statsutskottets betänkande rd

Transkript

1 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd statsutskottets betänkande rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning som gäller reform av stämpelbeskattningen vid överföring av tillgångar Riksdagen remitterade den 24 september 1996 regeringens proposition rd till statsutskottet för beredning. I samband med propositionen har utskottet behandlat rdm. Mähönens /sd m.fl. lagmotion 69/1995 rd med förslag tilllag om ändring av 26 lagen angående stämpelskatt, som riksdagen remitterade till utskottet den 23 februari 1996, rdm. Lahtelas /sd m.fl. lagmotion 25/1996 rd med förslag till lag om ändring av 47 lagen angående stämpelskatt, som remitterades till utskottet den 31 maj 1996, och rdm. Kallis /fkfm.fl. hemställningsmotion 39/1995 rd om slopad stämpelskatt på skuldebrev för äkta par som köper sin första bostad, som remitterades till utskottet den 12 aprill995. statsutskottets skattedelegation, som berett betänkandet för utskottet, har hört regeringsrådet Maija-Leena Sarkko vid finansministeriet, lagstiftningsrådet Marjut Jokela vid justitieministeriet, överinspektören Ritva Alkio vid socialoch hälsovårdsministeriet, lantbruksrådet Carl Gustav Mikander och yngre regeringssekreteraren Katriina Pessa vid jord- och skogsbruksministeriet, överinspektören Jarmo Mattsson vid skattestyrelsen, juristen Juuso Jokela vid Bankföreningen i Finland, sakkunnige Juha Mynttinen vid Finlands Kommunförbund, direktören Tero Honkavaara vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, vice verkställande direktören Pauli K. Mattila vid Centralhandelskammaren, juridiska ombudsmannen Anna Lunden vid Företagarna i Finland rf, verkställande direktören för Bilimportörerna rf Pekka Puputti vid Handelns Centralförbund, biträdande direktören Mika Björklund vid Helsingfors Fondbörs Ab, direktören Esko Kiviranta vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, chefsjuristen Helena Kinnunen vid Finlands Fastighetsförbund och vicehäradshövdingen Juha Koponen vid skattebetalarnas Centralförbund. Regeringens proposition Den gällande lagen angående stämpelskatt är från Den är splittrad och svårbegriplig, vilket framför allt beror på att bestämmelser om betalning av stämpelskatt på flera olika grunder har samlats i lagen. Under årens lopp har det gjorts en lång rad ändringar i lagen, vilket ytterligare komplicerat lagens struktur och gjort den ännu mer svårbegriplig. Regeringen föreslår en ny lag om överlåtelseskatt som skall ersätta de gällande bestämmelser om lagfartsstämpelskatt, stämpelskatt på överlåtelse av arrenderätt och stämpelskatt på överlåtelse av aktier som finns i lagen angående stämpelskatt. De övriga bestämmelserna om stämpelbeskattning skall stå kvar i lagen angående stämpelskatt. I bestämmelserna om inteckningsstämpelskatt och stämpelskatt på fordringsbevis föreslås dock vissa ändringar. Vidare föreslås ändringar i bestämmelsen om skatteförseelse i strafflagen och en del tekniska justeringar i den nya jordabalken. Den föreslagna lagen om överlåtelseskatt avser en total omstrukturering av stämpelbeskattningen i samband med överlåtelse av egendom. Jämfört med den gällande lagen innebär den betydande ändringar i bestämning av skatteobjektet, skattskyldigheten, bestämmelserna om ansvar för skatten samt skattebetalningssättet, övriga procedurbestämmelser och ändringssökande. Enligt förslaget skall skatt betalas på överlåtelse av fastighet eller värdepapper. Med fastigheter jämställs också outbrutna områden. Vidare skall skatt betalas på överlåtelse a v arrenderätten till en tomt och byggnaderna på tomten. Skatt skall betalas på överlåtelse av en byggnad eller konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet, om överlåtelsen sker separat

2 2 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd På överlåtelse av fastigheter och byggnader skall betalas en skatt på 4 procent av köpeskillingen eller värdet av något annat vederlag. För överlåtelser mellan vissa nära släktingar är stämpelskatten enligt gällande lag nedsatt med 50 procent, men denna regel föreslås bli slopad. För överlåtelse av värdepapper föreslås en skattesats på 1,6 procent. Regeringen vill bredda skatteunderlaget på så sätt att skatt på byte av aktier skall betalas som för två överlåtelser. Med värdepapper skall också jämställas värdepapper som emitterats av o registrerade samfund. Offentlig handel med värdepapper är enligt gällande lag angående stämpelskatt befriad från skatt och skall också vara det enligt lagen om överlåtelseskatt. Vid överlåtelse av värdepapper skall skatten alltid betalas av köparen. Bestämmelserna om värdepappershandlarens ansvar föreslås bli ändrade såtillvida att en värdepappershandlare som är delaktig i en överlåtelse av värdepapper skall vara skyldig att i samband med överlåtelseavtalet ta ut skatten av förvärvaren och redovisa beloppet till skattetagaren. Säljaren skall i regel inte längre vara ansvarig för betalningen av skatten. Beskattningsförfarandet föreslås bli reviderat på den punkten att självbeskattning tillämpas också på beskattningen av fastighetsöverlåtelse. Skatten skall betalas på eget initiativ senast när lagfart eller inskrivning söks. Inskrivningsmyndigheten fattar således inte längre något särskilt beskattnings beslut. Regeringen vill skapa störr!? klarhet och samordning i besvärsförfaran det. Andring i länsskatteverkets beslut skall sökas inom 30 dagar från delfåendet. Rättelseförfarandet enligt lagen angående stämpelskatt föreslås bli slopat; i stället skall länsskatteverket på eget initiativ rätta ett beslut som det med anledning av besvär finner felaktigt till nackdel för den skattskyldige eller den som ansvarar för betalningen av skatten. Bestämmelserna om fastighetsinteckning och stämpelskatt på fordringsbevis enligt lagen angående stämpelskatt skall inte ändras i och med att pantbrev införs i samband medjordabalksreformen. Vid ansökan om inteckning i egendom som enligt jordabalken får intecknas betalas en stämpelskatt på 1,5 procent av inteckningens kapitalbelopp. Lagarna i propositionen avses träda i kraft i början av 1997 samtidigt med den nya jordabalken. Lagen om överlåtelseskatt skall tillämpas på överlåtelser som sker efter att lagen trätt i kraft. En nedsatt skattesats skall dock tillämpas på stämpelskattepliktiga överlåtelser som skett redan den l juli 1996 eller därefter innan lagen träder i kraft och som enligt lagen angående stämpelskatt inte berättigar till nedsatt skatt till följd av släktskap. Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av vad utskottet har fått veta anser det lagförslagen vara behövliga och tillstyrker dem därför, men med följande ändringar. l Definition på en byggnad och konstruktion skyldighet att betala skatt utifrån en i 5 l m om. 3 punkten avsedd särskild överlåtelse av en byggnad är förknippad med vissa tolkningsproblem som inte får sin lösning enbart genom lagtexten. Också detaljmotiveringen är knapphändig på denna punkt. Tolkningsproblemen har att göra dels med om det är fråga om en byggnad eller en konstruktion eller t.ex. försäljning av byggnadsförnödenheter, dels med begreppet överlåtelse i relation t.ex. till byggande enligt ett byggentreprenada vtal. Samma tolkningsproblem måste lösas också i fråga om mervärdesbeskattningen, där fastighet även avser en byggnad och en bestående konstruktion eller någon del av dem. Också en byggnad på någon annans mark betraktas som fastighet. Enligt mervärdesskattelagen behöver skatt inte betalas på försäljningen av en fastighet, eller i motsvarighet till detta enbart på en byggnad. Det avgörande för bedömningen av om försäljningen är skattepliktig är således om överlåtelsen bör anses avse en byggnad eller inte, precis som vid den gällande stämpelbeskattningen och den föreslagna överlåtelsebeskattningen. Vid mervärdesbeskattningen råder de ingen oklarhet till exempel om hur försäljningen av ett huspaket skall beskattas. Det är helt klart fråga om skattepliktig försäljning av byggförnödenheter, eller om köpet är förknippat med någon form av uppmontering, försäljning av byggtjänster. Det är lika klart att det inte är fråga om överlåtelse av en byggnad vid överlåtelsebeskattningen. I mervärdesskattelagen har förhållandet mellan en överlåtelse av en fastighet och byggande fått en positiv lösning i 29 l punkten. Utan hinder av vad som bestäms i 27 om försäljning av en fastighet skall skatt enligt nämnda lagrum

3 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd 3 betalas på försäljningen av byggtjänster. Enligt motiveringen bör överlåtelse av en byggnad inte betraktas som en byggtjänst, och bestämmelsen togs in i lagen för klarhetens skull. Också en sådan tolkning utifrån rättshandlingens avtalsrättsliga karaktär bör anses riktig i överlåtelsebeskattningen att överlåtelse av en byggnad på grund av ett entreprenadavtal inte är sådan överlåtelse som avses i den föreslagna lagen om överlåtelseskatt. Det är fråga om att uppfylla en prestationsskyldighet utifrån ett byggentreprenadavtal, och på detta betalas ingen skatt. Utskottet finner det viktigt att det inte får råda någon oklarhet på dessa punkter i överlåtelse beskattningen. Den bygger på självbeskattning och därför måste det ställas höga krav på bestämmelsernas klarhet och entydighet, även om de särskilda överlåtelser som det här är fråga om förmodligen är ovanliga bland vanliga bostadsköpare eller småinvesterare. Utskottet förutsätter att regeringen låter utreda om definitionen av en byggnad eller konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet ger upphov till problem och att den vid behov vidtar åtgärder för att förtydliga bestämmelserna. 2 skattefrihet tillföljd av 8 3 mom. lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket Regeringen föreslår att generationsväxlingar på gårdarna skall gå fria från överlåtelseskatt på fastighetsöverlåtelse på samma villkor som de nu är befriade från stämpelskatt på lagfart för överlåtelse av fastigheten. Centralskattenämnden anser i ett lagakraftvunnet beslut från 1995 att stämpelskatt inte behövde betalas på överlåtelsehandlingen för en gård, när sökanden fått statligt lån eller räntestödslån som beviljas unga odlare för köp av en gård utifrån lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/94). Beslutet byggde på 8 3 mom. i nämnda lag: "Om erhållaodet av ett lån enligt landsbygdsnäringslagen berättigar låntagaren till något annat stöd, någon förmån, befrielse från att betala skatt till stat eller kommun eller någon annan offentlig avgift, eller utgör hinder för beviljande av något annat stöd eller medför någon motsvarande rättsverkan, har ett statligt lån eller ett räntestödslån som beviljas med stöd av 4 och 5 samma verkan." I denna bestämmelse i den s.k. strukturpolitiklagen hänvisas alltså via landsbygdsnäringslagen till skattefrihetsbestämmelserna i 30 l m om. 3 och 4 punkten lagen angående stämpelskatt. statsutskottet anser att den principiella utgångspunkten bör vara att de materiella bestämmelserna om beskattningen tas in i den behöriga skattelagen. Därför bör den aktuella bestämmelsen tas in i lagen om överlåtelseskatt och strykas i den s.k. strukturpolitiklagen. Regeringen föreslår inte detta i sin proposition och därför anser utskottet sig inte kunna föreslå en ändring av den s.k. strukturpolitiklagen, om inte regeringen lämnar en proposition i saken. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att föra över bestämmelsen om befrielse från stämpelskatt vid generationsväxling från den s.k. strukturpolitiklagen till lagen om överlåtelseskatt. 3 Grundför beräkning av skatten vid överlåtelse av värdepapper (20 ) Enligt propositionen beräknas skatten på fastighetsöverlåtelse i regel utifrån vederlagets värde. Skatten på överlåtelse enligt föreslagna 4 4 mom. (överlåtelse till ett bolag i form av kapitalinvestering el. dyl. och förvärv som grundar sig på upplösning av ett samfund el.dyl.) skall dock beräknas utifrån den överlåtna egendomens gängse värde vid överlåtelsen. Skatten på överlåtelse av värdepapper skall däremot alltid beräknas på vederlagets värde. Utskottet menar att grunden för beräkning av skatten bör vara likadan vid överlåtelser av såväl fastigheter som värdepapper. I 20 om överlåtelse av värdepapper föreslås ett nytt 2m om. om att skatten i de situationer som avses i 4 4 mo m. skall beräknas på samma grunder som skatten på överlåtelse av fastighet. Utskottet menar att grunderna för att beräkna skatten utifrån värdet av en överlåten fastighet i stället för värdet av vederlaget i de situationer som nämns i 4 4 mom. lämpar sig också på överlåtelse av värdepapper. Vid lagberedningen har motsvarande bestämmelse av misstag fallit bort i 20 om överlåtelse av värdepapper. 4 Tidpunkten när skatten skall betalas vid överlåtelser av gamla och nya bostäder ( 21 3 mo m.) Enligt propositionen skall skatten betalas inom två månader från det överlåtelseavtal ingås. För överlåtelser enligt 4 kap. l lagen om bo-

4 4 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd stadsköp (köp av en ny bostad) skall skatten betalas inom två månader från överlåtelsen av äganderätten. Enligt 4 kap. l lagen om bostadsköp skall bestämmelserna om köp av en ny bostad enligt 4 kap. tillämpas när en stiftande delägare under byggnadsfasen eller efter det säljer en bostadsaktie och när en näringsidkare annars säljer en bostad som första gången tas i bruk efter nybyggnad eller ombyggnad. Bestämmelserna om köp av en ny bostad är i stor utsträckning tvingande rätt. De avser i första hand att skydda köparen. Enligt 8 lagen om konsumentskydd vid fastighetsförmedling (686/1988) skall fastighetsmäklaren, när han bjuder ut ett förmedlingsobjekt till salu, ge köparen all den information som enligt vad han vet eller borde veta påverkar ett köp beslut. Utskottet anser det vara klart att fastighetsmäklaren för att kunna fullgöra bl.a. denna lagstadgade informationsskyldighet måste vara kapabel att avgöra när bestämmelserna om köp av en ny bostad enligt lagen om bostadsköp skall tillämpas på ett visst köp. Meningen är att en värdepappershandlares indrivningsskyldighet inte skall gälla överlåtelse av en ny bostad. Detta framgår inte direkt av 21 och därför föreslår utskottet en precisering. 5 Betalning av skatt samt redovisnings- och anmälningsplikt vid köp somförmedlats av en värdepappershandlare (21 3 mom., 22 3 mom., 23, 25 4 mom., 30 nytt 5 mom. och 31 l mom.) Enligt propositionen skall skatten betalas i samband med att överlåtelseavtalet ingås, om den ena parten i överlåtelsen är värdepappershandlare. Värdepappershandlaren är skyldig att bära upp skatten av förvärvaren, om denne inte har betalt skatten på eget initiativ. Värdepappershandlaren skall inom sju dagar från det att överlåtelseavtalet ingicks tilllänsskatteverket redovisa den skatt han har burit upp och lämna in anmälan om överlåtelsen inom den tid och på det sätt som skattestyrelsen föreskriver. Om förvärvaren själv betalar skatten vid ett förmedlat köp skall han göra anmälan inom samma tid som skatten skall betalas, dvs. på köpedagen. skattestyrelsen har framställt hos finansministeriet att förfarandet borde differentieras utifrån om förmedlaren är en fastighetsmäklare eller en regelrätt värdepappershandlare. Enligt vad utskottet fått veta har också fastighetsförmedlarparten sagt sig acceptera förslaget. Skattestyrelsens förslag går ut på att en fastighetsmäklares skyldighet att ta ut skatt i samband med ett överlåtelseavtal ingås ersätts med ett sådant förfarande att förvärvaren själv vid köptillfållet betalar skatten direkt till staten. Därmed faller uppbörden och redovisningen helt bort. Fastighetsmäklaren skall enligt förslaget ha ansvar för att förvärvaren betalar skatten och samlat tillställa skattemyndigheten de anmälningar som behövs för tillsynen. På egentliga värdepappershandlare tillämpas däremot det system som föreslås i propositionen, däribland också uppbördsskyldigheten. Utskottet finner ändringen ändamålsenlig. Den tillgodoser både skatteförvaltningens och förmedlarpartens intressen. Jämfört med propositionen är skillnaden inte stor i sak; uppbörden och redovisningen av skatten ersätts bara med att förvärvaren betalar skatten direkt till staten i samband med köpet. Efter en sådan ändring uppfyller systemet fortfarande de rättsskyddskrav som ställdes i samband med reformen, men det blir mycket enklare både för förvaltningen och fastighetsförmedlarna. Då kunde också den utsatta tiden för redovisning av den skatt som värdepappershandlaren bär upp på goda grunder förlängas jämfört med regeringens förslag. Anmälningstidpunkten och anmälningssättet skall bestämmas av skattestyrelsen. Denna ändring föreslås bli genomförd genom behövliga ändringar i föreslagna 21, 22, 23, 25, 30 och skyldighet att förete ett utlåtande av länsskatteverket (29 2 mom.) Enligt propositionen skall den som söker lagfart eller inskrivning enligt 29 2 mom. förete ett utlåtande av länsskatteverket om vederlagets värde för den händelse vederlaget för fastigheten är annat än pengar eller en penningfordran. En del av de sakkunniga som utskottet hört ställde sig kritiska till 29. A v propositionens motivering framgår det kanske inte obestridligt klart att ett utlåtande inte är en förutsättning för behandling av ärendet. Därför bör tingsrätterna inte med åberopande av bestämmelsen vägra bevilja lagfart eller inskrivning av överlåtelse av arrenderätt, om förvärvaren annars kan förete en ostridig utredning över vederlagets värde- t. ex. köpedagen s kurs på de börsaktier som utnyttjas som vederlag. Det är behövligt att förvärvaren företer en adekvat utredning. För sökanden kan det i många fall vara

5 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd 5 svårt att bedöma om en utredning är adekvat eller inte. För att behandlingen av ansökningar av denna orsak inte i onödan skall behöva skjutas fram för att bristfålliga ansökningshandlingar skall kunna kompletteras, skall sökanden i bestämmelsen informeras om när han i princip skall foga ett utlåtande till sin ansökan. Utskottet menar att det ändå inte behövs ändringar i lagförslagen, utan att eventuella problem i praktiken bör förebyggas med hjälp av en smidig och kundvänlig förvaltningspraxis. 7 Oriktig hänvisning ( 47 4 mom.) I lagförslagets 47 4 m om. hänvisas av misstag till 49, trots att det är i 48 som det föreskrivs om det besvärsförfarande som avses i bestämmelsen. 8 Tillämpning av procedurbestämmelserna på överlåtelser som skett innan lagen träder i kraft så på överlåtelser som har skett innan lagen träder i kraft. På dem tillämpas dock bestämmelsen om debitering, restitution av stämpelskatt och ändringssökande i lagen angående stämpelskatt, om skatt har betalts för överlåtelsen eller myndighetens beslut om skyldighet att betala skatt eller ett förhandsavgörande har meddelats innan lagen träder i kraft. Utskottet anser att bestämmelserna i 64 2 mom. om debitering, restitution av stämpelskatt och ändringssökande enligt lagen angående stämpelskatt på goda grunder kan tillämpas inte bara när skatt har betalts på överlåtelsen utan också när skatten borde ha betalts innan lagen träder i kraft. Utskottet föreslår en precisering i detta syfte i 64 2 m om. Utskottet ställer sig avböjande till motionerna. Utskottet föreslår vördsamt att det 2-4 lagförslaget godkänns utan ändringar och det l lagförslaget sålydande: Bestämmelserna i 4--7 kap. om betalning av skatt och beskattningsförfarandet tillämpas ockl. Lag om överlåtelseskatt I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l kap. Allmänna stadganden kap. Överlåtelse av fastighet kap. Överlåtelse av värdepapper skattesats och skattegrund (l mom. såsom i regeringens proposition) Skatten på överlåtelse och annat förvärv som skett på det sätt som avses i 4 4 mom. beräknas utifrån den överlåtna egendomens gängse värde vid överlåtelse tidpunkten. (Nytt) 21 Tidpunkten när skatten skall betalas (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) Skatten på andra överlåtelser än de som avses i 2 mom. skall betalas i samband med att överlåtelseavtalet ingås när l) den ena parten i överlåtelsen är värdepappershandlare eller en värdepappershandlare är förmedlare eller kommissionär för den ena parten,

6 6 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd 2) värdepapper säljs på exekutiv auktion, eller 3) överlåtelse sker genom en fastighetsmäklares förmedling. 22 Värdepappershandlares skyldighet att bära upp skatt (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) Med värdepappershandlare avses i denna lag värdepappersföretag, kreditinstitut (utesl.) samt utländska värdepappersföretags och kreditinstituts filialer och filialkontor i Finland. 23 Ansvar för betalning av skatten Ansvariga för betalningen av skatten är förutom förvärvaren också den som är skyldig att bära upp skatten, en fastighetsmäklare som förmedlat överlåtelsen samt, i de fall som avses i 24 2 mom., ifrågavarande samfund skattefrihet för första bostad (l-3 mom. såsom i regeringens proposition) Angående förutsättningarna för skattefrihet skall förvärvaren inom den tid som stadgas i 21 till det länsskatteverk inom vars område hans hemkommun är belägen lämna utredning på en blankett som skattestyrelsen fastställer. I de fall som avses i 21 3 mom. skall utredningen ges till värdepappershandlaren, auktionsförrättaren eller fastighetsmäklaren i samband med att överlåtelseavtalet ingås. 26 4kap. Betalning av skatt och utredning som skall lämnas till myndigheterna Anmälan om överlåtelse av värdepapper och byggnader (l-4 mom. såsom i regeringens proposition) I de situationer som avses i 21 3 mom. 3 punkten lämnas anmälan av fastighetsmäklaren inom den tid och på det sätt som skattestyrelsen föreskriver. (Nytt) 31 Redovisnings- och anmälningsplikt för den som är skyldig att bära upp skatten En värdepappershandlare skall (utesl.) till länsskatteverket betala den skatt som han har uppburit under en kalendermånad före den 15 dagen i följande kalendermånad och lämna in anmälan enligt 30, inom den tid och på det sätt som skattestyrelsen föreskriver. (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) 5 kap. Tillsyn och debitering kap. Förhandsavgörande och återbäring av skatt kap. Ändringssökande Besvär hos länsrätten (1-3 mom. såsom i regeringens proposition) Om länsskatteverket enligt 48 rättar sitt beslut i enlighet med det framställda yrkandet, förfaller besvären. Till den del som länsskatteverket anser att besvären inte ger anledning att rätta beslutet skall det ge sitt utlåtande med anledning av besvären.

7 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd kap. Särskilda stadganden kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden Betalning av skatt och beskattningsförfarandet (l mom. såsom i regeringens proposition) På överlåtelser som har skett innan denna lag träder i kraft tillämpas dock stadgandena om debitering, restitution av stämpelskatt och ändringssökande i lagen angående stämpelskatt om skatt har betalts eller borde ha betalts för överlåtelsen eller myndighetens beslut om skyldighet att betala skatt eller om skattens belopp eller ett förhandsavgörande har meddelats innan denna lag träder i kraft. (3 mom. såsom i regeringens proposition) 65 Samtidigt föreslår utskottet, som lagt regeringens proposition till grund för behandlingen, att lagförslagen i lagmotion 69/1995 rd och 25/1996 rd skal/förkastas. Vidare föreslår utskottet att hemställningsmotion 39/1995 rd skall avböjas. Helsingfors den 5 november 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Mauri Pekkarinen /cent, vice ordföranden Kari Rajamäki /sd, medlemmarna Ola vi Ala Nissilä /cent (delvis), Ulla Anttila /gröna, Pirjo Riitta Antvuori /saml, Ask o Apukka /väns t (delvis), Timo Ihamäki /saml, Bjarne Kallis /fkf, Timo Laaksonen /vänst (delvis), Reijo Laitinen /sd, Markku Lehtosaari /cent, Håkan Malm /sv, Mats Ny by /sv, Virpa Puisto /sd, Maija Rask /sd, Anssi Rauramo /saml, Jukka Roos /sd, Oiva Savela /saml, Marja-Liisa Tykkyläinen /sd och Jukka Vihriälä /cent samt suppleanterna Ilkka Joenpalo /sd (delvis), Pekka Leppänen /vänst (delvis) och Kari Uotila /vänst (delvis). Reservation Det är uppenbart att lagen angående stämpelskatt behöver revideras. Propositionen innehåller dock en del brister som utskottet borde ha rättat till. Att skattbasen utvidgas till att omfatta också personföretags privata överlåtelser innebär att skatt påförs för överlåtelser, där ett företags eller en aktieägares soliditet egentligen inte alls förändras. I och med att privata överlåtelser också vid inkomstbeskattningen allt mer kommer att värderas enligt det gängse priset, innebär dessa nya principer att det under inga omständigheter längre lönar sig att investera fastigheter i företagsamhet. Målet stämmer inte överens med ambitionerna att stärka småföretagens kapitalstruktur. Privata överlåtelser genomförs i regel i samband med generationsväxlingar. Merparten av personforetagens fastigheter består av byggna-

8 8 StaUB 34/1996 rd- RP 121/1996 rd der, där aktieägarna äger marken och företaget självt bara äger byggnaden. Det är ytterst svårt att entydligt slå fast det rätta gängse värdet i sådana fall. Vi föreslår därför att överlåtelseskatten inte skall gälla personföretags privata överlåtelser. Att skattefriheten för den första bostaden begränsas till enbart personer under 40 år är en onödig åldersdiskriminering. Därför föreslår vi att Il l m om. 4 punkten i lagen om överlåtelseskatt stryks. Regeringen föreslår att 17 lagen angående stämpelskatt som gäller skattenedsättning för släktingar, skall strykas. Paragrafen har tillåtit en viktig skattelättnad: att överlåtelsehandlingar som upprättas mellan föräldrar och barn eller mellan syskon beläggs med stämpelskatt till bara halva beloppet vid fastighetsaffårer och när fast egendom överlåts vid generationsväxling. Vid överlåtelser mellan nära släktingar har skattesatsen varit 3 procent om värdet är högre än mark och 2-2,5 procent vid lägre värden. Efter reformen kommer stämpelskatten att vara 4 procent i samtliga fall, en skatteskärpning på procent. Därtill steg arvs- och gåvoskatten från i snitt 7,5 till 9,8 procent från och med årets början. Och det var skatten vid överlåtelser mellan nära släktingar som höjdes den gången också. Det är framför allt skatten på generationsväxlingar mellan näringsidkare som genomförs mot vederlag som skärps jämfört med andra företagsformer. Enligt 48 l mom. inkomstskattelagen är vederlag skattefria vid generationsväxlingar om överlåtelsen gäller en bolagsandel skattefriheten gäller dock inte näringsidkare. Också skattegränsen 50 procent för gåvor eller därmed jämförliga överlåtelser enligt 55 lagen om skatt på arv och gåva är otillräcklig, eftersom det gängse värdet har sjunkit. Generationsväxlingar leder ofta till konfiskatorisk beskattning eftersom företagsegendom måste säljas för att skatten skall kunna betalas. Vi föreslår att skattenedsättningen för överlåtelser mellan släktingar alltjämt bibehålls i de fall när överlåtelser av fastigheter hänger samman med generationsväxlingar mellan nära släktingar i den mening som avses i den gällande lagen. skattenedsättningen kan införas genom ett nytt 4 mom. i 2 kap. 6 lagen om överlåtelseskatt På grundval av det ovanstående föreslår vi att detförsta lagförslaget i betänkandet i övrigt godkänns i denform utskottet föreslår, utom att 4, 6 och 11 får följande lydelse: 4 skatteobjekt och skattskyldig (1-3 mom. såsom i utskottets betänkande) (4 mom. utesl.) (4 mom. såsom 5 mom. i betänkandet) 6 skattesats och grund för beräkning av skatten (1-3 mom. såsom i betänkandet) Om överlåtelsehandlingen för en fastighet har upprättats mellan föräldrar och barn, adoptivföräldrar och adoptivbarn eller mellan syskon är skatten 2 procent av köpeskillingen eller värdet av något annat vederlag under förutsättning att en fastighet ingår i en överlåtelse av företagsverksamhet eller en del av verksamheten och förvärvaren fortsätter med näringsverksamheten i företaget. (Nytt) Il skattefrihet för första bostad Skatt skall inte betalas, om förvärvaren (1-3 punkten såsom i betänkandet) (4 punkten utesl.) (2-4 mom. såsom i betänkandet) Helsingfors den 5 november 1996 Bjarne Kallis /fkf Markku Lehtosaari /cent Olavi Ala-Nissilä /cent Jukka Vihriälä /cent Maori Pekkarinen /cent