skulle lägga ett förslag till slutligt system före utgången av 1994, men något förslag har ännu inte lagts. Det temporära systemet gäller tills det slutliga systemet träder i kraft. Kommissionen lämnade i mars 1994 ett förslag till direktiv om förenkling av det temporära systemet. Rådet antog detta direktiv i aprill995 (rådets direktiv 95/7/EG av den 10 aprill995 om ändring av direktiv 77/388/EEG och om införande av nya förenklingsåtgärder avseende mervärdesskatt, tillämpningsområdet för vissa undantag från beskattning och praktiska åtgärder för genomförandet, EGT nr 94/L l 02/18; det andra förenklingsdirektivet). Direktivet skall genomföras i medlemsstaterna före den l januari Direktivet ändrar det sjätte mervärdesskattedirektivet på flera punkter, vilket betyder att också Finland måste ändra sin mervärdesskattelag. Två mindre artiklar i direktivet kräver i och för sig inte några ändringar i mervärdesskattelagen. Det andra förenklingsdirektivet kräver ändringar i mervärdesskattelagen när det gäller varor som omfattas av tullupplagringsförfarande, gemenskapsinterna varutransporter och arbete som hänför sig till lös egendom, försäljning av tillverkningsarbete, skattefri varuförsäljning till resenärer och skatteunderlaget för en importerad vara. Vidare föreslås ett flertal mindre ändringar i anknytning till utrikeshandel. De beror på flera faktorer. Vidare innefattar propositionen förslag som gäller handel med begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, avdragsbegränsning för varor som anskaffats såsom skattepliktiga, mervärdesbeskattning av läkar- och tandläkarcentraler, mervärdesskatt på förvärv som görs av Europeiska gemenskaperna och mervärdesskatt på diplomatförvärv. Därtill görs vissa, främst tekniska ändringar, varav en del beror på propositionerna 112/1995 rd och 131/1995 rd. De flesta ändringarna har inga statsfinansiella konsekvenser, även om en del av dem minskar intäkterna av mervärdesskatten i någon mån. Förslagen har heller inga större konsekvenser för organisationen eller personalen. Lagförslaget avses träda i kraft den l januari 1996, men vissa av ikraftträdelsestadgandena avviker från eller kompletterar denna regel. 4. Det centrala innehållet i propositionen Regeringen föreslår att mervärdesskattelagen skall ändras på det sätt som Europeiska gemenskapens direktiv (det s.k. andra förenklingsdirektivet) gällande en förenkling av den mervärdesskattemässiga behandling~.n av handeln mellan medlemsstaterna kräver. Andringarna gäller skattefrihet för varor som omfattas av upplagringsförfarande, kriterierna för skattefri försäljning till resenärer, tjänster som säljs till andra medlemsstater och skattegrunden vid import. Paragraferna om utrikeshandel ändras också på vissa andra punkter. Också marginalbeskattningsförfarandet, som tillämpas på handel med begagnade varor, ändras lagstiftningstekniskt i överensstämmelse med Europeiska gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt. Samtidigt föreslås att avdragsbegränsningarna för gamla, långvariga anläggningstillgångar slopas. Enligt förslaget kan marginalskatteförfarandet tillämpas dels på begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, som en skattskyldig återförsäljare förvärvar skattefritt, dels på konstverk, samlarföremål och antikviteter som de importerar skattepliktigt. Samtidigt förändras beräkningsmetoden för marginal-

3 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd 3 skatt. Därtill får negativa vinstmarginaler inte längre dras av från skattepliktig försäljning enligt de allmänna reglerna i mervärdesskattelagen. Precis som enligt gällande lag är det frivilligt för återförsäljare att tillämpa marginalskatteförfarandet. skattskyldiga återförsäljare kan om de vill följa de allmänna stadgandena i mervärdesskattelagen, men får då inte tillämpa marginalskatteförfarandel Regeringen föreslår vidgad skattefrihet för diplomater. Mervärdesskatten på varor och tjänster som förvärvas i Finland skall enligt förslaget återbäras till främmande staters diplomater och utsända konsuler i Finland, om det skattepliktiga inköpspriset på en enskild vara eller tjänst uppgår till minst l 000 mark. Samtidigt föreslår regeringen att förvärv som görs av institutioner inom Europeiska gemenskaperna alltjämt skall vara befriade från mervärdesskatt. I den gällande mervärdesskattelagen är hälsooch sjukvård undantagen mervärdesskatt men innehållet i paragraferna är varken konsekvent eller entydigt. Det finns inga särregler om mervärdesskatt för läkar- och tandläkarcentraler i mervärdesskattelagen. Eftersom hälso- och sjukvårdstjänsterna är skattebefriade undantas också största delen av läkar- och tandläkarcentralernas verksamhet från mervärdesskatt. Regeringen föreslår att verksamhet som läkar- och tandläkarcentraler bedriver med stöd av lagen om privat hälso- och sjukvård helt skall undantas från mervärdesskatt. Därtill föreslås en del ändringar som främst är tekniska. Lagen avses träda i kraft vid ingången av 1996, men skattefriheten för förvärv som görs av Europeiska gemenskaperna och mervärdesskattebestämmelserna avseendeläkar-och tandläkarcentraler föreslår bli tillämpade redan från ingången av Motionerna Enligt lagförslaget i lagmotion 41/1995 rd skall mervärdesskattesatsen för dam- och herrfriseringar vara 12 %. Enligt lagförslaget i lagmotion 53/1995 rd skall skattesatsen för småföretagsamhet och personalbespisning sänkas. Enligt lagförslaget i lagmotion 55/1995 rd skall husvagnar vara avdragsgilla på samma sätt som personbilar, om de förvärvats uteslutande för avdragsgilla ändamål. I lagmotion 61/1995 rd föreslås att 162 mervärdesskatten skall kompletteras med ett lagrum om ett särskilt skatteår för småföretagare. Småföretagarnas skatteår skall omfatta ett kvartal av ett kalenderår och deklarationen skalllämnas in senast den 15 dagen i den andra månaden efter kvartalet. Flera av förslagen i hemställningsmotionerna hänför sig till både ändringarna i propositionen och vissa andra förslag om ändring i mervärdesskattelagen. 6. Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslaget behövligt och tillstyrker det, men med följande ändringar Läkar-och tandläkarcentraler Syftet med 36 5 punkten är att ersättningar som yrkesutövare verksamma på läkar- och tandläkarcentraler uppbär för maskiner och apparater samt för rengöring och underhåll av dem och för vårdmaterial och administrativa tjänster i anknytning till vård skall vara skattefria. En förutsättning är bland annat att säljaren är en person som tillhandahåller hälsovårdstjänster i överensstämmelse med lagen om privat hälsooch sjukvård och som i denna funktion överlåter varorna och tjänsterna till den som tillhandahåller hälso- och sjukvård eller till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i 35 2m om. Enligt definitionen på skattebefriade hälso- och sjukvårdstjänster i propositionen gäller inte skattebefrielsen situationer, när en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården överlåter dessa tjänster till en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Ett exempel på överlåtelser i denna bemärkelse är när en tandläkare överlåter mottagningstjänster till en nyetablerad tandläkare. A v neutralitetsskäl bör skattebefrielsen också tillämpas på situationer av denna typ. Utskottet föreslår därför att säljare och köpare definieras på samma sätt i 36 5 punkten skattefrihetför bagage I den gällande lagen är det ett villkor för skattefrihet att passageraren inte får använda varorna inom gemenskapen. Villkoret har av misstag

4 4 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd utelämnats i 7 b l mom. och utskottet föreslår därför att det läggs till i momentet skattebefrielse vid upplagringsförfarande Utskottet föreslår att ett skrivfel i 72 i l mo m. 2 punkten korrigeras. Ändringen påverkar inte den svenska lagtexten. I 72 l 2 mom. räknas de situationer upp när överföring av en vara från ett tull- eller skatteupplagringsförfarande, temporärt lager, frilager eller friområde i sig inte är skattepliktig. Enligt l punkten behöver skatt inte betalas om en vara och en tjänst som hänför sig till den inte har sålts skattefritt med stöd av 72 h som gäller skattefrihet i anknytning till upplagringsförfaranden, friområden och frilager. skattefrihet enligt 72 h gäller i detta fall också import och gemenskapsinternt förvärv av en vara. Utskottet föreslår därför att 72 l 2 mom. l punkten kompletteras i detta hänseende Marginalskatteförfarande för begagnade varor samt konstverk, samlarföremål och antikviteter I lagförslagets 79 c definieras vad som avses med konstverk. Utskottet föreslår en precisering av hänvisningen till tullposition i överensstämmelse med bilaga l till sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG (ändrat genom direktiv 94/5/EEG). Lydelsen i förslaget ger större skattefrihet än ursprungligen är avsett. Enligt 3 mom. i ikraftträdelsestadgandet skall marginalbeskattningsförfarandet tillämpas på varor som har levererats eller utlämnats från tullövervakning till en skattskyldig återförsäljare på ikraftträdelsedagen eller därefter. Förfarandet enligt gällande 83, vilket föreslås bli upphävt, skall tillämpas på de varor som innan lagen träder i kraft har levererats till avdragsberättigade personer som handlar med begagnade varor och som avses i paragrafen. Ikraftträdelsestadgandet överensstämmer med lagstiftningspraxis vid tidigare liknande lagändringar. Ikraftträdelsestadgandet kräver att försäljning a v varor som förvärvats före och efter ikraftträdandet hålls i sär. Detta kan i praktiken ställa till med stora problem för vissa återförsäljare. F ör att göra övergångsperioden smidigare föreslår utskottet att skattskyldiga återförsäljare om de så vill får tillämpa det nya förenklade förfarandet i 79 k också på varor som förvärvats innan lagen träder i kraft, men säljs först efter ikraftträdandet. För att förhindra dubbla avdrag får skattskyldiga återförsäljare i sådana fall inte göra avdrag på grund av varans inköpspris i enlighet med 79 k 2 m om. när vinstmarginalen räknas ut, eftersom de har rätt att göra avdrag för inköp eller import av en vara med stöd av 83 eller l O kap Diplomaters status Utskottet föreslår en de! språkliga preciseringar i 127 l och 2 mom. Andringarna påverkar inte den svenska lagtexten Förseningsränta Enligt mom. i gällande lag används det betalda beloppet för betalning av obetald debiterad skatt, skatteförhöjning och skattetillägg samt för dröjsmålsränta och restavgift, om skatt har debiterats eller om skatten har betalts efter den tid som föreskrivs i l eller 2 mom. Utskottet föreslår en justering i paragrafen, som betyder att förseningsränta beaktas i överensstämmelse med regeringens proposition med förslag till lag om skattetillägg och förseningsränta (RP rd), som riksdagen behandlat. Med stöd av 210 l mom. gällande lag kan skattestyrelsen eller tullstyrelsen, när en tullmyndighet har uppburit skatten, av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer avlyfta eller nedsätta mervärdesskatter eller dröjsmålspåföljder. Utskottet föreslår en justering av paragrafen som medger skattelättnad också för förseningsränta enligt proposition 112/ 1995 rd Avdragsbegränsning för gamla anläggningstillgångar Avdragsbegränsningen för gamla anläggningstillgångar ingår i mom. i gällande mervärdesskattelag. Enligt detta får en näringsidkare i regel inte göra avdrag för långvariga anläggningstillgångar som han förvärvat skattepliktigt och som han eller någon annan använt i Finland före den l februari Denna huvudregel har vissa undantag. För att lindra kumuleringseffekten har 4 mom. kompletterats med ett lagrum om att skatt inte behöver betalas på en vara om säljaren inte har kunnat göra avdrag i samband med anskaffningen på grund av 3 mo m. Dessa lagrum föreslås bli upphävda räknat från den dag då lagändringen träder i kraft. För att en näringsidkare som inte har fått göra avdrag på grund av mom. för skattepliktigt för-

5 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd 5 värvade begagnade varor inte skall behöva betala skatt på försäljningen under övergångsperioden, föreslår utskottet att ikraftträdelsestadgandet ändras. Efter ändringen behöver skatt fortfarande inte betalas på försäljning av varor, om säljaren inte kunnat göra avdrag i samband med förvärvet på grund av 228 3m om., som föreslås bli upphävt. Tillägget bildar ett nytt 4 mom. i ikraftträdelsestadgandet. Följaktligen blir 4-6 mom. 5-7mom Beskattning av varor köptafrån konkursbon En del av de sakkunniga som skattedelegationen har hört har föreslagit att lagen också kunde föreskriva att marginalskatteförfarandet också får tillämpas på begagnade varor köpta av konkursbon som bedriver mervärdes beskattebefriad verksamhet. Enligt lagförslaget tillämpas marginalskatteförfarandet i likhet med tidigare praxis på försäljning av begagnade varor, förvärvade skattefritt från konsumenter eller näringsidkare som inte har kunnat göra avdrag för skatten på varans inköpspris. I 79 f räknas behöriga inköpssituationer upp. Om en näringsidkare som har gått i konkurs stryks i registret över mervärdesskattskyldiga kan marginalskatteförfarandet tillämpas på begagnade varor som köps av honom med stöd av 79 l punkten. Den gäller varor som köps av någon annan än en näringsidkare. Punkten täcker därvid också varor som köps hos konkursbon som inte bedriver affärsmässig verksamhet och som därför inte behöver betala skatt för sin försäljning. Om däremot nya varor köps upp hos ett konkursbo, kan konkursboet vid behov stanna kvar i registret över mervärdesskattskyldiga. I sådana fall kan marginalskatteförfarandet inte tillämpas Transitotrafik över Åland Den föreslagna ändringen av 71 3 punkten innebär att försäljning av tjänster ombord på fartyg är skattefri bara om tjänsterna säljs till passagerare som reser utomlands. Lagrummet gäller all internationell yrkesmässig luft- och sjötrafik. Finansministeriet håller för närvarande på att utreda beskattningen av förbindelser mellan landskapet Åland och det övriga Finland. Utskottet föreslår därför att lagförslaget kompletteras med ett ikraftträdelsestadgande, som föreskriver att ändringen av 71 3 punkten senareläggs och träder i kraft först vid ingången av 1997 när det gäller passagerare som reser från Åland till det övriga Finland eller från det övriga Finland till Åland. Frågan kommer att föreläggas riksdagen senare utifrån en särskild proposition. Utskottet föreslår att senareläggningen tas in i ett nytt 8 mom. i ikraftträdelsestadgandet. 6.1 O. Beskattning av försäkringsersättningar De gällande bestämmelserna om mervärdesskatt på ersättningar från försäkringar kan medföra finansiella problem, framför allt för kapitalintensiva småföretag och jordbrukare. Mervärdesskattskyldiga företag som lidit skada kan dra av skatten på reparationskostnader enligt de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen. Därför får den som har lidit skada ersättning från försäkringsbolaget enbart för de skattefria kostnaderna för skadan. skattskyldiga företag kan dra av mervärdesskatten på reparationsfakturorna först när skatten redovisas för den månad när fakturan betalades. A vd ra get kan därtill i vissa fall vara större än det skattebelopp som betalas den månaden. Dröjsmålet kan tära på den skadelidandes likviditet, eftersom den mervärdesskatt som ingår i fakturorna alltid måste betalas omedelbart efter reparationsarbetena. Utskottet förutsätter att regeringen utreder hur beskattningsförfarandet i fråga om försäkringsersättningar kunde förenklas för att försäkringsbolagen skall få restitutionsrätt för mervärdesskatten på försäkringsersättningar, varvid de kunde lägga till skattebeloppet på de försäkringsersättningar som betalas ut till mervärdesskattskyldiga företag Förenklat redovisningsförfarande för småföretagare Enligt 162 i gällande mervärdesskattelag skall den skattskyldige avge en skattedeklaration för varje skatteperiod. I deklarationen måste omsättningen, den skatt som skall betalas respektive dras av samt övriga uppgifter som skattestyrelsen bestämt och som behövs för att fastställa skattens riktiga belopp uppges. skatteperioden utgörs av en kalendermånad. Deklarationen skall avges senast den 15 dagen i den andra månaden efter kalendermånaden. skatteperioden är dock ett kalenderår för fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar som bedriver primärproduktion och som inte bedriver någon annan mervärdesskattepliktig verksamhet. skattedeklarationen för kalenderåret

6 6 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd skall ges före utgången av februari månad året efter kalenderåret. Den som bedriver primärproduktion har dock rätt att på ansökan börja tilllämpa ett månatligt anmälningsförfarande. I mervärdesskattelagen avses med primärproduktion jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling, jakt, fiske, fiskodling, kräftfångst, kräftodling, pälsdjursuppfödning och renskötsel samt plockning av renlav och kottar eller tillvaratagande av andra liknande naturprodukter. Med jordbruk avses egentligtjordbruk samt specialjordbruk eller annan verksamhet i anknytning till jord- eller skogsbruk som inte skall betraktas som särskild rörelse. På all annan verksamhet än den som avses ovan tillämpas normalt mervärdesskatteförfarande också när det gäller annan småföretagsamhet än den som avses ovan. Utskottet har behandlat frågan om företag med mindre omsättning än en särskild lagfäst undre gräns kunde få rätt att redovisa mervärdesskatten och/eller avge skattedeklaration mer sällan. Detta kunde genomföras om skatteperioden och samtidigt också räkenskapsperioden förlängs eller bara inlämningstiden för deklarationen förlängs med t.ex. 2-3 månader. Olika långa räkenskapsperioder förenklar inte med nödvändighet redovisningsförfarandet utan medför också nya problem. Utskottet menar att det som regel är viktigt att skatten redovisas månatligen, eftersom färre räkenskapsperioder gör att skattebeloppet blir alltför stort i proportion till den skattskyldiges verksamhet och därmed vållar småföretagen ännu fler problem. För närvarande pågår en utredning av behovet av att förbättra skatteförfarandet med hänsyn till kostnaderna på grund av förfarandet för både skatteförvaltningen och företagen. Utskottet snabbar på utredningsarbetet. Utskottet ställer sig avböjande till motionerna. Utskottet föreslår vördsamt att lagförslaget i propositionen skall godkännas sålydande: Lag om ändring av mervärdesskattelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i mervärdesskattelagen av den 31 december 1993 (1501/93) punkten, punkten, 72 e 1-3 mom., 72 f 4 punkten, 83, mom., punkten, 141 b och 159, 162 b 3 mom., varvid de nuvarande 4-6 mom. blir 3-5 mom., (utesl.) 224 samt och 4 m om., dessa lagrum sådana de lyder, punkten, punkten, 72 e 1-3 mom., 72 f 4 punkten, punkten, 141 b, 162 b 3 mom., (utesl.) och mom. i lag av den 29 december 1994 (1486/94), 83 delvis ändrad genom lag av den 27 maj 1994 och nämnda lag av den 29 december 1994 ( och 1486/94), mom. i lag av den29 december 1994 ( 1483/94 ), och 159 i lag av den 16 december 1994 (1228/94), ändras l l mom. 3 punkten, 2 2 mom., 2 a, 13 c 4mom., 18 a och 18 b, 26 a 2 mom., 26 b, i 26 c 2 mom. den inledande satsen, 26 d 3 mom., 36 4 punkten, 45 l mom. 2 punkten samt 2 och 3m om., 46,58 l mom., 63 e, 66 l m om., 66 a l m om., i 67 den inledande satsen, 67 a l m om., 70 6och 7punkten, 70 a l mom., 71 l-4och6-10punkten, 72 b 3-5mom., 72 d, 72 f 2och 3 punkten, 73 a 2 mom., mellanrubriken före 79, 86, 86 a 4 m om., den finska språkdräkten i 90 l mom., 91 och 93 a, 94 2, 9, 21 och 22 punkten, 102 l mom. 4 punkten och 3 mom., 102 a, 113 och 115, punkten, mellanrubriken före 127 och 127, 128 l mom., 129, 131 l mom. l punkten, 132, mom., 140, mom., 149 l mom., mom. 158 l mom., 162 b 2 mom., 169, mom., mom., 180 l mom., 183 och 185, och 5 mom., 193 l och 2 mom., 194 l och 4 mom., mom., 199 och 202, 209 a l, 3 och 4 mom., 209 b, 210 l mom. samt 214, av dessa lagrum l l mom. 3 punkten, 2 a, 13 c 4 mom., 18 a och 18 b, 26 a 2 mom., 26 b, i 26 c 2m om. den inledande satsen, 26 d 3 mo m., 45 l m om. 2 punkten och 2m om., 58 l m om., 63 e, 66 l mom., 66 a l mom., 67 a l mom., 70 6 och 7 punkten, 70 a l mom., och

7 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd O punkten, 72 b 3-5m om., 72 d, 72 f 2-3 punkten, 73 a 2m om., 86, 86 a 4 m om., 90 l m om., 91 och 93 a, 94 9, 21 och 22 punkten, l 02 3m om., l 02 a, punkten, 131 l mo m. l punkten, 132och 140, mom., 162 b 2 mom., 183 l, 2 och 4mom., 209 a l, 3 och4mom. samt 209 b sådana de lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), 115 sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag, (utesl.) l 02 l mo m. 4 punkten i nämnda lag av den 29 december 1994 (1483/94), mom. och mom. sådana de lyder i nämnda lag av den27 maj 1994, mom. sådant det lyder i lag av den 19 augusti 1994 (735/94 ), 193 l mom., mom., 199 och 202 sådana de lyder i lag av den 2 augusti 1994 (700/94) och 210 l mom. sådant det lyder ila g av den 28juni 1994 (613/94), samt fogas till l l mom., sådant det lyder delvis ändrat genom nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), en ny 4 punkt, ti1126 c, sådan den lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), ett nytt 3m om., varvid det nuvarande 3m om. blir 4 mom., samt ett nytt 5 mom., till36 en ny 5 punkt, tilllagen en ny 67 b, till 70 a, sådan den lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), ett nytt 4 mom., tilllagen en ny 70 b, till 72 b, sådan den lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/86), ett nytt 5 mom., varvid det nuvarande 5 mom. blir 6 mom., (utesl.) tilllagen nya 72 h- 72 n och före dem en ny mellanrubrik, till 73 ett nytt 3m om., tilllagen nya 79 a-79 k och före dem en ny mellanrubrik, nya mellanrubriker före 80 och 80 a, till94,sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 16 december 1994 (utesl.) och nämnda lag av den 29 december 1994 (1218/94 och 1486/94), ett nytt 2 mom., till95,sådan den lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), nya 3 och 4 mom., till lo I, sådan den lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), ett nytt 3m om., till l 02 l m om., sådant det lyder delvis ändrat genom nämnda lagar av den 29 december 1994 (1483/94 och 1486/94), en ny 5 punkt, till122, sådan den lyder i nämnda lag av den 29 december 1994 (1486/94), ett nytt 2 mom., till128 ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2-3 mom. blir 3-4 mom., en ny mellanrubrik före 129, till133 ett nytt 4 mo m. samt tilllagen nya 141 a och 217 a som följer: l, 2, 2 a, 13 c, 18 a, 18 b och 26 a-d 36 Skatt betalas inte heller på försäljning av följande varor och tjänster (4 punkten såsom i regeringens proposition) 5) varor och tjänster som används direkt i hälso- och sjukvård och som den som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster enligt lagen om privat hälso- och sjukvård eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt 35 2 punkten inom ramen för denna sin verksamhet överlåter till någon annan som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster eller till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (utesl.). 45, 46, 58, 63 e, 66, 66 a, 67, 67 a, 67 b, 70 och 70 a 70 b Skatt betalas inte på försäljning av varor som medförs som bagage åt en passagerare som inte har sin hemort inom gemenskapen eller i Norge, om det utreds att han, på det sätt som stadgas genom förordning, har fört ut varorna oanvända från gemenskapen under de tre följande månaderna efter försäljningsmånaden och om det vederlag som uppburits hos passageraren är minst 250 mark. (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) 71, 72 b, 72 d, 72 f och 72 h, 72 i, 72 j och 72k 721 (l mom. såsom i regeringens proposition) Skatt behöver dock inte betalas om l) varan inte har importerats eller är ett gemenskapsinternt förvärv eller varan och en tjänst som hänför sig till den inte har sålts skattefritt enligt 72 h, (2-4 punkten såsom i regeringens proposition) 72 m, 72 n, 73, 73 a, 79, 79 a och 79 b 79 c Med konstverk avses följande i tulltaxan klassificerade varor: (l och 2 punkten såsom i regeringens proposition)

8 8 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd 3) (u tes!.) tapisserier som hör till position och väggbonader som hör till position under förutsättning att de är handgjorda efter originalritningar av konstnären och att det finns högst åtta exemplar av varje. 79 d-k, 80, 80 a, 86, 86 a, 90, 91, 93 a, 94, 95, 101, 102, 102 a, 113, 115 och 122, 127, 128, 129, , 140 och 141 a 148 Om skatt som nämns i l eller 2 mom. har debiterats eller om skatten betalas efter den tid som stadgas i l eller 2 mom., används det betalda beloppet för betalning av obetald debiterad skatt, skatteförhöjning och skattetillägg samt för dröjsmålsränta, (utesl.) restavgift och förseningsränta som skall uppbäras. 149, 154, 158, 162 b, 169, 175, 179, 180, 183, 185, 190, 193, 194, 197, 199, 202, 209 a och 209 b 210 skattestyrelsen eller, när en tullmyndighet har uppburit skatten, tullstyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan och på villkor som den bestämmer nedsätta eller avlyfta sådana mervärdesskatter, skattetillägg, dröjsmålsräntor, (utesl.) restavgifter och förseningsräntor samt räntor med anledning av anstånd vilka har betalts eller skall betalas. 214 och 217 a Ikraftträdelsestadgandet (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) stadgandena gällande marginalbeskattning av begagnade varor samt konstverk, samlarföremål och antikviteter tillämpas på varor som har levererats eller utlämnats från tullövervakning till en skattskyldig återförsäljare på ikraftträdelsedagen eller därefter. En skattskyldig återförsäljarefår dock tillämpaförfarandet enligt 79 k också på varor som han har levererat på lagens ikraftträde/sedag eller därefter. En skattskyldig återförsäljare har därvid dock inte rätt att göra avdrag enligt 72 k 2 mo m. på grund av inköpspriset när vinstmarginalen räknas ut, om han har haft rätt att göra avdrag på inköp eller import av varan på grund av 83, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, eller på grund av l O kap. Skatt skall inte betalas på försäljning av en vara för vilken säljaren inte har kunnat göra avdragfrån förvärvet på grund av mo m., som gällde när denna lag trädde i kraft. (5-7 mom. såsom 4--6 mom. i regeringens proposition) Lagens 71 3 punkt tillämpas på försäljning av tjänster till resenärer som reser från något annat håll i Fi'!,land tilllandskapet Åland eller från landskapet A land till någon ort i det övriga Finland, om tjänsten tillhandahålls den l januari 1998 eller därefter. Samtidigt föreslår utskottet, som har lagt regeringens proposition till grund för behandlingen att lagförslagen i lagmotionerna 41 l 1995 rd, rd, rd och 61/ 1995 rd skall förkastas. Helsingfors den 5 december 1995 Dessutom föreslår utskottet att hemställningsmotionerna rd, 38/1995 rd, 40/1995 rd, 54/1995 rd, 55/ 1995 rd, 58/1995 rd och 59/1995 rd skall förkastas. I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Pekkarinen, vice ordföranden Törnqvist, medlemmarna Ala-Nissilä, U. Anttila, Kallis, Laaksonen (delvis), Laitinen, Lehtosaari (del- vis), Malm, Puisto, Rajamäki, Rauramo, Roos, Saario, Sasi, Savela, Tykkyläinen och Vihriälä samt suppleanterna Ala-Harja, Aula (delvis), P. Leppänen (delvis), Saarinen och Uotila.

9 StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd 9 Reservation Mervärdesskattelagen har reviderats och ändrats i mycket snabb takt sedan Finland blev medlem i EU. Detta har medfört mycket arbete på olika nivåer och även en del svåra tolkningsfrågor för de skattskyldiga. Med tanke på skattebetalarnas rättsskydd måste skattemyndigheterna få bättre expertis och införa ett smidigt skatteförfarande. Lägre skattesats för de mest arbetsintensiva tjänstesektorerna Sedan tjänster började momsbeskattas har denna sektor drabbats av en allt större skattebörda. Den s.k. skattekilen har sedan mervärdesskatten infördes slagit allt hårdare mot framför allt arbetsintensiva tjänstesektorer som tillhandahåller tjänster direkt till konsumenterna. I det rådande dåliga sysselsättningsläget måste något göras på denna punkt. Centern har föreslagit en sänkning av momsen från 22 tilll2 procent för arbetsintensiva tjänstesektorer som säljer sina produkter direkt till konsumenterna. Detta ger en skatteeffekt på 300 miljoner mark. Den lägre skattesatsen omfattar tjänsteföretag med en sammanlagd omsättning på 3 miljarder mark. Det går snabbt att klara av de EV-utredningar som eventuellt kan behövas. På grundval av det ovanstående föreslår vi i överensstämmelse med rdm. Rehns lagmotion 41/1995 rd att i motiveringen uttalas: "Utskottet förutsätter att regeringen snabbt bereder en sänkning av mervärdesskatten för de mest arbetsintensiva tjänstesektorerna som saluför tjänster direkt till konsumenterna och förelägger riksdagen en proposition om detta." Samma avdragsrätt för husvagnar som för bilar I 114 mervärdesskattelagen ingår en inskränkning av avdragsrätten för fordon som kan användas för både affärsverksamhet och privata ändamål. På grund av problemen med tillsynen föreskriver lagen att bl.a. husvagnar hör till de varor som inte är avdragsgilla. Det finns maskinentreprenörer i norra Finland som inte kan ha sin tillfälliga bostad i annat än en husvagn t.ex. vid skogsarbete. De bör kunna få dra av inköpskostnaderna för sin husvagn från mervärdesskatten på det sätt som föreslås i rdm. Aulas lagmotion 55/1995 rd. Vi anser att mervärdesskattelagen bör ändras och tillåta att husvagnar är avdragsgilla på samma sätt som personbilar, om de har förvärvats enbart för sådan användning som medger avdragsrätt. Förenklat redovisningsförfarande för småföretag skattskyldiga företag redovisar mervärdesskatten enligt 162, där det sägs att skatteperioden är en kalendermånad. Deklarationen skall avges senast den 15 dagen i den andra månaden efter den månad då varan har sålts. Bara för dem som bedriver primärproduktion är skatteperioden ett kalenderår. De redovisar skatten senast den 15 februari under det år som följer på kalenderåret. Företag som bedriver gemenskapsintern handel skall därtill för varje kalenderårs kvartal avge en sammandragsdeklaration över sin gemenskapsinterna försäljning enligt 162 b. Deklarationen skalllämnas in senast den 15 dagen i den andra månaden efter kalenderårskvartalet. Företag som har en skatteperiod på en månad måste enligt 162 a för varje kalenderår lämna in uppgifter om de skatter som skall betalas på den inhemska försäljningen. Deklarationen måste avges senast den 15 dagen i den andra månaden efter kalenderåret. Denna stränga månatliga redovisningsskyldighet är mycket svåradministrerad för småföretag. Småföretag har vanligen inga anställda som är specialiserade på den administrativa sidan, utan dessa arbetsuppgifter sköts av ägarna själva eller åläggs andra medarbetare som arbetar på produktionssidan eller alternativt tvingas företagen att köpa tjänster hos utomstående. Den relativa nytta som en omorganisering kan ge i relation till anhopningen av redovisningar är dock också ganska liten för skattemyndigheterna. I de flesta OECD-stater redovisas mervärdesskatten allmänt antingen varannan månad av samtliga företag eller alternativt kan räkenskapsperioden vara något längre för småföretag. Också EU:s förslag till direktiv om skatteförfarande för små och medelstora företag utgår från att förvaltningsförfarandet förenklas, om omsätt

10 lo StaUB 48/1995 rd- RP 168/1995 rd ningen inte överskrider en viss undre gräns. Också Finland bör ändra sin lagstiftning och tillåta längre räkenskapsperioder för små företag. Vi föreslår utifrån rdm. Ala-Nissiläs lagmotion rd att 162 mervärdesskatten kompletteras med ett nytt moment om småföretag. Enligt det nya momentet är skatteperioden tre månader för företag som under föregående kalenderår hade en omsättning på en miljon mark eller mindre. Företagen måste enligt vårt förslag anmäla och redovisa skatten senast den 15 dagen i den andra månaden efter kalenderårskvartalet Också nyetablerade företag som bedöms ligga under den stipulerade omsättningen har rätt att tillämpa en längre skatteperiod. Vår föreslagna skatteperiod överensstämmer med bestämmelserna för gemenskapsintern försäljning, där deklarationen skalllämnas in för varje kalenderårskvartal. Småföretag som bedriver gemenskapsintern handel kunde lämna in sin deklaration i samband med sammandragsdeklarationen enligt gällande lag. Detta är en relevant ändring och kan träda i kraft vid ingången av den andra skatteperioden den l juli På grundval av det ovanstående föreslår vi att lagförslaget i övrigt skall godkännas enligt utskottets betänkande, men att mom. godkänns enligt lagmotion 55/1995 rdsamt att ti/1162 fogas ett nytt 8 mom. och till ikraftträde/sestadgandet ett nytt 9 mo m. enligt lagmotion 61 l 1995 rd sålydande: 114 Den begränsning av avdragsrätten som avses i l mom. 5 punkten gäller inte fordon och fartyg som har anskaffats till försäljning, uthyrning, användning för yrkesmässig persontrafik eller körundervisning eller person bil eller husvagn som har anskaffats för att enbart användas för ändamål som berättigar till avdragsrätt. 162 För företag som under föregående kalenderår hade en omsättning på en miljon mark eller mindre är skatteperioden dock ett kalenderårskvartal (småföretagares skatteperiod). Småföretagare skall avge deklaration senast den 15 dagen i den andra månaden efter kalenderårskvartale t. (Nytt) lkraftträdelsestadgandet (1-8 mom. såsom i utskottets betänkande) Lagens mom. träder i kraft den l juli Helsingfors den 5 december 1995 Olavi Ala-Nissilä Maori Pekkarinen Bjarne Kallis Jukka Vihriälä Maori Lehtosaari