Två språk, ett mål. Landskapsöversikt för Österbotten 2020

Transkript

1 Två språk, ett mål Landskapsöversikt för Österbotten 2020 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Nr 36 S: 2003, ISBN , ISSN Utgivare: Österbottens förbund 2003 Ombrytning: Mainostoimisto Heikki Järvinen Tmi, Vasa 2003 Bilder: C. A. M. Lindman: Bilder ur Nordens Flora 1926, Olof Gylling / L. A. Jägerskiöld: Nordens Foglar

2 i Innehåll 1 Inledning 1.1 Landskapsöversikten för Österbotten grunden för utvecklingsarbetet i landskapet 1.2 Om utarbetandet av landskapsöversikten för Österbotten 1.3 Föregångarna till landskapsöversikten Regionöversikten Regionplanen för Vasa kustregion Regionutvecklingsprogrammet för Österbotten Övriga långsiktiga planer 1.4 Vägledande principer för landskapsöversikten och utvecklingsstrategierna Regionala utgångspunkter för utvecklingsarbetet Nationella utgångspunkter för utvecklingsarbetet Europeiska unionens mål för det nya decenniet 1.5 En framgångsrik regions kännetecken En region i inlärning som utgångspunkt Element i den målinriktade regionutvecklingen Ett sektorövergripande perspektiv på utvecklingen 2 Österbottens utgångsläge för att möta framtiden 2.1 Delaktighet 2.2 Beskrivning av befolkningen Befolkningsutveckling Befolkningens utbildningsnivå 2.3 Bruttonationalprodukt, produktivitet och företagande Den regionala bruttonationalproduktens utveckling och branschstrukturen Förädlingsvärde och teknologiintensitet Företagande 2.4 Välfärd 2.5 Den kommunala sektorns tjänster 2.6 Arbetsmarknad Arbetsplatserna i Österbotten Arbetslöshet Arbetslöshet enligt åldersgrupp Utbud och efterfrågan på arbetskraft 2.7 Områdesanvändning 2.8 Naturens och miljöns tillstånd

3 3 Österbottens styrkor och svagheter möter hoten och möjligheterna 3.1 Fyrfältsanalys en process för landskapets aktörer 3.2 Från fyrfältsanalys till problemformulering Delaktighet Demokrati och transparens Socialt kapital Kunnande, kultur och fritid Kunnande Kultur Fritid Polarisering Tillgänglighet Teknologisk utveckling och innovation Ekonomisk strukturomvandling och integration Välfärdstjänster Arbetsmarknad och anställbarhet Områdesanvändning Hållbar utveckling Jämställdhet mellan män och kvinnor 4 Vision, mål och strategier för Österbotten Österbottens vision Mål och strategier God förvaltning, aktivt deltagande och högt socialt kapital Mångsidigt kunnande, mångfaldig kultur och ett brett utbud av fritidsverksamheter Levande Österbotten levande stad och landsbygd Väl integrerat och intelligent landskap Gott innovatörskap: mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster Trygghet och en människonära välfärd Anställbarhet Bevarandet och främjandet av den biologiska mångfalden Integrerad förvaltning för ekologisk, ekonomisk och social balans Prioritering bland målen 4.3 Landskapsöversiktens uppföljning och genomförande Uppföljning av landskapsöversikten Genomförande i partnerskap Källor

4 4

5 Bästa läsare! Du känner säkert till ett stort antal utvecklingsprogram och strategier av olika slag och har kanske rentav varit med och gjort upp sådana. Den landskapsöversikt du nu har framför dig Landskapsöversikten för Österbotten 2020: Två språk, ett mål har gjorts upp med stöd av regionutvecklingslagen (602/2002), som trädde i kraft vid ingången av år 2003, och med stöd av markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Landskapsöversikten är en plan, som styr utvecklingsarbetet i Österbotten och anger den regionala utveckling som eftersträvas i landskapet på lång sikt. Österbottens förbund, som är regionutvecklingsmyndighet i Österbotten, har godkänt utvecklingsvisionen för landskapet samt de långsiktiga målen och strategierna fram till år Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsöversikten den 24 mars Landskapsöversikten har tilldelats en central uppgift inom landskapsutvecklingen. Det är fråga om en långsiktig, strategisk plan, som skall beaktas inom all planering av den regionala utvecklingen. Landskapsöversikten anger landskapets vilja i fråga om landskapets utveckling. Det innebär att bl.a. regioncentrumprogrammen och kunskapscenterprogrammet samt alla de planer som statens regionala myndigheter gör upp skall jämkas samman med landskapsöversikten så att de för egen del främjar målen i landskapsöversikten. Å andra sidan har dessa särskilda program och övriga planer tjänat som grund för beredningen av landskapsöversikten. Vi tror att vi genom detta utvecklingsarbete, som utförs med hjälp av olika planer och program, kan påverka den regionala utvecklingen i vårt landskap i en positiv riktning. Samtidigt inser vi dock att det behövs ett målmedvetet arbete för att uppnå målen i landskapsöversikten. Med tanke på utvecklingsarbetet i landskapet utarbetas därför under ledning av Österbottens förbund ett landskapsprogram och en årlig genomförandeplan för landskapsprogrammet i enlighet med regionutvecklingslagen. Landskapsöversikten kopplar också landskapsplanen, som gäller den fysiska områdesanvändningen i landskapet, till systemet för planering på landskapsnivå, eftersom utvecklingsmålen i landskapsöversikten är utgångspunkter för landskapsplanen. Österbottens förbund är endast en av aktörerna i det vidsträckta nätverk som aktivt verkar i vårt landskap eller över landskaps- eller nationsgränserna. Österbottens förbund önskar tacka alla dem som har deltagit i utarbetandet av landskapsöversikten. Vi hoppas att alla aktörer såväl de privata som de offentliga i sitt dagliga arbete främjar målen i landskapsöversikten. Arbetet med att utveckla landskapet kräver att vi alla strävar i samma riktning med ett framgångsrikt landskap som mål. Allan Blom landskapsstyrelsens ordförande Olav Jern landskapsdirektör 5

6 Österbotten år 2020 VISION Två språk, ett mål ALLMÄNNA MÅL Vårt Österbotten lever, växer och utvecklas främst bland landskapen Vi kombinerar delaktighet, konkurrenskraft hållbar utveckling Ekonomisk tillväxt och välfärd SÄRSKILDA MÅL DELAKTIGHET Delaktighet är såväl mål som medel för utvecklingen i vårt Österbotten. Landskapet bygger på god förvaltning aktivt deltagande högt socialt kapital. KONKURRENSKRAFT Österbotten är ett internationellt landskap med konkurrenskraft som uppvisar ett mångsidigt kunnande, en mångfaldig kultur och ett brett utbud av fritidsaktiviteter levande Österbotten levande stad och landsbygd väl integrerat och intelligent landskap gott innovatörskap: mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster. HÅLLBAR UTVECKLING I Österbotten arbetar vi medvetet för den hållbara utvecklingen i ett landskap statt i förändring på ett sådant sätt att vi har trygghet och en människonära välfärd anställbarhet bevarande och främjande av den biologiska mångfalden integrerad förvaltning för att nå balans i den hållbara utvecklingen. 6 Ö s t t e r r b o t t t t e n s l l a n d s k a p s ö v e r r s i i k t t

7 Österbotten i ett nötskal Österbotten är ett varierande, mångskiftande landskap. Den mångsidiga naturmiljön, den svensk- och finskspråkiga kulturen, de otaliga minoritetskulturerna, det gedigna jordbruket och industrin är bara några av de faktorer som ger landskapet dess särprägel. Dessa omständigheter, som starkt påverkar det vardagliga livet, innebär utmaningar för utvecklingsarbetet trots att de å andra sidan medför även möjligheter. Landskapet Österbotten, som ligger på Finlands västkust, består av 18 kommuner, som tillsammans bildar en långsmal kustremsa (se karta 1). Landskapet har ca invånare, och bebyggelsen är tämligen jämnt utspridd i å- och älvdalarna samt längs kusten. Naturgeografin i området är unik. Vattendragen i synnerhet åarna och älvarna är utmärkande för Österbotten: landskapet genomkorsas av ett tiotal åar och älvar, som mynnar ut i havet. Kusten med dess landhöjningsfenomen och skärgården med de över holmarna och skären utgör en slående kontrast till de öppna slätterna, skogarna och vildmarken. Den mångsidiga naturen och de över fritidsbostäderna erbjuder utmärkta möjligheter att njuta av ett naturnära liv. Kommunerna i landskapet bildar fyra ekonomiska regioner: Jakobstadsregionen, Kyroregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten. Byarna har antagit de former som det fysiska landskapet kräver och bildar antingen grupper eller långa, breda band. Odlingsmarkerna är vidsträckta. Bebyggelsen i Österbotten är tämligen gles trots att över 80 procent av landskapets invånare bor i tätorter. Befolkningstätheten per kvadratkilometer är ungefär 23. Österbottens landskapscentrum är Vasa, som med sina invånare är den till invånarantalet största kommunen i landskapet. Den i detta hänseende minsta kommunen är Maxmo med invånare. Av invånarna i Österbotten har 52,1 procent svenska som modersmål, medan 46,1 procent är finskspråkiga och 1,8 procent har något annat modersmål. Andelen utlänningar motsvarar 2,0 procent. Största delen av dem bor i städer. Österbottningarnas utbildningsnivå ligger en bit under riksmedeltalet: av invånarna över 15 år har 35,5 procent utbildning på mellannivå, medan 22,3 procent har avlagt examen på hög nivå. Högskoleväsendet, omfattande åtta universitets- och yrkeshögskoleenheter, och det stora antalet andra läroanstalter samt forskningverksamheten erbjuder ypperliga möjligheter till studier samt till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Landskapets styrka ligger bl.a. i den mångsidiga näringslivsstrukturen, i de internationella dragen och i den starka företagartraditionen samt i kunnandet och specialiseringen. De viktigaste branscherna är pappers- och massaindustrin (31,2 %), följd av maskiner och anläggningar (21,2 %), elektrotekniska produkter (14,2 %) samt metallprodukter på 10,2 % av den totala industriella produktionen. Exportens andel (57,2 %) av industrins bruttovärde är över landets genomsnitt och den är starkast i Vasaregionen och Jakobstadsregionen. Samarbetet mellan företag och högskolor ger stora synergieffekter i fråga om kompetens och kunnande. I Österbotten verkar även Västra Finlands kompetenscenter, som är särskilt inriktat på energiteknik. I Vasaregionen (dvs. Vasa ekonomiska region, Kyroregionen jämte Jurva) och Jakobstadsregionen genomförs ett regioncentrumprogram. Inom primärnäringarna är specialiseringsgraden hög. Växthusodlingen är ett riktigt varumärke för landskapet. Inemot 70 procent av alla tomater och 40 procent av alla gurkor som produceras i landet kommer från Österbotten. Landskapet har starka traditioner när det gäller uppfödning av pälsdjur. Betydelsen av havets gåvor såsom strömming, vassbuk, sik och lax som en del av förädlingskedjan inom livsmedelsproduktionen är stor. 4. Korsnäs Kaskinen Kaskö Vaasa Vasa Malax Maalahti Närpes Närpiö Kristinestad Kristiinankaupunki 2. Korsholm Mustasaari Maxmo Maksamaa Larsmo Luoto Jakobstad Pietarsaari Nykarleby Uusikaarlepyy Oravais Oravainen Vörå Vöyri Vähäkyrö Lillkyro Isokyrö Storkyro Laihia Laihela Pedersöre Österbotten Kronoby Kruunupyy Indelning i ekonomiska regioner Gräns mellan de ekonomiska regioner Kommungräns 1. Jakobstadsregionen 2. Vasaregionen 3. Kyroregionen 4. Sydösterbotten Karta 1. Österbottens kommuner och ekonomiska regioner. Ö s t t e r r b o t t t t e n s l l a n d s k a p s ö v e r r s i i k t t

8 Österbottens landskapsträd klibbal 8

9 Inledning Landskapsöversikten för Österbotten grunden för utvecklingsarbetet i landskapet Denna landskapsöversikt utgör grunden för det målinriktade utvecklingsarbetet i vårt landskap, det arbete som skall föra oss fram till vår gemensamma utvecklingsbild för år När allt kommer omkring har invånare och aktörer i Österbotten nytta av ett målinriktat regionalt utvecklingsarbete. Aktörernas kunnande, samarbetet mellan aktörerna partnerskapet och en tydlig ansvarsfördelning är vad vi utgår från, när vi börjar förverkliga vår gemensamma vision och sträva efter våra långsiktiga mål. Landskapsöversiktens namn Två språk, ett mål beskriver för sin del landskapets nyansrikedom och särdrag samt de utmaningar som vi möter inom det regionala utvecklingsarbetet. Landskapets tvåspråkighet, invandrarna, den svensk- och finskspråkiga kulturen, de mångkulturella inslagen och växelverkan mellan stad och landsbygd hör till det vardagliga livet i Österbotten. Figur 1.1 belyser landskapsöversiktens ställning i förhållande till den övriga planeringen och verksamheten och till det stora antalet aktörer. Landskapsöversikten och den övriga utvecklingsplaneringen står i ständig växelverkan med varandra. Landskapets politiska vilja Centralförvaltning Regionförvaltning Landskapsöversikt EU Kommuner och ekonomiska regioner Näringsliv Forsknings- och läroanstalter Landskapsplan Landskapsprogram Organisationer Medborgare Separata program Programavtal Förverkligande projekt Ett framgångsrikt landskap Figur 1.1 Landskapsöversiktens förhållande till annan planering och verksamhet. Källa: miljöministeriet

10 Landskapsöversikten för Österbotten styr beredningen av landskapsplanen och utgör dessutom grunden till de övriga regionala utvecklingsprogram som utarbetas i landskapet och som hänför sig till Europeiska unionens, statens och kommunernas verksamhet. Landskapsöversikten länkar alltså samman utvecklingsarbetet i landskapet och drar upp linjerna för det. Landskapsöversikten har godkänts av landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund, som är regionutvecklingsmyndigheten i landskapet. Den ersätter det år 1998 godkända regionala utvecklingsprogrammet för Österbotten Den utveckling som eftersträvas i landskapsöversikten skall styra de operativa målen i landskapsprogrammet och landskapsplanen. Genom landskapsöversikten, som uttrycker landskapets vilja, kan aktörerna bilda sig en helhetsbild av landskapets önskvärda utveckling och inrikta sina aktiviteter på ändamål som främjar de gemensamma målen för utvecklingen i Österbotten. Landskapsprogrammet utarbetas för kommunfullmäktiges mandatperiod för fyra år i samverkan med myndigheter, kommuner och aktörer i landskapet. De statliga myndigheterna skall i sin verksamhet beakta landskapsprogrammet, främja genomförandet av den och utvärdera åtgärdernas betydelse för regionutvecklingen. Landskapsprogrammets genomförandeplan uppgörs årligen under ledning av landskapsförbundet. Planen innehåller förslag till de viktigaste projekten och andra åtgärder i landskapsprogrammet och -planen. Arbetsfördelningen mellan de strategiska dokumenten är således sådan att landskapsöversikten anger de enhetliga målen för den önskvärda utvecklingen i landskapet som helhet. I utarbetandet av landskapsprogrammet utgår vi från de ekonomiska regionernas egna utgångslägen. Det samma gäller i landskapsplanen där helhetsbilden för landskapet även baserar sig på regionstrukturplaner för de ekonomiska regionerna. 1.2 Om utarbetandet av landskapsöversikten för Österbotten Hösten 2001 beslöt landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund att en landskapsöversikt skall uppgöras. Med tanke på beredningen och genomförandet av landskapsöversikten är det av största vikt att alla aktörer såväl statliga och kommunala som representanter för tredje sektorn förbinder sig vid visionen och strategierna i översikten. Österbottens förbund utsåg därför totalt 150 ordinarie medlemmar och ersättare i de sex arbetsgrupper som tillsattes för arbetet. Arbetsgrupperna fick följande arbetsfördelning: 1. Kunnande och välfärd: befolkning, socialt kunnande och service 2. Anställbarhet: sysselsättning och företagande samt produktion 3. Resurser och kapital: energilösningar, den byggda miljön och invånartrivseln samt trafikförbindelser 4. Moder Jord: havet, älvarna och de övriga vattendragen samt skärgården och naturmiljön 5. Exogen (dvs. utifrån verkande) utveckling: informations- och kommunikationsteknologi, energiteknologi och andra megatrender 6. Endogen (dvs. inifrån verkande) utveckling: nätverk, socialt kapital och kultur samt växelverkan mellan stad och landsbygd. Dessa arbetsgrupper, sammansatta av de centrala aktörerna i landskapet, möttes första gången i januari 2002, när Österbottens förbund ordnade utvecklingsdagar på Stundars i Korsholm. Arbetet fortsatte hela våren och under förhösten. För att väcka allmän debatt ordnades bl.a. idédiskussioner och föreläsningar för arbetsgrupperna och allmänheten. Massmedierna har informerats om arbetet kring landskapsöversikten. Allmänheten har dessutom kunnat följa med beredningsprocessen på förbundets hemsidor på Internet sedan landskapsstyrelsen behandlat förslaget i september Den öppna processen har aktivt främjat medborgardiskussionen. 10

11 Öppenheten och växelverkan samt en hållbar utveckling främjades under beredningen också av den bedömning som gjordes av landskapsöversiktens konsekvenser. Målet för bedömningen, som utfördes av konsultbolaget Suunnittelukeskus Oy, var att på ett täckande och sakkunnigt sätt utreda landskapsöversiktens konsekvenser för olika ekonomiska faktorer samt för näringslivet, sysselsättningen, människors levnadsförhållanden, naturmiljön och den byggda miljön. Bedömningen utfördes i samarbete med lokala instanser på basis av material, som Österbottens förbund och olika intressegrupper hade producerat, samt på basis av landskapets allmänna utgångsuppgifter. Österbottens förbund reagerade på den respons som gavs redan under bedömningen och gjorde bl.a. behövliga ändringar i landskapsöversikten. Innan landskapsöversikten godkändes slutgiltigt, sändes utkastet på remiss till de ekonomiska regionerna, statens regionala förvaltningsmyndigheter och till andra centrala aktörer i landskapet. När landskapsstyrelsen på sitt möte hade godkänt det första förslaget till landskapsöversikt, sändes landskapsöversikten på en första, inofficiell remiss. 1.3 Föregångarna till landskapsöversikten Regionöversikten 1992 Förbundsfullmäktige för Regionplaneförbundet för Vasa län godkände en regionöversikt vid namn , På väg mot Vasa läns framtid, regionöversikt 92. I denna översikt studerades Vasa läns framtid i två skeden. Det första skedet visioner för Vasa län handlade om framtiden på ett allmänt plan. I det andra skedet utvecklingslinjer för Vasa län utformades länets framtid och struktur fram till år Internationalisering och en bärkraftig [hållbar] utveckling var teman för regionöversikten. Planerings- och särskilt regionplaneringssynpunkter betonades, när visionerna i regionöversikten utformades. Vasa läns ställning och förändringarna skärskådades mot bakgrunden av den finländska, nordiska och europeiska omgivningen. Visionerna ordnades upp i tolv block enligt följande: Block Vision 2030 Naturen En mångsidig användning av naturen Människan Vasa län är en trygg plats att bo på Värden Globala värden i världen Tidsanvändning Mångsidighet och alternativ Kunnande Vasa län är ett kunskapslän Kultur Levande kultur för alla Näringar Ny konkurrensförmåga Service Serviceutbud genom självförsörjning Boende En fungerande bebyggelsestruktur Förbindelser Fungerande förbindelser åt alla håll Markanvändning Ett trivsamt naturlän Samverkan Mångsidigt samarbete I utvecklingslinjerna skärskådades de samhällssektorer som är viktiga med tanke på regionplaneringen, nuläget, problem och kända planer. Avsikten var att visa en riktning och en väg för att förverkliga visionerna för Vasa län. 11

12 1.3.2 Regionplanen för Vasa kustregion 1994 Regionplanen för f.d. Vasa län utarbetades från och med år 1970 av Regionplaneförbundet för Vasa län. Regionplanen uppgjordes i tre etapper enligt följande: 1. Rekreation och naturskydd (fastställd av statsrådet ) 2. Bebyggelsestruktur (fastställd av miljöministeriet ) 3. Naturresurser och trafik (fastställd av miljöministeriet ). Statsrådet beslöt att ändra indelningen i regionplaneområden och från och med delades Vasa län upp i tre regionplaneområden som följer nuvarande landskapsgränser. Den regionplan som gäller för Österbottens förbunds område började då kallas Regionplanen för Vasa kustregion. Denna regionplan gäller alltså landskapet Österbotten. Det är fråga om ett sammandrag, som inbegriper samtliga tre etapplaner. Planläggningen på regional nivå reglerades tidigare av byggnadslagen och regleras numera sedan av markanvändnings- och bygglagen (132/1999), där regionplanerna fått namnet landskapsplaner. I en landskapsplan, som är en långsiktig översiktsplan för markanvändningen, reserveras tillräckliga områden för olika funktioner för 30 år framöver. Regionplanen, som styr detaljplaneringen på lägre nivå, skall trygga en fungerande områdesstruktur och skapa fysiska förutsättningar för områdesutveckling. Den fastställda regionplanen för Vasa kustregion förblir i kraft i landskapet Österbotten, tills en ny landskapsplan har fastställts. Österbottens förbund bereder som bäst en landskapsplan, som blir färdig inom de närmaste åren Regionutvecklingsprogrammet för Österbotten År 1998 godkände landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund ett justerat regionutvecklingsprogram för landskapet Österbotten för år Programmet baserade sig på det år 1994 godkända regionutvecklingsprogrammet. Programmet innehåller följande regionala vision för år 2000+: Österbotten är en mångsidig och framgångsrik region med en klar nationell och internationell profil. Regionen är självförsörjande vad gäller invånarnas andliga och materiella välfärd, ren miljö, kunskap, kompetens och sysselsättning. Regionen upprätthåller ett vidsträckt kontaktnät och utövar ett brett samarbete över gränserna. Den regionala strategin, som anger vägen mot visionen, föreslår att Österbotten utvecklar sina kunskaper, färdigheter och kontakter med en hållbar utveckling som ledstjärna i ett nationellt och internationellt perspektiv för att nu och i framtiden ta till vara sitt miljömässiga kapital, sitt humankapital och sitt ekonomiska kapital. Linjerna och åtgärderna i programmet var följande: 1. Österbotten med mångsidig struktur natur, kultur och lokal identitet 2. Österbotten med fungerande kontakter och förbindelser nationellt och internationellt perspektiv 3. Österbotten i informationssamhället växande möjligheter till kreativitet, kunskap och kompetens 4. Österbotten med starka nätverk sysselsättning, produktion, serviceutbud och energihushållning 5. Österbotten i hållbar tillväxt aktiv balans mellan miljö och människa. 12

13 1.3.4 Övriga långsiktiga planer Österbottens förbund har gjort upp också andra långsiktiga utvecklingsplaner, som anger riktlinjerna för det regionala utvecklingsarbetet. Som ett exempel kan nämnas programmet Kultur i svenska Österbotten (på finska Pohjanmaan maakunnan kulttuurin kehittämisohjelma ), som sammanställdes i samarbete med Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖF). Programmet har följande insatsområden: barn och ungdom mänskliga resurser och kompetens traditionen ger kunskap och kreativa miljöer evenemang ger lyskraft och identitet kultur utan gränser innehåll som skapar tillväxt. Ett miljöprogram för västra Finland fram till år 2006 har utarbetats i samarbete mellan Västra Finlands miljöcentral samt Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund. Det gemensamma strategiska huvudmålet i programmet är att Österbotten som en del av västra Finland skall utvecklas till ett modellområde när det gäller att samordna ansvarsfullt miljöskydd och mänsklig verksamhet. Miljöprogrammet har också följande mål: en miljömedvetenhet och ett miljöansvar på hög nivå den byggda miljöns livskraft och traditioner tryggas vattensystemens tillstånd förbättras naturens mångfald och rikedom tryggas. Enligt den godkända miljöstrategin antar västra Finland miljön som en av de viktigaste faktorerna i utvecklingen av området genom att förbättra miljökunnandet och öka miljömedvetenheten. 1.4 Vägledande principer för landskapsöversikten och utvecklingsstrategierna Regionala utgångspunkter för utvecklingsarbetet Den bild som bl.a. statistiken förmedlar av Österbotten som verksamhetsmiljö har använts som regional utgångspunkt för landskapsöversikten. Ett synnerligen viktigt inslag är också resultatet av arbetet i de sex arbetsgrupper som deltog i beredningen av landskapsöversikten. Arbetsgruppernas SWOT-analyser med styrkor, svagheter, möjligheter och hot bör särskilt omnämnas. Landskapsöversikten och landskapsprogrammet bildar tillsammans en styrande och beskrivande strategisk ram för det allmänna utvecklingsarbetet i landskapet. Övriga program som gäller landskapet fogas in i denna ram. I Österbotten har det målinriktade regionala utvecklingsarbetet organiserats också i form av regioncentrumprogram. Vasaregionen (dvs. Vasa ekonomiska region, Kyroregionen och Jurva) och Jakobstadsregionen deltar i det nationella regioncentraprogrammet, som hör till de särskilda nationella programmen. De särskilda programmen kan inte stå i konflikt med landskapsöversikten och landskapsprogrammet utan bör genom särskilda teman och insatsområden främja målen i dessa. Programmet för regioncentra skall stöda stadsregioner av olika storlek så att de kan utvecklas till starka regioncentra. Programmet skall dessutom sammanföra kommuner, företag, läroanstalter, forskningsenheter och medborgarorganisationer samt stärka den kompetensbaserade livskraften i stadsregionerna. 13

14 I programmet för Jakobstadsregionen betonas koncentrationerna inom båt- och plastindustrin samt behovet av nya åtgärder, som gäller den åldrande befolkningen och regionens dragningskraft som boende- och arbetsort. Programmet går också ut på att främja utbildningen med hjälp av nätverksmodeller. Programmet för Vasaregionen handlar bl.a. om att utveckla den regionala näringspolitiken, främja tillgången till verksamhetslokaler för de viktigaste s.k. nyckelföretagen och utveckla utbildningen och forskningen vid universiteten och yrkeshögskolorna. Välfärdstjänsterna och mediabranschen tilldelas särskild uppmärksamhet. I Österbotten verkar ytterligare en aktör, som representerar ett särskilt program på riksnivå, nämligen Västra Finlands kompetenscenter. Verksamheten i kunskapscentra baserar sig på toppkunnandet i regionerna och på nätverksbildning. Målet är att inrikta lokala, regionala och nationella resurser på att utveckla särskilda internationellt konkurrenskraftiga kompetensområden. Kunskapscentra skall utöka samarbetet mellan forskning och näringsliv så att spetskunnandet kan utnyttjas maximalt. Verksamheten vid ett kunskapscenter utgår alltså från regionens egna särdrag och har sin utgångspunkt i universiteten, yrkeshögskolorna, företagen och teknologicentra i regionen. Kunskapscentra koncentrerar sig ur nationell synvinkel endast på områden för spetskunnande. Västra Finlands kompetenscenter har specialiserat sig på energiteknik Nationella utgångspunkter för utvecklingsarbetet I beredningsprocessen har man i första hand beaktat de olika arbetsgruppernas och intressegruppernas sakkunskap och mål. Som bakgrundsmaterial har man också använt regionalutvecklingsprogrammet för Österbotten samt andra förvaltningars och myndigheters planer och utvecklingsprogram. Centrala nationella utgångspunkter för landskapsöversikten är bl.a. statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen samt de mål som anges i målprogrammet för den regionala utvecklingen. Man har försökt förutse utvecklingen också med hjälp av prognoser och scenarior. Markanvändnings- och bygglagen anger planeringssystemet för områdesanvändningen. Statsrådet fattade beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Målen har i uppgift att säkra att faktorer av nationell betydelse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Målen förenhetligar uppgörandet av landskapsplaner. Följande mål är av betydelse för Österbotten: fungerande regionstruktur, balanserad utveckling av regionstrukturen, utvecklandet av egna styrkor och växelverkan mellan staden och landsbygden enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön bevarande av kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser fungerande förbindelsenät och energiförsörjning helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer, såsom landhöjningskusten, de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av landhöjningen. Landskapsvisa utvecklingsmål utgående från de riksomfattande målen och strategierna för genomförande fastställs i landskapsöversikten, landskapsprogrammet, landskapsplanen och i planerna för samhällsstruktur för Vasaregionen, Jakobstadsregionen och Sydösterbotten. 14

15 1.4.3 Europeiska unionens mål för det nya decenniet Den politik som förs i Europeiska unionen och nationellt, formulerat i planer och program, skall utvärderas i landskapsöversikten och anpassas till att bli en del av landskapets utvecklingspolitik. Den EU-politik som vi tagit som utgångspunkter för landskapsöversikten definieras av Europeiska unionens beslut om ekonomisk, social och hållbar utveckling, det regionala utvecklingsperspektivet (ESDP) och principerna för styrelseformer. I Lissabon fastställde Europeiska rådet år 2000 ett nytt strategiskt mål för unionen. Målet är att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Europeiska kommissionen har i ett meddelande framställt förslag till en strategi för hållbar utveckling i Europa. För att uppnå detta mål krävs det en övergripande strategi med följande syften: att förbereda övergången till en ekonomi och ett samhälle som baserar sig på kunskaper genom en politik som gynnar informationssamhället samt forskning och utveckling, genom att driva på den strukturella reformen för konkurrenskraft och innovation samt genom att fullborda den inre marknaden att modernisera den europeiska sociala modellen genom att investera i människor och bekämpa social utslagning att vidmakthålla de sunda ekonomiska utsikterna och den gynnsamma tillväxtprognosen genom att genomföra lämpliga makroekonomiska åtgärder. År 2001 godkände Europeiska rådet på sitt sammanträde i Göteborg en strategi för hållbar utveckling och kompletterade Lissabonprocessen för sysselsättning, ekonomisk reform och social sammanhållning med en miljödimension. Med utgångspunkt i kommissionens meddelande om hållbar utveckling, sjätte miljöhandlingsprogrammet och de sektoriella strategierna för miljöintegrering, valde Europeiska rådet som ett första steg ut ett antal primära mål och åtgärder som en allmän ledning för utvecklingen av den framtida politiken inom fyra prioriterade områden: bekämpandet av klimatförändringar säkerställandet av hållbara transporter hoten mot folkhälsan förvaltandet av naturresurserna på ett mer ansvarsfullt sätt. Enligt den så kallade vitboken om styrelseformer i Europeiska unionen är principer för god förvaltning delaktighet, tydlig ansvarsfördelning, effektivitet och konsekvens. Enligt vitboken råder öppenhet. Institutionerna bör arbeta öppnare, de bör informera om beslut samt använda ett språk som är lättillgängligt och begripligt för vanligt folk. Vid ett informellt ministermöte i Potsdam 1999 antog den Europeiska unionens ministrar riktlinjer för den rumsliga utvecklingsplaneringen i europeiskt perspektiv i dokumentet European Spatial Development Perspective, ESDP. Målen är således att arbeta för en balanserad och hållbar utveckling av Europeiska unionens territorium. Unionen uppställer tre mål för regionernas utveckling: 1) ekonomisk och social sammanhållning, 2) bevarande och bruket av naturresurser och kulturarvet, samt 3) en mer balanserad konkurrenskraft för det europeiska territoriet. 15

16 ESDP-dokumentet utpekar tre riktlinjer för att uppnå dessa mål: a) utvecklandet av ett mångkärnigt och balanserat stadssystem och partnerskap mellan stad och landsbygd, b) främjandet av integrerade koncept för transport och kommunikation som stöder mångkärnigheten och integrationen i EU, samt c) utvecklandet och bevarandet av naturarv och kulturarv. Riktlinjerna för det europeiska perspektivet återspeglas inte bara i landskapsöversikten utan också i landskapsplanen och landskapsprogrammet. Europeiska gemenskapen har varit behörig i kulturfrågor sedan början av november 1993, när fördraget om Europeiska unionen (dvs. Maastrichtfördraget) trädde i kraft. Även före detta allt sedan 1980-talet har gemenskapen understött kulturprojekt. Gemenskapens behörighet i fråga om kultur fastställs i artikel 151, dvs. i den s.k. kulturartikeln i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (motsvarar artikel 128 i Maastrichtfördraget): Gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som gemenskapen skall framhäva det gemensamma kulturarvet. I artikel 151 nämns dessutom följande fyra områden för samarbete: att förbättra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia att bevara och skydda det kulturarv som har europeisk betydelse icke-kommersiellt kulturutbyte konstnärligt och litterärt skapande, även inom den audiovisuella sektorn. 1.5 En framgångsrik regions kännetecken En region i inlärning som utgångspunkt Utvecklingen och utvecklingsmöjligheterna i landskapet Österbotten liksom även i alla andra regioner bestäms dels av faktorer som vi själva kan påverka (s.k. endogena eller inifrån verkande faktorer), dels av förändringar som kommer utifrån (s.k. exogena eller utifrån verkande faktorer). Bland annat globaliseringen, utvecklingen av informationsteknologin, kunskapens ökande betydelse, de snabba konjunkturväxlingarna, den hårda internationella konkurrensen och den europeiska integrationen innebär stora utmaningar för utvecklingsarbetet. Även den lokala verksamhetsmiljön och konkurrenskraften samt regionens ställning i de världsomfattande flödena (bl.a. informations-, teknologi- och kapitalflödena) är regionala framgångsfaktorer. Regionens förmåga att bygga upp sin egen innovationsförmåga, konkurrenskraft och förmåga att bland de lokala utgångspunkterna sålla fram konkurrensfördelar är en sådan faktor, vars betydelse klart kommer fram inom det regionala utvecklingsarbetet. Enligt Sotarauta är den regionala konkurrenskraften beroende förutom av regionens image och skapande spänning också av följande sex faktorer, som hör nära samman: företagen (bl.a. närheten till underleverantörer och andra samarbetspartner, företagens storleks- och branschstruktur, exportinriktning, kunskapsintensitet, branschernas konkurrenskraft) de mänskliga resurserna (en kunnig, nyskapande och högt utbildad arbetskraft) kvaliteten på boende- och livsmiljön (den fysiska miljön, verksamhetsmiljön och den ekonomiska miljön) de formella och informella organisationerna, deras antal och förmåga till nära samarbete nätverkstillhörighet regionens fysiska verksamhetsmiljö (trafikförbindelser, planläggningslösningar, tomter, affärslokaler, energitillgång, tillgång till naturresurser och råvaror, olika kostnadsfaktorer). (Sotarauta & Mustikkamäki 2001.) 16

17 Regionens image påverkas av den fysiska miljön, företagen, läro- och forskningsanstalterna samt boende- och livsmiljön. Utveckling kräver dessutom att man inför nya handlingsmodeller och processer, utnyttjar ny information, tolkar fenomen som ger upphov till förändringar och förutser förändringar. (Sotarauta & Mustikkamäki 2001.) Kluster som innebär förnyelse av teknologi och kunnande kan betraktas som särskilt viktiga. Ett kluster är en koncentration av leverantörer, producenter, kunder och konkurrenter, en koncentration som främjar ekonomisk effektivitet, ökar specialiseringsgraden och utgör en källa för konkurrensfördelar. Aktörerna i ett kluster förenas vanligen av starka nyttighets- och kompetenskopplingar. Kluster innebär samtidigt både konkurrens och samarbete. Den offentliga sektorns roll när det gäller att stöda kluster går ut på att stöda utvecklingen av infrastruktur samt främja utbildning, forskning och nätverksbildning. Framgång i ett landskap har sin utgångspunkt i landskapets särprägel, som är sammansatt av många av de drag som nämns ovan. Den regionala utvecklingsläran bakom detta kunde kallas regioner i inlärning. Närhet, förtroende och kopplingar mellan aktörerna främjar utvecklingen i ett dylikt landskap. Nytt kunnande och överföring av kunnande mellan aktörerna främjar uppkomsten av innovationer. Ett område med en stark koncentration av kunnande och med kunnandet förankrat inte enbart i människor utan också i organisationer och nätverk har alla förutsättningar att nå framgång Element i den målinriktade regionutvecklingen Den utveckling som vi ser i dag med en ökande ekonomisk och politisk integrering har fört oss in i en politisk-ekonomisk konfliktsituation. En övervägande global marknad och strukturomvandling mot en mera kunskapsintensiv produktion kännetecknar den ekonomiska arenan. Samhällspolitiken utökar å sin sida decentraliseringen av beslutsfattandet. Ju fler av samhällets funktioner som frikopplas från kollektiva överväganden och hänsyn, desto svårare blir det att upprätthålla de gemensamma institutioner som kanaliserar landskapets styrka. Å andra sidan är det inte en ändamålsenlig strategi att frånsäga sig de möjligheter som en globaliserad marknad ger åt ett landskap som Österbotten vars näringsliv har en hög exportbenägenhet. I den konflikten ökar betydelsen av regionaliseringen, dvs. utformandet av en politik där utvecklingen av territoriet kräver en samordning mellan dess olika aktörer och organisationer. Utgångspunkten är således att erkänna den inneboende konflikten och formulera en strategi som beaktar och prioriterar bland oförenliga mål. Ekonomisk tillväxt och välfärd Delaktighet Konkurrenskraft Hållbar utveckling - Demokratiskt beslutande - Öppenhet - Jämlikhet - Socialt kapital - Humankapital - Tillgänglighet - Innovativitet - Kluster - Ekonomiskt hållbar utveckling - Socialt hållbar utveckling - Ekologiskt hållbar utveckling Figur 1.2 Den målinriktade regionutvecklingens element. 17

18 Övergripande mål är ekonomisk tillväxt och välfärd (se figur 1.2.). För att nå dessa mål kan vi huvudsakligen arbeta för att främja delaktigheten, konkurrenskraften och den hållbara utvecklingen i landskapet. Delaktigheten är såväl ett mål som ett medel. Den är en källa till den endogena utvecklingen, dvs. den inifrån kommande utvecklingen. Demokratiskt beslutsfattande, öppenhet, jämlikhet och socialt kapital är grundläggande för delaktigheten och får människorna att känna ägarskap i utvecklingen. Konkurrenskraften är också en källa till utveckling. Den kan indelas i fyra delfaktorer: humankapital, tillgänglighet, innovativitet och kluster. Den hållbara utvecklingen i sin tur betonar såväl ekonomisk, social som ekologisk hållbarhet. I landskapsöversikten presenteras huvudsakligen enligt denna indelning de centrala faktorerna som ligger bakom utvecklingen hittills samt de hot och möjligheter som framtiden för med sig Ett sektorövergripande perspektiv på utvecklingen Med en region i inlärning och en tematiskt inriktad regionutveckling som utgångspunkter är det viktigt att konstruera politiska instrument som tillåter en regional helhetsbedömning av insatsområden och mål. Till det behövs en horisontell, sektorövergripande och integrerad utvecklingspolitik. En sektorövergripande politik skulle för det första effektivera landsbygdspolitiken. Landsbygden innehar en särställning inom regionutvecklingen, eftersom den är utsatt för en stark ekonomisk strukturomvandling och en ofördelaktig befolkningsutveckling. Produktionsstrukturen koncentreras allt mer till de västra och södra delarna av Finland. Utvecklingen på lång sikt med produktivitetshöjning och effektivering har lett till att sysselsättningen inom primärnäringarna blivit mindre och att arbetskraft frigjorts för andra sektorer. I takt med arbetskraftens ökade utbildningsnivå och rörlighet har det lett till en urbaniseringsvåg. De ovannämnda utmaningarna gör att det med dagens utvecklingsinstrument är svårt att effektivt angripa de särpräglade utmaningar som uppstår i vårt landskap. Det är därför eftersträvansvärt med en politik som främjar landsbygdens utveckling såväl funktionellt som kulturellt. Den här problematiken har tagits i beaktande under rubriken Levande Österbotten levande stad och landsbygd För det andra är det viktigt att på regional nivå kunna hantera kustområdets komplexitet. Det har att göra med kustlandskapets säregna egenskaper där biologiska, fysikaliska och mänskliga faktorer samverkar på sätt som inte alltid är enkelt förutsägbart. Eftersom de fysikaliska, ekonomiska, kulturella och institutionella villkoren skiftar mellan regionerna måste strategierna för att lösa problemen vara flexibla och inriktade på konkreta frågor framförallt gäller det att ta vara på initiativ från användarna och invånarna. Vårt landskap vore därför bäst betjänt av en på delaktighet baserad integrerad förvaltning av våra kustområden. Det här har beaktats under rubriken Integrerad förvaltning för ekologisk, ekonomisk och social balans 18

19 Ett tredje exempel som pekar på behovet av ett horisontellt perspektiv är nätverkssamhällets utmaningar. Finland hör till de främsta länderna i världen inom informationsteknologin och i Finland har man framgångsrikt utvecklat branscher som är internationellt konkurrenskraftiga. Det är en stor utmaning för landskapen i Finland att klara övergången i den brytningstid som världen befinner sig i med snabb utveckling inom informationsteknologi, spridning av den globala ekonomin och uppkomsten av nätverkssamhället. (Se Castells & Himanen 2001.) I landskapsöversikten har vi hanterat trenden genom att beakta de krav som nätverkssamhället ställer på infrastrukturen, kunnandet i det mångkulturella samhället samt innovatörskapet. Huvudmålen och strategierna vad gäller nätverkssamhället återfinns under rubrikerna Väl integrerat och intelligent landskap Mångsidigt kunnande, mångfaldig kultur och ett brett utbud av fritidsverksamheter, samt Gott innovatörskap: mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster. 19

20 Österbottens landskapsfågel tornsvala 20

21 Österbottens utgångsläge för att möta framtiden 2. För att anamma ett djupt helhetsperspektiv på utvecklingen beskriver vi i detta kapitel vårt landskap utgående från särskilt valda teman som är av betydelse för utvecklingen: delaktighet, befolkning, bruttonationalprodukt och näringsstruktur, välfärd, kommunala sektorns tjänster, arbetsmarknad, områdesanvändning och hållbar utveckling. 2.1 Delaktighet I Österbotten deltar invånarna aktivt i sina lokalsamhällen. Valdeltagandet är traditionellt högt och den kommunala demokratin anses överlag vara på en hög nivå. Aktiviteten i kommunalvalet kan ses som ett mått på hur invånarna engagerar sig. Trots att röstningsprocenten sjunkit till avsevärt lägre nivåer än på och 1980-talet har aktiviteten hållits på en högre nivå än i landet i genomsnitt, se figur 2.1. Pedersöre Larsmo Kronoby Kaskö Maxmo Kristinestad Korsnäs Vörå Nykarleby Oravais Närpes Malax Storkyro Lillkyro Korsholm Jakobstad Laihela Hela landet Vasa Figur 2.1 Röstningsprocent i kommunalval. Källa: Statistikcentralen. 21

22 Delaktighetens nuläge: stark lokal demokrati hög nivå av deltagande aktivt föreningsliv Delaktigheten kan inte bara mätas enligt den representativa demokratin. Lika viktigt är det att beakta de faktiska påverkningsmöjligheterna, medborgarinflytandet utanför de politiska partierna samt medborgarsamhället. Tanken med att inkludera medborgarsamhället är att ett väl fungerande civilt samhälle främjar demokratin. Befolkningen är aktiv i frivilligarbete och landskapet präglas av ett mångfaldigt föreningsliv. Föreningslivet är viktigt bl.a. för utbudet av fritidsaktiviteter. Oron i lokalsamhällena är förhållandevis låg och kriminaliteten är på en lägre nivå än i landet i genomsnitt. Särskilt landsbygdskommunerna har en låg frekvens av våldsbrott. Däremot har landskapet störts av en olaglig verksamhet som har stora ekonomiska konsekvenser för privatpersoner och företagare: frisläppandet av pälsdjur och attackerna mot pälsdjursfarmerna har väckt uppmärksamhet också långt utanför landskapet. 2.2 Beskrivning av befolkningen Befolkningsutvecklingen leder till ett omvandlingstryck i landskapet. Befolkningen är viktig för hemmamarknadens och arbetskraftens storlek och skatteunderlaget. Den utgör också en av de viktigaste källorna till tillväxt i form av mänskligt kapital. Den enhetligaste utvecklingen under de senaste århundradena är urbaniseringen, som är mer regel än undantag Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen kan granskas i tre komponenter: födelseöverskott, inrikes nettoomflyttning och nettoinvandring. Befolkningsutvecklingen kan därför av olika skäl variera i landskapen. Flyttningsrörelsen är den enskilt starkaste kraften som påverkar befolkningsutvecklingen på sikt. Finlands befolkningsstruktur har under närhistorien påverkats av de s.k. stora åldersklasserna som föddes efter andra världskriget, år Födelseöverskottet har sedan dess minskat. Minst barn föddes under början av sjuttiotalet. Eftersom den åldersklassen nu är i barnafödande ålder föds det troligen ännu färre barn under de närmaste åren. Trots det låga antalet födda är nativiteten i Finland hög i en europeisk jämförelse. Även vad gäller dödligheten har det skett förändringar under 1900-talet. Medellivslängden har ökat och dödligheten har minskat med en tredjedel under de senaste tjugo åren. Hittills har antalet födda överstigit antalet döda per år. I framtiden är förhållandet det motsatta och på lång sikt ökar folkmängden i Finland endast som följd av en ökad nettoinvandring. Inom landet finns stora regionala skillnader. Omkring hälften av landskapen uppvisar år 2000 såväl ett negativt födelseöverskott som negativ nettoomflyttning. Migrationen inom landet är den största enskilda bidragande orsaken till befolkningsförändringar. Urbaniseringen är inget nytt fenomen. Flyttningsrörelsen har dock under slutet av 1990-talet ökat ytterligare, i huvudsak därför att arbetskraften har flyttat efter de nya arbetsplatserna i tillväxtcentra, närmast huvudstadsregionen, Åbo, Tammerfors, Jyväskylä och Uleåborg. Flyttningsrörelsen har även att göra med utbildning. Ungdomarna söker sig till universitetsstäderna eller de närliggande kommunerna där det finns arbetsplatser. De högt utbildade är mer benägna att flytta än andra. Eftersom de som flyttar är i barnafödande ålder kan man vänta att en stor flyttningsrörelse till tillväxtcentra leder till ännu större skillnader i befolkningsutvecklingen i framtiden. Flyttningsrörelsen inverkar därmed på dynamiken i landskapens utveckling. Särskilt kraftiga effekter kan man vänta sig inom följande områden: arbetskraften och arbetsmarknadens utveckling inkomstutvecklingen och köpkraften i regionerna befolkningsstrukturen kommunernas förmåga att erbjuda offentlig service, t.ex. social- och hälsovårdstjänster, utbildning, infrastruktur, markanvändning efterfrågan av offentlig service. 22

23 I Österbotten har befolkningen minskat under den senare hälften av 1990-talet. Det har skett till följd av en minskning i födelseöverskottet, som dock fortfarande är positivt och förhållandevis högt i jämförelse med andra landskap. Nettoomflyttningen har behållits på en negativ nivå. Österbotten kan dock under flera år uppvisa en positiv nettoinvandring. Den största osäkerheten gäller flyttningsrörelsen. Prognoserna visar att landskapet kommer att ha en större andel invånare under 14 år och över 65 år än landet i övrigt, se tabell 2.1. För Österbottens del inverkar den nuvarande trenden negativt på folkökningen i framtiden, se tabell 2.2. Det betyder att försörjningskvoten i framtiden är sämre i landskapet än i landet i övrigt. Prognoser visar att befolkningsutvecklingen i Österbotten står och faller med hur flyttningsrörelsen utvecklas. Även om dylika prognoser är behäftade med stor osäkerhet finns det orsak att ta befolkningsutvecklingen i beaktande. Nativiteten kan förändras, medan dödligheten troligen ytterligare sjunker. Komponenterna varierar inom landskapet beroende på åldersstrukturen men även till följd av andra faktorer. Figur 2.2 visar födelseöverskott, inrikes nettoomflyttning och nettoinvandring för åren 1991 och 2001 i Österbotten och dess ekonomiska regioner. Tabell 2.1. Befolkningspronos/trendberäkning enligt åldersklass TOT yli 65-18,6 64,0 17, ,6 59,5 23,9 18,1 66,9 15, ,7 61,4 22,9 ÖSTERBOTTEN Hela landet Källa:Statistikcentralen TOT Tabell 2.2. Statistikcentralens befolkningsprognos år för Österbotten per ekonomisk region Befolkningsutv. inkl. Befolkningsutv. exkl. flyttningsrörelse flyttningsrörelse Hela landet ÖSTERBOTTEN Ekonomiska regioner: Kyroregionen Vasaregionen Sydösterbotten Jakobstadsregionen

24 Österbotten Kyroregionen Vasaregionen Sydösterbotten Jakobstadsregionen Nettoinvandring Nettoomflyttning Födelseöverskott Nettoinvandring Nettoomflyttning Födelseöverskott 2001 Österbotten Kyroregionen Vasaregionen Sydösterbotten Jakobstadsregionen Figur 2.2 Folkökningens komponenter 1991 och Källa: Statistikcentralen. Flyttningsrörelsen påverkar även åldersstrukturen. Den omvända befolkningspyramiden visar att Österbotten enligt trendberäkningen i stort sett följer landets fördelning. Vasaregionen uppvisar en aning jämnare fördelning medan Sydösterbotten har en allt större andel äldre, se figur