Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Kommunfullmäktige Datum Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Måndagen den 31 oktober 2016 kl. 18:00 Plats: Inredia Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. ÄRENDEN 1. Upprop på kommunfullmäktige (ärende nr ) 2. Val av protokolljusterare och fastställande av dag och plats för justering av protokollet (ärende nr ) Torsdagen 3 november kl på kommunledningskontoret 3. Fastställande av dagordning (ärende nr ) 4. Svar på medborgarförslag om konstsnöspår i Rankås (ärende nr ) 5. Svar på motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro (ärende nr ) 6. Svar på motion angående centrala Tibros järnvägsområde (ärende nr )

2 Sida 2 (3) 7. Svar på motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser (ärende nr ) 8. Svar på motion om förbud mot maskering på kommunala inrättningar (ärende nr ) 9. Redovisning av inlämnade motioner och medborgarförslag som ännu inte har besvarats, oktober 2016 (ärende nr ) 10. Sammanträdesdagar 2017 för KSau, KS och KF (ärende nr ) 11. Anmälan av nya motioner (ärende nr ) 12. Anmälan av nya frågor och interpellationer (ärende nr ) 13. Begäran om entledigande från politiska uppdrag i Tibro kommun 2016 (ärende nr ) 14. Val till politiska uppdrag i Tibro kommun 2016 (ärende nr )

3 Sida 3 (3) 15. Skrivelser och meddelanden 2016 (ärende nr ) Delårsrapport 2016 för Avfallshantering Östra Skaraborg Kvartalsrapport till IVO över ej verkställda beslut inom socialtjänsten Laila Neck Ordförande Josefin Karlsson Sekreterare

4 Sida 1 (1) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 111 Svar på medborgarförslag om konstsnöspår i Rankås Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslag besvarat, med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens yttrande. Ärendet Karl-Gustav Björklund har lämnat in ett medborgarförslag om ett konstsnöspår i Rankås och föreslår att kommunen, i samband med byggnationen av det nya elljusspåret, tillskapar de faciliteter som fordras för att tillverka konstsnö för hela spåret. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna ärendet till kulturoch fritidsnämnden för beredning. Kultur- och fritidsnämnden skriver att frågan om konstsnöspår måste utredas särskilt och ekonomiska kalkyler för såväl investering som drift tas fram. Kultur- och fritidsförvaltningen har under försommaren tagit kontakt med några kommuner som har en konstsnöanläggning för att få kunskap om både anläggandet av konstsnöspår och driften av detsamma. För att komma vidare i frågan kommer ett informations- och diskussionsmöte att ordnas under hösten där en representant från en kommun bjuds in för att informera och ge mer kunskap om tillvägagångssätt både vad gäller anläggandet och driften av ett konstsnöspår. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslaget ska anses besvarat, då nämnden har godkänt den fortsatta handläggningen av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Kultur- och fritidsnämndens protokoll, Tjänsteskrivelse kultur- och fritidsförvaltningen, Medborgarförslag om konstsnöspår i Rankås, Beslut delges Förslagsställaren Kultur- och fritidsnämnden Justerares signatur Utdragsbestyrkande

5 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om konstsnöspår i Rankås Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslag besvarat, med hänvisning till kultur- och fritidsnämndens yttrande. Ärendet Karl-Gustav Björklund har lämnat in ett medborgarförslag om ett konstsnöspår i Rankås och föreslår att kommunen, i samband med byggnationen av det nya elljusspåret, tillskapar de faciliteter som fordras för att tillverka konstsnö för hela spåret. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna ärendet till kulturoch fritidsnämnden för beredning. Kultur- och fritidsnämnden skriver att frågan om konstsnöspår måste utredas särskilt och ekonomiska kalkyler för såväl investering som drift tas fram. Kultur- och fritidsförvaltningen har under försommaren tagit kontakt med några kommuner som har en konstsnöanläggning för att få kunskap om både anläggandet av konstsnöspår och driften av detsamma. För att komma vidare i frågan kommer ett informations- och diskussionsmöte att ordnas under hösten där en representant från en kommun bjuds in för att informera och ge mer kunskap om tillvägagångssätt både vad gäller anläggandet och driften av ett konstsnöspår. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslaget ska anses besvarat, då nämnden har godkänt den fortsatta handläggningen av ärendet. Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Josefin Karlsson, josefin.karlsson@tibro.se

6 Sida 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Kultur- och fritidsnämndens protokoll, Tjänsteskrivelse kultur- och fritidsförvaltningen, Medborgarförslag om konstsnöspår i Rankås, Beslut delges Förslagsställaren Kultur- och fritidsnämnden Kristina Lundgren Kommunchef Josefin Karlsson Kommunsekreterare

7 Kultur- och fritidsnämnden Datum Ärendenr KFN Kultur- och fritidsnämnden Medborgarförslag - konstsnö i nya elljusspåret Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen: Förslag till fortsatt handläggning godkänns och därmed anses medborgarförslaget besvarat Ärendet Karl-Gustav Björklund har lämnat in ett medborgarförslag om ett konstsnöspår i Rankås och föreslår kommunen, i samband med byggnationen av det nya elljusspåret, tillskapa de faciliteter som fordras för att tillverka konstsnö för hela spåret Tanken med förslaget är att Rankås skulle få en liknande anläggning som idag finns på Billingen, vilket skulle innebära att de Tibrobor som idag åkertill Skövde för att åka skidor skulle vara kvar på hemmaplan och att även åkare från andra grannkommuner skulle åka till Rankås. Utredning Kultur- och fritidsnämnden beslutade enligt 54/20116 att överlämna förslaget till kultur & fritid för framtagande av beslutsunderlag. Kontakter har under försommaren tagits med några kommuner som har en konstsnöanläggning för att få kunskap om både anläggandet av konstsnöspår och driften av detsamma. Det vanligaste sättet är att en förening drivit frågan, fått stöd av kommunen att anlägga spåret och driften sker till stor del genom ideella krafter. När det gäller de investeringar/åtgärder som nu genomförs i Rankås med framförallt det nya elljusspåret så konstateras att frågan om konstsnöspår måste utredas särskilt och ekonomiska kalkyler för såväl investering som drift tas fram. Hur och vem som skall driva verksamheten måste också utredas vidare. Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Pelle Ekholm, pelle.ekholm@tibro.se

8 Sida 2 (2) För att komma vidare i frågan så kommer ett informations- och diskussionsmöte att ordnas under hösten där representant från en kommun bjuds in för att informera och ge oss mer kunskap om tillvägagångssätt både vad gäller anläggandet och driften av ett konstsnöspår Beslutsunderlag Medborgarförslag om konstsnöspår, Beslut i Ksau 61 Beslut i KFN 54 Tjänsteskrivelse Beslut delges Kommunfullmäktige Hellen Wallén Pelle Ekholm Kultur- och fritidschef

9 Sida 1 (1) Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KFN 82 Medborgarförslag - konstsnö nya elljusspåret Beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen: Förslag till fortsatt handläggning godkänns och därmed anses medborgarförslaget besvarat. Ärendet Karl-Gustav Björklund har lämnat in ett medborgarförslag om ett konstsnöspår i Rankås och föreslår kommunen, i samband med byggnationen av det nya elljusspåret, tillskapa de faciliteter som fordras för att tillverka konstsnö för hela spåret. Tanken med förslaget är att Rankås skulle få en liknande anläggning som idag finns på Billingen, vilket skulle innebära att de Tibrobor som idag åkertill Skövde för att åka skidor skulle vara kvar på hemmaplan och att även åkare från andra grannkommuner skulle åka till Rankås. Beslutsunderlag Medborgarförslag om konstsnöspår, Beslut i Ksau 61 Beslut i KFN 54 Tjänsteskrivelse Beslut delges Kommunfullmäktige Hellen Wallén Justerares signatur Utdragsbestyrkande

10

11 Sida 1 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 106 Svar på motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro anses besvarad med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande. Ärendet En motion angående simkunnighetsnivån hos unga i Tibro har inkommit från Liberalerna genom Torbjörn Andersson och Ann Ohlsson. Motionärerna skriver att simkunnighetsnivån hos unga i Tibro är alarmerande och vikande och föreslår att en grundlig kartläggning över simkunnigheten genomförs inom skolan och redovisas för barn- och utbildningsnämnden med start våren Motionärerna föreslår även att simundervisningen ska utökas så att samtliga elever får möjlighet att nå upp till Skolverkets simkunnighetsnivå. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna motionen till barnoch utbildningsnämnden för beredning. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att skolans uppdrag ansvar för undervisning i simning, badvett och säkerhet utförs på ett bra sätt: Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt Det görs kontinuerliga avstämningar av varje elevs utveckling Det finns en tydlig progression när det gäller elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs Åtgärder sätts in när behov finns Nämnden konstaterar att simkunnigheten bland Tibros elever är god, att eleverna i stor utsträckning når kunskapskraven för årskurs 6 redan i årskurs 5 och att särskilda insatser görs för de elever som inte når kunskapskraven. Nämnden beslutade också att en årlig redovisning av elevers simkunnighet ska ingå i den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

12 Sida 2 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Barn- och utbildningsnämndens protokoll Yttrande över motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro, barn- och utbildningsförvaltningen, Utredning om motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro, barn- och utbildningsförvaltningen, Motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro, Folkpartiet liberalerna Tibro, Beslut delges Motionärerna Barn- och utbildningsnämnden Justerares signatur Utdragsbestyrkande

13 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Svar på motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro anses besvarad med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande. Ärendet En motion angående simkunnighetsnivån hos unga i Tibro har inkommit från Liberalerna genom Torbjörn Andersson och Ann Ohlsson. Motionärerna skriver att simkunnighetsnivån hos unga i Tibro är alarmerande och vikande och föreslår att en grundlig kartläggning över simkunnigheten genomförs inom skolan och redovisas för barn- och utbildningsnämnden med start våren Motionärerna föreslår även att simundervisningen ska utökas så att samtliga elever får möjlighet att nå upp till Skolverkets simkunnighetsnivå. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna motionen till barnoch utbildningsnämnden för beredning. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att skolans uppdrag ansvar för undervisning i simning, badvett och säkerhet utförs på ett bra sätt: Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt Det görs kontinuerliga avstämningar av varje elevs utveckling Det finns en tydlig progression när det gäller elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs Åtgärder sätts in när behov finns Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Josefin Karlsson, josefin.karlsson@tibro.se

14 Sida 2 (2) Nämnden konstaterar att simkunnigheten bland Tibros elever är god, att eleverna i stor utsträckning når kunskapskraven för årskurs 6 redan i årskurs 5 och att särskilda insatser görs för de elever som inte når kunskapskraven. Nämnden beslutade också att en årlig redovisning av elevers simkunnighet ska ingå i den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Barn- och utbildningsnämndens protokoll Yttrande över motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro, barn- och utbildningsförvaltningen, Utredning om motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro, barn- och utbildningsförvaltningen, Motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro, Folkpartiet liberalerna Tibro, Beslut delges Motionärerna Barn- och utbildningsnämnden Kristina Lundgren Kommunchef Josefin Karlsson Kommunsekreterare

15 Barn & Utbildning Datum Ärendenr BUN Kommunfullmäktige Yttrande över motion - simkunnighetsnivån hos unga i Tibro Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att skolans uppdrag ansvar för undervisning i simning, badvett och säkerhet utförs på ett mycket bra sätt. Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt, Det görs kontinuerliga avstämningar av varje elevs utveckling, Det finns en tydlig progression när det gäller elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs, Åtgärder sätts in när behov finns. Nämnden konstaterar att simkunnigheten bland Tibros elever är god. Eleverna når i stor utsträckning kunskapskravet för årskurs 6 redan i årskurs 5 och att särskilda insatser görs för de elever som inte når kunskapskraven. En årlig redovisning av elevers simkunnighet ska ingå i barn- och utbildningsnämndens ordinarie verksamhetsuppföljningen. Barn- och utbildningsnämnden föreslår därmed kommunfullmäktige att motionen om simkunnighetsnivån för Tibros unga ska anses besvarad. Ärendet Motion från Liberalerna, om simkunnighetsnivån hos unga, har överlämnats till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Liberalerna föreslår: En grundlig kartläggning, baserad på individuell progression, över simkunnigheten och nivån på simkunnigheten, utifrån skolverkets definition på simkunnighet, Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Malena Lundberg, malena.lundberg@tibro.se

16 Sida 2 (2) årligen görs inom skolan och redovisas för barn- och utbildningsnämnden med start våren 2016 Med hjälp av den årliga, individuella kartläggningen, utöka simundervisningen, med extra fokus på tidiga insatser, simkunnighetssvaga elever, mindre grupper och fler simundervisningstillfällen inom ramen för skoldagen så att samtliga elever får möjlighet att nå upp till skolverkets simkunnighetsnivå årskurs 6. Rektorernas redovisning av skolans uppdrag ansvar för undervisning i simning, badvett och säkerhet visar på att uppdraget utförs på ett bra sätt och med goda resultat. Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt, det görs kontinuerliga avstämningar av varje elevs utveckling, det finns en tydlig progression när det gäller elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs och åtgärder sätts in när behov finns. Simkunnigheten bland Tibros elever är god. Eleverna når i stor utsträckning kunskapskravet för årskurs 6 redan i årskurs 5. Särskilda insatser görs för de elever som inte når kunskapskraven. En årlig redovisning av simkunnigheten till barn- och utbildningsnämnden har inte efterfrågats tidigare, men denna uppgift kan ingå i samband med den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Beslutsunderlag Utredning från Barn & Utbildning, Barn- och utbildningsnämnden , BUN 93 Malena Lundberg Förvaltningssekreterare

17 Barn & Utbildning Datum Ärendenr BUN Utredning motion om simkunnighetsnivån hos unga i Tibro Motion från Liberalerna, om simkunnighetsnivån hos unga. Liberalerna föreslår: En grundlig kartläggning, baserad på individuell progression, över simkunnigheten och nivån på simkunnigheten, utifrån skolverkets definition på simkunnighet, årligen görs inom skolan och redovisas för barn- och utbildningsnämnden med start våren 2016 Med hjälp av den årliga, individuella kartläggningen, utöka simundervisningen, med extra fokus på tidiga insatser, simkunnighetssvaga elever, mindre grupper och fler simundervisningstillfällen inom ramen för skoldagen så att samtliga elever får möjlighet att nå upp till skolverkets simkunnighetsnivå årskurs 6. Utredning Läroplan och kursplanens kunskapskrav Simning och lekar i vatten är en del av undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Skolan och läraren har ansvar för att undervisa i simning, badvett och säkerhet. Det centrala innehållet i kursplanen för Idrott och hälsa anger obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen: Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs lekar och rörelser i vatten - balansera, flyta, simma i mag- och ryggläge - simning i mag- och ryggläge - badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap - olika simsätt i mage- och ryggläge - badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpmedel, enligt principen för förlängda armen. Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Malena Lundberg, malena.lundberg@tibro.se

18 Sida 2 (5) I årskurs 1-3 ska eleverna utveckla sin vattenvana genom att leka i vatten och göra övningar. Kursplanen anger att eleverna ska kunna simma i mag-och ryggläge men pekar inte ut några särskilda simsätt. Läraren får välja vilka simsätt som lärs ut. De ska träna på att balansera och flyta. I årskurserna 4 6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan. Det viktiga är att eleverna lär sig simma och att klara olika situationer vid vatten. Eleven ska kunna få godkänt betyg oavsett vilket sätt han eller hon simmar på. För att få godkänt betyg i årskurs sex, alltså minst betyget E, ska en elev: kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Efter att eleverna fått möjlighet att utveckla grundläggande vattenvana och simkunnighet, övergår undervisningen i årskurserna 7 9 till att handla om olika simsätt i mag-och ryggläge, såsom crawl, bröst- och fjärilssim samt ryggsim. Eleverna ska också få kunskaper om risker och säkerhet genom undervisningen. De ska då lära sig hur man ska bete sig när man badar vid stranden eller i badhuset, till exempel att man inte ska bada ensam. Det kan också handla om att lära sig var man kan och inte kan dyka. I årskurserna 4 6 ska eleverna också lära sig att hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Den grundläggande principen är att alltid använda någon form av hjälpredskap vid nödsituationer. I årskurserna 4 6 innebär det att de ska få lära sig att agera med hjälp av till exempel livboj eller livlina. I årskurserna 7 9 handlar undervisningen om hur man agerar med hjälp av det som finns till hands, exempelvis en trädgren. Vad görs idag? Skolan i Tibro har sedan ett par år tillbaka medvetet satsat på simundervisningen i tidiga åldrar, då ett gemensamt beslut togs att lägga mer tid på simundervisningen i åk 1-5 med betoning på årskurs 2. Samtliga F-5 skolor har en gemensam Lokalplanering för simundervisningen, som visar avstämningar och undervisning för att eleverna skall klara kunskapskravet i slutet på årskurs 6. Tibro skolor har dock satt ett högre kunskapskrav än vad Läroplanen (Lgr11) har redan i årskurs 5 ska eleven klara kunskapskravet för årskurs 6. Häggetorpsskolans schemaplanering för 2015/16 redovisas nedan för att tydliggöra hur skolan idag organiserar sin undervisning. Upplägget är det samma på Smulebergsskolan och på Ransbergs skola, fast med andra veckor.

19 Sida 3 (5) Lokalplanering för simundervisning Tibro kommun Åk 1-5 Häggetorp: Åk 1-5 V 37, 38, 49, 50, 51, 8, 9, 17, 18 Smuleberg: Åk 1-5 V 39, 40, 2, 3, 4, 10, 11, 19, 20 Ransberg: Åk 1-5 V 45, 46, 47, 48, 15, 16, 21 Förberedelseklasser Alla onsdagar, kl F-klass Lek och vattenvana Åk Höstterminen Vårterminen Kunskapskrav 1 Avstämning mot kunskapskraven av alla elever. Simundervisning för alla. 2 Avstämning mot kunskapskraven av alla elever. Simundervisning för alla. 3 Avstämning mot kunskaps-kraven av alla elever Simundervisning för alla. 4 Avstämning mot kunskaps-kraven av alla elever. Simundervisning för alla. 5 Avstämning mot kunskapskraven av alla elever. Simundervisning för alla. Simundervisning alla elever alla veckor. Simundervisning alla elever alla veckor. Simundervisning alla elever alla veckor. Extra simskola erbjuds i samverkan med Kultur & Fritid, information till hemmet från skolan. Skolan kan även stå för kostnaden. Endast simundervisning för de elever som inte nått kunskapskravet under två veckor. Två veckor fortsatt simundervisning och livräddning för alla. Extra simskola erbjuds i samverkan med Kultur & Fritid, information till hemmet från skolan. Skolan kan även stå för kostnaden. Endast simundervisning för de elever som ej nått kunskapskravet under två veckor. Två veckor fortsatt simundervisning och livräddning för alla 10 m magläge 25 m magläge 75 m magläge / 25 m ryggläge 100 m magläge / 25 m ryggläge 200 m magläge / 50 ryggläge Extra simskola erbjuds i samverkan med Kultur & Fritid, information till hemmet från skolan. Skolan kan även stå för kostnaden. Schemaplanering för Häggetorpsskolan F-åk5 V 37 + V 38 Simkunnighet kontrolleras i alla klasser V Alla elever har simundervisning V Simundervisning för de elever som inte klarar målen i åk 4-5. Åk 1, 2, 3 tränar simning som vanligt V Alla klasser simundervisning. Extra stöd där det behövs för de som inte klarar kunskapskraven. Prov Livräddning för åk 5

20 Sida 4 (5) Häggetorp, Smuleberg och Ransberg F-åk 5 Utifrån avstämning och kartläggningar ser skolorna en god måluppfyllelse hos eleverna. Vårterminen 2016 har 7 elever i åk 4-5 ännu inte nått kunskapskravet och får därför extra simundervisning. Målet är att dessa elever kommer att nå kunskapskravet för åk % av alla elever som är inskrivna på fritidshemmen går på simskola under sommaren. Pedagoger åker med olika fritidsgrupper till badhuset/örlen. Organisationen kring detta sker i samverkan med Kultur & Fritid. Varje vecka sker även simundervisning i terapibadet för elever med handikapp för att möjliggöra en likvärdig utveckling. Nyboskolan åk 6-9 Antalet icke simkunniga elever på Nyboskolan är ytterst sparsamt. Simkunnigheten hos de nya årskurs 6-eleverna kontrolleras under höstterminen och de elever som inte nått kunskapskravet får fortsatt simundervisning. Det är i första hand de "nyanlända" eleverna som har svårigheter med att klara kunskapskraven. Under vårterminen 2016 genomfördes därför, i samarbete med Kultur & Fritid, en särskild satsning för dessa elever. Alla elever blev dock inte godkända, men eleverna har börjat vänja sig vid att vara i vatten och att simma. Förhoppningen är att denna satsning får en fortsättning. Förvaltningens ställningstagande Samtliga skolenheter F-5 redovisar att under vårterminen 2016 är det sju elever i årskurs 4-5 som inte nått kunskapskravet och som får extra simundervisning. Nyboskolan redovisar att ett fåtal elever inte når kursplanens kunskapskrav, och att det är särskilt de nyanlända eleverna som behöver extra stöd. Extra simundervisning har, tillsammans med Kultur & Fritid, under våren 2016 organiserats för dessa elever och med positiva resultat. Lokalplanen för simundervisning Tibro kommun Åk 1-5 visar på att skolan utför sitt uppdrag på ett bra sätt. Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt, det görs kontinuerliga avstämningar av varje elevs utveckling, åtgärder sätts in när behov finns och det finns en tydlig progression av elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs i enlighet med det som efterfrågas i motionen. Förvaltningen konstaterar att simkunnigheten bland Tibros elever är god. Eleverna har i stor utsträckning nått kunskapskravet för årskurs 6 redan i årskurs 5 ett medvetet mål från skolan är att eleverna tidigt ska kunna simma. 97 % av alla elever som är inskrivna på fritidshemmen går dessutom på simskola under sommaren. En årlig redovisning av simkunnigheten till barn- och utbildningsnämnden har inte efterfrågats tidigare, men denna uppgift kan särredovisas/ingå i samband med den ordinarie verksamhetsuppföljningen.

21 Sida 5 (5) Förvaltningen anser att skolan fullföljer sitt uppdrag avseende undervisningen i simning, badvett och säkerhet, på ett mycket bra sätt och barn- och utbildningsnämnden föreslås därmed besluta att motionen ska anses besvarad i och med denna redovisning. Pähr Nyström Tf förvaltningschef Rektor Häggetorp Rektor Nyboskolan Rektor Smuleberg/Ransberg

22 Sida 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr BUN 93 Motionsyttrande - simkunnighetsnivån hos unga i Tibro Beslut Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att skolans uppdrag ansvar för undervisning i simning, badvett och säkerhet utförs på ett bra sätt. Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt Det görs kontinuerliga avstämningar av varje elevs utveckling Det finns en tydlig progression när det gäller elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs Åtgärder sätts in när behov finns Nämnden konstaterar att simkunnigheten bland Tibros elever är god. Eleverna når i stor utsträckning kunskapskraven för årskurs 6 redan i årskurs 5 och att särskilda insatser görs för de elever som inte når kunskapskraven. En årlig redovisning av elevers simkunnighet ska ingå i barn- och utbildningsnämndens ordinarie verksamhetsuppföljning Barn- och utbildningsnämnden föreslår därmed kommunfullmäktige att motionen om simkunnighetsnivån för Tibros unga ska anses besvarad. Ärendet Motion från Liberalerna, om simkunnighetsnivån hos unga, har överlämnats till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Liberalerna föreslår: En grundlig kartläggning, baserad på individuell progression, över simkunnigheten och nivån på simkunnigheten, utifrån skolverkets definition på simkunnighet, genomförs årligen inom skolan och redovisas för barn- och utbildningsnämnden med start våren 2016 Med hjälp av den årliga, individuella kartläggningen, utöka simundervisningen, med extra fokus på tidiga insatser, simkunnighetssvaga elever, mindre grupper och fler simundervisningstillfällen inom ramen för skoldagen så att samtliga elever får möjlighet att nå upp till skolverkets simkunnighetsnivå årskurs 6. Rektorernas redovisning av skolans uppdrag ansvar för undervisning i simning, badvett och säkerhet visar på att uppdraget utförs på ett bra sätt och med goda resultat. Kartläggning av elevers simkunnighet sker kontinuerligt, det görs kontinuerliga Justerares signatur Utdragsbestyrkande

23 Sida 2 (2) Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum avstämningar av varje elevs utveckling, det finns en tydlig progression när det gäller elevens utveckling gentemot kunskapskraven för respektive årskurs och åtgärder sätts in när behov finns. Simkunnigheten bland Tibros elever är god. Eleverna når i stor utsträckning kunskapskraven för årskurs 6 redan i årskurs 5. Särskilda insatser görs för de elever som inte når kunskapskraven. En årlig redovisning av simkunnigheten till barn- och utbildningsnämnden har inte efterfrågats tidigare, men denna uppgift kan ingå i samband med den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet , BUNAU 65 Tjänsteskrivelse från Barn & Utbildning, Motion från Liberalerna, Delges Kommunfullmäktige Barn & Utbildnings ledningsgrupp Justerares signatur Utdragsbestyrkande

24

25 Sida 1 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 108 Svar på motion angående centrala Tibros järnvägsområde Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens yttrande. Ärendet En motion om centrala Tibros järnvägsområde har inkommit från Moderaterna genom Per-Olof Andersson. Motionären föreslår att området vid Tibros järnvägsområde ska snyggas upp och att järnvägsparken ska förstoras för att få ett trivsammare och vackrare centrum samt skapa ett trevligt promenadstråk. Motionären yrkar därför på att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheter och kostnader för att försköna Tibro centrum till en nivå som sticker ut och ger Tibroborna ännu mer att vara stolta över. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden svarade då att de är positiva till en uppsnyggning av järnvägsområdet, men att detta bör ske med enkla medel och i samråd med Trafikverket. Exempel på åtgärder kan vara utfyllnad av spårområdet och sådd av gräs, ängsblommor i liten skala, någon form av sittgrupp eller ett nytt enkelt gångstråk. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden och ge nämnden i uppdrag att förtydliga sitt yttrande samt ta fram en kostnadskalkyl. Samhällsbyggnadsnämnden har nu förtydligat sitt yttrande och skriver att järnvägsområdet ägs och förvaltas av Trafikverket och om något ska göras inom området måste det ske i samråd med Trafikverket. Nämnden och förvaltningen har sedan tidigare tagit fram en skiss på hur järnvägsområdet skulle kunna se ut om och när järnvägstrafiken är borta, men den skissen är inte användbar när det gäller en försköning med nuvarande ägarförhållanden. Nämnden föreslår därför en fortsatt försköning med enkla medel enligt sitt tidigare yttrande till dess att markförhandlingarna med Trafikverket är klara. Kostnaderna för försköningen belastar kontot för underhåll gata-park. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

26 Sida 2 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tjänsteskrivelse samhällsbyggnad, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Motion om centrala Tibros järnvägsområde, Moderaterna, Beslut delges Motionären Samhällsbyggnadsnämnden Justerares signatur Utdragsbestyrkande

27 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Svar på motion angående centrala Tibros järnvägsområde Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens yttrande. Ärendet En motion om centrala Tibros järnvägsområde har inkommit från Moderaterna genom Per-Olof Andersson. Motionären föreslår att området vid Tibros järnvägsområde ska snyggas upp och att järnvägsparken ska förstoras för att få ett trivsammare och vackrare centrum samt skapa ett trevligt promenadstråk. Motionären yrkar därför på att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheter och kostnader för att försköna Tibro centrum till en nivå som sticker ut och ger Tibroborna ännu mer att vara stolta över. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden svarade då att de är positiva till en uppsnyggning av järnvägsområdet, men att detta bör ske med enkla medel och i samråd med Trafikverket. Exempel på åtgärder kan vara utfyllnad av spårområdet och sådd av gräs, ängsblommor i liten skala, någon form av sittgrupp eller ett nytt enkelt gångstråk. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden och ge nämnden i uppdrag att förtydliga sitt yttrande samt ta fram en kostnadskalkyl. Samhällsbyggnadsnämnden har nu förtydligat sitt yttrande och skriver att järnvägsområdet ägs och förvaltas av Trafikverket och om något ska göras inom området måste det ske i samråd med Trafikverket. Nämnden och förvaltningen har sedan tidigare Tibro kommun, TIBRO, Kommunledningskontoret, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Josefin Karlsson, josefin.karlsson@tibro.se, Tel:

28 Sida 2 (2) tagit fram en skiss på hur järnvägsområdet skulle kunna se ut om och när järnvägstrafiken är borta, men den skissen är inte användbar när det gäller en försköning med nuvarande ägarförhållanden. Nämnden föreslår därför en fortsatt försköning med enkla medel enligt sitt tidigare yttrande till dess att markförhandlingarna med Trafikverket är klara. Kostnaderna för försköningen belastar kontot för underhåll gata-park. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tjänsteskrivelse samhällsbyggnad, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Motion om centrala Tibros järnvägsområde, Moderaterna, Beslut delges Motionären Samhällsbyggnadsnämnden Kristina Lundgren Kommunchef Josefin Karlsson Kommunsekreterare

29 Samhällsbyggnad Datum Ärendenr SHBN Samhällsbyggnadsnämnden Svar till KS - Motion angående järnvägsområdet i centrala Tibro Förslag till beslut Nämnden lämnar denna tjänsteskrivelse som svar till kommunstyrelsen Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare, , lämnat sitt svar på ovan nämnda motion. Istället för att skriva ett eget svar på motionen har kommunstyrelsen valt att återremittera motionen till nämnden. De vill att nämnden förtydligar sitt yttrande samt ta tar fram en kostnadskalkyl. Järnvägsområdet ägs och förvaltas av trafikverket. Skall något göras inom området måste det ske i samråd med trafikverket. Samhällsbyggnadsförvaltningen har regelbundna kontakter med trafikverket för att påminna om att de måste sköta och underhålla sin mark. Vi har med tillstånd men också utan tillstånd försökt att förbättra/försköna området under årens gång. Vi har tagit bort uttjänt skrot över centrumgatan, vi har planterat/ställt ut några blomsterarrangemang, slagit gräs/sly och också förbättrat vissa områden genom att lägga ut matjord och så gräs/ängsblommor över bef spår. Kostnaden för detta är maskin och man tid, ett antal tusenlappar som belastat underhållskontot gata park. Nämnden anser att vi tillsvidare och tills vi vet mer om vad som händer med ägandet av marken kan fortsätta med liknande små åtgärder. Dessa kostnader får tas från underhåll gata-park. Samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen har för länge sedan tagit fram en skiss på hur järnvägsområdet skulle kunna se ut om och när järnvägstrafiken är borta. Där visas bostäder mm. Den skissen är inte användbar när det gäller en försköning med nuvarande ägarförhållanden. Nu med anledning av motionen har nämnden och förvaltningen inte studerat Highline Park i New York och på andra sätt vidgat vyerna. Vi har heller inte Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Lina Dahm, lina.dahm@tibro.se

30 Sida 2 (2) diskuterat och skissat på förslag till försköning, gångstråk eller andra förändringar ihop med trafikverket. 26 september har trafikverket bjudit in Skövde, Karlsborg och Tibro kommuner för att inleda diskussioner om ett ev. förvärv av mark järnvägsmark. Beroende på hur intresset är och vad dessa diskussioner leder till kan större försköningar av stationsområdet initieras. Nämnden och förvaltningen vill avvakta vad dessa markförhandlingar resulterar i. Beslut delges Kommunstyrelsen Svante Andrén Lina Dahm

31 Sida 1 (2) Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr SHBN 71 Motion: Järnvägsområdet i centrala Tibro Beslut Nämnden lämnar denna tjänsteskrivelse som svar till kommunstyrelsen och föreslår att motionen ska anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare, , lämnat sitt svar på ovan nämnda motion. Istället för att skriva ett eget svar på motionen har kommunstyrelsen valt att återremittera motionen till nämnden. De vill att nämnden förtydligar sitt yttrande samt tar fram en kostnadskalkyl. Järnvägsområdet ägs och förvaltas av trafikverket. Skall något göras inom området måste det ske i samråd med trafikverket. Samhällsbyggnadsförvaltningen har regelbundna kontakter med trafikverket för att påminna om att de måste sköta och underhålla sin mark. Vi har med tillstånd men också utan tillstånd försökt att förbättra/försköna området under årens gång. Vi har tagit bort uttjänt skrot över centrumgatan, vi har planterat/ställt ut några blomsterarrangemang, slagit gräs/sly och också förbättrat vissa områden genom att lägga ut matjord och så gräs/ängsblommor över befintligt spår. Kostnaden för detta är maskinoch mantid, ett antal tusenlappar som belastat underhållskontot gata park. Nämnden anser att vi tills vidare och tills vi vet mer om vad som händer med ägandet av marken kan fortsätta med liknande små åtgärder. Dessa kostnader får tas från underhåll gata-park. Samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen har för länge sedan tagit fram en skiss på hur järnvägsområdet skulle kunna se ut om och när järnvägstrafiken är borta. Där visas bostäder mm. Den skissen är inte användbar när det gäller en försköning med nuvarande ägarförhållanden. Nu med anledning av motionen har nämnden och förvaltningen inte studerat Highline Park i New York och på andra sätt vidgat vyerna. Vi har heller inte diskuterat och skissat på förslag till försköning, gångstråk eller andra förändringar ihop med trafikverket. 26 september har trafikverket bjudit in Skövde, Karlsborg och Tibro kommuner för att inleda diskussioner om ett eventuellt förvärv av järnvägsmark. Beroende på hur intresset är och vad dessa diskussioner leder till kan större försköningar av stationsområdet initieras. Nämnden och förvaltningen vill avvakta vad dessa markförhandlingar resulterar i. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

32 Sida 2 (2) Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Beslutsunderlag Motion från P-O Andersson Beslut delges Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

33

34

35 Bilder från High Line Park New York. En nedlagd järnväg som gjorts om till park och rekreationsområde samt blivit ett besöksmål för picnic på luncher och helger. Ett underbart andningshål och vacker miljö. Där artister kan uppträda och besökare njuta av livet.

36

37

38

39

40

41

42 Sida 1 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 109 Svar på motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens yttrande. Ärendet En motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser har inkommit från Liberalerna genom Alda Danial. Motionären föreslår att en granskning sker av innehavet av lekredskap, inklusive gungredskap, så att alla barn kan delta och leka, utan att behöva känna sig utanför på de kommunala lekplatserna. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden skriver i sitt svar att de inte har gjort någon granskning, men att det är viktigt att det skapas förutsättningar för fler att nyttja kommunens lekplatser. Gata-parkavdelningen har detta med sig när de planerar nya eller bygger om lekplatser. Bland annat har en kompisgunga satts upp med hårdgjord mark fram till gungan och gummiasfalt under, i Stadsparken finns det en gunga där även en rullstol får plats och Näridrottsplatsen som planeras vid Skattegården kommer att få anpassade bord, så att rullstolsburna personer lätt kommer fram till bordet. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår dock avslag på motionen, med motiveringen att en granskning av dagens lekredskap inte leder till bättre lekplatser. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade dock att samhällsbyggnadsnämndens yttrande över motionen går att se som ett besvarande av motionen istället för ett avslag och förslag till beslut blev därför att motionen ska anses besvarad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, Tjänsteskrivelse samhällsbyggnad, Motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser, Liberalerna, Justerares signatur Utdragsbestyrkande

43 Sida 2 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Beslut delges Motionären Samhällsbyggnadsnämnden Justerares signatur Utdragsbestyrkande

44 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Svar på motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen, med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens yttrande. Ärendet En motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser har inkommit från Liberalerna genom Alda Danial. Motionären föreslår att en granskning sker av innehavet av lekredskap, inklusive gungredskap, så att alla barn kan delta och leka, utan att behöva känna sig utanför på de kommunala lekplatserna. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämnden skriver i sitt svar att de inte har gjort någon granskning, men att det är viktigt att det skapas förutsättningar för fler att nyttja kommunens lekplatser. Gata-parkavdelningen har detta med sig när de planerar nya eller bygger om lekplatser. Bland annat har en kompisgunga satts upp med hårdgjord mark fram till gungan och gummiasfalt under, i Stadsparken finns det en gunga där även en rullstol får plats och Näridrottsplatsen som planeras vid Skattegården kommer att få anpassade bord, så att rullstolsburna personer lätt kommer fram till bordet. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår dock avslag på motionen, med motiveringen att en granskning av dagens lekredskap inte leder till bättre lekplatser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, Tjänsteskrivelse samhällsbyggnad, Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Josefin Karlsson, josefin.karlsson@tibro.se

45 Sida 2 (2) Motion om lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser, Liberalerna, Beslut delges Motionären Samhällsbyggnadsnämnden Kristina Lundgren Kommunchef Josefin Karlsson Kommunsekreterare

46 Datum Ärendenr SHBN Kommunstyrelsen Yttrande motion lekplatser för alla Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen avslår motionen. Ärendet Liberalerna i Tibro har genom Alda Danial lämnat in en motion angående lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser. Liberalerna vill att en granskning sker av lekredskap, inklusive gungredskap, så att alla barn kan delta och leka utan att känna sig utanför på de kommunala lekplatserna. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte gjort en granskning men inser att vi troligen inte har ett endaste lekredskap där alla barn kan leka utan att känna sig utanför. Vi är alla olika vissa ser sämre eller inte alls, vissa har hjälp av en rullstol andra kanske är helt och hållet beroende av rullstolen. Listan kan göras lång och att alla lekredskap skall kunna användas av alla är tyvärr omöjligt. DOCK är det viktigt att vi skapar förutsättningar för fler att nyttja våra lekplatser. Gata-parkavdelningen har intentionen i motionen med sig när de planerar nya eller bygger om lekplatser. Företagen som tillverkar lekredskap tar också fram fler och bättre ledledskap som passar olika behov och fler barn. Kompisgunga är ett bra lekredskap som vi har satt upp. I Hörnebo är det hårdgjort fram till gungan och det är lagt gummiasfalt under i syfte att fler skall kunna komma fram till gungan. I Stadsparken kommer det i september att monteras en gunga där även en rullstol skall få plats. Näridrottplatsen som planeras vid Skattegården kommer att få anpassade bord där en rullstolsburen lätt kommer fram till bordet och kan vara med i gemenskapen. Vi gör en del och kommer att göra mer. Frågan är viktig. Vi har de lekredskap vi har och vi skapar fler och bättre möjlighet att leka och delta på våra lekplatser. Att granska dagens lekredskap leder inte till bättre lekplatser för alla därför är vårt förslag att avslå motionen. Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Svante Andrén, svante.andren@tibro.se

47 Sida 2 (2) Beslut delges Kommunstyrelsen Svante Andren

48 Sida 1 (1) Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr SHBN 70 Motion: Lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår avslag på motionen. Ärendet Liberalerna i Tibro har genom Alda Danial lämnat in en motion angående lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser. Liberalerna vill att en granskning sker av lekredskap, inklusive gungredskap, så att alla barn kan delta och leka utan att känna sig utanför på de kommunala lekplatserna. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte gjort en granskning men inser att vi troligen inte har ett endaste lekredskap där alla barn kan leka utan att känna sig utanför. Vi är alla olika, vissa ser sämre eller inte alls, vissa har hjälp av en rullstol andra kanske är helt och hållet beroende av rullstolen. Listan kan göras lång och att alla lekredskap skall kunna användas av alla är tyvärr omöjligt. Dock är det viktigt att vi skapar förutsättningar för fler att nyttja våra lekplatser. Gata-parkavdelningen har intentionen i motionen med sig när de planerar nya eller bygger om lekplatser. Företagen som tillverkar lekredskap tar också fram fler och bättre lekredskap som passar olika behov och fler barn. Kompisgunga är ett bra lekredskap som vi har satt upp. I Hörnebo är det hårdgjort fram till gungan och det är lagt gummiasfalt under i syfte att fler skall kunna komma fram till gungan. I Stadsparken kommer det i september att monteras en gunga där även en rullstol skall få plats. Näridrottsplatsen som planeras vid Skattegården kommer att få anpassade bord där en rullstolsburen lätt kommer fram till bordet och kan vara med i gemenskapen. Vi gör en del och kommer att göra mer. Frågan är viktig. Vi har de lekredskap vi har och vi skapar fler och bättre möjlighet att leka och delta på våra lekplatser. Att granska dagens lekredskap leder inte till bättre lekplatser för alla därför är vårt förslag att avslå motionen. Beslut delges Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

49

50 Sida 1 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 110 Svar på motion om förbud mot maskering på kommunala inrättningar Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ett förbud mot all maskering, inklusive burka och niqab, i kommunens inrättningar strider mot flera grundläggande regler i samhället. Det finns inte heller grund för en policy om att heltäckande ansiktsklädsel inte ska användas inom kommunens inrättningar. Yrkande Åse Nicklasson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag mot Åse Nicklassons (SD) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, att avslå motionen. Ärendet En motion om förbud mot maskering i kommunala inrättningar har inkommit från Sverigedemokraterna genom Åse Nicklasson. I motionen föreslås att all maskering, inklusive niqab och burka, ska förbjudas i Tibro kommuns inrättningar. I det fall ett förbud inte är möjligt ska en strikt policy gälla angående heltäckande ansiktsklädsel, innebärande att denna typ av klädsel inte ska förekomma inom kommunens inrättningar. Utgångspunkten i det svenska samhället är att klädsel ska bestämmas av den enskilde individen. Kommunledningskontorets utredning påvisar att ett förbud mot maskering, inklusive burka och niqab, skulle strida mot regeringsformen samt Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Detta förhållande anses också gälla för en policy innebärande att heltäckande ansiktsklädsel inte ska förekomma inom kommunens inrättningar. Därtill saknas dessutom motiv för en sådan kommunal policy, liksom för ett förbud. Motionen bör därför avslås. Beslutsunderlag Motion om förbud mot maskering på kommunala inrättningar, Sverigedemokraterna, Justerares signatur Utdragsbestyrkande

51 Sida 2 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Beslut delges Åse Nicklasson, Sverigedemokraterna Justerares signatur Utdragsbestyrkande

52 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Svar på motion om förbud mot maskering i kommunala inrättningar Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ett förbud mot all maskering, inklusive burka och niqab, i kommunens inrättningar strider mot flera grundläggande regler i samhället. Det finns inte heller grund för en policy om att heltäckande ansiktsklädsel inte ska användas inom kommunens inrättningar. Ärendet En motion om förbud mot maskering i kommunala inrättningar har inkommit från Sverigedemokraterna genom Åse Nicklasson. I motionen föreslås att all maskering, inklusive niqab och burka, ska förbjudas i Tibro kommuns inrättningar. I det fall ett förbud inte är möjligt ska en strikt policy gälla angående heltäckande ansiktsklädsel, innebärande att denna typ av klädsel inte ska förekomma inom kommunens inrättningar. Utgångspunkten i det svenska samhället är att klädsel ska bestämmas av den enskilde individen. Kommunledningskontorets utredning påvisar att ett förbud mot maskering, inklusive burka och niqab, skulle strida mot regeringsformen samt Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Detta förhållande anses också gälla för en policy innebärande att heltäckande ansiktsklädsel inte ska förekomma inom kommunens inrättningar. Därtill saknas dessutom motiv för en sådan kommunal policy, liksom för ett förbud. Motionen bör därför avslås. Utredning Av regeringsformen (1 kap 2 ) framgår att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationell eller etnisk ursprung, språklig eller religiös Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Frida Blomqvist, frida.blomqvist@tibro.se

53 Sida 2 (3) tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Enligt regeringsformen (2 kap 13 ) får inte heller lag eller föreskrift innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller något liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Därtill ska var och en tillförsäkras religionsfrihet gentemot det allmänna (2 kap 1 ). I artikel 9 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) skyddas tanke-, samvets- och religionsfriheten. Denna frihet får endast inskränkas om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt för skydd av allmän ordning, hälsa eller moral. Vidare anges i artikel 14 att åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen ska säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning. Det saknar alltså betydelse om användandet av exempelvis burka eller niqab är religiöst betingat eller inte. Ett förbud mot maskering, såsom det beskrivs i motionen, får anses strida både mot regeringsformen och Europakonventionen. Enligt motionen ska, i det fall ett förbud inte är möjligt, en strikt policy gälla angående heltäckande ansiktsklädsel. Denna typ av klädsel ska då inte förekomma inom kommunens inrättningar. En sådan policy anses dock sakna såväl rättslig grund (enligt argumentationen ovan vad gäller ett förbud) som motiv. Vid kontakt med barn- och utbildningschef, socialchef, kultur- och fritidschef samt samhällsbyggnadschef framkommer att de problem som beskrivs i motionen, vad gäller användandet av heltäckande ansiktsklädsel, inte anses finnas i kommunens verksamheter. Kommunledningskontorets bedömning är att motionen ska avslås. Beslutsunderlag Motion om förbud mot maskering på kommunala inrättningar, Sverigedemokraterna, Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Beslut delges Åse Nicklasson, Sverigedemokraterna

54 Sida 3 (3) Kristina Lundgren Kommunchef Frida Blomqvist Administrativ chef

55 Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KSau 146 Motion. Förbud mot maskering på kommunala inrättningar. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar motionen till kommunledningskontoret för beredning. Ärendet En motion om förbud mot maskering på kommunala inrättningar har inkommit från Sverigedemokraterna genom Åse Nicklasson. Motionären föreslår att all maskering, inklusive niqab och burka, ska förbjudas på Tibro kommuns inrättningar. I det fall ett förbud inte är möjligt ska en strikt policy gälla heltäckande ansiktsklädsel. Beslutsunderlag Motion om förbud mot maskering på kommunala inrättningar, Sverigedemokraterna, Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Beslut delges Administrativ chef Justerares signatur Utdragsbestyrkande

56

57

58 Sida 1 (1) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 112 Redovisning av inlämnade motioner och medborgarförslag som ännu inte har besvarats, oktober 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att notera redovisningen av inlämnade men inte besvarade motioner och medborgarförslag Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska motioner och medborgarförslag som inte är besvarade redovisas två gånger per år. Dagens redovisning omfattar 16 motioner och två medborgarförslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Justerares signatur Utdragsbestyrkande

59 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Redovisning av inlämnade motioner och medborgarförslag som ännu inte har besvarats, oktober 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att notera redovisningen av inlämnade men inte besvarade motioner och medborgarförslag. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska motioner och medborgarförslag som inte är besvarade redovisas två gånger per år. Dagens redovisning omfattar 16 motioner och två medborgarförslag. Utredning Motioner Centrala Tibros järnvägsområde från Moderaterna genom Peo Andersson inlämnad Bostadsbyggande i Tibro från Moderaterna genom Peo Andersson inlämnad Översikt miljöansvar närmiljö inlämnad av Kristdemokraterna genom Stefan Larsson Skärmväggar med dörrar i kommunens duschutrymmen från Folkpartiet genom Claes Jägevall, inlämnad Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Josefin Karlsson, josefin.karlsson@tibro.se

60 Sida 2 (3) Simkunnighetsnivån hos unga i Tibro från Liberalerna genom Ann Ohlsson och Torbjörn Andersson, inlämnad Att vara en fristadskommun från Liberalerna genom Alda Danial, inlämnad Tibro kommun ska köpa in jackor med ordet Kommunpolitiker tryckt på jackan, från Torbjörn Andersson Liberalerna, inlämnad Lekredskap för barn med funktionshinder på kommunens lekplatser, från Liberalerna genom Alda Danial, inlämnad Hur ska Tibro kommun bemöta presumtiva kunder och entreprenörer i framtiden?, från Kristdemokraterna genom Orvar Andersson, inlämnad Förbud mot maskering på kommunala inrättningar, från Sverigedemokraterna genom Åse Nicklasson, inlämnad Kommunägda fastigheter och dess ägande och drift, från Kristdemokraterna och Moderaterna genom Orvar Andersson och PeO Andersson, inlämnad Byggnadsminnesförklara Brittgården, från Torbjörn Andersson, Liberalerna, inlämnad Utreda möjligheten för de kommunala skolornas elever i årskurs 9 att få närvara vid ett sammanträde i kommunfullmäktige, från Sverigedemokraterna genom Åse Nicklasson,, inlämnad Inrätta barnrättsombud, från Kristdemokraterna genom Maria Marić, inlämnad Undersöka hur elevers betyg påverkas av lärares sjukfrånvaro, från Sverigedemokraterna genom Åse Nicklasson, inlämnad Barnomsorg på obekväm arbetstid inom förskolan, från Vänsterpartiet genom Cecilia Welleman, inlämnad Medborgarförslag Konstsnöspår i Rankås från Karl-Gustav Björklund inlämnat Öppna upp för biltrafik mellan Östra långgatan/vallgatan till Bangatan/Häggetorpsleden och vägbulor utmed Parkenrakan från Tony Petterson inlämnat

61 Sida 3 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Kristina Lundgren Kommunchef Josefin Karlsson Kommunsekreterare

62 Sida 1 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr KS 113 Sammanträdesdagar 2017 för KSau, KS och KF Beslut Kommunstyrelsen fastställer sina sammanträdesdagar för 2017 enligt förslaget och föreslår kommunfullmäktige att fastställa sina dagar. Ärendet Kommunstyrelsen ska enligt sitt reglemente upprätta en plan över sina sammanträden för varje verksamhetsår. Kommunfullmäktige ska också enligt sin arbetsordning bestämma tid och dag för sammanträdena för varje år. Följande sammanträdesdagar föreslås för år 2017: Kommunstyrelsens arbetsutskott Tisdagar kl Kommunstyrelsen Tisdagar kl Kommunfullmäktige Måndagar kl jan, 31 jan 14 feb 27 feb 21 feb +KSpu kl mars 27 mars 7 mars 21 mars, 3 april 11 april 24 april 18 april, 9 maj 16 maj 29 maj 23 maj +KSpu kl maj 7 juni (onsdag p.g.a nationaldag) 19 juni 13 juni 22 aug, 5 sep 12 sep 25 sep 19 sep +KSpu kl , 3 okt 17 okt 30 okt 24 okt, 7 nov 14 nov 27 nov 21 nov +KSpu kl dec 18 dec Justerares signatur Utdragsbestyrkande

63 Sida 2 (2) Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum dec Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Beslut delges Samtliga förvaltningar och nämnder Justerares signatur Utdragsbestyrkande

64 Kommunledningskontoret Datum Ärendenr KS Kommunstyrelsen Sammanträdesdagar 2017 för KSau, KS och KF Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställer sina sammanträdesdagar för 2017 enligt förslaget och föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att fastställa sina dagar. Ärendet Kommunstyrelsen ska enligt sitt reglemente upprätta en plan över sina sammanträden för varje verksamhetsår. Kommunfullmäktige ska också enligt sin arbetsordning bestämma tid och dag för sammanträdena för varje år. Följande sammanträdesdagar föreslås för år 2017: Kommunstyrelsens arbetsutskott Tisdagar kl Kommunstyrelsen Tisdagar kl Kommunfullmäktige Måndagar kl jan, 31 jan 14 feb 27 feb 21 feb +KSpu kl mars 27 mars 7 mars 21 mars, 3 april 11 april 24 april 18 april, 9 maj 16 maj 29 maj 23 maj +KSpu kl maj 7 juni (onsdag p.g.a nationaldag) 19 juni 13 juni Tibro kommun, TIBRO, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, Växel: Handläggare: Josefin Karlsson, josefin.karlsson@tibro.se

65 Sida 2 (2) 22 aug, 5 sep 12 sep 25 sep 19 sep +KSpu kl , 3 okt 17 okt 30 okt 24 okt, 7 nov 14 nov 27 nov 21 nov +KSpu kl dec 18 dec 12 dec Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret, Beslut delges Samtliga förvaltningar och nämnder Kristina Lundgren Kommunchef Josefin Karlsson Kommunsekreterare

66

67

68

69

70

71

72

73 Delårsrapport 2016 Avfallshantering Östra Skaraborg

74 Omslagsfoto Mikael Ljungström

75 Sammanfattning Händelser under första halvåret Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Den 1 januari 2016 blev Gullspångs och Mariestads kommuner medlemmar i AÖS. I och med medlemskapet har personalstyrkan nästan fördubblats. Egen regiverksamheten med sophämtning och återvinningscentraler har utökats i och med de båda nya kommunerna. Även faktureringen av renhållningstjänster sköts sedan årsskiftet i egen regi för dessa kommuner. Insamlingen av matavfall fortsätter med nya områden både bland villahushåll och i flerbostadshus. Till hösten startar vi villahushåll i Mariestads kommun och flerbostadshus i Falköping, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Grönt kort fortsätter att göra succé i Hjo. Mer än kunder har nu skaffat sig det gröna kortet. Näst på tur är återvinningscentralerna i Karlsborg och Stöpen. Resultat Resultatet för delåret är negativt -4,5 mnkr och det budgeterade resultatet för delåret är -3,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 67,1 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital om 68 mnkr. Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Investeringar Under första halvåret har en del investeringar gjorts. Vid övertagandet av Mariestads och Gullspångs verksamheter togs även de anläggningstillgångar över som hör till avfallsverksamheten. Det handlar främst om byggnader och maskiner till ett värde av 4,8 mnkr för Mariestad och 1,6 mnkr för Gullspång. Under året har även tre nya sopbilar, en transportbil och två lastmaskiner köpts in till verksamheten i Mariestad för ca 10 mnkr. Totalt uppgår investeringarna under första halvåret till ca 17,4 mnkr. Ökade kostnader för avskrivningar har förutsetts och finns med i budget. Prognos Prognosen för helåret är att vi kommer att ligga i fas med budget och därmed göra ett underskott med ca -7 mnkr. 3

76 4

77 Organisation och politik Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) består sedan den 1 januari 2016 av nio kommuner då Gullspångs och Mariestads kommuner blev medlemmar. I AÖS medlemskommuner bor ungefär invånare. Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Ordförande är Martin Odenö (M) och vice ordförande är för närvarande Karola Svensson (C) från Falköping. Direktionen har fyra till fem sammanträden per år och platsen för mötena växlar mellan medlemskommunerna. Revisorer Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden har Lars Elinderson (M), Falköping och Anders Benjaminsson (C), Töreboda utsetts till revisorer. Verksamhetsområden I den kommunala renhållningsskyldigheten ingår insamling av hushållsavfall från hushåll och företag, latrintömning, tömning av enskilda avlopp och insamling av hushållens farliga avfall samt grovavfall. I Gullspång, Mariestad och Skövde utförs insamlingen med egen personal och egna sopbilar. I övriga kommuner anlitas olika entreprenörer som utför insamlingen åt AÖS. Tömning av enskilda avlopp utförs enbart med hjälp av entreprenörer. Kartbild över AÖS medlemskommuner Uppdrag AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 17 återvinningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entreprenörer och 7 tillsammans med ideella föreningar. AÖS har också mottagning av verksamhetsavfall vid Bångahagens avfallsanläggning i Mariestad och Odenslunds ÅVC i Gullspångs kommun. AÖS är också genom avtal med Gullspång, Karlsborg, Mariestad, Skövde och Töreboda behjälplig i frågor som rör sluttäckning av deponier. Politisk ledning 5

78 Från Effektiv sophämtning Till Miljödriven och effektiv avfallshantering Vår färdriktning syftar till att skapa långsiktiga samhällsekonomiska och miljörelaterade vinster, vilket kommer att påverka kunder, medarbetare och ekonomi. Avfallstrappan AÖS arbete kan illustreras med en avfallstrappa där målet är att komma så högt upp i trappan som möjligt. AÖS färdriktning är ett utmärkt stöd i det arbetet. Vision AÖS vision beskriver vad förbundet eftersträvar att uppnå i framtiden. Det är en utmanande vision och vi arbetar mycket med våra kunder för att få rätt sortering, både i sopkärlen och på återvinningscentralen. Vision Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt! Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av den verksamhet som AÖS bedriver, vilka vi är till för och vad som kännetecknar inriktningen på vårt arbete. Verksamhetsidé Vi säkerställer medlemskommunernas insamling och omhändertagande av hushållsavfall till vår gemensamma nytta. Vi bedriver verksamheten med god service på ett miljöriktigt och effektivt sätt. 6

79 Verksamhet och miljo Medarbetare Verksamhets- och miljöperspektivet innebär att vi bedriver en miljöriktig och effektiv verksamhet. Vi strävar efter att ligga i framkant inom teknisk utveckling för att optimera och effektivisera verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Mål och måluppfyllelse 2016 Mål 2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Ansluta fler fastighetsägare till insamling av matavfall med syfte att nå den nationella målsättningen senast år Samtliga villahushåll på landsbygd i Skövde är anslutna till insamling av matavfall (2016). Målet är inte uppfyllt. På grund av fördröjd upphandling av sopbilar till Skövde kommer insamlingen att bli förskjuten till Ansluta villahushåll i Mariestad till insamling av matavfall (2016). Målet är inte uppfyllt. Insamling planeras starta under hösten. Ansluta fler kommunala bostadsbolag till insamling av matavfall (2016). Målet är uppfyllt. Tibrobyggen och Törebodabostäder har startat sortering av matavfall och fler bostadsbolag startar inom kort. Mål 2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Bedriva en effektiv och miljöriktig verksamhet 50 % av den totala ordinarie fordonsflottan för sophämtning ska vara biogasdriven. Utöver biogas ska den ordinarie fordonsflottan för sophämtning till 20 % drivas med andra alternativ till fossila drivmedel (2016). Målet är uppfyllt. Andelen uppgår till 57 %. Målet är uppfyllt. Andelen uppgår till 30 %. Andelen biogas och övriga fossilfria drivmedel ska på sikt öka. Gemensamma föreskrifter senast under Förslag till nya föreskrifter ställs ut under sommaren. Nyckelfråga Mål 2016 Måluppfyllelse Lokalt omhändertagande av avfall i så stor utsträckning som möjligt. 5 % av slammet från enskilda avloppsanläggningar hanteras lokalt via avvattning (2016). Målet är uppfyllt. 12 % av slammet hanteras lokalt. 7

80 Händelser under första halvåret Matavfall i Mariestad Till hösten beräknas insamling av matavfall starta i Mariestads kommun. Cirka villahushåll omfattas av det första området som startar i november. Planeringen av insamlingen pågår för fullt och innan starten kommer flera informationsmöten att hållas i olika lokaler runt om i Mariestad. Matavfall i flerbostadshus I Skövde sorterar redan ett trettiotal flerbostadsfastigheter matavfall och nu är det dags för fler kommuner att komma igång. De kommunala bostadsbolagen i Tibro och Töreboda har börjat med insamling vid några av sina fastigheter, totalt ca 300 lägenheter. I Falköping planerar Falköpings hyresbostäder att starta insamling till hösten Även Centrumbostäder i Skara och Karlsborgsbostäder planerar för start till hösten. Målet är att de kommunala bostadsbolagen ska ha startat insamling i samtliga områden under året. Kvaliteten på matavfallet fortsatt viktigt och därför fortsätter de systematiska kvalitetskontrollerna. Olika åtgärder har vidtagits för att underlätta genomförandet av större plockanalyser av avfall. Bland annat har en kärllyft köpts in för att lättare kunna tömma ur matavfallspåsarna ur kärlen. I dagsläget finns tre olika avfallsföreskrifter i AÖS kommuner vilket exempelvis komplicerar samordningen av verksamheter och taxor. Under sommaren ställs förslaget till föreskrifter ut så att allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter. Efter utställningen sammanställs de inkomna synpunkterna och ett förslag till föreskrifter lämnas till direktionen som kommer att föreslå fullmäktige i respektive medlemskommun att anta förslaget. Målet är att de nya gemensamma föreskrifterna ska träda i kraft den 1 april Nytt miljövänligt fordonsbränsle AÖS ska bedriva en miljöriktig verksamhet och har som mål att göra fordonsflottan fri från fossila bränslen. Som ett led i det arbetet har sopbilarna i Skövde börjat tankas med HVO (Hydrogenerated Vegetable Oil). HVO är en fossilfri syntetisk diesel som framställs av bland annat slakteriavfall och rapsolja. Sopbilar och lastmaskiner i Mariestad och Gullspång körs sedan några år tillbaka på EcoPar, en liknande syntetisk diesel. Nya gemensamma avfallsföreskrifter Under våren har förslag till nya gemensamma avfallsföreskrifter arbetats fram av AÖS i samarbete med miljömyndigheterna i respektive kommun. Lars Persson och Peter Dahlström, AÖS, tillsammans med representanter för Skövde kommun som också gått över till HVO. Foto: Skövde kommun Visste du att AÖS insamlingssystem för matavfall har godkänts av Jordbruksverket? Det innebär att restprodukten från framställning av biogas kan användas vid ekologisk växtodling. 8

81 Kund Medarbetare Kundperspektivet innebär att verksamheten kännetecknas av god service, hög tillgänglighet, enkelhet och flexibilitet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse 2016 Nyckelfråga God service med hög tillgänglighet och tydliga öppettider på ÅVC. Mål 2016 Grönt kort införs på minst två ÅVC (2016). Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Grönt kort planeras för Karlsborgs och Stöpens ÅVC:er. Nyckelfråga Aktuell och lättillgänglig information om AÖS miljödrivna avfallshantering och kundens bidrag till denna ( alla måste förstå alla måste vara med ) Mål 2016 Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd kundindex ska vara minst 85 % (2017). Måluppfyllelse Aktiviteter genomförs i syfte att nå målet till år Händelser under första halvåret Second-hand insamling ökar Under första halvåret har återvinningscentralerna i Falköping och Tidan i Skövde fått insamlingscontainrar för second-hand. Saker som är användbara lämnas till ÅVC och sedan tar lokala aktörer hand om det och återför det ut på marknaden. Fortsatt retorikutbildning Under våren har samtliga anställda i Mariestad och Gullspång gått utbildning i retorik. Syftet har varit att stärka och utveckla medarbetarnas kunskaper om att informera. Medarbetarna har också förberetts inför kommande informationsmöten i samband med start av insamling av matavfall i Mariestad. Visste du att att Sverige satte nytt pantrekord under 2015? I snitt pantade svenskarna 171 burkar och PET-flaskor per person. (Källa: pantamera.nu) 9

82 Risängen ÅVC i Skövde byggs om Under våren har Risängens återvinningscentral delvis byggts om för att förbättra trafikflödet, minska köbildning och styra undan tunga fordon från den publika delen av centralen. Det innebär att behållarna för återvinningsmaterial har möblerats om, återvinning av förpackningar har fått en egen plats och ny yta med stora fickor att lämna skrymmande material i har skapats. Företagskunder som tidigare lämnat verksamhetsavfall hänvisas numera till privata entreprenörer. Risängens återvinningscentral, nya fickor för avlämning av bland annat ris och träavfall. Fler än tusen Grönt kort-kunder i Hjo Grönt kort infördes för ungefär ett år sedan i Hjo och det har blivit en succé. Fler än kunder har skaffat det Gröna kortet och kan besöka återvinningscentralen på tider då den är stängd för övriga besökare. Annika Kjellkvist som är chef för återvinningscentralerna i AÖS säger att det går väldigt bra och att framgången sprider sig till kommuner utanför AÖS. Det är många som vill komma på studiebesök. Näst på tur att få Grönt kort är Karlsborg och Stöpen i Skövde kommun. Annika Kjellkvist, chef ÅVC, uppvaktar Anette Eriksson, kund nr Fakturering i egen regi I samband med Mariestads och Gullspångs medlemskap tog AÖS samtidigt över ansvaret för fakturering av renhållningstjänsterna i de båda nya medlemskommunerna. I samband med systembyte hos Skövde Nät AB kommer fakturering av renhållningstjänsterna i Skövde att flyttas till AÖS egna och nya enhet för fakturering. Arbetet med att konvertera kundregister är komplicerat och kan innebära att det uppstår initiala störningar i faktureringen av renhållningstjänsterna i Skövde kommun. Visste du att nästan 20 kg glasförpackningar per person samlades in i Sverige under Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. 10

83 Medarbetare Medarbetare Medarbetarperspektivet innebär att AÖS ska vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas i sina roller och ger god service till våra kunder. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Mål 2016 Måluppfyllelse Inget mål satt för år Långsiktigt mål att nöjd medarbetarindex ska vara minst 85 % (2017). Aktiviteter genomförs i syfte att nå målet till år Nyckelfråga Vara en attraktiv arbetsgivare. Händelser under första halvåret Erfarenhetsutbyten Flera studiebesök har genomförts då personal från de olika verksamheterna besökt varandra i syfte att utbyta erfarenheter och arbetssätt. Viss samordning har redan skett på insamlingssidan där tömning över kommungränserna sker samt byten av maskiner genomförts. Nya medarbetare! Den första januari när Mariestads och Gullspångs kommuner blev medlemmar i AÖS innebar det inte bara en utökning av AÖS verksamhet utan även av antalet medarbetare. Både insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler sköts i egen regi i de båda kommunerna vilket innebär en ökning av personalstyrkan från 31 medarbetare till 52. Yrkeskompetensbevis (YKB) Den obligatoriska YKB-utbildningen för AÖS chaufförer slutfördes under våren. Att utföra transporter med lastbil är ett ansvarsfullt arbete som ställer krav på kunskap och skicklighet. Därför finns det en lag som reglerar krav på yrkesförarkompetens för att få utföra sådana transporter. En ny organisation har sjösatts och mycket tid har lagts på att lära känna verksamheten i de olika kommunerna och för all personal att lära känna varandra. AÖS personal vid en personalaktivitet i Mariestad Foto: Thomas Harrysson 11

84 Ekonomi Medarbetare Ekonomiperspektivet innebär att vi arbetar så kostnadseffektivt som möjligt och strävar efter att ha låga avgifter för vår verksamhet. Kund Ekonomi Verksamhet och Miljö Mål och måluppfyllelse Nyckelfråga Ekonomi i balans. Mål 2015 Soliditeten understiger inte 35 % (2016). Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Soliditeten är 67,1 %. Resultat delår 2016 Resultatet för delåret är negativt -4,5 mnkr och det budgeterade resultatet för delåret är -3,4 mnkr. Soliditeten uppgår till 67,1 % vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt. Den ekonomiska ställningen är fortsatt god med ett eget kapital om 68 mnkr. Det egna kapitalet har ökat eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Till år 2016 har AÖS dels fått två nya medlemskommuner men även bytt kontoplan till BAS-13 vilket gör att det är svårt att jämföra siffror mellan åren. Intäkter Intäkterna för första halvåret uppgår till 58,4 mnkr vilket är 1,3 mnkr mer än budgeterat. Något lägre intäkter för insamlingsverksamheten (1,2 mnkr) än budgeterat. Fakturering för sommarabonnemang sker i efterskott vilket kommer att ge ökade intäkter under andra halvåret. Bland de övriga intäkterna är det framför allt sluttäckningen som genererat ca 3 mnkr mer intäkter än vad som budgeterats. Intäkter/ verksamhet Utfall jan-jun Budget jan-jun Avvikelse budget Insamling ÅVC Övrigt Summa % 6% Fördelning intäkter 3% 78% Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Diagrammet visar hur intäkterna är fördelade mellan de olika verksamhetsgrenarna i AÖS. 12

85 Kostnader Kostnaderna för första halvåret 2016 uppgår till 62,9 mnkr vilket är 2,4 mnkr mer än budgeterat (60,5 mnkr). På återvinningscentralerna ligger kostnaderna ca 1 mnkr över budget och det beror främst på reparationer och underhåll på Risängen och Bångahagen. Bland övriga kostnader är det, liksom på intäktssidan, sluttäckningen som överskrider budget med ca 3 mnkr. Kostnader/ verksamhet Utfall jan-jun Budget jan-jun Fördelning kostnader Avvikelse budget Insamling ÅVC Övrigt Summa Totalt uppgår investeringarna under första halvåret till ca 17,4 mnkr. Ökade kostnader för avskrivningar har förutsetts och finns med i budget. Prognos Det har annars varit svårt att budgetera inför året med tanke på den stora verksamhetsutökningen som våra två nya medlemskommuner innebär. Verksamheterna skiljer sig åt och samordning samt att hitta en bra organisationsstruktur tar tid. Trots svårigheterna att budgetera är avvikelsen mot budget relativt liten med 1,1 mnkr vid halvåret. Intäkterna ökar oftast lite under andra halvåret när sommarhämtningen faktureras och kommer då att närma sig budget. På kostnadssidan kommer Grönt kort i Karlsborg att generera en del ökade kostnader under hösten. Prognosen för helåret är att vi kommer att ligga i fas med budget och därmed göra ett underskott med ca -7 mnkr. 13% 15% 26% 46% Insamling ÅVC Sluttäckning Övrigt Diagrammet visar hur kostnaderna är fördelade mellan de olika verksamhetsgrenarna i AÖS. Investeringar Under första halvåret har en del investeringar gjorts. Vid övertagandet av Mariestads och Gullspångs verksamheter togs även de anläggningstillgångar över som hör till avfallsverksamheten. Det handlar främst om byggnader och maskiner till ett värde av 4,8 mnkr för Mariestad och 1,6 mnkr för Gullspång. Under året har även tre nya sopbilar, en transportbil och två lastmaskiner köpts in till verksamheten i Mariestad för ca 10 mnkr. Visste du att Foto Thomas Harrysson det finns 33 anläggningar som förbränner hushållsavfall i Sverige? Och det byggs fler. (Källa Svensk avfallshantering 2015, Avfall Sverige) 13

86 14

87 Resultatra kning Not Budget 2016 Prognos Intäkter Grund- och hämtningsavgifter , , ,8 Övriga intäkter , , ,4 Summa intäkter , , ,2 Kostnader Övriga externa kostnader , , ,9 Personalkostnader , , ,8 Avskrivningar , ,0-977,3 Summa kostnader , , ,0 Summa verksamhetens nettokostnader , , ,8 Finansnetto Ränteintäkter 0,6 150,0 40,2 Räntekostnader -15,0 0,0-1,4 DELÅRETS RESULTAT , , ,0 15

88 Balansra kning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter ,9 316,4 268,0 Maskiner , , ,8 Inventarier 7 894,3 607,8 604,5 Bilar och andra transportmedel , , ,1 Summa anläggningstillgångar , , ,4 Omsättningstillgångar Kundfordringar , , ,4 Övriga fordringar 1,2 6,9 5,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 707, , ,4 Kassa och bank , , ,4 Summa omsättningstillgångar , , ,4 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,8 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital , , ,1 Årets resultat , , ,0 Summa eget kapital , , ,1 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,3 Övriga skulder , ,7 946,4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,9 Summa kortfristiga skulder , , ,8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , , ,8 16

89 Kassaflo desanalys Den löpande verksamheten Årets/delårets resultat , , ,0 Justering för av- och nedskrivningar 1 679, ,9 977,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kapitaltillskott från nya medlemskommuner ,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , ,5-941,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar ,3 300, ,9 Ökning/minskning kortfristiga skulder ,3-703, ,2 Medel från den löpande verksamheten , , ,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar , ,9-44,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten , ,9-44,8 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE , , ,1 Likvida medel vid årets början , , ,2 Likvida medel vid delårets slut , , ,3 17

90 Noter och tilla ggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och med beaktande av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och god redovisningssed. Periodisering har skett efter bokföringsmässiga grunder. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningstider En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Vår bedömning är att komponentavskrivning inte är aktuellt för de tillgångar som för närvarande ingår AÖS verksamhet. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader/fastigheter Maskiner och bilar Övriga inventarier år 5-10 år 5-10 år 18

91 Noter (tkr) Not 1 Övriga intäkter Försäljning av material och mottagningsavgifter ÅVC 3 219, ,8 Intäkter kommersiell verksamhet (fastighetsnära insamling av förpackningar 9 091, ,9 FNI, verksamhetsavfall, sluttäckning) Övriga intäkter 327,3 413,7 Summa , ,4 Särredovisning av totala intäkter per verksamhetstyp 15% Kommunalt insamlingsansvar 85% Kommersiell verksamhet (FNI, verksamhetsavfall, sluttäckning) Not 2 Övriga externa kostnader Inköp av inventarier och material 1 661, ,7 Entreprenader , ,9 Konsulttjänster 960,1 581,7 Lokal- och markhyror 619,5 727,4 Hyror/leasing av anläggningstillgångar 523,0 269,6 Bränsle, energi och vatten 1 920,5 923,3 Transporter 1 288,3 697,3 Övriga verksamhetskostnader 9 520, ,0 Summa , ,9 Särredovisning av totala kostnader per verksamhetstyp 17% Kommunalt insamlingsansvar Kommersiell verksamhet 83% I ovanstående diagram har gemensamma kostnader för administration, direktion etc. fördelats ut på respektive verksamhet enligt en fördelningsnyckel baserad på andel av de totala kostnaderna. 19

92 Not 3 Personalkostnader Arvoden 105,4 42,6 Löner , ,1 Kostnadsersättningar 37,7 40,5 Sociala avgifter 3 090, ,6 Pensionskostnader 409,7 384,4 Personalsociala kostnader 356,7 264,6 Summa , ,8 Not 4 Avskrivningar Fastigheter 158,2 7,4 Maskiner 385,2 211,3 Inventarier 45,9 50,3 Bilar och andra transportmedel 1 190,2 708,3 Summa 1 679,5 977,3 Not 5 Fastigheter Ingående anskaffningsvärden 354,4 298,3 Årets investering 6 229,7 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 6 584,1 298,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -38,0-22,9 Årets avskrivningar -158,2-7,4 Summa utgående ackumulerade avskrivningar -196,2-30,3 Summa utgående restvärde enligt plan 6 387,9 268,0 Not 6 Maskiner Ingående anskaffningsvärden 6 275, Årets investering 3 405,5 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden 9 680, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar -285,2-211,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa utgående restvärde enligt plan 4 341, ,8 20

93 Not 7 Inventarier Ingående anskaffningsvärden 2 107, ,2 Årets investering 332,4 44,8 Summa utgående anskaffningsvärden 2 439, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,2 Årets avskrivningar -45,9-50,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,5 Summa utgående restvärde enligt plan 894,3 604,5 Not 8 Bilar och andra transportmedel Ingående anskaffningsvärden , ,3 Årets investering 7 385,9 0,0 Summa utgående anskaffningsvärden , ,3 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,9 Årets avskrivningar ,2-708,3 Summa utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa utgående restvärde enligt plan , ,1 Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital , ,1 Kapitaltillskott nya medlemskommuner ,6 0 Summa eget kapital , ,1 Delårets resultat , ,0 Utgående eget kapital , ,1 Kapitaltillskottet för en ny medlemskommun beräknas som andel av förbundets tillgångar och skulder i förhållande till invånarantalet i respektive kommun (Förbundsordningen 10). Kapitaltillskottet bokförs direkt mot eget kapital. Not 10 Övriga skulder Momsskuld 1 698,7 349,9 Sociala avgifter löner december 503,0 323,0 Personalens källskatt december 413,2 272,9 Övriga skulder 0,0 0,6 Summa 2 614,8 946,4 21

94 Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetald intäkt 0,0 120,6 Upplupna löner 405,0 317,1 Upplupna semesterlöner 2 865, ,7 Revision 47,0 47,0 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 281,5 278,1 Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension och övrig löneskatt 392,3 374,4 Övriga upplupna kostnader 6 673, ,0 Summa , ,9 22

95 Bilaga 1 Avfallsstatistik AÖS ska verka för att minska den totala mängden avfall och dess farlighet, öka återanvändningen och öka materialåtervinningen. Åtgärder för att öka återanvändningen Det två översta stegen i avfallstrappan innebär att minimera uppkomsten av avfall respektive återanvändning och är per definition inte avfallshanteringsfrågor. På flera av AÖS återvinningscentraler finns samarbete med organisationer som samlar in användbara textilier. Utöver detta finns det vid Falköping, Gullspång, Hjo, Mariestad, Karlborg, Värsås och Skövde ÅVC möjlighet att lämna saker återanvändning som till exempel husgeråd och inredningsföremål. Förutom Mariestad och Gullspång där statistik saknas, samlades under första halvåret 2016 totalt 77 ton sådant material in. Utöver ovanstående åtgärder för att öka återanvändningen bidrar AÖS med informationsinsatser och kostnadsfri mottagning av restmaterial som lämnas från secondhand verksamheter till ÅVC. Insamling av avfall I nedanstående diagram redovisas mängden hushållsavfall i kg/invånare från 2012 till och med Statistiken omfattar även insamlade mängder förpackningar. Däremot ingår inte uppgifter från Mariestad och Gullspångs kommuner då de blev medlemmar först I jämförelse med Sverigemedel samlas mer hushållsavfall in inom AÖS medlemskommuner. Den ökade mängden inom AÖS mellan 2014 och 2015 följer Sverigetrenden. Hushållsavfall (kg/inv) 560,0 540,0 520,0 500,0 480,0 460,0 440,0 420,0 400, Hushållsavfall inkl förpackningar, AÖS Sverigmedel, inkl förpackningar

96 Kg/inv Med sopbilar och på återvinningscentraler samlade AÖS under första halvåret in totalt 489,5 kg avfall per invånare. Den huvudsakliga insamlingsmetoden, om man ser till insamlad mängd hushållsavfall, är återvinningscentraler följt av sophämtning. Minst mängder samlas in vid producenternas återvinningsstationer. Hushållsavfall per insamlingsmetod Lämnat vid ÅVS, FTIAB Hämtat med sopbil, AÖS 200 Lämnat vid ÅVC, AÖS Totalt (inkl förpackningar) Avfallsbehandling Insamlat material blir nytt material, t.ex. smälts insamlad metallskrot om och blir ny metall, gipsskivor krossas och gipsen används för tillverkning av ny gips och gipspapprest används som svavelgödsel. Trots att mängden avfall till energiåtervinning minskar över åren utgör den fortsatt den största andelen av allt hushållsavfall. Energiåtervinning 70,5% Deponi 1,1% Insamling av el- och farligt avfall 5,9% Materialåtervinning, inkl biologisk behandling 22,5%

97 ton Farligt avfall Den största andelen farligt avfall som samlas in på AÖS återvinningscentraler utgörs av elavfall och impregnerat träavfall. Mängd elavfall och annat farligt avfall vid återvinningscentraler Kg/inv Jan-juni 2016* * Elavfall 7,3 17,3 18,1 17,9 16,7 Impregnerat träavfall 6,0 7,7 4,7 6,9 5,4 Annat farligt avfall (FA) 1,1 2,3 2,5 2,7 2,9 Summa 14,3 27,3 25,3 27,5 25,0 * Utöver Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda ingår fr o m 2014 Skara och fr o m 2016 Mariestad och Gullspång. Mängden elavfall och annat farligt avfall förändras endast lite över åren medan mängden impregnerat avfall har varierat ökat över åren. Det senare kan vara ett tecken hur mycket det byggs om på olika fastigheter, kanske till följd av förändringar i ROT-avdrag. Materialåtervinning Materialåtervinning delas upp i återvinning med biologisk behandling och annan materialåtervinning. Exempel på biologisk behandling är rötning av matavfall och fallfrukt samt kompostering av trädgårdsavfall. Foto Thomas Harrysson Materialåtervinning via insamling av matavfall för tillverkning av biogas har ökat sedan föregående år vilket är en effekt av den pågående utbyggnaden inom AÖS. Ökningen kommer att fortsätta i takt med att fler hushåll sorterar ut matavfall. Matavfall, total insamlad mängd Prognos helår Till följd av Gullspång och Mariestad som nya medlemskommuner inte har en lika utbyggd insamling av

98 kg/invånare matavfall som övriga AÖS förväntas insamlad mängd matavfall per invånare förväntas minska något för 2016 jämfört med Insamling av matavfall i Mariestad och Gullspång sker vid skolkök men totalt sett samlas för närvarande mindre matavfall per invånare in i dessa kommuner i jämförelse med övriga medlemskommuner. Matavfall, insamlad mängd per invånare 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Prognos helår ,0 Annan materialåtervinning är exempelvis återvinning av gips och metallskrot samt användande av porslin i konstruktionsändamål vid sluttäckning. Materialåtervinning, inkl biologisk behandling Metallskrot till metallåtervinning (ÅVC) 18,8% Gips till gipsåtervinning (ÅVC) 3,5% Well till kartongåtervinning (ÅVC) 8,4% Sten, kakel, porslin etc till sluttäckning (ÅVC) 21,4% Isolering till sluttäckning (ÅVC) 0,6% Matavfall till rötning (sophämtning) 18,8% Park- trädgårdsavfall till kompostering (ÅVC) 28,5%

99 Energiåtervinning Energiåtervinning innebär utvinning av energin ur avfallet. Energin blir sedan fjärrvärme och elektricitet. Av den totala mängden används 73 procent som bränsle vid Skövde värmeverk och som bränsle vid Cementa. Det senare utgör en mindre del och utgörs av det brännbara avfall som samlats in vid Tibro ÅVC. Träavfall utgör 26 procent av avfallet och det nyttiggörs istället vid fjärrvärmeanläggningar anpassade för träavfall och skogsflis/pellets. Träavfallet ersätter därmed jungfruligt material från skogsavverkningar. Träavfall (RT och ris vid ÅVC) 26% Energiåtervinning Brännbart från sorterad deponirest (ÅVC) 1% Brännbart (ÅVC) 18% Brännbart (sophämtning) 55% Deponering Mängden avfall till deponi inom AÖS område omräknat till helår (2015) är 4,4 kg per invånare. Det är något högre än riksgenomsnittet för 2015 som var 4 kg enligt Avfall Sveriges rapport Svensk avfallshantering, Förändringen från en mycket låg jämförelsesiffra tidigare år till en högre har att göra med att behandlingssättet är vanligare vid Rödjornas ÅVC i Skara. Mängd avfall till deponi Ton Jan-juni 2016* * Avfall till deponi SUMMA * Utöver Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda ingår fr o m 2014 Skara och fr o m 2016 Mariestad och Gullspång.

100 Avfallshantering Östra Skaraborg