statsutskottets betänkande 42/1996 rd

Transkript

1 StaUB 42/1996 rd- RP 202/1996 rd statsutskottets betänkande 42/1996 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om förskottsuppbörd och om ändring av lagar som har samband med den Riksdagen remitterade den 29 oktober 1996 proposition 202/1996 rd till statsutskottet för beredning. I detta sammanhang har utskottet behandlat rdm. Mauri Salos /cent m.fl. Jagmotion 51/1996 rd med förslag till lag om ändring av lagen om förskottsuppbörd, som remitterades till utskottet den 6 november Utskottet har dessutom här behandlat rdm. Juha Karpios /saml hemställningsmotion rd, som remitterades till utskottet den 30 maj 1995, och rdm. Kari Myllyniemis /cent hemställningsmotion rd, som remitterades till utskottet den 14 mars statsutskottets skattedelegation, som har berett betänkandet för utskottet, har hört konsultativa tjänstemannen Helena Ikonen och överinspektören Erkki Laanterä vid finansministeriet, äldre regeringssekreteraren Marja-Liisa Lindström och överinspektören Kristiina Jäntti vid skattestyrelsen, ecklesiastikrådet Matti Halttunen vid kyrkostyrelsen, juristen Kirsi Mononen vid Finlands Kommunförbund, skattepolitiska ombudsmannen Seija Karttunen vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, juridiska ombudsmannen Anna Lunden vid Företagarna i Finland r.f., vice verkställande direktören Pauli K. Mattila vid Centralhandelskammaren, juristen Juuso Jokela vid Bankföreningen i Finland, styrelseordföranden Antti Rantalainen och styrelseordf6randen Urpo Salo vid Bokföringsbyråernas Förbund, vicehäradshövdingen Vesa KorpeJa vid skattebetalarnas Centralförbund och skattedirektören Esko Kiviranta vid Centralförbundet för Jant- och skogsbruksproducenter MTK. Därtill har Folkpensionsanstalten lämnat ett skriftligt utlåtande. Den gällande Jagen om förskottsuppbörd (418/59) är från Den tidens ekonomiska betingelser skiljde sig avsevärt från dagens. stadgandena om beskattningsförfarandet har ändrats flera gånger under årens lopp, eftersom den ekonomiska aktiviteten har förändrats och diversifierats och tekniken utvecklats. Detta har också avspeglats i lagstiftningen om förskottsuppbörd, som därför har ändrats flera gånger. Samtidigt som den gällande lagen om förskottsuppbörd trädde i kraft stiftades en Jag om beskattningsförfarande. Den gamla Jagen om beskattningsförfarande ersattes i början av året med en ny. Också bestämmelserna om skattestyrelsen har reviderats genom en Jag som trädde i kraft vid ingången av Regeringen föreslår en ny Jag om förskottsuppbörd. Den syftar till att göra författningsbasen för forskottsuppbörd överskådligare. Samtidigt fortsätter den redan till stora delar genomförda revideringen av lagstiftningen om skatteförfarande. Reformen frångår den traditionella uppläggningen som har varit inriktad på skatteslagen. I stället införs åtgärder som omfattar alla skatteslag och är mer inriktade på den enskilde kunden. Man lyfter fram betalarens-kundens synvinkel men utan att skattetagaren och informationstjänstkunderna för den skull glöms bort. Insamlingen och behandlingen av information skall hanteras mer centraliserat. Den nya lagen om skatteuppbörd innefattar fortfarande många bestämmelser som flyttas över direkt från den gam Ja lagen eller bara ändrats i mindre utsträckning. Precis som nu skall förskottsinnehållning vara den primära formen för förskottsuppbörd. Lagen räknar inte längre upp vilka prestationer som omfattas av förskottsinnehållning, utan förskottsinnehållning verkställas alltid om prestationen enligt Jag inte omfattas av förskottsbetalning eller är helt undantagen från f6rskottsuppbörd. Förskottsinnehållningen skall i så hög grad som möjligt vara identisk med den slutliga beskattningen. skattestyrelsen skall alltjämt ha rätt att meddela bestämmelser om inskränkningar i skyldigheten att göra förskottsinnehållning. Förskottsuppbörd skall alltjämt verkställas på inkomster av näringsverksamhet, lantbruk och annan förvärvsverksamhet samt på försäljningsvinster

2 2 StaUB 42/1996 rd- RP 202/1996 rd Möjligheten att komplettera förskottsuppbörden med förskottskomplettering skall bibehållas. Lagen skall också föreskriva till vilka delar närmare stadganden utfårdas genom förordning och på vilka punkter det hör till skatteförvaltningen att meddela närmare föreskrifter. skatteförvaltningen kommer att ha ungefår lika stor behörighet som nu. Kunderna skall kunna betala sina skatter och arbetsgivaravgifter via egen dator eller betalningsautomater. Bestämmelserna om ändringssökande i lagen om förskottsuppbörd förenklas. Besvärstiden på 30 dagar tillämpas endast på förhandsavgöranden från länsskatteverket och på beslut om.~n d ring av förskottsinnehållning och förskott. Ovriga ärenden får efter behandling av rättelseyrkande gå vidare tilllänsrätten för avgörande inom fem år. I propositionen ingår också förslag till ändringar av lagen om beskattningsförfarande och vissa andra skattelagar. Reformen av lagstiftningen om förskottsuppbörden har inga större direkta ekonomiska verkningar. Reformen av betalningsövervakningen har dock också en viss ekonomisk betydelse. Det primära målet med propositionen är att säkerställa att arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten inflyter vid rätt tidpunkt och till rätt belopp. Vad beträffar små och medelstora företag avser reformen att dels samordna betalningen av olika skatteslag, dels att uppgifter för skattekontrollen lämnas in så centraliserat som möjligt. Enligt motivtexten kommer de nu föreslagna och även senare ändringar att göra det lättare för företagen att betala skatt. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 1997 med undantag som ingår i övergångsstadgandena. Enligt lagförslaget i lagmotion rd skall förskottsuppbörd inte verkställas på lön för s. k. talkoarbete som medlemmar i allmännyttiga föreningar utför för att skaffa pengar till föreningen, om lönen för arbetet går till föreningen och den som utför arbetet inte får någon personlig ekonomisk fördel. I hemställningsmotion 46/1995 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen bereder ett lagförslag som går ut på att arbetsgivarnas förskottsinnehållning och socialskyddsavgifter får betalas in en gång i månaden som en enda arbetsgivaravgift. I hemställningsmotion rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att den faktiska skatteprocenten skrivs in på skattekorten. Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och tillstyrker dem, men med följande ändringar och anmärkningar. l Prioritering av förskottsinnehållning (2 ) A v 2 l mo m. i förslaget tilllag om förskottsuppbörd framgår att förskottsinnehållning är den primära formen för förskottsuppbörd. En del av utlåtandena till utskottet lyfter fram detta faktum. Det är en stor principiell ändring att förskottsinnehållning blir den primära formen för förskottsupp börd. Däremot är ändringarna i praktiken mycket mindre. Förskottsuppbörden har fått vedertagna former för de flesta inkomstslag. Bara när det gäller vissa tillfälliga inkomster kan en viss osäkerhet råda. Enligt ett meddelande från finansministeriet utgår skattestyreisens utbildning om den nya lagen om förskottsuppbörd från att de som betalar särskilda avgifter till en början får rådet att verkställa förskottsinnehållning. Eventuella försummelser kommer inte att få påföljder. Enligt skattestyrelsen kommer denna linje att följas åtminstone under det första giltighetsåret. skattestyrelsen får sannolikt ganska snabbt en heltäckande uppfattning om vilken typ av inkomster som skall stå utanför innehållningsskyldigheten. Utskottet menar att prioriteringen av förskottsinnehållning är en klar och tydlig princip när den väl har etablerats. Den är också lätt att följa för betalarna. Det är också lättare att verkställa förskottsinnehållning på tillfälliga inkomster än att dra av skatten från lönen, eftersom bl.a. inga socialskyddsavgifter betalas på tillfälliga inkomster. Kravet på att förskottsinnehållning verkställs om ingenting annat stadgas eller bestäms överensstämmer enligt utskottets uppfattning med kravet på att förskottsinnehållningen så noggrant som möjligt skall motsvara förskottsuppbörden och den slutliga beskattningen. 2 Förskottsinnehållning på lön av arbete utomlands ( 18 2 mom.) I 18 regleras villkoren för en ny innehållningsprocent. Enligt dess 2 mom. minskar för-

3 StaUB 42/1996 rd- RP 202/1996 rd 3 skottsinnehållningen inte om lönearbetet utförs i ett annat nordiskt land. Enligt uppgifter från finansministeriet har det inte varit meningen att 2 mom. skall tolkas så att förskottsinnehållningen på lön för arbete som utförs i utlandet inte alls minskas, om arbetet utförs i ett annat nordiskt land. Lagrummet ändrar inte på gällande praxis. En skattskyldig som arbetar i ett annat nordiskt land får sålunda i Finland ett skattekort enligt sexmånadersregeln, om det redan från början är klart att den skattskyldige kommer att vistas utomlands minst 6 månader utan avbrott på grund av arbetet. I Finland är 40 procent av lönen för arbete utomlands skattefri inkomst. Den resterande delen på 60 procent betraktas som skattepliktig inkomst och höjer den skattskyldiges skatteprocent på eventuella andra förvärvsinkomster (skattesatseffekt). Därtill tas de försäkrades sjukförsäkringspremie i Finland också ut på denna del (60 %) av inkomsten. När någon börjar arbeta utomlands vet han inte alltid om arbetet pågår så länge att sexmånadersregeln kan tillämpas. Därför verkställs först vanlig förskottsinnehållning i Finland. När det blir klart att sexmånadersregeln kan tillämpas kan den skattskyldige anhålla om ett sådant skattekort i Finland. Om den skattskyldige arbetar någon annanstans än i ett annat nordiskt land, behöver det vanligtvis inte verkställas någon forskottsinnehållning i slutet av året, eftersom innehållningen i början av året täcker skatterna för hela året. Om den skattskyldige arbetar i ett annat nordiskt land är situationen en annan. Också i sådana fall sänks förskottsinnehållningen. När skattekortet ges ut måste det dock observeras att den skattskyldige i Finland inte får räkna sig till godo den förskottsinnehållning som till en början verkställdes på lönen för arbete utomlands, utan dessa medel förs i stället över till den stat som enligt den nordiska överenskommelsen om förskottsuppbörd har rätt att ta ut skatt på lönen och möjlighet att verkställa förskottsuppbörd i sin egen stat. Vid den slutliga beskattningen i Finland får skattetagarna räkna sig till godo den sjukförsäkringspremie och den skattesatseffekt som dragits av från lönen i förskottsinnehållningen under slutet av året. Utskottet föreslår att formuleringen i 18 2 mom. förtydligas för att tolkningsproblem inte skall uppstå. Enligt uppgifter från finansministeriet kommer det preliminära utkastet till förordning om förskottsuppbörd som ingår som bilaga till propositionen att kompletteras med en bestämmelse om förskottsinnehållning på lön för arbete utomlands så snart lagen om förskottsuppbörd har antagits och blivit stadfäst. 3 Förskottsuppbördsregistret ( 25 och 26 ) I flera utlåtanden till utskottet uppmärksammas problemen med förskottsuppbördsregistret Det bör göras en särskild utredning av problemen, som regeringen föreslår. Enligt uppgifter från finansministeriet kommer utredningen också att ta upp fåretagamas situation och klargöra principiella frågor kring lönebegreppet. Också de övriga förbättringsförslagen som ingår i utlåtandena kommer att utredas. Utredningen inleds enligt planerna i vinter. Utskottet framhåller att registret, dess status och funktion, måste utredas grundligt omedelbart efter att reformen av förhandsuppbörden trätt i kraft. 4 Teknisk ändring (38 2 mom.) Enligt uppgifter till utskottet är det inte meningen att 38 2 mom. skall tillämpas på det sättet att förskottsinnehållningen kunde debiteras till högst 40 procent både om betalaren delvis eller helt har underlåtit att verkställa förskottsinnehållning enligt l mom. och låtit bli att betala det innehållna beloppet. Avsikten är att den som låtit bli att betala förskottsinnehållningen debiteras på hela det obetalda beloppet. Paragrafen innehåller enbart ett tekniskt fel och utskottet föreslår att det rättas till. 5 skatteombudets ändringssökande ( 49 nytt 3 mom.) På finansministeriet har det observerats att propositionen om lagen om förskottsuppbörd och vissa lagar som har samband med den är tekniskt sett oklar på en punkt, som kan leda till en felaktig tolkning av vilken länsrätt ett skatteombud skall söka ändring hos i länsskatteverkets beslut på ett rättelseyrkande. Ministeriet har därför förelagt för prövning om lagförslaget möjligen bör ändras på denna punkt. Enligt 49 l mom.lagen om förskottsuppbörd i propositionen får en part söka ändring i länsskatteverkets beslut på ett rättelseyrkande hos den länsrätt till vars domkrets hans hemkommun hör. På grund av tvåpartsförhållandet inom beskattningen betraktas också skatteombudet som part. Det är emellertid inte meningen att skatteombudet skall söka ändring hos den länsrätt till

4 4 StaUB 42/1996 rd- RP 202/1996 rd vars domkrets hans hemkommun hör. Ett skatteombud skall alltid söka ändring hos samma länsrätt som den andra, den skattskyldiga parten. Detta gäller också de övriga situationerna i paragrafen. För klarhetens skull föreslås 49 lagen om förskottsuppbörd bli kompletterad med ett nytt 3 mom. om att ett skatteombud skall söka ändring hos den länsrätt som avses i paragrafen. 6 Beaktande av räntefaktorn vidförskottsuppbörd I en del utlåtanden som statsutskottet fått har det föreslagits att den ränta som återbärs till den skattskyldige skall vara lika stor som den ränta som tas ut som dröjsmålspåföljd. Regeringen föreslår i propositionen att om debiteringen upphävs, betalas ränta enligt 11 förordningen om skatteuppbörd på det belopp som återbärs. Enligt uppgift från finansministeriet var det i samband med beredningen av lagen om förskottsuppbörd inte möjligt att särskilt sätta sig in i frågor kring räntenivån. På dessa punkter motsvarar förslaget dock rådande beskattningspraxis. statsutskottet förutsätter att finansministeriet gör en särskild utredning av de frågor i anknytning till räntenivån som avses ovan. I det sammanhanget är det enligt utskottets åsikt skäl att överväga hur stor den ränta som tas ut som dröjsmålspåföljd bör vara för att stå i rätt förhållande till den nuvarande räntenivån. 7 Förskottsinnehållning på inkomster av virkesförsäljning Enligt 11 i det förordningsutkast som ingår som bilaga till propositionen är förskottsinnehållningen på inkomster av virkesförsäljning som överstiger 500 mark 18 procent. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har framställt att förskottsinnehållningen på inkomster av virkesförsäljning inte bör gälla mervärdesskatten. Vidare har förbundet gjort en framställning om förskottsinnehållningsprocenten på inkomster a v virkesförsäljning vid leveransförsäljning. F örslag om dessa ingår i det preliminära förordningsutkastet. Enligt uppgift från finansministeriet kommer förslagen att övervägas särskilt när förordningen bereds. Utskottet anser att det finns saker som i sig talar för att förskottsinnehållningen på inkomster av virkesförsäljning inte bör gälla mervärdesskatten. 8 Uppföljning av reformens återverkningar Utskottet anser att den föreslagna ändringen i förskottsuppbörden i princip är mycket stor. Den är dessutom förknippad med en del praktiska problem för ett flertal vanliga skattebetalare och arbetsgivare samt förvaltningen. Utskottet anser att ett särskilt uppföljningssystem för reformen bör åstadkommas och att eventuella problem kartläggs i det sammanhanget. Därefter har regeringen med det snaraste anledning att överväga om reformen bör vidareutvecklas eller inte. Utskottet ställer sig avböjande till motionerna. Utskottet föreslår vördsamt att det lagförslaget godkänns utan ändringar och att det första lagförslaget godkänns sålydande:

5 l. I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l kap. Allmänna stadganden StaUB 42/1996 rd- RP 202/1996 rd 5 Lag om förskottsuppbörd kap. Förskottsuppbördsförfarandet Fastställande av ny innehållningsprocent (l mom. såsom i regeringens proposition) Om lönearbetet utförs i ett annat nordiskt land minskas innehållningen inte i den mån det är sannolikt att de innehållna medlen överförs till anställningsstaten med stöd av ett internationellt fördrag kap. Betalarens deklarationsskyldighet samt betalningsövervakning kap. Åtgärder och påföljder vid försummad förskottsinnehållningsskyldighet 38 Debitering (l mom. såsom i regeringens proposition) Förskottsinnehållning kan (utesl.) debiteras till högst 40 procent, om den i ett fall som avses i J mom. inte har verkställts. (3 och 4 mom. såsom i regeringens proposition) 5 kap. Förhandsavgörande kap. Ändringssökande Å ndringssökande hos länsrätten (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) Ett skatteombudfår söka ändring hos den länsrätt som avses i denna paragraf kap. straffstadganden 54 och 55 8 kap. Lättnad och uppskov 56 och 57 9 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden 58-60

6 6 StaUB 42/1996 rd- RP 202/1996 rd Samtidigt föreslår utskottet som behandlat ärendet utifrån regeringens proposition att lagförslaget i lagmotion 51 l 1996 rd skall förkastas. Dessutom föreslår utskottet att hemställningsmotionerna 46/1995 rd och 29/1996 rd avböjs. Helsingfors den 26 november 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Mauri Pekkarinen /cent, vice ordföranden Kari Rajamäki /sd, medlemmarna Ola vi Ala Nissilä /cent, Ulla Anttila /gröna, Pirjo-Riitta Antvuori /saml, Ask o Apukka /väns t, T im o lhamäki /saml, Timo Laaksonen /vänst, Reijo Laitinen /sd, Markku Lehtosaari /cent, Håkan Malm /sv, Mats Nyby /sd, Virpa Puisto /sd (delvis), Anssi Rauramo /saml, Jukka Roos /sd, Kimmo Sasi /saml, Oiva Savela /saml, Marja-Liisa Tykkyläinen /sd och Jukka Vihriälä /cent samt suppleanterna Ilkka Joenpalo /sd (delvis) och Matti Saarinen /sd.